Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
8H ÅRG. DEN 23 DECEMBER 1906 Ni 12
■ H
B ■■
'«t’o. j&nawn. Güreoorg Klirhf :Kem.A.-H H 'n gt acreStlilm—(ioy
SVEN ALMQVIST.
SVEN ALMQVIST.
TILL PORTRÄTTET Å FÖREGÅENDE SIDA.
Den man, hvars bild vi ofvan framställa, nuvarande verkställande direktören för Göteborgs Nya Verkstads- aktiebolag, bör räknas som en af den svenska indu
striens och särskildt maskinindustriens och ångfar- tygsbyggeriets förnämste män. Hans flärdfrihet, tro
fasthet och rättskänsla ha tillvunnit honom aktning och tillgifvenhet hos alla med hvilka han haft affärer, och gifvit honom förmåga- att fredligt lösa mången knut som förekommit under hans långa verksamhet ej minst i arbetarefrågan. Sven Almqvist har den oskattbara förmågm att ej blifva ond vid en bestäl
lares öfverdrifna fordringar eller i dylika fall, hvilka stundom förekomma.
Han föddes den 12 dec. 1841 å Liljeholmen invid Stockholm. Fadern var garfverifabrikören Olof Alm
qvist af en prästsläkt från Småland. Efter nödtorftig undervisning i Maria folkskola och därefter i Tyska skolan antogs han vid 14 års ålder till elev vid Stock
holms slöjdskola. Den flitige och sträfsamme ynglingen råddes af föres’åndaren Baltzar Cionstrand att blifva civilingeniör och bevistade fördenskull som extra elev föreläsningar och ritöfningar 1856—57 vid Teknolo
giska institutet. I likhet med alla ingeniörsämnen på 1850-talet sökte A. elevplats vid Motala hos kapten Carlsund, då denne besökte Stockholm, och efter grundligt förhör blef han antagen. En elev den tiden vid Motala verkstad fick fritt logi, och full men mycket enkel inackordering i speciell matsal i värdshuset för 18.75 pr månad. Men aflöningen var ringa, från 4 till högst 10 öre pr timma. Järnkontorets stipendium (c:a 15 kr. pr månad, hur mången har ej blifvit hjälpt häraf öfver den mödosamma början) söktes därför af A.; han misslyckades, men ett sådant erhölls senare, helt visst genom Carlsunds åtgörande.
Den 1 aug. 1857 anlände den knappt 16 årige ele
ven på hjulångfartyget Thomas Telford till Motala verk
stad, hvars chef han en gång skulle blifva. Han arbetade i två år i gjuteriet och därpå två och ett halft år i maskinverkstaden och förflyttades så till ritkon
toret, där han stannade i sex år.
Längtande efter själfständig verksamhet tog A. af- sked från Motala och fick anställning nå flottans kon- struktionsbyrå, men efter ett par år erbjöds honom ånyo plats vid Motala, som man tror på förslag af Carlsund, som då dragit sig tillbaka och bodde i Stockholm.
Almqvist öfvertog senare bestyret som maskin
konstruktör och därefter som chef för såväl maskin
som fartygskonstruktionen vid Motalas filial Lindhol
men och innehade denna plats 1870—77. Teknisk direktör vid Motala verkstad 1877—92 och därpå verkställande direktör vid Lindholmen 1892—1906, då han den 1 juli antog anställning som verkställande direktör för Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag, hvilket bolag bedrifver fartygs-, bro- och järnvägsvagnsbygg- nader i Lundby på Hisingen samt har maskinverk
städer, gjuteri m. m. i Göteborg.
Att uppräkna alla större arbeten, som han under dessa 36 år utfört, vore tröttande. Själf anser han verksamheten under åren 1870 — 77 som den ange
nämaste, då fullt upp med beställningar vankades och alla vid Lindholmen arbetade med stort nit och enig
het. “Skulle jag bei ömma mig öfver något så vore det att hafva i samarbete med vår gemensatnme vän och gynnare Ludvig Nobel hafva utarbetat planen för och sedan byggt söndertagbara större petroleum- tankångare för Kaspiska hafvet, hvilka ångares bygg
nad sedan bief en stor och lönande affär för flera svenska verkstäder.“ Under 1892—1906 byggdes många fartyg däribland pansarbåtarne Njord, Dristig
heten och Äran samt Oscar II nära färdig, tvänne stora lastångare Iberiq och Manja; 4 st. stora petroleum- tankångare, Göteborgs Isbrytare II, Torpedkryssaren Örnen, ett större mudderverk för Riga etc.
Af Motala bolag och dess filial Lindholmen, har utom ofvan nämnda utförts tjugotvå ångare däraf många stora stockholmsångare, i hvilkas utförande Sven Almqvist haft ledningen. Den plats han nu tillträdt är långt mindre nervskakande än att bygga 17 knops pansarfartyg, och vi skola önska honom all framgång som fortsättning på de 65 åren.
C. A. L—l.
BLAD UR ETT VILSEKOMMET BREF.
UPPHITTADT AF £E4.
— Min vän! Min lilla vän från ungdomens flydda tider! Det har kommit öfver mig en sådan där stund,
“då alla minnen stiga upp från längst försvunna dar“, och då får jag alltid lust att skrifva till dig — det är som om jag då talade med den unga flickan, som var jag för många, många år sedan.
Hur vi på den tiden funderade och resonnerade och sladdrade om allt mellan himmel och jord — och förstodo så litet däraf! — just så som unga flickor förmodligen sladdrat alltifrån världens begynnelse och komma att sladdra, så länge den består. Så sutto säkert medeltidens borgfröknar uppe i höganloftsbur och undrade och diskuterade om den lilla bit af lifvet som öppnats för dem - och om ändå mycket mer.
