UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
En förändrad arbetsmarknad i takt med globaliseringen
Analys av riskgruppens förutsättning på arbetsmarknaden
Bashar Elias
Abstrakt
Studien undersöker arbetsmarknadens förändrade förutsättning utifrån en riskgrupp vilket i studiens kontext är ungdomar (med eller utan utbildning), lågutbildade, arbetslösa samt nyexaminerade. Syftet är att undersöka riskgruppens förutsättning att med hjälp av en utbildningsinvestering uppnå en etablering på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknaden upplever en inkomstojämnlikhet samt inkomstosäkerhet vilket har orsakat ett ökat behov för anställningsbarhet bland riskgruppen. Denna studie avgränsar sig endast till utbildning på tertiär nivå. Således studeras övergången mellan studier och arbetsmarknad utifrån utbildningsformerna: folkhögskolan, vuxenutbildning, kompletterande utbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan. Övergången studeras främst i relation till riskgruppens förutsättning. Metoden som använts är en trianguleringsmetod där både kvalitativ och kvantitativ metod trianguleras för att nå fram till ett resultat. I den kvalitativa metoden används en narrativ litteraturgenomgång och i den kvantitativa metoden används en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. Det sistnämnda använder sig av en etableringsmått efter avslutad studier från tertiär utbildningsnivå.
Nyckelord: Riskgrupp, arbetsmarknad, övergång från studier till arbetsmarknad, tertiär utbildningssystem, anställningsbarhet
Handledare: Sebastian Djup
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
2. Syfte och frågeställningar ...2
3. Bakgrund ...3
3.1. Globaliseringens påverkan på arbetsmarknaden: arbetsmarknadens inkomstojämnlikhet och inkomstosäkerhet ...3
3.2. Arbetsmarknadens riskgrupp ...3
3.3. Kunskap ett sätt att möta globaliseringen ...4
4. Disposition ...5
4. Avgränsning ...6
5. Tidigare forskning och teori ...6
5.1. Anställningsbarhet och arbetskraftens missmatchning på arbetsmarknaden ...7
5.1.1. Utbildning ökar chansen för etablering på arbetsmarknaden ...8
5.2. Ett effektivt utbildningssystem påverkar inträdet till arbetsmarknaden ...9
5.2.1. Skillnaden mellan yrkes och teoretisk utbildning i kontext till riskgruppen ... 11
5.2.2. Riskgruppens utbildning och etablering på arbetsmarknaden ... 11
5.2.3. Finansiering av utbildningssystem: social differentieringsperspektivet ... 12
5.3. Differentiering mellan relationen utbildning, etablering på arbetsmarknaden och kön 12 6. Metod ... 14
6.1. Triangulering ... 14
6.1.1. Kvalitativ metod och data ... 14
6.1.2. Kvantitativ metod och data ... 15
7. Resultat... 16
7.1. Kvalitativ resultat: En kartläggning av tertiära utbildningssystemet ... 16
7.2. Kvantitativ resultat: VUX, KU & FH: etablering efter avslutad studier ... 19
7.2.1. Differentiering mellan utbildning, etableringsmått och kön... 21
7.3. Kvantitativ resultat: HU och YH: Etablering efter avslutad studie... 23
7.3.1. Differentiering mellan utbildning, etablering och kön ... 24
8. Diskussion ... 26
8.1. Kartläggning av det svenska tertiära utbildningssystemet... 26
8.2. Det tertiära utbildningssystemet utifrån riskgruppens förutsättning: övergång och differentiering på arbetsmarknaden ... 27
8.2.1. Övergång mellan studier och arbetsmarknad... 28
8.2.2. Differentiering mellan relationen utbildning, etablering på arbetsmarknad och
kön 28
9. Slutsats ... 29 9.1. Hur kan det svenska tertiära utbildningssystemet förstås i relation till riskgruppens förutsättning på arbetsmarknadens? ... 29 9.2. Hur kan övergången från studier till arbetsmarknaden förstås i relation till
riskgruppens förutsättningar? ... 30 9.3. Existerar det någon differentiering mellan relationen utbildning och arbetsmarknad som kan påverka riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden? ... 30 10. Referenser... 32 11. Appendix ... 34
1 1. Inledning
Under senaste tiden har arbetsmarknaden i Sverige och andra OECD länder genomgått en strukturell förändring vilket kan förstås som ett resultat av globaliseringen. I takt med globalisering har varor, tjänster, kapital och arbetskraft kunnat röra sig fritt vilket i sin tur har skapat en ny samhällsstruktur (Korpi, et al., 2015). Den nya samhällsstrukturen har alltså övergått från att vara ett råvarubaserat industrisamhälle till ett kompetensdrivet tjänstesamhälle som styrs av ekonomisk tillväxt och teknologisk utveckling. Med hänsyn till detta har även arbetsmarknaden genomgått en strukturell förändring. För det första har efterfrågan på arbetskraft med hög skicklighet ökat samtidigt med en minskad efterfrågan på låg- och semiskicklig arbetskraft (Nilsson, 2017). För det andra har arbetsmarknaden blivit allt mer konkurrens- samt konjunkturkänslig, vilket har skapat två grupperingar på arbetsmarknaden. Å ena sidan har vi en grupp som identifieras som resilient arbetskraft, å andra sidan en grupp som identifieras som mindre resilient arbetskraft. Arbetskraften som har en trygg etablering på arbetsmarknaden tillhör den förstnämnda gruppen, medan arbetskraft med svårigheter för en anknytning till arbetsmarknaden tillhör den andra. (Korpi, et al., 2015).
Således kan de sistnämnda kategoriseras som en riskgrupp och består av ungdomar och lågutbildade (Wolbers, 2007). Strategin som väljs för att bemöta riskgruppens förutsättning på arbetsmarknaden varierar emellertid mellan olika länder. Enligt Wolbers (2007) är ett effektivt utbildningssystem en viktig faktor för att öka riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden. Eftersom utbildning ökar anställningsbarheten ökar samtidigt riskgruppens förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden (Nilsson, 2017); (Sharma, 2016).
I den här studien undersöks det tertiära utbildningssystemet för att identifiera riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden. Med andra ord studeras relationen och övergången från studier på tertiär nivå till etablering på arbetsmarknaden utifrån riskgruppens perspektiv. Riskgruppen består av ungdomar med eller utan utbildningsbakgrund, nyexaminerade som är i en övergångsfas mellan studier till arbetsmarknad och lågskickliga arbetslösa som har tidigare erfarenhet av arbetsmarknaden men som har hamnat utanför.
Eftersom det tertiära utbildningssystemet består av alla utbildningsformer på eftergymnasiala nivåer är det ur studiens kontext mest intressant att studera kompletterings-, folkhögskole- och vuxenutbildningar. Dessa utbildningar riktar sig mest till de ovannämnda riskgruppen för att skapa en ny chans för etablering på arbetsmarknaden. Eftersom dessa utbildningar även förbereder studenten för vidarestudier på tertiär nivå kommer således övergången från yrkeshögskolan och högskolan även att undersökas.
