Beteckning:
Akademin för hälsa och arbetsliv
Den byggda utemiljöns betydelse för människors motionsvanor
- Sett ur ett hälsopedagogiskt perspektiv
Anna Boström Januari 2011
Examensarbete 15 hp, grundnivå Folkhälsovetenskap
Hälsopedagogiskaprogrammet 180 hp Examinator: Birgitta Wiitavaara
Handledare: Gisela van der Ster
Abstract
In order to investigate whether people living in Linköping city feel that the built environment affects their exercise habits, a quantitative cross-sectional study with qualitative elements was conducted.A questionnaire was the chosen approach in which information about exercise habits, education level, built environment wasrequested. The selected group was people working at Skatteverket in Linköping where many people work and where age, gender and education level varies. The built environment does affect the exercise habits, where major proportions choose to exercise in areas considered inviting. The majority of the respondents had a tertiary education, and many lived in the city of Linköping. More non-city residents found that their built environment invited them to exercise compared to those living in the city. People who lived in the city usually choose to walk, run and ride bicycle in their built environment. Lighting, streets suited for walking and better trails were factors that affected respondents' exercise habits. The factor that had the greatest impact upon the respondents ex- ercise habits was the vicinity to the activity. The most common exercise frequency was 3-5 times a week and the workout usually lasted for 30-60 minutes. Most people living in Linköping city, exercised 2-3 times a week, while those who did not live in Linköping city, usually exercised 3-5 times a week. The main motivation to exercise more among residents in Linköping would be better lighting, while non-city inhabitants reported the weather.
Keywords: built environment, exercise habits
A. Boström (2011). Den byggda utemiljöns betydelse för människors motionsvanor
- Sett ur ett hälsopedagogisk perspektiv. Akademin för hälsa och arbetsliv. Gävle Högskola
Sammanfattning
I syfte att undersöka om människor boende i Linköping upplever att den byggda utemiljön påverkar deras motionsvanor, har en i huvudsak kvantitativ tvärtsnittsstudie med ett kvalita- tivt inslag genomförts. Den byggda utemiljön påverkar Linköpingsbornas motionsvanor då en övervägande del av respondenterna väljer att motionera i den då de anser att den inbjuder till motion. En stor del av dem som motionerar har en eftergymnasial utbildning samtidigt som många bor i Linköpings stad. Fler icke stadsbor rapporterade att deras byggda utemiljö inbju- der till motion jämfört med dem som bor i staden. De stadsbor som motionerade i den byggda utemiljön brukade främst nyttja den till att promenera, löpträna och cykla. Belysning, prome- nadvänliga stråk och bättre motionsspår är faktorer inom den byggda miljön som påverkar respondenternas motionsvanor. Det som hade störst påverkan på motionsvanorna var närheten till själva aktiviteten. Den mest förekommande motionsfrekvensen bland samtliga responden- ter var 3-5 gånger i veckan, och de flesta motionspass pågick vanligtvis 30-60 minuter. De flesta Linköpingsbor motionerade vanligtvis 2-3 gånger i veckan, medan de som inte bodde i Linköpings stad, vanligtvis motionerade 3-5 gånger i veckan. Linköpingsbornas främsta driv- kraft till att motionera mer skulle vara bättre belysning, medan de som inte bor i staden rap- porterade väder.
Nyckelord: Byggd utemiljö, motionsvanor
A. Boström (2011). Den byggda utemiljöns betydelse för människors motionsvanor
- Sett ur ett hälsopedagogisk perspektiv. Akademin för hälsa och arbetsliv. Gävle Högskola
Förord
Jag vill tacka min handledare Gisela van der Ster för hennes stöd och hjälp under denna peri- od. Ett stort tack riktas även till alla respondenter och min kontaktperson på Skatteverket för er positiva inställning och er hjälpsamhet. Sist men inte minst vill jag visa min uppskattning till familj och vänner för att ni uppmuntrat och stöttat mig under uppsatsens gång.
Anna Boström, Linköping 2011-01-09
Innehåll
1. Introduktion ... 1
1.1 Folkhälsomål ... 1
1.1.2 Målområde 5... 1
1.1.3 Målområde 9... 2
1.2 Motion ... 3
1.2.1 Effekter av motion ... 3
1.2.2 Rekommendationer ... 4
1.2.3 Grad av fysisk aktivitet bland boende i Linköping... 4
1.3 Parker och grönområden ... 4
1.4 Anläggningar för motion och rörelse ... 5
1.5 Aktiv transport ... 6
1.6 Byggd miljö ... 7
1.7 Hur ser den byggda utemiljön ut i Linköping? ... 8
1.8 Teoretisk ansats ... 8
1.9 Syfte ... 9
1.9.1 Frågeställningar ... 9
2. Metod ... 9
2.1 Urval ... 9
2.2 Material ... 10
2.3 Genomförande ... 10
2.4 Databehandling ... 11
2.5 Validitet och reliabilitet ... 11
2.6 Forskningsetiska överväganden... 12
3. Resultat ... 12
3.1 Den byggda utemiljön och motion ... 13
3.2 Rekommendationer gällande motion ... 15
3.3 Skillnader mellan könen ... 16
4. Diskussion ... 17
5. Förslag på åtgärder och fortsatt forskning ... 21
6. Referenser ... 22
7. Bilaga ... 24
1
1. Introduktion
Vår regelbundna motion har minskat kraftigt i jämförelse med när våra mor- och farföräldrar var unga, detta i takt med att dagens arbeten inte kräver samma fysiska ansträngning som det beskrivs i historieböckerna. Med denna information i åtanke är det inte så konstigt att folk- sjukdomar som övervikt, fetma och psykiska sjukdomar blir allt mer vanliga i vårt samhälle då våra dagliga rutiner kräver en mindre grad av fysisk aktivitet i kombination med att många väljer en stillasittande fritid framför rörelse (FYSS, 2008). Sättet vi väljer att transportera oss själva på har också förändrats avsevärt. Dagens färdmedel består till största del av fordon så som bil och buss och inte av promenader och cykling som var vanligt förekommande för någ- ra år sedan. Befolkningen i dagens samhälle ges samtidigt mindre utrymme för spontan rörel- se då stadsplanering av bostadsområden och utveckling av köpcentra osv. kräver bil och missgynnar cykel- och gångtrafikanter (Ibid.).
1.1 Folkhälsomål
Sveriges riksdag beslutade 2003 att en ny sektorsövergripande folkhälsopolitik skulle införas i Sverige, med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa i befolkningen.
Folkhälsopolitiken utgår ifrån människans livsvillkor och levnadsvanor, vilket går under namnet hälsans bestämningsfaktorer. Dessa faktorer består inte bara av riskfaktorer så som rökning och alkohol utan består i lika hög grad av friskfaktorer och skyddsfaktorer så som fysisk aktivitet. Regeringen har formulerat 11 folkhälsomål vilka inkluderar de bestämnings- faktorer som man anser har störst betydelse för befolkningens hälsa, för att skapa en jämlik hälsa hos invånarna (Ågren, 2003).
