K3 eller IFRS -
Hur valet av standard påverkar redovisnin gens värderelevans
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
VT 2020
Datum för inlämning: 2020-06-04
Kristoffer Brandt
Joakim Nygårds
Förord
Denna uppsats representerar vårt examinationsarbete och är kulmen av tre års ekonomistudier vid Uppsala universitet. Åtskilliga timmars arbete ligger bakom denna uppsats. Vi vill i första hand ge ett stort tack till vår handledare Jenny Backman. Utöver detta vill vi även tacka vår opponentgrupp för goda synpunkter och konstruktiv kritik.
Kristoffer Brandt Joakim Nygårds
Sammandrag
Denna tvärsnittsstudie undersöker huruvida svenska publika företags redovisade ekonomiska mått är värderelevanta, samt hur denna värderelevans påverkas av företagets val av redovisningsstandard. Resultaten visar på en statistiskt signifikant koppling mellan företagens marknadsvärde och våra undersökta redovisade balansmått: eget kapital, totala tillgångar och totala skulder. Denna koppling återfanns inte för det undersökta resultatmåttet vinst. Vidare finner vi att de undersökta balansmåttens värderelevans var signifikant högre hos de svenska företag som applicerade K3 jämfört med de som tillämpade IFRS. Vårt resultat indikerar att de siffror som redovisas i balansräkningen har en starkare koppling till värdet av företagets aktie än de mått som tas upp i resultaträkningen. Utöver detta finner vi att K3 verkar producera mer värderelevant redovisning än IFRS och därav en redovisning av bättre kvalitet.
Nyckelord: Värderelevans, redovisningskvalitet, redovisningsstandard, IFRS, K3, publika företag
Innehållsförteckning
Förkortningslista
1. Inledning 1
1.1 Problematisering 2
1.2 Syfte och frågeställning 3
1.3 Vidare disposition 3
2. Teoretiskt Ramverk 4
2.1 Värderelevans och att mäta redovisningskvalitet 4
2.2 Redovisningsstandarder 6
2.2.1 K3 6
2.2.2 IFRS 7
2.2.3 Skillnader mellan K3 och IFRS 8
2.3 Tidigare studier kring kopplingen mellan värderelevans och redovisningsstandard 10
2.4 Hypotesformulering 12
2.4.1 Hypotes 1 12
2.4.2 Hypotes 2 12
2.4.3 Hypotes 3 13
3. Metod 14
3.1 Bakgrund 14
3.2 Regressionsmodeller 16
3.2.1 Grundläggande relationer 17
3.2.2 Värderelevansen av Balans- och Resultatmått 17
3.2.3 Värderelevansen av Balansmått 19
3.3 Urval 20
3.4 Metod för insamling av data för redovisade ekonomiska mått 21
4. Empiri 22
4.1 Regression av Modell 1 och 2 22
4.2 Regression av Modell 3 - Balans- och resultatmått 24
4.3 Regression av Modell 4 - Balansmått 25
5. Analys 27
6. Slutsats 30
7. Förslag till vidare studier 31
Referenser 32
Förkortningslista
BFL - Bokföringslag (1999:1078) BFN - Bokföringsnämnden
BFNAR - Bokföringsnämndens allmänna råd EU - Europeiska Unionen
IASB - International Accounting Standards Board IASC - International Accounting Standards Council IFRS - International Financial Reporting Standards SEC- Securities and Exchange Commission
GAAP - Generally Accepted Accounting Procedures ÅRL - Årsredovisningslag (1995:1554)
1. Inledning
Akademisk litteratur har gjort sitt yttersta för att diskutera och dissekera de redovisningsstandarder som idag återfinns inom företagsekonomin. Ett diskussionsämne som frekvent tas upp gällande dagens redovisningsstandarder är hur väl de låter företag förmedla sitt finansiella värde till intressenter samt hur väl detta representeras i företagets aktiekurs (Ohlson, 1995). Ett väldokumenterat tillvägagångssätt som undersöker detta är att mäta värderelevans. Det förekommer flertalet studier vars ambition är att undersöka hur värderelevansen av företags finansiella redovisning påverkas beroende av vilken redovisningsstandard som företaget följer (se exempelvis Almujamed och Alfraih, 2019; Clarkson et al. 2011; Paananen, 2008). Då den redovisningsstandard som appliceras har en direkt påverkan på kvaliteten i företags redovisning, är det av intresse inom litteraturen att utvärdera denna. Följaktligen existerar det idag en viss kritik mot de redovisningsstandarder som appliceras av företag. Det undersöks frekvent huruvida dessa leder till redovisade ekonomiska mått som är värderelevanta för företags investerare eller om de faktiskt påverkar redovisningskvaliteten negativt. Ett sätt att bidra till denna forskning är att undersöka den underliggande värderelevansen företags redovisning besitter (Francis och Schipper, 1999)
Att mäta värderelevans grundar sig i att finna relationer bakom oberoende variabler i företags redovisade siffror och en beroende variabel som representerar värdet av aktien, exempelvis aktiepris eller avkastning (se exempelvis Myers, 1999; Ohlson, 1995). I denna studie mäter vi värderelevansen av de oberoende variablerna: bokfört värde för eget kapital, vinst, totala tillgångar och totala skulder. Dessa undersöks i relation till aktiepris. Samtliga variabler granskas per aktie i studien, likt tidigare litteratur. Syftet med att studera värderelevans är att ge en uppfattning om den redovisningskvalitet som återfinns i företags finansiella rapporter samt även för den redovisningsstandard som appliceras (Paananen, 2008). I tidigare forskning jämförs frekvent olika redovisningsstandarder för att undersöka vilken standard uppnår högst nivå av redovisningskvalitet. Framförallt förekommer det ett övervägande antal av akademisk litteratur som tittar närmare på den internationellt använda standarden IFRS. Dessa har utförts för att se om implementeringen av IFRS har bidragit till en ökad redovisningskvalitet i bolags finansiella rapporter (se exempelvis Barth et al., 2012; Clarkson et al., 2011; Paananen, 2008).
1.1 Problematisering
I juli 2002 antog EU-parlamentet och rådet förordning nr. 1606/2002 angående tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Denna så kallade IAS-förordningen kräver att företag vars aktier handlas på reglerade marknader inom Europeiska unionen måste upprätta sin redovisning enligt de internationella IFRS-reglerna (EU-nr 1606/2002). Denna implementering medförde stora omställningar för både länder och företag. De efterföljande åren genomfördes det ett flertal studier med syftet att undersöka hur denna implementering påverkade värderelevansen (och således kvaliteten) av redovisningen för de berörda länderna. Resultaten från dessa skilde sig åt där vissa, som exempelvis Grekland , uppvisade ökad värderelevans av redovisade ekonomiska mått (Karampanis och Hevas, 2009; Narktabtee och Patpanichchot, 2011) och vissa, såsom Rumänien, visade minskad värderelevans efter införandet av IFRS (Takacs, 2012). För Sverige specifikt återfinns endast en studie av Paananen (2008). Författaren är den enda som i dagsläget har utförligt undersökt hur värderelevansen på den svenska marknaden förändrats efter implementeringen av IFRS. Resultatet av studien tillkännagav att värderelevansen var lägre med IFRS som standard än innan implementeringen. Även den generella redovisningskvaliteten har försämrats i landet efter införandet av IFRS (Paananen, 2008).
Sedan 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med utvecklingen av ett redovisningsreglemente baserat på företagets storlek. Detta arbete har resulterat i K-projektet bestående av K1 till K4, där K1 gäller för de minsta bolagen i Sverige och K4 är beteckningen för de bolag som tillämpar IFRS.
