• No results found

Ett fångst- och jaktgropssystem? Kristoffersson, Rolf Fornvännen 78, 249-251 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_249 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ett fångst- och jaktgropssystem? Kristoffersson, Rolf Fornvännen 78, 249-251 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_249 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ett fångst- och jaktgropssystem?

Kristoffersson, Rolf Fornvännen 78, 249-251

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1983_249

Ingår i: samla.raa.se

(2)

Ett fångst- och jaktgropssystem?

Av Rolf Kristoffersson och Håkan Rydving

Kristoffersson, R. & Rydving, H., 1984. Ett fångst- och jaktgropssystem!

J

(A System of trapping and hunting pits?). Fornvännen 78. Stockholm.

This paper deals with a system of pits near Noajddevallda, 'the Shamans' Plain', in the Sarek National Park. The pits were discovered during an excursion in July and August 1981 and are of two different types: Seven ordinary pits of which at least three (the remaining four might be too small) can be classilied as trapping pits and 6 (maybe 7) pits which seem to have been surrounded by some kind of stone-wall. The hypothesis that these "stoned pits" were used as hiding-places from where hunters with bows or spears shoot their game — the pits could then be called hunting pits — is presented.

Rolf Kristoffersson and Håkan Rydving, Departement for the History oj Religions, ippsala university, P.O. Box 1604, S-751 46 Uppsala, Sweden.

I s a m b a n d med en religionshistorisk exkur- sion till bl.a. Sarvesvägge i Sareks national- park 17 juli—3 augusti 1981 (se Kristoffers- son & Rydving 1982) inventerades ett områ- de på gräsvallen d ä r Noajddejågåsj fördelar sig innan utflödet i Sarvesjåhkå. Vid invente-

ringen på gräsvallen (Noajddevallda 'Nåjd- slätten') användes den metod för ytinvente- ring som Rolf Kjellström utarbetat oeh under flera år a n v ä n t . G r u n d e n är alltså egna iakttagelser av i och över marknivån klart f r a m t r ä d a n d e former som bedöms som läm-

Fig. I. Asrygg med gropar. Foto Rolf Kristoffersson. — Ridge with pits.

Fornvännen 78 (1983)

(3)

250 R. Kristoffersson & H. Rydving

Fig. 2. Sänka med förmodad tidigare strömfåra. Foto Rolf Kristoffersson. — Hollow with suggested earlier riverbed.

n i n g a r av mänsklig verksamhet (den tidigaste presentationen finns i Kjellström 1975).

R e d a n på ett tidigt stadium upptäcktes ett a n t a l gropar ca 350 m SSV och 100-150 m V o m gräsvallen, varför karteringen utvidgades till dessa o m r å d e n (fig. 4). G r o p a r n a ligger jaktstrategiskt placerade på åsryggar (fig. 1) och fördelas på två delsystem, ett övre (sydli- gare) med 6 gropar och ett nedre (nordligare) med 7 (ev. 8) gropar. O m den tydliga sänka, som från Noajddejågåsj nuvarande strömfara för till o m r å d e t mellan gräsvallen och det nedre gropsystemet, är en äldre strömfåra skulle g r o p a r n a s läge i hög grad likna några av de hos M a n k e r presenterade tångstgrops- systemen (exv. nr 17, 46, 62:B, 71 och 72:A i M a n k e r 1960). Det är geologiskt fullt möjligt att en sådan förändring av Noajddejågåsj flö- de kan ha skett på några hundratal år, sär-

• - - • »^

Fig. 3. En av "jaktgroparna". Foto Rolf Kristoffersson. — One of the "hunting pits"

Fornvännen 78 (1983)

(4)

Ett fångst- och jaktgropssy slem? 251

Fig. I. Gropsystemet vid Noaj'devallda. 1 = grop, ej Stensatt; 2 = stensatt grop; 3 = Noaj'dcvallda. Norr uppåt. Ekvidistans: 1 m. — The system of pits near Noaj'devallda. 1 = pit, not stoned; 2 = stoned pit; 3 = Noaj'devallda. Nonh upwards. Kquidistaiice: 1 m.

skilt som slättområdet består av lättforcerad m o r ä n (fig. 2).

Typologiskt kan groparna indelas i två g r u p p e r : a) 1 st ej stensatta gropar, av vilka å t m i n s t o n e 3 (de övriga är troligen för små) bör k u n n a ha fungerat som fångstgropar; b) 6 (ev. 7) stensatta gropar. Dessa kan eventuellt jämföras med de stensatta groparna från Har- d a n g e r v i d d a och Oviksfjällen som Manker (1960, s. 14) och Stadling (192.3) diskuterar, m e n verkar i motsats till dessa ha varit inring- ade av var sin stenkrans (som nu delvis fallit ner i gropen) (fig. 3).

.Att de stensatta groparna skulle vara förva- ringsgropar förefaller med tanke på den hög- länta placeringen knappast troligt. P.g.a.

stenkransen kan de inte heller ha fungerat som fångstgropar. Vi vill som hypotes föreslå a t t det kan ha rört sig om "jaktgropar", en term med vilken vi avser en grop där jägaren stått dold bakom ett stenvärn (ev ytterligare kamouflerat) i väntan på villebrådet. O m det- ta skulle vara riktigt innebär kombinationen av fångst- och jaktgropar vid Noajddevallda ett exempel på en högt utvecklad jaktteknik, d ä r bytesdjuret alltså både fångats i och jagats från gropar, i senare fallet med användning av exv. båge eller spjut som vapen. En arkeolo- gisk undersökning av området skulle ev. kun- na ge svar på frågan om groparnas funktion.

Referenser:

Kjellström, R. 1975. Kulturinventering krinc; Alisvatt- nt-t. laslerbolten 1975, s. 124-131. Umeå.

Kristoffersson, R. & Rydving, H. 1982. Exkursion till Tar- radalen och Sarvesvågge juli — augusti 1981. Inventerings- rapport. Uppsala universitet Avdelningen för reli- gionshistoria och religionsfenomenologi. /Stencil/

Manker. K. 1960. Fångstgropar och slalolomler. Kulturläm- ningar från lapsk forntid. Acta Lapponica XV. Upp- sala.

Stadling, J. 1923. Fallgropar lör vildren, lill spörsmålet om de s.k. "murade gravarna" eller "källarna" i Oviksfjällen. Fataburen 1922, s. 21-34. Stockholm.

Fornvännen 78 (1983)

References

Related documents

Skiss över förhällandet mellan betydelsefäl- ten för termerna (1) »helig plats», (2) »kultplats» och (3) »offerplats». 'offer, offerdjur', medan de viktigaste termer- na

Talaren avslutade sitt föredrag med att framhålla den omvandling, som Västerås genomgått sedan 1600-talets slut, genom att staden blivit ett cent- rum för svensk storindustri.. Det

Författaren till »Det hyperboreiska Upsala» har tagit till sin uppgift att skärskåda dels Rudbeeks ställning till arkitekturen, dels hans in- satser sora byggmästare i

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Hyenstrand, Åke, (red.), Aktuell Arkeologi, Anmälan av Lars Redin.. Anmä- lan av

— Nils Måns- son Mandelgren and medieval Swedish iron-

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

Gåtfull Ulf – en eftersläntrare till den vikingatida myntskatten från Store Valby på Själland.. Two 15th century