• No results found

”Jag är en flicka. Och jag kan göra vad jag vill!”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Jag är en flicka. Och jag kan göra vad jag vill!”"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Jag är en flicka. Och jag kan göra vad jag vill!”

Analyser av barnlitteratur ur ett genusperspektiv

Författare: Sofia Ruuth Handledare: Emma Tornborg Examinator: Niklas Schiöler Termin: HT16

Ämne: Svenska Nivå: Avancerad nivå

(2)

Title: “I am a girl. And I can do what I want!”

Analyses of children’s literature from a gender perspective

In this study I have analysed three picture books from a gender perspective: Gittan gömmer bort sig, Vera och Vilgot i byggvaruhuset, and Superhjälte. The aim was to find out how the characters are presented from a gender perspective and whether traditional gender patterns are reinforced or challenged. The aim is to find signs of equality between the sexes. The method used is discourse analysis. The theory from which I proceed is gender-focused literature analysis.

The analyses showed that several of the characters break traditional gender patterns and that the equality of the sexes is manifest. It is above all the children in the books who do not follow the norm, whereas the adults are more stereotyped. My perception is that these books seek to question traditional gender roles. A broad repertoire of books can help to affect children’s view of gender. School should uphold the equality of the sexes, and as teachers we can help to shape the children so that they do not get stuck in traditional patterns.

Key words: Gender, children’s literature, picture books, discourse analysis, equality, norms.

Nyckelord: Genus, barnlitteratur, bilderböcker, diskursanalys, jämställdhet, normer.

(3)

Innehåll

1 Inledning ___________________________________________________________ 1 1.1 Syfte och frågeställning _____________________________________________ 1 1.2 Bakgrund ________________________________________________________ 2 2 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter _________________________ 3 2.1 Vad är barnlitteratur? _______________________________________________ 3 2.2 Kön och genus ____________________________________________________ 5 2.2.1 Traditionella könsmönster _______________________________________ 5 2.3 Tidigare barnlitteraturanalyser med genusfokus __________________________ 6 2.4 Teori: Genusinriktad litteraturanalys ___________________________________ 8 3 Metod och material ___________________________________________________ 9 3.1 Diskursanalys _____________________________________________________ 9 3.1.1 Genomförande _______________________________________________ 10 3.1.2 Metodkritik __________________________________________________ 10 3.2 Material ________________________________________________________ 11 3.2.1 Urval och avgränsningar _______________________________________ 11 3.2.2 Materialkritik ________________________________________________ 11 4 Analyser ___________________________________________________________ 11 4.1 Gittan gömmer bort sej ____________________________________________ 12 4.1.1 Hur framställs karaktärerna ur ett genusperspektiv? _________________ 12 4.1.2 Stärks eller motverkas traditionella könsmönster? ___________________ 14 4.2 Vera och Vilgot i byggvaruhuset _____________________________________ 15 4.2.1 Hur framställs karaktärerna ur ett genusperspektiv? _________________ 16 4.2.2 Stärks eller motverkas traditionella könsmönster? ___________________ 18 4.3 Superhjälte ______________________________________________________ 19 4.3.1 Hur framställs karaktärerna ur ett genusperspektiv? _________________ 19 4.3.2 Stärks eller motverkas traditionella könsmönster? ___________________ 21 5 Diskussion _________________________________________________________ 22 5.1 Koppling mellan litteraturanalyserna och tidigare forskning _______________ 23 5.2 Koppling mellan litteraturanalyserna, inledning och bakgrund _____________ 26 5.3 Vidare forskning _________________________________________________ 27 6 Sammanfattning ____________________________________________________ 27 Referenser ___________________________________________________________ 29 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Analysfrågor _________________________________________________ I

(4)

1 Inledning

Enligt Skolverket (2011) ska skolan värna om jämställdhet mellan män och kvinnor.

Skolan ska även ge flickor och pojkar samma möjligheter och motverka traditionella könsmönster. Kajsa Svaleryd (2008:16) menar att pojkar och flickor läser samma ämnen och befinner sig på samma villkor i skolan, därför bör inte eleverna behandlas olika beroende på vilket kön de föds med. Trots det visar forskning att flickor och pojkar inte bemöts på ett likvärdigt sätt av många lärare. Böcker är ett av alla medier som framställer karaktärer på olika sätt, beroende på vilket kön de har. Jag har därför valt att fokusera på barnlitteratur i denna undersökning. Genom denna studie kan andra få ta del av vilka genusmönster som råder i dagens barnlitteratur och fundera på hur

detta påverkar barnen. På det sättet kan medvetenhet om rådande genusnormer skapas.