K3 gäller för stora bolag och inkluderar alla publika aktiebolag som inte följer IFRS (Skatteverket, 2020). De bolag som faller under K3 får dock välja att istället följa IFRS, men alla publika bolag i Sverige måste följa antingen K3 eller IFRS. Utformningen av K3 bygger på “IFRS for SME”, som är en förenkling av full IFRS. Detta innebär att K3 och IFRS i många fall är väldigt lika varandra med vissa undantag, bland annat hur goodwill och andra immateriella tillgångar skall redovisas (PWC, 2016).
Eftersom tillämpningen av IFRS är frivillig, för vissa publika bolag, finner vi det intressant att undersöka vilken standard som producerar redovisning med högst värderelevans. Motivering till detta intresse uppstår då investerare vill kunna analysera prospekt och det i många fall endast är de siffror som företag själv har redovisat som finns tillgängliga. Om det finns skillnader i kvaliteten samt hur väl dessa siffror kan förutspå framtida avkastning av investeringar, kan det vara aktuellt för intressenter att ta hänsyn till företags val av redovisningsstandard i värdeanalyser.
1.2 Syfte och frågeställning
Denna uppsats har som mål att mäta om en skillnad förekommer i värderelevans mellan två olika redovisningsstandarder. Mer specifikt har vi valt att jämföra de två redovisningsstandarder som tillämpas av publika aktiebolag i det svenska näringslivet, för att undersöka huruvida det finns skillnader i relevansen av redovisade siffror. Tidigare studier som har gjorts inom området visar att det förekommer ett intresse inom litteraturen att granska hur förändringar i hur redovisning upprättas påverkar värderelevansen. Skillnaden mellan tidigare undersökningar och vår studie är att befintlig forskning har jämfört situationen före och efter implementeringen av IFRS. I dessa fall har företag och intressenter inte haft något val gällande redovisningsstandard utan har behövt anpassa sig efter den skedda förändringen till IFRS. Vi finner dock en avsaknad av litteratur som studerar skillnader mellan två aktivt använda standarder samtidigt. Målet med vår undersökning blir då att jämföra två olika standarder som används i samma land vid samma tidpunkt. Detta gör vår studie således mer relevant för dagsläget samt bidrar till ökad förståelse av de svenska företagens redovisade siffror för potentiella investerare. Utifrån detta blir vår frågeställning således: Hur påverkar ett företags val mellan K3 och IFRS värderelevansen av redovisade ekonomiska mått på den svenska marknaden?
1.3 Vidare disposition
Fortsättningsvis är studien uppbyggd på följande sätt: Först diskuteras relevant teori, tidigare forskning gällande värderelevans samt en hypotesformulering i Avsnitt 2. I Avsnitt 3 presenteras vår metod och val av regressionsmodeller samt en sammanställning av vår data och urval. Vidare i Avsnitt 4 presenteras empirin från vår undersökning som följs av en diskussion i form av en analys i Avsnitt 5. Avslutningsvis i Avsnitt 6 presenteras de slutsatser vi kan dra utifrån studien som avslutas med förslag till framtida studier i Avsnitt 7.
2. Teoretiskt Ramverk
Det här kapitlet syftar till att ge en teoretisk grund för den frågeställning vi ämnar besvara. Vi inleder med att ge en övergripande förklaring av hur redovisningskvalitet kan mätas för att sedan gå igenom den teori som är central för denna studie - värderelevans. Detta följs upp av en beskrivning av vad redovisningsstandarder är och varför dessa utvecklats. Efter detta ges en beskrivning av de redovisningsstandarder som är aktuella för denna uppsats samt en genomgång av väsentliga skillnader mellan dessa. Avslutningsvis går vi igenom tidigare forskning följt av en hypotesformulering.
2.1 Värderelevans och att mäta redovisningskvalitet
Det återfinns flertalet studier som har accepterats i den akademiska litteraturen med olika tillvägagångssätt för att mäta kvaliteten i företags finansiella redovisning. Av Leuz, Nanda och Wysocki (2003) samt Lang, Smith Raedy och Wilson. (2006) framgår en faktor vars förekomst har en bevisad negativ påverkan på kvaliteten i företags redovisning - resultatutjämning.
Resultatutjämning (känt som “Smoothing of earnings” på engelska) förekommer när bokförda vinster korrigeras medvetet av ledning för att illustrera ett icke-korrekt resultat (Dechow och Schrand, 2004). Fortsättningsvis kan redovisningskvaliteten även påverkas vid förekomsten av en tidig identifiering av en förlust för en ekonomisk händelse (även benämnt “Timely Loss Recognition” på engelska). När företag redovisar en identifiering av stora negativa resultat, visar det tecken på en ökad redovisningskvalitet (Paananen, 2008). Detta indikerar att en identifiering har utförts under tiden ett negativt resultat faktiskt har åstadkommits istället för att redovisas som en uppskjuten förlust under en senare period (Ball et al., 2000; Barth et al., 2005; Lang, Smith Raedy och Wilson, 2006). I Ohlson (1995) finner man en annan frekvent använt metod, vars prismodell grundar sig i att titta på bokfört värde för eget kapital och resultat som förklarande variabler för aktiepris i regressionsanalys. Redovisningskvaliteten bedöms utifrån potentiell uppkomst av värderelevans som i sin tur mäts utifrån hur väl dessa oberoende variabler kan förklara aktiepriset (Ohlson, 1995).
Värderelevans är ett begrepp som grundar sig i att kunna bedöma kvaliteten i företags redovisade siffror utifrån ett investerarperspektiv (Avwokeni, 2018). Detta operationaliseras ofta genom att undersöka hur väl företagets värde för investerare (aktiepris eller aktieavkastning) korrelerar med företagets redovisade siffror. Denna korrelation i sig kommer direkt påverkas av flera faktorer, exempelvis hur verksamheter i landet primärt finansieras eller vilken redovisningsstandard som
gäller inom landet (ibid.). När värderelevans är applicerbart eller intressant att undersöka förekommer vid situationer som exempelvis huruvida den allmänna redovisningskvaliteten förändrats efter införandet av ett nytt reglemente (Dhaliwal, Subramanyam och Trezevant 1999), en övergång från en redovisningsstandard till en annan (Paananen, 2008) eller för att undersöka om underliggande faktorer mellan olika länder ger upphov till olika nivåer av värderelevans hos de lokala företagens redovisning (Ali och Hwang, 2000). Att mäta värderelevans utifrån variabler som resultat (vinst) och bokfört värde för eget kapital grundar sig i, som tidigare nämnts, Ohlsons prismodell (1995). Senare har denna använts i flertalet studier (se exempelvis Francis och Shipper, 1999). Vidare ges nedan en mer komplett bild av Ohlson’s prismodell (1995) och hur variabler som “Bokfört värde för eget kapital” [BV] och “Vinst” påverkar den beroende variabeln
“Aktiepris” [MV]. Värderelevans mäts sedan i hur väl dessa oberoende variabler kan förklara den beroende variabeln i modellen (Ohlson, 1995). Att mäta värderelevans utifrån relationen mellan oberoende variabler, i form av företagens redovisade ekonomiska mått, och beroende variabler såsom aktiepris är den teori resterande del av denna text grundar sig i.
𝑀𝑉𝑗 = 𝛼1+ 𝛽1𝐵𝑉𝑗+ 𝛽2𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗+ 𝜀𝑗 (Modell 1)1
Teorin bakom värderelevans är inte utan kritik i den akademiska litteraturen. Avwokeni (2018) argumenterar bland annat för i sin studie att värderelevans inte kan mätas tillförlitligt enbart av bokförda siffror hämtade från företags finansiella rapporter. Detta argument har även framförts tidigare i studier av Ohlson (1995) och Myers (1999), vilket Avwokeni (2018) hänvisar till i sin studie. De anser att det krävs ytterligare variabler för att tillfredsställande och med säkerhet kunna bedöma värderelevans. Avwokeni (2018) kommer i sin studie fram till att investerare samt andra marknadsaktörer förväntar sig en premie när de tar företags framtidsutsikter i beaktning inför investeringsbeslut. Detta innebär att enbart undersöka siffror i företags finansiella rapporter inte kan fulländat avgöra samt bestämma de aktiepriser marknaden kräver. Därav kan ej denna metod uteslutande avgöra samt mäta värderelevansen.
