• No results found

“Alla
vet
vad
som
gäller”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Alla
vet
vad
som
gäller”"

Copied!
70
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Journalistik
GR
(C),
C‐uppsats
15hp
 Institutionen
för
informationsteknologi
och
medier
 Avdelningen
för
medie‐
och
kommunikationsvetenskap



 
 



 


“Alla
vet
vad
som
gäller”


En
studie
om
bildpolicy
på
fyra
svenska
 dagspresstidningar



 
 Lisa
Björk

Lena
Ledin
Andersson


Handledare:
David
Schreiner
 



 Höstterminen
2010
 2011‐01‐23
 Mittuniversitetet,
Sundsvall


(2)

Sammanfattning

Fotografiet
har
en
lång
tradition
som
sanningsbärare
och
i
dagspress
är
bilden
 idag
en
stark
dragningskraft.
Misstänksamheten
och
kritiken
mot
manipulerade
 bilder
är
större
än
någonsin
eftersom
de
datorbaserade


bildbehandlingsprogrammen
har
gjort
det
så
enkelt.
Tydligare
regler
för


bildhantering
efterfrågas
bland
branschfolk
i
olika
forum
på
internet
och
man
är
 rädd
för
att
dagstidningarnas
trovärdighet
är
hotad.
Studier
om
policy
på


tidningsredaktioner
visar
att
nedskrivna
regler
påverkar
positivt
på
den
 journalistiska
friheten.
Regler
som
endast
är
muntligt
uttalade
gör
däremot
att
 journalisterna
känner
sig
osäkra
på
vad
som
gäller.


Syftet
med
denna
uppsats
är
att
ta
reda
på
vad
bildcheferna
på
Aftonbladet,
 Expressen,
Göteborgs‐Posten
och
Svenska
Dagbladet
antal
tidningar
har
för
 uppfattningar
om
deras
tidnings
bildpolicy
och
sedan
jämföra
detta
med
vad
det
 faktiskt
står
i
den.
Tidningarna
i
undersökningen
valdes
för
att
de
når
flest
läsare
 i
landet
och
har
störst
påverkan.
Dagens
Nyheter
skulle
varit
med
i


undersökningen
men
blev
tillslut
ett
bortfall.


Vi
har
använt
oss
av
en
kvalitativ
metod
i
form
av
samtalsintervjuer
med
en
chef
 på
varje
bildredaktion.
Samtalsintervjuer
möjliggör
följdfrågor
och
en
djupare
 förståelse
för
svarspersonens
egna
tankar
och
åsikter.
En
intervjumanual
med
 olika
teman
och
tillhörande
frågor
användes
vid
varje
intervju.
För
att
kunna
 jämföra
svaren
från
samtalsintervjuerna
gjordes
även
en
kvalitativ
textanalys
av
 de
utvalda
tidningarnas
bildpolicy.



Resultatet
visar
att
vissa
delar
i
bildarbetet
på
redaktionerna
är
självklara
för
 respondenterna.
Tre
av
fyra
undersökta
tidningar
har
nedskrivna
bildpolicys.


Den
fjärde,
Expressen,
anser
att
ett
nedskrivet
regelverk
är
helt
onödigt.
Alla
 respondenterna
har
en
klar
uppfattning
om
vad
som
är
tillåtet
när
det
gäller
 arrangering,
manipulering
och
redigering.
De
anser
att
det
är
självklart
vad
man
 får
och
inte
får
göra,
därför
står
det
inte
heller
nedskrivna
i
deras
bildpolicy.



 


(3)

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING
 1


INNEHÅLLSFÖRTECKNING
 2


BEGREPPSFÖRKLARING
 
 4


DISPOSITION
 8


1.
INLEDNING
 9


1.1
Problembakgrund
 
 
 10


1.2
Syfte
 
 
 11


1.3
Frågeställningar
 
 
 11


1.4
Avgränsning
 
 
 12


2.
TEORI
 13


2.1
Bakgrund
till
bilden
och
fotografiet
 
 
 13


2.2
Bakgrund
till
den
digitala
revolutionen
 
 
 14


2.3
Arrangerade
och
manipulerade
bilder
 
 
 15


2.4
Masskommunikation
 
 
 19


2.5
Policy
på
tidningar
 
 
 20


2.6
Regler
inom
branschen
 
 
 25


2.7
Dagens
diskussioner
kring
bildbehandling
 
 
 27


3.
METOD
 30


3.1
Metodval
 
 
 30


3.2
Urval
och
bortfall

 
 
 32


3.3
Intervjuerna
 
 
 33


3.4
Intervjumanualen
 
 
 34


3.5
Textanalysen
 
 
 34


3.6
Sammanställning
av
material
 
 
 35


3.6.1
Intervjuerna
 
 
 35


3.6.2
Textanalysen
 
 
 35


3.7
Metodproblem
 
 
 35


(4)

3.8
Validitet
och
reliabilitet
 
 
 35


4.
RESULTAT

 36


4.1
Bakgrund
till
tidningarna
och
respondenterna

 
 
 
 36


4.2
Resultatpresentation
av
samtalsintervjuerna


 
 
 
 37


4.2.1
Förändring
 
 
 37


4.2.2
Policy
och
regler
 
 
 40


4.2.3
Manipulera
och
arrangera
 
 
 43


4.3
Resultatpresentation
av
innehållsanalysen
 
 
 47


4.3.1
Sammanfattning
Aftonbladets
bildpolicy
 
 
 47


4.3.2
Sammanfattning
Göteborgs‐Postens
bildpolicy
 
 
 
 47


4.3.3
Sammanfattning
Svenska
Dagbladets
bildpolicy
 
 
 
 48


5.
ANALYS
 
 49


6.
SLUTSATS

 60


7.
EGEN
DISKUSSION
OCH
FRAMTIDA
FORSKNING

 
 62


8.
KÄLLFÖRTECKNING
 64


8.1
Tryckta
källor
 
 
 64


8.2
Tidsskrifter
 
 
 65


8.3
Elektroniska
källor
 
 
 65


8.3.1
Elektroniska
tidskrifter
 
 
 65


8.3.2
Övriga
elektroniska
källor
 
 
 65


BILAGA
1
 
 
 


Intervjumanual
till
respondentintervjuerna



BILAGA
2


Analysfrågor
till
textanalysen


Transkriberade
intervjuer
och
tidningarnas
bildpolicy
finns
att
hämta
hos
 uppsatsförfattarna.


(5)

Begreppsförklaring

I
vår
studie
definierar
vi
några
viktiga
begrepp
på
följande
sätt:


Dagpress



Definieras
av
professorerna
Hadenius
och
Weibull
i
boken
Massmedier
som
”en
 periodisk
publikation
med
allmänt
innehåll
och
utgivning
minst
fyra
dagar
i
 veckan.”
1

Redaktör


Yrkestitel
för
en
person
som
bestämmer
och
ibland
även
redigerar
innehållet
i
 en
tidning,
tidskrift
eller
bok.
Redaktörer
förekommer
även
på
TV
och
radio.
En
 bildredaktör
bestämmer
vilka
bilder
som
ska
användas.
På
större
tidningar
finns
 oftast
flera
bildredaktörer.
Redaktörerna
jobbar
i
nära
samarbete
med


fotograferna.
Huvudredaktören
på
ett
massmedia
kallas
chefredaktör
och
är
 ibland
också
ansvarig
utgivare.



Frilansare


Egenföretagare
som
jobbar
på
beställning
eller
gör
uppdrag
utan
att
vara
fast
 anställd.
Att
vara
frilansfotograf
är
en
av
de
mest
vanliga
anställningsformerna
 inom
mediebranschen.
Det
är
även
vanligt
att
skrivande
journalister
jobbar
som
 frilansare.


Bild
och
fotografi


Ordet
bild
kan
ha
flera
olika
betydelser,
men
när
vi
skriver
om
bilder
i
vår
studie,
 menar
vi
fotografier.
Fotografier
är
avbildningar
av
någons
subjektiva
verklighet,
 som
skapats
genom
att
ljus
fångats
upp
av
ett
ljuskänsligt
medium.
Det
kan
ske
 med
hjälp
av
till
exempel
fotografisk
film
eller
en
bildsensor
på
antingen
 mekanisk,
kemisk
eller
elektronisk
väg.



 










1
Hadenius,
Stig
&
Weibull,
Lennart,
Massmedier:
en
bok
om
press,
radio
och
tv.
Falun
2007,
s.
40



(6)

Nyhetsbild


En
bild
förmedlad
av
press
eller
TV
med
uppgiften
att
rapportera
aktuella


händelser.
Anses
spegla
verkligheten
eftersom
tidningsläsarna
antar
att
bilderna
 har
tagits
i
en
autentisk
situation.