Genus är ett ämne som länge intresserat mig. Huruvida vi människor föds in i eller konstruerar kön är en fråga som berör, inte minst mig som blivande lärare. Som grundskolelärare kommer jag att möta många barn och därmed ha en stor inverkan på dem och en chans att påverka vilka genusmönster som råder i skolan. Lena Kåreland (2005:9) skriver att könstillhörighet är en grundläggande komponent i barns

identitetsutveckling. Hemmet och skolan har en avgörande betydelse och fungerar som sociala institutioner. Jag vill skapa utrymme för såväl flickor som pojkar och bemöta dem på ett likvärdigt och accepterande sätt. På så vis kan jag bidra till att skolan får vara med och fostra barnen till jämställdhet mellan könen.

Med dessa faktorer i åtanke har jag valt att se närmare på några böcker riktade till grundskolans yngre åldrar. Ur ett genusperspektiv kommer jag analysera på vilka sätt könen framställs i text och bild. Jag kommer även undersöka huruvida traditionella könsmönstren stärks eller motverkas i de utvalda böckerna.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med detta projekt är att analysera några barnböcker som är populära hos barn mellan sex och nio år, då det är dessa åldrar jag kommer att undervisa. Jag har valt relativt nyutkommen litteratur för att jag ämnar undersöka hur kön framställs i dagens barnböcker. Fokus kommer att ligga på hur jämställdhet gestaltas, snarare än skillnader

(5)

mellan könen, eftersom det redan finns många sådana studier. Då tid och utrymme är begränsat för denna studie kommer text och bild till viss del analyseras var för sig.

Denna studie kan förhoppningsvis ge vägledning till bland annat lärare och föräldrar som vill välja barnlitteratur ur ett genusmedvetet perspektiv. Min avsikt är att

undersöka:

• Hur framställs karaktärerna i den utvalda barnlitteraturen ur ett genusperspektiv?

• Stärks eller motverkas traditionella könsmönster i den utvalda litteraturen?

1.2 Bakgrund

I detta avsnitt avser jag att behandla bakgrunden till att denna studie uppkommit. Jag kommer bland annat att diskutera de normer som råder i vårt samhälle som jag anser påverkar vår syn på manligt och kvinnligt. Dessa normer bidrar till de diskurser som kommer ha stort utrymme i denna studie. Diskurser är rådande och styrande

betydelsemönster i vår vardag.

Enligt Nationalencyklopedin (2016) är en norm ett godtagbart beteende och något som anses vara det ”normala”. Normer är oskrivna regler som vi människor följer för att bli socialt accepterade av samhället. Dessa normer inbegriper ett flertal genusrelaterade aspekter där flickor och pojkar inte tillåts göra vad som helst. Avviker du från normen finns det ofta många människor som på ett eller annat sätt ”visar dig in på rätt spår igen”

(Davies 2010:47). Fanny Ambjörnsson (2011:127) visar hur diskursen som handlar om att man ska vara självständig krockar med diskursen som går ut på att ordningen är styrd. Man ska vara fri, men kan bara vara det inom vissa ramar.

Ambjörnsson (2011:10) har skrivit boken Rosa- den farliga färgen. Rosa är numera en klassisk genusmarkör för kvinnlighet. Dock var inte fallet så för 100 år sedan då rosa var en symbol för krigiskhet och en färg som ofta bars av män. Ambjörnsson tar upp flera exempel på de genusnormer som finns i dag. Hon påpekar bland annat att kläder och leksaker ofta är starkt färgkodade. De rosa och ljusa färgerna står för det flickiga medan de mörka färgerna är till för pojkarna. Även Bronwyn Davies (2010:31) tar upp kläder som starka genusmarkörer. Den norm som råder är att flickor kan ha klänning medan pojkar inte kan det.

(6)

Den så kallade genusregimen är ett begrepp som Connell (2003:75) tar upp.

Genusregimen handlar om vad som förväntas av de olika könen och hur de behandlas.

Eftersom barn redan tidigt behandlas olika beroende på kön, leder det till att vi har ett behov av att veta varandras kön för att därefter kunna bemöta den andra. Ofta är den första frågan som ställs när ett barn har fötts vilket kön det blev (Svaleryd 2008:23).

Människan underskattar sitt behov av att könsbestämma andra personer. Detta behov är djupt rotat och kan människan inte kategorisera en annan person väcks ofta en

frustration (Nilson 2010:13).

