Hot och trakasserier mot politiker – vilka konsekvenser får det?: En fallstudie om hur politiska företrädare i Skellefteå kommun påverkas av hot och trakasserier.

Hot och trakasserier mot politiker – vilka konsekvenser får det?

En fallstudie om hur politiska företrädare i Skellefteå kommun påverkas av hot och trakasserier.

Författare: Lars Eriksson

C-uppsats – Statsvetenskap GR (C) Huvudområde: Statsvetenskap Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Vårterminen 2020 Handledare: John Högström

Abstract

Denna kvalitativa studie undersöker hur hot och trakasserier påverkar politiken och dess företrädare. Syftet med studien är alltså att ta reda på vilka

konsekvenser dessa påverkansförsök får på det demokratiska styret.

Det är en teoriprövande fallstudie som studerar hur politiska företrädare i Skellefteå kommun påverkas av dessa hot och trakasserier. Urvalet, det vill säga de utvalda respondenterna, är nämndsordföranden i betydande nämnder i Skellefteå kommun. Politikerna frågas ut i halvstrukturella intervjuer.

I materialet framträder bilden av att hot och trakasserier påverkar politikerna och demokratin på flera plan. Beslutsfattandet påverkas på så sätt att flera av respondenterna känner eller till en viss del känner tvekan inför beslut, men det framgår även att beslut förändras efter aggressiva påtryckningar. Hot och trakasserier får även politikerna att idka olika former av självcensur, känna oro och uppleva en större otrygghet samt få några av dem att överväga att lämna sitt politiska uppdrag. Studiens resultat påvisar alltså att hot och trakasserier får psykologiska konsekvenser för de enskilda politikerna, påverkan på det

politiska uppdraget samt i förlängningen även inverkan på maktdimensionen.

Innehållsförteckning

1.Inledning………...6

1.1 Syfte och frågeställning………...………...6

2. Begreppsdefinitioner………...7

2.1 Demokratisk representation………...8

2.2 Handlingsutrymme………9

3. Teorier och tidigare forskning ………...11

3.1 Politikernas trygghetsundersökning………...…………...12

3.2 Jakten på makten………13

3.3 Aggressivt och påträngande beteende...…...………14

3.4 Teoriprövande………...15

3.5 Kausala sambandet………17

4. Metod………...18

4.1 Fallstudie………...18

4.2 Falltyper………19

4.3 Val av fall………...20

4.4 Generalisera………...22

4.5 Intervjuer………... 23

4.6 Material………...24

4.7 Bearbetning av material………...25

4.8 Validitet………...28

4.9 Reliabilitet………...29

4.10 Etik………...30

5. Resultat………...31

5.1 Triggar igång hot och trakasserier………31

5.2 Psykologiska konsekvenser………...33

5.3 Konsekvenser på det politiska uppdraget………...35

5.4 Syftet med påverkansförsöken………...39

6. Analys………...40

7. Slutsatser………...45

7.1 Förslag på vidare forskning………...47

Figurförteckning

Figur 1. Modell på det kausala orsakssambandet………...18

Tabellförteckning

Tabell 2. Triggar igång hot och trakasserier………...32

Tabell 3. Psykologiska konsekvenser………34

Tabell 4. Konsekvenser på det politiska uppdraget…………...36

Tabell 5. Upplevda syftet med påverkansförsöken………...39

Appendix

Bilaga 1. Respondentbrev………51 Bilaga 2. Intervjuguide………...53

1. Inledning

I Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning (2019) uppger cirka 30 procent av de folkvalda att de under 2018 utsatts för

trakasserier, hot eller våld. Jämför man med siffrorna från tidigare år så ser man att detta ökar. Dessa försök till påverkan kopplar respondenterna till sina politiska förtroendeuppdrag. Påverkansförsöken får konsekvenser då cirka 24 procent av de förtroendevalda i undersökningen uppgav att de påverkades i sina uppdrag.

I Skellefteå rustar kommunen för en kommande befolkningsökning. Dilemmat för de styrande politikerna är att denna ökning av invånarna inte har visat sig än, samtidigt som investeringskostnaderna inför expansionen är höga. Detta resulterar i att politikerna både gasar och bromsar, det vill säga de investerar i kulturhus, vägar och parkeringshus samtidigt som de sparar i skol- och omsorgsverksamhet. Politiken i Skellefteå kommun berör just nu många människor, där ett stort antal invånare har åsikter om hur kommunen ska använda sina skattepengar. Med detta som bakgrund har jag för avsikt att undersöka hur ledande politiker i Skellefteå kommun påverkats av hot och trakasserier.

1.1 Syfte och frågeställning

I en valdemokratisk idealvärld väljer folket sina representanter i återkommande val. Alltså utgår den politiska makten från folket, men när väl valet är avgjort så övergår makten till de folkvalda representanterna. En makt de innehar ända fram till nästa val.

Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning 2019 visar att ett stort antal politiska företrädare inte bara är utsatta för hot, trakasserier och våld utan att detta även påverkar dem i deras politiska uppdrag. Om hot och trakasserier får konsekvenser för hur dessa folkvalda representanter kan sköta sina uppdrag som makthavare, det vill säga påverkan på det representativa styret, är det av statsvetenskapligt intresse att undersöka detta fenomen.

Avsikten med studien är alltså att få en bild av hur enskilda politiker påverkas av hot och trakasserier. Utifrån detta syfte blir uppsatsens vetenskapliga

frågeställning: Hot och trakasserier mot politiker – vilka konsekvenser får det?

Specifikt kommer jag som tidigare nämnts att studera hur politiska företrädare i Skellefteå kommun påverkas av hot och trakasserier i sina roller som folkvalda representanter.

2. Begreppsdefinitioner

Tittar vi närmare på begreppen hot och trakasserier är det svårt att utröna med exakthet vad som är och inte är hot respektive trakasserier. Något lättare är det att definiera begreppet våld. Men för den här undersökningen är inte den objektiva uppfattningen om begreppen viktigast, utan viktigast är framför allt hur de enskilda politikerna uppfattar påverkansförsöken – och vilka

konsekvenser det sedan får. Men för att få lite insikt i hur begreppen kan förstås lutar vi oss mot Brottsförebyggande rådets rapport Politikernas trygghetsundersökning 2019 och vad de efterfrågade i sina enkäter. I undersökningen hade de delat upp påverkansförsöken i två kategorier; våld, skadegörelse och stöld samt hot och trakasserier.

Hot och trakasserier

 Hotfulla uttalanden/meddelanden/påhopp via telefonsamtal, sms, mms, brev/vykort, e-post, sociala medier eller vid en fysisk träff.

 Internetkonto som kapas eller förfalskas i den utsattas namn.

 Uthängd på internet, affisch/flygblad.

 Oönskad vara beställd i den utsatta personens namn.

 Gåva som uppfattas hotfull.

 Fotograferad eller inspelad olovligen.

 Besök, förföljelse eller kartläggning som känns obehaglig.

 Anmälningar som är falska.

 Andra hotfulla händelser.

Våld, skadegörelse och stöld

 Slag, spark, knuff eller liknade.

 Vapenvåld, anlagd brand eller sprängning.

 Våld av annan art.

 Klotter eller annan skadegörelse.

 Stöld.

2.1 Demokratisk representation

Makten som dessa politiker innehar grundar sig på mandat de har fått från medborgarna, det vill säga genom demokratiska val. De är folkets

representanter i det demokratiska styret. Manin (1997) definierar fyra historiska principer i ett representativt demokratiskt styre.

 De styrande representanterna väljs genom regelbundna och återkommande val.

 När representanterna fattar beslut har de en viss grad av oberoende gentemot väljarna.

 Medborgarna har rätt och kan uttrycka sina politiska åsikter utan att kontrolleras av de valda representanterna.

 Debatt och diskussion föregår offentliga beslut.

Utifrån dessa principer kan vi se att den representativa demokratin grundar sig på att medborgarna väljer sina representanter i regelbundna och återkommande val för att sedan överlåta styret till de valda representanterna. Medborgarna har både insyn och ett visst mått av medbestämmande genom debatter,

diskussioner och rätten att uttrycka sina politiska åsikter – men det politiska ansvaret har de lagt över på de valda representanterna. Visserligen pekar en av dessa principer på rätten att uttrycka sina politiska åsikter, men den här studien ska titta närmare på de politiska yttringar som tar sig andra uttryck än de traditionella, det vill säga när medborgare använder sig av hot och trakasserier för att göra sina poliska röster hörda.

