• No results found

Varför är företagsskatten lägre än inkomstskatten?1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Varför är företagsskatten lägre än inkomstskatten?1"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1. Inledning

Ett stiliserat särdrag i många OECD-län- ders skattesystem är att företagsskattesat- sen är lägre än (den högsta marginella) inkomstskattesatsen (se Tabell 1). Vid första anblicken är det emellertid svårt att försvara denna skattekil i ekonomiska ter- mer. Tvärtom skapar en företagsskattesats som understiger den individuella in- komstskatten olika problem. För det förs- ta skapar alla avvikelser mellan företags- och inkomstskattesatser incitament att

flytta beskattningsbar inkomst från den högre till den lägre beskattade inkomstka- tegorin (Feldstein & Slemrod [1980]). Ett exempel är att låta de anställda få aktie- optioner istället för löneutbetalningar om företagsskatten understiger den högsta in- komstskattesatsen (Gordon [1998]). Även om individens förmåga att minimera sin skattebelastning genom inkomstomför- delning i praktiken är begränsad, tyder empiriska rön från USA på att inkomst- omfördelning faktiskt förekommer (Gor- don & Slemrod [1998]). Om inkomst- omfördelningen medför faktiska resurs- kostnader innebär denna skattekil, förut-

1Denna artikel bygger på Fuest, Huber &

Nielsen [2001], ”Why is the Corporate Tax Rate Lower than the Personal Tax Rate? The Role of New Firms”, som presenterades vid CEPR/SNS Public Policy Symposium i Stock- holm, 7-8 september, 2001. Översatt från eng- elska av Christina Lönnblad.

CLEMENS FUEST,

BERND HUBER & SØREN B NIELSEN

Varför är företagsskatten lägre än inkomstskatten?

1

I många OECD-länder är de lagstadgade företagsskattesatserna avsevärt lägre än inkomstskattesatserna. Skillnaden är oftast speciellt stor för småföretag. Denna artikel hävdar att en sänkning av

företagsskattesatsen så att den understiger inkomstskattesatsen utgör den optimala skattepolitiken om det föreligger problem med

asymmetrisk information mellan investerare och företag på kapital- marknaden. En sänkning av företagsskattesatsen så att den understiger inkomstskattesatsen stimulerar till emissionsfinansiering och dämpar sålunda en alltför omfattande lånefinansiering till följd av asymmetrisk information. Vårt främsta teoretiska resultat står i klar kontrast till det traditionella synsättet på företagsbeskattning och teorin om företags- finansiering, enligt vilka emissionsfinansiering innebär en skattemässig nackdel. Senare empiriska rön i denna fråga överensstämmer emellertid med våra resultat.

CLEMENS FUEST och BERND HUBER är professorer i national- ekonomi och verksamma vid universitetet i München. SØREN B NIELSEN är professor i national- ekonomi och verksam vid Economic Policy Research Unit (EPRU) och Copenhagen Business School.

(2)

om regeringarnas förlorade skatteintäkt, även en välfärdsförlust.

Ett andra eventuellt problem är att låga företagsskattesatser skapar incitament för personer att starta bolag så som ett bespa- ringsmedel. På så sätt kan en person spara skattepengar genom att inte personligen äga finansiella tillgångar utan genom ett lågt beskattat bolag. I praktiken kan detta återigen begränsas genom olika beskatt- ningsregler, men rimligtvis medför såda- na regler (exempelvis att bolag beläggs med skattestraff om deras finansiella till- gångar anses vara för stora) också vissa effektivitetskostnader. Slutligen kan skill- naderna mellan företags- och inkomst- skattesatserna snedvrida ett företags orga- nisatoriska val, dvs huruvida ett företag skall konstrueras som företag eller ej.

Gordon & MacKie-Mason [1994] visar att effekterna av dessa skattekilar på valet av organisation innebär en välfärdsförlust (även om denna är liten).