Featurebild


Ordet
feature
brukar
i
svenska
massmedier
beteckna
artiklar,
reportage
och
 även
bilder,
som
inte
är
av
nyhetskaraktär,
utan
är
obundna
av
tiden,
som
till
 exempel
porträtt.
Featurebilder
anses
oftare
få
arrangeras
på
många
tidningar
 och
ofta
får
de
redigeras
hårdare
eller
mer
konstnärlig
än
nyhetsbilder.


Adobe
Photoshop



Det
största
bildbehandlingsprogrammet
på
marknaden
och
det
mest
använda
 och
professionella
programmet
bland
professionella
fotografer.
Programmet
har
 ett
stort
utbud
av
verktyg
som
kan
användas
på
olika
sätt.
Bilden
eller
delar
av
 den
kan
förstoras
flera
hundra
procent
och
gör
det
då
möjligt
att
arbeta
med
 mycket
små
detaljer.
Några
exempel
på
verktyg
som
kan
ta
bort
eller
lägga
till
 objekt
i
bilden,
är
de
så
kallade
klonings‐
och
penselverktygen.


Redigera/bearbeta/kopiera
en
bild


Att
redigera/bearbeta/kopiera
en
bild
betyder
att
på
något
sätt
förändra


originalbilden
efter
fotograferingstillfället.
Detta
kan
ske
antingen
i
ett
mörkrum
 eller
i
ett
bildbehandlingsprogram
i
en
dator.
Detta
görs
för
att
förbättra
bildens
 kvalité
och
utseende.
På
tidningar
är
redigering
av
bilder
nödvändigt
för
att
 förbereda
bilderna
för
tryck.
Termen
“kopiera”
kommer
från
mörkrummet
och
 används
ofta
på
tidningsredaktioner.
“Redigera”
och
“bearbeta”
är
mer
allmänna
 termer.


Man
kan
även
redigera
en
bild
före
fotograferingstillfället
genom
att
använda
 olika
programinställningar
i
kameran
eller
med
hjälp
av
olika
filmer
i
den
 analoga
kameran.
Dessa
inställningar
påverkar
bilden
på
olika
sätt.
Detta
är
 något
som
är
allmänt
känt
bland
branschfolk
men
som
troligtvis
inte
gemene
 man
tänker
på.


(7)

“Photoshoppad”



Är
en
bild
som
är
redigerad/bearbetad/kopierad
i
dator.
Termen
kommer
från
 programmet
Photoshop
men
bilden
kan
egentligen
vara
redigerad
i
vilket
 bildbehandlingsprogram
som
helst.
Uppfattas
som
en
negativ
term
då
bilden
 oftast
är
överarbetad
och
ser
onaturlig
ut.



Redigera
en
tidning


Med
hjälp
av
ett
redigeringsprogram
som
till
exempel
InDesign
eller


QuarkXpress
redigerar
man
tidningens
sidor
för
att
sedan
sätta
ihop
dem
till
en
 färdig
produkt
innan
den
går
till
tryck.
Människorna
som
jobbar
med
detta
på
 tidningen
kallas
för
redigerare.
Ska
inte
blandas
ihop
med
att
redigera
en
bild.


Manipulera



En
manipulerad
bild
är
en
sorts
redigerad
bild.
Skillnaden
mellan
en
“normalt”


redigerad
bild
och
en
manipulerad
bild
är
att
man
vid
manipulering
gått
ett
steg
 längre
i
redigeringen
och
förändrat
bildens
budskap.
Man
kan
till
exempel
lagt
 till
eller
tagit
bort
objekt
ur
bilden.
Termen
manipulation
uppfattas
av
de
flesta
 som
negativ
ur
etisk
synvinkel.



Arrangera


Att
arrangera
bilder
före
fotograferingen,
kallas
även
för
att
iscensätta
bilder
och
 terminologin
för
denna
typ
av
bearbetningar
är
väl
etablerad
i
branschen.
Det
 kallas
att
iscensätta
eller
arrangera
för
att
markera
att
fotografen
har
förändrat
 eller
påverkat
det
som
händer
framför
kameran
innan
bilden
togs.
Exempelvis
 kan
man
ha
flyttat
på
något
eller
bett
en
person
göra
någonting
speciellt
som
till
 exempel
att
ställa
sig
där
det
är
bättre
ljusförhållande.



Raw­fil
eller
råfil.



Det
digitala
negativet
och
utgångspunkten
för
en
bild.
Ett
avancerat
filformat
i
 kameran
som
gör
att
fotografen
får
en
mycket
större
kontroll
över
fotografiet
 efter
fotograferingen.
Egenskaper
som
till
exempel
färgbalansen
går
att
ändra
i
 efterhand.
Detta
kan
jämföras
med
till
exempel
en
jpg‐fil
som
är
ett
enklare
 format
där
kameratillverkarens
förinställningar
delvis
bestämmer
resultatet.


(8)

Analog
teknik
och
mörkrumsteknik


Användes
innan
den
digitala
tekniken
blev
dominerande,
används
dock
idag
i
 mindre
skala.
Den
fotografiska
filmrullen
framkallas
på
kemisk
väg
och
i
det
så
 kallade
mörkrummet
kopieras
bilderna
fram.
Bilderna
efterbehandlas
för
att
 uppnå
önskat
bildresultat.
För
att
nå
önskat
resultat
kan
man
till
exempel
öka
 och
minska
kontraster
i
bilden
genom
olika
hårdhetsgrad
på
papperet.
Man
kan
 även
efterbelysa
och
skugga
(pjatta),
det
vill
säga
att
man
mörkar
ner
eller
ljusar
 upp
olika
partier
i
bilden,
man
kan
även
retuschera
bort
damm,
klippa
in
objekt
i
 bilden
och
så
vidare.
En
del
av
det
som
går
att
göra
i
dagens


bildbehandlingsprogram
kan
även
göras
i
mörkrummet.
Det
är
dock
svårare
att
 få
stora
förändringar,
som
till
exempel
inklippta
objekt,
att
se
trovärdiga
ut
i
ett
 mörkrum
i
jämförelse
med
ett
datorbaserat
bildbehandlingsprogram.


Årets
Bild



Sveriges
största
fototävling
för
professionella
fotografer
som
har
arrangerats
 årligen
sedan
1942
av
Pressfotografernas
Klubb
(PFK).
Det
finns
13
klasser
 varav
en
klass
heter
“Årets
Bild”
och
premierar
årets
bästa
pressbild.
2
 


Kopist


Yrkesbenämning
på
person
som
arbetar
i
fotolabb
med
att
framkalla
och
kopiera
 bilder.


Vinjettering


Innebär
att
bildens
hörn
blir
mörka.
En
vanlig
orsak
till
vinjettering
är
för
långt
 motljusskydd.
Även
vissa
objektiv
kan
ge
vinjettering.
Det
har
även
under
en
tid
 varit
trendigt
inom
fotobranschen
att
lägga
till
en
vinjettering
på
bilden
i


Photoshop,
för
att
få
fram
denna
särskilda
effekt.










2
Pressfotografernas
Klubb,
Om
Årets
Bild.
Hämtad
24
november
2010
från
 http://www.aretsbild.se/sv/om‐arets‐bild/?link_id=47c6e6ca95a89


(9)

“Jobben”
och
”casen”


Syftar
på
ett
foto‐
eller
skrivuppdrag
som
en
medarbetare
blir
tilldelad
på
 redaktionen.


Reproteknik
(reproduktionsteknik)



Samlingsbenämning
på
de
metoder
som
används
i
den
grafiska


produktionsprocessen.
Med
utgångspunkt
från
en
originalbild
framställs
kopior
 för
tryck.


Disposition

I
första
kapitlet
av
uppsatsen
tar
vi
upp
problembakgrund,
syfte,
frågeställningar
 och
avgränsningar.
Andra
kapitlet
behandlar
våra
teoretiska
utgångspunkter
och
 eventuell
tidigare
forskning.
Det
tredje
kapitlet
handlar
om
vårt
metodval,
urval
 och
tillvägagångssätt
samt
validitet,
reliabilitet
och
metodproblem.
Där
ingår
 även
en
sammanställning
av
materialet.
I
kapitel
fyra
presenterar
vi
resultatet
av
 undersökningen,
där
finns
även
information
om
respondenterna.
I
det
femte
 kapitlet
analyserar
vi
resultatet
och
det
sjätte
kapitel
behandlar
vår
slutsats.
Det
 sjunde
och
avslutande
kapitlet
utgör
en
egen
diskussion
och
tankar
om
resultatet
 och
studien,
även
en
diskussion
om
framtida
forskning
ingår.


