”Jag begränsade mig inte utan omgivningen begränsade mig”: En kvantitativ undersökning om Döv, döv eller hörselskadades påverkan av samhällets konstruktioner av Döva.

(1)

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project − first cycle

Huvudområde Socialt arbete

”Jag begränsade mig inte utan omgivningen begränsade mig”

En kvantitativ undersökning om Döv, döv eller hörselskadades påverkan av samhällets konstruktioner av Döva.

Kristina Granqvist Vanessa Lopez Edlund

(2)

MITTUNIVERSITETET

Institutionen för psykologi och socialt arbete

Examinator: Majen Espvall, Majen.espvall@miun.se

Handledare: Wanjiku Kaime Atterhög, wanjiku.kaimeatterhog@miun.se Författare: Kristina Granqvist, krgr1700@student.miun.se

Författare: Vanessa Lopez Edlund, vaed1700@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp

Huvudområde: Socialt arbete Termin, år: HT, 2019

(3)

Förord

Vi vill först och främst tacka varandra för det hårda arbete, allt skratt och all frustration som varit. Vi vill även tacka de personer runt oss, familj och vänner, som möjliggjort det för oss att kunna vara fokuserade.

Ett stort tack till våra klasskamrater som har utbytt tankar och idéer med oss samt alla kakor, kaffe och lugn som utbytts.

Tack till Wanjiku som gett oss feedback och pushat oss in i det sista samt påmint oss om att vara ”Confident” och stolta över vårt arbete.

Slutligen vill vi ge ett stort tack till SDF och HRF som delade vår enkät på deras

Facebookgrupper och möjliggjorde studien! Största tacket går till alla respondenter som gett fantastiska svar och en inblick i hur de har det i samhället. Vi hoppas att vi kan vara behjälplig i att göra er röst hörda! Stort tack för att ni gav er tid till att besvara våra frågor.

(4)

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka om Döva, döva och hörselskadade upplever att de blir diskriminerade utifrån samhällets rådande struktur. En kvantitativ metod har tillämpats i studien och det empiriska materialet har samlats in genom en webbenkät. Materialet har analyserats med hjälp av det statistiska programmet SPSS genom att utföra univariata,

bivariata korstabeller och Chi-Square test. Resultatet av den insamlade empirin har diskuterats utifrån det valda teoretiska perspektivet socialkonstruktivism och rådande forskning. Studien visar på att majoriteten av personerna som svarat på webbenkäten någon gång känt sig eller känner sig orättvist behandlad eller diskriminerad. Av de skriftliga svar där respondenterna fått svara på inom vilka områden inkluderas vården, arbetsmarknaden, skola och i det dagliga samhället. Vidare visar de på att samhället inte är tillräckligt anpassat och brister i många fall att tillmötesgå denna grupp människor. Döva människor och de med hörselskada tvingas att begränsa sig eller utesluts helt ur vissa strukturella sammanhang till följd av de rådande normer och samhällets utveckling. Vår rekommendation är att framtida forskning fokuserar på individernas upplevelse av samhället och därmed möjlighet att utveckla samhället till att bli mer inkluderande och jämställt.

Nyckelord: Diskriminering, Döv, Dövhet, hörselskada, teckenspråk

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning och problemformulering ... 1

1.2. Syfte och frågeställningar ... 2

1.3. Arbetsfördelning ... 3

1.4. Begrepp ... 3

1.5. Disposition ... 4

2. Bakgrund och forskning ... 4

2.1. Orsak till dövhet och hörselskada ... 5

2.2. Problematisering av forskningsområdet ... 5

2.3. Historisk kontext - Samhällets syn genom tiden ... 6

2.4. Teckenspråkets framväxt ... 6

2.5. Social exkludering och diskriminering ... 8

2.5.1. Den sociala modellen och den lingvistiska modellen ... 8

2.5.2. Theory of Mind ... 8

2.5.3. Psykisk ohälsa ... 9

2.5.4. Teckenspråket från 2000-talet ... 9

2.6. Lagar och policys ... 10

2.6.1 Språklagen ... 10

2.6.2. Diskrimineringslagen ... 11

2.6.3. Barnkonventionen ... 11

3. Teoretiska perspektiv ... 11

3.1. Socialkonstruktivistisk teori ... 12

4. Forskningsmetod ... 13

4.1. Metodval ... 13

4.2. Avgränsningar ... 14

4.3. Empirisk insamlingsmetod ... 14

4.4. Urval ... 15

4.4.1. Begränsningar i urvalet ... 15

4.5. Genomförande av studien ... 16

4.6. Genomförande av analys ... 17

4.7. Validitet ... 17

4.8. Reliabilitet och Replikerbarhet ... 18

4.9. Forskningsetik ... 19

4.9.1. Etiskt övervägande ... 19

5. Resultat av det empiriska materialet ... 20

5.1. Univariat resultat ... 20

5.2. Bivariat resultat ... 25

(6)

6. Analys ... 28

6.1. Analys av empiriskt insamlat material ... 28

7. Diskussion ... 32

7.1. Generalisering ... 32

7.2. Diskussion kring resultat ... 33

7.2.1. Sammanfattning resultatdiskussion ... 36

7.3. Diskussion kring metod ... 37

7.4. Förslag till vidare forskning ... 38

8. Referenslista ... 39

9. Bilagor ... 43

9.1. Bilaga 1 - Introduktionsbrev ... 43

9.2. Bilaga 2 - Empirisk insamlingsmetod – Webbenkät ... 45

9.3. Bilaga 3 – Chi-Square tabeller ... 47

9.4. Bilaga 4 – Skriftliga svar från webbenkäten ... 48

9.4.1. Skriftliga svar från fråga 7: Om du svarade ”ja” på frågan ”Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?”, i vilket/vilka sammanhang? ... 48

9.4.2. Skriftliga svar från fråga 9: Om du svarade ”ja” på frågan ” Undviker eller begränsar du dig i någon form på grund av bristande anpassning i samhället?” i vilket/vilka sammanhang? ... 58

9.4.3 Skriftliga svar från fråga 11: Om du svarade ”nej” på frågan ” Upplever du att kommunen/orten du bor på tillmötesgår och anpassar samhället tillräckligt för döva och för människor med hörselskada?”, vilket/vilka förändringar skulle du önska se i ditt samhälle för just dig? ... 66

9.4.4 Skriftliga svar från fråga 12: Vilka andra förändringar önskar du se i ditt samhälle generellt för människor som är döva eller har en hörselskada? ... 75

9.4.5 Skriftliga svar från fråga 15: Övriga synpunkter. Är det någon fråga du saknar i enkäten eller något annat du önskar att vi lyfter fram i vår uppsats? ... 84

(7)

1. Inledning och problemformulering

Att vara Döv, döv eller att ha en hörselskada är något det svenska majoritetssamhället formulerat till en funktionsnedsättning till följd av samhällets normer, både i nutid och historiskt (SOU 2006:54). Hörselskadades Riksförbund (HRF) (2017) skriver att hörselskador ofta beror på en kombination av flera olika faktorer; genetiska, miljö, sjukdom och åldersfaktorer. Hörselskador är ett växande folkhälsoproblem i Sverige som sjunker nedåt i åldrarna. Över 1,5 miljoner människor som bor i Sverige har en eller flera hörselskador (HRF, 2017).

Även Statens offentliga utredningar (SOU) (2006:54) styrker att grupperna definieras som funktionsnedsatta i majoritetssamhället. De skriver att: ”I likhet med människor med andra slag av funktionshinder har människor med nedsatt hörsel objektifierats.

Döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade har setts mer som ett objekt för talträning än som teckenspråkiga individer. På grund av sin funktionsnedsättning har de ofta nedvärderats av majoritetssamhället”. Även Luckner och Stewart (2003) påvisar hur döva blivit diskriminerade genom historien när det gäller rätt till utbildning. Diskrimineringsombudsmannen (2019) påvisar att döva människor har blivit nekad till att teckna olycksfallsförsäkringar på grund av att de ses som en riskgrupp. Det finns försäkringsbolag som anser att det finns en ökad skadekostnad hos döva (SOU 2006:54; Luckner och Stewart, 2003; Diskrimineringsombudsmannen, 2019).