Med tanke på dessa negativa effekter på

effektivitet och skatteintäkter är det natur- ligt att fråga sig varför många länder ändå tillämpar en företagsskattesats som är av- sevärt lägre än inkomstskattesatsen. En möjlig förklaring är att en låg företagsskatt helt enkelt speglar trycket nedåt från inter- nationell skattekonkurrens. Om kapital är internationellt rörligt, kan ett enskilt land faktiskt välja en låg företagsskattesats för att begränsa kapitalutflödet medan person- lig inkomst beskattas till relativt höga skat- tesatser om de faktorer som genererar per- sonlig inkomst, t ex arbetskraft, är mindre rörliga än kapital. En följd av detta argu- ment är att skattesatserna på personlig nä- ringsverksamhet eller kapitalinkomst ock- så bör vara relativt låga. I själva verket be- handlar skattekoderna i många länder per- sonlig näringsverksamhet eller kapital an- norlunda än förvärvsinkomst. I Tyskland beskattas exempelvis resultatet från icke bolagiserade företag till ungefär samma skattesats som resultatet från bolagiserade företag (vilken är lägre än den högsta in- Tabell 1 Lagstadgade företags- och inkomstskattesatser i utvalda EU-länder,

Kanada och USA (år 2000)

Land Högsta inkomstskattesatsen1(%) Högsta företagsskattesatsen (%)

Belgien 60,8(15) 39

Danmark 46 34

Finland 55,5(28) 25

Frankrike 54 37,87

Grekland 45(20) 35

Irland 44 38

Italien 46,4(30) 53,2

Kanada 30,92 282

Luxemburg 50 32

Nederländerna 60 35

Portugal 40(20) 39,6

Spanien 48 35

Storbritannien 40 33

Sverige 56(30) 28

Tyskland 51 402

USA2 39,62 352

Österrike 50(25) 34

Källa: Mennel & Förster [2000]

1. Skattesatser inom parentes visar på lägre inkomstskatt för ränteinkomster.

2. Med undantag för delstats- och lokalskatter. I Tyskland kommer företagsskatten att sänkas yt- terligare till 25 procent år 2001.

(3)

komstskattesatsen, se Tabell 1) och man tillåter även ganska generösa undantag för personlig kapitalinkomst. På samma sätt innehåller det dubbla inkomstskattesyste- met i de nordiska länderna speciella förbe- håll för personlig inkomst av kapital. Å andra sidan tillåter den amerikanska skat- tekoden inte någon lättnad för personliga kapitalinkomster, vilket inte är förvånande då USA troligen är utsatt för ett mindre all- varligt skattekonkurrenstryck än de mind- re europeiska länderna.

Att hänvisa till skattekonkurrens för att förklara skillnaden mellan hanteringen av personliga inkomster och företagsinkom- ster blir emellertid betydligt mindre över- tygande när man studerar skattepolitiken gentemot småföretag. För dessa företag är skillnaden mellan inkomstskattesatsen och företagskattesatsen ofta ännu större.

Så som framgår av Tabell 2 taxerar många länder småföretagens resultat till lägre skattesatser än standardskattesatser- na för större företag.

De reducerade företagsskatterna för småföretag kan knappast förklaras med att de skulle speglas av skattekonkurren- sen, eftersom småföretag troligen skulle få högre kostnader om de investerade ut- omlands eller flyttade inkomsterna till

lågskatteländer än stora företag. Detta ty- der på att det finns andra viktiga faktorer som fastställer beskattningen av personli- ga inkomster i förhållande till företags- vinster.

En möjlig förklaring till den iakttagna policyn är att låga företagsskattesatser sporrar till företagande. Om företagande skapar avsevärda positiva externaliteter enligt de linjer som utvecklats i den ”nya tillväxtlitteraturen” kan detta, förutsatt att allt annat är oförändrat, i själva verket öka effektiviteten av att välja en företags- skattesats för små och medelstora företag som understiger inkomstskattesatsen för att förmå fler personer att starta nya före- tag. Medan ”nya tillväxtexternaliteter”

sålunda skapar ett möjligt skäl till att väl- ja relativt låga företagsskattesatser är den- na förklaring inte problemfri. För det för- sta är det svårt att finna ett tillförlitligt mått på dessa externaliteters omfattning och betydelse. För det andra, och eventu- ellt av större vikt, så är det inte uppenbart att en låg företagsskattesats verkligen är det bästa instrumentet för att korrigera för de externaliteter som skapar otillräckligt företagande. Exempelvis kan man före- ställa sig en situation där den ineffektivt låga nivån på företagande främst rör vissa Tabell 2 Speciella företagsskatteåtgärder för småföretag i utvalda OECD-länder Frankrike Lägre skattesatser på 22,8 % för företag med en årlig försäljning understigan-

de 50 miljoner franc och en vinst understigande 200 000 franc. Den normala skattesatsen är 37,87 %.