(10)

1.
Inledning


“Photos
were
faked
long
before
the
development
of
imaging
software.”3

Trots
den
allmänna
uppfattningen
om
att
manipulering
av
bilder
är
en
modern
 företeelse
är
det
långt
ifrån
någonting
nytt.
Redan
samma
år
som
fotografiet
 uppfanns
i
början
av
1800‐talet
kom
även
de
första
falsifierade
bilderna.
Att
 dokumentera
verkligheten
var
något
som
få
fotografer
var
intresserade
av
i
 början.
Många
ville
använda
den
nya
tekniken
för
att
trolla
fram
bilder
av


drömmar
och
idylliska
utopier.
Det
hände
även
att
naturfotografier
och
verkliga
 människor
blev
retuscherade,
inte
för
att
missleda
någon
utan
helt
enkelt
för
att
 den
objektiva
fotojournalistiken
inte
hade
utvecklats
ännu.
4

Även
om
förfalskningen
av
bilder
inte
är
någon
ny
företeelse
så
har
det
dock
 skett
förändringar
menar
medieprofessorn
Thomas
H.
Wheeler.


“Computer
technology
has
made
photo
doctoring
much
easier
to
do
and
 accessible
to
more
people.”
5

Det
är
mycket
enklare
idag
att
förfalska
bilder
och
det
kan
göras
av
vem
som
 helst,
när
som
helst,
om
man
har
kunskapen.
Att
förfalska
bilder
anses
dock
inte
 vara
acceptabelt
inom
dokumentär‐
och
nyhetsfotografi
eftersom
det
vilseleder
 läsaren
och
trovärdigheten
minskar
drastiskt.
Genom
de
bilder
som
förmedlas
 till
oss
via
media
skapar
det
en
förståelse
om
hur
världen
ser
ut.
Bilder
har
en
 stor
makt
och
om
bilden
av
verkligheten
som
förmedlas
inte
stämmer,
kommer
 inte
vår
verklighetsuppfattning
heller
att
stämma.











3
Wheeler,
Thomas
H.
Phototruth
or
Photofiction?
–
Etichs
and
the
Media
Imagery
in
the
Digital
 Age.
Mahwah
2002.
s.
15


4
Ibid:
15


5
Ibid:
41


(11)

1.1
Problembakgrund


De
största
tidningarna
i
landet
har
störst
spridning
och
når
ut
till
flest
läsare.


Tidningarna
påverkar
inte
bara
många
läsare,
de
påverkar
även
branschen
och
 landets
mindre
tidningar.
Bilderna
är
en
stor
del
av
de
flesta
tidningar
och
en
 bild
är
oftast
dragningskraften
till
en
text.
Då
bildcheferna
på
tidningarna
har
en
 stor
del
i
både
bildarbetet
och
vilka
bilder
som
faktiskt
publiceras,
kan
man
påstå
 att
de
har
stor
makt
på
bildavdelningen.
De
flesta
tidningar
har
en
bildpolicy
av
 något
slag,
men
vad
har
den
för
status?


Trovärdighet
hos
bilder
är
beroende
av
ett
flertal
olika
faktorer
men
de
 viktigaste
är
människans
förmåga
att
uppfatta,
förstå
och
tolka
bilder.
Bilder
i
 media
är
alltid
utvalda
av
någon
för
ett
syfte
och
alla
bilder
är
alltid
redigerade
 på
ett
eller
annat
sätt,
och
detta
är
något
som
inte
alla
läsare
uppfattar
eller
 förstår.6
En
bild
är
alltid
redigerad
på
ett
eller
annat
sätt.
Dels
genom
att
bilden
 redigeras
direkt
i
kameran
genom
kameratillverkarens
förinställda
inställningar
 och
dels
även
efter
fotograferingen
genom
ett
bildbehandlingsprogram.
Att
 justera
ljus,
färger,
kontrast
och
skärpa
är
nödvändigt
för
att
bilden
ska
gå
att
 använda
överhuvudtaget.
Ett
problem
vid
bildredigering
kan
vara
att
det
är
så
 pass
subjektivt
vad
som
är
“rätt”
utseende
på
bilden.
Det
finns
inga
givna
regler
 eller
mallar
och
man
använder
sig
ofta
av
“sunt
förnuft”
vid
bildredigering.



Under
vår
studietid
har
vi
både
inom
utbildningen
och
utanför,
ofta
diskuterat
 vårt
och
andras
arbete
med
bilder.
Diskussionerna
har
handlat
om
allt
från
 redigeringen
och
manipulation
av
digitala
bilder,
till
hur
bilder
används
i
 dagspress
och
uppfattas
av
läsare.
Ofta
har
diskussionen
även
handlat
om
 tidningars
bildpolicy,
eller
avsaknaden
av
den,
då
en
bildpolicy
kan
vara
viktig
 för
fotograferna
av
en
rad
olika
skäl.
Framför
allt
kan
en
nedskriven
bildpolicy
 göra
att
alla
som
handskas
med
bilderna
på
tidningen
har
samma
uppfattning
 om
vad
som
gäller,
vilket
kanske
inte
är
fallet
på
en
redaktion
utan
en


nedskriven
policy.
För
nyanställda
och
frilansande
medarbetare
är
det
lättare
att
 på
en
gång
ta
del
av
tidningens
regler
om
policyn
finns
nedskriven.
Bildpolicy
är
 dock
en
term
som
kan
betyda
olika
för
olika
personer
och
redaktioner.
Vissa
 







6
Pettersson,
Rune.
Trovärdiga
bilder.
Solna
2001.
s.
31


(12)

redaktioner
kan
ha
en
bildpolicy
som
handlar
specifikt
om
hur
fotografierna
får
 bearbetas
i
Photoshop
medan
andra
redaktioner
kan
ha
en
bildpolicy
som
mer
 handlar
om
visionen
och
målet
med
bilderna
i
tidningen.
Den
allmänna


diskussionen
idag
inom
fotobranschen
handlar
ofta
om
vad
som
är
tillåtet
och
 inte
med
nyhetsbilder,
bilder
som
anses
vara
dokumentära
och
sanningsbärare.


Forskning
inom
journalistik
lägger
ofta
fokus
på
texten
och
använder
texten
som
 analysenhet.
Forskning
inom
bildjournalistik
är
däremot
betydligt
ovanligare.7
 Därför
tycker
vi
att
det
är
väsentligt
och
viktigt
att
belysa
forskningsproblem
 som
handlar
om
bild
och
bildpolicy.
Vi
har
hittat
få
studier
om
policy
på
 tidningsredaktioner
och
endast
en
som
handlar
om
bildpolicy
och
då
endast
 delvis.
Att
bilder
är
viktiga
finns
det
inget
tvivel
om
och
behovet
och
efterfrågan
 av
bilder
är
idag
stor.
Bildcheferna
sitter
på
en
central
maktposition
på


tidningsredaktionerna,
men
finns
det
skillnader
mellan
vad
de
anser
om
 bildarbetet
på
tidningen
och
vad
som
faktiskt
står
i
deras
bildpolicy?
Om
det
 finns
skillnader,
vad
skulle
det
kunna
innebära
och
vad
säger
det
om
bildpolicyns
 status
på
tidningen?
Denna
problematik
ligger
till
grund
för
vår
studie
som
 presenteras
nedan.


1.2
Syfte


Syftet
är
att
undersöka
vad
fem
bildchefers
uppfattningar
är
om
deras
tidnings
 bildpolicy
och
dess
innehåll,
status
och
regler
kring
bildarbete,
samt
jämföra
 detta
med
vad
som
faktiskt
står
i
bildpolicyn.



1.3
Frågeställningar


Vilken
slags
bildpolicy
har
tidningen,
nedskriven
eller
muntlig/informell?



Vilka
regler
sätter
bildpolicyn
upp
för
arrangering,
bearbetning
och
 manipulering
av
bilder?


Hur
ser
bildcheferna
på
arrangering,
bearbetning
och
manipulering
av
 bilder?










7
Thelander,
Åsa.
Säger
en
bild
mer
än
tusen
ord?
Lund,
2000,
s.
140


(13)

1.4
Avgränsning


I
Sverige
finns
84
dagstidningar
med
utgivning
minst
fyra
dagar
i
veckan
och
de
 fem
största
är:
Aftonbladet
(358
600
ex),
Dagens
Nyheter
(316
200
ex),


Expressen
inklusive
Göteborgs
Tidningen
och
Kvällsposten
(291
000
ex),
 Göteborgs‐Posten
(236
400
ex)
och
Svenska
Dagbladet
(196
900
ex).8



Vår
studie
är
avgränsad
till
att
omfatta
endast
de
fem
största
dagspresstidningar
 i
Sverige
eftersom
de
har
störst
makt
på
tidningsmarknaden
och
de
har
även
 störst
spridning
i
landet.
Tidningarna
når
ut
till
och
påverkar
många
läsare
och
 även
andra
tidningar.
Valet
av
tidningar
motiveras
även
genom
att
tidigare
 gjorda
studier
som
tas
upp
i
våra
teorier,
har
använt
sig
av
dessa
fem
tidningar.


