• No results found

Sanktioner på hög

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sanktioner på hög"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

10

xxxx

mer byråkrati

Jordbruksverket har bara statistik över avdrag och sanktioner för merparten av fem stöd för 2015: gårds-, förgrönings-, kompensations- och nötkreatursstöd samt stöd till unga jordbrukare. 2 285 lantbruka- re får avdrag på sammanlagt 2,9 miljoner kronor och sanktioner på knappt 11 miljoner. omkring hälften av pengarna rör nötkreatursstödet.

För 2016 finns det siffror för gårds- och förgröningsstöd, stöd till unga och delar av kompensationsstödet. 1 855 lantbrukare får avdrag på knappt en miljon kronor.

Sanktionerna efter dessa kontroller uppgår till drygt 3,3 miljoner kronor.

FaKta: EU KRäVER KoNTRoLL

sverige har krav på sig från EU att göra en viss andel kontroller av stödutbetalning- arna varje år. Minst 5,5 procent av gårds- stödsbetalningarna och 3–10 procent av andra stöd kontrolleras av länsstyrelserna.

FaKta: SIffRoR SAKNAS

ett berg med återbetalningar av jordbrukarstöd byggs upp på läns­

styrelserna. Risken ökar för att syste­

met inte är rättssäkert när det dröjer flera år mellan kontroll och beslut.

text & foto: Helena Wennström

vdrag, sanktioner och krav på återbe­

talning kan komma som en obehaglig överraskning långt efter det att en lantbrukare har haft besök av länsstyrelsens kontrollant. Ingen som fått kontroll sedan 2015 har ännu fått formellt beslut.

Det kan bli problem med bevisningen för den som vill överklaga.

– Dröjer det flera år mellan kontroll och be­

slut blir det rättsosäkert för lantbrukarna och våra kunder. Tidsaspekten gör att de blir bakbundna, de kan inte visa hur det såg ut flera år tillbaka i tiden, säger Katarina Wiklund,

vd för Hushållningssällskapet Östergötland.

Frågan om rättssäkErHEtEn är berättigad, tycker även Magnus Ekelund, enhetschef för jordbrukarstöden vid länsstyrelsen i Örebro.

– Det finns definitivt skäl att ställa frågan.

Ju längre tid det går desto mer ökar risken för att vi ska göra misstag. Än så länge litar jag på

systemen och att vi fattar korrekta beslut, säger Magnus Ekelund.

En del stöd är färdigbeslutade och det finns delvis statistik över avdrag och sanktioner för 2015 och 2016. Men handläggningen av åter­

krav och exempelvis miljöstöd har inte påbör­

jats än.

Hur stora bElopp det handlar om sedan 2015 är det ingen som vet. Gröna Affärer har förgäves försökt få fram siffror från både läns­

styrelserna och Jordbruksverket.

Den långa eftersläpningen innebär problem för alla.

– Det byggs upp återkravsberg både hos oss och hos lantbrukarna.

Det är svårt, det dröjer till 2019 innan vi kan se vad vi har att göra. Vi har inte den totala bilden, sä­

ger landsbygdsdirektör Johan Wendell på läns­

styrelsen i Kalmar.

Hans bedömning är att det oftast inte rör sig om så stora summor per person.

– Vi har inte så många exempel över 10 000 kronor, men vi får inte strunta i det, säger Jo­

han Wendell.

Ungefär 5 procent av alla stödansökningar kontrolleras. Kontrollanterna hittar ofta små avvikelser: areal som inte stämmer med an­

sökan eller aktivitetskrav som inte anses vara

uppfyllda. De som har större fel – exempelvis mer än tre procent av arealen – drabbas dess­

utom av sanktioner.

Men det administrativa system som länssty­

relserna använder för att handlägga och fatta beslut är inte färdigt än – och väntas inte bli det i år heller. Länsstyrelserna måste göra mycket tidsödande arbete för hand. Högarna växer och personal som utfört kontroller har dessutom hunnit sluta.

– Systemet är undermåligt. Vi får inte ut det underlag och de rapporter som vi behöver. Pro­

blemet är tekniskt, det finns inte it­personal, säger Marie Jeppsson, ställföreträdande lands­

bygdsdirektör i Skåne.

till skillnad Från tidigare har Jordbruks­

verket under den här programperioden gjort stora förskottsutbetalningar. Stora delar av stö­

den har betalats ut, men de formella besluten är inte utskickade.

Först i de brev med beslut om slutbetalning­

ar som skickas i vår finns belopp på eventuella avdrag och sanktioner. De framgår inte i den kontrollrapport som lantbrukarna får när läns­

styrelsens representanter har varit ute och kol­

lat i fält. Fast det är efter den kontrollrapporten som stödmottagaren förväntas reagera.

– Lantbrukaren behöver vara aktiv vid kontrollen. Få klagar på kontrollrapporten, men det är där man får göra sig hörd. Det är svårt att få rätt som lantbrukare, säger Johan Wendell. ■

Sanktioner på hög

Dröjer det flera år mellan kontroll och

beslut blir det rättsosäkert.

Länsstyrelsernas handläggning släpar efter

avvikelser efter en kontroll innebär avdrag på stödet och kanske sanktion. men hur mycket pengar det rör sig om totalt är det inget som vet.

a

nr1 2018.indd 10 2018-02-07 10:45

References

Related documents

Straffansvar träffar även den som olovligen tillhanda- håller tillgångar eller ekonomiska resurser till någon som är föremål för ett beslut om frysning eller till sådana

Av den totala försäljningen bestod 52 % av enkla kväve-, fosfor-, kalium- eller svavelmedel (N, P, K respektive S) och resterade 48 % av sammansatta gödselmedel av typ NP, NK.. PK

2. brister i krav på journalföring eller annan dokumentation.. Inledningsvis konstaterar Lagrådet att de brister som avses i punkt 2 rimligen inte avser vilka krav som ställs på

Skattetilläggen utgår normalt med 40 % eller 20 % av den obetalda skat- ten enligt 5:4 TL och det finns ingen övre gräns för hur högt skattetillägget kan bli. Det innebär

Arbetsförmedlingen. Syftet med detta är att sortera bort underrättelser som avskrivits för att personen inte sökt ersättning. De frågor som ställs i avsnittet avser således

Det finns ingen risk att en oskyldig befolkning bestraffas för något som den inte har kunnat påverka, vilket ofta blir fallet vid sanktioner mot renodlade diktaturer, till

Investeringarna i Redskap för skörd och tröskning har legat i en nedåtgående trend sedan 2011 och sjönk år 2014 med 3 % till 978 miljoner kronor1. Inom kategorin Redskap

Detta är en följd av att den direkta konsumtionen av choklad och konfektyrvaror ökat från 9,8 till 15,7 kg per person och år, en ökning med 60 %, och läske- drycker från 29,6