Enligt WHO (2013) har människor med hörselskador svårt att kommunicera med andra. Brist på god kommunicering kan leda till social uteslutning samt diskriminering och begränsningar till att vara delaktig. Detta kan i sin tur medföra betydande och långvarig psykisk ohälsa i form av depression, stress, ensamhet, isolering och frustration (WHO, 2013; SOU 2006:54).

Majoriteten av döva kommunicerar med teckenspråk. Nationalencyklopedin (2019) skriver att dövas teckenspråk är ett visuellt – gestuellt språk. I Språklagen (SFS 2009:600) står det att ”den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket” (14§). En rapport från Språkrådet (2019) påtalar att endast cirka 20

(8)

procent av de som är berättigad till utbildning på sitt modersmål svenskt teckenspråk i grundskolan erhåller denna utbildning, trots att alla är berättigad till det.

En av de mänskliga rättigheterna i Sverige är att den enskilde ska ha tillgång till ett språk, något som är en grundläggande värdering som även finns internationellt (SOU 2006:54). Vidare står det att ”eftersom Sverige är med i FN har Sverige enligt FN- stadgans artikel 55 och 56 förbundit sig att vidta åtgärder för att främja allmän aktning och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla, utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion” – SOU 2006:54.

Haualand och Holmström (2019) belyser att om tillgången till teckenspråk i samhället ökar kan det leda till att den sociala rättvisan tilltar, samt bidra till att eventuell

diskriminering minskar. Första paragrafen i socialtjänstlagen påtalar att socialt arbete ska främja människors jämlikhet i vardagen (SFS 2001:453).

Utifrån denna bakgrund är det viktigt ur ett socialt perspektiv att uppmärksamma dessa grupper för att kartlägga hur de egentligen blir bemötta i samhället, både på en

strukturell nivå och på en individuell nivå. Undersökningen har ambitionen att utifrån samlad information synliggöra om det finns eventuella brister i samhället för

människor som är Döva, döva eller hörselskadade för att bidra till en ökad kunskap.

Då kunskap om dessa grupper är bristande och för närvarande ger ett tunt underlag för hur de blir bemötta utifrån deras perspektiv önskar författarna att fylla denna

kunskapslucka. Önskan med studien är att lyfta gruppernas perspektiv om hur de upplever samhällets rådande struktur utifrån diskriminering. Studiens fokus kommer att vara att undersöka dessa upplevelser utifrån att gruppen är en minoritetsgrupp i samhället, varför tanken om att de är funktionsnedsatt är irrelevant. Studien kommer särskilja gruppen Döv och döv där det förstnämnda syftar på den bakomliggande kulturen medan döv syftar på avsaknaden av hörsel. Dessa kommer förklaras mer utförligt under rubriken ”begrepp”.

1.2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om Döva, döva och hörselskadade upplever att de blir diskriminerade utifrån samhällets rådande normer.

De frågor undersökningen kommer att besvara är:

(9)

▪ Blir Döva och döva människor samt personer med hörselskador diskriminerade i samhället?

▪ Vid eventuell diskriminering, inom vilka samhällsområden förekommer det?

▪ Finns det ett samband mellan ett orättvist bemötande i relation till demografiska faktorer, ålder samt kön?

1.3. Arbetsfördelning

Denna studie har gemensamt arbetats med och har blivit jämnt fördelat mellan oss författare. Artiklar har sökts individuellt och de som ansetts vara relevanta till studiens syfte har därefter lästs och godkänts av oss båda. Varje kapitel har arbetats igenom gemensamt genom att reflektera och diskutera vad varje rubriksektion ska innehålla.

Efter diskussion av rubriksektionernas innehåll har dessa skrivits individuellt och sedan bearbetats gemensamt. Vi har analyserat den insamlade empirin och fört in det i SPSS. Resultat, analys och diskussion har skrivits efter våra gemensamma

diskussioner och reflektioner.

1.4. Begrepp

I detta arbete kommer begreppen Döv(a), döv(a), hörselskadade, diskriminering/orättvist behandlad och teckenspråk att användas.

▪ Döv med ett stort ”D” innefattar populationen med dess kultur. Gruppen Döva ser sig som en kulturell grupp med ett eget språk och inte som en grupp med medicinska diagnoser (Kim, Byrne och Parish, 2018).

▪ döv med ett litet ”d” syftar på avsaknaden av hörsel. Det innebär att dessa nödvändigtvis inte identifierar sig med den kulturella gruppen ”Döv”.

▪ Hörselskada innebär en person som på grund av händelse fått en nedsatt hörsel eller tinnitus/bullerskada. Hörselnedsatta/hörselnedsättning är de individer som till följd av yttre skada har fått en nedsatt hörsel.

▪ Diskriminering syftar till att en person blivit orättvist behandlad utifrån sin dövhet och/eller hörselskada. Det kan vara till exempel att hen inte fått den hjälp hen har rätt till i olika samband eller blivit nekad utbildning eller arbete.

Det räknas även med att personen i någon form känt sig utanför eller undvikit att delta i aktiviteter på grund av brister i samhället. Istället för att använda

(10)

benämningen ”diskriminering” i enkäten har det istället valts att användas

”orättvist behandlad”. Anledningen till detta är för att ordet diskriminerad är mer av en juridisk term vilket eventuellt skulle bidra till en juridisk koppling i svaret.

▪ Teckenspråk är det språk Döva/döva oftast använder i sin kommunikation som utövas via gester och miner. Detta har en annan grammatisk uppbyggnad än talande språk (Haualand och Holmström, 2019).

1.5. Disposition

I kommande avsnitt presenteras först bakgrund och forskning relevant till studiens syfte. Det innehåller även olika sociala modeller och lagar samt policys. Följaktligen presenteras information om studiens valda teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism, då syftet vänder sig till att undersöka individens upplevelse av samhället. Vidare följs ett kapitel med information om denna studies genomförande, avgränsning, empiriska insamlingsmetod och urval samt begränsningar i urvalet. Därefter följer analysmetod samt etiskt övervägande för studien. Kapitlet följs av studiens resultat, analys och diskussion. Slutligen innehåller uppsatsen ett kapitel med bilagor innehållande introduktionsbrev, webbenkätens frågor och skriftliga svar från enkäten som inte fördes in som data i analysprogrammet. Författarna valde att redovisa alla skriftliga svar i bilagor för att alla svar är viktiga för att ge en tydlig bild på hur dessa grupper blir bemötta i samhället. Genom detta ges dessa människor en röst för att påvisa vikten av deras erfarenheter av hur de blivit orättvist bemötta i olika sammanhang. Genom att läsa deras kommentarer är det möjligt att bidra till en ökad förståelse och därmed möjligt att skapa en förändring.

2. Bakgrund och forskning

I detta kapitel presenteras en sammanställning av forskningsläget. Kapitlet börjar med orsaker till dövhet och hörselskada. Därefter följer en kortare problematisering av forskningsläget. Efter detta följer ett avsnitt som visar på hur det sett ut för Döva, döva och hörselskadade ur en historisk kontext som följs av ett avsnitt med forskning som bland annat visar på den sociala modellens syn på gruppen. Slutligen kommer lagar att påvisas som ska fungera som ett skydd för grupperna och dess språk.