1.1.2 Målområde 5
Sunda och säkra miljöer och produkter är av betydelse för folkhälsan och utgör därför ett sär- skilt målområde. Det är av vikt att uppmärksamma miljöns påverkan på människors hälsa samt att vara försiktig och lyhörd då nya tekniker införs i vårt samhälle. Av de 15 miljö- kva- litetsmålen är det främst god bebyggd miljö, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri mil- jö, skyddande ozonskikt och säker strålmiljö som visat sig ha betydelse för folkhälsan.
2
I regeringspropositionen (Ågren 2003) lyfts även Nationella folkhälsokommitténs krav på närhet till grönområden i anslutning till boendet fram. Tillgång till grönområden har stor be- tydelse för möjligheterna till fysisk aktivitet - speciellt viktigt är det att grupperna barn, äldre och funktionshindrade har denna tillgång då de många gånger har sämre förmåga att kunna transportera sig. Arbetet med att förebygga skador ligger också inom detta område, och Sveri- ge är framträdande när det gäller att förebygga barnolyckor då ett systematiskt förebyggande skadearbete finns. För att detta ska vara genomförbart, krävs det ett samarbete på lokal och regional nivå tillsammans med trafikpolis och att samhällets skyddsfunktioner och beredskap mot olyckor samarbetar (Ibid.).
1.1.3 Målområde 9
Då fysisk aktivitet har visat sig vara en förutsättning för en god hälsa, har det blivit självklart att ökad fysisk aktivitet ska utgöra ett av de elva målområdena. Det är erkänt att fysisk aktivi- tet är en viktig faktor i arbetet med att förebygga sjukdomsuppkomst. Det som främst upp- märksammats är den gynnsamma effekt fysisk aktivitet har på hjärt- och kärlsjukdomar. Fy- sisk aktivitet 30 minuter per dag anses tillräckligt för att förebygga sjukdom för de flesta människor (Ågren, 2003), detta innefattar exempelvis en promenad.
År 2009 genomfördes den senaste nationella folkhälsoenkäten i syfte att undersöka männi- skors hälsa och välbefinnande. Enkätundersökningen visade att män och kvinnor med kort utbildning i större utsträckning var mer stillasittande jämfört med personer med mellanlång eller lång utbildning. Hos båda könen framgick det att personer med arbetaryrken var mer stillasittande än gruppen tjänstemän (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det är också visat att flickor inte ges samma möjlighet som pojkar att delta i organiserade idrottsaktiviteter. Skolid- rotten bör därför utveckla arbetsformer som gör att alla barn kan delta i alla former av idrott.
Invandrare, funktionshindrade och arbetslösa har sämre förutsättningar när det kommer till friluftsliv. Friluftslivet bör utvecklas, liksom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering där tillgång till grönområden är viktigt. Regeringen vill också att andelen arbetsresor med cykel ökar samt att fysisk aktivitet under arbetstid bör uppmärksammas. I regeringsproposi- tionen poängteras vikten av en bra idrottspolitik så att den stärker människors möjlighet att utöva motion (Ågren, 2003).
Det skiljer sig mellan könen gällande träningens och motionens kvantitet samt att studier visar att män och kvinnor upplever olika hinder till varför de väljer att inte motionera eller träna. I
3
en undersökning från USA framkom det att både de kvinnliga och manliga respondenterna ansåg att ”ha en kompis att träna med” var den mest effektiva drivkraften för att träna. De kvinnliga respondenterna uppgav att hålla sig i form var den främsta anledningen till motion och träning medan männen angav att bli starkare som det främsta motivet. Det vanligaste hindret som kvinnorna upplevde var att de inte hade tid att träna eller motionera. De manliga respondenterna uppgav att de ville göra något annat av tiden som den vanligaste orsaken till varför de inte tränade (Tegerson & King, 2002).
1.2 Motion
Fysisk aktivitet kallas all typ av rörelse som ger en ökad energiomsättning. Detta innebär all typ av muskelaktivitet, exempelvis trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, friluftsliv, mo- tion och träning. Fysisk aktivitet är alltså inte detsamma som motion . Motion kan definieras som en planerad eller ordnad fysisk aktivitet som utförs i syfte att förbättra eller upprätthålla den fysiska konditionen, muskelstyrka, muskeluthållighet, balans, koordination, rörlighet och kroppssammansättning. Vissa former av motionsaktiviteter innebär oftast ett ombyte till trä- ningskläder (Elinder & Faskunger, 2006).
1.2.1 Effekter av motion
Det är sedan länge känt att regelbunden fysisk aktivitet och motion har positiva effekter på vår kropp, både fysiskt och psykiskt. Ett liv med motion och rörelse minskar risken att dö en för tidig död till följd av hjärt- och kärlsjukdomar, slaganfall, vissa cancerformer, typ 2- diabetes, benskörhet, högt blodtryck, övervikt eller fetma. Fysisk aktivitet och motion kan utföras på olika nivåer, ju högre intensitet desto större blir också påverkan på kroppen. Effekterna av fysisk aktivitet och motion beror på intensitet, varaktighet, frekvens, typ av träning, indivi- dens ålder och genetiska faktorer (Elinder & Faskunger, 2006). Fysiologiska effekter av mo- tion är att andningen förbättras, blodtrycket ökar, kroppstemperaturen stiger, hjärtats och musklernas genomblödning ökar samt att hormoner som adrenalin och tillväxthormon frisätts (FYSS, 2008).
Fysisk aktivitet och motion påverkar också den självupplevda hälsan genom att konditionen, balansen och koordinationen höjs. Människor som upplever att de känner sig i bra fysisk form, skattar ofta sin hälsa högt (Elinder & Faskunger, 2006). Rörelse har även visat sig ha betydelse för människors psykiska välmående. Personer som lider av depression och ångest
4
rekommenderas att röra på sig då fysisk aktivitet och motion har visat sig vara positiva inslag i behandlingsprocessen (FYSS, 2008).
1.2.2 Rekommendationer
Motion eller konditionsträning bör utövas 3-5 gånger i veckan där varje tillfälle bör pågå i 20- 60 minuter. Intensiteten skall vara måttlig till hög samt att personen skall bli aningen svettig.
Exempel på konditionsträning kan vara: löpning, cykling, skidåkning eller simning (FYSS, 2008).
1.2.3 Grad av fysisk aktivitet bland boende i Linköping
I rapporten Östgötens hälsa (2006) framkom det att var fjärde östgöte i åldern 18-84 år var regelbundet fysiskt aktiv. Index för fysisk aktivitet i denna undersökning var en sammanväg- ning av den fysiska aktiviteten i vardagen samt den frivilliga motionen och träningen på friti- den. Indexet redovisades på fyra nivåer; inaktiv, lite aktiv, ganska aktiv och regelbundet aktiv.
Den största andelen av respondenterna kategoriserades som ganska aktiva, 38 procent, medan 27 procent kategoriserades som lite aktiva. Det framkom små skillnader mellan könen där andelen fysiskt inaktiva var något högre bland männen. Den totala andelen inaktiva i studien uppgick till 11 procent och det motsvarar ungefär 32 2000 personer i åldersgruppen 18-84 år.