Japan Lägre skattesatser på 25 % för bolag med en vinst understigande 8 miljoner yen. Den normala skattesatsen är 43,12–46,12 %.

Kanada Lägre skattesatser på 18,13–22,12 % (inklusive provinsskatter) för bolag med en vinst understigande 200 000 CAD. Normalskattesatsen (inklusive provins- skatter) är 43,12–46,12 %.

Storbritannien Lägre skattesats på 10 % för företagsvinster understigande 10 000 GBP, pro- gressiv skattestruktur, den högsta skattesatsen på 33 % tillämpas över 1,5 mil- joner GBP

USA Lägre skattesats på 15 % för företagsvinster understigande 50 000 USD, 25 % för vinster mellan 50 000–75 000 USD. Den högsta företagsskattesatsen är 35 %.

Källa: Mennel & Förster [2000]

(4)

sektorer så som högteknologiska industri- er. En enkel subvention till företagen in- om dessa sektorer kan då vara ett lämpli- gare instrument än en låg skattesats på fö- retagsvinster som gynnar alla sektorer i samhällsekonomin. Vidare kommer en låg företagsskattesats också att gynna ef- terapande företag, vilket utgör en poten- tial för negativa externaliteter (Gordon [1998]). Återigen manar detta till en mer riktad skattesubventionspolitik än en en- kel övergripande sänkning av företags- skattesatserna.

I denna artikel söker vi efter en annan förklaring. Vår analys koncentreras till småföretagens finansieringsbeteende. Det faktum att dessa företag har betydligt hög- re skuld-gentemot-eget kapital-nivåer än stora företag är en intressant empirisk iakt- tagelse (Gordon & Lee [1999]). Vi utveck- lar en modell som förklarar denna iaktta- gelse som ett resultat av asymmetrisk in- formation på kapitalmarknaderna. Stora företag kan normalt finansiera sina inves- teringar genom interna fonder. Små och medelstora företag, å andra sidan, är där- emot ofta nya företag som efter nyetable- ringsfasen som finansierats med egna me- del behöver kapital utifrån för att finansie- ra ytterligare tillväxt. Dessa företag står in- för valet mellan lånefinansiering och emis- sionsfinansiering. Vi analyserar detta val i en modell över en kapitalmarknad inspire- rad av Myers & Majluf [1984] och Gordon

& Bovenberg [1996]. Den centrala infor- mationsasymmetrin föreligger mellan fö- retag som skiljer sig åt vad gäller produkti- vitet, och potentiella investerare som fi- nansierar företagens investeringar. Denna informationsasymmetri skapar ett s k

”lemons problem”2av Akerlof-typ [1970]

som delvis eliminerar marknaden för emissionsfinansiering. Eftersom investe- rare inte kan iaktta företagsspecifika pro- duktivitetsskillnader kommer lönsamma företag att använda sig av lånefinansiering.

Även om en icke-skattemässig kostnads- fördel med eget kapital hindrar emissions- marknaden från att försvinna, kommer den

framväxande ekonomiska strukturen för företag och investeringsnivån att vara in- effektiva.