Och så komma förmodligen framtidens fria, högvisa kvinnor att sitta på sina ämbetsrum och résonnera om den stora bit af lifvet, som de öppnat åt sig själfva
— och om ändå mycket mer. Och dock trodde vi naturligtvis på den tiden, att inga resonnérat och dis
kuterat och dryftat lifvets frågor så djupt och så ifrigt som vi.
Minns du en kväll i det lilla gästrummet på vin
den i ditt gamla hem? — Det var vår. Därute bör
jade en skimrande, ljusgrön slöja viras kring-trädens kronor, och kvällarna voro långa, ljusa, underbara.
Hvad vi* pratade! Räckte vårens långa, ljusa kvällar verkligen till? Allt i hela vår herres skapelse väckte
intresse. Och ibland — nej, bäst att ärligt bekänna det! rätt ofta voro denna skapelses herrar föremål för våra gemensamma funderingar.
Ja, minns du den kvällen? — Vi hade under da
gens lopp haft en liten erfarenhet af verkliga lifvet
— en stor erfarenhet kallade vi det då, en bitter, hjärteupprörande erfarenhet! En ung man — han hade ännu ej trampat ut barnskorna och var mer vår
ligt ljusgrön än trädens unga grönska därutanför, men för oss var han för ögonblicket det typiska exemplet på hvad en skapelsens herre i sin prydno är — nå
väl. denne unge man hade börjat dagen med att kur
tisera den ena af oss och så under dess växlande timmar ändrat smak och slutat att kurtisera den andra.
— Jag skall säga dig, hvad de äro, dessa otäcka karlarna! utbrast du med dramatisk patos och en gest så stor, som din urvuxna peignoire ville tillåta.
— Grymma, trolösa, falska odjur äro de! (Det var dig, han kurtiserat först).
— Nej, sade jag, osäkra, trefvande, stapplande på vägen mot sitt mål, det är hvad de äro! (Observera, jag ber, att det var mig, han kurtiserat sist!)
Så fortforo vi en stund att häfva gräsliga injektiver öfver deras skuldbelastade hufvuden.
Men plötsligt tittade din mamma in genom dörren och sade:
— Flickor! Flickor! Om ni tjugu år härefter ha Forts, å sid. 191.
— 178 —
S V E N S K T P O S T M U S E U M
IS T O C K H O L M .
HVAR 8 DAG
z o bd
z w hd
Dd [t.
Cd O E- bJ
<
E-
CO euDa
Ld cn a o
V)
£ §
og
zz
<
uT o O 3g
£§
^Z csg
U Q b-
<
* ’ r Tv'-T, '"”■
■« >•■
5 <u _
P E3 G PoSjW
TO ÖJO
.E
• 5 Q 1>
<D ~ V)
j « 3 E -o G> *~Z rrt r->
Q> TOC -5 gDE
TO P J2 Q.'*"’ <v Oc
.o ±i cz>
— =2 o Er a o O*t- PÄ goto
<U <J —I tuoorp
C
<D
to y> S œ CG) M) H :TO >>
"q2 cn
s§ -S E c> E
CO
■§.§. ,s:ë
SSïïEï”
”=S“52
a> 2 TO raj
§■»11 É| s S ° c 2 d pr »w E PE
° O "2 Uu é ïcïï^ E
§ •» o n a, w oCÖ T3 TO
°2 ^n'c-E0^ -*
<2
•°:3
L
»nu ^£o IzS
^•S3 u. bJ éwp î£<
iz*
bJS QO Of—
Ï
•S 2 O c
. w -c E g E O TJ 5 o
O c3
O CG- XJ as O
■ - W)C
> .5
“ So
— GS o C GC , Ow
qT c3 :cS
« s
c -C
4-uu 3-W bû gs
jZ ,Q . C5^
5? O 8O LXr-) g O I z i Ö ë <
g Co O 00aj
- >> -(V <v ÖP % ’•c u- oJS 2 03 t- tu -C Z3 W:«S 2^-0
E 1)$)
CX:c3 P "p. °"
en > X E rr-
■CÏC 2> S a SE 10w~ = a>qv-:O P , •oc3
2 S P W
c ^2 *U.!>•§
5P P p-2 -2 §
— a> C CX g 5 _c oasw,E
™ —■H cn _ „ i>
w - - P c» S e ä>.“-5
2 °- to TO ;
O ’s t- CX C UJ bß C
<D S2 <j> •
g 2,0
.M K-S
;O §
» w G$
C’£
Q2 to .22
o i §'
M K:
^8?
w
~ I
179
BILDER TILL DEN INHEMSKA DAGSKRÖN1KAN.
<
Foto. Florman, Stockholm.
FVto.HH AR 8 DAG. V. BJERKNES. Kliché: Bengt Silfvenpam. J. BERLIN. Kliché: Bengt Silfversparre.
En mycket betydande vetenskapsman, professorn i mekanik och matematisk fysik vid Stockholms hög
skola Vilhelm Bjerknes kommer att lämna den sven
ska hufvudstaden för att tillträda en personlig profes
sur vid Kristiania universitet, sedan stortinget beviljat honom högsta professorslönen, 6,000 kr., jämte 600 kr. personligt tillägg. B. är född 62 i Kristiania och son till den berömde norske matematikern och fysi
kern Karl Anton Bjerknes. 80 student, 92 fil. d:r och
fattning han upprätthöll, tills han 1885 utnämndes till sekreterare i öfverståthållareämbetet.