2.2 Handlingsutrymme

Möller (2009) tar fram elva faktorer som påverkar en politisk ledare på nationell nivå. Den här uppsatsen är visserligen en fallstudie med lokala politiska företrädare som representerar ordförandeskapet/ledningen för kommunala nämnder, men faktorerna som Möller tar upp borde även kunna appliceras på lokala politiska ledare.

1. Konstitutionella ramverk – författningspolitiska spelregler som sätter ramarna för vad politikerna har befogenhet att besluta om.

2. Ideologiska ramar – det företrädda partiets idéram.

3. Partiorganisationen – intern opinion som ledare måste ta hänsyn till och kan i vissa lägen begränsa handlingsutrymmet.

4. Ekonomin – svaga finanser kan tvinga fram politiska beslut som inte skulle fattas i ett annat finansiellt läge.

5. Utrikespolitiska händelser – stora förändringar i omvärlden som bland annat krig, terror och politiska omdaningar kan påverka politiken på alla nivåer.

6. Politisk kultur – outtalade normer/värderingar som reglerar hur politiska ledare bör uppträda.

7. Opinion – är något som en politiker hela tiden måste förhålla sig till, ibland handlar det om att påverka opinionen och ibland att följa opinionen.

8. Andra aktörers handlande – kan vara en politisk motståndare som driver en fråga som sedan den styrande politikern måste förhålla sig till.

9. Historiska arvet – det vill säga den tidigare kontexten, eller händelser som inträffade innan den nya ledaren tog över. Kris ger större

handlingsutrymme för den nya ledaren än stabilitet.

10. Mediebevakning – där medierna är självständiga aktörer som granskar de politiska ledarna och kräver svar av dem.

11. Förtroende – politiker behöver medborgarnas förtroende för att kunna agera och ha handlingsutrymme i olika politiska frågor.

Möller tar inte specifikt upp frågan om påverkan genom hot och trakasserier, men under punkt 8 (andra aktörer) skulle man kunna tänka sig att inkludera dessa påtryckningar. För det första så är dessa påtryckare en extern kraft som försöker att få en enskild politisk ledare att exempelvis avgå eller att fatta ett beslut som hen inte annars skulle ha gjort. För det andra så framgår det i Politikernas trygghetsundersökning 2019 (Brottsförebyggande rådet 2019) att 42 procent av de tillfrågade svenska politikerna som blivit utsatta för hot, trakasserier och våld hade påverkats i sina uppdrag. Detta är med andra ord något som påverkar politikernas handlingsutrymme.

Möllers elva punkter visar hur komplext det politiska ledarskapet kan vara och att det är många faktorer som spelar in när de politiska besluten ska fattas. Den här studien har som syfte att visa att även hot och trakasserier är faktorer som påverkar de politiska ledarnas handlingsutrymme.

3. Teorier och tidigare forskning

En teoretisk utgångspunkt för denna studie är makt. Dessa påverkansförsök med hot och trakasserier drabbar individer som innehar politisk makt. Om hot och trakasserier får den folkvalde representanten att agera, eller undvika att agera, på ett sätt som inte ligger i denne politikerns intresse, blir frågan om makt relevant i denna studie.

Steven Lukes har delat upp makten i tre dimensioner (Bergström & Boréus 2018).

1. Makt innebär att någon får någon annan att göra något som den annars inte skulle göra.

2. Makt kan även vara att undvika beslut, det vill säga att hålla vissa frågor borta från dagordningen.

3. Makt är även att kunna påverka makthavare att handla på ett sätt som inte ligger i dessa människors intresse.

Tittar vi på Lukes första dimension, det vill säga att makt kan få någon annan att göra något som den annars inte skulle göra, kan den tolkningen av makt komma i fråga i denna studie. Om hot och trakasserier kan få politiker att besluta annat än vad de hade gjort om de inte hade blivit utsatta för dessa påverkansförsök så är detta makt enligt denna beskrivning. Men även om hoten och trakasserierna påverkar i mindre omfattning, till exempel att politikern

förändrar sitt beslut i några detaljer så är det maktpåverkan, så som Lukes beskriver makten.

I Lukes andra maktdimension, att undvika beslut samt hålla frågor borta från dagordningen, så kan även denna tolkning vara av intresse. Om hot och trakasserier kan få dessa politiker att undvika att ta upp vissa frågor till diskussion, det vill säga idka självcensur, kan man tolka det som att

påverkansförsöken har en viss makt. Men även tvekan inför beslut kan påverka maktförhållandena, så till vida att denna tvekan kan få politikern att undvika, förhala eller möjligen förändra något beslut.

Den tredje dimensionen är troligen den tolkningen av makt som är mest

relevant i denna studie. Om hot och trakasserier påverkar politikerns handlande i någon form – exempelvis självcensur, tvekan inför beslut, förändringar av beslut eller övervägande om att lämna det politiska uppdraget – är det en påverkan som får politikern att agera mot sina egna intressen. Alltså är det makt om vi speglar det genom Lukes tredje dimension.

3.1 Politikernas trygghetsundersökning

I Politikernas trygghetsundersökning 2019 (Brottsförebyggande rådet 2019) har drygt 8 000 politiker i Sveriges riksdag samt fullmäktigeledamöter i kommuner, landsting och regioner besvarat frågor om deras erfarenheter och upplevelser av trakasserier, hot och våld. I enkätundersökningen framkom det att cirka 30 procent av respondenterna hade blivit utsatta för hot, trakasserier eller våld som de satte i samband med sina förtroendeuppdrag. Sociala medier var vanligaste kanalen för dessa påverkansförsök. 29 procent av händelserna fick till resultat att det vidtogs någon typ av säkerhetsåtgärd. 15 procent av

händelserna ledde till att de drabbade fick information om säkerhet och

försiktighet. Nästan lika vanligt (14 procent) var att den som drabbades vidtog egna försiktighetsåtgärder med ändrade rutiner eller beteenden.

Undersökningen påvisar också att bland dem som blivit utsatta för hot, trakasserier och våld var det 42 procent som uppgav att de påverkats i sina uppdrag. 30 procent av de utsatta politikerna uppgav att de vid något tillfälle hade censurerat sig själva, det vill säga avstått från att engagera sig eller inte uttryckt sina åsikter i en specifik fråga. 15 procent av dem som hade blivit utsatta tvekade inför en åtgärd eller ett specifikt beslut medan 3,3 procent av dem fattade ett annat beslut eller vidtog en annan åtgärd än vad de annars skulle ha gjort. Att tänka över sina politiska engagemang är inte alltför ovanligt bland dessa utsatta politiker, 18 procent uppgav att de övervägt att lämna ett specifikt politiskt uppdrag och 16 procent uppgav att de hade funderat på att lämna alla sina politiska uppdrag.

3.2 Jakten på makten

Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda gjorde i samband med betänkandet Jakten på makten (Statens offentliga utredningar 2016) en

enkätundersökning bland alla ledamöter i Sveriges riksdag samt bland ett urval av de politiska företrädarna i Sveriges kommun- och

landstingsfullmäktigeförsamlingar. I den undersökningen framkom det att 74 procent av riksdagsledamöterna och 29 procent av kommun- och

landstingspolitikerna uppgav att de hade blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld. Merparten av politikerna (76 procent av riksdagsledamöterna respektive 70 procent av kommun- och landstingspolitikerna) ansåg att det fanns ett samband mellan mediernas sätt att rapportera och dessa hotfulla

påverkansförsök. Enkätundersökningen visade även ett tydligt samband mellan antalet gånger en kommun- eller landstingspolitiker exponerades i en lokal

morgontidning och att hen någon gång hade blivit utsatt för trakasserier, hot eller våld.

Tittar man närmare på de kommun- och landstingspolitiker som uppgav att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld så upplevde hälften av dem att syftet med agerandet var att försöka påverka ett beslut eller en åtgärd i en specifik sakfråga. 34 procent menade att påverkansförsöken hade som mål att få dem att sluta arbeta politiskt. Men det fanns även mer känslomässiga syften bakom de aggressiva beteendena, som hat mot politikern (44 procent) och hämnd för en oförrätt (35 procent).

3.3 Aggressivt och påträngande beteende

James et al. (2016) har undersökt fenomenet påträngande och aggressivt beteende mot nationella parlamentsledamöter i Storbritannien och jämfört dessa resultat med likvärdiga undersökningar på parlamentsledamöterna i Queensland (Australien), Nya Zeeland och Norge.