Hur skall skattepolitiken utformas då dessa ineffektiviteter föreligger? Rege- ringen kan ändra incitamenten för företa- gens finansieringsbeslut genom hur man sätter företags- och inkomstskattesatser- na. En relativt låg företagsskattesats ten- derar att gynna emissionsfinansiering me- dan en låg inkomstskattesats ökar drag- ningskraften hos lånefinansiering. Vi häv- dar att en gynnsam skattebehandling av eget kapital (dvs en förhållandevis låg fö- retagsskattesats) kan förklaras vara ett optimalt policysvar på problemet med en alltför stor lånefinansiering bland företag i behov av extern finansiering. Vi visar att den optimala skattepolitiken innebär en företagsskattesats som är lägre än in- komstskattesatsen. En sänkning av före- tagsskattesatsen så att den understiger in- komstskattesatsen i ett jämviktsförhållan- de skapar en ökning av emissionsfinan- sieringen och förbättrar välfärden. Till följd av snedvridningar i den totala inves- teringsnivån är den effektiva omfattning- en av skattesatsdifferentiering begränsad i vår modell.

2. En modellanalys

2.1 Översikt

Vi studerar en tvåperiodsmodell av en öp- pen ekonomi (för detaljer, se Fuest, Huber & Nielsen [2001]). En representa- tiv konsument konsumerar privata varor i båda perioderna och en kollektiv nyttig- het i den andra perioden. Han tillhanda- håller enbart arbetskraft i period 2. I den första perioden har konsumenten en fast inkomst, dessutom äger han kapitalande- lar i ett stort antal företag som genererar inkomst i den andra perioden. Den repre-

2 Dvs enbart de dåliga varorna (i detta fall fö- retagen) blir kvar till försäljning (översätta- rens kommentar).

(5)

sentativa konsumentens sparande kan in- vesteras när företagen gör nyemissioner, genom köp av företagsobligationer eller på världskapitalmarknaden, där man er- håller den exogena internationella avkast- ningen. Arbitrage innebär att alla investe- ringar ger samma avkastning. Då det inte finns någon aggregerad osäkerhet i eko- nomin (se nedan) är avkastningen på be- sparingarna garanterad. Förutom avkast- ning på besparingar erhåller hushållet lön för arbete, netto efter skatt.

Studera nu företagen i denna ekonomi.

Utformningen av produktionssektorn i modellen har inspirerats av Gordon &

Bovenberg [1996] och Razin, Sadka &

Yuen [1998]. Det finns ett konstant och stort antal identiska företag, ex ante, men, ex post, skiljer de sig genom en slumpmäs- sig produktivitetsstörning. Alla företag in- vesterar i period 1 och uppvisar sedan en slumpmässig avkastning i period 2.

Investerings-, anställnings- och finan- sieringsbeslut sker i period 1 men utveck- las i två stadier. Först väljer alla företag in- vestering och anställning innan produkti- vitetsstörningen är känd. Eftersom företa- gen är identiska, ex ante, kommer investe- ringsnivån att vara identisk i alla företag.

Anställningsnivån är därmed också iden- tisk. Antag dessutom att störningen inte har något samband företagen emellan och att antalet företag är så stort att det inte fö- religger någon aggregerad osäkerhet.

I ett andra stadium fattas sedan finan- sieringsbesluten på grundval av de fast- ställda nivåerna för investering och an- ställning. I detta stadium vet företagen sitt rätta värde. Denna information avslöj- as emellertid inte för externa investerare.

Eftersom vi antar att de inte finns några fria interna tillgångar kan investeringar enbart finansieras genom att ge ut nya ak- tier eller skuldbevis. Vid emissionsfinan- siering säljs företaget till externa investe- rare som betalar ett pris till de ursprungli- ga ägarna och håller sig till investerings- planen. I utbyte erhåller de externa inves- terarna företagets resultat efter skatt.

Vi antar att resultatet efter skatt kan fördelas till aktieägarna utan att detta ska- par några inkomstskatteskyldigheter. En välkänd strategi för att undvika inkomst- skatt är att dela ut företagsintäkter i form av återköp av aktier. Om det inte förelig- ger några skatter på kapitalvinster eller om dessa skatter kan undvikas genom lämpliga uppskjutningsstrategier är in- komst av eget kapital faktiskt skattefri på aktieägarnivå (Modellen kan emellertid enkelt ändras så att den innefattar aktie- ägarskatter).

Studera nu fallet med lånefinansiering.