2 2. Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar till att undersöka riskgruppens förutsättningar att med hjälp av en utbildningsinvestering nå en ökad anställningsbarhet och etablering på den förändrade arbetsmarknaden; samt om det existerar någon differentiering mellan relationen utbildning, etablering på arbetsmarknad och kön.
För att nå syftet utgår studien från dessa frågeställningar:
1. Hur kan det svenska tertiära utbildningssystemet förstås i relation till riskgruppens förutsättningar på arbetsmarknadens?
2. Hur kan övergången från studier till arbetsmarknaden förstås i relation till riskgruppens förutsättningar?
3. Existerar det någon differentiering mellan relationen utbildning och arbetsmarknad som kan påverka riskgruppens förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden?
3 3. Bakgrund
Bakgrunden syftar till att översiktligt förklara globaliseringens påverkan på arbetsmarknaden samt riskgruppens situation på arbetsmarknaden. För det första presenteras arbetsmarknadens förändring i takt med globalisering, för det andra presenteras arbetsmarknadens riskgrupp. För att förstå riskgruppens situation på arbetsmarknaden används en insidan/utsidan modell av arbetsmarknaden som förklarar arbetsmarknadens utmaningar i samhället.
3.1. Globaliseringens påverkan på arbetsmarknaden: arbetsmarknadens inkomstojämnlikhet och inkomstosäkerhet
Genom optimering av företagens produktionseffektivitet har globalisering i kombination med det teknologiska utvecklingen reducerat kostnader för företagen. På så sätt har företagens lönsamhet ökat vilket har i sin tur ställt nya krav på arbetsmarknaden för att stimulera företagens utveckling. Korpi, et al. (2015) menar att orsaken bakom inkomstosäkerheten och inkomstojämlikheten grundar sig i de ökade handelsrelationerna mellan utländska och inhemska företag. Inhemska företag väljer att importera varor och produkter från sina internationella samarbetspartner för ett billigare pris. Resultatet blir att efterfrågan på arbetskraft med lågkompetens i större utsträckning minskar och istället ersätts det med efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft (Korpi, et al., 2015). Förutom det ovannämnda har även en förändrad investeringsstrategi bland inhemska företag varit en bidragande orsak.
Tillsammans med förflyttning av inhemska bolag till utlandet försvinner även vissa yrken vilket i sin tur minskar arbetsmöjligheterna för en viss grupp av arbetskraft i det svenska arbetsmarknaden. Korpi, et al. (2015) menar att en särskilt utsatt sektor är med andra ord tillverkningsindustrin som i stort lokaliserar sig närmare sina samarbetspartner för att minska kostnaderna.
Tack vare globalisering har även en ökad konkurrens bland företagen skapat en volatil efterfrågan på varor och tjänster. Efterfrågan på inhemska produkter har ingen återkommande säkerhet vilket skapar en sårbarhet på arbetsmarknaden. Vid högkonjunktur ökar efterfrågan på varor och tjänster vilket i sin tur skapar en mer tryggad inkomstsäkerhet för företag och i sin tur arbetskraften. Om det däremot är en lågkonjunktur försvinner säkerheten vilket resulterar i omstrukturering i företagen (Korpi, et al., 2015).
När det gäller strategier som införs under lågkonjunkturer menar Calmfors (2008) att permittering, lönenedskärningar, arbetstidsförkortningar eller i värsta fall varsel införs. Med andra ord skapar sådan strategi en ökad inkomstosäkerhet och inkomstojämnlikhet på arbetsmarknaden då inflödet av arbetslösa ökar. Det viktiga blir här att skapa en jämvikt för riskgruppen så att inflödet av arbetslösa motsvarar utflödet av arbetslösa för att hålla arbetslöshetsnivån lågt i samhället (Calmfors, 2008).
3.2. Arbetsmarknadens riskgrupp
Med 3.1 som bakgrund består således arbetsmarknadens riskgrupp av tre kategorier: unga, nyexaminerade och lågskicklig arbetskraft som i takt med globalisering haft en svårare
4 förutsättning för etablering på arbetsmarknaden (Korpi, et al., 2015). Riskgruppens förutsättning på arbetsmarknaden kan illustreras med hjälp av en insida-/utsidamodell. Insidan av arbetsmarknaden består av arbetskraft med god etablering på arbetsmarknaden och som har en anställningsskydd, anställningstrygghet och inkomstsäkerhet. Utsidan av arbetsmarknaden består av riskgruppen som är arbetslösa och som står utanför arbetsmarknadens anställningsskydd, anställningstrygghet och inkomstsäkerhet. Bland utsidan av arbetsmarknaden konkurrerar dessa individer för en trygg och långsiktig etablering. Eftersom lågskicklig arbetskraft har tidigare erfarenheter av arbetsmarknaden blir konkurrensen svår att vinna för de andra i riskgruppen. Förutom arbetsmarknadserfarenheter hos lågskicklig arbetskraft kostar upplärningsprocess för unga och nyexaminerade vilket påverkar deras efterfrågan på arbetsmarknaden. Här spelar således vilken utbildningsbakgrund dessa individer har vid inträdet på arbetsmarknaden (Wolbers, 2007).
3.3. Kunskap ett sätt att möta globaliseringen
Vilken metod som används för att möta arbetsmarknadens utmaning kan skilja sig mellan olika länder. Orsaken ligger bakom de ekonomiska skillnaderna bland länderna, vilket påverkar olika typer av finansieringar för att motverka arbetslösheten. För att underlätta riskgruppens inträde till arbetsmarknaden behöver ett land ha ett effektivt utbildningssystem som erbjuder riskgruppen kunskap och kompetens som ökar deras attraktion på arbetsmarknaden (Wolbers, 2007). Med det sagt behöver alltså riskgruppen kunna konkurrera med kunskap och färdigheter för att finna en sysselsättning samt försörjningsmöjlighet i takt med globaliseringens utveckling (Korpi, et al., 2015).
5 4. Disposition
Studien är disponerad enligt följande ordning. Först och främst presenteras i avsnitt 4 studiens avgränsning. Därefter presenteras i avsnitt 5 tidigare forskning och teorier kring arbetsmarknadens anställningsbarhet och missmatchning samt utbildningssystemets påverkan på inträdet till arbetsmarknaden. Avsnitt 6 beskriver studiens metod som baseras på en trianguleringsmetod. I avsnitt 7 presenteras studiens resultat. Resultatet är fördelat utifrån kvalitativt resultat (avsnitt 7.1) och kvantitativt resultat (avsnitt 7.2 och 7.3). Avsnitt 8 syftar till att diskutera studiens resultat utifrån studiens teorier och tidigare forskning. Disponeringen av diskussionen utgår ifrån att först och främst presentera kartläggningen av det tertiära utbildningsnivå som presenteras i avsnitt 8.1. Därefter diskuteras kartläggningen utifrån teorier och tidigare forskning i avsnitt 8.2 som sedan avslutas med studiens egna resultat i delavsnittet 8.2.1 och 8.2.2. Slutligen presenteras studiens slutsats där frågeställningarna besvaras med hjälp av diskussionsavsnittet.