Undersökningen ”Aggressive/intrusive behaviours, harassment and stalking of members of the United Kingdom parliament: a prevalence study and cross- national comparison” hade flera mål, bland annat att ta reda på förekomst och omfattning av påträngande och aggressivt beteende som

parlamentsledamöterna utsatts för. Dessutom ville de undersöka vilka psykologiska effekter dessa beteenden fick på politikerna samt vilka

beteendeförändringar som dessa politiker gjorde på grund av de utsattes för aggressivt och påträngande beteende. 80,8 procent av de svarande uppgav att de hade utsatts för aggressivt och påträngande beteende.

James et al. (2016) har sedan i en uppföljande studie ”Harassment and stalking of Members of the United Kingdom Parliament: associations and

consequences” separat undersökt materialet i enkäten med de nationella parlamentsledamöterna i Storbritannien. En stor majoritet av

parlamentsledamöterna, 72,9 procent, upplevde rädsla som de satte i samband med påträngande och aggressivt beteende. 41 procent av respondenterna bekymrade sig för sina närståendes säkerhet, 29,2 procent uppgav att de var oroliga för sin egen personliga säkerhet och 24,8 procent kände sig rädda för att bli fysiskt angripna. Men även att vistas bland andra människor och att vara ensam hemma gav upphov till oro bland respondenterna. 22,4 procent uppgav att de kände sig oroad inför att gå ut bland folk och 15,5 procent kände sig oroad över att vara ensam hemma. Undersökningen kunde även påvisa vissa beteendeförändringar bland parlamentsledamöterna i Storbritannien, bland annat utökad säkerhet på jobb och hemma, förändrade dagliga rutiner samt att de hade reducerat sina sociala aktiviteter.

Dessa enkätundersökningar kompletterades även med halvstrukturella

intervjuer med ett urval av 15 parlamentsledamöter som i enkätundersökningen hade uppgett att de utsatts för aggressiva och påträngande beteenden. Här tornade det bland annat fram en samstämmig bild av att det fanns ett samband mellan aggressiva och påträngande beteenden och exponering i media. Det vill säga om den enskilde politikern hade uttalat sig i något kontroversiellt ämne i tidningar och/eller tv, ökade de aggressiva och påträngande beteendena.

3.4 Teoriprövande

Studien har en teoriprövande ansatts där det ska undersökas vilka konsekvenser som hot och trakasserier mot politiker får. Specifikt ska studien undersöka om politikerna upplevt någon form av rädsla eller gett dem några andra

motsvarande psykologiska konsekvenser, om hot och trakasserier har haft någon påverkan på det politiska uppdraget samt om dessa aggressiva beteenden har någon inverkan på maktdimensionen.

Psykologiska konsekvenser

En stor majoritet av parlamentsledamöterna i Storbritannien uppgav i en studie (James et al. 2016) att de upplevde rädsla som de satte i samband med

påträngande och aggressivt beteende. Om aggressivt beteende – det vill säga hot och trakasserier – utlöser rädsla eller får motsvarande psykologiska följdverkningar hos de folkvalda politikerna i Skellefteå, och i så fall vilka uttryck de får, ska undersökas i denna studie.

Konsekvenser på det politiska uppdraget

Politikernas trygghetsundersökning 2019 (Brottsförebyggande rådet 2019) visade att cirka tre av tio svenska politiker i undersökningen hade blivit utsatta för hot, trakasserier eller våld. Av dessa utsatta politiker uppgav knappt hälften (42 procent) att de hade påverkats i sina uppdrag. Vanligaste påverkan var att politikern hade censurerat sig själv (30 procent), men även att tveka inför ett beslut eller åtgärd var det flera (15 procent) som angav som konsekvens av dessa påverkansförsök. Att fatta ett annat beslut eller att vidta en annan åtgärd än vad de annars skulle ha gjort var det inte lika många som angav (3,3

procent), men det förekom trots allt. Även funderingar på att lämna ett politiskt uppdrag var relativt vanligt bland respondenterna (18 procent). Om dessa påverkanseffekter på politikernas uppdrag stämmer överens med hur

politikerna i Skellefteå påverkas har den här studien för avsikt att undersöka.

Konsekvenser på maktdimension

Enligt Steven Lukes (Bergström & Boréus 2018) är makt något som kan få någon att göra något som den annars inte skulle göra. Dessutom kan makt

användas till att undvika beslut samt att påverka makthavare att handla på ett sätt som inte ligger i makthavarens intresse. Dessa dimensioner av makt ska prövas i denna uppsats. Studien ska alltså utröna om påverkansförsöken har någon inverkan på politikens utfall. Det vill säga om dessa aggressiva

beteenden utmynnar i någon form av maktförskjutning, från politikern till den eller dem som hotar och trakasserar.

Syftet med den här teoriprövande studien är att få en fördjupad bild av hur dessa aggressiva och påträngande beteenden påverkar enskilda politiker och vilka konsekvenser det får. Det handlar inte bara om att bekräfta eller avfärda eventuell inverkan utan förhoppningsvis kommer studien på politikerna i Skellefteå att öka förståelsen för detta fenomen.

3.5 Kausala sambandet

Antagandet i studien är att hot och trakasserier mot politiker får någon typ av konsekvenser som rädsla och i vissa fall även politisk påverkan som inverkar på maktförhållandena. Dessa konsekvenser kan exempelvis resultera i vilka ämnen som den enskilde politikern lyfter fram i debatten och/eller hur

kontakter med medborgarna sker. Men även förändrade beslut kan i vissa fall bli konsekvenserna av dessa påverkansförsök.

Det kausala orsakssambandet är följande: politikern påverkas av hot eller trakasserier som i sin tur får någon form av konsekvenser (Figur 1). Det vill säga hot och trakasserier är den kausala mekanismen som i det här fallet får konsekvenser som inte skulle ha uppkommit om denna mekanism inte fanns.

Uppsatsens intention är att undersöka vilka typer av konsekvenser som exponering av hot och trakasserier kan framkalla.

Figur 1. Modell på det kausala orsakssambandet.

4. Metod

För att utröna vilka konsekvenser den kausala mekanismen hot och trakasserier får på politikeruppdraget kommer studien att vara kvalitativ, där sex ledande politiker i Skellefteå kommun intervjuas. Den vetenskapliga utgångspunkten för undersökningen är att verkligheten är reell, det vill säga realism. En

hållning som menar att det finns en objektiv verklighet som inte är beroende av vem som undersöker fenomenet (Badersten & Gustavsson 2016). Visserligen är respondenternas upplevelser om hot inte objektiva. Hotfulla situationer kan tolkas olika beroende på vem som utsätts för dem, men hur de reagerar och hanterar hoten i den politiska rollen är något som är reellt.

4.1 Fallstudie

Gerring (2007) menar att en fallstudie är en observation om ett fenomen som är rumsligt avgränsat och som görs vid ett tillfälle eller i en avgränsad tidsperiod.

Det vill säga en studie som är avgränsad i både rum och tid, men där Gerring menar att rumsavgränsningen många gånger är tydligare än tidsavgränsningen.

Politikeruppdrag Hot/trakasserier Konsekvenser

Man skulle kunna likna en fallstudie med en tårtbit som skurits ut ur en större tårta. Tårtbiten är visserligen bara är en del av tårtan, men om tårtan ser relativt homogen ut så kan man anta att tårtbiten är en representativ del av hela tårtan.

4.2 Falltyper

Gerring (2007) pekar på ett antal olika typer av fallstudier där en av falltyperna, det extrema fallet, definierar undersökningen av politikerna i Skellefteå och deras påverkan av hot och trakasserier. Det extrema fallet är enligt Gerring (2007) ett extremfall och en idealtyp av det studerade

fenomenet. Dessutom är det extrema fallet en falltyp som lämpar sig väl för att undersöka effekten av något, vilket denna undersökning har för avsikt att göra.

Det vill säga, uppsatsen ska undersöka vilka effekter (konsekvenser) våld, trakasserier och hot av politiker får.

Fallet, det vill säga Skellefteå kommun, är ett extremfall så till vida att kommunens politik för närvarande spelar en ovanligt aktiv roll. Kommunen planerar och investerar just nu för en kommande befolkningsökning, samtidigt som man ännu inte har fått ta del av denna expansion. I dagsläget så investeras stora pengar i kommunala fastigheter och annan infrastruktur samtidigt som man brottas med budgetunderskott i skol- och omsorgsverksamheter. Detta gör att många medborgare har synpunkter på politikernas prioriteringar. Alltså är Skellefteå kommun som fall ett extremfall i denna studie.