Trots tidigare nämnd kritik kommer denna studie således grunda sig i företags finansiella rapporter. Vi väljer att bevara vår befintliga metod på grund av en huvudsaklig motivering samt
1 Ohlsons prismodell (1995) där värderelevans mäts utifrån hur väl den beroende variabeln MV (marknadsvärde för eget kapital per utestående aktie för bolag j) kan förklaras av de oberoende variablerna BV (bokfört värde för eget kapital per utestående aktie för bolag j) och VINST (resultat per utestående aktie för bolag j). I modellen representerar “α” intercept och “ε” residualvärdet för ekvationen.
förtydligande enligt följande. Syftet med denna uppsats är att endast ge en indikation på hur nivån av värderelevansen förhåller sig mellan de två redovisningsstandarderna IFRS och K3. Med andra ord finner vi det tillräckligt, för att uppfylla syftet med denna uppsats, att fortsatt enbart titta på finansiella rapporter då tidigare accepterad litteratur har använt liknande metoder. Vi ämnar inte uttrycka oss om den exakta graden av värderelevans som återfinns utan endast presentera samt diskutera implikationerna våra tester ger upphov till.
2.2 Redovisningsstandarder
I och med den tillväxt som företag upplevde under årtiondet efter det första världskriget ökade mängden utomstående aktörer som hade intressen i företag (Benston et al., 2006). På grund av konkurrensmässiga anledningar var dessa företag selektiva i vilken information som gjordes tillgänglig till allmänheten. Detta skapade en informationsasymmetri mellan intressenter och företaget. Denna asymmetri har pekats på som en av anledningarna till börskraschen 1929 då företag publicerat missvisande redovisning. Denna krasch och efterföljande depression ledde till att den amerikanska regeringen grundade Securities and Exchange Commission, förkortat SEC, en myndighet som övervakar handel med värdepapper (ibid.). En av SEC:s uppgifter var att ta fram ett gemensamt regelverk åt företag som bestämmer hur dessa upprättar sin redovisning (ibid.).
Detta har sedan dess lett till utvecklingen av en samling standarder som fått namnet US GAAP.
Fram till 1970-talet skedde denna utveckling på liknande sätt i Europa, med nationella organ som utvecklade individuella GAAPs för det egna landet (Benston et al., 2006). I och med grundandet av IASC 1973 skapades en internationell organisation med målet att uppnå minskad informationsasymmetri mellan företag i olika länder. Anledningen bakom detta var den ökade internationalisering som uppstod bland företag belägna inom EU (IFRS Foundation, 2017).
Då syftet med denna uppsats är att undersöka hur valet mellan K3 och IFRS påverkar värderelevansen av redovisade siffror finner vi det intressant att förklara dessa standarder samt väsentliga skillnader mellan dessa.
2.2.1 K3
Bokföringsnämnden har upprättat ett redovisningsreglemente som fått namnet K-reglerna, bestående av K1, K2, K3 och K4. Utgångspunkten i K-projektet är de regler som finns i Bokföringslagen (1999:1078), mer specifikt de delar som behandlar hur årsbokslutet ska gå till.
Vilket K-reglemente som ett företag ska tillämpa avgörs utifrån kraven i BFL (Bokföringsnämnden, 2017). K-projektet inkluderar även en ensidig frivillighet vilken innebär att företag får välja att tillämpa en högre nivå av K-regler även om de inte måste göra detta. Detta innebär att företag som uppfyller kraven för K3 får välja att tillämpa K4 om de så önskar. Detta är fallet då högre nivåer av K-regler innebär högre krav på redovisningen.
Redovisningsstandarden K3 regleras i Bokföringsnämndens Allmänna Råd 2012:1. BFNAR 2012:1 beskriver hur årsredovisning och koncernredovisning skall upprättas för företag som klassas som större. Om ett företag har uppfyllt minst ett av följande tre krav, de senaste två åren, ses de som större:
1. Medelantalet anställda överstiger 50;
2. Företagets redovisade balansomslutning överstiger 40 miljoner kronor;
3. Företagets redovisade nettoomsättning överstiger 80 miljoner kronor
Utöver dessa regler klassas alla företag vars aktier är upptagna för handel som stora och ska därför redovisa enligt K3 med undantag för de företag som faller under K4-kategorin (Bokföringsnämnden, 2017). De som faller under K4 är IFRS-bolag som måste tillämpa full IFRS.
IFRS-bolag definieras som bolag som upprättar koncernredovisning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder.
Det svenska K3-reglementet är baserat på “IFRS for SME” som i sin tur är en förenkling av “full IFRS”. Utöver detta har redovisningspraxis samt sambandet mellan redovisning och beskattning bidragit till utformningen av K3 (Bokföringsnämnden, 2017).
2.2.2 IFRS
International Accounting Standards Board, förkortat IASB, är en oberoende organisation vars syfte är att utveckla och publicera internationella redovisningsstandarder. IASB grundades 2001 och efterträdde då den tidigare organisationen International Accounting Standards Council, förkortat IASC, som grundades 1973 (Benston et al., 2006). De standarder som ges ut av IASB kallas för International Financial Reporting Standards, eller IFRS. De standarder som IASC gav ut kallades istället för International Accounting Standards, förkortat IAS. Något komplicerat kallas både de individuella standarderna som IASB ger ut samt hela standardsamlingen för IFRS. Detta
innebär att IFRS består av ett antal IFRS samt flera IAS (FAR, 2020). Denna samling kommer framöver kallas för “full IFRS” i denna uppsats. Full IFRS är ett försök att harmonisera nationella redovisningsstandarder till en gemensam standard. Bakgrunden till detta var en ökad internationalisering av företag, då en gemensam redovisningsstandard skulle underlätta granskning av företag vid kredit- och investeringsfrågor (IFRS Foundation, 2017). Utveckling av IFRS skedde genom samarbete mellan både nationella och internationella organisationer. Ett stort steg i denna harmoniseringsprocess togs i juli 2002.
Den 19 juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsregler för bolag inom EU. Det grundläggande syftet med detta var att öka jämförbarheten mellan bolag från olika länder som ett led i att öka den finansiella integrationen inom EU. Förordningen innebär att samtliga bolag som är noterade på reglerade marknader inom EU måste upprätta års- och koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna som utgör “full IFRS”. Tanken bakom detta är att om de finansiella rapporterna utgår från ett gemensamt reglemente ska detta göra det lättare för investerare att värdera företag i olika länder (IFRS Foundation, 2017). Denna förordning gäller endast för noterade bolag. Icke-noterade bolag är endast bundna av nationella regler rörande redovisning. På grund av hur integrerad IFRS blivit med EU kräver förändringar av IFRS godkännande från EU- kommissionen för att dessa förändringar skall gälla för företag inom EU (Moloney, 2014).
2.2.3 Skillnader mellan K3 och IFRS
Eftersom K3 är baserad på en del av IFRS är de båda standarderna i stora drag väldigt lika varandra.
Den största likheten mellan dem är att båda är principbaserade standarder snarare än regelbaserad.
Att redovisningen är principbaserad innebär att företagen får göra egna bedömningar mer än i regelbaserade system (KPMG, 2016). Syftet med detta är att företagen får en bättre möjlighet att förklara sina redovisade siffror bättre än regelbaserade system. Att företagen får göra egna bedömningar i sina värderingar skapar dock svårigheter för revisorerna som granskar dessa eftersom dessa egna bedömningar inte alltid är tydliga (ibid.). Det finns dock skillnader mellan dessa standarder och vi kommer här ta upp de som vi finner mest relevanta för vår undersökning.