Vid sidan af sistnämnda befattning har Berlin haft att fylla många andra offentliga uppdrag. Sålunda var han under åren 1880 -1899 ombudsman vid statens järnvägstrafiks pensionsinrättning och åren 1899— 1900 var han t. f. landshöfding i Västerbottens län under den tid landshöfding Crusebjörn innehade krigsminis
terportföljen.
amanuens i fysik i Kristiania, bief B. 93 t. f. lärare och 95 professor i mekanik och matematisk fysik vid Sthlms högskola. 89—91 studerade han i utlandet för Poincaré, Appell och Hertz, af hvilken sistnämde han fördes in i studiet af elektriska vågor, på hvilket om
råde B. utfört värdefulla mätningar. B. har vidare utarbetat sin faders hydrodynamiska teori. Stor be-
Från 1897 har Berlin varit ledamot af Riksdagens Första kammare, inom hvilken han bl. a. tillhört lagut
skottet samt varit suppleant i stats- och bankout
skottet.
Bland förtroendeuppdrag som han innehaft må äf- ven nämnas, att han varit medlem af Norrlandskom- mittén.
tydelse för den dynamiska meterologiens utveckling äga hans arbeten rörande den s. k. cirkulationsteorien.
*
Sekreteraren i öfverståt- hållareämbetets kansli, leda
moten af riksdagens Första kammare Jakob Berlin har till k. m:r ingifvit ansökan om afsked från och med utgången af innevarande år från sekreterarebefattningen i öfverståthållareämbetet hvilken han innehaft sedan 1885.
Född i Härnösand 1841 och efter att i Uppsala ha tagit fil. doktorsgraden samt aflagt examen till rättegångs
verken bief B. 1870 e. o.
notarie i Svea hofrätt och
&
i?,Ä
1872 v. häradshöfding. Ef
ter att sedermera någon tid ha tjänstgjort som brott- målsnotarie i Gäfle blef han 1880 t. f. polisinten
dent i Stockholm och 1881 polisintendent, hvilken be-
Foi"* Thortn, Åtvidaberg. KlvAl: Bengt Sltfeereparre.
RIMFORSA TURISTHOTELL, i dagarne genom gåfva af godsägaren C. Ekman pä Bjerka-Säby öfvetlämnadt som gåfva till Fredrika Bremerförbundet för upprättandet af en anstalt för utbildning af lärarinnor i huslig ekonomi för landsbygden. Meningen är att med anstalten förena ett mönster
småbruk, tilltaget i den storlek som kan anses nödigt för att det skall helt och fullt bära sin man, och det är meningen, att småbrukares kvinnor här skola mottaga undervisning i allt hvad som
hör till deras lefnadskal).
— 180 —
UTE OCH HEMMA.
■nSS
.««îBSB»
aglgiggi
Efter portratt. JOHANNES ELMBLAD,
-
anställd vid Leipzigs opera i den tredubbla egenska
pen af direktör, regissör och sångare. Hans utmärkta regie har i höst ådragit sig särskild uppmärksamhet.
* * sjs
“Kung Lear“, Shakespeares storartade skådespel har i förra veckan kommit till uppförande å Drama
tiska teatern i Stockholm och väckt lifligt intresse.
Förra gången “Kung Lear“ uppfördes i Stockholm gafs titelrollen af den utmärkte italienske skådespe
laren Ernesto Rossi. Det är nu August Lindberg, som fyller den med sin brinnande ande, och han har också inöfvat stycket med alla och besjälat en och hvar med sin entusiasm.
» **
Professor John Börjeson fyller den 30 dec. 70 år.
Helsidesporträtt jämte biografi återfinnes i årg. 1 nro 41.
Efter fotografi. PROFESSOR JOHN BÖRJESON I SIN ATELIER. Kliché: Bengt Silfversparre.
' HKAR 8 DAGS fotograf i Sthlm. Kliché’ Bengt Silfversparre.
AUG. LINDBERG SOM KUNG LEAR.
■iV
k,
■I
ft *
— 181 —
FERDINAND BRUNETIÈRE. f
FRÂN VÅR KORRESPONDENT I PARIS.
Med F. Brunetière här en af den franska litteratur
kritikens främste och på samma gång en af katolicis
mens intelligentaste försvarare gått ur tiden.
Som professor i “Ecole Normale“, ett slags ele- mentarlärareseminarium, har han öfvat ett omisskän
neligt infly
tande på en hel följd af franska lärar- generationer.
Hvad Brune
tière framför allt skänkte sina elever var lusten och för
mågan af kri
tik: att icke utan pröfning godtaga något, om ock aldrig så erkändt.
Efter porträtt. Klichés Bengt Silfversparre,
FERDINAND BRUNETIÈRE.
Hans egen kritik gick mest ut öfver 1700-talets stor
heter; på rationalisterna Voltaires och Diderots be
kostnad förhärligade han Corneille och Racine, “le grand siècle“. Det var utan tvifvel denna den store kritikerns kampställning gentemot det antireligiösa adertonde seklet, som så småningom förde honom
helt öfver i kyrkans, den stridande katolska kyrkans, armar. Det sägs att det var ett personligt samman
träffande med Leo XIII som fullbordade omvän
delsen.
Åt detta sitt partitagande för kyrkan och katolicis
men mot den moderna tidens idéströmningar gaf Brunetière eklatant offentlighet genom sin bekanta polemik för en del år sedan med den store veten
skapsmannen, fritänkaren Berthelot. Det var härun
der Brunetière stolt förkunnade “vetenskapens bank
rutt“, medan det nog i själfva verket endast var en viss vetenskapsman, nämligen herr Ferdinand Brune
tière, hvars kritiska sans gjorde bankruttförkla
ring!