(11)

2.1. Orsak till dövhet och hörselskada

Hörselskador kan bero på flera olika faktorer såsom genetiska, miljö, sjukdom och åldersfaktorer enligt Hörselskadades Riksförbund (HRF, 2017). Genetiska faktorer innebär att ärftliga anlag och ärftlig känslighet för buller. Miljöfaktorer innebär oftast buller och höga ljud som har orsakat exempelvis tinnitus eller bullerskada, men i vissa fall kan det även bero på kemikalier. Sjukdomar kan vara bland annat

hjärnhinneinflammation som kan leda till att personen blir döv. I vissa fall kan barnet bli döv om mamman haft exempelvis borrelia under graviditeten (ibid.). Generellt är det fler hörselskadade män än kvinnor. Anledningen till detta kan vara bland annat att det varit, och i vissa fall är, fler män som arbetar under förhållanden där det

förekommer höga ljud och buller (HRF, 2017). En undersökning från HRF (2017) visar på att fler män än kvinnor får hörapparater. I vissa regioner är skillnaderna mellan dessa så stora att det misstänks förekomma könsdiskriminering varför studien önskar undersöka om det finns någon korrelation som tyder på att eventuell

diskriminering är könsbunden.

2.2. Problematisering av forskningsområdet

Mycket forskning har som syfte att undersöka det lingvistiska (det vill säga det språkliga) kring döva och hörselskadade. Fokuset blir snedvridet för att forskningen undersöker hur gruppen uppfattas av majoritetssamhället. Majoriteten av publicerad forskning ger ett tunt underlag till denna studies syfte då mycket av forskningen upplevs diskriminerande på så sätt att fokuset läggs på samhällets syn på gruppen och inte tvärtom.

Döva har under lång tid blivit behandlade annorlunda och problematiskt genom historiens gång på grund av deras dövhet (Cleall, 2015). Tidigare forskning har fokuserat på att hitta botemedel för dövhet. Att vara döv har setts som något sjukt och som ett handikapp. Nyare studier har ändrat sitt fokus till ett mer komplext

sociokulturellt perspektiv och lyft fram frågor kring identitet och språkideologier. Det ligger dock fortfarande ett stort fokus på det lingvistiska och på utvecklingen hos döva (Cleall, 2015; Senghas och Monaghan, 2002). Senghas och Monaghan (2002) hävdar att dövhet är en social konstruktion och menar att det behövs en ökad förståelse för kulturen bakom språket.

(12)

2.3. Historisk kontext - Samhällets syn genom tiden

Alexander Graham Bell, uppfinnaren av telefonen, höll ett tal 1884 där han bland annat förespråkade giftermål mellan hörande och icke-hörande för att ”avla” bort de döva. Han menade på att om döva kunde lära sig att tala så skulle de så småningom glömma bort att de var döva. Han uttryckte sig: “We should try ourselves to forget that they are deaf. We should try to teach them to forget that they are deaf.” (Cleall, 2015). Detta är ett av flera exempel på hur döva blivit diskriminerade genom tiden.

2010 skrev Kevin Fitzgerald en memoar vid namn The forgotten children of Boston spa där han lyfter fram sin egen historia där han upplevt diskriminering och där döva blivit marginaliserad genom historien och av samhället, eller som han uttrycker det

”bortglömd” (Cleall, 2015).

Cleall (2015) lyfter fram i sin artikel att eftersom nedsättning (disability) är socialt konstruerad beror det helt på vilka attityder som finns i samhället och hur utbildningen ser ut som avgör vad det innebär att vara döv. Dövhet handlar inte bara om

avsaknaden av hörsel utan har ett flertal bakomliggande faktorer såsom kultur, ideologier och språk (Senghas och Monaghan, 2002; David och Werner, 2016). Det var inte förrän i slutet av 1700-talet döva blev tillskrivna en social gruppering där de var sedda som ”the deaf” eller som ”the deaf and dumb” (dövstum) (Cleall, 2015).

Under 1800-talet blev det en omformulering och vad det innebar att vara döv i Europa och England kom att ändras. Vidare under samma århundrade påbörjades medicinska experiment för att “bota” döva. Dessa experiment var bland annat att borra hål genom döva barns käkar, frätande substanser hälldes i deras öron och andra grymma

experiment. Föga förvånande fungerade inget av dessa “botemedel” och de var i vissa fall dödliga (Cleall, 2015).

2.4. Teckenspråkets framväxt

Samtidigt som forskningen under 1800-talet fokuserade på att ”bota” döva växte en grupp lärare fram som påstod att de kunde ”hjälpa” de döva och dövstumma genom att ta fram instrument och metoder för att utföra detta. Andra hade som syfte att hjälpa dövstumma att lära sig skriva och läsa som ersättning för oral kommunikation. Detta framtogs av filantroper och missionärer som påstod att döva inte hade möjlighet att

(13)

höra Guds ord och såg därmed döva som en problematisk grupp. Därför gavs de möjlighet att komma tillsammans i kyrkor där det tillsattes bönegrupper för döva.

Detta möjliggjorde det för döva att samlas under organiserade former och därmed kunna utveckla egna distinkta sociala identiteter. (Cleall, 2015).

Genom 1800-talet ökade antalet institutioner där bland andra döva låstes in. Den grundläggande pedagogiken var att personerna skulle ”glömma”. Döva skulle lära sig prata och läsa samt skriva. Döva kommunicerade med gester och teckenspråk, något som samhället ville förbjuda (Cleall, 2015).

Under 1900-talet hade ett flertal skolor bannlyst teckenspråk och om någon blev påkommen med att använda detta fick de fysiska bestraffningar och deras händer bundna (Cleall, 2015). Som ovan nämnt går mycket ut på att Döva ska ”glömma” och det ter sig som att denna grupp har varit något skamfullt genom historien. Gruppen skulle ”glömma” att de var döva och samhället skulle ”glömma” att de existerade. I vissa fall försökte samhällen få dem så långt bort som möjligt, socialt och emotionellt (ibid.).

Efter andra världskriget gick olika dövorganisationer i Norden samman för att försöka skapa ett gemensamt nordiskt teckenspråk. Arbetet resulterade bland annat i en svensk ordbok med totalt 2700 tecken. Arbetet med att skapa ett gemensamt nordiskt

teckenspråk blev dock inte lyckat utan människor fortsatte att använda olika typer av tecken som kommunikation (Haualand och Holmström, 2019).

År 1981 erkändes döva som tvåspråkiga. Teckenspråket har en annan grammatik än talande språk (Haualand och Holmström, 2019). Tidigare sågs Sverige som ledande när det gällde att ge döva rättigheter till ett eget språk och barns rättigheter till att få utbildning på teckenspråk. Dock har Norge sedan dess blivit mer ledande i frågan då de bland annat beviljar fler antal timmar för föräldrar att lära sig teckenspråk jämfört med Sverige (ibid.; SOU 2006:54). Trots erkännandet att Döva har ett eget språk ligger det ändå stort fokus på att Döva ska lära sig landets officiella talande språk vilket förstärker tanken om ”normalitet” och ökar klyftorna mellan ”vi” och ”dem”

(Haualand och Holmström, 2019).

(14)

2.5. Social exkludering och diskriminering

Följande avsnitt kommer först att ta upp två olika teoretiska modeller och dess syn på Döva, döva och hörselskadade. Därefter påvisas en undersökning som har sitt fokus i att undersöka hur gruppen utvecklas. Slutligen kommer ett avsnitt som kopplar psykisk ohälsa till gruppen.

2.5.1. Den sociala modellen och den lingvistiska modellen

Döva och människor med nedsatt hörsel är utsatt för en större risk att marginaliseras i samhället på grund av institutionell och strukturell diskriminering (Kim, Byrne och Parish, 2018). Den sociala modellen ser Döva, döva och hörselskadade som något annorlunda men inte som någon brist. Döva, döva och människor med hörselskada blir sedd som människor med en nedsättning som ett resultat av social exkludering och diskriminering. Den sociala modellen fokuserar mer på sociala och institutionella förändringar snarare än på medicinska behandlingar och ser grupperna som en minoritet snarare än en nedsättning (Kim et al., 2018). Modellen lägger tonvikt på att döva får utbildning och att samhället ska bli

mer anpassat rent teknologiskt för att integrera gruppen mer i det hörande samhället (ibid.).