Om företaget lånar ett belopp för att fi- nansiera sina fysiska investeringar måste det betala ränta på lånet. Även om det in- te finns någon aggregerad osäkerhet och långivarna därmed är riskneutrala, kan lå- neräntan vara högre än den internationel- la räntesatsen; framförallt antar vi i enlig- het med den traditionella teorin för fö- retagsfinansiering (Gordon & MacKie- Mason [1990]) att lånefinansiering inne- fattar vissa ytterligare faktiska resurskost- nader i förhållande till emissionsfinansie- ring. Dessa kostnader avspeglar kontroll- och agentkostnader som uppstår i närvaro av olika grupper av investerare i ett före- tag. Kontrollkostnader kan naturligtvis uppstå såväl vid lånefinansiering som vid emission, eftersom investerare kan ha andra intressen än chefer; vi bortser emel- lertid från denna aspekt. Ett andra kon- trollproblem uppstår emellertid vid låne- finansiering, eftersom banker eller obliga- tionsägare har andra intressen än ägare till eget kapital. För enkelhetens skull an- tar vi att dessa kostnader helt enkelt står i proportion till den totala utestående skul- den. Perfekt konkurrens på skuldmarkna- den innebär då att låneräntesatsen är den- samma som den internationella räntesat- sen plus den konstanta kontrollkostnaden per dollar i skuld.

Modellen löses rekursivt. För det första härleds jämviktsläget på de finansiella marknaderna. För det andra presenteras företagens investeringsbeslut.

(6)

2.2. Valet mellan emissionsfinansiering och lånefinansiering

Studera först valet mellan emissionsfi- nansiering och lånefinansiering. Om före- taget säljs idag kommer den ursprungliga aktieinnehavaren att erhålla ett belopp som kan investeras på världskapitalmark- naden. Alternativt, om företaget lånar till sin fysiska investering, erhåller de ur- sprungliga ägarna intäkterna från produk- tionen. I valet mellan emissionsfinansie- ring och lånefinansiering söker företaget tillfredsställa ägarnas intressen. Det finns ett kritiskt värde som betecknas e*, där ett företag är helt indifferent mellan emis- sion och lånefinansiering. Högproduktiva företag, dvs företag med en störning > e*, kommer att föredra lånefinansiering me- dan lågproduktiva företag med e < e* väl- jer emissionsfinansiering. Den underlig- gande ekonomiska logiken är att emis- sionsfinansiering är särskilt ofördelaktig om företagets produktivitet överstiger ge- nomsnittet eftersom emissionsmarknaden enbart ger ersättning enligt genomsnittlig produktion. Sålunda är det bättre för äga- re till högproduktiva företag att behålla företagen och använda sig av lånefinan- siering.

Företagens marknadsvärde vid försälj- ning fastställs av villkoret för den kritiska punkten för dem som investerar i nyemit- terade aktier. Givet att endast företag med en låg produktivitetsstörning säljer ut eget kapital beräknar externa investerare den förväntade avkastningen efter skatt på in- vesteringar i nya aktier enbart på grund- val av dessa företag. Perfekt konkurrens mellan investerare vid emissioner innebär att det förväntade resultatet efter skatt är lika stort som räntesatsen efter skatt. Det relaterade kritiska villkoret för dem som investerar i nyemitterade aktier samt jäm- förelsen mellan emissionsfinansiering och lånefinansiering fastställer jämvikts- gränsläget för produktivitetsstörningen e*,

e* - e_ = r(1-g) + c.

Här betecknar e_ det genomsnittliga vär- det av produktivitetsstörningar lägre än e*, r är världsräntesatsen, c kostnaden för skulden per dollar, g en skattefaktor som innefattar information om inkomstskatte- satsen t och företagsskattesatsen v, g = (1- t)/(1-v).

Hur påverkar skatterna jämviktsvärdet av e* och sålunda omfattningen av lånefi- nansiering och emissionsfinansiering?

Med skillnaden e* - e_ som antas öka monotont i e*, blir e* en avtagande funk- tion av g. En ökning av g till följd av en ökning (minskning) av företags- (in- komst-) skattesatsen ökar skattekostnaden för emissionsfinansiering i förhållande till motsvarande kostnad för lånefinansiering och därmed också antalet företag som väljer lånefinansiering. Detta inflytande från skattepolitiken på företagens finan- sieringsbeslut kommer att spela en viktig roll i den följande analysen.