Även undersökningens urval av respondenter, de ledande Skellefteåpolitikerna, är extremfall. Dessa politiker exponeras mot medborgarna genom att de

representerar makten som ansvarar för de politiska besluten. Urvalet av politiker syns i media och får förklara och förvara besluten. De ansvarar för beslut som inte alltid är populära och i vissa fall drabbar olika

befolkningsgrupper. Gruppen av politiker som urvalet, det vill säga fallet, består av har alla utsatts för hot och/eller trakasserier. Detta gör att dessa politiker inte kan likställas med andra fullmäktigeledamöter som inte har egna politikområde som de ansvarar för.

Alltså är både fallet och urvalet extremt på så sätt att kommunen för en aktiv politik som innebär både satsningar och besparingar samt att respondenterna i undersökningen är politiker som i egenskap av ordföranden i nämnder får försvara politiken som förs. Både fallet och urvalet blir därför en idealtyp i denna studie som undersöker hot och trakasserier mot politiker. Om fallet varit en kommun som inte förde lika aktiv politik hade det extrema fallet inte varit aktuellt i den bemärkelsen. Inte heller om intervjuerna gjorts med vanliga fullmäktigeledamöter som inte har något specifikt ansvarsområde hade inte det extrema fallet varit aktuellt.

Eftersom uppsatsens avsikt är att undersöka konsekvenserna av

påverkansförsöken, är fallet och urvalet av dessa ledande politiker relevant.

Alltså är både fallet och urvalet extrema fall som kan besvara forskningsfrågan:

Hot och trakasserier mot politiker – vilka konsekvenser får det?

4.3 Val av fall

Den 30 september 2019 hade Skellefteå kommun 72 570 invånare. Detta innebar att kommunen hade minskat sin befolkning med 106 invånare, mellan den 1 juli och den 30 september 2019 (SCB 2019). Samtidigt som kommunen minskar i antalet medborgare så planeras, investeras och byggs det för en betydande befolkningsexpansion. I grunden ligger kommunens framtidsvision Skellefteå 2030 (Skellefteå kommun 2019), vilket innebär att kommunens mål är att uppnå 80 000 invånare 2030. Detta mål ser nu ut att kunna uppfyllas tack vare att Northvolt etablerar Europas största fabrik för tillverkning av

litiumjonbatterier i Skellefteå (Skellefteå kommun 2019). Men politikernas stora dilemma just nu är att kommunens investeringskostnader är höga på grund av den förväntade befolkningsökningen, samtidigt som skatteintäkterna minskar på grund av minskad befolkning. Med andra ord så berör politiken i Skellefteå kommun just nu många människor där ett flertal medborgare har åsikter om hur kommunen ska använda sina skattepengar.

Med detta som bakgrund är avsikten att undersöka hur ledande politiker i Skellefteå kommun påverkas av hot, trakasserier och våld. Hade avsikten varit att ge en bild av hur frekvent eller stort hotet mot våra folkvalda är, så hade Skellefteå kommun inte varit ett lämpligt fall att studera. Men nu är avsikten en annan, det vill säga att belysa hur dessa påverkansförsök påverkar politikernas handlingar. Alltså är det lämpligt att välja ett scenario där politiken inte lever en undanskymd roll utan där den faktiskt spelar en aktiv roll.

Valet för att träffa rätt, att ta reda på vilken effekt dessa påverkansförsök har på politiken, är att intervjua de politiker som har framträdande politiska roller och personifierar besluten. Med personifiera menas i detta fall politiker som

företräder den politiska majoriteten, har ett specifikt ansvarsområde och är dem som offentliggör de politiska besluten. Det vill säga att dessa representanter står som ansvariga för de politiska besluten som fattas inom respektive politikområde. Dessa företrädare syns ofta i media där de ska förklara och försvara de politiska besluten. Därför är avsikten att intervjua ordförandena i de kommunala nämnderna. Avgränsningen i urvalet är att dessa politiker är eller har varit nämndsordförande under de två senaste mandatperioderna, den förra och den nuvarande. Men även representanterna i dessa nämnder är för många då Skellefteå kommun har 32 centrala nämnder/styrelser med valda

representanter (Skellefteå 2019). För att krympa antalet ytterligare, utan att tappa i relevans, blir urvalsprincipen att intervjua ordförandena i de nämnder som hanterar stora budgetar. Argumentationen för detta antagande är att desto

mer skattemedel som hanteras, desto större påverkan på medborgarna. Den röda tråden är att hitta politikerna som gör störst skillnad för medborgarna och troligen hanterar politikområden där många medborgare gör sin röst hörd. Det vill säga där pressen från skattebetalare och medborgare är som störst.

Ytterligare en kravspecifikation för att passa in i studiens forskningsdesign är att dessa politiska företrädare har upplevt hot och/eller trakasserier som de kan sätta i samband med sitt politiska uppdrag. Eftersom att en c-uppsats är ett begränsat arbete så fick sex ledande politiker bilda respondentgruppen i denna studie. Givetvis hade det varit bättre att intervjua fler, eller helst alla

nämndsordföranden, men på grund av tidsfaktorn var det inte rimligt att verkställa.

4.4 Generalisera

Gerring (2007) menar att en fallstudie visserligen är en intensiv studie av ett eller ett fåtal fall, men att en del av syftet är att förstå ett större antal liknande fall. Det vill säga att det ska gå att generalisera resultatet på fall som liknar det studerade fallet.

Det finns inget som talar emot att man borde kunna applicera resultatet från studien i Skellefteå på andra liknande fall. Man kan alltså anta att politiker som befinner sig i liknande kontext, som Skellefteåpolitikerna i studien, även påverkas av hot och trakasserier på liknande sätt. Politiker som ofta syns i media och utsätts för obekväma och hårda påverkansförsök reagerar antagligen på likartade sätt oavsett rum, i det här fallet Skellefteå kommun. Troligen ökar antalet potentiella medborgare som kan tänka sig att hota och trakassera beslutsfattare när besluten påverkar en större population. Därför bör man vara lite försiktig med att generalisera resultaten av studien på ett större

sammanhang, till exempel på nationell nivå där de politiska besluten påverkar betydligt fler medborgare.

4.5 Intervjuer

För att kunna svara så nyanserat som möjligt på frågan om hur enskilda

folkvalda representanters handlingar påverkas av hot och trakasserier, kommer en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer att användas. En

halvstrukturerad intervju innehåller öppna frågor som ger respondenten stor frihet i hur svaren formuleras. Dessa frågor följs sedan upp med förutbestämda stödord och följdfrågor som kan bli aktuella beroende på svaren, detta för att inte missa någon väsentlig aspekt. Fördelarna med en halvstrukturerad intervju, i jämförelse med en ostrukturerad, är att den förstnämnda styr samtalet till det undersökta ämnet till skillnad mot den ostrukturerade intervjun som kan ta en helt annan väg än vad som var tänkt. Den halvstrukturerade intervjun blir lättare att analysera tack vare att den har en högre grad av struktur än den ostrukturerade intervjun (Gillham 2011).

Nackdelen med en halvstrukturerad intervju, till skillnad mot en ostrukturerad intervju, är att den som intervjuar kan styra bort samtalet från något väsentligt på grund av att intervjuguiden som följs inte är tillräckligt träffsäker. På så sätt kan intervjun missa målet. Här måste den som intervjuar vara lyhörd och fånga upp nya frågeställningar som kan komma upp vid intervjutillfället.

Stödorden hjälper till med att öka likvärdigheten i intervjusvaren (Gillham 2011). Inte för att respondenterna ska svara lika utan för att intervjuerna ska beröra alla aspekter som man på förhand har ringat in som väsentliga i

sammanhanget. Detta gör sedan analysarbetet betydligt enklare och förhoppningsvis även mer träffsäkert.

4.6 Material

Materialet, i det här fallet intervjuerna, kommer att samlas in med fokus på vilka konsekvenser hot, trakasserier och våld har på respondenterna.