Den kulturella-lingvistiska modellen ser Döva, döva och hörselskadade som en lingvistisk grupp. Gruppen Döva har sin egen kultur med eget språk och ser sig själva som en kulturell grupp och inte en grupp med medicinska diagnoser (Kim et al., 2018). Modellen ser inte dövhet som en fysisk nedsättning eller som ett

funktionshinder utan som en egen socio-lingvistisk identitet. Det finns döva som talar teckenspråk men som inte identifierar sig med den kulturella gruppen Döva, samtidigt finns det dem som identifierar sig med Döva men använder inte teckenspråk (ibid.).

Oavsett om det gäller döv som individ eller kulturellt Döv har de blivit identifierade som ”funktionsnedsatta” (disabled) och inte som en språklig

minoritet (Priestley, 2012; Kim et al., 2018).

2.5.2. Theory of Mind

Theory of Mind (ToM) innebär förmågan att förstå skillnaden mellan sitt eget och andras sätt att handla, tänka och känna (Habiliteringen, 2008). Som ovan nämnt blir Döva, döva och hörselskadade kategoriserad som funktionsnedsatta av

(15)

majoritetssamhället och en del forskning fokuserar på att undersöka hur grupperna utvecklas. Wellman och Peterson (2013) undersökte om döva barn till hörande föräldrar har en lägre ToM än hörande barn. Detta är ett exempel på där fokuset varit att undersöka huruvida döva är senare i utvecklingen än hos hörande. ToM är något som barn utvecklar i åldrarna tre till sex. Tidigare studier har visat på att det

förekommer en viss förskjutning i utvecklingen av ToM hos döva barn, men den aktuella studien visar på motstridiga resultat och ifrågasätter om det verkligen finns någon tydlig korrelation (Wellman och Peterson, 2013). Det finns även idéer om att döva barn tar till sig information via bilder och ansiktsuttryck medan hörande barn tar till sig information via både uttryck och ljud. ToM ser därför annorlunda ut hos döva barn jämfört med hörande men det beror nödvändigtvis inte på att utvecklingen är försenad utan att det helt enkelt ter sig i annorlunda uttryck (Rhys-Jones och Ellis, 2000).

2.5.3. Psykisk ohälsa

Majoriteten av barndomsdöva växer upp med hörande föräldrar vilket inte alltför sällan medför brister i kommunikationen och i vissa fall uteblir kommunikationen fram till barnet blir i skolåldern och får möjlighet att gå i skola för döva (Fellinger, Holzinger, Dobner, Gerich, Lehner, Lenz och Goldberg, 2005; SOU 2006:54). Döva tillhör en egen kultur vilket delvis kan bero på att de har ett eget språk och för att de känner samhörighet med varandra då de är döva/Döva i en hörande värld. Studien visar på en ökad känsla av oro och ångest hos dövpopulationen. En anledning till ökningen kan vara brist på kommunikation i tidig ålder hos barn som är döv med hörande föräldrar. För många döva är tillgång till kommunikation och teckenspråk en nödvändighet för välmående (Holzinger et al., 2005). Författarna hävdar i sin

diskussion att Sverige står ut för sin döv-vänliga politik som ska ge samma rättigheter till döva som andra (Holzinger et al., 2005).

2.5.4. Teckenspråket från 2000-talet

Samhället ställer ett krav på att döva ska vara tvåspråkiga för att kunna interagera med andra. Dövskolor lär ut både teckenspråk och det nationella officiella språket. Det har ett antal gånger genom årtionden varit på tal att erkänna teckenspråk som ett

minoritetsspråk i Sverige, men än i dag räknas det inte som det (Haualand och Holmström, 2019). Till skillnad från andra minoritetsspråk, exempelvis samiskan,

(16)

verkar det vara svårt för teckenspråket att bli ett erkänt minoritetsspråk. En anledning till detta kan vara att döva och hörselskadade ses som funktionsnedsatta i samhället och därför ifrågasätts inte nödvändigheten av ett eget språk på samma sätt som om det vore en nationalitet (ibid.).

Det finns olika typer av teckenspråk däribland naturligt teckenspråk, artificiellt teckenspråk, och hemmatecken (Senghas och Monaghan, 2002). Artificiellt teckenspråk är utvecklat i flera länder oftast som verktyg för att lära döva barn det nationella språket. Eftersom 90 procent av alla barndomsdöva växer upp i hörande familjer utvecklar familjen ofta egna tecken i sitt hem för att kommunicera, så kallade hemmatecken (Senghas och Monaghan, 2002). I detta arbete kommer teckenspråk syfta på naturligt teckenspråk vilket är sett som generellt accepterat som ett eget språk med egen grammatik. De som talar teckenspråk gör det med gester av händer och ansiktsuttryck (ibid.).

Största skillnaden på de som föds döva (barndomsdöv) och de som blivit döv senare i livet (vuxendöv) är språket. Generellt sett har svenskfödda vuxendöva i Sverige språket svenska som modersmål medan svenskfödda barndomsdöva har teckenspråk som modersmål (Nationalencyklopedin, 2019).

2.6. Lagar och policys

I Sverige finns det existerande lagar och policys som ska främja teckenspråkigas rättigheter. Sverige har även tagit del av FN:s artiklar gällande mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Dessa presenteras nedanför.

2.6.1 Språklagen

Teckenspråk är inte sett som ett minoritetsspråk enligt lagen men det är skyddat på så sätt att:

”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket” –

SFS 900:600, 9 §.

Vidare står det att:

(17)

”Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla svenska.

Därutöver ska… den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska

teckenspråket” – SFS 900:600, 14 §.

2.6.2. Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen framkommer det att samhället ska

”motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett… funktionsnedsättning” – SFS 2008:567, 1 §.

2.6.3. Barnkonventionen

Sverige är medlem i FN och har därmed åtagit sig att följa de artiklar FN har ålagt och att följa de mänskliga rättigheterna som finns. En av de mänskliga rättigheterna är att den enskilde ska ha tillgång till ett språk. Vidare ska Sverige vidta åtgärder för att främja grundläggande friheter för alla oavsett språk (SOU 2006:54). Nedan påvisas fyra artiklar från barnkonventionen som styrker vikten av de mänskliga rättigheterna.

▪ Artikel 23 Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.

▪ Artikel 28 Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

▪ Artikel 29 Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter.

▪ Artikel 30 Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion

3. Teoretiska perspektiv

Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Denna teori är vald för att förstå problemet på en makronivå, det vill säga på en strukturell nivå.

Teorin kommer att användas för att förklara, förstå och ifrågasätta studiens empiri.

Genom att använda en teori i en studie manas författarna på att ifrågasätta saker som inte är självklara och att hålla sig till ramen för sin forskning (Payne, 2008).

(18)

3.1. Socialkonstruktivistisk teori

Socialkonstruktivism är en del av socialpsykologin (Payne, 2008). Teorin handlar om att verkligheten bildas och byggs upp av människor och av samhällets rådande normer (Scott, 2014). Uppfattningar som har sin grund i socialkonstruktivism innebär att kunskap om och förståelse av verkligheten uppstår genom ett socialt samspel mellan människor samt från en kulturell och historisk kontext. I dessa sammanhang, det sociala och det historiska, blir kunskap utforskad och situationer utvecklas. Detta måste få en avgörande inverkan på vår förståelse av samhället, individer och forskning som källor till kunskap (Payne, 2008).

Socialkonstruktivism kommer att användas som teori i detta arbete. Vad det innebär att vara döv beror på vilka rådande normer och attityder som finns i samhället (Priestley, 2012; Cleall, 2015). Det betyder att det är något som skapas, alltså konstrueras, på det sociala planet.

Den socialkonstruktivistiska teorin är kritisk i den bemärkelsen att den har fokus på beteendets och sociala institutioner, den tar inte heller den sociala ordningen för given (Payne, 2008).