2.3. Investeringsbeslut

Nästa steg är att analysera företagens in- vesteringsbeslut i ett första skede. Detta innebär en maximering av den förväntade inkomsten efter skatt för ett representativt företag vilket leder till en investerings- regel:

MPK = (1-H(e*))(r+c) + H(e*)rg

H(.) är den ackumulativa troliga fördel- ningen av produktivitetsstörningen, och MPK betecknar den förväntade marginal- produktiviteten hos kapital. Ekvationen visar att den förväntade kapitalkostnaden är ett viktat genomsnitt av den genom- snittliga skuldkostnaden (r+c) och eget kapital (rg). Notera att för g = 1, dvs lika stora skattesatser på personliga inkomster och företagsinkomster, visar ekvationen på ett mycket enkelt sätt att informations- asymmetrin på kapitalmarknaden, som le- der till socialt kostsam lånefinansiering, leder till en för låg investering i förhållan- de till en ”first-best” fördelning. Vid en

(7)

”first-best” fördelning skulle enbart emis- sionsfinansiering förekomma och företa- gen skulle sätta MPK = r.

Hur påverkas nu investeringarna av skattepolitiken? En förändring i skatte- faktor g påverkar investeringsnivån via sitt inflytande på företagens finansie- ringsbeslut. Så som förklarats ovan ökar en stegring i g skattekostnaden för emis- sionsfinansiering. Om såväl lånefinansie- ring som emissionsfinansiering föreligger i jämviktsläget, ökar den totala förvänta- de kostnaden för eget kapital, vilket för- klarar varför investeringarna minskar.

2.4. Optimal beskattning

Den snedvridning av företagens finansiel- la struktur som skapats genom den asym- metriska informationen på kapitalmark- naden ger upphov till frågan hur skattepo- litiken bör utformas, givet att denna på- verkar finanansieringsbesluten. Skattepo- litikens inverkan på finansieringsbesluten är av betydelse eftersom marknadens val är ineffektiva i vår modell. En ökning av emissionsfinansieringen (dvs en ökning av e*) ökar emissionernas genomsnittliga kvalitet. Eftersom priset vid emissioner speglar den genomsnittliga kvaliteten in- nebär emissionsfinansiering, på margina- len, en positiv exernalitet. Om fler företag övergår till emissionsfinansiering kom- mer detta att resultera i ett högre pris för alla emissionsfinansierade företag. Där- med är den ”privata fördelen” med att övergå till emissionsfinansiering lägre för marginalföretaget än den sociala nyttan.

Marknaden kommer därför att leda till en ineffektivt låg emissionsfinansieringsni- vå. På samma sätt kan lånefinansiering tolkas som en signal som används av hög- produktiva företag i vår modell. Denna signalering är individuellt rationell. För ekonomin som helhet är den emellertid ineffektiv eftersom signalen är dyr.

På det stora hela finns det ett starkt ar- gument för att regeringen bör uppmuntra emissionsfinansiering genom sin skatte-

politik. Vidare måste skattepolitiken ock- så finansiera allmännyttan genom att an- vända snedvridande skatteinstrument. De tillgängliga skatteinstrumenten är in- komst av tjänst, skatt på ränta och före- tagsskatten. Regeringens problem är att maximera nyttan av det typiska hushållet med hänsyn till samhällsekonomins re- sursbegränsningar. Genom att formulera optimeringsproblemet så att ett av de tre regeringsinstrumenten blir skattefaktor g, föreskriver första ordningens villkor för denna skattefaktor entydigt att den skall vara lägre än 1, dvs v < t. Den optimala skattepolitiken sätter sålunda skatten på företagsinkomster lägre än skatten på per- sonliga inkomster av sparande. Anled- ningen till detta är att en liten minskning av g under talet ett leder till en liten in- vesteringsförändring som inte påverkar välfärden medan en förändring i företa- gens finansieringsagerande till följd av sänkningen av skattefaktorn faktiskt på- verkar välfärden. Om g minskar använder fler företag emissionsfinansiering. Detta ökar effektiviteten eftersom den sociala kostnaden för lånefinansiering överstiger motsvarande kostnad för emissionsfinan- siering g. Det är därför alltid effektivitets- höjande att sätta skattefaktorn g < 1 (dvs företagsskattesatsen är mindre än in- komstskattesatsen).