Valet
av
tidningsgruppen
dagspress
motiveras
med
att
det
är
främst
inom
detta
 fält
som
nyhetsbilder
används.
Nyhetsbilder
anses
spegla
verkligheten
och
ses
 som
“sanningsbärare”,
därför
är
reglerna
runt
dessa
bilder
intressant
för
vår
 studie.



Då
det
är
reglerna
runt
bildskapande
som
står
i
centrum
avgränsas
studien
till
 att
bara
undersöka
om
bildpolicy
och
inte
redaktionell
policy.
Vi
är
medvetna
om
 att
en
bildpolicy
även
kan
förekomma
i
andra
medier,
som
till
exempel
TV,
men
 dessa
är
inte
intressanta
i
vår
studie.


Studien
är
av
kvalitativ
art
och
syftar
inte
till
att
dra
några
generaliserande
 slutsatser.










8
Tidningsutgivarna.
Svensk
Dagspress
2010­
fakta
om
marknad
och
medier.
Hämtad
24
november
 från
http://tu.se/branschinfo/statistik


(14)

2.
Teori

2.1
Bakgrund
till
bilden
och
fotografiet


Människan
har
en
lång
bildtradition
där
bilden
har
haft
hög
trovärdighet
i
 samhället.
Framställning,
distribution,
lagring
och
användning
av
bilder
har
 förekommit
i
flera
tusen
år
och
de
äldsta
grottmålningarna
är
upp
till
30
000
år
 gamla.
Ett
fotografi
är
en
avbild
av
verkligheten
och
metoden
är
knappt
200
år
 gammal
och
det
är
ett
av
vår
tids
viktigaste
kommunikationsmedel,
detta
menar
 den
svenska
professorn
Rune
Pettersson9

Det
första
fotografiet
skapades
av
Joseph
Nicéphore
Niepce
runt
1826,
men
flera
 optiska
grundprinciper
var
kända
redan
på
600‐talet
f
Kr.
Men,
det
var
inte
 förrän
1837
som
den
första
fotografiska
processen,
dagerrotypin,
uppfanns.


Fotografiet
och
den
fotografiska
processen
utvecklades
till
enklare
och
bättre
 processer
med
åren
men
fram
till
sekelskiftet
var
fotografin
ett
rent
tekniskt
 hantverk
som
var
dyrt
och
tidskrävande.
Det
var
inte
förrän
på
1900‐talet
som
 det
fick
ett
bredare
genomslag
i
samhället
då
utrustningen
blev
mindre,
började
 massproduceras
och
på
så
sätt
blev
tillgänglig
för
fler.
Fotografiet
fick
snart
en
 stor
betydelse
i
samhällsdebatten
då
det
fick
en
inverkan
på
folks
sociala


medvetenhet
genom
att
man
belyste
olika
samhällsproblem,
skriver
författaren
 Tom
Ang
i
boken
Fotografi.10

Flera
forskare
konstaterar
att
fotografier
har
en
särskild
koppling
till


verkligheten
och
de
används
som
bevis
och
förser
oss
med
bevis.
Dels
används
 de
som
vittnesbörd
för
en
anklagelse
men
även
som
en
bekräftelse.11
Med
hjälp
 av
fotografiet
har
många
fotografer
pekat
på
missförhållanden
och
orättvisor
i
 världen.
Jacob
Riis
var
en
av
de
första
som
belyste
orättvisor
i
samhället
med
 hjälp
av
kameran.
Han
fotograferade
under
sekelskiftet
mellan
1800
och
1900‐

talet,
befolkningen
i
New
Yorks
slumområden
för
att
visa
för
politikerna
hur
det
 verkligen
förhöll
sig
i
staden.
Riis
kampanj
lyckades
och
de
fattigas










9
Pettersson,
2001:
7


10
Ang,
Tom.
Fotografi.
London,
2005,
s.
74‐95


11
Dahlgren,
Anna.
Fotografiska
drömmar
och
digitala
illussioner.
Bruket
av
bearbetade
fotografier
 i
svensk
dagspress,
reklam
och
konst
under
1990­talet.
Stockholm,
2005,
s.
15
och
Sontag,
Susan.


Om
fotografi.
Smedjebacken,
2001,
s.
16


(15)

levnadsvillkor
förbättrades.12



Filosofen
Susan
Sontag
menar
i
sin
bok
Om
fotografi
att
”fotografier
inte
kan
 frammana
ett
moraliskt
ställningstagande,
men
det
kan
förstärka
ett
–
och
bidra
 till
att
ett
gryende
byggs
upp”.
Som
ett
exempel
tar
hon
upp
en
bild
från


Vietnamkriget
som
hamnade
på
förstasidorna
i
de
flesta
av
världens
 dagstidningar
1972.
Bilden
fotograferad
av
Nick
Ut,
föreställer
ett


Sydvietnamesiskt
barn
som
springer
på
en
landsväg
och
som
nyss
blivit
bombad
 med
napalm.
Denna
bild
bidrog,
enligt
Sontag,
mer
till
att
öka
allmänhetens
 avsky
mot
kriget
än
hundratals
timmar
av
tv‐sända
grymheter.13

Det
visuella
blir
ett
allt
viktigare
verktyg
för
media
och
bilder
är
idag
ett
av
det
 viktigaste
elementet
i
en
tidning.
I
facktidningen
Journalisten
visar
en
färsk
 undersökning
att
bilderna
i
dagstidningarna
både
blir
större
och
fler,
och
 texterna
kortare.
Undersökning
visar
även
att
bildkvalitén
inte
har
något
med
 storleken
att
göra,
utan
även
”sämre
bilder”
blåses
upp
stort.14



2.2
Bakgrund
till
den
digitala
revolutionen


När
den
digitala
tekniken
och
dess
påverkan
på
den
fotografiska
bilden
 introducerades
på
slutet
av
1980‐talet
och
början
av
1990‐talet
delades
 medieforskarna
upp
i
två
läger,
menar
medieforskaren
Anna
Dahlgren
i
sin
 doktorsavhandling
Fotografiska
drömmar
och
digitala
illusioner.
Det
ena
lägret,
 revolutionisterna,
menade
att
teknikövergången
var
en
revolution
och
varnade
 för
att
den
fotografiska
sanningen
skulle
försvinna
och
bli
fotografiets
död.
De
 andra
forskarna,
evolutionisterna,
menade
att
den
digitala
tekniken
skulle
ses
 som
en
vidareutveckling
i
den
redan
existerande
bildtekniken.15
Dahlgren
menar
 även
att
rädslan
för
vad
digitaliseringen
av
fotografiet
skulle
medföra
var
som
 allra
störst
under
1990‐talets
första
år.
Frågan
om
fotografier
var
analoga
eller
 digitala
var
en
central
fråga
i
fototeoretisk
litteratur,
i
den
fotografiska


fackpressen
och
i
den
pressetiska
debatten.
Behovet
av
att
skilja
den
äldre
 







12
Ang,
2005:
88‐93


13
Sontag,
2001:
27


14
Frigyes,
Paul
”Vart
tog
texten
vägen?”,
Journalisten
nr.
12,
2010
s.4‐10


15
Dahlgren,
2005:
19‐20


(16)

tekniken
från
den
nya
minskade
dock
med
åren
i
takt
med
att
allt
fler
steg
i
den
 fotografiska
processen
digitaliserades.


Enligt
Tom
Ang
nådde
den
första
professionella
digitalkameran
marknaden
kring
 1990
och
ungefär
samtidigt
kom
bildbehandlingsprogrammet
Adobe
Photoshop.


Båda
blev
milstolpar
i
fotografins
tekniska
utveckling.16
Dahlgren
menar
att
man
 kunde
se
en
kraftig
ökning
av
digitala
och
bearbetade
fotografier
i
både
press‐


och
reklamfotografi
under
de
tre
kommande
åren.
Detta
berodde
på
att


kostnaderna
minskade
kraftigt
med
persondatorns
intåg,
Photoshop
spreds
till
 en
stor
grupp
användare
och
det
var
ett
relativt
användarvänligt
program.17
 I
Dahlgrens
doktorsavhandling
framgick
det
att
på
de
fem
största
tidningarna
i
 Sverige,
Svenska
Dagbladet,
Dagens
Nyheter,
Aftonbladet,
Expressen
och
 Göteborgs‐Posten,
digitaliserades
bildframställningen
gradvis
under
1990‐talet.