Om alla formas av kollektiva och kulturella konstruktioner borde vår medvetenhet bidra till förändring. Denna medvetenhet innebär att vara medveten om hur makt och sociala konstruktioner skapar vår kunskap och därmed även vår värld (Payne, 2008).

Det är de som sitter på en makt som skapar normaliserande sanningar genom maktutövning. De är normaliserande eftersom dessa människor som skapat detta beskriver dem som konventionella och sociala sanningar. Människor som går utanför normen ses därför som onormala och kan därmed bli diskriminerade utifrån den sociala konstruktionen som skapats av den rådande makten. Genom att människor följer och stödjer detta bidrar det till att dessa normaliserande sanningar får fortgå (Priestley, 2012; Payne, 2008).

Några fördelar med socialkonstruktivistiska teorier är att de är bland annat starka när det gäller att förklara personliga och sociala faktorer. De är både sociala och

psykologiska och deras betoning inför förändring är värdefullt för det sociala arbetet (Payne, 2008).

(19)

Den sociala strukturen är inte fast utan förändras i tid och rymd. Kläder som är socialt accepterade i västvärlden är nödvändigtvis inte accepterade i öst. Även vissa

sjukdomar, såsom anorexi och schizofreni, har tidigare varit sett som att personerna antingen varit helgon eller att Gud talade genom dem (Scott, 2014).

4. Forskningsmetod

I kommande kapitel kommer metodval att redovisas och diskuteras. Därefter kommer ett avsnitt med vilka avgränsningar som har gjorts för att följa studiens syfte och metod. Efter detta följer ett avsnitt som visar hur empirin samlats in. Därefter kommer avsnitt som visar på hur urvalet gjorts och vilka begränsningar som finns i urvalet. Hur studien är genomförd kommer att redovisas här där det går att se de steg som tagits för bland annat kontakt med respondenter och hur svaren sedan kommer att analyseras.

Därefter kommer en diskussion kring studiens validitet, reliabilitet och replikerbarhet.

Kapitlet avslutas med ett avsnitt där forskningsetik diskuteras och förklaras för att visa på hur etiken kontinuerligt har varit en del av arbetet.

4.1. Metodval

För att besvara forskningsfrågorna valdes en kvantitativ ansats. Anledningen av valet av denna metod är för att få en bred population och för att utreda hur många som upplever att de blir orättvist behandlade eller diskriminerade. Anledningen till metodvalet är även för att undersöka huruvida det är en korrelation mellan

diskriminering och demografi, ålder samt kön. En annan anledning till valet av en kvantitativ metod är för att författarna inte kan teckenspråk och för att kunna få en bredare helhetssyn på gruppen.

En kvantitativ datainsamling handlar om studier som bland annat svarar på hur många (Elofsson, 2005). När en studie ska handla om jämställdhet eller visa på ett

missgynnande av en specifik grupp är det nödvändigt med en kvantitativ ansats för att kunna svara på om gruppen missgynnas/diskrimineras. Genom att använda en

kvantitativ metod kan det möjliggöra att generalisera resultatet till en större grupp. Om studien istället hade för avsikt att förstå problemet genom ett hermeneutiskt perspektiv hade det varit av intresse att använda sig av en kvalitativ metod med mer djuplodande

(20)

intervjuer (Elofsson, 2005). För att besvara undersökningens frågeställningar har därför en kvantitativ metodologisk ansats valts där statistiska analyser kommer att göras.

4.2. Avgränsningar

Det material studien bygger på består av en webbenkät som delats ut via förbund och organisationer i Sverige som har Döva, döva och hörselskadade som målgrupp.

Studiens population är individer som är 18 år eller äldre och är Döva, döva eller har en hörselskada. Individerna är medlemmar i de svenska förbunden och organisationer som frivilligt har deltagit i enkäten. Eftersom enkäten är anonym och har distribuerats via de svenska förbund och organisationers Facebooksidor går det ej att säkerställa att personerna de facto är Döv, döv eller har en hörselskada och är över 18 år.

4.3. Empirisk insamlingsmetod

För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet med denna studie har en webbenkät skickats ut. Frågorna i enkäten har tagits fram utifrån studiens forskningsfrågor. En person som arbetar ideellt som teckenspråkstolk har gått igenom frågorna för att kontrollera att frågorna är korrekt formulerade utifrån den målgrupp studien har.

Därefter har andra personer fått läsa och gå igenom enkäten för att kontrollera att frågorna är välformulerade samt enkla att förstå för att komma med synpunkter om eventuella förändringar.

För att introducera studien och för att få kontakt med respondenter skickades ett introduktionsbrev ut till organisationerna för att informera om individskyddskravet, frågeställningarna och syftet med studien. Genom att formulera ett introduktionsbrev som förklarar syftet med undersökningen och enkäten kan bortfallet minska (Bryman, 2012).

Enkäten är utformad med totalt 15 frågor. Tio av frågorna är slutna, det vill säga att det är redan färdiga svarsalternativ som deltagarna väljer mellan. I de resterande fem frågorna har deltagarna fått möjlighet att själva skriva ner ett svar. Frågorna med svaren kommer senare i arbetet att redovisas och de kommer även presenteras i bilaga 2.

(21)

4.4. Urval

För att kunna svara på frågeställningarna i undersökningen kommer en kvantitativ studie att genomföras. Kvantitativa studier utförs vanligen genom någon form av datainsamling som sedan analyseras och därefter dras en slutsats av studiens resultat (Bell, 2014). En flerstegsprocess har använts för uttag till urval. Detta för att varje enhet i populationen ska ha samma möjlighet att delta i undersökningen (Bryman, 2018).

Urvalet ska inkludera människor som är Döva, döva eller hörselskadade. Därefter begränsades urvalet till personer som är över 18 år gamla på grund av etiska principer och för att inte behöva vårdnadshavares godkännande (Vetenskapsrådet, 2017).

Urvalet är en kombination av frivillighetsurval och strategiskt urval. Frivillighetsurval syftar till webbundersökningar som distribueras via hemsidor för att nå ut till en större mängd deltagare. Strategiskt urval syftar på att vända sig till gruppen vilket nyttjar eller lever inom den kontexten som studien syftar på att undersöka. Kombinationen som denna studies urval används genom att nyttja förbund och organisationer med huvudfokus på Döva, döva och hörselskadades Facebooksidor där frivilliga väljer att delta i studien och svara på webbenkäten (Wenermark, 2017)

4.4.1. Begränsningar i urvalet

Antalet döva och hörselskadade räknades till cirka 1,5 miljoner år 2017

(Hörselskadades Riksförbund, 2017). Detta innebär att det inte finns någon färsk statistik och det finns ingen exakt siffra på studiens totala urval. Vanligtvis finns det en siffra på det totala urvalet när det gäller en kvantitativ studie men denna studie kommer inte att ha det. Urvalet kommer istället att räknas till de som deltagit i studien, det vill säga de som besvarat enkäten.

Urvalet är inte randomiserad, det vill säga slumpmässig, då målgruppen är

svåråtkomlig och för att få deltagare i studien har organisationer och föreningar med huvudfokus på Döva, döva och hörselskadade kontaktats.

För att få delta i undersökningen är det ett krav på att personen i fråga ska vara över 18 år. Detta innebär att unga och barn inte fått möjlighet att delta i studien och hur dessa upplever samhället blir därmed inte undersökt. Däremot går det inte att säkerställa att

(22)

personerna som svarat på enkäten har varit ärliga när de svarat, vilket kan bero på att deltagaren varit stressad eller haft annat att tänka på under genomförandet. Ett bortfall från deltagare kan även vara att personerna inte har Facebook eller är med i de

organisationer som enkäten delats i.

En av de största och viktigaste begränsningarna i en enkätundersökning är att de vanligtvis innebär ett ganska stort bortfall (Bryman, 2012).