Visserligen behöver intervjuerna börja i ett resonemang om hur dessa

påverkansförsök ser ut innan de utmynnar i hur respondenterna har påverkats av dessa. För att förstå konsekvenserna behöver man veta hur

påverkansförsöken ser ut. Man kan anta att det kommer att vara lättare för respondenterna att tala om påverkansförsöken än hur dessa påverkar politikerns handlande. Här är det med andra ord viktigt att styra intervjun så att

respondenterna inte fastnar i själva påverkansförsöken utan istället reflekterar hur dessa påverkar politikernas handlande. Dessa konsekvenser av hot och trakasserier kan visserligen vara konkreta på så sätt att politikerna avgår eller att de fattar beslut som de annars inte hade gjort, men troligen finns det

betydligt fler nyanser och inte lika tydliga ageranden som kan vara effekten av påverkansförsöken. Till exempel kan man tänka sig att politikerna undviker vissa sakfrågor i utövningen av sina politiska gärningar, det vill säga att de inte lyfter fram vissa frågor till beslut, eller också undviker att lyfta fram vissa frågor i den offentliga debatten. Troligen är anonymitet en viktig förutsättning för att få respondenterna att vilja tala om dessa frågor.

4.7 Bearbetning av materialet

Mötet med respondenterna kommer att ske öga mot öga där intervjuerna spelas in för att sedan transkriberas. Dessa transkriberingar/utskrifter är början på analysarbetet. Gillham (2011) anser att man bör transkribera så fort som möjligt efter intervjun för att minnena av intervjun ska vara så färska som möjligt, man ska alltså inte samla intervjuer på hög. Han menar också att man ska vara så detaljrik som möjligt, men att det finns ett par saker man kan utesluta. En av dessa aspekter är språkets paralingvistiska uttryck, om de inte har en relevant betydelse. I de fall där dessa paralingvistiska uttryck har betydelse för innehållet, exempelvis något som sägs i ilska eller med oro, kan dessa uttryck skrivas inom klamrar. Den andra aspekten i intervjun som kan utelämnas är upprepningar som inte har någon relevans i meningen, till

exempel typ eller hm. Innan man sedan går vidare i analysarbetet är det viktigt att läsa igenom alla utskrifter. Detta gör att man får en översiktlig bild av materialet, en översikt som gör att man kan jämföra och se att arbetet med de olika utskrifterna har gjorts likvärdigt (Gillham 2011). Här finns det möjlighet att korrigera materialet innan ytterligare analys tar vid.

Nästa steg i analysarbetet är att redigera intervjutranskriptionerna, datareduktion. Att ta bort de ovidkommande delarna och behålla de substantiella. Det vill säga att koka ner innehållet, inte att koka bort det.

Gillham (2011) anser att man ska sammanfoga de substantiella delarna i intervjun med så få egna formuleringar som möjligt. Intervjupersonens egna ord, citaten, ska vara det som till största delen återspeglar den återstående och förkortade intervjun. Detta är viktigt för det återstående analysarbetet.

Sedan ska materialet genomgå en kvalitativ innehållsanalys (Kohl & Boréus 2018) där kodningen blir en central uppgift. Kodningen utgår ifrån

frågeställningen om hur politikerna agerar och påverkas av de otillbörliga påverkansförsöken. Materialet kommer att kodas manuellt, eftersom det inte finns några specifika ord som eftersöks utan kodningen kommer att kräva tolkning av vad som sägs i intervjuerna. För att genomföra kodningen behöver man konstruera ett analysschema som hjälper till att selektera vad som ska kodas och hur det ska göras. Efter att ha testat analysschemat på delar av materialet kan man sedan behöva ändra eller anpassa det innan man går vidare och analyserar hela materialet.

En innehållsanalys med kodning lämpar sig för att jämföra flera olika texter i en och samma undersökning, i detta fall intervjuerna med respondenterna. En nackdel med innehållsanalys av materialet kan vara att kodningen inte träffar rätt, det vill säga att det finns viktiga element i materialet som inte fångas upp av schemat man konstruerat (Kohl & Boréus 2018). Detta är något man måste ta hänsyn till och därför är avsikten att gå igenom materialet nogsamt innan analysarbetet tar sin början.

För att säkerställa systematiken i arbetet kommer det i den här studien att använda en analysblankett för varje intervju. Tack vare denna blankett kan man sedan gå tillbaka och se hur kodningarna är gjorda och relativt enkelt ändra om behov finns. Analysschemat kommer att utgå från fyra tabeller som fångar upp lika många frågeställningar. Tabellerna kommer även att innehålla

underrubriker/indikatorer som ska hjälpa till att nyansera resultaten i undersökningen.

Tabell 1 visar analysschemats del som samlar upp frågeställningen

konsekvenser på det politiska uppdraget. Underrubrikerna självcensur, tvekan inför beslut/åtgärd, förändrat beslut/åtgärd, övervägt att lämna politiskt uppdrag samt annan påverkan är indikatorer som påvisar olika former av konsekvenser på det politiska uppdraget.

Tabell 1. Frågeställningen konsekvenser på det politiska uppdraget i analysschemat

Under tabellerna i analysschemat kommer sedan citat från respektive

frågeställning i intervjuernas att skrivas in. Citaten kodas utifrån indikatorerna som sedan förs in i tabellerna. Dessa resultat summeras sedan och förs över till fyra gemensamma tabeller som visar respondenternas sammantagna svar i respektive frågeställning.

Schemana och tabellerna kommer att hjälpa till att hitta likheter eller olikheter i respondenternas upplevelser och svar. Hur påverkas de folkvalda

representanternas handlande? Påverkas alla lika eller är det högst individuellt hur politikerna i materialet reagerar på påverkansförsöken? Utifrån dessa frågeställningar kommer sedan analysen av materialet att växa fram.

Konsekvenser på det

politiska uppdraget Ja Nej Till viss del

Osäkert/framgår inte

Självcensur Tvekan inför beslut/åtgärd Förändrat beslut/åtgärd

Övervägt att lämna politiskt uppdrag Annan påverkan

4.8 Validitet

God validitet innebär att studien ska mäta/undersöka det studien uppger att den ska mäta/undersöka (Bergström & Boréus 2018). Forskningsfrågan ska alltså kunna besvaras av det insamlade materialet. Material och fråga ska vara kompatibla med varandra, det vill säga rätt fråga till rätt material. I det här fallet intervjuas respondenterna, politikerna, i hur de påverkas av hot och trakasserier. Eftersom forskningsfrågan: Hot och trakasserier mot politiker – vilka konsekvenser får det? specifikt pekar på utkomsten av påtryckningarna som politikerna utsätts för, blir sökandet efter fakta och information i

materialet väl avgränsat och relevant. Detta tillsammans med en intervjuguide som säkerställer att rätt frågor och stödord fångas upp borgar för en god validitet.

En av fallstudiens styrkor är att den företrädelsevis fokuserar på intern validitet där de kausala mekanismerna belyses. Det är också viktigt för den interna validiteten att de studerade fallen på något sätt är jämförbara med varandra, de ska vara homogena och inte okontrollerat heterogena utifrån vad som

undersöks (Gerring 2007). De kausala mekanismerna i den här studien är:

politikeruppdrag – hot/trakasserier – konsekvenser. Det vill säga att den kausala kedjan innebär att politikern påverkas av hot/trakasserier och att det sedan får någon form av konsekvenser. Det som studien ska ta reda på är hur dessa konsekvenser ser ut. Fallen som studeras är inflytelserika folkvalda politiker som påverkar politiska beslut. Utifrån undersökningens frågeställning är det en homogen grupp, inte en okontrollerat heterogen grupp.

För att uppnå god validitet krävs även att transkribering och sedan

datareduktion av materialet återger intervjuerna så nära kärnan i innehållet som möjligt. För att uppnå detta så krävs att man behåller så mycket som möjligt av de substantiella citaten och tillför så lite som möjligt av egna formuleringar

(Gillham 2011). Ytterligare en faktor som stärker validiteten är att kodningen av texten är relevant, i det här fallet koder som indikerar effekten av

påtryckningarna.

Att samla in material som är äkta är ett kritiskt moment i studier. Källkritik är ett verktyg som kan motverka spridning av falska fakta och osanningar – en faktor som påverkar validiteten (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns &

Wängnerud 2017). I detta fall är informationen som framkommer i intervjuerna upplevda av dem som intervjuas, alltså förstahandskällor. Eftersom

respondenterna i undersökningen är anonyma, och att de ställer upp frivilligt, finns det ingen anledning att tvivla på att de talar sanning. Om intervjuerna skulle göras utan anonymitet, det vill säga att politikerna sedan skulle behöva stå för sina uttalanden offentligt, skulle det finnas risk för att politikerna antingen mörkade eller också anpassade berättelsen så att deras ageranden skulle se så fördelaktiga ut som möjligt. Anonymiteten är alltså en förutsättning för att tillförlitligheten blir så stor som möjligt och därmed också validiteten.