Under Brunetières direktörskap blef den på ålder och ära rika världsbekanta tidskriften, “Revue des Deux Mondes“, ett den klerikala konservatismens hufvudfäste. Och det är nog otvifvelaktigt, att Brune
tières starka personlighet mer än någon annan åt
“Franska akademien“ gifvit den iögonenfallande reak
tionära prägel detta vittra samfund sedan länge fram
visar.
Det är ett egendomligt öde, att den käcke strids
mannen skulle gå hädan just i dessa de religiösa stridernas dagar; det var med nöd han hann att jord
fästas på statskyrkans sista dag i Frankrike ...
i» i -
'f" :■
t
I
s IIP Ï ?
Efter fotografi Kliché: Kem. A.B. Bengt Silfversparre Sthlm—Obg.
EN »AKADEMISK SALONG» I PARIS SOM KOMMER ATT FÖRSVINNA MED BRUNETIÈRES DÖD. Salongen hölls tios m.me Buloz (1), änka till grundaren af Revue des Deux Mondes. Grefvinnan Mathieu de Noailles (2). Brunetière (X)-
— 182 —
RELIGIONSFRAGAN I FRANKRIKE.
j;
< I
'ifter fotografi..
PÅFVENS REPRESENTANT I FRANKRIKE, MONSIGNOR MONTAGN1NI ESKORTERAS TILL TÅGET AF DE FRANSKA
POLITISKA POLISMYNDIGHETERNA DEN 11 DEC.
rntc/té.- Bengt Silfversparre.
I FLYTTNINGST1DEN. PRÄSTER OCH SEMINARISTER ÖFVERTALAS MED MILDT VÅLD ATT LÄMNA SITT RESI
DENS. EN TYPISK SCEN FRÅN PARIS JUST NU.
RYSKA BILDER.
2. NEBO- GATOFF (X) INFÖR KRIGS
RÄTTEN, MED AN
LEDNING AF HANS KAPITULA
TION I TSU SHI-
MA-SLA- GET.
1. DEN NYA DUMAN.
GREFVE HEYDEN(X) OCH ANDRA MÄR
KESMÄN INOM DET FREDLIGA FRAM
STEGSPARTIET, HVILKET SANNOLIKT KOMMER ATT TAGA
LEDNINGEN.
Efter fotografier
183 —
Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre StUm—Gbg.
FRÅN VÅRT KONUNGAHUS.
OSCAR II.
Senast (nov. 1936) tagna porträtt.
Konungens sjukdom har med djupt deltagande följts rundt hela landet, och det är med lättnad man erfar den tydliga förbättring som inträdt i H. M:ts
Efter porträtt. Kliché: Bengt Silfversparre.
TERESIA.
Änkehärtiginna af Dalarne. 70 år den 21 december, tillstånd. Må denna förbättring snart ha öfvergått till återvunnen, full hälsa.
HVAR 8 DAGS FOTOGRAF T STHLM. Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthhn—Gbg
KRONPRINSEN-REGENTEN INVIGER DEN NYA S:T ERIKSBRON I STOCKHOLM. Brobyggnaden började i juli 1903 och har kostat 1,270,000 kronor.
BROKIGT UTOMLANDSNYTT.
Efter fotografi. Kliché : Bengt Silfversparre.
PRESIDENT ROOSEVELT I PANAMA? ’
Öfre bilden: Presidenten manövrerar en ångkran i Culebra- kanalen.
Nedre bilden: Presidenten uppmanar arbetarne att med kraft och intensitet bedrifva sin verksamhet. (Den maningen behöfs
Efter porträtt. Kliché: Bengt Silfversparre.
GENERALMAJOR RE1MBOTT, MOSKVAS PREFEKT, MOT HVILKEN ETT MISSLYCKADT BOMBATTEN
TAT FÖRÖFVATS. Den kastade bomben kreverade på för långt håll, och Reimbott sköt kallblodigt ned attenta-
inte blott i Panama.) torn med sin revolver.
--- BLIF MEDARBETARE I HVAR 8 DAG. ---
— 185 —
FRÅN »LÄJONETS OCH SOLENS LAND».
I Persiens nuvarande hufvudstad, Teheran, lig
ger i dessa dagar det ännu i mycket hemlighetsfulla ruinlandets härskare, Mu- zaffer-Eddin Shah, och kämpar med döden. Un
der ett tiotal år har han ledt landets öden och därvid tagit icke ringa hänsyn till de lärdomar, som han genom resor och studier hämtat från Europa. När hans fader, Nasr-Eddin, den 1 maj 1896 vid ett moské-besök blef mördad af en fanatisk sekterist, hade landet ännu icke sett andra resultat af den gamle shahens europeiska visiter än en järnvägsbit från Teheran till Abd-ul- Asim samt härskarens öf- verhandtagande smak för gammalt godt portvin. Nu har emellertid Persien kommit så långt, att det kan skryta med en verk
lig konstitution, som den nuvarande shahen i au
gusti detta år gjorde till verklighet genom ett re- skript om inkallande af en folkförsamling.
I den nu döende sha
hens historia kommer tvif-
Efter porträtt, Klicht: Bengt Silfrersparre.
SHAHEN AF PERSIEN.
w A
skulle krya på sig och hinna med ännu mera uppseendeväckande refor
mer. Vi ha visserligen icke lyckats utforska efter hvilka rösträttsförhållan
den denna församling — Majlis Shora Milli (natio
nella rådgifvande försam
lingen) — väljes, men af shahens reskript framgår, att åtminstone “furstar, adelsmän, godsägare, köp
män och handels-skrån“
få en ganska god repre
sentation, och det är ju en vacker början i ett land, som hittills regerats fullkomligt enväldigt. För
samlingen har att genom stor-visirén hos shahen framlägga sina önskningar och kraf, hvilka sedan god
kännas af shahen, innan de kunna blifva lag.