6 4. Avgränsning
Begreppet tertiärt utbildningssystem omfattar alla utbildningsformer på eftergymnasial nivå. I denna studie undersöks endast folkhögskolan, kompletterande utbildningar, vuxenutbildningar, yrkeshögskolan och högskolan. Eftersom statistiken som denna studie baseras på är framtagen ur tidigare rapporter kommer studien endast att undersöka det totala etableringsmåttet per utbildningsform. Därefter kommer studien att jämföra etableringsmåttet bland de populära utbildningsinriktningarna mellan varandra för att undersöka differentieringen mellan relationen utbildning, etablering på arbetsmarknad och kön.
Sedan exkluderas de socioekonomiska förklaringarna om varför vissa individer har hamnat utanför arbetsmarknaden. Studien besvarar alltså inte varför dessa individer har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. För det tredje kan emellertid nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i arbetsför ålder även räknas som en riskgrupp på arbetsmarknaden. Bland dessa har myndigheter så som arbetsförmedlingen ett huvudansvar för att introducera dessa till arbetsmarknaden (Liljeberg & Åslund, 2019). Dock finns även här flera faktorer som påverkar dessa individers etablering på arbetsmarknaden. Med det sagt kommer även arbetsmarknadspolitiska åtgärder bortses från i studiens undersökning om riskgruppens förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden. Dessutom besvarar studien inte matchningen mellan utbildningen och etableringen på arbetsmarknaden. Studien kommer nämna matchningsproblemet utifrån teorier men kommer inte att undersöka populationens matchning efter avslutad utbildning. Studien kommer med andra ord inte undersöka individens kompetens eller kvalifikation vid etablering på arbetsmarknaden.
5. Tidigare forskning och teori
Relationen mellan studier och etablering på arbetsmarknad är ett brett studiefält som kan studeras utifrån olika infallsvinklar. I detta avsnitt fokuseras på den tidigare forskningen och teorin kring riskgruppen på arbetsmarknaden och vilka förutsättningar dessa har för etablering på arbetsmarknaden efter en utbildningsinvestering. I bakgrundsavsnittet introducerades dilemmat arbetsmarknadens inkomstojämnlikhet och inkomstosäkerhet som har växt i takt med globaliseringen. Syftet med detta avsnitt är att knyta ihop bakgrunden med teorier och tidigare forskningar för att förstå riskgruppens förutsättningar på arbetsmarknaden. I avsnitt 5.1 presenteras teorin anställningsbarhet och arbetskraftens missmatchning på arbetsmarknaden.
Denna del syftar till att förklara utbildningsinvesteringens påverkan på riskgruppens etablering på arbetsmarknaden utifrån humankapital och signalteori. När det gäller utbildningsinvestering presenteras i avsnitt 5.2 betydelsen av ett effektivt utbildningssystem utifrån nyexaminerades inträde på arbetsmarknaden. Nyexaminerade tillhör även kategorin riskgrupp på arbetsmarknaden eftersom dessa är i en övergångsfas mellan studier och arbetsmarknad. Med andra ord är studenter enligt Wolbers (2007) och Noelke et., al (2012) inte etablerade på arbetsmarknaden. Avsnitt 5.2 bryter sedan ner teorin om effektivt utbildningssystem till 3 delar som för det första beskriver skillnaden mellan yrkes och teoretisk utbildning i kontrast till riskgruppen. Därefter undersöks relationen mellan utbildning och etablering på arbetsmarknaden utifrån en andrachansutbildning. En andrachansutbildning är i kontext till
7 denna studie folkhögskoleutbildningar, kompletterande utbildningar och vuxenutbildningar.
Sist men inte minst undersöks hur en effektivt utbildningssystem bör finansieras utifrån en social differentieringsperspektiv. Tidigare forskning och teorier avslutas sedan med avsnitt 5.3 som undersöker differentiering mellan relationen utbildning, etablering på arbetsmarknaden och kön. Syftet med detta avsnitt är att undersöka om det existerar en skillnad mellan utbildningsformer vid etableringsprocessen på arbetsmarknaden.
5.1. Anställningsbarhet och arbetskraftens missmatchning på arbetsmarknaden
Globalisering har resulterat i en ökad inkomstojämlikhet och inkomstosäkerhet på arbetsmarknaden. För att motverka detta behöver anställningsbarheten för riskgruppen öka för att få en möjlighet för etablering på arbetsmarknaden. Anställningsbarhet betyder individens möjlighet till att självständigt röra sig inom arbetsmarknaden samt erhålla en långsiktig etablering. Vad det betyder på individnivå är att individen behöver besitta på kunskap, attityder och erfarenheter som en arbetsgivare anser värdiga för anställningen (Rothwell & Rothwell , 2017). Bland de som är i en riskgrupp på arbetsmarknaden är en ökad anställningsbarhet nyckel till ingången på arbetsmarknaden. För att öka anställningsbarheten och motverka en minskad inkomstosäkerhet i en riskgruppen kan en utbildning emellertid formas efter arbetsgivarens efterfrågan. En utbildning kan öka individens anställningsbarhet genom att exempelvis tillämpa verksamhetspraktisk moment i utbildningsprogrammet eller forma utbildningen så den matchar arbetsmarknaden. För att uppnå det sistnämnda kan en utbildningsform exempelvis integrera arbetsmarknaden i utbildningen genom att tillåta erfarna från branschen delta i konstruktionen av utbildningen (Rothwell & Rothwell , 2017).
Emellertid kan en grupp examinerade från en viss utbildningsprogram uppleva en minskad anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Orsaken bakom detta är missmatchningen mellan kvalificeringen och arbetsmarknaden. Således ses denna typ av missmatchning som en bidragande orsak till ökning av arbetslöshet bland en grupp examinerande (Rothwell &
Rothwell , 2017). Vad missmatchning egentligen betyder inom arbetsmarknaden är att individens kunskap och erfarenheter från sin utbildning inte passar in på arbetsmarknadens efterfrågan (Nilsson, 2017). I Rothwell & Rothwells artikel menar de exempelvis att Storbritannien har bevittnat ett utav de största ökningarna bland högre utbildade men att ungefär 60% examineras bland yrken som har låg efterfrågan (Rothwell & Rothwell , 2017). Med andra ord är missmatchning en förekommande orsak till att anställningsbarheten minskar bland arbetskraften.
Men en anställningsbarhet uppnås inte endast genom utbildning. Viljan för arbete, sociala förmågor, förmågan att agera proaktivt, förmågan att avläsa känslor och sociala koder påverkar även anställningsbarheten. I riskgruppens kontext handlar det alltså om att individen behöver själv påverka sin anställningsbarhet för att uppnå en trygg etablering på arbetsmarknaden (Rothwell & Rothwell , 2017).
8 5.1.1. Utbildning ökar chansen för etablering på arbetsmarknaden
Eftersom arbetsmarknaden har genomgått en förändring i takt med globalisering har detta resulterat i en intensivare fokus på utbildning, anställningsbarhet och relationen mellan utbildning och arbetsmarknaden. När det handlar om relationen mellan utbildning och arbetsmarknaden är det viktigt att ha i åtanken att olika utbildningsformer har olika syften.
Utbildningsformer som å ena sidan är yrkesinriktade syftar till att stimulera arbetsmarknadens efterfrågan genom att exempelvis integrera praktiska moment i utbildningen.