I
början
scannade
man
in
analoga
bilder
som
blev
en
digital
fil
och
år
2000
 användes
digitalkameror
i
olika
grad
på
tidningarna.
Introduktionen
av


digitaliserad
bildbearbetning
och
bildhantering
medförde
stora
förändringar
på
 fotoredaktionerna
då
fotograferna
själva
fick
börja
ta
hand
om
bildhanteringen
 hela
vägen
till
tryck.
Detta
medförde
att
efterbearbetningen
blev
allt
viktigare
i
 bildskapandet
för
fotografen.
Tidigare
hade
man
kopister
och
en
reproavdelning
 som
hade
hand
om
bildframställningen.18

2.3
Arrangerade
och
manipulerade
bilder


Den
amerikanska
professorn
Thomas
H
Wheeler
menar
att
bild‐
eller


fotojournalistik
är
precis
som
själva
journalistiken
knutet
till
spridningen
av
 nyheter.
Det
är
tänkt
att
journalistiken
ska
vara
ett
fönster
till
världen,
ett
 ögonvittne
till
historien
eller
en
sanningsbärare.
Därför
är
det
extra
viktigt
att
 nyhetsbilder
inte
missleder
läsaren
genom
att
bilderna
är
manipulerade.










16
Ang,
2005:
110


17
Dahlgren,
2005:
174‐175



Förkortas
vidare
i
uppsatsen
som
SvD



Förkortas
vidare
i
uppsatsen
som
DN



Förkortas
vidare
i
uppsatsen
som
GP


18
Dahlgren,
2005:
58


(17)

“In
the
public
mind,
photojournalism
is
slice‐of‐life
documentation,
charged
with
 you‐are‐there
immediacy
and
weighty
with
journalistic
authority.
In
short,
it
is
 serious
business.”19

Filosofen
Susan
Sontag
menar
å
andra
sidan
att
fastän
kameran
fångar


verkligheten
och
inte
enbart
tolkar
den,
är
fotografier
lika
mycket
en
tolkning
av
 världen
som
målningar
och
teckningar
är.
Hon
menar
att
de
fotografer
som
är
 som
mest
angelägna
att
spegla
verkligheten
även
de
visar
en
subjektiv
bild
av
 deras
verklighet.

”Genom
att
bestämma
hur
en
bild
bör
se
ut,
genom
att
föredra
en
exponering
 framför
en
annan,
påbördar
fotografer
alltid
sina
motiv
en
normativ


värdering.”20

Alla
bilder
är
arrangerade
på
något
sätt,
och
det
har
inte
endast
med
själva
 kameratekniken
att
göra,
menade
mediefilosofen
Victor
Burgin
på
1970‐talet.


Han
menade
att
fotografen
styr
allt
från
val
av
kamera,
ljus,
föremål,
till


människorna
i
bilden.
Burgin
menade
att
bilder
skulle
kunna
vara
manipulerade,
 även
om
de
ser
ut
att
vara
dokumentära
och
sanna.
Fotografen
skulle
kunna
ha
 arrangerat
bilden,
exempelvis
skulle
de
kunna
vara
skådespelare
eller
så
skulle
 fotografen
kunnat
ha
satt
ihop
flera
olika
bilder
tagna
vid
olika
tillfällen.
Han
 trodde
ändå
att
läsaren
mest
troligen
skulle
tro
att
nyhetsbilder
alltid
är
sanna.

“The
photojournalistic
‘snap’
has
an
authority
wich
other
forms
of
picture‐

making
lack;
it
presents
itself
as
factual
evidence
of
a
actual
state
of
affairs.”21 Bildmanipulering
är
inte
ett
nytt
fenomen
enligt
Sontag,
det
har
funnits
sedan
 fotografiets
begynnelse.
Den
första
tekniken
för
retuschering
av
negativ
visades
 upp
redan
på
Exposition
Universelle
i
Paris
1855.
En
fotograf
visade
då
upp
två
 versioner
av
samma
porträtt,
det
ena
retuscherat,
det
andra
inte.
Denna
nyhet,
 att
bilden
kunde
förändra
den
fotograferades
utseendet
till
det
bättre
gjorde
att
 det
blev
betydligt
populärare
att
låta
sig
fotograferas
eftersom
människor
ville
se
 vackra
ut
på
bild.22
Arrangerade
och
manipulerade
bilder
förekom
dock
inte
bara
 







19
Wheeler,
2002:
113


20
Sontag,
2001:
16


21
Burgin,
Victor.
Art,
common
sence
and
photography.
London,
1976,
s.
44


22
Sontag,
2001:
96


(18)

inom
porträttfotograferingen
utan
förekom
även
i
den
“verklighetsspeglande”


tidningsbranschen.
Wheeler
beskriver
i
boken
Phototruth
or
Photofiction
om
en
 händelse
under
1920‐talet.
Då
var
den
amerikanska
tidningen
The
Evening
 Graphic
känd
för
sina
arrangerade
bilder.
I
ett
ökänt
domstolsfall
där
en
man
 ville
upphäva
sitt
äktenskap
på
grund
av
att
han
inte
känt
till
att
kvinnan
var
 svart
eller
mulatt,
fick
kvinnan
klä
av
sig
i
rätten
ner
till
midjan
för
att
bevisa
för
 juryn
att
mannen
borde
känt
till
hennes
ras.
Eftersom
fotografer
var
förbjudna
 att
delta
i
rättegången
satte
The
Evening
Graphic
själva
ihop
en
bild
med
hjälp
av
 20
olika
foton.
En
“showgirl”
agerade
som
den
halvnakna
kvinnan
i
rätten
och
 The
Evening
Graphics
egna
redaktionsmedlemmar
agerade
som
de
övriga
 personerna
i
förhandlingen.23

Den
amerikanska
foto‐
och
kommunikationsforskaren
Fred
Ritchin
menade
i
 början
av
1990‐talet,
i
begynnelsen
av
fotografiets
digitalisering,
att
det
fanns
ett
 etiskt
dilemma
kring
bildmanipulering
på
tidningsredaktioner
då
detta
ofta
 skedde
i
hemlighet.
Han
menade
att
när
bildmanipulation
skulle
bli
allmänt
känt
 så
skulle
det
minska
journalistikens
trovärdighet
hos
allmänheten.
Men
han
 trodde
inte
att
det
bara
var
journalistiken
som
skulle
komma
att
påverkas
av
den
 digitala
tekniken,
han
trodde
även
att
amatör‐
och
dokumentärfotografin
skulle
 bli
negativt
påverkad.24

“…
det
kommer
förmodligen
att
förändra
samhällets
inställning
till
(och
 användningen
av)
fotografier
och
bli
en
av
de
faktorer
som
förändrar
 människans
bild
av
själva
världen.”25

Professorn
Thomas
H
Wheeler
bekräftar
2002
att
mer
och
mer
bevis
pekar
mot
 att
dataförändrade
bilder
bidrar
till
att
minska
förtroendet
för
journalistiken
och
 att
mediekonsumenterna
har
blivit
förvirrade.26
Forskaren
Ritchin
menade
1990
 att
den
nya
tekniken
hade
gjort
att
fotografiet
inte
längre
var
en
avbild
av


sanningen,
utan
att
man
nu
kunde
arrangera
bilder
“efter
varje
tänkbart










23
Wheeler,
2002:
19‐20


24
Ritchin,
Fred.
Bildens
förändrade
värld.
Den
kommande
revolutionen
inom
fotografin.
Södertälje,
 1991,
s.
3‐5


25
Ibid:
3


26
Wheeler,
2002:
42


(19)

önskemål”,
vilket
han
ansåg
kunde
bli
ett
framtida
problem,
särskilt
med
bilder
 som
tidigare
hade
haft
betydelse
för
förändringar
i
till
exempel
samhället.27

“I
en
tid
då
medierna
får
allt
större
inflytande
på
internationella
relationer
 kommer
det
kanske,
paradoxalt
nog,
att
bli
svårare
att
visa
upp
bilder
av
 tortyroffer
och
därmed
väcka
medlidande
‐
eller
ens
bli
trodd.”28



Ritchins
teori
om
bilder
på
tortyroffer
bekräftas
av
den
amerikanske
forskaren
 John
Taylors
forskningsrapport
från
2005,
om
hur
långt
redaktörer
på


amerikanska
tidningar
kan
gå
i
att
förändra
fotografier
utan
att
förstöra
bildens
 autenticitet
och
dokumentära
bevis.
Han
menar
att
massmedia
redan
från
början
 står
på
en
bräcklig
grund
då
de
förlitar
sig
helt
på
att
bilderna
ska
vara
deras


”sanningsbevis”.
Läsare
tänker
oftast
inte
på
hur
bilder
har
uppkommit,
utan
de
 tror
att
fotografierna
är
sanna,
eftersom
”seeing
is
believing”.
Det
vill
säga,
att
det
 man
ser
med
sitt
fysiska
öga
tillgodogör
man
sig
och
kommer
ihåg
längre
än
den
 information
man
läser
eller
hör
om,
menar
den
amerikanska
forskaren
Julianne
 H
Newton
i
The
Burden
of
Visual
Thruth.29
Taylor
menar
även
att
läsarna
måste
 bli
medvetna
om
att
ett
fotografi
inte
säger
hela
sanningen.
Han
menar
att
i
 allmänhet
tror
läsare
att
bilder
bara
kan
bli
till
på
samma
sätt
som
när
de
själva
 fotograferar
med
den
egna
kameran.
Fotominnen
på
familj,
vänner
och
platser
 de
besökt
anses
alltid
vara
äkta
och
om
det
då
uppdagas
att
en
tidning
har
 publicerat
falska
bilder,
då
vänder
läsarnas
opinion
direkt
mot
den
tidningen.