I rapporten framkom det också att den största benägenheten att förändra sin grad av fysisk aktivitet återfanns i de yngre åldergrupperna 18-29 år och 30-44 år, där tre av fyra responden- ter var positiva till att öka sin fysiska aktivitet. Trettiosex procent av östgötarna inom ålders- kategorin 65-84 övervägde att förändra sin grad av fysisk aktivitet, vilket motsvarar ca 18 000 individer (Ibid.).
1.3 Parker och grönområden
I takt med att städerna växer har det blivit mer och mer populärt att bosätta sig centralt, något som har resulterat i att det vuxit fram grupper som sällan kommer i kontakt med naturen. En- ligt Faskunger (2007) definieras ett grönområde som en större grönyta som finns i nära an- slutning till ett bostadsområde eller tätort med skog, promenadstråk eller stigar. Med en park menas en anlagd grönyta där det regelbundet förekommer skötsel. Parken består vanligtvis av stora gräsytor och finns i ett bostadsområde eller centralt på en ort (Ibid.).
5
Undersökningar har visat att parker är det som främst uppmuntrar stadsmänniskor till att mo- tionera samt att närheten till parkerna är av betydelse. Människor som har längre än 1 km till närmaste park sjunker sannolikheten att de använder parken regelbundet. Forskning visar att nästan alla som har en park inom ett avstånd på 200 meter använder parken regelbundet (Fa- skunger, 2007). Den nationella folkhälsoenkäten 2004 visade att 95 procent av Sveriges män och 92 procent av Sveriges kvinnor har en park eller ett grönområde inom ett avstånd på 5-10 minuter, resultatet säger inget om ytans kvalité eller användbarhet (Statens folkhälsoinstitut, 2004).
Parkernas utformning har också betydelse för människors vistelse i området. Mängd och form av vegetation samt förekomst av intressanta och slingrande stråk är några faktorer som påver- kar. En studie bland amerikanska kvinnor visade att kuperad terräng, promenad- och jogging- stråk eller slingor var faktorer som kvinnorna upplevde som viktiga parkegenskaper (Kreni- chyn, 2006).
De vanligaste hindren till att inte vistas i parker är tidsbrist, dålig ekonomi, dålig hälsa, brist på information och transporter, otillgänglighet, otrygghet samt dåligt underhåll. Äldre männi- skor, etniska minoriteter, låginkomstfamiljer och kvinnor är grupper som visat sig använda parker mycket sparsamt. Studier har visat att ”ta fram bättre information om parker och dess faciliteter”, ”utveckla fler aktiviteter” samt ”göra parker tryggare och säkrare” är faktorer som skulle öka människors vistelse i parker (Faskunger, 2007).
Parker har inte bara betydelse för graden av fysisk aktivitet utan har även visat sig påverka människors psykiska välmående. I en studie genomförd i nio av Sveriges städer framkom det att personer som regelbundet vistades i grönområden och parker var mindre belägna att upp- leva stress i jämförelse med personer som sällan eller aldrig besökte dessa platser (Grahn &
Stigsdotter, 2003).
1.4 Anläggningar för motion och rörelse
Avståndet mellan den egna bostaden och motionsanläggningar har visat sig ha stor betydelse för människors grad av fysisk aktivitet. Det är också av vikt att dessa områden finns lättill- gängliga i form av bra trottoarer och säkra cykelvägar. Enligt en studie i USA är det möjligt att öka antalet motionärer tre dagar i veckan med 25 procent genom att bygga lättillgängliga
6
motionsplatser. Bland människor som bor långt ifrån idrottsanläggningar var 57 procent mindre benägna att motionera sju dagar i veckan i jämförelse med dem med bra tillgång till dessa områden (Faskunger, 2007).
Det är inte bara anläggningarnas lättillgänglighet som är av betydelse för människors fysiska aktivitet utan även platsernas utseende, egenskaper samt tryggheten kring anläggningarna.
Idrottsanläggningar i mer resursfattiga områden utsätts oftare för skadegörelse och ser mer slitna ut än motionsanläggningar i områden med högre status. Dessa faktorer bidrar bland annat till ett mer sparsamt användande av platserna (Ibid.).
1.5 Aktiv transport
Sättet människor väljer att transportera sig på när de ska till olika destinationer kallas aktiv transport. Det som främst förknippas med aktiv transport är promenad eller cykling till och från arbetet eller skolan, men kan även innefatta aktiviteter som att åka rullstol, inlines, skate- board eller simma. Aktiv transport har visat sig öka den fysiska aktiviteten bland befolkning- en, främst då det inte alltid behöver innebära ombyte till träningskläder samt att det är en syss- la som nästan alla i befolkningen kan klara av och använda sig av dagligen. Forskning i Sve- rige tyder på att resor genom gång och cykling har minskat de senaste åren, promenader ver- kar dock ha ökat den senaste tiden (Faskunger 2007). Av alla resor som sker i Sverige är det endast 10 procent som sker med cykel, detta fenomen anses bero på den kraftiga ökningen av bilresor som skett de senaste årtiondena. Vägverket visar att användandet av cykel har mins- kat 2,0 miljarder personkilometrar medan promenerandet har ökat ca 2,5 miljarder personki- lometrar under samma period. Under de senaste 20 åren har cykelvägar byggts ut och föränd- rats men inte i den omfattning som krävs då biltrafikens utveckling har ökat enormt (Fa- skunger 2007).
Människor som använder sig av aktiv transport minskar risken att dö en för tidig död med 40 procent då aktiv transport bidrar till att människor uppnår rekommendationerna gällande fy- sisk aktivitet på 30 minuter om dagen. En studie från USA visade att personer som promene- rar till bussen eller annan kollektivtrafik använde sig av 19 minuters aktivitet bara genom att ta sig till kollektivtrafiken. Bland dessa var det 29 procent som också nådde upp till rekom- mendationerna om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen bara genom att promenera till kol- lektivtrafiken (Ibid.).
7 1.6 Byggd miljö
Enligt Faskunger (2008) definieras byggd miljö som markanvändning, transportsystem och utformning av platser i miljöer som tillsammans skapar förutsättningar för olika former av fysisk aktivitet. Presentationen av den byggda miljöns påverkan på människors fysiska aktivi- tet delas in i åtta områden: den byggda miljöns utformning, parker och grönområden, anlägg- ningar för idrott, motion och rekreation, inomhusmiljöer inklusive bostaden, trygghet och säkerhet, barns miljöer för fysisk aktivitet, äldres miljöer för fysisk aktivitet samt aktiv trans- port (Ibid.).
Den byggda miljön – och då främst närheten till anläggningar - har visat sig påverka hur fy- siskt aktiva vi människor är men den byggda miljön påverkar också faktorer så som välbefin- nande, social struktur och medborgaranda (Faskunger, 2007). Forskning visar att tillgänglig- het till affärer och service är en viktig faktor för huruvida människor rör på sig i den byggda utemiljön. Återfinns affärer eller service inom promenadvänliga avstånd väljer människor att promenera istället för att använda sig av andra transportmedel (Handy, et al, 2002). Det som också visat sig vara betydande är att det erbjuds många alternativa färdvägar för gående och cyklister till dessa områden (Ibid.).