Immateriella tillgångar
Avskrivningar på alla anläggningstillgångar sker i enlighet med ÅRL med begränsad nyttjandeperiod (PWC, 2016). Enligt K3 kan en immateriell tillgång som uppkommit i samband med ett avtal inte ha längre nyttjandeperiod än den period som omfattas av avtalet.
Utöver detta gäller att nyttjandeperioden inte kan överstiga 10 år (ibid.). När det gäller finansiella instrument får företag som tillämpar K3 välja mellan att redovisa utifrån anskaffningsvärde eller verkligt värde (BFNAR, kap. 11 och 12). Enligt IFRS finns inte detta val utan dessa måste redovisas till verkligt värde (IFRS 9).
Goodwill
Enligt kapitel 19 i K3, som berör Goodwill och rörelseförvärv, behandlas avskrivning av goodwill på samma sätt som andra immateriella tillgångar och kan endast ha en nyttjandeperiod på 5 år (BFNAR 2012:1, 19:14§). Denna restriktion kan dock bortses från om särskilda skäl föreligger. IFRS har inte någon sådan begränsning utan tillåter obestämda nyttjandeperioder för immateriella tillgångar, istället för att dessa skrivs av måste företag genomföra årliga nedskrivningsprövningar (IAS 36).
Materiella tillgångar
Redovisning av materiella tillgångar behandlas i kapitel 17 i K3 respektive IAS 16 i IFRS.
Den väsentliga skillnaden mellan dessa två är att K3 endast tillåter redovisning av tillgångar till anskaffningsvärdet minskat med av- och nedskrivningar (BFNAR 2012:1, kap. 17). I IAS 16 ges istället valet att istället för detta värde redovisa tillgångar till verkligt värde (IAS 16). Om verkligt värde tillämpas måste företaget regelbundet värdera tillgången på ett pålitligt sätt.
Intäkter
När det gäller redovisning av intäkter skiljer sig de båda standarderna i viss avseende rörande periodiseringen av intäkter över flera perioder. På grund av olika definitioner av vad som innebär pågående arbete och färdigställande av uppdrag tas intäkter upp i olika perioder mellan de båda standarderna. Bägge standarder tillåter både successiv vinstavräkning och färdigställande metod, men när dessa tillåts skiljer sig i vissa fall mellan standarderna (BFNAR 2012:1, Kap. 23; IFRS 15).
Utöver de skillnader som nämnts är det värt att poängtera skillnaden i omfattningen av de båda standarderna. Full IFRS består av över 40 standarder som tar upp ungefär dubbelt så många sidor som K3. Detta innebär att det inom IFRS finns många detaljerade regler som reglerar specifika situationer som inte behandlas specifikt i K3. Detta hanteras inom K3 genom att företaget får hämta
vägledning i IFRS i de fall där en detaljfråga inte hanteras inom K3, men detta är inget krav utan är upp till det individuella företaget att bestämma (PWC, 2016).
2.3 Tidigare studier kring kopplingen mellan värderelevans och redovisningsstandard
Tidigare relevant litteratur fokuserar på att undersöka hur kapitalmarknader reagerar när företag publicerar sina finansiella rapporter och hur aktiepriset sedan anpassar sig efter bokförda värden såsom resultat samt eget kapital (se Avwokeni 2018; Lim och Park, 2011; Ohlson, 1995). Syftet med en majoritet av dessa undersökningar är att titta på kopplingen mellan värderelevans och redovisningsstandard. Då redovisningsstandarder står som grund för utformandet av företags finansiella rapporter, är det av intresse att undersöka hur valet av redovisningsstandard påverkar den generella redovisningskvaliteten. Flertalet studier har bland annat tittat på hur införandet av en ny redovisningsstandard påverkat den generella redovisningskvaliteten som återfinns i ett land och hos de lokala företagen. Dessa undersökningar har genomförts såväl i andra länder som i Sverige. Den väsentliga skillnaden mellan dessa och det vi ämnar undersöka är att samtliga studier vi har funnit har undersökt hur införandet av IFRS påverkat värderelevansen av redovisningen i landet. Flertalet studier har undersökt delar av EU då samtliga medlemsländer övergick till IFRS i och med antagandet av “IFRS-resolutionen” (se Tabell 1). Dessa har jämfört hur värderelevansen i landet var innan införandet, när lokala standarder applicerades, och hur nivån av värderelevans förändrats efter införandet av IFRS.
Tabell 1. Tidigare forskning av nivån av värderelevans efter införandet av IFRS
Författare Land/Område Resultat
Hung och
Subramanyam, 2007
Tyskland Ingen signifikant skillnad i värderelevans för undersökta variabler.
Paananen, 2008 Sverige Ingen ökad värderelevans av IFRS. Finner resultat som antyder en minskad värderelevans.
Karampinis och Hevas, 2009
Grekland Ökad värderelevans efter införandet av IFRS.
Paananen och Lin, 2009
Tyskland Minskad värderelevans efter IFRS.
Iatridis, 2010 Storbritannien Ingen signifikant skillnad i värderelevans.
Klimczak, 2011 Polen Ingen signifikant skillnad i värderelevans.
Narktabtee och Patpanichchot, 2011
EU Ökad värderelevans efter införandet av IFRS.
Chua, Cheong och Gould, 2012
Australien Ökad värderelevans efter införandet av IFRS.
Takacs, 2012 Rumänien Medlemskap i EU och medföljande införande av IFRS ledde till minskad värderelevans.
Ismail et al., 2013 Malaysia Ökad värderelevans efter IFRS.
Eng et al., 2014 USA Ingen signifikant skillnad i värderelevans.
Som sammanställningen i Tabell 1 ovan visar, har övergångar från lokala standarder till IFRS gett blandade resultat när det gäller värderelevansen av redovisade ekonomiska mått (se exempelvis Chua, Cheong och Gould, 2012; Klimczak, 2011; Narktabtee och Patpanichchot, 2011). Detta kan förklaras av skillnader i vad de lokala standarderna innan IFRS innebar för krav på redovisningen i landet, samt hur dessa länders ekonomiska och legala system tillämpas (Ali och Hwang, 2000).
Syftet med samtliga artiklar från Tabell 1 är att undersöka om den allmänna kvaliteten i redovisningen har förbättrats efter ett införande av en ny redovisningsstandard. Som tidigare nämnts, förekommer det flera tillvägagångssätt inom den akademiska litteraturen att studera redovisningskvalitet. En av tre accepterade metoder är att mäta värderelevans. Denna metod är dock, som tidigare nämnts, inte utan kritik.
Gällande huruvida IFRS bidrar till en ökad nivå av värderelevans än tidigare följda redovisningsstandarder är något akademisk litteratur tidigare varit kluven kring (se Tabell 1). Det
återfinns flertalet studier vars resultat visar på att IFRS bidragit till en lägre nivå av värderelevans i företags finansiella rapporter (Paananen, 2008; Takacs, 2012). Fortsättningsvis förekommer det även litteratur som implicerar att så inte är fallet och att IFRS inte bidragit till någon signifikant skillnad i värderelevans jämförelsevis med innan, eller att en faktisk ökning har uppstått (se Eng et al., 2014; Iatridis, 2010). Detta har tagits i beaktning vid formuleringen av samtliga av våra hypoteser (se Avsnitt 2.4 nedan). Där vår uppsats skiljer sig från tidigare forskning är att vi ämnar undersöka hur IFRS skiljer sig mot en standard som följs av företag parallellt med denna (K3) och inte gentemot en tidigare standard som följdes innan IFRS introducerats.