Det finns emellertid en gräns för den önskvärda storleken på skatteskillnaderna i denna modell. En mer än marginell minskning av g medför en välfärdsförlust eftersom snedvridningen vad gäller inves- teringar ökar. Detta visar att den optimala skillnaden mellan företagsskattesatsen och inkomstskattesatsen innebär en kom- promiss mellan kostnaden för snedvrid- ningen när det gäller investeringar och nyttan av att öka andelen emissionsfinan- siering i samhällsekonomin.

3. Diskussion

Våra resultat har härletts från en stiliserad modell rörande beslut om företagsfinan-

(8)

siering som härrör från ett antal kompli- kationer. Den måste därför tolkas med försiktighet.

För det första antar vår modell att det finns en ”representativ” marginalskatte- sats för ränteinkomster. I inledningen hänvisade vi till den högsta inkomstskat- tesatsen. Marginalskattesatsen för den marginella obligationsinnehavaren kan vara lägre än den högsta skattesatsen. Ett annat problem är att den totala skattebe- lastningen på inkomst av eget kapital också måste ta hänsyn till aktieägarskat- ter. Aktieägarskatterna varierar avsevärt mellan olika länder. Exempelvis beskattar man i USA utdelningar fullt ut till den in- dividuella skattesatsen och påför skatter på kapitalvinster. De flesta andra länder, inklusive de nordiska länderna, tillåter åt- minstone någon form av lättnad vid dub- belbeskattning. Om inkomst av eget kapi- tal utgör en kapitalvinst är denna skatte- befriad i många länder om man ägt ak- tierna under en viss period (i Tyskland rör det sig exempelvis bara om ett år). I prak- tiken är det ofta svårt att mäta den faktis- ka marginalräntesatsen på inkomst av eget kapital. Exempelvis beskattas i prin- cip inkomst av kapital i USA, men det finns uppskjutningsstrategier som tillåter alla investerare att avsevärt sänka eller t o m eliminera sina betalningsskyldighe- ter vad gäller skatt på kapitalvinster.

Givet svårigheterna att beräkna margi- nalskattesatserna på inkomst av eget kapi- tal, vad kan vi säga om skatternas inver- kan på företagens finansiella struktur och den relativa skattefördelen vad gäller lå- nefinansiering i förhållande till emis- sionsfinansiering? Flera empiriska studier för USA (Graham [1999], MacKie- Mason [1990]) visar att företagens finan- sieringsbeslut faktiskt påverkas avsevärt av skatteskillnader. Gordon & Lee [1999]

analyserar också beskattningens inflytan- de på företagens finansieringsagerande.

Denna studie utnyttjar den differentierade skattebehandlingen av företag av olika storlek i USA och finner att den högre fö-

retagsskattesatsen för större företag (35 procent) i förhållande till små företag (15 procent) medför att stora företag finansie- rar ytterligare 8 procent av sina tillgångar med lån. Detta överensstämmer med hur skatterna påverkar finansieringsbesluten i vår modell.

Vår modell hävdar att små företag bör ha ett lägre skattetryck vid emissionsfi- nansiering än vid lånefinansiering. Vi känner inte till någon empirisk studie som specifikt analyserar skattebelastningen för småföretag vid lånefinansiering i för- hållande till emissionsfinansiering. Gra- ham [1999] rapporterar att på marginalen, dvs för den sista finansieringsdollarn, in- nebär lånefinansiering faktiskt en skatte- mässig nackdel i förhållande till emis- sionsfinansiering. Något mer indirekta bevis återfinns i Gordon & Slemrod [1998]. De visar att skillnaden mellan fö- retags- och inkomstskattesatserna är av stor betydelse för mängden rapporterad företagsskatt. Det tyder på att, trots möj- ligheten till dubbelbeskattning på aktie- ägarnivå, så anses företagsstatusen med den relativt lägre företagsskatten vara skattemässigt fördelaktig av många skat- tebetalare. Dessa resultat kan tolkas som visst stöd för vår hypotes att emissionsfi- nansiering bör innebära en skattemässig fördel i förhållande till skuldfinansiering för små och nya företag.