Utbildningsformer som å andra sidan baseras på vetenskap, teorier och forskning skapar en generell kunskap inom ämnet som i sin tur stimulerar arbetsmarknaden. När det handlar om etablering på arbetsmarknaden efter avslutade studier kan således inte en examina från yrkeshögskoleutbildning jämföras med en examina inom konst och humanism inom högskoleutbildning och humanism (Nilsson, 2017).
Som tidigare nämnt finns det flera faktorer som påverkar individens anställningsbarhet men Nilsson (2017) skriver följande: It is generally agreed that education pays. Higher education provides no guarantee of actual employment, but it generally increases the chances of becoming employed, reduces the risk of unemployment and leads to higher earning (Nilsson, 2017, p. 80).
Orsaken bakom varför en utbildning ökar chansen för etablering på arbetsmarknaden kan besvaras med humankapital och signalteorin. Inom humankapitalteorier menar man att människan har en potential till att införskaffa sig nya kunskap och lära sig genom hela livstiden.
Inom humankapitalteori är utbildning en viktig faktor till att öka individens produktivitet som i sin tur leder till (i denna kontext) en ökad möjlighet för etablering på arbetsmarknaden (Sharma, 2016). Dock menar forskare inom signalteorin att utbildning inte är begrundad i humankapitalet, istället reflekterar den individens humankapital. Detta kan exemplifieras genom följande citat: The potential employees would opt to send signal about their ability level by acquiring better educational credentials (Sharma, 2016, p. 166).
Med andra ord menar det ovannämnda att en utbildning fungerar som en merit för vad individen har lyckats uppnå med. I kontext till riskgruppen är således en utbildning en viktig faktor till att öka sin anställningsbarhet och etableringsmöjlighet på arbetsmarknaden (Sharma, 2016).
Dock finns det oense om vilken typ av utbildning som ökar individens humankapital. Å ena sidan menar man att en teoretisk lagd utbildning skapar kunskap på ett generellt sätt som skapar förmågor hos individen som inte yrkesutbildningar kan erbjuda. Med andra ord menar man att en generell utbildning gör individen mer flexibel för teknologisk eller organisatorisk förändring på arbetsmarknaden. Däremot är dessa utbildningar mer svårare att genomföra och kräver mer vilja från individen att lyckas än vid yrkesutbildningar. En yrkesutbildning gynnar individer med lägre betyg och är lättare att genomföra än en teoretisk utbildning. Samtidigt ger en yrkesutbildning en naturligare koppling till arbetsmarknaden vilket gynnar riskgruppens förutsättningar (Stenberg & Westerlund , 2014).
9 5.2. Ett effektivt utbildningssystem påverkar inträdet till
arbetsmarknaden
När det gäller riskgruppen på arbetsmarknaden (speciellt ungdomar utan utbildningsbakgrund) gäller här att landet har ett effektivt utbildningssystem så att riskgruppen blir mer anställningsbara på arbetsmarknaden. Wolbers (2007) menar här att yrkesspecifika utbildningssystem gynnar anställningsbarheten för nyexaminerade vid övergången från studier till arbetsmarknaden.
In Vocational programmes that are mainly occupation specific – irrespective of how these programmes are institutionalized in the education system – school leavers have specific skills that prepare them for particular jobs. For employers, these school leavers are very attractive, since the curricula of the vocational programmes already supply them with the skills required for the job and reduces the training costs for employers. (Wolbers, 2007, p. 192)
Det ovannämnda menar således att yrkesutbildningar skapar yrkesspecifika skickligheter vilket förbereder studenten för övergången till arbetsmarknaden. Här anser arbetsgivaren att dessa skickligheter som studenten har med sig är mer attraktiva än en generell utbildning. Studier har alltså visat att ju mer yrkesspecifika utbildningssystem ett land har desto smidigare övergång blir det för nyexaminerade på arbetsmarknaden. Speciellt om yrkesutbildningar består av både lärlingstid och praktik på arbetsplats, vilket gör den nyexaminerade mer attraktiv på arbetsmarknaden (Wolbers, 2007).
Å andra sidan visade Noelke, et al., (2012) en annan bild av övergången från studier till arbetsmarknaden. I syfte om att undersöka relationen mellan högre utbildningen och utbildningsdifferentiering gentemot arbetsmarknaden framställde Noelke, et al. (2012) relationen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden i centrala och Östra Europa.
Statistiken är framtagen från fem olika länder i de centrala och östeuropeiska länder mellan år 2000 och 2008: Kroatien, Tjeckien, Polen, Serbien och Ukraina (Noelke, et al., 2012). Å ena sidan kännetecknas yrkesutbildningarna i dessa länder generellt som en utbildning med starkare anknytning till arbetsmarknaden. Å andra sidan kännetecknas högskoleutbildningarna som en utbildning med generell kompetens. När det gäller relationen mellan studietiden och övergången till arbetsmarknaden har yrkesutbildningar en kortare utbildningstid, vilket har sina fördelar då studenter får en tidigare ingång till arbetsmarknaden. Som tidigare nämnt ger yrkesutbildningar tillräcklig med kompetens för att arbetsgivaren finner nyexaminerade attraktiva till arbetsmarknaden. Detta är tack vare yrkesutbildningens yrkesspecifika upplägg mellan praktiska och teoretiska moment. Men Noelke, et al., (2012) menar att: Longer duration of instructions should increase the amount of skills student acquire […]. More skills imply higher productivity, which translates into better labour market outcomes (Noelke, et al., 2012, p. 705).
Trots yrkesutbildningarnas yrkesspecifika innehåll utvecklar generella utbildningar specifika förmågor hos studenterna. Närmare bestämt utvecklar generella utbildningar studenternas analysering-, problemlösning-, sociala- och kulturella förmågor. Då arbetsgivaren även eftersöker sådana förmågor blir med andra ord dessa studenter attraktiva på andra sätt jämfört med studenter vid yrkesinriktade utbildningsformer (Noelke, et al., 2012).
10 När det gäller relationen mellan utbildning och etablering på arbetsmarknaden har jämförelsestudier visat att det existerar en hierarkisk fördelning mellan typen av examina och yrken på arbetsmarknaden. Bland yrken inom de högre tjänsterna (se avsnitt 3.1) har arbetskraften en högre utbildningsnivå vilket i sin tur genererar högre inkomst jämfört med de yrken med lägre krav av utbildningsnivå. Noelke, et al., (2012) visade att nyexaminerade med högre nivå av generell examina rekryteras till de högre tjänsterna jämfört med yrkesexamina (Noelke, et al., 2012).
Sammanfattningsvis menar de ovannämnda studier att en generell examina på högre nivå kräver tidsmässigt längre utbildningsinvestering jämfört med yrkesexamina. En yrkesexamina erbjuder tillräckligt med kompetens och skicklighet för att göra den nyexaminerade attraktiv på arbetsmarknaden. Dessa två studier visar inte vilken typ av examina som gynnar riskgruppen vid övergången på arbetsmarknaden. Däremot är studierna överens om att ett effektivt utbildningssystem är viktigt för riskgruppens övergång från studier till arbetsmarknaden (Noelke, et al., 2012); (Wolbers, 2007).