4.5. Genomförande av studien

I början av arbetet söktes information och artiklar via bibliotekets databaser.

Sökningen har gjorts i ProQuest social Sciences för att finna peer-reviewed artiklar och studier. Databasen Diva har använts för att söka på tidigare uppsatser som är relevanta till ämnet för att hitta ytterligare referenser. Primo har använts för att göra generella sökningar.

För att öka möjligheten till att få så många respondenter som möjligt kontaktades Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) samt Hörselskadades Riksförbund (HRF).

Anledning till att dessa kontaktades i första hand är för att de riksförbunden är för närvarande de största i Sverige och medlemmarna är aktuell för studiens målgrupp.

Efter att mejl skickats ut utan något svar skickades en påminnelse ut. Efter första påminnelsen gav SDR en kontaktlista med mejladresser och telefonnummer till organisationer runt om i Sverige med fokus på Döva, döva eller hörselskadade. Från denna lista mejlades samtliga, totalt 41 stycken organisationer varav 39 av

mejladresserna var i bruk. Efter en viss väntan skickades totalt två påminnelser ut till samtliga. Stockholms Dövas Förening (SDF) var den första som svarade och efter kontakt delade de enkäten på deras Facebooksida. Vidare har enkäten tillsammans med introduktionsbrevet länkats på privata Facebooksidor som sedan delats vidare av familj och vänner.

De respondenter som svarat på frågorna har tillkommit via öppna organisationer som har Döva, döva och hörselskadade människor som huvudfokus. De organisationer som var positiva till att ge sina medlemmar denna enkät erbjöd sig själva att dela frågorna via grupper på Facebook som är stängda för sina medlemmar, vilka var

Hörselskadades Riksförbund och Stockholms Dövas Förening.

(23)

Efter att enkäten publicerades uppmärksammades ett fel på fråga ”kön” varav enkäten ändrades och publicerades på nytt. Detta resulterar i att ett högt bortfall kommer att presenteras senare på den frågan.

Efter enkäten varit publicerad i tre veckor på Facebook och summan av respondenter uppnått 196 stycken besvarade och inskickade enkäter stängdes den för att kunna påbörja att sammanställa ett resultat och analysera insamlad data.

4.6. Genomförande av analys

För resultat och analys kommer programmet IBM SPSS statistics användas vilket är ett datorprogram för statistisk analys. Med hjälp av programmet går det att utläsa statistik och korrelationer gällande diskriminering och kön, ålder samt ort.

Programmet är behjälpligt när resultaten analyseras (Djurfeldt et al., 2012).

Efter insamlandet av data via webbenkäterna kommer data att föras in i

statistikprogrammet SPSS. Detta kommer att göras av författarna genom att skapa olika variabler/tabeller av de frågor där det finns fasta svarsalternativ. Efter att tabeller/variabler har skapats för de slutna svaren kommer en univariat analys att tillämpas där en variabel i taget analyseras genom att göra deskriptiv statistisk av varje variabel. Syftet med att göra en univariat analys i första hand är för att kunna svara på de två första forskningsfrågor denna studie har (Bryman, 2012). Se bilaga 2 för enkätens frågor.

Vidare kommer den beroende variabeln där procentuellt resultat för fråga; ”Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?” och de oberoende variablerna för frågorna om: kön, ålder och

bostadsort kombineras i en bivariat analys i form av korstabeller. Därefter kommer ett Chi-två (Chi-square) test att göras på korstabellerna med syfte att undersöka den tredje forskningsfrågan. Tabeller och resultat kommer att redovisas och presenteras under rubriken resultat (Bryman, 2012; SPSS-akuten, 2012).

4.7. Validitet

Validitet, reliabilitet och replikerbarhet inom kvantitativa undersökningar är av stor vikt för att mäta undersökningens kvalitet (Bryman, 2012). Dessa kommer att presenteras nedan.

(24)

Validitet innebär att undersökningen mätt det som studien syftar på att undersöka och att mätinstrumenten varit adekvat och relevant för studiens forskningsfrågor och syfte (Bryman, 2012; Heale och Twycross, 2015; Wenemark, 2017). För undersökningen används en kvantitativ metod med frågor som är av relevans för att uppnå syftet med studien. Urvalet bestod av den grupp som studien syftade till att undersöka, det vill säga Döva, döva och hörselskadade. Frågorna var utformade genom att urvalets respondenter fick besvara om och hur de blir bemötta i samhället utifrån en orättvis behandling. Denna studie går att klassas ha hög validitet då frågorna i enkäten har varit relevanta för att undersöka och besvara forskningsfrågorna. Genom denna metod kan svaren analyseras på en statistisk nivå och ge en möjlighet att utläsa eventuell

korrelation mellan orättvis behandling och kön, ålder samt bostadsort. För att undersöka samband och korrelation kommer ett Chi-Square test att utföras.

4.8. Reliabilitet och Replikerbarhet

Reliabilitet innebär att mätningarna som gjorts är pålitliga och att resultaten är stabila (Bryman, 2012). Att resultaten är stabila innebär att dessa får i princip samma utfall som tidigare undersökningar vid en ny studie av liknande art (Heale och Twycross, 2015). Hur graden av reliabilitet i en undersökning mäts görs genom att anta att undersökningen går att göras igen vid ett senare tillfälle och då få samma resultat (Bryman, 2012). Detta arbete utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilket innebär att samhället hela tiden struktureras och omstruktureras. Det i sig innebär att resultaten inte går att säkerställa för en längre framtid eftersom förhållandena

förändras (Payne, 2008). Utifrån detta argument erhåller denna studie en låg

reliabilitet. Om undersökningen skulle ha ett större urval med fler respondenter från olika kontexter kan det tänkas att reliabiliteten skulle bli högre.

Replikerbarhet innebär att samma undersökning ska kunna genomföras av någon annan (Bryman, 2012). Studien går att replikeras då metoden visar på hur

undersökningen är genomförd och vilka grupper och organisationer som studien använts sig av. Enkätens frågor redovisas i arbetet och det är möjligt för någon annan att använda sig av samma frågor.

(25)

4.9. Forskningsetik

Under arbetets gång har avsikten varit att förhålla studien till de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002) tagit fram för granskning inom humaniora och samhällsvetenskap. I utformningen av uppsatsen och kontinuerligt under processens gång har etiska överväganden gjorts vilka presenteras nedan.

4.9.1. Etiskt övervägande

Under utformningen av uppsatsens syfte och frågeställningar och kvantitativa

forskningsdesign har det kontinuerligt gjorts en vägning över eventuella skador, risker och negativa konsekvenser undersökningsdeltagarna skulle kunna utsättas för, både kortsiktigt och långsiktigt (Vetenskapsrådet, 2002). Utifrån diskussion och reflektion bestämdes det att undersökningen skulle bestå i en kvantitativ forskningsdesign med webbenkäter.

I introduktionsbrevet som skickats ut finns information om individskyddskravet vilket består av fyra huvudprinciper; informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innefattar studiens syfte, kort bakgrund om författarna, varför dessa frågor ställs och hur studien bedrivs samt hur den kommer att användas (Vetenskapsrådet, 2002).

Samtyckeskravet informerar om vad de som väljer att delta i studien har för rättigheter över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). I introduktionsbrevet gavs information om att deltagande är frivilligt och att det är möjligt att avbryta sin medverkan.

Konfidentialitetskravet syftar på att den information som kommer in kommer att förvaras oåtkomligt från andra parter och att individerna som deltar därmed är skyddade (ibid.). Svaren samlas in till en tjänst som är lösenordskyddad som endast författarna har tillgång till. Texten kommer därefter utformas utan att rubba någons identitet. Frågorna i enkäterna är utformade på så sätt att deltagaren själv kan välja om de vill delge information på frågan eller inte, genom att ha som svarsalternativ ”vet ej/vill ej svara” på samtliga frågor.