Den man, som genom detta reskript beslutsamt gjort början till Persiens uppvaknande och nyaste historia, har redan från sitt uppstigande på tronen visat stora sympatier för Europa och europeisk ci
vilisation. Det första steg han efter sin faders död företog var att förminska velsutan beslutet om denna riksförsamling att stå som
den mest framträdande händelsen — såvida han icke
antalet af shahens hustrur från 1,720 till endast 60, hvilket på sin tid framkallade stor sensation i de
ATAG-ADGE, SHAHENS PALATS I TEHERAN.
KiicM ;Kem. liçiiyi mijuersparre Ktldm—dbg.
186 —
HVAR S DAG
&îl
■’4J
■%
■ - : Ä1
Kfter jotograjx
persiska hofkretsarna och naturligtvis icke sågs med blida ögon af den maktlystna byråkratien vid hofvet.
Muzaffer Eddins gemåler ha skänkt honom fyra söner och tjugotre döttrar.
Det har påståtts, att den nuvarande shahen ända sedan sin ungdom hyst föga kärlek till sin hufvudstad och att han hälst skulle velat flytta den, om icke dynastiens tradition förbjudit en dylik åtgärd. För ett och ett halft århundrade sedan var Teheran blott en liten obemärkt köping. Då fick emellertid den blod
törstige eunuckfursten Aga Muhammed Chan, som mot slutet af 1700-talet bemäktigade sig Persiens tron, ett infall att dit förlägga landets hufvudstad för att helt och hållet bryta med det föregående och inleda en ny tid för riket. Det gick ju icke an att han,
Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg.
som tillhörde kadscharerna, var turk och hatade de i södra Persien härskande iranierna, valde vare sig Ispahan eller Shiras till hufvudstad, alldenstund båda oförbehållsamt visat sig stå på den störtade dynastiens, Sefaviernas, sida.
Den nya härskarsläkten har icke lyckats hålla landet fritt från ryssars och engelsmäns farliga konkurrens.
Teheran, som ligger i landets norra del och icke så långt från Kaspiska hafvet, vimlar af ryssar; engels
män ha fått koncessioner på rika grufvor; och bank
väsendet ligger till största delen i händerna på ut- ländingar. Framför allt är det ryska inflytandet i våra dagars Persien af betydenhet, och det finns persiska och engelska pessimister, som påstå, att det småningom skall lyckas tsardömet att på allvar sätta sig fast i
SHAHENS HAREM 1 TEHERAN.
", 1 .
f I H
'«âÜkB
- Jr q '! ^ * * v
Efter fotografi. TRÄDGÅRDEN I SHAHENS PALATS. I bakgrunden Demavends bergskädja klum-. Bengt sufvereparre.
,,, Klichfi Kem. A.-B, Bengt Silfversvarre Sfhl.m—Gbo
i-fter fotografi. „
RELIGIÖSA FANATIKER, SIÄLFPLÅGARE, SOM UND^R HÖGTIDLIGA CEREMONIER TILLFOGA SIG SJALFVA SÄR MED SVÄRD OCH KN1FVAR.
HVAR 8 DAG
à
*1
F
«i
~ i ;
i;
“läjonets och solens land“. Ett dylikt framtidsper
spektiv har väl hägrat för den engelska ut-ikesled- ningen, då denna sedan år tillbaka planerat och ut
vecklat en engelsk-rysk öfverenskommelse angående de asiatiska frågor, som skulle kunna föranleda strid mellan de båda europeiska stormakterna. Vid ord
nandet af en sådan öfverenskommelse betyder Persien icke så litet. Det hette också för en tid sedan, att de båda makterna kommit till det resultatet, att status quo i Persien borde bibehållas, men landet uppdelas i “intressesfärer“. Några säkra meddelanden härom föreligga dock icke i närvarande stund.
Man har lätt att förstå den nuvarande shahens mot
vilja mot det persiska rikets hufvudstad. Teheran är nämligen så godt som obeboeligt under sommaren, och alla, som äro i stånd därtill, fly från staden till foten af det närbelägna snöbärget Demavend. Shahens palats med dess rosenröda fästningstorn har under den nuvarande härskarens lefnad fått dela öde med flertalet af stadens bäitre byggnader och under som
marmånaderna stått tomt och ödsligt. Palatset skall emellertid, efter hvad den spirituelle franske rese- skildraren Pierre Loti upplyser, erbjuda en förtjusande anblick. “Den moderna emaljbeklädnaden på mu- rarne, i mönster af människofigurer och rosenbus
kar, vittnar — skrifver han — om den persiska konstens förfall, men återspeglingen i vattnet bland de upp- och nedvända bilderna af grenar och blommor är utsökt vacker.“ Trädgårdarne kring palatset bestå
— efter hvad den franske turisten-författaren upply
ser — egentligen af stora vattenbassänger, emedan öfverallt i Persien vatten är en sällsynt dyrbarhet och följaktligen utgör fursteboningarnes stora lyx. Palat
sets medelpunkt utgöres af den stora tronsalen, som daterar sig från byggnadens grundläggning. À ena kort
sidan är den öppen, så att folket på afstånd kan be
trakta suveränen, där han som en gud sitter på sin tron. Ingen trappa leder dit upp för att icke folket skall kunna komma besvärande nära. Framför salen
ligger en stor vattenbassäng, längs hvars sidor stor
dignitärerna på högtidsdagar ordna sig i lysande led.
Mot salens dunkla bakgrund framträder dä härskaren, ensam och tyst, i en af ädelstenar öfversållad dräkt;
han sätter sig med underslagna ben på pärlbroderade mattor och låtsas icke alls se den hyllande hopen framför sig.