Personer som är bosatta i promenadvänliga områden visar en högre grad av fysisk aktivitet jämfört med personer boende i mer bilorienterade eller promenadfientliga områden. Studier har också visat att promenadvänliga bostadsområden främjar sociala aspekter i form av att människor är mer villiga att lära känna sina grannar. Människor boende i trygga och lugna områden engagerar sig i större omfattning politiskt och socialt jämfört med boende i mer promenadfientliga områden (Faskunger, 2008). Forskare är överens om sambandet mellan engagemang kring sitt eget bostadsområde och fysisk och mental hälsa, samt livslängd. Per- soner som är socialt isolerade inom det egna bostadsområdet löper två till fem gånger högre risk att dö en för tidig död i jämförelse med personer med en god social kontakt med familj, vänner och grannar (Faskunger, 2008). Samhällens utformning influerar alltså människors välbefinnande då vi hela tiden befinner oss i dessa miljöer. Den byggda miljön påverkar våra motionsvanor, barnens möjlighet till lek och rörelse, hur väl vi kan transportera oss utan att behöva känna obehag och rädsla samt äldre personers möjlighet att själva klara sig i sina när- miljöer (Faskunger, 2008).
8 1.7 Hur ser den byggda utemiljön ut i Linköping?
I Linköpings kommuns tätort finns det åtta motionsslingor om sammanlagt 33 km. De två mest välbesökta motionsslingorna är spåren i Vidingsjö samt spåren i Rydskogen. Vidingsjö erbjuder tre spår om totalt 17,5 km medan Rydskogen har två slingor om 7,5 km, båda mo- tionsplatserna kan erbjuda omklädningsrum.
Olika gräsmarker finns och den totala ytan uppgår till 465 ha, naturmarkens yta uppgår till 475 ha i Linköpings tätort. Sveriges kommuner och landsting gjorde en undersökning 2010 där det framkom att åtta procent av Linköpings invånare saknar tillgång till grönområde inom 300 meter från bostaden. Linköpings kommun satsar ca 347 kr/invånare på parkkostnader, vilket innefattar skötsel av ytorna och nyinvesteringar (Wulcan, 2010).
1.8 Teoretisk ansats
Sjukdom och hälsa kan betraktas utifrån två synsätt, dels utifrån det patogena perspektivet, dels det salutogena perspektivet. Begreppet patogenes kan ses som en beskrivning av upp- komst och utveckling av sjukdom, där fokus ligger på det primära stadiet i sjukdomsutveck- lingen. Begreppet salutogenes betyder hälsans ursprung, och med ett salutogent synsätt läggs fokus på hälsobringande faktorer. Dessa hälsobringande faktorer leder till att människor mår bättre, blir friskare och bidrar till bättre upplevd hälsa (Antonovsky, 2005).
Enligt Aron Antonovsky (2005) bör det salutogena perspektivet vara framträdande i sättet att se på sjukdom och hälsa. Antonovsky menar också att en individ aldrig är antingen helt sjuk eller helt frisk, utan människan rör sig hela tiden mellan de två polerna. Utifrån detta perspek- tiv är det graden av KASAM (känsla av sammanhang) som bestämmer var vi befinner oss mellan dessa poler. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aron Antonovsky i syfte att besvara den salutogena frågesällningen. Han delar in begreppet KA- SAM i tre komponenter, nämligen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med begrip- lighet menas att det som sker utanför individen är förutsägbart, begripligt och strukturerat.
Hanterbarheten skapas genom att individen uppfattar vilka resurser som finns samt hur det går att använda sig av dem i olika situationer. Meningsfullfullhet uppnås om människan upptäcker att livets utmaningar bör upplevas som värda att intressera sig för (Antonovsky, 2005).
9
För denna undersökning kommer begreppet salutogent att vara centralt, där utgångspunkten är att utgå ifrån det friska. Fokus kommer arbetet igenom att ligga på att se till hela människan.
1.9 Syfte
Syftet med studien är att undersöka om människor boende i Linköping upplever att den bygg- da utemiljön påverkar deras motionsvanor.
1.9.1 Frågeställningar
1) Hur påverkar den byggda utemiljön människors motionsvanor?
2) Vad i stadens utemiljö påverkar människors motionsvanor?
3) Hur vi kan skapa utemiljöer som främjar motion?
2. Metod
I syfte att undersöka om människor boende i Linköping upplever att den byggda utemiljön påverkar deras motionsvanor har en i huvudsak kvantitativ tvärtsnittsstudie med ett kvalitativt inslag genomförts. Då mycket inom den byggda utemiljön kan påverka människors motions- vanor har en enkät utformats för att besvara studiens syfte.
2.1 Urval
Undersökningens selektion kom att vara ett bekvämlighetsurval där antalet tillfrågade respon- denter uppgick till 60 personer. Ett bekvämlighetsurval innebär att den specifika urvalsgrup- pen blivit vald på grund av att dessa personer funnits i närheten eller på annat sätt varit lättill- gängliga (Ejlertsson, 2005). Urvalet bestod av personer anställda på Skattekontoret i Linkö- ping. Skattekontoret är en förvaltningsmyndighet som finns över hela landet med omkring 10 800 anställda varav 150 arbetar på kontoret i Linköping. Skälet till den valda populationen var att Skattekontoret i Linköping har många arbetstagare samt att kön, ålder och utbildnings- nivå varierar. Kriterierna för att få delta i studien var arbetstagare på Skattekontoret i Linkö- ping. Studiens respondenter har uppgått till 56 personer (N=56) med ett bortfall på 4 personer (0, 7 %).
10 2.2 Material
Enkät blev det valda instrumentet då studiens syfte fordrade mindre djupgående frågor samt att mängd, antal och frekvens var av betydelse för undersökningens resultat. Enkäten har ta- gits fram i samråd med handledare där målet har varit att besvara studiens syfte och fråge- ställningar.
Formuläret bestod av 11 frågor varav en fråga ledde till en följdfråga. Vissa frågeställningar hade förutbestämda svarsalternativ där ”ja” och ”nej” men även ”både ja och nej” fanns till- gängligt. Vid en del frågor var det möjligt att ange flera svarsalternativ samt att vissa frågor gav respondenten frihet att skriva fritt. Enkäten inleddes med bakgrundsfrågor gällande, kön, ålder samt utbildningsnivå, därefter följde ett avsnitt med frågor avseende motionsvanor. Skä- let till bakgrundsfrågorna var att det fanns ett intresse att undersöka huruvida faktorerna kön, ålder eller utbildning påverkar personens motionsvanor samt deras vistelse i den byggda ute- miljön. Enkäten avslutades med en öppen fråga gällande övriga aspekter som kan/har betydel- se för respondentens motionsvanor (Se bilaga). Enkäten beräknades ta ca 10 minuter att be- svara.
2.3 Genomförande
Enkäterna överlämnades personligen till Skattekontoret i centrala Linköping där kontorsche- fen sedan vidarebefordrade dem till övrig personal. De ifyllda formulären hämtades 10 dagar därefter, detta på kontorschefens begäran. Kontorschefen har under de 10 dagar som materia- let funnits tillgängligt delat ut enkäterna vid olika sammanträden. Instruktion fanns till hands, och tillsammans med frågeformuläret följde en beskrivning där undersökningens syfte tydligt klargjordes samt vem som ansvarat för enkäten. För att uppnå de etiska kriterierna förtydliga- des även att alla svar skulle behandlas konfidentiellt och att deltagandet var frivilligt. Företa- gets kontaktperson har varit positivt inställd till undersökningen och inga komplikationer har uppstått.