11 5.2.1. Skillnaden mellan yrkes och teoretisk utbildning i kontext till riskgruppen
De ovannämnda undersökningarna kunde inte visa vilken typ av examina är effektivast för nyexaminerade vid övergången från studier till arbetsmarknad. I Stenberg & Westerlunds (2014) forskning om utbildning vid arbetslöshet studerades skillnaden mellan arbetsinkomsten för arbetslösa efter yrkes och teoretisk utbildning i Sverige. En yrkesutbildning kännetecknas med en yrkesexamina medan en teoretisk utbildning kännetecknas som en generell examina.
Här menar forskarna att på kort sikt gynnar yrkeslagd utbildning arbetslösa tack vare deras arbetsmarknadsanpassade utbildningsform. På längre sikt kan arbetsmarknadsprognosen fluktuera vilket påverkar efterfrågan på en viss arbetskraft, här är det istället bättre att ha genomfört en teoretisk utbildning som ger bredare kompetens (Stenberg & Westerlund , 2014).
Bland Stenberg & Westerlunds forskning stämde förväntningarna överens med resultatet. När det gäller arbetsinkomsten för arbetslösa gav yrkesutbildningen en högre arbetsinkomst vid återgång till arbetsmarknaden efter avslutade studier. Men på längre sikt gav en teoretisk utbildning en högre arbetsinkomst för deltagarna (Stenberg & Westerlund , 2014).
5.2.2. Riskgruppens utbildning och etablering på arbetsmarknaden
Som presenterades i avsnitt 5.3.1 finns det ingen bättre eller sämre typ av examina när det handlar om övergången från studier till arbetsmarknad. Här handlar det mer om vilken tidsperspektiv man undersöker relationen utbildning och etablering på arbetsmarknaden. Trots detta är studierna i avsnitt 5.3 överens om att ett effektivt utbildningssystem spelar en viktig roll vid övergången studier till arbetsmarknaden. När det handlar om riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden utifrån en utbildningsinvestering undersökte Nordlund, et al.
(2013) relationen mellan en andrachansutbildning och inkomstökning för vuxna individer. I kontext till denna studie består andrachansutbildningar av folkhögskolan, vuxenutbildningar och kompletterande utbildningar (Nordlund, et al., 2013). I det svenska samhället har befolkningens medelålder ökat samtidigt som arbetsmarknaden har förändrat i takt med globaliseringen. Denna typ av utveckling menar Nordlund, et al., (2013) har en negativ påverkan på det svenska välfärden då samhället är beroende av en stark arbetskraft. För att motverka detta behöver arbetsmarknaden således kunna integrera alla sina resurser för att stärka välfärden. För att uppnå detta skriver forskarna:
[…] lifelong learning is here pointed out as one important route to increase employment rates […]. This need for both better initial education and continuous learning throughout the working life is made even more important in relation to increasing demands for the flexibility of the labour force (Nordlund, et al., 2013, p. 515)
Med andra ord behöver samhället införa ett institutionellt system som stödjer individer som är utanför arbetsmarknaden och öka deras anställningsbarhet samt etablering på arbetsmarknaden.
I Sverige har statistiska undersökningar visat att 25 – 30% av gymnasielever har en oavslutad gymnasieexamen vilket minimerar deras anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden.
Som nämndes i avsnitt 5.3 behöver ett land ha ett effektivt utbildningssystem för att kunna integrera dessa på arbetsmarknaden. Därav har vuxenutbildningar och folkhögskoleutbildningar genomförts för vuxna lågutbildade så att dessa individer kan få en andra chans för etablering på arbetsmarknaden (Nordlund, et al., 2013). Effekten av dessa typer
12 av utbildningar har visats tydligt bland forskarnas resultat. För de som deltog i en andra chansutbildning mellan åren 1992 och 1993 ökade inkomsten 9000 kr till 55 500 kr under uppföljningsåret 2003. Fastän Sverige upplevde höga nivåer av arbetslöshet under 1990 talet skapade utbildningarna ett positivt ekonomisk utveckling för arbetslösa (Nordlund, et al., 2013). Forskarna skriver:
The results of this study clearly indicate that low educated swedes who participated in second chance education in the 1990s experienced a rather immediate as well as a long term positive income development compared with individuals not in second chance education (Nordlund, et al., 2013, p. 529)
Ur forskningen som Nordlund, et al. (2013) genomförde visar det tydligt att ett institutionellt investering inom andra chansutbildningar ökar riskgruppernas förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden.
5.2.3. Finansiering av utbildningssystem: social differentieringsperspektivet
Som nämndes i avsnitt 5.3 spelar ett effektivt utbildningssystem en stor roll vid inträdet på arbetsmarknaden. Undersökningen i avsnitt 5.3.2 har visat tydligt att ett institutionellt investering inom andra chansutbildningar ökar riskgruppens förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden. Men för att uppnå ett generellt effektivt utbildningssystem har det emellertid uppstått ett par finansiella diskussioner om huruvida avgiftsfinansierad utbildningsalternativ medför sociala orättvisor i samhället (Andersson, 2008). Fastän utbildning anses som en viktig roll inom etableringsprocessen och inträdet på arbetsmarknaden kan man inte med säkerhet förutspå om utbildningen genererar någon inkomstsäkerhet i närtid. En period av kortare arbetslöshet, osäker eller svag etablering på arbetsmarknaden skulle därav medföra en större ekonomisk tyngd för riskgruppen. Med det sagt skulle det därför bli besvärligt för riskgruppen om finansieringen av utbildningen skulle ske genom kommersiell lån. Resultatet skulle då hamna på studentens ekonomiska kapital som emellertid kan resultera i en social differentiering i samhället. Den sociala differentieringen skulle således handla om vem som har råd med en utbildningsinvestering, vilket skulle påverka riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden (Andersson, 2008).
5.3. Differentiering mellan relationen utbildning, etablering på arbetsmarknaden och kön
I avsnitt 5.3.3 lyftes finansieringen av utbildningssystemet utifrån social differentieringsperspektivet. Förutom social differentiering mellan relationen tertiär utbildning och etablering på arbetsmarknaden har det emellertid dykt upp en differentiering mellan relationerna kön, utbildning och etablering på arbetsmarknaden (Pullman, 2018). I de flesta OECD länder är andelen kvinnor med utbildning högre än andelen män, i Sverige har 43% av kvinnorna i arbetsför ålder en eftergymnasialutbildning på minst 2 år jämfört med 31% av männen (Nilsson, 2017). Fastän den kvinnliga könen är överrepresenterade bland andelen med eftergymnasial utbildning har forskning visat att det existerar en överrepresentation av kvinnor bland individer med etableringsgraden svag eller osäker ställning. En sådan överrepresentation har tenderat att skapat ojämn könsklyftor på arbetsmarknaden. Orsakerna bakom denna
13 könsklyfta kan vara på grund av de oproportionerliga förhållanden i hemmet, könsliga normer och attityder på arbetsmarknaden, strukturella ojämlikheter och diskriminering av arbetsgivaren (Pullman, 2018).