På liknande sätt visar Davies (2010:19) i sin studie att vi har olika förväntningar på flickor och pojkar. Flickor uppfostras till anpassning medan pojkar redan från start vänjer sig vid att få sina behov tillfredställda. I sin studie har Davies intervjuat barn efter att ha läst olika sagor med feministiskt fokus för dem. Det visar sig att pojkar och flickor ofta identifierar sig med olika karaktärer och även uppfattar dem olika beroende på karaktärens kön (Davies 2010:90). Davies menar att litteraturen påverkar i större grad än vad vi tror. Det visar därmed att den litteratur läraren väljer till sina elever faktiskt har betydelse och kan påverka barnets syn på kön och genus.

Rådande normer påverkar vår syn på flickor och pojkar och på olika sätt kommer dessa normer till uttryck i barnlitteratur. Davies (2010:67) skriver om att pojken ofta är den aktive ledaren medan flickan är passiv och omsorgstagande i barnböckerna. Just

omsorgstagande är en egenskap som starkt förknippas med mödrar och kvinnlighet. Att en man kan besitta denna egenskap går emot den rådande normen. Dock menar Davies (2010:122) att idén om maskulinitet och femininitet ofta är annorlunda än hur den faktiskt ser ut i verkligheten.

2 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter

2.1 Vad är barnlitteratur?

Barnlitteraturen är rik. Dock tas den inte alltid på allvar (Rhedin 2004:11). Kåreland (2001:25) menar att de flesta människor har en föreställning om vad en barnbok är. Hon skriver även att skiljelinjen mellan vad som är barnlitteratur och vad som är

vuxenlitteratur inte bör dras för hårt. Ofta innehåller barnlitteratur både text och bild. En

(7)

del av barnlitteraturen är bilderboken. Rhedin (2001:17) definierar bilderboken som en bok med begränsat omfång som berättar en historia med text och bild.

I mycket större utsträckning än vuxenlitteraturen består barnlitteraturen av både text och bild. Bilder har en förstärkande effekt och inbjuder fler sinnen att delta. På detta sätt menar Rhedin (2004:12) att böcker innehållande bilder borde vara attraktiva för dem som har sin främsta styrka på det visuella området. Detta väcker frågan om inte bilder borde få vara en större del av all slags litteratur, särskilt litteratur i undervisnings- och didaktiska syften.

Barnlitteratur behandlas ofta som andra ordningens litteratur. Barnlitteraturen är inte en genre såsom en kriminalroman och en självbiografi (Nikolajeva 2004:13). Den är mycket bredare än så. Barnlitteratur riktar sig inte enbart till en typ av barn utan till alla barn. Därmed bör frågor ställas som för vilket barn, när och hur en barnbok passar.

Rhedin (2004:11) pekar på att barnlitteraturen är unik i sitt ursprung. Det är den enda kategori litteratur som inte är riktad till vuxna.

Barnlitteratur är också unik i den bemärkelsen att den är skriven av en social grupp för en annan social grupp. I detta fall är det vuxna som skriver för barn. Inom andra litteraturkategorier skriver ofta en vuxen person för andra vuxna. Nikolajeva (2004:18) problematiserar svårigheten i huruvida en vuxen författare kan skriva för barn på ett rättvist sätt. Hon menar att en ojämn maktfördelning finns mellan den vuxne och barnet.

Det är enbart den vuxnes syn på barn och barndom som uttrycks i litteraturen, dock bör det tas i beaktning att barnboksförfattaren en gång har varit barn. Barnlitteratur är den litteratur som oftast berättar en berättelse ur ett barns perspektiv.

Att ge en entydig förklaring på vad begreppet barnlitteratur innebär är enligt Nikolajeva (2004:15) inte rimligt. Dock beskriver hon fenomenet som litteratur som är skriven, publicerad och marknadsförd med barn som dess huvudsakliga publik. Barnlitteratur är alltså böcker som vänder sig till en specifik målgrupp vilket i detta fall är barn i olika åldrar.

(8)

2.2 Kön och genus

Yvonne Hirdman är professor i historia och lanserade begreppen genus och

genussystem i Sverige under 1980-talet. Genussystemet bygger på två principer: könens särhållning och manlig överordning. Manligt och kvinnligt ses som motsatser och befinner sig på olika arenor. Hirdman menar att dessa arenor kan utgöra allt ifrån arbete till plats i hemmet. Hon skriver vidare att syftet med jämställdhet är att dessa klyftor ska överbryggas och att ordningen ska brytas. Män och kvinnor har ingått ett så kallat genuskontrakt. Detta kontrakt går ut på att mannen är normen och att könen ska hållas isär. Trots att det har gått flera år sedan Hirdman introducerade begreppet genus kan det konstateras att dagens samhälle fortfarande har mycket kvar att åstadkomma för att bryta genussystemet (Nilson 2010:21).