Nyttjandekravet innefattar att deltagaren får information om att den insamlade data endast kommer att användas till denna studie och inte kommer att säljas vidare, sparas eller att svaren kommer att användas till någon framtida studie (Vetenskapsrådet,

(26)

2002). Slutligen har deltagarna fått tillgång till författarnas mejladresser för att kunna ställa eventuella frågor eller om de väljer att avbryta sin medverkan.

Wenemark (2017) för en diskussion om det etiska med påminnelser ur ett

individskyddskrav och ett forskningskravperspektiv. Hon argumenterar bland annat att om att de som vill svara på enkäten tar sig tid att svara, och de som inte gör det första gången kan uppleva ett krav/tvång/obehag vid påminnelser. Dessa synpunkter har tagits i beaktning och därmed gjordes valet att inte skicka ut fler påminnelser eftersom det redan getts god tro om att dela enkäten i grupper på Facebook som är låst för dess medlemmar. En ytterligare orsak är att det inte vore etiskt försvarbart att i denna studie jaga människor som då eventuellt kan uppleva krav/tvång/obehag av att jagas

(Wenermark, 2017).

De webbenkäter som respondenterna svarat på och inkommit till författarnas konto har getts informerat samtycke att använda dess data när de besvarar eller skickar in enkäten (ibid.). Svaren kommer endast att användas till denna studie och efter avslutad uppsats kommer alla svaren och användare på tjänsten att raderas.

5. Resultat av det empiriska materialet

Detta kapitel kommer att innehålla en beskrivande statistik. Inledningsvis i resultatdelen kommer univariata tabeller för respektive frågor från enkäten att

redovisas. Under varje tabell tillkommer en kort förklaring som förklarar vad siffrorna innebär och betyder. Efter detta kommer ett avsnitt med bivariata tabeller tillsammans med ett Chi-två (Chi-square) test som visar på eventuella samband gällande

forskningsfrågan om korrelation existerar mellan bostadsort, kön och ålder till diskriminering bland våra respondenter (Djurfeldt et al., 2012).

5.1. Univariat resultat

I denna del kommer den univariata resultaten att redovisas och förklaras till följd av analys och datainmatning i statistikprogrammet SPSS. En univariat analys är när en stängd fråga redovisas, det vill säga en fråga som endast innehåller slutna svar såsom

”ja” eller ”nej” (Bryman, 2012). Kolumnen till vänster ”Antal svar” visar på hur många som har besvarat frågan. Bredvid den finns en kolumn som heter ”procent”

vilket visar på hur stor procent de svarande utgör av det totala antalet respondenter,

(27)

vilket är 196 stycken. Kolumnen ”giltig procent” visar hur många procent de svarande utgör utan att räkna med de som inte svarat. Sista kolumnen längst till höger ”ökande procent” återger den procentuella summan av svaren.

Det var 79 personer av 196 som besvarade frågan gällande kön vilket ger ett bortfall på totalt 117 personer vilket motsvarar 59,7%. 66 personer, 33,7%, är kvinnor, 12 personer, 6,1 %, är män och 1 person, 0,5 %, är icke binär.

Vidare framkommer det vilken ålder de deltagande är i. Svarsalternativen var 18–25, 25–35, 35–45, 45–55 samt över 55. Det är totalt 190 personer av 196 som besvarat frågan vilket ger ett bortfall på 6 personer vilket motsvarar 3,1%. Tabellen visar på att 6 personer, 3,1% är mellan 18–25 år gamla, 47 personer, 24%, är mellan 25–35 år gamla, 38 personer, 19%, är mellan 35–45 år gamla, 47 personer, 24%, är mellan 45–

55 år gamla och 52 personer, 26,5%, är över 55 år gamla.

Därefter går det att utläsa om deltagarna bor i en ort med fler eller färre än 10 000 invånare. Totalt 190 av 196 har besvarat frågan vilket ger ett bortfall på 6 personer vilket motsvarar 3,1 %. Tabellen visar på att majoriteten av de svarande, totalt 152 personer, 77,6%, bor i en ort med fler än 10 000 invånare. 26 personer, 13,3%, har uppgett att de bor i en ort med färre än 10 000 invånare och 12 personer, 6,1 %, har uppgett att de ej vill svara eller ej vet.

Ytterligare visar tabell 1 vilket modersmål de svarande har uppgett, om det är

teckenspråk, svenska eller annat. 189 personer av 196 har besvarat frågan vilket ger ett bortfall på 7 personer vilket motsvarar 3,6 %. 111 personer, 56,6%, har uppgett att de har svenska som modersmål. 72 personer, 36,7%, uppger att de har teckenspråk som modersmål och 6 personer, 3,1 %, uppger att de har något annat språk som modersmål än svenska och teckenspråk.

Slutligen har deltagarna fått välja mellan ”barndomsdöv, vilket innebär att man antingen fötts döv eller blivit döv i tidig ålder, ”vuxendöv” vilket innebär att man i vuxen ålder blivit döv, ”övrig hörselskada” vilket indikerar att man har någon typ av hörselskada men inte helt tappat hörseln och ”annat”.

Det är totalt 137 personer av 196 som svarat på frågan vilken ger ett bortfall på 59 personer vilket motsvarar 30,1%. 71 personer, 36,2%, har uppgett att de har en övrig hörselskada, 49 personer, 25 %, är barndomsdöva, 14 personer, 7,1 % är vuxendöva och 3 personer, 1,5 %, har uppgett ”annat”.

(28)

Tabell 1: Fråga om Kön, Ålder, Bostadsort, Primärt modersmål och Barndomsdöv, vuxendöv eller hörselskadad.

Enkätfråga Antal svar Procent Giltig procent Ökande procent

Kön

Man 12 6,1 15,2 15,2

Kvinna 66 33,7 83,5 98,7

Icke binär 1 ,5 1,3 100,0

Totala svar 79 40,3 100,0

Bortfall 117 59,7

Totala respondenter 196 100,0

Ålder

18–25 6 3,1 3,2 3,2

25–35 47 24,0 24,7 27,9

35–45 38 19,4 20,0 47,9

45–55 47 24,0 24,7 72,6

Över 55 52 26,5 27,4 100,0

Totala svar 190 96,9 100,0

Bortfall 6 3,1

Bostadsort

Fler än 10 000 invånare 152 77,6 80,0 80,0

Färre än 10 000 invånare 26 13,3 13,7 93,7

Vill ej svara/Vet ej 12 6,1 6,3 100,0

Totala svar 190 96,9 100,0

Bortfall 6 3,1

Primärt modersmål

Teckenspråk 72 36,7 38,1 38,1

Svenska 111 56,6 58,7 96,8

Annat 6 3,1 3,2 100,0

Totala svar 189 96,4 100,0

Bortfall 7 3,6

Barndomsdöv, vuxendöv eller hörselskadad

Barndomsdöv 49 25,0 35,8 35,8

Vuxendöv 14 7,1 10,2 46,0

Övrig hörselskada 71 36,2 51,8 97,8

Annat 3 1,5 2,2 100,0

Totala svar 137 69,9 100,0

Bortfall 59 30,1

(29)

Det är totalt 141 personer av 196 som besvarat frågan om ”Har du någon känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?” vilket ger ett bortfall på 55 personer vilket motsvarar 28,1%. Det är 116 personer, 59,2%, som uppgett att de någon gång känt sig orättvist behandlad eller diskriminerad. 17 personer, 8,7 %, uppger att inte känt sig orättvist behandlad och 8 personer, 4,1 % uppger att de ej vet eller inte vill svara på frågan.

Därefter visas att 142 personer av 196 svarade på frågan om ”Undviker eller

begränsar du dig i någon form på grund av bristande anpassning i samhället?” vilket ger ett bortfall på 54 personer vilket motsvarar 27,6%. Det är 106 personer, vilket motsvarar 54,1%, som uppgett att de begränsar sig eller undviker saker, 28 personer, 14,3%, har uppgett att de inte gör det och 8 personer, 4,1 %, har uppgett att det inte vet eller inte vill svara på frågan.

