VAd HäNdER MEd STALLGödSELNUNdER RöTNING BIoGAS

Download (0)

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KEPA Tryck AB, Kävlinge

Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne, Halland, Kalmar och Blekinge

TEMA ENERGI

Ammoniumkväve i substrat & biogödsel

En sammanställning på analysresultaten bekräftar att mine- raliseringen av kväve i biogasprocessen medför ett högre am- moniumkväve innehåll i den flytande biogödseln jämfört med flytgödseln innan rötning. På fjorton anläggningar är ammo- niumkväve halten i medeltal 2,3kg/ton i flytgödsel innan röt- ning samt 2,7kg/ton i biogödseln. Effekten är störst på de an- läggningarna som har svinflytgödsel som huvudsubstrat, där är ökningen 23% mer ammoniumkväve i biogödseln. Anlägg- ningar som i huvudsak rötar nötgödsel har 17% mer ammo- niumkväve i biogödseln. Anläggningar som tar in annat sub- strat än gödsel tillexempel slakteriavfall, livmedelsavfall och/

eller övrigt lantbruksavfall, får ofta en gödsel med relativt högt ammoniumkväveinnehåll.

Under ett år har Hushållningssällskapets rådgivare tagit prover på substrat och biogödsel från gårdsbiogasanläggningar runt om i landet, totalt rör det sig om 30 talet analyser.

Sammanställningen visar resultat från 6 stycken gårdar som i huvudsak rötar nötflyt och 7 gårdar som i huvudsak rötar svinflyt.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt

A1 A2 A3 A4 A5 A6 B1 B2 B3 B4 B5 B8 B9

Ammoniumkväve kg/ton

Anläggningarnas huvudsubstrat

Ammoniumkväve i substrat och rötrest

Ammoniumkväve, Substrat Ammoniumkväve, Biogödsel

0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50

kg/ton

Näringsämnen i substrat och biogödsel

Näringsämnen huvudsubstrat innan rötning Näringsämnen biogödsel efter rötning

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

Nötflyt Svinflyt

TS % av total volym

Huvudsubstrat

Förändring TS halter efter rötning

Innan rötning Efter rötning

Tabell 1. Sammanställning av totalt 30 analyser

B I o G A S

VAd HäNdER MEd STALLGödSELN UNdER RöTNING

Källor: Arbetsmaterial från projektet ”Utvärdering av biogasanläggningar på Gårdsnivå”.

Mätningarna genomförda av rådgivare på Hushållningssällskapen 2011-2012

Förändring av TS halter efter rötning

Sammanställningar visar att TS halten sjunker i processen. I snitt sjönk TS halten med 30% för gårdar som i huvudsak rö- tar nötflyt och med 47% för gårdar som i huvudsak rötar svin- gödsel.

Näringsämnen i substrat & biogödsel

De totala analysresultaten visar förutom förändringarna i kvä- ve mellan substrat och biogödsel att man i medeltal förlorar lite fosfor i biogasanläggningarna. Det beror sannolikt på se- dimentering någonstans i processen. Minskningen av magne- sium kommer genom att magnesium bildar skl. ”struvit” som fälls ut. Kalcium minskar på liknande sätt genom bildning av kalciumkarbonat. Svavel minskar också, en viss del av svav- let går i gasfas och bildar svavelväte i biogasprocessen. Det är ofta svavel som gör att biogasen luktar. Det gör att biogödseln innehåller något lägre svavelhalter än motsvarande mängd flyt- gödsel. I snitt minskade svavelhalterna med 22%.

Figure

Updating...

References

Related subjects :