4.9 Reliabilitet

För att säkerställa den interna reliabiliteten i materialets kodning är avsikten att genomföra dubbelkodning, gå igenom kodningsarbetet en extra gång. Ett arbete som ser till att kodningen görs konsekvent och inte påverkas av slarv eller godtycklighet. Eftersom denna kontroll kan medföra förändringar i kodningen bör dessa dubbelkodningar göras så tidigt som möjligt (Kohl &

Boréus 2018). Kodningen/analysen kommer även att göras med en analysblankett vilket gör att man i efterhand kan gå tillbaka och kolla hur urvalen gjordes. Detta gör att undersökningen blir transparant och kontrollerbar i efterhand, vilket stärker reliabiliteten i undersökningen.

4.10 Etik

Eftersom avsikten är att samla in information genom att intervjua ett antal människor, i det här fallet individer som är folkvalda och har politiska uppdrag, behöver det göras några etiska överväganden. För det första så kommer

intervjuerna att vara anonyma, så till vida att det bara är jag som intervjuar samt eventuellt min handledare som har vetskapen om vilka som är

intervjuade. Givetvis har även de intervjuade vetskap om att de är med i undersökningen, men det är bara jag/handledaren som vet identiteten på alla intervjuade. Det är viktigt att alla deltagare i undersökningen känner att de kan tala obehindrat utan att det senare ska gå att spåra vem som har sagt vad.

Visserligen är dessa respondenter utvalda utifrån en relativt liten grupp, men vilka som är utvalda kommer inte att framgå. Detta gör det svårt att spåra vem som sagt vad. Om det kommer fram detaljer i intervjuerna som gör det möjligt att identifiera någon enskild respondent så får man i samråd med den

intervjuade överväga hur detta ska hanteras.

Esaiasson et al. (2017) tar upp ett par forskningsetiska riktlinjer från Vetenskapsrådet som en forskare måste förhålla sig till. Dels att informera deltagarna om vad studien går ut på och att utifrån den informationen inhämta samtycke från dem samt att informera deltagarna om att de när som helst kan lämna undersökningen och dra tillbaka all information de bidragit med. Dessa två informationspunkter, tillsammans med bakgrundsfakta om vad

undersökningens syfte och mål är, har respondenterna fått i ett

informationsmejl. Ett mejl som de fick god tid innan intervjuerna som sedan genomfördes under två veckor i månadsskiftet mars-april 2020.

5. Resultat

Intervjuerna med de ledande politikerna i Skellefteå kommun visar att hot och trakasserier påverkar politikerna i deras dagliga värv. Detta är något de alla har erfarenheter av, det är också något de behöver förhålla sig till. När vi tittar på konsekvenserna av dessa påverkansförsök visar undersökningen att det på vissa punkter råder en relativt samstämmig bild mellan respondenterna medan det på andra punkter råder en mer motstridig bild. När det till exempel handlar om de psykologiska konsekvenserna av dessa hot och trakasserier uppger två av respondenterna vitt skilda upplevelser.

En av respondenterna säger att hen har varit politiskt aktiv i Grekland under tonårstiden, vilket var betydligt tuffare än de svenska förhållandena. Dessa erfarenheter har gjort att hen inte känner någon rädsla inför hot och

trakasserier. ”Direkt kontakt med fascister och nazister, i strikt konfrontation på gatorna på 1970-talet. Så jag är inte så rädd för att konfrontera [dem]”

(respondent 2).

En annan respondent menar att man inte bara påverkas av egna erfarenheter utan även vad politikkollegor i andra delar av landet har blivit utsatta för. ”Det har påverkat en jättemycket. Att de får en massa högerextremt hat, det gör att man själv blir rädd – för jag skulle inte vilja hamna där (respondent 5).

5.1 Triggar igång hot och trakasserier

Som bakgrund och för att få ökad förståelse för fenomenet hot och trakasserier mot politiker behöver vi se på vad som triggar igång dessa aggressiva

påverkansförsök. Tabell 2 visar att exponering i media och kontroversiella frågor är något som de allra flesta respondenter menar triggar igång hot och trakasserier. Dessutom uppger hälften av respondenterna andra saker som kan

utlösa dessa aggressiva påverkansförsök; avsy, eskalerande angrepp och rasism.

Triggar igång hot och

trakasserier Ja Nej Till viss del

Osäkert/framgår inte

Exponering i media 5 1

Kontroversiella frågor 5 1

Annat* 3 3

* Avsky, eskalerande angrepp, rasism.

Tabell 2. Triggar igång hot och trakasserier.

Alla sex respondenter kan se ett samband mellan att bli exponerad i media och att bli hotad och/eller trakasserad. Fem uppger att det finns ett tydligt samband.

En respondent menar att det inte behöver vara något kontroversiellt som tas upp i media för att hot och trakasserier ska komma igång. ”[…] när det står något i tidningen – då passar man på. Det behöver inte ens vara något viktigt, utan det kan vara [så] att de bara ser mitt namn och min titel så händer det grejer” (respondent 1).

En annan av respondenterna menar att det är förhållandevis få av dessa

påverkansförsök som kan härledas till att hen har blivit exponerad i media, men att det trots allt finns kopplingar. ”[…] det har varit någon fråga där jag tror det går att koppla till annan anhörig i familjen som har blivit utsatt” (respondent 4).

Att det är kontroversiella frågor som triggar igång hot och trakasserier är respondenterna relativt eniga om, fem av sex menar detta. Respondenten med avvikande erfarenhet uppger att hen inte har den upplevelsen av den enkla anledningen att hen inte har hanterat så många kontroversiella beslut.

De besluten som upprör mest verkar var de som får konsekvenser och påverkar människors vardag. Alltså beslut som drabbar individer och på så sätt är

kontroversiella för enskilda medborgare. ”Det är skolfrågorna […] när det handlar om små barn, skolan, bussar och allt det som är en riktigt, riktigt kärt – då är man beredd att gå över lik” (respondent 3).

Under intervjuerna framkom även andra anledningar till vad som triggar igång hot och trakasserier. Två av politikerna hade erfarenhet av att angreppen grundade sig i någon form av avsky mot respondenten. Avsky som i det ena fallet triggades igång när respondenten kommenterade en hockeyartikel på lokaltidningens webbsida. En kommentarstråd som sedan kom in på helt andra ämnen än just hockey. ”Det var uppenbart att han hade någonting emot mig.

Men bara kommentaren om hockey gav honom tillfälle att få ösa ur sig vad han tyckte” (respondent 1).

Rasism och eskalerande angrepp var två andra anledningar som respondenterna menade var upprinnelsen till dessa påverkansförsök. En respondent menade att vissa individer hetsar varandra och att någon sedan tar ytterligare steg för att konfrontera politikern som man vill säga ett ”sanningens ord” till. ”Då går det antingen över i att det skickas ett mejl eller ett telefonsamtal eller att folk passar på att haffa en på Coop” (respondent 5).

5.2 Psykologiska konsekvenser

Att hot och trakasserier skapar obehag för respondenterna råder det ingen tvekan om. Resultatet i tabell 3 visar visserligen bara att en politiker i

undersökningen med säkerhet har upplevt något som kan definieras som rädsla.

Ytterligare en respondent har till viss del upplevt rädsla. Tittar vi istället på konsekvenserna otrygghet och oro så har alla upplevt eller till viss del upplevt detta. Ingen av respondenterna är alltså psykologiskt opåverkade av dessa hot och trakasserier.

Psykologiska

konsekvenser Ja Nej Till viss del

Osäkert/framgår inte

Rädsla 1 4 1

Otrygg/oro 4 2

Tabell 3. Psykologiska konsekvenser.

Undersökningen visar alltså att en av respondenterna känt rädsla. Politikerns rädsla härrör upplevelserna runt besluten att lägga ner skolor. ”Då det var som värst då var det väldigt, väldigt obehagligt” (respondent 3). Under samma period fick politikern även uppleva mordhot som låg i familjens brevlåda. ”[…]

vi fick stora vykort med ritade skolor, politiker med yxor och små

blodsdroppar och avskuren hals. På baksidan så stod det: ’Vi vet var du bor och vi vet var dina barn går i skolan’” (respondent 3). Detta resulterade i rädsla, framför allt en rädsla som härrörde barnens väl och ve.