Efter fotografi. Klirhi : Bengt Silfversparre.
TVÄNNE AF SHAHENS LIFPAGER.
8
HVAR 8 DAG Den nuvarande shahen har under hela sin lefnad
visat föga intresse tör all den prakt, som omgifver honom i hans palats. Han har alltid brukat stiga upp mycket tidigt, och redan klockan åtta ha hans mi
nistrar måst infinna sig till audiens. Efter denna har han i sex timmars tid brukat sysselsätta sig med stats
angelägenheter för att sedan alldeles ensam intaga en stadig lunch. Vid sin faders död var han icke van vid annat än att denna skulle intagas i halfliggande ställ
ning, men hans europeiska resor ha förmått honom att göra en förändring härvidlag: alltsedan Muzaffer- Eddins senaste besök i Paris har han suttit till bords på en hög madrass. I Europa har han jämväl lärt sig, att en hvit duk på bordet är vida behagligare än den i Persien af gammalt traditionella brokiga kattunsdu
ken. Knif och gaffel höra dock ännu icke till “det nya Persien“; äfven vid hofvet äta fortfarande alla med fingrarne.
Muzaffer-Eddin har alltid med största intresse följt med den europeiska politiken och hvarje dag för sig låtit föreläsa en mängd europeiska tidningar. Framför allt lär han under sin krafts dagar ha varit intresserad af kung Edward och skall för honom ha hyst en stor beundran, som ofta — efter hvad en engelsk resande, mr Fraser, påstår — tagit sig uttryck i att han på tal om sina egna politiska afgöranden utropat: “Jag undrar, hvad kungen af England skulle göra i detta fall?“
Om Muzaffer-Eddin icke skulle komma upp från den sjukbädd, som nu häller honom fängslad, öfver- tages Persiens regering af hans unge son, Schua-es- Saltane, en till stor del i Europa uppfostrad man, som särskildt skall ha tagit djupa intryck af modärn euro
peisk konst och litteratur. Pierre Loti säger sig i honom ha funnit en fulländad parisare och skildrar honom på följande sätt:
“Han är späd, förfinad, har stora, svarta ögon med fransar af alltför vackra ögonhår. Han talar franska fullkomligt ledigt och distinguerai. Han har bott i Paris och tagit del af dess nöjen, och han talar därom som en ung man med mycken esprit. Han följer med Europas konstnärliga utveckling, och samtalet med honom flyter lätt och lifligt.“
Vissa tecken tyda cock på, att ett tronskifte i Per
sien icke kommer att försiggå alldeles lugnt. Stor- visiren har med anledning af shahens hotande sjuk
dom vidtagit omfattande säkerhetsåtgärder för att kunna möta ett eventuellt uppror. Och äfven om den nye regentens uppstigande på sina fäders tron finge för
siggå jämförelsevis ostördt, torde han icke gå en alltför bekymmersfri framtid tillmötes. Därtill äro ett par mäktiga grannar väl mycket intresserade af det gamla minnesrika ruinlandet, som kanske är beskärt ödet att blifva den direkta anledningen till en kraftmätning mellan England och Ryssland i Asien. N, P. S.
v$l
• • •> i «
• ■ . 1V. i ». . t
.. t få
NYTT FRÅN JAPAN.
EN RYSK KANON, TROFÉ FRÅN KRIGET, UPPSTÄLLD SOM »SIEGES
DENKMAL» PÂ EN OFFENTLIG PLATS I TOKIO.
KRONPRINSEN AF JAPAN PÂ EN PROMENAD GENOM TOKIOS HUF-
VUDGATOR.
Ekipaget är som synes fullkomligt europeiskt.
lifter fotografier Kliché: Kem. A.-B. Bengt Silfversparre Sthlm—Gbg.
g f :: VECKANS ::
J. A. GADD.
F.d. lektorn och bibliotekarien fil. d:r Johan Adolf Gadd iKarls
krona, fyllde den 10 dec. 85 år.
Stud.-ex 42, fil. d:r47,lektorvid Karlskrona h. a. lärovork 59, bib
liotekarie därstädes 61. Ledamot af en hel del styrelser och kom mittéer iBlekinge.
G. ANDERSON.
Tullförvaltaren Gustaf Anderson i Ronnebyfyllde nyligen 65 är.Stud.- ex. 60, kameralex 61, förest, för tullstationen iNederkalix 68 Tull förvaltare iRonneby1900. Mångårig led. af kommunalnämnden, spar- banksdirektionen,kyrko- ochskol råd samt fattigvårdsstyr. Lands
tingsman i Neder-Kalix.
W
Â. G. EKSTRAND.
Byråingeniören fil. d:rÅke Ger hardEkstrand tylldeden28dec 60 år. Stud.-ex. 65, fil.d:r75,doc. i Uppsala s. å, studentkårens ordf.
75, byråingeniör i finansdeparte
mentetskontroll-justeringsbyråse
dan 90. Led af sparbanksstyr. i Uppsala, af bev.-beredni Ad. Fredrik i Sthlm 03, kyrkovärd därst. 06.
R. E. NORBERG.
BankdirektörenRudolfNorberg i Göteborg, fyllerden 22 dec. 50 ar.
Inträdde i Riksbankens tjänst 76.
Tjänstgjortsomverkst styrelseled.
vidafd.-kontor. sedan 87, i Kalmar 87—89, i Karlstad 89—01, i Göteborg sedan 02 Stadsfullmäktigm.m. i Karlstadåren 93—01.
H. H. H1LDEBRANDSSON.
E. o. professorn i meteorologi vid universitet iUppsala,fil.d:r Harald Hildebrand Hildebrandsson har på begäran beviljats afsked fråne.o.
professorsbefattningen med utgån
genaf år 1906. Helsidesporträtt och utförlig biografi återfinnes iH. 8.D.