Fastän andelen med eftergymnasial utbildning på minst två år är högre bland kvinnliga könen menar Pullman (2018) att redan här är grunden till könsklyftorna i etableringsgraden. I hennes undersökning kring könsklyftorna i den kanadensiska arbetsmarknaden visade det sig att bland de tertiära utbildningsprogrammen var sociala tjänster, barnskötare, psykologi, sociologi och pedagogik överrepresenterad av kvinnor. I jämförelse fanns det en överrepresentation av männen bland utbildningsprogrammen datavetenskap, ingenjörsutbildningar, ekonomi och matematik. Mot den bakgrunden har således trenden visat att män dras till utbildningsprogram med högre anställningsbarhet på arbetsmarknaden jämfört med kvinnor (Pullman, 2018).
När det handlar om skillnaden mellan teoretisk utbildning och yrkesutbildning för kvinnliga arbetslösa var resultatet ur Stenberg & Westerlunds forskning intressant. Forskarna skriver:
Särskilt finner vi relativt sett mer gynnsam effekter av teoretisk utbildning än yrkesinriktad för kvinnor med korta utbildningar (Stenberg & Westerlund , 2014, p. 21)
Med andra ord skapar en teoretisk utbildning bättre förutsättning för kvinnor i riskgruppen än en yrkesutbildning, dock ger forskarna inte någon vidare förklaring till detta fenomen.
14 6. Metod
Teorier och tidigare forskningar har en viktig utgångspunkt i denna studie. Orsaken är eftersom studien har en induktiv tillvägagångsätt som förlitar sig på tidigare forskning och teorier. De tidigare forskningarna och teorierna bearbetar övergången mellan studier och arbetsmarknad samt riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden.
Aitken & Valentine (2006) skriver att:
”Theory […] is equally important as a way of knowing. If philosophy encompasses larger ways of knowing that connect us to the beliefs, values and meanings of others […] and systematize what we know, then theory extends this to experience of everyday life.” (Aitken & Valentine , 2006 , p. 6)
Induktiva teorier har en speciell relation inom samhällsgeografi eftersom dessa teorier bearbetas från en generell teori till en specifik teori genom empiriska källor. Dessa källor eftersträvar gemensamheter, likheter eller olikheter för att skapa en ny teori (Aitken & Valentine , 2006 ).
Den induktiva tillvägagångsätten i denna studie genomförs genom en trianguleringsmetod vilket är studiens metodiska utgångspunkt.
6.1. Triangulering
Trianguleringsmetod beskrivs enligt Yeasmin & Rahman (2012) som en verifieringsprocess som syftar till att öka meningsfullheten vid en undersökning. För att uppnå detta inom samhällsgeografi kan studiens undersökning kombinera flera teorier och källor (dvs. studiens data) för att framställa ett gemensamt resultat. Trianguleringsmetod tillämpas i synnerhet genom att kombinera kvalitativ metod (studiens undersökning) med en kvantitativ metod (studiens verifiering). På så sätt kan en studie förses med både kvalitativa och kvantitativa bekräftelse som i sin tur ökar trovärdigheten och valideringen av resultatet (Eliasson, 2018);
(Yeasmin & Rahman, 2012). Dock menar Yeasmin & Rahman (2012) att en användning av trianguleringsmetod bör utföras med noggrannhet. En trianguleringsmetod kan först och främst skapa motsägelser eller missvisning i resultatet ifall undersökningens data inte utgår från ett gemensamt mål eller syfte. Med andra ord kan resultatet i studien inte uppnå syftet med trianguleringsmetoden vilket är att öka trovärdigheten och valideringen, eftersom resultatet bildar motsägelser. I kontext till denna studie bör således de kvalitativa och kvantitativa data behandla riskgruppens förutsättning för en etablering på arbetsmarknaden utifrån en utbildningsinvestering. Användning av en trianguleringsmetod förlitar sig således på undersökarens kunskap och förståelse inom studiens område så att undersökningens metod uppnår det önskade resultatet (Yeasmin & Rahman, 2012).
6.1.1. Kvalitativ metod och data
Den kvalitativa metoden syftar till att kartlägga det tertiära utbildningssystemet och undersöka syftet med utbildningssystemet och de olika utbildningsformerna. Kartläggningen av tertiära
15 utbildningssystemet baseras på en narrativ litteraturgenomgång av dokument så som Regeringskansliet (2005), Andersson (2008), Nordlund et al., (2013) och olika temarapporter från SCB. Regeringskansliet (2005) analyserar utbudet av eftergymnasial utbildning samt hur utbildningarna finansieras vilket är ur studiens kontext intressant. Andersson (2008) undersöker hur den högre utbildningen bör organiseras och finansieras för att bemöta utmaningen med globalisering i samhället. Nordlund et al., (2013) innehåller intressant data om riskgruppens förutsättning för etablering på arbetsmarknaden genom en utbildningsinvestering. Temarapport 9, 10 och 11 från SCB (2017) undersöker etableringen på arbetsmarknaden efter avslutad studier på tertiär nivå.
En narrativ litteraturgenomgång har till skillnad från en systematisk litteraturgenomgång inte målet att upptäcka nya kunskap, som i studiens kontext är endast en kartläggning av det tertiära utbildningssystemet. Målet är att få en initial bild av hur det svenska tertiära utbildningssystemet fungerar för att sedan skapa en förståelse för riskgruppens förutsättning på arbetsmarknaden (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar att en narrativ litteraturgenomgång passar bättre för studier vars metoder bygger på en interpretativ epistemologi.
6.1.2. Kvantitativ metod och data
Eftersom det är ur studiens intresse att kvantifiera etableringen på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning kommer studien använda sig av ett antal statistiska rapporter. Den kvantitativa metoden baseras på en systematisk litteraturgenomgång genom en metaanalys. En systematisk litteraturgenomgång syftar till att utförlig undersöka beslut, metod och slutsatser i publicerade eller opublicerade dokument (Bryman, 2011). En kvantitativ metod av sådan slag innefattar en metaanalys som enligt Bryman (2011) är en sammanslagning av resultat från flera studier för att framställa en generell effekt av dataresultatet.
De statistiska rapporterna som denna studie använder sig av är framtagna från SCB och UKÄ.
Dessa rapporter innehåller undersökningar om etablering på arbetsmarknaden efter avslutade studier från kompletterande utbildning, folkhögskolan, vuxenutbildning, yrkeshögskolan och högskolan. Statistiken är baserad på enkätundersökningar där målgruppen är studenter som har en avslutad utbildning från de ovannämnda utbildningsformerna. I enkätundersökningen undersöks målgruppens sysselsättningsstatus 3 år efter avslutad utbildning eftersom det ger en mer rättvis bild av etableringsstatusen. Statistiken är kategoriserad utifrån deltagarnas olika utbildningsinriktningar vilket presenteras i studiens appendix (se appendix).