2.4 Hypotesformulering
För att kunna besvara vår frågeställning och således även fylla syftet med denna uppsats kommer vi utgå från tre hypoteser. Dessa kommer grunda sig huvudsakligen i vad tidigare forskning implicerar men även utifrån egna antaganden då vår grund för data samt urval anses vara relativt unikt jämfört med tidigare verk. För att vi skall kunna besvara frågan om huruvida det existerar en signifikant skillnad i värderelevansen mellan redovisningsstandarderna IFRS och K3 måste vi således bevisa att en sådan skillnad existerar innan fortsatt analys kan förekomma. Vi behöver följaktligen inledningsvis även bevisa att värderelevans går att mäta på den svenska marknaden utifrån de metoder som har utförts i tidigare studier, likt El-Diftar och Elkalla (2019). Detta ger upphov till vår första och andra hypotes:
2.4.1 Hypotes 1
Svenska publika företags redovisning av de variabler som undersöks i detta arbete uppvisar värderelevans.
2.4.2 Hypotes 2
Det förekommer en signifikant skillnad i värderelevansen av de undersökta ekonomiska måtten företagen redovisar beroende på val av redovisningsstandard.
Fortsättningsvis finner vi det även av intresse att undersöka vilken av de behandlade redovisningsstandarderna som leder till en högre nivå av värderelevans, givet att det går att mäta värderelevans och att en signifikant skillnad mellan redovisningsstandarderna faktiskt existerar.
Med andra ord ämnar vi undersöka om en signifikant skillnad i värderelevans existerar och (om detta är fallet) vilken av redovisningsstandarderna IFRS och K3 uppnår den högsta nivån av
värderelevans. Detta leder oss till vår tredje hypotes som är att redovisning upprättad enligt redovisningsstandarden IFRS uppnår en högre nivå av värderelevans jämfört med den redovisning som upprättas enligt K3:
2.4.3 Hypotes 3
Redovisning upprättad enligt IFRS leder till en högre värderelevans för de undersökta ekonomiska måtten än den som upprättas enligt K3.
Då företag som måste följa K3 får välja att istället för denna följa IFRS finner vi att den redovisning som upprättas enligt IFRS bör uppnå en högre nivå av värderelevans än den som upprättats enligt K3. Vidare anser vi att IFRS rimligen bör vara mer värderelevant då K3 är baserat på “IFRS for SME” som är en förenkling av IFRS (Bokföringsnämnden, 2017).
3. Metod
I följande avsnitt beskrivs först de modeller vi har utfört regressionsanalys för samt vilka variabler de består av. Vi ger även en beskrivning av hur man läser av resultatet samt vilka värden vi mäter värderelevans med. Detta avsnitt avslutas sedan med en genomgång av vårt urval och hur datainsamlingen har utförts.
3.1 Bakgrund
För att mäta värderelevans återfinns det flera metoder och tillvägagångssätt. Vi har i huvudsak valt att utgå från Ohlsons prismodell (1995) samt följa en liknande metod som i studien av El-Diftar och Elkalla (2019). Denna metod grundar sig i att mäta värderelevans utifrån statistisk association mellan redovisade finansiella mått och marknadens aktiepriser samt avkastning (El-Diftar och Elkalla, 2019; Ohlson, 1995). Genom vår metod bestäms värderelevansen utifrån hur väl finansiellt redovisade siffror kan fånga och sammanfatta information som sedan påverkar aktiepriser. Mer konkret har denna studie använt de oberoende variablerna “Bokfört Värde för Eget Kapital”
[benämns vidare i studien som “BV”], “Vinst” [benämns “Vinst”] för Modell 1 och 3. Vi har även valt att konstruera ytterligare två ekvationer med förhoppningen att öka trovärdigheten i vår studie.
Variablerna för Modell 2 och 4 liknar den relation Francis och Schipper (1999) presenterar i sin undersökning. Denna inkluderar “Totala Tillgångar” [benämns “TT”] samt “Totala Skulder”
[benämns “TS”] (Francis och Schipper, 1999). Likt El-Diftar och Elkalla (2019)2 inkluderar vi även en dummyvariabel i våra regressioner (se Modell 3 och 4 nedan). Samtliga av företagens värden för variablerna (förutom vår tillagda dummyvariabel3) deflateras med antalet utestående aktier för respektive företag vid tidpunkten som undersökts. Vi väljer även att hämta data för MV tre månader efter bokslut, likt Paananen (2008). Vi argumenterar för att vid tre månader efter bokslut har majoriteten av företagens årsrapporter släppts för allmänheten och bör således representera den redovisningsinformation som återfinns för räkenskapsåret. Som ses nedan har vi valt att hämta data för bokslut 2018. Motivering för detta beslut återfinns i Avsnitt 3.3.
2 El-Diftar och Elkalla (2019) använder sig exempelvis av en dummyvariabel i Ohlsons prismodell (1995) för att jämföra värderelevans hos företag i länder grupperade som “GCC” och “Non-GCC”. GCC står för “Gulf Countries” och författarna argumenterar för att företag tillhörande dessa två olika grupper kan uppnå olika nivå av värderelevans på grund av skillnader i redovisningsregler och lagar mellan länderna som undersökts (El- Diftar och Elkalla, 2019).
3 Då denna studie inte tittar på en serie av historisk data har vi valt att anpassa Ohlson’s prismodell (1995) till att vara bättre lämpad för denna undersökning. Det är här vår dummyvariabel blir relevant för våra ekvationer. För empirin skall kunna utvärderas kommer regressionsanalys utföras för att mäta signifikansen av varje variabel. På detta sätt kan man bilda sig en uppfattning om mer värderelevans uppnås av något av de två undersökta
redovisningsstandarderna samt få möjlighet till en direkt jämförelse.
Innan studien utförts tittar vi först på hur värderelevans kan beskrivas i Ohlson’s prismodell (1995) för IFRS och K3. Detta studeras som sagt för alla bolag som redovisar enligt IFRS respektive K3 i vår population, för att ge en indikation till hur de underliggande variablerna förklarar marknadsvärde per aktie (värderelevans). Detta ger oss även svar på om vi kan acceptera eller förkasta Hypotes 1. Vidare, för att undersöka om det förekommer signalement för multikollinearitet har ett korrelationstest utförts mellan de underliggande variablerna (se Tabell 2).
Enligt Gujarati och Porter (2009) indikerar en korrelation mellan de oberoende variablerna över 0,8 tecken på multikollinearitet. För våra variabler uppnår endast en korrelation ett värde över 0,8 - “Totala Tillgångar” och “Totala Skulder”. Detta problem har tagits i beaktning men har i slutändan valts att ignoreras då vi inte vill exkludera dessa variabler från att undersökas. Detta är en nackdel med vår metod som bör tas i beaktning vid validiteten av vårt resultat samt eventuellt korrigeras för framtida forskning.4
4 Valet att ignorera potentiell multikollinearitet grundar sig i att vi inte vill exkludera några variabler som i tidigare litteratur har studerats och bevisats påverka värderelevans. Vi finner att studiens trovärdighet ökar om vi kan redovisa ett likgiltigt resultat för flera variabler och modeller. Som sagt föreslår vi för framtida studier att undersöka denna korrelation igen, möjligtvis för en längre tidsperiod, för att undersöka om detta problem kvarstår.
Tabell 2. Korrelationsmatris för samtliga variabler i Modell 1 och Modell 2
Modell 1 (Per aktie)
Marknadsvärde eget kapital
Bokfört värde för eget
kapital Vinst
Marknadsvärde eget
kapital 1
Bokfört värde för eget
kapital 0,612*** 1
Vinst 0,370*** 0,555*** 1
Noter: Första matrisen representerar korrelationsvärden mellan variabler för Modell 1. Som kan observeras ovan åtar ingen korrelation ett värde över 0,8. *** indikerar signifikans på en nivå av 1%.
Modell 2 (Per aktie)
Marknadsvärde eget
kapital Totala Tillgångar Totala Skulder Marknadsvärde för
eget kapital 1
Totala Tillgångar 0,450*** 1
Totala Skulder 0,329*** 0,970*** 1
Noter: Andra matrisen representerar korrelationsvärden mellan variabler för Modell 2.