En teststudie på sju personer gemomfördes i syfte att undersöka om enkätens frågor var till- räckligt tydligt formulerade eller om någon fråga var överflödig. Teststudiens resultat visade att det krävdes några smärre justeringar för att undvika tvetydigheter.
11 2.4 Databehandling
De insamlade enkäterna har behandlats i Microsoft Excel för att kunna åskådliggöra resultatet.
Införandet av data har skett manuellt där bland annat prevalens och procentvärden har räknats ut. Dataanalysen har utgått ifrån två mätskalor, nominalskala och ordinalskala. Alla respon- denters resultat sammanställdes och har presenterats både i löpande text, i tabeller och figurer.
Materialet har dock komprimerats och vissa data valdes bort då de inte bidrog till undersök- ningens frågeställningar.
De öppna frågorna bearbetades på så vis att de mest relevanta data ur varje enskild öppen frå- ga markerades. De markerade delarna grupperades därefter och delades in i olika kategorier.
Kategorierna var den byggda ute miljön och motion, rekommendationer gällande motion samt motionsvanor. Kommentarer om respondenternas byggda utemiljö och motion, rekommenda- tioner gällande motion samt motionsvanor behandlades i denna grupp. Det bildades också ett antal subkategoriseringar vilka var form av aktivitet, framtida motionsvanor samt inbjudande miljöer. Påståenden som inte var relevanta för studiens syfte, exempelvis specifika detaljer analyserades inte. Kategorierna användes sedan för att bilda rubriker i uppsatsens resultatdel.
2.5 Validitet och reliabilitet
För alla datainsamlingstekniker vill utforskare försöka få en uppfattning om hur väl de mäter det som avses att mäta, för denna process används begreppen validitet och reliabilitet. Enligt Andersson (2006) innebär validitet att man mäter det som är relevant i sammanhanget, över- rensstämmelse mellan en mätning och en annan avseende samma fråga. Reliabiliteten avser att man mäter på ett tillförlitligt sätt och precisionen i en mätning.
Då det är av betydelse att mätinstrumentet i en kvantitativ studie är utformat på ett sådant sätt att undersökningen skulle kunna göras om av en annan person och få samma resultat, har be- greppet validitet varit centralt. En god validitet kan vara svår att uppnå vid en enkätundersök- ning då människor kan tolka frågeformuläret på olika vis av olika skäl. För att öka studiens validitet har fokus lagts på att formulera frågorna på så sätt att minimalt utrymme gavs för egna tolkningar, samt att med enkäten följde en definition av begreppet motion för att ytterli- gare undvika missuppfattningar. Studiens reliabilitet anses vara god då undersökningens re- sultat troligtvis inte skulle komma att förändras avsevärt om den skulle genomföras ytterligare en gång, vilket betyder att det finns en hög precision i mätningen.
12 2.6 Forskningsetiska överväganden
Studien har utgått ifrån Vetenskapsrådets fyra grundläggande forskningsetiska principer, näm- ligen: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Des- sa utgör en riktlinje för de etiska aspekterna inom all forskning (Vetenskapsrådet, 2002). För att uppnå informationskravet har följande åtgärder vidtagits; tillsammans med enkäten har information gällande studiens syfte tydligt klargjorts. Begreppet motion har definierats i syfte att underlätta för respondenterna samt för att undvika missförstånd.
Samtyckeskravet betyder att forskaren måsta ha respondentens samtycke för att delta i studi- en. Respondenten måste även ha rätt att bestämma på vilka villkor studien ska genomföras och ha rätten att avbryta sitt deltagande utan att ange något skäl (Vetenskapsrådet, 2002). Alla respondenter har tillfrågats under likvärdiga förhållanden då kontorschefen har delat ut enkä- terna vid ett möte och gett samma information till alla deltagare. I den medföljande informa- tionen har det också framgått att deltagandet var frivilligt samt att personen har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. För att uppnå konfidentialitetskravets samt nyttjandekravets kriterier har det tydliggjorts att alla svar kommer att behandlas konfidentiellt.
3. Resultat
Det totala antalet respondenter i denna enkätundersökning har uppgått till 56 personer (N=56), dock har inte alla svarat på samtliga frågor. Av dessa var 17 män och 39 kvinnor vil- ket ger en procentuell könsfördelning på 30 respektive 70 procent. Större delen (43 procent) av respondenterna befann sig i ålderspannet 51-60 år.
En övervägande del (55 procent) av respondenterna bodde i Linköpings stad, samt att 77 pro- cent av de tillfrågade hade en eftergymnasial utbildning, se tabell 1.
Tabell 1. Bakgrund (N=56)
Kön Linköpingsbo
Inte Linkö- pingsbo
Eftergymnasial utbildning
Ingen eftergymna- sial utbildning
Man 8 9 16 1
Kvinna 23 16 27 12
Totalt 31 25 43 13
13
Det vanligast förekommande svaret gällande respondenternas motionsvanor var att motionera 3-5 gånger i veckan, 30 procent uppgav denna siffra. De som bodde i Linköpings stad motio- nerade vanligtvis 2-3 gånger i veckan, medan icke Linköpingsbor för det mesta motionerade 3-5 gånger i veckan, se tabell 2. En övervägande del av respondenterna uppgav att ett mo- tionspass vanligtvis pågår i 30-60 minuter.
Tabell 2. Motionsvanor (N=39)
Frekvens Man Kvinna Linköpingsbo
Inte Linkö-
pingsbo Totalt
1-2 ggr/veckan 2 4 3 3 6
2-3 ggr/ veckan 4 12 11 5 16
3-5 ggr/veckan 5 12 9 8 17
Totalt 11 28 23 16 39
3.1 Den byggda utemiljön och motion
En större del av respondenterna uppgav att de väljer att motionera i den byggda utemiljön, endast 10 personer rapporterade det motsatta. Bland de respondenter som valt att motionera i den byggda utemiljön hade, 74 procent eftergymnasial utbildning och 57 procent bodde i Lin- köpings stad. De mest förekommande aktiviteterna var promenader och löpning, de kategorier som skapades av svaren på frågan visas i figur 1. Flera alternativ var vid denna fråga möjliga.
Figur 1. Visar svaren på frågan: Vad brukar Du göra?(N=56)
37
18 16
9 5 4 4 3 2 2 2 2 1 1 1 1 1
14
Bland respondenter i Linköpings stad angav 81 procent att de upplevde att den byggda utemil- jön inbjuder till motion. Bland dem som inte bodde i Linköpings stad ansåg 88 procent att deras utemiljö inbjuder till motion. Faktorer som respondenterna menade var av betydelse för valet att motionera i den byggda utemiljön eller inte var naturen, lättillgängligheten, att områ- det är promenadvänligt, att det finns bra motionsslingor samt den friska luften.