När
bilden
inte
längre
kan
betraktas
som
dokumentär
och
absolut
sann
blir
det
 svårt
för
tidningen
att
behålla
sin
status
och
trovärdighet
menar
Taylor.30

 


Den
svenska
forskaren
Dahlgren
menar
att
relationen
mellan
sanningen
och
 bearbetning
av
fotografier
spelar
stor
roll
inom
pressfotografin
idag.
Dahlgrens
 studie
visade
att
det
är
av
“...
yttersta
vikt
att
de
fotografier
som
publicerades
 







27
Ritchin,
1991:
3‐5


28
Ibid:
5


29Newton,
Julianne
H.
The
Burden
of
visual
truht.
The
role
of
photojournalism
in
mediating
reality.


New
York,
2008,
s.
90

30
Taylor,
John.
”Iraqi
torture
photographs
and
documentary
realism
in
the
press.”
Journalism
 Studies.
Volume
6,
nr
1,
2004,
s.
39‐49



(20)

uppfattades
som
sanna
eller
objektiva
av
läsarna
eftersom
trovärdigheten
var
en
 grundförutsättning
för
deras
verksamhet.”31

Synligt
bearbetade
fotografiska
bilder
var
enligt
Dahlgrens
undersökning
vanliga
 i
dagspress,
men
de
var
mer
vanliga
i
kvällstidningar
än
i
morgontidningar.32
 Hon
tolkar
undersökningens
resultat
som
att
tidningarnas
val
att
synliggöra
sina
 bearbetningar
på
fotografier
är
ett
sätt
att
undkomma
anklagelser
om
att
de
 försöker
lura
sina
läsare.
Eftersom
det
fanns
“en
stor
oro
för
den
digitala
 teknikens
möjlighet
att
bearbeta
fotografier
utan
synliga
spår”
upprättade
DN,
 Aftonbladet,
GP
och
SvD
bildpolicys
där
det
framgick
att
fotografiska
bilder
inte
 får
manipuleras.
Dock
skilde
sig
praxis
och
regler
åt
mellan
de
olika


tidningarna.33
 


2.4
Masskommunikation


Den
amerikanske
medieforskaren
Walter
Lippmanns
triangulära
 masskommunikationsteori
är
en
central
utgångspunkt
inom
den


samhällsvetenskapliga
diskussionen
om
mediernas
påverkan
på
medborgarnas
 verklighetsbilder
och
vad
detta
får
för
konsekvenser.
Det
uppstår
från
de
 triangulära
relationerna
mellan
verkligheten,
bilden
av
verkligheten
och
 betraktarens
reaktioner
utifrån
den
förmedlade
bilden
av
verkligheten.34
 Lippmann
menar
att
det
inte
går
att
analysera
åsikter
i
samhället
utan
att
först
 förstå
det
triangulära
förhållandet.
Han
menar
att
verkligheten
är
på
ett
sätt
och
 den
bild
av
verkligheten
som
media
förmedlar,
inte
alltid
stämmer
överens
med
 denna.
Medborgarna
handlar
utifrån
medias
bild
och
inte
verkligheten
i
sig.


Befolkningens
handlande
bygger
alltså
på
begränsad
information
från
media
och
 handlandet
blir
på
så
sätt
irrationellt.
Lippman
menar
att
verkligheten
är
så
pass
 komplex
för
oss
att
förstå,
att
det
inte
är
möjligt
att
kunna
förmedla
en
bild
av
 hela
verkligheten.


Lippman
myntade
begreppet
stereotyper
som
i
hans
mening
betyder
att
man
 generaliserar
in
allt
i
olika
grupper,
eller
stereotyper.
Detta
för
att
kunna
förstå
 sin
omvärld
och
de
sociala
och
kulturella
miljöer
vi
lever
i.
Människan
rör
sig
 







31
Dahlgren,
2005:
179


32
Ibid:
174‐176


33
Ibid:
179


34
Lippmann,
Walter.
Public
Opinion.
New
York,
1922/1949/1997,
s.
11


(21)

vanligtvis
inom
ett
mindre
område
och
har
generellt
begränsad
kunskap
om
sin
 omvärld.
Trots
detta,
anser
många
att
de
kan
uttala
sig
om
sådant
som
man
själv
 egentligen
inte
har
upplevt
eftersom
man
serveras
en
viss
bild
av
media
om
hur
 någonting
är.35



En
rapport
är
alltid
påverkad
av
den
som
skriver
den,
menar
Lippman.
På
samma
 sätt
menar
vi
att
en
bild
alltid
påverkas
av
den
som
fotograferar.
Att
fotografen
 och/eller
tidningen
medvetet
eller
omedvetet
skapar
en
bild
som
ska
passa
in
i
 stereotypen.

“A
report
is
the
joint
product
of
the
knower
and
the
known,
in
wich
the
role
of
 the
observer
is
always
selective
and
usually
creative.
The
facts
we
see
depend
on
 where
we
are
placed,
and
the
habits
of
our
eyes.”36

Lippmann
menar
att
journalistens
tankar,
åsikter
och
bakgrund
alltid
kommer
 att
spela
in
när
hon
eller
han
väljer
hur
en
händelse
ska
skildras.
Det
är
alltså
i
 princip
omöjligt
att
vara
objektiv
och
spegla
en
objektiv
bild
av
verkligheten
som
 journalist
eller
bildjournalist,
även
om
det
är
målet.


2.5
Policy
på
tidningar


Den
amerikanska
journalisten
och
forskaren
Warren
Breeds
studie
om


redaktionell
policy
ligger
till
grund
för
de
svenska
studierna
om
policy.
Warren
 Breeds
definition
av
policy
är:


"...
as
the
more
or
less
consistent
orientation
shown
by
a
paper,
not
only
in
its
 editorial
but
in
its
news
columns
and
headlines
as
well,
concerning
selected
 issues
and
events.”37

Med
det
menar
Breed
att
en
policy
kan
definieras
som
en
mer
eller
mindre
 konsekvent
vägledning
som
avspeglar
en
tidnings
innehåll.
Han
hävdar
att
alla
 nyhetstidningar
har
någon
slags
policy,
uttalad
eller
inte.
Breed
ser
policyn
som
 en
form
av
riktlinjer
för
den
journalistiska
verksamheten
som
sätts
av
tidningens
 







35
Lippmann,
1922/1949/1997:
53‐62


36
Ibid:
54


37
Breed,
Warren.
Social
Control
in
the
Newsroom:
A
Functional
Analysis.
1955,
s.
327.
Hämtad
10
 november
2010
från
http://www.grubstreet.ca/articles/philosophy/wbreed.pdf


(22)

utgivare.
Policyer
är
ofta
dolda
för
att
inte
krocka
med
de
etiska
reglerna.
Detta
 eftersom
ingen
ansvarig
utgivare
vill
utpekas
för
att
med
hjälp
av
tydliga
direktiv
 försöka
bestämma
nyhetsflödet.38

Inom
alla
grupperingar
av
människor
finns
något
som
kallas


“socialisationsprocess”.
Det
betyder
den
anpassning
som
individen
omedvetet
 gör
inom
den
egna
gruppen/arbetsplatsen
för
att
få
en
ställning
som
etablerad
 medarbetare.
Warren
Breed
hävdar
att
den
första
mekanismen
som
främjar
 anpassningen
till
normerna,
avseende
journalistens
jobb,
är
just
denna
process.