Genus och kön är inte synonymer. Christian Eidevald (2009:17) förklarar kön som något biologiskt givet. Kön är det du föds med och kommer få leva med. Genus handlar om de sociala effekterna som uppstår på grund av könet. Det vi kallar genus blir alltså vårt sociala kön baserat på våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

Varje samhälle bygger på en genusordning. Denna ordning formar våra psykiska liv, våra drömmar och förhoppningar (Kåreland 2005:11). Connell (2003:19) menar att denna uppdelning bottnar i hur vi biologiskt delar upp hanar och honor. Ett argument mot Eidevalds påstående om att kön och genus inte är synonymer är att kön ofta används som ett samlingsbegrepp för både genus och kön i dagens forskning. Dock är inte alla forskare ense om man bör använda begreppet kön för både kön och genus.

Hedlin (2010:4) menar istället att genus används som ett begrepp för både vårt biologiska och sociala kön inom modern forskning.

Enligt Nilson (2010:16) är genus ett kontextuellt begrepp. Hur vi konstruerar genus beror på vem vi är, var vi är och vilken tid vi lever i. Våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt ändras över tid. Vi bör därmed se genus som ett verb, något vi gör. Nilson skriver att genus handlar om hur vi görs till män respektive kvinnor.

2.2.1 Traditionella könsmönster

Enligt Nationalencyklopedin (2016) handlar traditioner om ”det mångdimensionella sociala arv som överlämnas från släkte till släkte”. Den tradition av könsmönster som länge funnits och som råder än idag kan mycket väl beskrivas med dessa ord.

(9)

Konstruerandet av kön är ett fenomen som tycks föras vidare från släkte till släkte, från människa till människa. De flesta personer är väl förtrogna med vad dessa könsmönster innebär, men med tanke på att traditionella könsmönster är en del av forskningsfrågorna vill jag definiera begreppet.

Kåreland (2005:10) beskriver kvinnan som andra ordningens kön. Barn är mycket tidigt medvetna om den traditionella skillnad som finns mellan manligt och kvinnligt. Små barn lär sig redan i förskolan att se ner på typiskt kvinnliga sysslor och egenskaper medan de manliga upphöjs. Svaleryd (2008:17) menar att det inte är konstigt att

traditionella könsmönstren lever kvar då begrepp som dockvrå och byggrum samt flick- och pojkfärger fortfarande används. Kvinnan fostras tidigt till ett behov av ”vi” medan mannen fostras till självständighet. Traditionen säger att kvinnan inte klarar uppgifter i samma utsträckning som mannen och därför behöver hjälp av andra. Mannen däremot har större krav på sig och förväntas att klara sig själv (Svaleryd 2008:19).

I Davies (2010) studie får vi ta del av hur barn konstruerar kön. Studien gjordes i Australien under 1980-talet men är aktuell än idag. Davies (2010) undersöker bland annat barns lekar och vilka leksaker de väljer, hur de samtalar med varandra och även vilken litteratur de väljer baserat på framsidans bilder och färger. Många av barnen följer tidigt ett traditionellt könsmönster.

2.3 Tidigare barnlitteraturanalyser med genusfokus

Det finns en rad tidigare undersökningar av barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Jag har i denna del valt att ta med den forskning som jag anser relevant för mitt arbete och har framförallt lagt fokus på svenska studier.

I Nilson (2010) finns flera litteraturanalyser gjorda ur ett genusperspektiv. Trots att Nilson främst analyserat ungdomsböcker anser jag hennes bok vara till inspiration för mina egna analyser. Något som bland annat diskuteras i boken är att vi inte ska fastna i en genusslentrian, vilket innebär att vi tar för givet att könen förväntas vara på ett visst sätt (Nilson 2010:23).

Antologin Modig och stark - eller ligga lågt (Kåreland 2005) innehåller olika analyser av barn- och ungdomsböcker ur ett genusperspektiv. Boken är idag ett bland flera

(10)

medier som påverkar barn och ungas syn på kön och dess förväntningar. Dock har skolan ett ansvar i att inneha litterär kompetens. Det handlar både om att välja böcker med klart jämställt budskap mellan könen och böcker med tydliga könsskillnader och lära eleverna att ifrågasätta mönstret (Kåreland 2005:13).