Korrelationen för Totala Tillgångar med Totala Skulder åtar ett värde över 0,8. Detta kan indikera tecken på multikollinearitet (Gujarati och Porter, 2009). *** indikerar signifikans på en nivå av 1%.
3.2 Regressionsmodeller
Likt flera tidigare studier av värderelevans, har vi även konstruerat två modeller som utgår från Ohlson’s prismodell (1995). Dessa testar hur väl redovisade siffror kan förklara avkastning samt aktiepris (se exempelvis El-Diftar och Elkalla, 2019; Francis och Schipper, 1999). Syftet med vår metod är att kunna mäta nivån av värderelevans genom regressionsanalys. Med två olika ekvationer att undersöka utvinns mer information som underlag för vår studie. Vidare kommer studien dokumentera förklaringsgraden varje ekvation uppfyller via variabeln 𝑅2. Denna indikerar den värderelevans som återfinns hos de oberoende variabler och följaktligen hur väl de oberoende variablerna kan beskriva marknadsvärdet per aktie (aktiepris). Denna teori står som grund i Ohlson (1995) och kan ses som ett av nyckeltalen för denna uppsats. Mer information kring varje ekvation ges nedan.
3.2.1 Grundläggande relationer
Eftersom arbetet grundar sig i att undersöka hur värderelevansen påverkas av redovisningsstandarderna finner vi det rimligt att först undersöka huruvida de undersökta variablerna faktiskt uppvisar någon värderelevans för det aktuella urvalet (se Hypotes 1). Detta granskas utifrån två modeller från Ohlson (1995) samt Francis och Schipper (1999) och ser ut som följande:
𝑀𝑉𝑗 = 𝛼1+ 𝛽1𝐵𝑉𝑗+ 𝛽2𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗+ 𝜀𝑗 (Modell 1) 𝑀𝑉𝑗 = 𝛼2+ 𝜌1𝑇𝑇𝑗+ 𝜌2𝑇𝑆𝑗 + 𝜀𝑗 (Modell 2)
𝑀𝑉𝑗= Marknadsvärde per aktie för bolag j tre månader efter bokslut 2018.
𝐵𝑉𝑗 = Bokfört Eget kapital per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗= Resultat [Vinst] per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝑇𝑇𝑗= Bokfört värde för totala tillgångar per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝑇𝑆𝑗= Bokfört värde för totala skulder per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝜀𝑗= Residualvärde för bolag j.
Genom att utföra regressioner av dessa modeller kan vi se huruvida våra undersökta oberoende variabler faktiskt uppvisar värderelevans bland svenska företag. Om de redovisade variablerna (de oberoende variablerna) är signifikanta, kan man enligt Ohlson (1995) anta att de är värderelevanta.
Om de oberoende variablernas koefficienter dessutom är positiva, bidrar en individuell ökning av dessa (allt annat lika) till en ökning av marknadsvärde för svenska bolag. Vi utför dessa regressioner först separat för de båda redovisningsstandarderna (IFRS och K3 var för sig) för att sedan utföra en sammanslagen regression. Detta ger oss en indikation om våra oberoende variabler är värderelevanta för bolag på den svenska marknaden, både allmänt samt för IFRS-bolag och K3- bolag var för sig.
3.2.2 Värderelevansen av Balans- och Resultatmått
Vår första anpassade regressionsmodell mäter variabeln marknadsvärde för eget kapital (benämnt 𝑀𝑉𝑗) som simpelt kan beräknas via att ta en akties pris och multiplicera med antalet utestående aktier för bolaget. 𝑀𝑉𝑗 agerar som den beroende variabeln för ekvationen. Denna bygger på relationen mellan de två oberoende variablerna “Bokfört Värde Eget Kapital” (benämnt 𝐵𝑉𝑗) och
“Resultat” (benämnt 𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗) samt en dummyvariabel (benämnt 𝑫𝒋) som åtar sig ett värde av antingen 1 för bolag som använder K3 eller 0 för bolag som använder IFRS. Samtliga variabler (förutom vår dummyvariabel) deflateras med företagets utestående aktier för perioden inför regressionen, likt Francis och Schipper (1999). Vidare har två interaktionstermer inkluderats för att representera den effekt dummyvariabeln har på de två oberoende variablerna (benämnda 𝐼𝑛𝑡1,𝑗 och 𝐼𝑛𝑡2,𝑗). Alfavärdet för ekvationen benämns som 𝛼1och koefficienterna skrivs som 𝛽𝑛, för resterande oberoende variabler.
𝑀𝑉𝑗 = 𝛼1+ 𝛽1𝐵𝑉𝑗+ 𝛽2𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗+ 𝛽3𝐷𝑗 + 𝛽4𝐼𝑛𝑡1,𝑗+ 𝛽5𝐼𝑛𝑡2,𝑗 + 𝜀𝑗 (Modell 3)
𝑀𝑉𝑗= Marknadsvärde per aktie för bolag j tre månader efter bokslut 2018.
𝐵𝑉𝑗 = Bokfört Eget kapital per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗= Resultat [Vinst] per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝐷𝑗 = Val av redovisningsstandard för bolag j (1=K3, 0=IFRS).
𝐼𝑛𝑡1,𝑗= Interaktionen mellan BV och D för bolag j, beräknas 𝐵𝑉𝑗*𝐷𝑗.
𝐼𝑛𝑡2,𝑗= Interaktionen mellan VINST och D för bolag j, beräknas𝑉𝐼𝑁𝑆𝑇𝑗*𝐷𝑗. 𝜀𝑗= Residualvärde för bolag j.
Modell 3 grundas i det samband som Ohlson (1995) beskriver där marknadsvärde per aktie, eller aktiepris, är beroende av bokfört eget kapital och redovisat resultat. Detta samband benämns Modell 1 i denna uppsats. Fortsättningsvis vidareutvecklas denna med vår dummyvariabel för att representera valet mellan K3 och IFRS, samt interaktionstermer för att granska hur dessa oberoende variabler påverkas av detta val (och följaktligen även värderelevansen av redovisningsinformationen). Man kan exempelvis tolka en positiv koefficient för vår dummyvariabel som en indikation att företag som tillämpar K3 som redovisningsstandard, uppnår ett högre marknadsvärde för eget kapital per aktie och, således, en bättre avkastning. Vidare skulle en positiv koefficient för interaktionstermen mellan bokfört värde för eget kapital per aktie och dummyvariabeln symbolisera att företag som applicerar K3 uppnår högre värden av värderelevans som konsekvens av att bokfört värde för eget kapital bidrar med en mer signifikant grad av värderelevans.
3.2.3 Värderelevansen av Balansmått
Vår andra anpassade regressionsmodell behandlar samma beroende variabel som för den första ekvationen - Marknadsvärde per aktie (𝑀𝑉𝑗). Skillnaden jämfört med Modell 3 är att denna istället beräknar marknadsvärdets relation med de oberoende variablerna för det bokförda värdet av totala tillgångar per aktie vid bokslut 2018 för bolag j (benämnt 𝑇𝑇𝑗) samt det bokförda värdet av totala skulder per aktie för bolag j vid bokslut 2018 (skrivet som 𝑇𝑆𝑗). Även för denna ekvation används en dummyvariabel (benämnd som 𝑫𝒋) som åtar sig värdet 1 för bolag som använder K3 och 0 för bolag som använder IFRS. Vidare har två interaktionstermer inkluderats för att representera den effekt dummyvariabeln har på de två oberoende variablerna (benämnda 𝐼𝑛𝑡3,𝑗 och 𝐼𝑛𝑡4,𝑗). Värdet för interceptet i ekvationen benämns 𝛼2och koefficienterna för oberoende variabler skrivs som 𝜌𝑛. Som för tidigare regressionsmodell deflateras varje variabel (förutom dummyvariabeln) med företagets utestående aktier för tidpunkten.