När vi inkluderar oro och otrygghet så ser vi att alla politiker i studien är

påverkade. Fyra av respondenternas svar kan tolkas som att de definitivt känner eller har känt otrygghet eller oro medan två av respondenterna har dessa

känslor till viss del. Alltså ingen av de intervjuade går fria från denna psykologiska konsekvens. En av politikerna upplevde ganska snart i sin nya roll som nämndsordförande att rummet hen hade blivit tilldelad inte var anpassad för möten med medborgare, rummet var alldeles för litet. ”Alltså de var väldigt nära, [någon] kom in och sedan stängde man dörren och så fanns ingen situation att röra sig i rummet utan jag var ju stängd där. Ja, det var en otrygg känsla” (respondent 6). Flera av politikerna kopplar sin oro och otrygghet till familjen och då framför allt sina barn. ”Nu har man barn och börjar bli orolig. Man låser dörrarna. Så man anpassar sig litegrann.

Naturligtvis, det påverkar min trygghet” (respondent 2).

Otryggheten kan även kopplas direkt till politikeruppdraget, det vill säga att den psykologiska konsekvensen får en negativ inverkan på den politiska representationen. En respondent menar att hot och trakasserier har fått negativ inverkan på hens politiska mod. ”I rollen som politiker så känner jag mig ganska otrygg, tyvärr. […] vågar vi fatta beslut om det här? Så det är klart [att]

demokratin har påverkats av det, och min roll i demokratin” (respondent 5).

5.3 Konsekvenser på det politiska uppdraget

Tabell 4 visar att hot och trakasserier har en påverkan på det politiska

uppdraget. Att respondenterna idkar någon form av självcensur är tydligast och kan påvisas i samtliga intervjuer. Att hot och trakasserier förändrar beslut förekommer, där det i en intervju framgår klart och i en annan lite mer osäkert.

Hälften av politikerna har eller till viss del har övervägt att lämna sitt politiska uppdrag. Under kolumnen ”annan påverkan” finns påverkanskonsekvenser som förändrad människosyn, men även att man ökade sin fysiska tillgänglighet för medborgarna.

Självcensur i olika former är något som alla respondenter har erfarenhet av.

Det kan handla om allt från att inte uttrycka sin åsikt i sociala sammanhang till formuleringar när beslut ska presenteras. ”Jag kanske tänker extra noga hur ska jag lägga fram det här för att dämpa en eventuell smäll. Det kan jag säga att jag har gjort” (respondent 5). Hot och trakasserier har gjort att dessa politiker är lite mer försiktiga på digitala plattformar. Att undvika kommentarer på nätet och att välja bort sociala medier är förekommande beteende bland

respondenterna. ”Det har gjort att jag inte alls är så aktiv på sociala medier som jag egentligen skulle vilja. Att behöva förklara varje givet ärende som vi har beslutat tar väldigt mycket kraft” (respondent 6).

* Ökad fysisk tillgänglighet, risk för förändrad människosyn, förändrad människosyn.

Tabell 4. Konsekvenser på det politiska uppdraget.

Två respondentsvar påvisar att dessa politiker har tvekat inför beslut eller åtgärd. En av politikerna menar att hens trygghet att fatta politiska beslut har påverkats negativt. ”Jag tänker mycket mer: ’Oh shit kan jag, kan vi göra det här nu? Vilket liv kommer det att bli om vi gör den här förändringen?’ Det tänker jag jättemycket på” (respondent 5).

En annan respondent menar att det inte handlar om tvekan utan att när hen utsätts för någon form att hot eller trakasserier funderar hen igenom förslaget ett varv till innan beslutet fattas. ”Det grundas kanske i att man kan få

kommentar som: ’Då är det ditt fel om mitt barn dör’. Då känner man, okej nu måste vi verkligen fundera. […] Men det har inte gjort vi inte vågar fatta något beslut” (respondent 6). Den här undersökningen tolkar detta svar som att respondenten till viss del har tvekat inför beslut eller åtgärd.

Ytterligare en respondent svarar liknande på frågeställningen, men där framgår det att tvekan kommer efter att beslutet har fattats. ”Jag känner inte att jag blir påverkad, annat än att man får tankar, har man gjort rätt nu?” (respondent 2).

Konsekvenser på det

politiska uppdraget Ja Nej Till viss del

Osäkert/framgår inte

Självcensur 4 2

Tvekan inför

beslut/åtgärd 2 3 1

Förändrat beslut/åtgärd 1 4 1

Övervägt att lämna

politiskt uppdrag 1 3 2

Annan påverkan* 3 1 2

Därför tolkas svaret som att respondenten inte har tvekat inför beslut eller åtgärd.

Att förändra ett beslut eller åtgärd på grund av hot och/eller trakasserier är ovanligt bland respondenterna. I fyra av respondentintervjuerna framgår det att något sådant inte har förekommit. ”Sammantaget så ska jag säga att sådana här händelser […] har inte påverkat mig på något sätt begränsande i att fatta beslut.

Man får förhålla sig till det, så är det” (respondent 4).

I en av intervjuerna är det något mer tveksamt om detta har förändrat något beslut. Respondenten menar att bara hotet om att kunna bli utsatt för dessa hårda påverkansförsök är en av faktorerna som finns med inför

beslutsfattandet. Visserligen säger respondenten att detaljer har påverkats, men i samma mening görs detta lite mer osäkert genom att hen säger att de kan ha påverkats. ”[…] om det har fått styra beslutet, det kan jag inte med ärlighet säga att det har och inte heller att det inte har. Detaljer, absolut – de kan ha påverkats jättemycket” (respondent 5). Tolkningen av detta svar blir att det är osäkert om hot och trakasserier har förändrat beslut eller åtgärd.

En annan respondent menar att beslut har förändrats på grund av hot och/eller trakasserier. Visserligen inte att besluten har förändrats till fullo, men att de har modifierats eller justerats i vissa delar. ”Finns det öppningar för annat så har jag verkligen sökt och försökt [att] hitta lösningar. Eventuellt fördröja beslut så att de har fått mentalt förbereda sig. Jag tror [att] du ska vara väldigt

kallhamrad om du inte blir påverkad” (respondent 3).

En av politikerna i undersökningar har inte bara övervägt att lämna sina

politiska uppdrag på grund av hot och trakasserier, utan hen har även gjort slag i saken och lämnat ett politiskt uppdrag – delvis på grund av hot och

trakasserier. ”[…] när jag skulle fatta beslutet om att lämna så är det klart att det fanns med som en parameter. Men jag tror att jag nog hade hållit ut om jag

inte hade fått den mängden hat som jag fick riktad mot mig som person”

(respondent 5).

Två av politikerna berättar att de i vissa stunder har tänkt tanken om att sluta med politiken, men att det inte har varit funderingar som funnits kvar över tid. ”Den tanken har varit ganska kort. […] men när folk är elaka och dumma så blir jag förbannad. Då känner jag att jag vill ge dem på skallen istället och det är klart att då är man kvar” (respondent 1).

Fyra respondenter har inte haft några alvarliga funderingar, alternativt några funderingar alls, på att lämna politiken eller sitt poliska uppdrag. En av dem menar att främlingsfientliga angrepp snarare stärker motivationen att fortsätta jobba politiskt. ”Backar jag [och] försvinner från den offentliga diskussionen, då kommer de bli ännu starkare. Så jag måste stärka [mig] ännu mer [i] mitt arbete” (respondent 2).

Intervjuerna med politikerna visade också på andra former av påverkan på det politiska uppdraget som respondenterna upplevt. En respondent lyfte fram oron över att bli hårdhudad, det vill säga att hens människosyn skulle förändras.

Detta kodades som att det till viss del hade påverkan. En annan respondent menade att hens människosyn hade påverkats av hot och trakasserier. ”Det blir svårare att ta de resonabla människorna […] när de kommer efter en galning som har varit otroligt ilsken och kallat en imbecill och kommit med mycket hotfulla grejer” (respondent 5). Vilket kodades som påverkan på det politiska uppdraget.

Hot och trakasserier inverkar inte enbart negativt på politikernas tillgänglighet, utan det finns även tecken på att tillgängligheten i vissa lägen ökar. Två av respondenterna menar att hot och trakasserier har gjort att de har ökat den fysiska tillgängligheten. ”Om det är någon som vill träffa mig, så ska jag alltid träffa dem. […] Jag tänker att jag kan förklara om vi träffas, så får vi en relation mellan varandra” (respondent 6).