IV:48.
K. O. M. WEIBULL.
Lektorn vid Alnarps landtbruks- institut,fil.d:rMatsWéibull fyller d. 23 dec. 50 år Stud.-ex. 74, fil. d:r 83, doc. s. å , lektor i kemiochgeologi vidAlnarp 03 Förest, förkemsta tionen Alnarp sed 88,ordf, iförsöks- styr.i Malmöhus 1. sed.1900, led af centr.-försöksstyr. f. jordbr,06. Led.
afk. landtbr.-akad.
O. BERG.
50 årfyllde den9 dec. godsäga
ren, vice häradshöfdingen Oscar Berg i Sthlm. Stud ex iUppsala 76, ex. till rätteg-verken82. Vit e häradsh 85, led. af styr, i Göteborgs- bankens afd.-kontoriSthlmsed 98.
Sedan 91ägare al Röbyoch Norms
torp i Östergötland. Tjänstgjort i konungens kanslitill94.
■ JOSEPH SWtNSSON.
Direktör Joseph Svensson fyllde d. 19 dec.50 år. Stud-ex 75,ledare afA.-B. A. SwenssonsMöbl -affäri Malmö 92—02 Stat, stip Chicago 93, led. af Malmö industriior.o.i Malmö industrilotteri s. år, stadsfullm. i Malmö01 Veikst.dir. i Nord Möbl.
A-B. 02. Vice ordf, för Sveriges handtv.-fören. 04, led. afSlöjdfören.
styr, i Sthlm 06.
A. F. JOHANSSON.
F. kontraktsprosten, kyrkoherden Anders Fredrik Johansson fyller den 22 dec. 70 år Stud -ex. 61, prästvigd 65, kyrkoherde iSevalla 72. i Tortuna 79, kontraktsprost i Sala kontrakt 94—06 Mångårig ledamot i Västmanlands länsspar
bank f.n.dessordförande.
/
Il
IL
G. E. SCHULTZBERG.
F. d. öfverstelöjtnanten Gu.-taf Enebom Schultzberg fyller den 26 dec. 60 år. Löjtnant vidDalrege mentet 73, kapten i armén83, ma jor i Dalregementet 94, major vid Västmanlands regemente 98, öf- verstelöjtnant i Dalregementet 1900, afsked rrån reserven 06.
P. A. J. HÖGSTEDT.
Godsägaren Per Aug. JuliusHög- stedt å egendomenWillan i Kalmar län fyller den25dec 55 år Kom- munalordf 97, landstingsman 84, led. af Riksd. A.K.96—02, ordfö randei Kalmar läns mellerstabrand stodsbolag från 05, ordförande i Handbörds härads vägstyrelsefrån 03, m. fl. befattningar.
H. SJÖSTRÖM.
Den 13 dec. fyllde arkitekten Henrik Sjöström i Lund50 år.Vid sidan af enomfattande verksamhet som kyrkoarkitekt,harS. med kraft och framgång arbetat för nykter hetsrörelsen i vårt landoch står somen af defrämste i detta afse- ende i södra Sverige.
190 —
ää| PORTRÄTTGAT.kERJ
P. F. KOBB. f Den 4 dec. afled i Stockholm en i Göteborg mera bemärkt personlig
het, f. d. köpmannen Pontus Kobb, 83 ar gammal. Mångårig ordf, i Göteborgs trädgårdsförening. Inne
hade på sin tid handelsfirman M.
S. Kobbs Söner i Göteborg.
A. BRUZELIUS. f F. d. konto ktsprosten, teol. d:r och fil. jubeld:r Anureas Bruze’ius afled den 5 dec. i Ösierlöf. Född 24, stud -ex. 40, fil d:r 47, prästvigd 55, kyrkoherde i Österlof 63, kon
traktsprost i Wi lands kontrakt 81, fil. jubeldoktor 97. Ledamot af åt
skilliga sallskap och samfund.
G. WARHOLM. f En af Skånes rrest framstående personligheter godsägaren Gottfrid Warholm på Tuna, afled den 13 dec 80 år gammal. Helsidesporträtt jämte biografi återfinnes i H. 8. D.
VII : 32.
C. A. FORSSLUND. f Den 2 dec. afled i Sköfde bank
direktören Carl Aug. Forsslund 67 år gammal Led. i centr -styr. för Skarùb. läns ensk. bank fr 70 och ordf därst. från 01, verkst direk
tör från 80. Stadsfullm. 68, vice ordförande 85—88, 91—95, ordfö
rande 96—05, m. m.
(Forts, från sid. 178.)
fått en klar uppfattning af, hurudana männen äro, så är det storartadt. För närvarande veta ni ingenting.
Kryp nu i säng och sof!
Och nu? Har det förgått tjugo år sen dess mån
tro? Jag vet det inte. Jag har — hm — upphört att räkna åren. Vet jag nu, hurudana männen äro då? Vet jag mer än den kvällen, då jag hade haft en sådan stor, bitter, hjärteupprörande erfarenhet?
Ack, många erfarenheter har jag haft sen dess, både små och stora och — ja, bittra och upprörande med, men dem talar man ju inte om, ty äro de verk
liga, så lyda de tyngdlagarna och sjunka ned i hjär
tats djupaste vrå, hvarur jungfruburarnas kvällsprat- stunder kunna locka dem. Ja, många erfarenheter har jag haft, men vet jag dock bättre nu än den där kvällen för länge, länge sedan, hurudan mänsklighe
tens starkare hälft är?