𝑀𝑉𝑗 = 𝛼2+ 𝜌1𝑇𝑇𝑗+ 𝜌2𝑇𝑆𝑗 + 𝜌3𝐷𝑗 + 𝜌4𝐼𝑛𝑡3,𝑗+ 𝜌5𝐼𝑛𝑡4,𝑗+ 𝜀𝑗 (Modell 4)
𝑀𝑉𝑗= Marknadsvärde per aktie tre månader efter bokslut 2018 för bolag j.
𝑇𝑇𝑗= Bokfört värde för totala tillgångar per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝑇𝑆𝑗= Bokfört värde för totala skulder per aktie för bolag j vid bokslut 2018.
𝑫𝒋= Val av redovisningsstandard för bolag j (1=K3, 0=IFRS).
𝐼𝑛𝑡3,𝑗= Interaktionen mellan TT och D för bolag j, beräknas 𝑇𝑇𝑗*𝑫𝒋. 𝐼𝑛𝑡4,𝑗= Interaktionen mellan TS och D för bolag j, beräknas 𝑇𝑆𝑗*𝑫𝒋. 𝜀𝑗= Residualvärde för bolag j.
Modell 4 är baserad på Modell 2 och bygger på det Francis och Schipper (1999) kallar för balansräknings-relationen. Denna relation undersöker hur dessa två delar av balansräkningen kan förklara ett företags marknadsvärde i denna studie. Modell 2 vidareutvecklar vi genom att inkludera en dummyvariabel för valet av redovisningsstandard samt två interaktionstermer för att representera interaktionen mellan dummyvariabel och oberoende variabler (Modell 4). Vi utför regressionsanalys för att bedöma samtliga koefficienter och deras förklaringsgrad.
3.3 Urval
För att ett företag ska vara aktuellt för denna undersökning krävs att följande är uppfyllt:
1. Företagets aktier handlas på en svensk handelsplattform och;
2. Företagets aktier fanns tillgängliga för handel tre månader efter bokslutet och;
3. Företagets redovisning vid bokslutet (i form av årsredovisning) finns tillgänglig och denna har upprättats enligt de regler som gäller för svenska bolag.
Utifrån dessa krav har vi valt att undersöka företagsår som avslutats 31 december 2018 för att säkerställa att samtliga potentiella observationers årsredovisningar finns tillgängliga. Detta ger oss en population på 864 publika bolag vid årsskiftet 2018–2019 (SCB, 2019). Efter bortfall på grund av utländska företag eller företag som tillämpar brutet räkenskapsår har data för 712 observationer samlats in. En sammanställning av de undersökta ekonomiska måtten för dessa återfinns i Tabell 3 nedan. För studien har uteliggare exkluderats likt El-Diftar och Elkalla (2019). Dessa har definierats som observationer vars beroende variabel har värden över tre standardavvikelser från medelvärdet av hela populationen. Endast företag som tillämpar IFRS har påverkats av denna avgränsning och totalt har 16 observationer tagits bort inför studien. Efter denna granskning återstår 696 observationer, där 397 består av företag som applicerar IFRS och 299 företag som applicerar K3.
Tabell 3. Sammanfattning av värde fördelat på variabler och redovisningsstandard, per aktie
IFRS K3
(Per aktie) Min. Max. Medel. Std. Min Max Medel. Std. T-test
Marknadsvärde eget kapital
0,02 427,10 71,96 74,77 0,04 357,00 13,70 31,08 14,00***
Bokfört värde av eget kapital
-9,99 451,15 39,50 60,33 -0,92 96,99 4,24 11,00 11,39***
Vinst -54,07 197,38 4,21 14,36 -32,88 10,98 -0,55 2,63 6,46***
Totala Tillgångar
0,01 4034,49 64,39 208,61 0,01 245,29 8,12 26,18 7,30***
Totala Skulder -3,47 3980,02 39,27 187,86 -0,46 148,30 3,83 16,42 5,04***
Noter: Denna tabell sammanfattar värden för beroende samt oberoende variabler för IFRS respektive K3. T-test symboliserar t-kvoten för medelvärdena för de båda redovisningsstandarderna och symboliserar signifikans. *** indikerar signifikans på en nivå av 1%.
Som ses i Tabell 3 är medelvärdet för samtliga av våra undersökta oberoende variabler högre för de företag som tillämpar IFRS jämfört med de som använder K3. Även vår beroende variabel,
“Marknadsvärde för eget kapital”, återfinns ett högre medelvärde bland IFRS-företag jämfört med K3-företag. Samtliga av dessa förhållanden är statistisk signifikanta på 1%-nivå.
3.4 Metod för insamling av data för redovisade ekonomiska mått
Samtliga data rörande ekonomiska mått har samlats in från Thomson-Reuters databas med undantag av företagens val av redovisningsstandard som inhämtats från noter i företagens årsredovisningar. Efter att datainsamlingen från Thomson-Reuters hade genomförts fann vi att denna saknade data för ekonomiska mått för vissa företag. Framförallt för mindre bolag, räknat till marknadsvärde, saknades en stor del data för våra undersökta variabler. Detta innebär att en manuell insamling krävdes för dessa. Denna data samlades in från databasen Business Retriever.
4. Empiri
Följande avsnitt börjar med en sammanställning av resultatet från de regressionerna utförda på de grundläggande modellerna från Ohlson (1995) och Francis och Schipper (1999). Efter detta följer en presentation av resultatet för de regressionerna utförda på de nykonstruerade modellerna av intresse för frågeställningen i denna studie.
4.1 Regression av Modell 1 och 2
Som synes i Tabell 4 så finner vi att det är statistiskt säkerhetsställt (med en signifikansnivå på 1%
och ett konfidensintervall på 99%) att tre av våra fyra undersökta oberoende variabler uppfyller en signifikant relation till marknadsvärdet för respektive företag. Den enda variabel som det inte går att finna någon signifikant koppling för är vinst per aktie. Denna åtar ett p-värde över 0,01 för samtliga populationer. Vi kan med andra ord inte säkerställa att denna är statistiskt signifikant för Modell 1. Vidare finner vi i Tabell 4 att resterande variabler, bokfört värde för eget kapital, totala tillgångar och totala skulder är värderelevanta både för IFRS- och för K3-företag då de ses som signifikanta för samtliga populationer. Detta innebär att vi följaktligen kan acceptera Hypotes 1 då tre av fyra testade variabler uppvisar värderelevans för svenska företag. Vi finner även positiva koefficienter för BV samt TT, vilket indikerar att en individuell ökning av dessa variabler bidrar till ett ökat marknadsvärde för svenska företag, allt annat lika. TS har negativa koefficienter för alla tre populationer. Detta är en följd av hur vår data för redovisade mått är sammanställd. En individuell ökning av variabeln TS innebär att företaget i fråga uppnår högre skulder och således ett lägre marknadsvärde, allt annat lika. Detta resultat visar med andra ord att en högre skuldsättning innebär ett lägre marknadsvärde för företaget och följaktligen en lägre aktiekurs.
Både Modell 1 och 2 visar justerade 𝑅2-värden mellan 0,20–0,25. Detta innebär att drygt 20% av förändringen i marknadsvärde förklaras av förändringar i de oberoende variablerna för de aktuella modellerna. Detta samband återfinns inom båda grupperna av företag. Vidare ser man även att de justerade 𝑅2-värdena ökar när man sammanfogar de två olika delpopulationerna för båda modellerna (se Tabell 4). Det vill säga, förklaringsgraden för våra ekvationer ökar ju större populationen som studeras är.