Precis som denna studie använder rapporterna etableringsmåttet för att mäta etableringsgraden på arbetsmarknaden efter avslutad studier. Etableringsmåttet grupperas mellan sex kategorier:
1. Etablerad på arbetsmarknaden
2. Osäker ställning på arbetsmarknaden 3. Svag ställning på arbetsmarknaden 4. Utanför arbetsmarknaden
5. Studerande 6. Ej i undersökning
16 För att uppfylla kategorin etablerad behöver individen vara sysselsatt senast november månad i det aktuella uppföljningsåret. Förutom detta behöver individen ha en årlig arbetsinkomst som är i nivå med den genomsnittliga årliga löneökningen på arbetsmarknaden. Eftersom kategorin etablerad på arbetsmarknaden är en justerad mått kan olika definitioner förekomma i tidigare undersökningar. Av detta skäl kommer denna studie att utesluta den ekonomiska definitionen i etableringsmåttet och bara fokusera på av etableringsgraden. Förutom en stabil årsinkomst behöver även individen inte ha genomgått något under definitionen arbetslös eller studerande (Universitetskanslers Ämbete , 2016).
Individen kategoriseras som osäker om arbetsinkomst är mindre än den justerade genomsnittliga årsinkomsten, har haft en hög arbetsinkomst men haft perioder av arbetslöshet och inte sysselsatt i novembermånad. En svag ställning är liknande som osäker ställning, skillnaden är däremot att arbetslösheten har varit längre än 270 dagar under året. Om individen inte har någon inkomst under året kategoriseras denna som utanför arbetsmarknaden. Om individen har varit registrerad i högskolans utbildningar eller har mottagit studiestöd på minst 2000 kr kategoriseras denne som studerande (Universitetskanslers Ämbete , 2016).
I denna studie förekommer även benämningen anknytning till arbetsmarknaden vilket betyder etablerad-, svag- och osäker ställning. Anledningen är för att individer med svag och osäker ställning är fortfarande inkluderad på arbetsmarknaden men upplever viss svårighet vid etableringen.
7. Resultat
Resultatet presenteras enligt följande ordning, först och främst presenteras en kartläggning av det tertiära utbildningssystemet i Sverige. Här är det viktigt att notera förkortningarna av respektive utbildningsformer. Därefter fördelas resultatet till två avsnitt, den ena presenterar vuxenutbildningen, kompletterande utbildning och folkhögskoleutbildning och den andra presenterar högskoleutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Dessa två avsnitt är kategoriserade utifrån etablering på arbetsmarknaden och differentiering mellan relationen utbildning, etablering och kön. Differentiering avser alltså skillnader mellan relationen utbildning, etablering och kön.
7.1. Kvalitativ resultat: En kartläggning av tertiära utbildningssystemet Utbildningar på tertiär nivå avser alla former av utbildning som ges på eftergymnasial nivå. För att uppmana befolkningen till vidare studier och motverka sociala orättvisor har regeringen bestämt att själva finansiera utbildningssektorn (Andersson, 2008). I det svenska tertiära utbildningssystemet kan utbildningarna grupperas mellan offentligt finansierat utbildningsväsende och utbildningsform med statlig stöd. I den offentliga utbildningsväsendet ingår utbildningar så som högskoleutbildning (HU), yrkeshögskoleutbildning (YH) och kommunala påbyggnadsutbildningar som kallas för vuxenutbildningar (VUX) eller komvux. I utbildningsformer med statligt stöd ingår kompletterande utbildning (KU) och folkhögskoleutbildningar (FH) (Regeringskansliet, 2005) Förutom statlig och offentlig
17 finansiering av utbildning motiveras även studier på tertiärnivå genom att erbjuda ekonomisk studiestöd för studenterna. Studiemedelssystemet baseras på en ekonomisk studiestöd i form av bidrag och lån som de flesta utbildningsprogrammen på tertiär nivå är berättigade till.
Myndigheter som bevakar och sköter studiemedelsystemet kallas för den centrala studiestödsnämnden (Andersson, 2008).
Kartläggningen av det tertiära utbildningssystemet syns i tabell 1. När det gäller högskoleutbildningarna drivs utbildningen i form av kurser inom ett visst program och utifrån programmet erläggs antingen en yrkesexamina, en generell examina eller en konstnärlig examina. Studietiden för en högskoleutbildning varierar mellan 1,5 år och 5,5 år (Regeringskansliet, 2005).
Till skillnad från högskoleutbildningarna vilar yrkeshögskoleutbildningarna på kunskap som genereras i produktion av varor, tjänster och vetenskap. Syftet med utbildningen är att svara på arbetsmarknadens efterfrågan på kvalificerad arbetskraft där förkunskaperna vilar på de gymnasiala kunskapen (SCB: Utbildning och arbete, Temarapport 10, 2017). Inom en yrkeshögskoleutbildning består ungefär en tredjedel av lärande i arbetslivet medan resterande består av klassrumsundervisning (Regeringskansliet, 2005). För att utbildningen ska lyckas krävs att arbetslivet medverkar i utbildningen där företag ska erbjuda de studerade platser för lärande i arbete. Här ska arbetsplatsen erbjuda en handledare som tillgodogör studenten ny kunskap och erfarenheter för yrket (SCB: Utbildning och arbete, Temarapport 10, 2017).
Således brukar kvalificerad yrkesutbildning generellt vara två års studietid men det kan variera mellan 1 – 3 år utifrån utbildningsprogram (Regeringskansliet, 2005).
Primär utbildningsnivå (grundskolan)
Sekundär utbildningsnivå (gymnasiet) Tertiär utbildningsnivå
Yrkesförberedande Högskoleförberedande Utbildning med statlig stöd
Offentlig utbildningsväsende
FH KU
VUX
Arbetsmarknad eller vidarestudier Generell, konstnärlig eller yrkesexamina
Tertiär utbildningsnivå
Offentlig utbildningsväsende
YH HU/Universitet
Yrkesexamina Generell, konstnärlig eller yrkesexamina
Etablering på arbetsmarknad Etablering på arbetsmarknad
Tabell 1: Kartläggning av den tertiära utbildningssystemet.
Källa: (Regeringskansliet, 2005); (SCB: Utbildning och arbete, Temarapport 10, 2017); (SCB: Utbildning, Temarapport 11, 2017); (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017);
18 När det handlar om kommunala påbyggnadsutbildningar (VUX) som också är en del utav den offentliga utbildningsväsendet skriver Nordlund, et al. (2013)
[…] education shall provide the pupils with knowledge and, in cooperation with the homes, promote their harmonious development into responsible human beings and members of the community. This act also extends the right of education to adults which is provided at the municipal level and Is known as Komvux. (Nordlund, et al., 2013, p. 516)
Dessa utbildningar har egna särskilda skollagar och förordning vilket kommunen följer för att uppmuntra viljan till att öka sin kunskap och kompetens. Det finns flera olika syften med VUX, exempelvis ger utbildningen vuxna med oavslutad gymnasieutbildning eller grundskoleutbildning en chans att utöka sina kunskaper och få en behörighet för vidarestudier.
Dock behöver vuxna inte ha oavslutad gymnasieutbildning för att läsa utbildningen, vuxna som behöver byta karriär är också behörig för utbildningen (SCB, 2019). Studietiden för kommunala påbyggnadsutbildningar varierar mellan 1 termin och 3 terminer, dock är 2 terminer vanligast.