Referenser

Akerlof, G, [1970], “The Market for Lemons:

Qualitative Uncertainty and the Market Mechanism”, Quarterly Journal of Econ- omics, vol 84, s 488–500.

Feldstein, M S & Slemrod, J, [1980], “Perso- nal Taxation, Portfolio Choice, and the Effect of the Corporation Income Tax”, Journal of Political Economy, vol 88, s 854–866.

Fuest, C, Huber, B & Nielsen, S B, [2001],

“Why is the corporate tax rate lower than the personal tax rate? The role of new firms”, accepterad för publicering i Journal of Public Economics.

(9)

Gordon, R H, [1998], “Can high personal tax rates encourage entrepreneurial activity?”, IMF Staff Papers, 45, s 49–80.

Gordon, R H & MacKie-Mason, J, [1990],

“Effects of the Tax Reform Act of 1986 on corporate financial policy and organizatio- nal form”, i Slemrod, J (red), Do Taxes Matter?, MIT Press, Cambridge (Mass).

Gordon, R H & MacKie-Mason, J, [1994],

“Tax distortions to the choice of organiza- tional form”, Journal of Public Economics, vol 55, s 279–306.

Gordon, R H & Bovenberg, L A, [1996],

“Why is Capital so Immobile International- ly? Possible Explanations and Implications for Capital Income Taxation”, American Economic Review, vol 86, s 1057–1075.

Gordon, R H & Lee, Y, [1999], Do Taxes Affect Corporate Debt Policy? Evidence from U.S. Corporate Tax Return Data, NBER Working Paper No 7433.

Gordon, R H & Slemrod, J, [1998], “Are ”re- al” responses to taxes simply income shif- ting between corporate and personal tax ba- ses?”, NBER Working Paper No 6576.

Graham, J R, [1999], “Do personal taxes affect corporate financing decisions?”, Journal of Public Economics, vol 73, s 147–185.

MacKie-Mason, J, [1990], “Do taxes affect corporate financing decisions?”, Journal of Finance, vol 45, s 1471–1493.

Mennel, A & Förster, J, [2000], Steuern in Europa, Amerika und Asien, Berlin, Verlag Neue Wirtschaftsbriefe.

Myers, S C & Majluf, N S, [1984], “Corporate financing and investment decisions when firms have information that investors do not have”, Journal of Financial Economics, vol 13, s 187–221.

Razin, A, Sadka, E & Yuen, C W, [1998], “A pecking order of capital flows and interna- tional tax principles”, Journal of Interna- tional Economics, vol 44, s 45–68.

References

Related documents

Enligt jennifer Qvarnström och Magnus Lindgren (2003:5) finns det ett stort behov av samordning av det lokala stödet till brottsoffer. Såväl chefen för brottsofferjouren i

omnämns i Lpo94 men som finns i Lgr11 var en bristvara, flera lärare kände inte att de hade kompetensen till digitala verktyg heller. Högstadieskolor var ofta bättre utrustade.

Vi tillskriver andra individer externa orsaker till varför de gjort bort sig istället för att tycka de är klumpiga eller någon annan intern orsak.. Men när vi själva gör bort

segmentering. Från masstige går paralleller att sätta i samband till förloppet när en lyxtjänst ompaketeras, för att göra den tillgänglig för massan. Vidare valdes att

Enligt en lagrådsremiss den 5 september 2019 har regeringen (Justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

»hvad är det»? Han har dock icke dristat taga ut steget, t y för »problemerna» gifver äfven han den vanliga mekani- ska »uppställningen» och låter »uträkningen» utgå

Sammanfattningsvis kan de institutionella förklaringarna främst bidra med att förklara varför valdeltagandet faller generellt för omval medan de kontextuella, och de

Om vi istället ser till redovisningens effekt på företagets kapitalkostnad hävdar Sengupta (1998) att det finns ett negativt samband mellan kvaliteten på