Starkare? — Jaså, ja, det är ju fastslaget. — Och ändå —! När jag blickar tillbaka på allt detta stora och ringa, glada, löjliga och hjärtskärande, som bildar lifvet, så tycker jag ständigt, att jag ser dein ledda af en hand, dessa starka, af en hand så mycket mindre och svagare än deras egen, ja, oftast så liten och fin, att de ej alls märka, att den leder dem. Jag tycker mig se dem, alla dessa händer— unga, mjuka, hvita händer, åldrade, knotiga arbetshänder, snåla och hårda, ömma, gifmilda och kärleksfulla — kvinno
händer, kvinnohänder, som ledt uppåt och framåt — eller djupt, djupt nedåt! Kvinnohänder, som ledt den starke alltifrån vaggan till grafven!
Den starke?
Ja visst. Så är det. Han har stiftat lagarna för dig, du svaga kvinna. Du måste darra för hans makt.
Icke blott då du som barn står inför hans faderliga myndighet, då du längre fram darrande väntar att bli uppbjuden till första valsen och sedan till hfvets långa, sorglustiga vals, inte bara då du ängslig och rädd ber om hushållspängar och pängar till den där granna hatten, som så ofta omförmäles i alla kvicka anekdoter om stackars pungslagna äkta män. Nej, du måste också darra inför honom, då han stor i or
den och mäktig på jorden med långa tal och para
grafer och motiveringar skrifver lagar för dig i riks
församlingar och dömer öfver dig i domaresalar. Du måste darra inför honom, då du till honom bjuder ut dina händers eller din hjärnas arbete mot half betal
ning — han vet ju, att du i nio fall af tio kan lefva
på half ranson. Och sist, men icke minst måste du darra för honom, då han ger — eller tager — ditt hjärtas rikaste lycka. Men det hör också till det, som lyder under tyngdlagarna —och som vi skola låta hvila, där det ligger djupast nere i så många kvinnohjärtan. Där ligger det och hopas som skatt på skatt af kval och fröjd, alltifrån de ljusa, glada flickdagarna till ålderdomens gråa dar, tills det en gång stiger upp till ytan igen - och vare sig du då är en stolt eller af sorger bruten mor, en verksam och vänsäll eller ensam och bitter gammal jungfru, så skall du då kalla det för utveckling och känna, att den skatten gjort dig rikare i detta fattiga lif.
Nåväl, hvad säger du nu efter allt detta — är han då icke den starke — den starkare?
Den starke — jo — men — men den starkare?
Nej, jag kan inte bli kvitt den där synen af den banden, som leder — leder — Den fina, späda handen, som leder så ömt, så varligt och tyvärr äfven så grymt, så dåraktigt ibland, leder dem, dessa stora, käcka, orerande, motiverande och lagstiftande män.
För min fantasis öga ser jag dem i denna stund som stora, fullvuxna gossar, styrda af den där svaga starka handen, så osynligt, så fint och omärkligt —- ja, det är däri det ligger, så fint och omärkligt!
Hur underligt allting kommer tillbaka! Minns du den där kvällen, då vi uttömde vår vrede öfver den vårgröne unge mannen, som gaf oss vår första lilla stora erfarenhet? Och nu — ack, han är i så många fall ännu lika vårgrön den mannen, som gifvit oss och alla andra kvinnor så många små och stora er farenheter under årens växlande lopp.
Hafva tjugu år förgått ännu? Skall jag räkna?
Nej, nej, det gör detsamma! Lifvet upprepar sig ändå alltid. Hvad var det jag sade den kvällen?
“Trefvande, stapplande äro de“, sade jag i min ung
domliga högvishet om den unge mannen, som ännu ej trampat ut barnskorna. Och nu? Enda skillna
den är nu, att jag ser och förstår, att han inte tram
pat ut dem.
Och så är allt hvad jag efter — låt mig se — kanske tjugu år kan tillägga: Stora barn äro de — snälla gossar och stygga gossar och ofta mycket, mycket stora, förvuxna gossar, som ledas alltjämt vid handen af — — Men tyst! Det måste var omäikligt, om det skall lyckas —--- --- --- —
191
HVAR 8 DAG
B f
K W
Foto Hartman, Gbg. Kliché: Bengt Silfversparre.
DEN ÂTERUPPSTÂNDNA RENSTRÖMSKA BADANSTALTEN 1 GÖTEBORG.
Simhallen. — Exteriör.
Den välkända Renströmska badanstalten i Göteborg, hvilken på sin tid hade anseende som en mönsterinrättning, äfven om under årens lopp tiden gick den allt mera förbi, härjades som man torde erinra sig 1903 af en eldsvåda. Nu har på den gamla grunden och delvis inom de gamla murarna en ny och fullt modern badanstalt uppförts, hvilken den 15 dec.
öppnades och öfverlämnades till allmänheten.
EN GOD JUL
TILLÖNSKAR HVAR 8 DAG ALLA SINA LÄSARE.
VIII ÅRG. 12:E HÄFT.
INNEHÅLLER:
Sven Almqvist. — “Blad ur ett vil
sekommet bref“ af Eva. — Svenskt postmuseum i Stockholm. — Bilder till den inhemska dagskrönikan. — Ute och hemma. — Ferdinand Brü
nettere f. — Religionsfrågan i Frank
rike. — Ryska bilder. — Vårt konun
gahus. — Den nya S:t Eriksbron i Stockholm. — Brokigt utomlandsnytt.
— Från “läjonets och solens land“.
— Nytt från Japan. — Veckans por
trättgalleri. — Renströmska badan
stalten i Göteborg.
f Återgifvande af text eller VUd»' mustr. ur H. 8. D utan särskildt medgifvande förbjudes.
F. A. B. HVAR 8 DAGS TRYCKERI GÖTEBORG. 1906.
192 —