Finansiering av dessa utbildning är fördelad mellan staten och kommunen dock har vissa av dessa utbildningar flyttats antingen till kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskolan och högskolan (Regeringskansliet, 2005).
Hittills har de ovannämnda utbildningarna finansierats av offentligt medel, när det handlar om statliga finansierade utbildningar har vi KU och FH. KU är en fristående gymnasial eller eftergymnasialutbildning som utbildningsanordnare kan ansöka om statlig finansiellt stöd (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017). Storleken på den finansiella stödet justeras utifrån utbildningens värdefullhet i nationellt perspektiv, vilket beslutas genom skolverket. Skolverket kan i sin tur bestämma tilldelningen av resurser och har en speciell tillsyn av utbildningens kvalité (Regeringskansliet, 2005). KU fungerar först och främst som en åtgärd ifall arbetsmarknaden är i behov av en viss yrkeskategori eller ifall det svenska kulturarvet saknar behöriga arbetstagare. Emellertid fungerar även KU som en komplement ifall en individ saknar behörighet för högskolestudier (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017).
Till skillnad från KU anses FH som en egen självständig utbildningsform med statlig stöd (Regeringskansliet, 2005). För det första ska utbildningen ge samhället en demokratisk utveckling, med andra ord ska alla ha möjligheten till en utbildning med hjälp av statens stöd.
För det andra ska utbildningen bidra till en ökad mångfald där människor får rätten att påverka sin livssituation. För det tredje ska utbildningen motverka utbildningsklyftorna genom att öka befolkningens utbildningsnivå. Sist men inte minst ska utbildningen öka bidraget och intresset till kulturlivet (SCB: Utbildning, Temarapport 11, 2017). Utbildning inom FH kan bland annat vara inom musik, teater och konst. Dessa utbildningar ger också studenterna möjligheten för vidare studier inom samma inriktning på högre nivå (SCB: Utbildning, Temarapport 11, 2017).
Inom VUX, FH, KU erbjuds den studerande efter avslutad utbildning antingen en generell eller en yrkesexamina (Regeringskansliet, 2005).
19 7.2. Kvantitativ resultat: VUX, KU & FH: etablering efter avslutad studier Bland deltagare som fullföljt sin utbildning från en KU hade 33% en etablerad status på arbetsmarknaden, 14% en osäker ställning, 23% en svag/utanför ställning på arbetsmarknaden, 31% en studerande status (se figur 2). Vad gäller könsskillnad bland etableringsgraden inom KU utbildningen visar statistiken väldigt små skillnader, se figur 2 (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017).
Bland deltagare från FH visar statistiken att 33% hade en etablerad status, 12% osäker ställning, 22% en svag ställning/varken arbetar eller studerar och 33% en fortsatt studier på antingen högskolan eller annan studieform (se figur 3). Även här visar statistiken små skillnader mellan relationen kön och etablering på arbetsmarknaden (SCB: Utbildning, Temarapport 11, 2017).
Figur 1: Etableringsstatus året efter fullföljd KU 2015.
Källa: (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017, p. 14)
Figur 2: Etableringsstatus året efter avslutad FH 2015.
Källa: (SCB: Utbildning, Temarapport 11, 2017, p. 14)
20 Bland deltagare med avslutad komvux utbildning på gymnasial nivå hade ungefär 69% en anknytning till arbetsmarknaden jmf. 67% innan utbildningen (se figur 4). Fastän detta betyder en ökning med endast 2% syns skillnaderna tydligare bland de andra ställningarna efter avslutad utbildning. 46 % hade en etablerad ställning jmf. 39% innan utbildningen vilket är en ökning på 7%. Andelen som var utanför arbetsmarknaden minskade från 17% till 8% efter avslutad utbildning. Samtidigt visar statistiken tydligt att övergången till högskolestudier ökade till 16%
efter en avslutad utbildning (SCB, 2019).
Eftersom Komvux ges både på gymnasial och grundskolenivå är det även intressant att undersöka den sistnämndas etableringsmått. Vad gäller denna utbildning kan vi även se här ett tydlig resultat på skillnaden mellan jämförelseåret när det gäller etableringsmåttet. Ungefär 60% av deltagare hade en anknytning till arbetsmarknaden det vill säga etablerad, osäker och svag, jmf. 40% innan studier. Enligt statistiken har nästan dubbelt så många en etablerad ställning till arbetsmarknaden efter avslutad studier (se figur 5). En intressant iakttagelse är den totala minskningen av andelen utanför arbetsmarknaden då 33% var utanför arbetsmarknaden innan studierna, jmf. 20% efter (SCB, 2019)
Figur 4: Etableringsstatus före och efter studier inom komvux under år 2013–2015 på gymnasienivå.
Källa: (SCB, 2019, p 29)
Figur 5: Etableringsstatus före och efter studier inom komvux under år 2013–2015 på grundskolenivå.
Källa: (SCB, 2019, p. 28)
21 7.2.1. Differentiering mellan utbildning, etableringsmått och kön
Vad som vi har hittills sett är en positiv relation mellan etablering på arbetsmarknaden efter avslutad studier från VUX, KU och FH. Men hittills visar statistiken ingen differentiering mellan relationen utbildning och etablering på arbetsmarknaden. För att undersöka om differentiering existerar jämförs relationen mellan utbildning och etableringen på arbetsmarknaden utifrån detaljerad utbildningsinriktning.
Figur 6 visar en differentiering mellan utbildning och etableringsmåttet men inte mellan könen.
Inom KU var de två största utbildningsinriktningarna personliga tjänster samt konst och media.
När det gäller typen av examina är det viktigt att poängtera skillnaderna mellan dessa utbildningar. Inom konst och media är typen av examina generell jämfört med personliga tjänster, dvs yrkesexamina (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017). Nästan 90 % hade en anknytning till arbetsmarknaden från personliga tjänster, jmf. ungefär 50% från konst och media. I detaljerad statistik hade ungefär 45% en etablerad ställning av båda könen från utbildningsinriktningen personliga tjänster, jämfört med 20% från konst och media (kvinnor) och 25% (män). Figuren visar däremot tydligt att fler studerade vidare vid antingen en högskola eller en annan utbildningsform från konst och media (bägge könen). Å andra sidan var det mer vanligt för kvinnorna att ha en anknytning till arbetsmarknaden. Ett intressant resultat är den höga andel med osäker eller svag ställning bland personliga tjänster jämfört med konst och media (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017).
När det gäller differentieringen mellan könen kan vi se att det är en viss skillnad mellan utbildningarna. Av kvinnorna var det mer vanligt att studera vidare i en högskoleutbildning inom konst och media, 30%, kvinnor jmf. 24% av män. Inom personliga tjänster var det mer vanligt för männen att studera vidare, dock en högre andel kvinnor som hade en anknytning till arbetsmarknaden Figuren visar någorlunda högre andel män med anknytning till arbetsmarknaden från utbildningen konst och media jmf. med kvinnorna (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017).
Figur 6: Relationen mellan utbildning och etablering utifrån två största inriktningarna och kön inom KU 2015.
Källa: (SCB: Utbildning, Temarapport 9, 2017, p. 15)