När
reportern
börjar
sitt
nya
jobb
blir
denne
inte
informerad
om
tidningens
 policy
och
det
blir
den
inte
heller
senare.
Trots
detta
“känner
alla
till”
policyn.39
 När
man
anpassat
sig,
i
detta
fall
på
en
redaktion,
blir
man
ansedd
som
en
pålitlig
 medarbetare,
en
journalist
som
håller
sig
inom
den
oskrivna
policyn.
Enligt
den
 svenska
mediekritikern
och
forskaren
Lars
Furhoff
är
detta
inte
någonting
 onormalt.
Däremot
menar
han
att
det
är
förvånande
att
processen
fortsätter
 arbetslivet
ut
inom
mediebranschen.
Inom
andra
yrkesgrupper
förväntas
en
 självständig
ställning
av
de
mer
etablerade
arbetarna
och
att
de
ska
ha
auktoritet
 att
ifrågasätta
policyer
och
ledningens
handlande.
Det
är
detta
som
gör
att


konflikter
uppstår
och
som
sedan
leder
yrket
framåt.
Enligt
Furhoff
finns
inga
 spår
av
detta
inom
massmedievärlden.
Enligt
journalisterna
själva
beror
detta
på
 att
man
inte
vill
riskera
de
förmåner
som
kommer
med
den
etablerade


ställningen,
med
detta
menar
de
tillfrågade
journalisterna,
både
löneförmåner
 och
att
de
har
möjlighet
att
disponera
sin
tid
och
sitt
arbete
tämligen
fritt.40
 En
annan
svensk
forskare
som
också
forskat
om
tidningspolicy,
Thomas


Andersson
Odén,
menar
att
när
konflikter
uppstår
på
redaktioner
styrs
utgången
 av
dessa
konflikter
alltid
av
normer
som
“sitter
i
väggarna”
och
inte
av


nedskrivna
regelverk.
Furhoff
observerade
att
när
konflikter
uppstod
påverkade
 dessa
även
tidningens
innehåll
på
ett
negativt
sätt.
Han
jobbade
därför
för
“...
ett
 starkare
professionellt
journalistinflytande
över
tidningarnas
redaktionella










38
Breed,
1955:
327


39
Ibid:
328


40
Furhoff,
Lars.
Makten
över
journalistiken,
Stockholm,
1991,
s.
71‐73


(23)

arbete...”.
Detta
skulle
då
ske
genom
ett
nedskrivet
policydokument.
Även
 Andersson
Odén
var
inne
på
detta
spår
i
sin
avhandling
1996,
där
han
skrev:


“...
nedskrivna
policydokument
är
bra
för
de
journalister
som
vill
ändra
på
en
 tidnings
journalistiska
inriktning,
och
att
det
gagnar
den
journalistiska
 friheten...”41



Warren
Breed
menar
att
på
samma
sätt
som
en
medarbetare
blir
indoktrinerad
i
 redaktionens
policy,
blir
denne
också
det
i
att
följa
den.
Följande
sex
punkter
 anser
Breed
är
orsaken
till
varför
en
anställd
på
en
tidningsredaktion
håller
sig
 till
den
uttalade
eller
outtalade
policyn:


1.
De
anställda
är
rädda
för
att
bli
straffade,
att
bli
omdirigerade
från
de
bästa


“casen”
till
att
istället
skriva
om
det
som
anses
vara
det
tråkigaste.


2.
Skyldighet
emot
tidningen
för
att
ha
blivit
anställd.


3.
För
att
avancera
inom
redaktionen
och
bli
tilldelad
de
bättre
“casen”.


4.
Inga
större
fackorganisationer
har
berört
ämnet
redaktionell
policy
och
det
 har
aldrig
tidigare
skett
att
en
grupp
anställda
har
gått
emot
tidningens
policy.


5.
De
anställda
trivs
på
tidningen
och
ser
ingen
anledning
att
klaga.


6.
Alla
anställda
samarbetar
och
fokuserar
på
samma
mål,
nämligen
nyheter.


Istället
för
att
mobilisera
sina
krafter
för
att
motverka
policyn.42
 


Den
svenska
forskaren
Furhoff
konstaterar
vid
sitt
undersökningstillfälle,
att
det
 finns
en
ganska
uppenbar
förklaring
till
att
det
inte
finns
nedskrivna
policyer
på
 tidningarna.
Han
menar
att
det
beror
på
att
journalisterna
ändå
tenderar
att


“hålla
sig
innanför
de
outtalade
ramarna”
och
detta
med
god
marginal.
En
policy


“som
sitter
i
väggarna”
är
från
arbetsgivarens
sida
att
föredra
framför
en
skriftlig
 och
konkret
reglering.
Furhoff
konstaterar
att
journalisterna
snabbt
inhämtar
 den
policy
som
“sitter
i
väggarna”.
Han
menar
att
det
finns
många
exempel
på
 hur
information
kan
vanställas
på
grund
av
detta.
Reportrar
kan
exempelvis
 skildra
verkligheten
på
ett
missvisande
sätt
därför
att
man
antar
att
ledningen
 







41
Andersson
Odén,
Tomas.
Principer
på
pränt.
En
studie
av
redaktionella
mål
inom
den
svenska
 dagspressen.
Kungälv,
1996,
s.
11


42
Breed,
1955:
330‐332


(24)

förväntar
sig
ett
visst
material
som
passar
dem
bättre.
Det
förekommer
också
att
 journalister
undertrycker
konflikter
och
kontroversiella
ämnen
för
att
inte
stöta
 sig
med
makthavare
och
läsare.
Dessutom
förekommer
det
att
man
helt
utesluter
 intervjupersoner
för
att
man
tror
att
de
inte
är
önskvärda
från
ledningen.


Slutsatsen
av
detta
menar
Furhoff
är
att
en
policy
som
sitter
i
väggarna
“inte
 ökar
journalisternas
handlingsramar
utan
tvärtom
verkar
snäva
in
dem


betydligt”.
Finns
det
inte
en
nedskriven
policy
tar
journalisterna
det
“säkra
före
 det
osäkra”
och
vågar
inte
gå
för
nära
gränsen,
rädda
att
korsa
den.43

Den
amerikanska
forskaren
Breed
diskuterar
i
sin
studie
att
policy
är
någonting
 självklart
på
alla
tidningar,
däremot
går
det
inte
att
utläsa
om
han
menar


nedskrivna
dokument
eller
om
han
liksom
den
svenska
forskaren,
Lars
Furhoff,
 menar
att
“policyn
sitter
i
väggarna”.



Under
Furhoffs
undersökningstillfälle
1986
fann
han
att
det
var
oerhört
sällsynt
 med
nedskrivna
policydokument
på
svenska
dagspresstidningar
och
att
de
flesta
 ägare
hävdar
att
“policyn
sitter
i
väggarna”,
det
vill
säga
policyn
är
outtalad
eller
 muntlig.
Orsaken
säger
han
vara
att
“medarbetarna
inte
vill
vara
bundna
av
en
 preciserad
policy”.44



Den
svenska
forskaren
Andersson
Odén
konstaterar
att
en
redaktionell
policy
 kan
existera
i
olika
former.
De
behöver
inte
ens
vara
nedskrivna
eller
kännas
till
 av
alla
redaktionsmedlemmar
och
de
kan
handla
om
etik
i
vissa
policyer
och
 strategi
i
andra.
Ett
exempel
på
en
tidning
med
en
redaktionell
policy
är
DN,
som
 enligt
Andersson
Odén,
har
en
mer
ideologisk
tanke
bakom
den.
Policyn


publicerade
i
tidningen
1998
och
policyns
mål
är
bland
annat
att:










43
Furhoff,
1986:
60‐62


44
Ibid:
59


(25)

“…
DN:s
utgångspunkt
är
att
människor
med
olika
sociala
bakgrund
har
rätt
att
 delta
i
och
förstå
gemensamma
angelägenheter.
DN
verkar
i
en


upplysningstradition
och
vill
bidra
till
att
svenskarna
föreblir
ett
läsande
och
 tänkande
folk.
Oberoende.
DN
är
oberoende
från
partier,
organisationer
och
 ekonomiska
maktsfärer.
Liberal.
DN:s
politiska
hållning
är
liberal.
Tidningen
 redigeras
i
liberal
och
frisinnad
anda.”45

Andra
tidningar
har
en
mer
konkret
och
handfast
policy.
Ett
exempel
är
den
 amerikanska
tidningen,
Minneapolis
Star
Tribune,
som
1994
antog
en
ny
policy
 om
hur
tidningen
skulle
använda
begrepp
som
refererade
till
den
indianska
 kulturen.
I
sporten
skulle
tidningen
även
använda
namnen
på
indianstammarna
 och
inte
begrepp
som
“rödskinn”,
vilket
använts
tidigare.
Den
nya
policyn
 förbjöd
även
bilder
med
motiv
där
man
beskrev
indianer
på
ett
nedlåtande
sätt
 menar
Andersson
Odén.46

Den
gemensamma
funktionen
för
alla
policyer
är
dock
att
de
utgör
riktlinjer
för
 hur
det
redaktionella
arbetet
ska
utföras
och
för
hur
verksamheten
ska


regleras.47
Vi
menar
att
Breeds,
Andersson
Odéns
och
Furhoffs
teorier
även
kan
 appliceras
och
gälla
för
bilder
och
bildpolicy.