Vidare visar tabell 2 på att 141 personer av 196 har besvarat frågan om ”Upplever du att kommunen/orten du bor på tillmötesgår och anpassar samhället tillräckligt för döva och för människor med hörselskada?” vilket ger ett bortfall på 55 personer som motsvarar 28,1%. Det är 92 personer, 46,9%, som uppgett att de inte tycker att samhället tillmötesgår eller är tillräckligt anpassat, 29 personer, 14,8%, uppger att de tycker att det är det och 20 personer, 10,2%, uppger att de ej vet eller inte vill svara på frågan.

Ytterligare visar tabell 2 att 132 personer av 196 har besvarat frågan om ”Anser du att samhället är bättre anpassat än vad det var för ca tio år sedan?” vilket ger ett bortfall på 64 personer vilket motsvarar 32,7%. Det är 80 personer, som utgör 40,8%, som uppgett att de tycker att samhället är bättre anpassat idag än vad det var för tio år sedan, 29 personer, 14,8% uppger att de inte tycker det och 23 personer, 11,7%, vet ej eller vill ej svara på frågan.

Slutligen visar tabellen att 104 personer av 196 har besvarat frågan om ”Har du haft tillgång till utbildning på teckenspråk under dina skolår? Om ja, när?” vilket ger ett bortfall på 92 personer vilket motsvarar 46,9%. Det är 61 personer, vilket utgör 31,1%, som uppgett att de haft tillgång till utbildning på teckenspråk och 38 personer, 19,4%

har uppgett att de inte har haft det. 3 personer, 1,5%, har uppgett att de fått tillgång till teckenspråk via arbetslivet och två personer, 1%, har uppgett att de inte vet/inte vill svara eller inte haft behov av teckenspråk.

(30)

Tabell 2: Bemötande, begränsningar och språk.

Enkätfråga Antal

svar

Procent Giltig procent

Ökande procent Har du någon gång känt att du blivit

orättvist behandlad utifrån att du är döv utifrån din hörselskada?

Ja 116 59,2 82,3 82,3

Nej 17 8,7 12,1 94,3

Totala svar 141 71,9 100,0

Bortfall 55 28,1

Undviker eller begränsar du dig i någon form på grund av bristande anpassning i samhället?

Ja 106 54,1 74,6 74,6

Nej 28 14,3 19,7 94,4

Totala svar 142 72,4 100,0

Bortfall 54 27,6

Upplever du att kommunen/orten du bor på tillmötesgår och anpassar samhället tillräckligt för döva och för människor med hörselskada?

Ja 29 14,8 20,6 20,6

Nej 92 46,9 65,2 85,8

Totala svar 141 71,9 100,0

Bortfall 55 28,1

Anser du att samhället är bättre anpassat idag än vad det var för tio år sedan?

Ja 80 40,8 60,6 60,6

Nej 29 14,8 22,0 82,6

Totala svar 132 67,3 100,0

Bortfall 64 32,7

Har du haft tillgång till utbildning på teckenspråk under dina skolår? Om ja, när?

Ja 61 31,1 58,7 58,7

Nej 38 19,4 36,5 95,2

Under arbetslivet 3 1,5 2,9 98,1

Vill ej svara/ Vet ej 2 1,0 1,9 100,0

Totala respondenter 104 53,1 100,0

Bortfall 92 46,9

(31)

5.2. Bivariat resultat

Nedan redovisas de bivariata resultaten vilket innebär att två frågor kombineras för att kunna genomföra en korstabell. Detta kan sedan redogöra för om det förekommer något samband mellan att bli orättvist behandlad och demografi, ålder samt kön (Bryman, 2012). I tabell 3, 4 och 5 visar de vågräta siffrorna hur många som svarat

”ja”, ”nej” eller ”vet ej/vill svara” på frågan om de någon gång känt sig orättvist behandlad utifrån att de är döv eller utifrån sin hörselskada. Det grå fältet visar hur de olika svarsalternativen ligger i relation till om de känt sig orättvist behandlad eller inte.

För att kunna göra en korstabell krävs det att två frågor besvarats. I tabell 3 gäller det frågorna om kön samt om de någon gång känt sig orättvist behandlad. Det är totalt 62 personer som besvarat båda frågorna vilket innebär att 68,4% av de totala deltagarna inte besvarat båda frågorna.

Tabell 3 visar på att det är 72,7% av männen, 82 % av kvinnorna och 100 % av icke binära som har uppgett i enkäten att de någon gång känt sig orättvist behandlad.

Ett Chi-Square test utfördes som visar på om det finns ett samband mellan kön och orättvist behandlad/diskriminerad. Siffrorna i testet uppgick till 0,920. Om siffrorna hade varit lägre än 0,05 hade det gått att anta att det finns ett samband enligt Pearson Chi (Djurfeldt et al., 2012) men eftersom siffrorna är högre indikerar det på att det är slumpmässigt. Se bilaga tre för tabeller.

Tabell 3: Kön i korrelation med Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?

Ja Nej Vill ej svara/Vet ej

Kön? Man Antal 8 2 1 11

% Kön? 72,7% 18,2% 9,1% 100,0%

% Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv

eller utifrån din hörselskada?

16,0% 22,2% 33,3% 17,7%

Kvinna Antal 41 7 2 50

%Kön? 82,0% 14,0% 4,0% 100,0%

%Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv

82,0% 77,8% 66,7% 80,6%

icke binär Antal 1 0 0 1

%Kön? 100,0% 0,0% 0,0% 100,0%

%Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv

2,0% 0,0% 0,0% 1,6%

Total Antal 50 9 3 62

% Kön? 80,6% 14,5% 4,8% 100,0%

% Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv

100,0% 100,0% 100,0% 100,0%

(32)

Korstabell nummer 4 är det totalt 135 personer som besvarat båda frågorna om ålder och om de någon gång känt sig orättvist behandlad vilket innebär att 31,1% av de totala deltagarna inte besvarat båda frågorna.

Tabell 4 visar på att det är 100 % av de som är 18–25 år gamla, 89,7% av de som är 25–35 år gamla, 76 % av de som är 35-45 år gamla, 77,8% av de som är 45-55 år gamla och 80,5% av de som är över 55 år gamla som uppgett att de någon känt sig orättvist behandlad.

Ett Chi-Square test utfördes som visar på om det finns ett samband mellan ålder och orättvist behandlad/diskriminerad. Siffrorna i testet uppgick till 0,694. Om siffrorna hade varit lägre än 0,05 hade det gått att anta att det finns ett samband enligt Pearson Chi (Djurfeldt et al., 2012) men eftersom siffrorna är högre indikerar det på att det är slumpmässigt.

Tabell 4: Ålder i korrelation med Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?

Ja Nej Vill ej svara/Vet ej

Ålder? 18–25 Antal 4 0 0 4

%Ålder? 100,0% 0,0% 0,0% 100,0%

%Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?

3,6% 0,0% 0,0% 3,0%

25–35 Antal 26 1 2 29

%Ålder? 89,7% 3,4% 6,9% 100,0%

% Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?

23,6% 5,9% 25,0% 21,5%

35–45 Antal 19 4 2 25

%Ålder? 76,0% 16,0% 8,0% 100,0%

17,3% 23,5% 25,0% 18,5%

45–55 Antal 28 5 3 36

%Ålder? 77,8% 13,9% 8,3% 100,0%

25,5% 29,4% 37,5% 26,7%

Över 55 Antal 33 7 1 41

%Ålder? 80,5% 17,1% 2,4% 100,0%

30,0% 41,2% 12,5% 30,4%

Total Count 110 17 8 135

% Ålder? 81,5% 12,6% 5,9% 100,0%

% Har du någon gång känt att du blivit orättvist behandlad utifrån att du är döv eller utifrån din hörselskada?

100,0% 100,0% 100,0% 100,0%