5.4 Syftet med påverkansförsöken

Tabell 5 visar att Skellefteåpolitikerna som intervjuades hade en ganska samstämmig bild om att ett av syftena med hoten och trakasserierna var försök att påverka ett specifikt beslut. Fem politiker menade att det handlade om påverkansförsök i specifika frågor. Många gånger var det beslut som rörde människors vardag. ”Då det gäller skolnedlägelser handlar det bara om [att] vi ska ta ett annat beslut. Det är skolan [som] är de absolut tuffaste beslutenen”

(respondent 3).

Upplevda syftet med

påverkansförsöken Ja Nej Till viss del

Osäkert/framgår inte

Påverka ett specifikt

beslut/åtgärd 5 1

Få respondenten att

sluta arbeta politiskt 2 2 2

Hämnd eller hat mot

respondenten 2 2 2

Annat syfte* 2 4

* Motarbeta demokratin.

Tabell 5. Upplevda syftet med påverkansförsöken.

Två av politikerna i Skellefteå menade att vissa påverkansförsök hade som mål att få dem att sluta arbeta politiskt. ”Många kanske försöker tvinga mig bort från politiken eller skrämma bort mig – eller försöka påverka mig. Men jag [påverkas] tvärtom, det kanske de inte förstår” (respondent 2).

Fyra respondenter upplevde att hämnd/hat var syftet, eller till viss del var syftet, med vissa av hoten och trakasserierna de hade mottagit. ”[…] det finns de som hatar mig som individ, därför att jag har den framtoning jag har – absolut är det så” (respondent 1).

Ett annat syfte med dessa påverkasförsök var att motarbeta demokratin.

Detta kom fram i två av politikerintervjuerna. En av respondenterna har erfarenheter av odemokratiska påverkansförsök från både grupper och individer. ”Den ena har nazistisk grund […] Sedan finns det också en ständig handskrivare” (respondent 4).

6. Analys

Vi börjar med att utgå från Manins (1997) historiska principer i ett

representativt demokratiskt styre. Han pekar bland annat på att medborgarna visserligen har rätt att uttrycka sina politiska åsikter utan kontroll från de valda representanterna, men att sedan representanterna fattar besluten med en viss grad av oberoende gentemot väljarna. Detta blir en balansgång där väljare och valda representanter har olika roller. Medborgarna har rätt att uttrycka sina åsikter, men det är de politiskt valda representanterna som har ansvaret att fatta besluten. Medborgarna har med andra ord rätt att skapa opinion, men har inte rätt att påtvinga representanterna sina egna viljor.

När vi tittar närmare på intervjuerna av Skellefteåpolitikerna ser vi att det finns medborgare som i olika former har försökt att påtvinga sin uppfattning på de valda representanterna. Det finns också exempel på att detta har lyckats, det vill säga att medborgare genom hot och trakasserier har påverkat enskilda beslut. Just detta att medborgare med hot och trakasserier lyckas förändra

beslut eller åtgärd är inte så vanligt, men att få politiker att tveka inför beslut och åtgärder är betydligt vanligare.

Eftersom undersökningen av Skellefteåpolitikernas upplevelser av hot och trakasserier har en teoriprövande ansats i tre plan – psykologiska konsekvenser, konsekvenser på det politiska uppdraget samt konsekvenser på

maktdimensionen – så analyserar vi dessa var för sig.

Psykologiska konsekvenser

När det handlar om den psykologiska påverkan, det vill säga politikernas rädsla och otrygghet/oro, så lutar vi oss mot en studie av James et al. (2016). Där framkom det att en stor majoritet av parlamentsledamöterna i Storbritannien, 72,9 procent, upplevde rädsla som de satte i samband med påträngande och aggressivt beteende.

Undersökningen av politikerna i Skellefteå visar att endast en av

respondenterna kände rädsla och ytterligare en respondent kände något som till viss del kunde definieras som rädsla. Inkluderar vi däremot oro och otrygghet så har alla respondenter känt eller till viss del känt detta. Ingen av de sex respondenterna har med andra ord gått fri från känslan av att vara rädd, otrygg eller orolig.

Politikerna i Skellefteå och parlamentsledamöterna i Storbritannien ger därmed en relativ samstämmig bild av att hot och trakasserier skapar obehag och psykologiska konsekvenser som inte skulle ha uppkommit utan dessa påverkansförsök. Detta bekräftar, men även nyanserar, alltså bilden som kommer fram i studien av James et al. (2016).

Konsekvenser på det politiska uppdraget

Om hot och trakasserier får någon påverkan på det politiska uppdraget eller inte, utgår denna studie från Politikernas trygghetsundersökning 2019

(Brottsförebygganderådet 2019). Brottsförebygganderådets undersökning visade att nästan hälften av politikerna som hade blivit utsatta för hot,

trakasserier eller våld hade påverkats i sina uppdrag. Självcensur (30 procent), funderingar på att lämna sitt politiska uppdrag (18 procent), tvekan inför beslut eller åtgärd (15 procent) samt fattat ett annat beslut eller vidtagit en annan åtgärd (3,3 procent) var påverkanskonsekvenser som dessa politiker uppgav i undersökningen.

Till skillnad mot Brottsförebygganderådets undersökning som visar att nästan hälften av politikerna som utsatts för hot, trakasserier eller våld har påverkats i sina uppdrag visar denna studie att samtliga Skellefteåpolitiker på något sätt har påverkats i sina politiska uppdrag av hot och trakasserier. Visserligen är det skillnad mellan respondenterna i Skellefteå, i vilken grad de har blivit

påverkade, men ingen har helt kunna ignorera dessa påverkansförsök.

Båda studierna visar att självcensur är den vanligaste konsekvensen. Det är just på denna punkt som samtliga Skellefteåpolitiker i studien har eller till viss del har blivit påverkade, alltså 100 procent av respondenterna till skillnad mot Brottsförebygganderådets resultat på 30 procent.

Tittar vi sedan på hur vanligt det är med tankar på att lämna sitt politiska uppdrag så är det endast en av Skellefteåpolitikerna som har haft allvarliga funderingar på detta. Det finns ytterligare två respondenter som har haft sådana funderingar. Dessa två respondenter har däremot bara haft kortare svackor då de funderat på detta, men aldrig allvarligt menade tankar om att lämna sitt politiska uppdrag. På denna punkt finns alltså samstämmigheten mellan Brottsförebygganderådets undersökning, som visade att 18 procent, och denna studie, där en av sex uppger att de har haft funderingar på att lämna sitt

uppdrag.

Det som kanske är mest slående i materialet med Skellefteåpolitikerna är att två av respondenterna säger sig ha tvekat och två har till viss del tvekat inför beslut/åtgärd. Detta är alltså majoriteten av de intervjuade politikerna, till skillnad mot Brottsförebygganderådets undersökning som visar att 15 procent har tvekat.

En av Skellefteåpolitikerna uppger att dessa hot och trakasserier förändrar beslut. I Brottsförebygganderådets undersökning uppger 3,3 procent av dem som blivit utsatta för hot, trakasserier eller våld ha fattat ett annat beslut eller vidtagit en annan åtgärd. Procentsatsen blir givetvis inte den samma, men det vi kan utläsa av att jämföra resultatet i de båda undersökningarna är att det är liten minoritet av politikerna som säger sig ha påverkats så pass mycket att beslutet har blivit något annat än vad det var tänkt från början. Men om vi i Skellefteåstudien dessutom lägger till respondentsvaret som tolkas

osäkert/framgår inte, så pekar resultatet på en något differentierad bild mellan undersökningarna. Detta svar kommer från respondent 5 som visserligen säger att hot och trakasserier finns med som en parameter inför besluten, men hen kan inte avgöra om detta har förändrat besluten.

I denna studie på politikerna i Skellefteå finns alltså indikationer som visar att det kanske är vanligare förekommande att hot och trakasserier får inflytande på besluten än vad som framkommit i Brottsförebygganderådets undersökning.

Konsekvenser på maktdimensionen

Makt är enligt Steven Lukes (Bergström & Boréus 2018) något som kan få någon att göra något som den annars inte skulle göra. Makt kan användas till att påverka beslutsfattares handlande på ett sätt som inte ligger i makthavarens intresse samt få beslutsfattare att undvika beslut.