Tabell 3. Visar svaren på frågan: Tycker du att Din utemiljö inbjuder till motion? (N=56)
Antal Linköpingsbo Inte Linköpingsbo
Ja 47 25 22
Nej 3 3
Både Ja och Nej 6 3 3
Totalt 56 31 25
De respondenter som uppgav att deras byggda utemiljö inte inbjuder till motion rapporterade att snö, mörker, dålig belysning, dåliga cykelvägar, för mycket trafik samt känslan av att inte känna sig trygg var faktorer som påverkade deras svar.
Vid frågan ”Vad har betydelse för dina motionsvanor?” återfanns en del svar som inte hade med den byggda utemiljön att göra, dessa redovisas inte i detta avsnitt. Den mest betydelse- fulla faktorn för Linköpingsbornas motionsvanor var närhet till själva aktiviteten följt av väd- ret.
Det fanns ett intresse att undersöka vad i den bygga utemiljön som skulle få respondenterna att motionera mer. Bland de boende i Linköpings stad var bättre belysning, bättre motions- spår, bättre tillgänglighet, bättre väder samt fler motionsspår de mest betydelsefulla faktorer- na. De respondenter som inte var bosatta i Linköpings stad menade att faktorer som bättre väder, bättre belysning samt bättre cykelvägar var viktiga för ett ökat användande av den byggda utemiljön. Trots att vädret inte faller under kategorin byggd utemiljö valdes denna faktor att redovisas då det var ett flertal respondenter som rapporterade denna faktor. De kategorier som skapades av svaren på frågan visas i figur 2. Flera alternativ var vid denna fråga möjliga.
15
Figur 2. Visar svaren på frågan: Vad i utemiljön skulle få Dig att motionera mer? (N=39) 3.2 Rekommendationer gällande motion
Bland de boende i Linköpings stad, nådde 10 av 23 kvinnor (43 procent) upp till FYSS re- kommendationer om motion och träning på 3-5 gånger i veckan (FYSS, 2008). Bland männen var denna siffra procentuellt högre, då fyra av åtta män nådde upp till rekommendationerna.
Bland de nio stadsbor som motionerade 3-5 gånger i veckan, hade en övervägande del efter- gymnasial utbildning samt att 55 procent av dem återfanns inom åldersspannet 20-35 år.
En övervägande del av stadsborna rapporterade att de anser att deras byggda utemiljö inbjuder till motion samt att de väljer att motionera i den. Faktorer som Linköpingsborna upplevde som inbjudande i den byggda utemiljön återfinns i figur 3. Två stadsbor upplevde att deras byggda utemiljö inte inbjuder till motion. Faktorer som påverkade deras svar var ”bor i ett otrevligt område” samt ”den allmänna stadsmiljön”. De kategorier som skapades av svaren på frågan visas i figur 3. Flera alternativ var vid denna fråga möjliga.
9
7 6
5 4
3 3 3 3
1 1 1 1 1
15
7 6 5 4 3
1
16
Figur 3. Vad gör att den byggda utemiljön upplevs som inbjudande? (N=31)
Bland de stadsbor som motionerade 1-2 gånger i veckan rapporterade en övervägande del att de motionerar i den byggda utemiljön eftersom de anser att den inbjuder till motion. Faktorer som skulle få respondenterna att motionera mer var mer tid, bättre belysning, markerade mo- tionsspår, utomhusgym samt bättre väder.
Av de respondenter som inte bodde i Linköpings stad, motionerade åtta (50 procent) tre eller fler gånger i veckan. Bland dessa hade alla förutom en, en eftergymnasial utbildning. En övervägande del ansåg att deras utemiljö inbjuder till motion och att de nyttjade den regel- bundet. Faktorer som respondenterna upplevde som inbjudande i den byggda utemiljön åter- finns i figur 4. Två respondenter valde att inte motionera i den byggda utemiljön, men ansåg trots detta att den inbjuder till motion. De kategorier som skapades av svaren på frågan visas i figur 4. Flera alternativ var vid denna fråga möjliga.
Figur 4. Vad gör att den byggda utemiljön upplevs som inbjudande (N=25)
De respondenter som inte bodde i staden och som inte nådde upp till FYSS rekommendatio- ner (FYSS, 2008) menade att tidsbrist, vädret, bättre belysning, kortare avstånd samt trygga och säkra områden är faktorer som skulle öka användandet av den byggda utemiljön.
3.3 Skillnader mellan könen
Fem av de åtta manliga stadsborna rapporterade att fler och bättre motionsspår skulle öka de- ras motionerande i den byggda utemiljön. Närmare hälften av de kvinnliga respondenterna i Linköpings stad valde att inte svara på frågan: Vad i utemiljön skulle få Dig att motionera mer? Bland de kvinnor som svarade på frågan var bättre belysning det mest frekventa svaret följt av bättre motionsspår.
4
1 1 1 1
Fin natur Bra motionsspår Bra underlag Lugn miljö Elljus
17
4. Diskussion
Den byggda utemiljön påverkar Linköpingsbornas motionsvanor då en övervägande del av respondenterna valde att motionera i den då de ansåg att den inbjuder till motion. Det som är värt att notera är att de som inte nådde upp till FYSS rekommendationer på 3-5 gånger i veck- an (FYSS, 2008) trots allt valde att motionera i den byggda utemiljön, något som visar att den byggda miljön i Linköpings stad påverkar människors motionsvanor.
En stor del av dem som motionerade, har en eftergymnasial utbildning samtidigt som många bor i Linköpings stad. Fler icke stadsbor rapporterade att deras byggda utemiljö inbjuder till motion jämfört med dem som bor i staden, dock har båda grupper en procentuellt hög andel motionärer. De stadsbor som motionerade i den byggda utemiljön nyttjade den främst till att promenera, löpträna och cykla. Belysning, promenadvänliga stråk och bättre motionsspår var faktorer som påverkade respondenternas motionsvanor. Det som hade störst påverkan på mo- tionsvanorna var dock närheten till själva aktiviteten. De respondenter som inte bodde i staden valde på liknande sätt som stadsborna att använda den byggda utemiljön till att promenera och löpträna. Den mest förekommande motionsfrekvensen bland samtliga respondenter var 3-5 gånger i veckan, och de flesta motionspass pågick vanligtvis 30-60 minuter. De flesta Linkö- pingsbor motionerade vanligtvis 2-3 gånger i veckan, medan icke Linköpingsbor oftast mo- tionerade 3-5 gånger i veckan.
Linköpingsbornas främsta drivkraft till att motionera mer skulle vara bättre belysning, medan de som inte bor i staden rapporterade väder. Där kunde urskiljas en könsskillnad nämligen att de kvinnliga stadsborna efterlyste bättre belysning, medan männen uppgav att fler och bättre motionsspår skulle öka användandet av den byggda utemiljön. De respondenter som inte bod- de i Linköpings stad angav att bättre väder, bättre belysning samt bättre cykelvägar var viktiga faktorer för ett ökat användande av den byggda utemiljön.
Den byggda utemiljön inverkar på respondenternas motionsvanor i den bemärkelsen att många upplever att den är lättillgänglig och att själva naturen lockar. Detta gör säkerligen den byggda utemiljön till ett självklart val då många respondenter ansåg att den byggda utemiljön som de har i sin närhet inbjuder till motion. Dock var det färre Linköpingsbor än icke Linkö- pingsbor som angav att den byggda utemiljön inbjöd till motion.