Positiva koefficienter för BV och TT innebär att marknaden värderar företags aktier högre om företagen besitter mer tillgångar. Att koefficienten för TS är negativ förklaras av det faktum att dessa värden sammanställts i absoluta värden. Detta innebär att marknaden värderar ett företags aktier lägre om företaget har högre skulder. Intressant att poängtera är det faktum att vinst per
aktie, för K3-företag, har en negativ koefficient vilket skulle indikera en negativ koppling mellan vinst och marknadsvärdet (aktiepris) hos företaget. Dock är denna relation inte signifikant varför vi inte kan säkerställa att detta samband existerar.
Tabell 4. Sammanställt resultat för regressioner av modell 1 och 2
Modell 1 Sammanslagna IFRS K3
(Per aktie) Koeff. T Sign. Koeff. T Sign. Koeff. T Sign.
Konstant 2,008 27,017 0,000 2,915 32,893 0,000 0,936 9,123 0,000 Bokfört värde eget kapital 0,020 12,432 0,000 0,013 8,722 0,000 0,076 8,670 0,000 Vinst 0,005 0,383 0,492 0,006 1,001 0,318 -0,023 -0,615 0,539
Observationer 696 397 299
𝐽𝑢𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑅2 0,25 0,23 0,21
Noter: Regressionsanalys har utförts med den beroende variabeln ”Marknadsvärde för eget kapital”
samt för de oberoende variablerna” Bokfört värde för eget kapital” samt ”Vinst” för samtliga företag i populationen. Samtliga värden har innan regressionen utförts deflaterats med respektive företags andel av utestående aktier för perioden. Regressionsanalys har utförts för en sammanslagen population av företag som redovisar via IFRS och K3 samt även för IFRS och K3 separat. Siffrorna ovan representerar värden för variablernas koefficienter, T-kvot samt signifikans på en nivå av 1%. Antalet observationer för varje regression samt justerat 𝐑𝟐 redovisas även i tabellen ovan.
Modell 2 Sammanslagna IFRS K3
(Per aktie) Koeff. T Sign. Koeff. T Sign. Koeff. T Sign.
Konstant 2,028 27,329 0,000 2,938 33,186 0,000 0,927 9,505 0,000 Totala Tillgångar 0,018 13,533 0,000 0,011 9,760 0,000 0,098 7,075 0,000 Totala Skulder -0,017 -11,579 0,000 -0,011 -8,517 0,000 -0,118 -5,349 0,000
Observationer 696 397 299
𝐽𝑢𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑅2 0,24 0,22 0,22
Noter: Regressionsanalys har utförts med den beroende variabeln ”Marknadsvärde för eget kapital”
samt för de oberoende variablerna ”Totala Tillgångar” samt ”Totala Skulder” för samtliga företag i populationen. Samtliga värden har innan regressionen utförts deflaterats med respektive företags andel av utestående aktier för perioden. Regressionsanalys har utförts för en sammanslagen population av företag som redovisar via IFRS och K3 samt även för IFRS och K3 separat. Siffrorna ovan representerar värden för variablernas koefficienter, T-kvot samt signifikans på en nivå av 1%. Antalet observationer för varje regression samt justerat 𝐑𝟐 redovisas även i tabellen ovan.
4.2 Regression av Modell 3 - Balans- och resultatmått
Som visas i Tabell 5 så finner vi att vår dummyvariabel är en signifikant variabel (T-kvot -14,701) vilket innebär att det finns en signifikant skillnad i marknadsvärde per aktie mellan företag som tillämpar IFRS och K3. Vidare finner vi även att interaktionstermen för bokfört värde av eget kapital och redovisningsval är signifikant (T-kvot 7,367). Detta innebär att vi finner att valet av redovisningsstandard har en signifikant påverkan på värderelevansen för BV. Detta samband återfinns ej för den andra oberoende variabeln i regressionen, vinst per aktie, utan denna interaktion är icke-signifikant i vår undersökning (T-kvot -0,803 och p-värde 0,422). Med andra ord kan vi inte dra någon statistiskt säkerställd slutsats, med ett konfidensintervall på 99%, om huruvida ett företags val av redovisningsstandard påverkar värderelevansen för deras redovisade vinst per aktie.
Vi finner även att introduktionen av vår dummyvariabel samt interaktionstermer ökar förklaringsgraden (justerat 𝑅2) till 0,44 (se Tabell 5). Detta innebär att ungefär 45% av förändringar i MV kan förklaras av de fem oberoende variablerna. Utan interaktionstermer och dummyvariabel uppnår samma värde endast 25% förklaringsgrad (se Tabell 4). Att både koefficienten för BV och interaktionsvariabeln för denna, Int1, är positiv innebär en ökning i värderelevansen av BV när dummyvariabeln är 1. Detta betyder med andra ord att BV är mer värderelevant för företag som redovisar enligt K3 jämfört med de som följer IFRS och att vi då kan acceptera Hypotes 2. Vi kan även förkasta vår tredje hypotes som säger att företag som följer IFRS upprättar mer värderelevant redovisning än företag som redovisar enligt K3. Istället tyder vår studie på att redovisning upprättad enligt K3 uppvisar högre nivåer av värderelevans än den som upprättas enligt IFRS.
Tabell 5. Resultat för Regression av Modell 3 - Balans- och resultatmått
(Per aktie) Koeff. T Sign.
Konstant 2,915 31,966 0,000
Bokfört värde för eget kapital 0,013 78,475 0,000
Vinst 0,006 0,974 0,331
Dummy redovisningsstandard (1=K3, 0=IFRS) -1,979 -14,701 0,000
𝐼𝑁𝑇1,𝑗 (Bokfört värde för eget kapital * Dummy redovisningsstandard) 0,063 7,376 0,000
𝐼𝑁𝑇2,𝑗 (Vinst * Dummy redovisningsstandard) -0,029 -0,803 0,422
Observationer 696
𝐽𝑢𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑅2 0,44
Noter: Regressionsanalys har utförts med den beroende variabeln” Marknadsvärde för eget kapital”
samt för de oberoende variablerna ”Bokfört värde för eget kapital”, ”Vinst”, Dummy för val av redovisningsstandard, Interaktionsterm 1 (för ”Bokfört värde för eget kapital” * Dummy för val av redovisningsstandard) samt Interaktionsterm 2 (för ”Vinst” * Dummy för val av redovisningsstandard) för samtliga företag i populationen. Samtliga värden har innan regressionen utförts deflaterats med respektive företags andel av utestående aktier för perioden. Regressionsanalys har utförts för en sammanslagen population av företag som redovisar via IFRS och K3. Siffrorna ovan representerar värden för variablernas koefficienter, T-kvot samt signifikans på en nivå av 1%. Antalet observationer för regressionen samt justerat 𝐑𝟐 redovisas även i tabellen ovan.
4.3 Regression av Modell 4 - Balansmått
I Tabell 6 observeras att bägge interaktionstermer är signifikanta på en nivå av 1% (p-värde mindre än 0,01). Detta innebär att vi finner att valet av redovisningsstandard har en statistiskt säkerställd påverkan på värderelevansen för såväl ett företags redovisade totala tillgångar samt totalt redovisade skulder. Eftersom koefficienterna för bägge interaktionstermer har samma tecken som deras oberoende variabel (TT och TS) innebär det att värderelevansen för de undersökta variablerna ökar för de företag där dummyvariabeln=1. Alltså har både totala skulder och totala tillgångar en högre värderelevans för företag som redovisar enligt K3 jämfört med de som tillämpar IFRS och vi kan acceptera Hypotes 2. Även för Modell 2 kan vi således förkasta Hypotes 3, då vårt resultat implicerar att företag som redovisar enligt K3 upprättar mer värderelevant redovisning än de som följer IFRS. Även för Modell 4 ser vi att förklaringsgraden ökar med vår tillagda dummyvariabel samt interaktionstermer (justerat𝑅2= 0,44) gentemot Modell 2 (justerat 𝑅2= 0,24). Detta innebär att vid addering av tre ytterligare variabler förbättras de oberoende variablernas relation till MV signifikant för Modell 4. Vår anpassade modells