En
bildpolicy
är
ett
dokument
som
innehåller
regler
och
riktlinjer
för
arbetet
 med
bilder
inom
olika
medier.
Det
kan
innehålla
allt
från
specifika
regler
om
hur
 bilderna
får
bearbetas
i
Photoshop
och/eller
fotoavdelningens
mål
och
vision.


Hur
fotograferna
ska
bete
sig
på
fältet
eller
vad
redigerarna
får
göra
med
 bilderna.
Termen
bilpolicy
kan
definieras
olika
för
varje
person
och
redaktion.


Den
svenska
forskaren
Dahlgren
studerade
i
sin
doktorsavhandling
bildpolicys
 på
de
fem
största
svenska
tidningarna.
Resultaten
visade
att
det
fanns
skillnader
 mellan
de
undersökta
tidningarnas
inställning
till
hur
man
bearbetar
en
bild
när
 det
gäller
nyhetsbilder,
feature
och
övriga
bilder.
Tidningarna
är
dock
överens
 om
att
det
aldrig
är
tillåtet
att
manipulera
en
nyhetsbild.
Definitionen
av
vad
en
 nyhetsbild
är
skiljer
sig
dock
åt
mellan
tidningarna.
När
Dahlgren
utförde
sin
 undersökning
år
2000‐2001
hade
samtliga
utom
en
av
Sveriges
fem
största
 







45
Andersson
Odén,
Tomas.
Redaktionell
policy.
Om
journalistikens
mål
och
inriktning
inom
den
 svenska
dagspressen.
Kungälv,
2001,
s.
27‐28


46
Ibid:
30


47
Ibid:
296


(26)

dagspresstidningar
en
nedskriven
bildpolicy.48



Dahlgren
menar
att
Expressen
och
DN
hade
de
mest
strikta
inställningarna
till
 manipulering
i
sin
policy.
De
övriga
tre
tidningarna
tillät
bearbetning
av
 featurebilder.
Inga
restriktioner
fanns
för
kvällstidningarnas
bilagor
då
de
 bilderna
inte
ansågs
vara
nyhetsbilder.
Vid
Dahlgrens
undersökningstillfälle
var
 SvD
den
enda
tidningen
som
hade
en
bildpolicy
där
den
digitala
tekniken
nämns
 särskilt.


2.6
Regler
inom
branschen


Ibland
efterfrågas
särskilt
etiska
regler
för
fotografer.
Flera
stora
händelser
har
 aktualiserat
dessa
frågor,
bland
annat
Estoniakatastrofen,
prinsessan
Dianas
död
 och
diskoteksbranden
i
Göteborg.
Efter
dessa
olyckor
har
debatten
om


fotografisk
och
journalistisk
etik
blossat
upp
menar
den
svenska
pressfotografen
 och
författaren
Per
Anders
Thunqvist.49



Spelregler
för
Press,
TV
och
Radio
är
en
samling
etiska
regler
för
medarbetare
 inom
svenska
massmedier.
Reglerna
är
en
sorts
yrkeskodex
men
är
inte


lagstiftade.
De
är
utgivna
av
Pressens
samarbetsnämnd
och
är
tänkta
att
fungera
 som
ett
komplement
till
tryckfrihetsförordningen,
yttrandefrihetsgrundlagen,
 sekretessreglerna
och
de
regler
i
brottsbalken
som
rör
yttrandefrihet.


Spelreglerna
innehåller
publicitetsregler,
yrkesregler
och
riktlinjer
mot
 textreklam.
För
journalistkåren
har
Spelreglerna
länge
varit
de
givna
etiska
 reglerna
man
ska
följa.
Där
finns
också
några
tillägg
som
handlar
om
bild
i
 journalistiska
sammanhang.
I
dessa
punkter
står:


4.
Slå
vakt
om
den
dokumentära
bilden.
Var
noga
med
att
bilder
och
grafiska
 illustrationer
är
korrekta
och
inte
utnyttjas
på
ett
missvisande
sätt.


9.
Visa
alltid
offren
för
brott
och
olyckor
största
möjliga
hänsyn.
Pröva
noga
 publicering
av
namn
och
bild
med
hänsyn
tagen
till
offren
och
deras
anhöriga.


11.
Vad
som
i
dessa
regler
sägs
gäller
även
i
tillämpliga
delar
även
om
 bildmaterialet.










48
Dahlgren,
2005:
61


49
Thunqvist,
Per
Anders.
…
mer
än
tusen
ord­
50
års
bildhantering
i
Sverige.
Stockholm,
2000,

 s.
131


(27)

12.
Bildmontage,
retuschering
på
elektronisk
väg
eller
bildtext
får
ej
utformas
så
 att
det
vilseleder
eller
lurar
läsaren.
Ange
alltid
i
direkt
anslutning
till
bilden
om
 den
är
förändrad
genom
montage
eller
retusch.
Detta
gäller
även
vid
arkivering.50

 Enligt
den
svenska
forskaren
Lars
Furhoff
känner
de
flesta
journalister,
med
få
 undantag,
till
Spelreglerna
för
Press,
TV
och
Radio,
men
kunskapen
om
vad
de
 innehåller
är
varierande.
Han
menar
att
det
inte
heller
någonting
som
engagerar
 journalisterna.51



Författaren
Per
Anders
Thunqvist
skriver
att
i
lagtext
finns
ingenting
som
 beskriver
fotografers
arbete
eller
hur
fotografier
skall
behandlas.
Så
länge
 fotografen
befinner
sig
på
allmän
plats
får
den
fotografera
allt
utom
skyltat
 militärt
område,
skyddsobjekt
eller
under
pågående
domstolsförhandlingar.
Det
 finns
ingen
direkt
lag
mot
fotografering,
det
är
lagen
om
hemfridsbrott
eller
 olaga
intrång
som
kan
tillämpas.52

1991
gick
de
nordiska
pressfotograferna
ut
med
en
rekommendation
till


tidningsredaktionerna
i
Norden
att
manipulerade
fotografier
skulle
“M‐märkas”.


Pressfotografernas
klubb
i
Sverige
ville
att
detta
skulle
skrivas
in
i
Spelregler
för
 Press,
TV
och
Radio,
menar
Dahlgren
i
sin
doktorsavhandling.53
Detta
har
dock
 inte
skett.


Bildleverantörernas
förening
(BLF)
är
en
“branschorganisation
för
de
företag
 som
jobbar
med
bild.”54
De
ger
årligen
ut
en
så
kallad
cirkaprislista,
där
finns
 regler
för
försäljning
och
köp
av
bilder.
Första
gången
BLF
tar
upp
bearbetning
 av
bilder
i
sina
leveransvillkor
var
1986.
Då
stod
det
under
rubriken


Manipulering
av
bild:


“Bild
får
ej
utan
fotografens/säljarens
uttryckliga
tillstånd
utsättas
för


manipulation
genom
elektronisk
teknik
eller
annat
förfarande.
Del
av
bild
får
ej
 användas
sammansatt
med
annan
bild.”55









50
Pressens
samarbetsnämnd,
Spelregler
för
press,
TV
och
Radio,
Stockholm,
2007,
s.


51
Furhoff,
1986:
79ff


52
Thunqvist,
2000:
132


53
Dahlgren,
2005:
60


54
Bildleverantörernas
förening.
Presentation
BLF.
Hämtad
23
november
2010,
från
 http://www.blf.se/sv/blf.html
hämtad
23
november
2010


55
Dahlgren
2005:
61


References

Related documents

3.12 vård som inte står under Inspektionen för vård och omsorgs (IVOs) tillsyn. 3.13 behandling som utförs av person som saknar legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. 3.14

Försäkringen lämnar inte ersättning för kostnader som ersätts på annat sätt enligt lag, konvention, författning, kollektivavtal, annan försäkring (exempelvis trafik- eller

• Försäkringen gäller för kontanter och värdehandlingar, samt för lösöre som du äger, hyr eller lånar och som en- dast är avsett att användas för ditt eget privata bruk.. Du

Du skall undvika att utsätta dig för situationer där risken för skada på dig eller din egendom är omotiverat hög, till exempel genom att ta droger eller delta i

Om du måste ställa in din resa på grund av din eller nära anhörigs olycksfall, sjukdom eller skada så ersätter din försäkring kostnader upp till 25 000 kr per person utan

Utöver skyddet i bostadsrättstillägget, ersätter allrisk bostadsrätt även plötslig och oförutsedd skada på bostadsrätten och ger ersättning för yt- och tätskikt

Dag- och dränvatten från fastighet, som nyinkopplas till den allmänna anläggningen, får inte tillföras annan ledning än den huvudmannen bestämmer.. §13 Huvudmannen kan

C Månadseffekt avgift erläggs för högsta uttagna medeleffekt per timme under varje enskild månad under året.. D Högbelastningseffekt avgift erläggs för högsta uttagna