Bland de respondenter som bodde i staden var det procentuellt sett fler män än kvinnor som nådde upp till FYSS motionsrekommendationer (FYSS, 2008). Av de stadsbor som motione-
18
rade 3-5 gånger i veckan, hade en övervägande del eftergymnasial utbildning samt att de även befann sig i det yngre åldersspannet. Detta stämmer överens med tidigare studier (Statens folkhälsoinstitut, 2009) där man har konstaterat att män och kvinnor med kort utbildning i större utsträckning är mer stillasittande, jämfört med personer med mellanlång eller lång ut- bildning.
Studiens resultat bjuder inte på några uppseendeväckande fynd utan bekräftar snarare det tidi- gare studier kunnat konstatera gällande den byggda utemiljön och motion (Faskunger, 2007).
Värt att uppmärksamma är att den byggda utemiljön påverkar människors motionsvanor på liknande vis som tidigare forskning också har kunnat fastställa (Faskunger, 2007). Tidigare studier visar att den byggda utemiljöns utformning kan vara avgörande för huruvida personer väljer att motionera i den eller inte. Kuperad terräng, promenad- och joggingstråk eller slingor är faktorer som människor upplever som viktiga egenskaper i den byggda utemiljön (Kreni- chyn, 2006). Undersökningens resultat tyder på liknande svar då det framkom att belysning, promenadvänliga stråk och bättre motionsspår var faktorer som påverkade respondenternas motionsvanor.
I regeringspropositionen lyfts det fram att grönområden har stor betydelse för möjligheterna till fysisk aktivitet (Ågren, 2003), vilket också visar sig i denna undersökning då naturen och lättillgängligheten var de främsta faktorerna av betydelse för att motionera i den byggda ute- miljön. Det som behövs för att öka användandet och främja människors motionsvanor är, en- ligt Linköpingsborna, främst bättre belysning, bättre motionsspår samt bättre tillgänglighet.
Att faktorer som dessa tenderar att dyka upp är inte speciellt uppseendeväckande då ett flertal studier (Faskunger, 2007) har påvisat att trygghet och säkerhet, bra utbud av motionsslingor och promenadstråk är betydelsefulla faktorer för ett regelbundet användande av den byggda utemiljön. Dock är resultatet av värde för personer inom kommunala förvaltningsområden då resultatet ger en antydan om framtida möjliga satsningar. Det är också noterbart att linkö- pingsbornas främsta önskan var bättre belysning, medan de som inte bor i staden rapporterade vädret vilket givetvis är svårt att påverka. Detta skulle kunna vara ett tecken på att de som inte bor i staden är mer nöjda med sin byggda utemiljö än de respondenter som bor i staden.
Undersökningar har visat att parker är det som främst uppmuntrar stadsmänniskor till att mo- tionera (Faskunger, 2007). Studiens resultat tyder inte på att Linköpings parker uppmuntrar till motion, vilket inte heller upplevs som speciellt sensationellt då det är sparsamt med parker
19
inom Linköpings stad. Detta kan också vara en anledning till varför så många stadsbor efter- lyser fler och bättre motionsspår.
De flesta respondenter motionerade 3-5 gånger i veckan vilket är ett bra resultat med tanke på FYSS motionsrekommendationer. Det som väcker tankar är att stadsborna ”endast” motione- rar 2-3- gånger i veckan medan icke stadsbor vanligtvis motionerar 3-5 gånger i veckan. Ett antagande är att de som bor utanför staden har naturen mer nära inpå vilket säkerligen ökar användandet av den byggda utemiljön. I rapporten Östgötens hälsa (Linde Söderlund et al.
2007) framkom att var fjärde östgöte i åldern 18-84 år var regelbundet fysiskt aktiv. Denna siffra upplevs som låg då en övervägande del av respondenterna i denna undersökning rappor- terade att de motionerar 3-5 gånger i veckan. Noterbart är att respondenterna inte är fysiskt aktiva 3-5 gånger i veckan utan faktiskt motionerar vid dessa tillfällen.
I rapporten Östgötens hälsa (Linde Söderlund et al. 2007) framkom att det var små skillnader mellan könen, där andelen fysiskt inaktiva var något högre bland männen. I detta samman- hang är det svårt att göra en likvärdig jämförelse då en övervägande del av respondenterna i denna studie var kvinnor. Det går dock att påvisa skillnader mellan rapporten och denna un- dersökning då det procentuellt sett var fler manliga än kvinnliga stadsbor som nådde upp till FYSS motionsrekommendationer (FYSS, 2008).
Det var färre Linköpingsbor än icke Linköpingsbor som angav att den byggda utemiljön in- bjuder till motion. Tidigare studier har visat att personer som är bosatta i promenadvänliga områden har en högre grad av fysisk aktivitet jämfört med personer boende i mer biloriente- rade eller promenadfientliga områden (Faskunger, 2008). Detta resultat tillsammans med den- na undersökning indikerar att personer bosatta i städer med mycket trafik och dåligt utrymme för fysisk aktivitet och motion, kanske inte anser att deras byggda utemiljö inbjuder till mo- tion på samma sätt som icke stadsbor.
En tidigare studie har konstaterat en skillnad mellan könen gällande hinder till att inte motio- nera eller träna. En undersökning från USA visade att kvinnor upplevde att de inte hade tid att motionera, medan männen ville göra något annat av tiden än att motionera. (Tegerson &
King, 2002). Detta resultat styrks ytterligare då resultatet från denna undersökning också an- tyder att det finns könsskillnader till varför de inte motionerar mer än de i dagsläget gör. De kvinnliga stadsborna rapporterade främst att bättre belysning skulle öka deras användande av den byggda miljön medan männen uppgav fler och bättre motionsspår. Det är av betydelse att uppmärksamma att de kvinnliga respondenternas svar angick den byggda utemiljöns trygghet
20
och säkerhet vilket männen inte alls menade var en anledning till varför de inte motionerade mer. Resultatet kan vara ett tecken på att kvinnorna i Linköpings stad upplever mer oro för tryggheten och säkerheten än vad männen gör, vilket naturligtvis är beklagligt.
För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar på ett utförligt och korrekt vis blev enkät det valda tillvägagångssättet, då en enkätstudie ger möjlighet till en mångfald innehålls- rika svar vilket har varit centralt för undersökningen. Vid användande av en enkät är det vik- tigt att frågorna är utformade på ett sådant vis att det ges minimalt utrymme för egen tolkning.
Undersökningens validitet stärks då en teststudie genomförts innan den ”riktiga” enkäten de- lades ut, i förhoppning om att undersöka huruvida frågorna var tillräckligt tydligt formulerade eller om någon fråga var överflödig.
I denna undersökning har procentsatser använts sparsamt då urvalet endast uppgått till 56 re- spondenter, vilket också tydligt framgått. Därför anses möjligheten till missvisande statistik vara liten. Användandet av statistik samt att studiens resultat fördes manuellt in i kalkylpro- grammet Microsoft Excel kan var för sig uppfattas som en felkälla eftersom det vid all manu- ell hantering av data finns en risk för påverkan då den mänskliga faktorn kan göra sig gällan- de. Undersökningens främsta begräsning är studiepopulationens storlek då den inte är repre- sentativ för Linköpings befolkning med omnejd. Det skulle vara intressant att genomföra samma undersökning på ett representativ urval Linköpingsbor, för att på så sätt öka studiens generaliserbarhet. I dagsläget går det endast att dra slutsatser gällande de anställda på Skatte- kontoret i Linköping, vilket säkerligen - trots den bristande generaliserbarheten - kan vara av betydelse för personer inom kommunala förvaltningsområden då resultatet ger en antydan om framtida möjliga åtgärder för att öka användandet av den bygga utemiljön.
Forskare har sedan länge intresserat sig för hur den byggda utemiljön påverkar oss människor, vilket har resulterat i ett stort material inom ämnet. Statens Folkhälsoinstitutet har länge in- tresserat sig för dessa frågor, något som har medfört att rapporter har publicerats och veten- skapliga artiklar har granskats. Att det finns mycket tidigare forskning inom ämnet har styrkt denna studie då mycket av den bakgrundsinformation som använts är kontrollerad och grans- kad av bland annat forskare på Folkhälsoinstitutet.
Som tidigare nämnts så bjuder inte undersökningen på några uppseendeväckande fynd utan bekräftar snarare det tidigare studier kunnat konstatera beträffande den byggda utemiljön och
21
motion. Detta upplevs inte som något negativt, utan anses istället stärka resultatet i min studie då flertalet undersökningar visar samma resultat.
5. Förslag på åtgärder och fortsatt forskning
Generaliserbarheten för denna undersökning är relativt låg då enkäten endast besvarats av en liten grupp. Detta möjliggör förslag till fortsatt forskning då det skulle vara av intresse att göra samma undersökning på ett större antal boende i Linköpings stad. Resultatet ger också en överblick gällande respondenternas motionsvanor, något som är viktigt att fortsätta forska kring, då vi i dagens samhälle är väl medvetna om vilka effekter en stillasittande vardag kan få. Framtida forskning måste ges resurser för att bland annat kunna tydliggöra sambandet mel- lan den byggda utemiljön och människors motionsvanor och fokusera på hur den byggda ute- miljön ytterligare kan inspirera människor till att motionera. Detta forskningsområde är rela- tivt nytt och därför finns det ett stort forsknings- och utvecklingsbehov.
Trots att det framkommit att många av respondenterna var nöjda med sin byggda utemiljö, finns det områden att arbeta med. Det finns ett värde i att undersöka dessa frågor då resultatet av denna undersökning tyder på att det finns faktorer i den nuvarande byggda utemiljön som behöver förbättras för ett ökat användande.
Något som synliggörs i undersökningen är att det finns skillnader mellan könen till varför man väljer att inte motionera mer i den byggda ute miljön. Det bör i framtiden läggas mer resurser på forskning inom detta område då det är beklämmande att kvinnor ska behöva känna sig otrygga när de motionerar i den byggda utemiljön. Om detta inte tas på allvar finns det en risk att kvinnor i framtiden väljer att stanna hemma och att träningen därmed uteblir på grund av den osäkerhet kvinnorna upplever då de vistas i den byggda utemiljön.
Genom hela undersökningen har det hälsopedagogiska perspektivet varit centralt, då fokus har varit att se till hela människan och hur den byggda utemiljön påverkar människan som helhet.
Med ett salutogent synsätt läggs fokus på hälsobringande faktorer, faktorer som leder till att människor mår bättre och blir friskare (Antonovsky, 2005). Detta har varit syftet med studien, nämligen att uppmärksamma de faktorer i vår omgivning som bidrar till att vi människor kan upprätthålla en god hälsa.
22
6. Referenser
Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. Lund: Studentlitteratur Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur
Broström, G, Nykvist, K. (2004) Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor. Stock- holm: Statens folkhälsoinstitut
Clevenpalm,J, Karlsson, A-S. (2009) Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2. [omarb.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en kunskapssamman- ställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet". [Stockholm]: Statens folkhälsoinstitut
Faskunger, J. (2008). Samhällsplanering för ett aktivt liv: fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 2. uppl. (2008).
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Grahn, P, Stigsdotter, U. Landscape planning and stress. Urban forestry and urban greening, 2003; 2; 1-18.
Handy, S, Boarnet, M, Ewing, R, Killingsworth, R. How the built environment affects physi- cal activity: views from urban planning. American Journal of Preventive Medicine, 2002;
23;2 Suppl; 64-73.
Krenichyn, K. ‘The only place to go and be in the city’: women talk about exercise, being outdoors, and the meanings of a large urban park. Health & Place, 2006;12;4;631-643.
23
Lindhe Söderlund, L , Fornander, L, Jacobson, M, Angbratt, M, Leijon, M, Jernberger, A.
(2007) Östgötens hälsa 2006, Rapport 2007:1 – Östgötarnas levnadsvanor och motivation att förändra dessa. Linköping: Folkhälsovetenskapligt centrum
Schäfer Elinder, L & Faskunger, J. (red.) (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut
Tegerson. J, King. K. Do Perceived Cues, Benefits, and Barriers to Physical Activity Differ Between Male and Female Adolescents? Journal of School Health, 2002;72; 9; 374-380.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Ågren, G. (2003). Den nya folkhälsopolitiken: nationella mål för folkhälsan. Stockholm: Sta- tens folkhälsoinstitut
Muntlig källa
Annica Wulcan, GIT-koordinator. Linköping kommun 2010-11-04 kl, 08.10
24
7. Bilaga
Enkätundersökning
Denna enkät har formats i syfte att undersöka hur den byggda utemiljön påverkar män- niskors motionsvanor. Enkäten beräknas ta ca 10 minuter att besvara. Deltagandet är självklart frivilligt och alla svar kommer att behandlas konfidentiellt. Undersökningen utförs i samband med min kandidatuppsats på det hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle.
Motion, vad är det?
Motion är när du är ute och rör på dig i syfte att må bra, motion är en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet som utförs i syfte att förbättra eller upprätthålla den fysiska konditionen. Vid olika former av motionsaktiviteter innebär det oftast ett ombyte till träningskläder.
25 Försök svara så utförligt som Du kan.
1) Är Du man eller kvinna?
O Man O Kvinna
2) Ålder____________________
3) Har Du en eftergymnasial utbildning?
O Ja O Nej
4) Bor Du i dagsläget i Linköpingsstad?
O Ja O Nej
5) Hur många gånger i veckan motionerar Du generellt?_______________________
6) Hur lång tid är ett vanligt motionspass för Dig?______________________________
7) Väljer Du att motionera i din utemiljö?
O Ja O Nej
Beskriv i fältet nedan vad Du brukar göra.
8) Tycker Du att din utemiljö inbjuder till motion?
O Ja O Nej
26 O Båda ja och nej
Om JA, beskriv vad som gör att den upplevs som inbjudande.
Om NEJ, beskriv vad som gör att den inte är inbjudande.
9) Vad har betydelse för Dina motionsvanor?
27
10) Vad i utemiljön skulle få Dig att motionera mer?
11) Övriga aspekter som kan/har betydelse för Dina motionsvanor.
För mer utrymme använd baksidan.
Ansvarig för enkäten är Anna Boström
Tack för din medverkan!
28