I en del av samma antologi beskriver Kåreland och Lindh-Munther (2005:113) hur det under 1960-talet blev allt vanligare med feministisk kritik mot barnlitteratur, kritiken riktades då främst mot de vanligt förekommande rosa och blå pekböckerna. De skriver vidare om litteratur som utmanande de traditionella könsrollerna. Flera exempel på att flickor har större benägenhet att överskrida genusnormer än vad pojkar har

framkommer. På liknande vis menar Brink (2005:192) att flickor väljer böcker med både manliga och kvinnliga huvudroller medan pojkar i stort sett enbart läser böcker där huvudkaraktären är maskulin. Pippi Långstrump omnämns som ett fall för sig. Pippi är en symbol för det fria barnet (Kåreland och Lindh-Munther 2005:136).

Antologin Barnlitteraturanalyser (Andersson och Druker 2008) består av ett flertal litteraturanalyser av barn- och ungdomsböcker där några av analyserna har tydligt genusfokus. Bland annat skriver Grettve (2008) om hur kläder blir en kod för vem du är, vilket genus du tillhör och var du befinner dig inom den sociala hierarkin. Exempel på hur flickor i barnlitteratur ofta har på sig en klänning medan pojkar har på sig tröja och byxor tas upp i analysen (Grettve 2008:27).

Vidare skriver Österlund (2008:97) i antologin hur barnlitteratur har dominerats av pojkar som huvudkaraktärer. Efterfrågan på starka flickkaraktärer ledde bland annat fram till Pija Lindenbaums serie om Gittan. Frågan huruvida Gittan i själva verket enbart är en uppdaterad version av en så kallad ”duktig flicka” ställs (Österlund

2008:107). Även Ulf Starks karaktärer har analyserats utifrån ett manlighetsperspektiv.

Förträngning av känslor bland pojkar och män är ett återkommande inslag i Starks böcker (Öhrn 2008:136).

Vid barnlitteraturanalyser behövs olika verktyg. Nikolajeva (2004, 2000) har i sina böcker Barnbokens byggklossar och Bilderbokens pusselbitar visat olika sätt på vilka analyser av barnlitteratur kan genomföras. Ett flertal exempel på analyser finns i böckerna. Ett schema över typiska personlighetsdrag för manliga och kvinnliga

(11)

karaktärer återfinns hos Nikolajeva (2004:129). Schemat består av stereotypa

egenskaper för respektive kön. Nikolajeva (2000:167) menar att många berättelser hade sett annorlunda ut om huvudkaraktären hade gestaltas av det motsatta könet och

framtoningen hade blivit annorlunda. En pojke som har stereotypa pojkegenskaper skulle framstå på ett annat sätt om han byttes ut mot en flicka och vice versa.

2.4 Teori: Genusinriktad litteraturanalys

I de kommande litteraturanalyserna har jag antagit ett genusperspektiv. Det är detta perspektiv som är min teori. Att anta ett genusperspektiv vid litteraturanalyser handlar om att ställa frågor om kön till texten (Kåreland 2005:17). För att få svar på mina frågeställningar ansåg jag det vara nödvändigt att sätta på mig de så kallade

genusglasögonen. Nilson (2010:22) skriver att när genusglasögonen väl är på är de svåra att få av.

När en litteraturanalys ur ett genusperspektiv ska genomföras handlar det främst om två steg. Första steget är att se genusmönster och kunna identifiera föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Andra steget handlar om att fundera på vilka funktioner dessa föreställningar fyller. I första hand handlar det alltså om att kunna se normer och sedan att våga utmana normen (Nilson 2010:22). Litteratur är oftast inte direkta

avspeglingar av verkligheten. I en litteraturanalys är det därför inte möjligt att göra kopplingar mellan litteraturens genusmönster med samhällets uppfattning (Kåreland 2005:12).

Lisbeth Larsson (2002) skriver om feministisk litteraturkritik och hur detta begrepp och dess innebörd har förändrats över tid. Tidigare kallades denna typ av litteraturstudier för kvinnolitteraturforskning, senare byttes namnet till genusstudier.

Kvinnolitteraturforskningen fokuserade på texter skrivna av kvinnor medan

genusstudier granskar hur kön konstrueras i olika litterära verk. Larsson (2002:123) skriver om Virginia Woolfs texter som en viktig del av den feministiska

litteraturforskningen. Kate Millets avhandling nämns som ett ”portalverk” för den feministiska litteraturforskningen (Larsson 2002:117). Larsson (2002:125) tar också upp Judith Butler, som menar att kvinnlighet och manlighet inte är annat än diskurs.

(12)

För att kunna anta ett genusperspektiv är det av yttersta vikt att ha i åtanke hur texter tolkas i sitt historiska sammanhang. Den genusdiskurs som råder idag har inte alltid varit aktuell. Larsson pekar på hur feministisk litteraturkritik vuxit fram till vad det blivit idag. Det påverkar vilka genusglasögon jag kommer använda mig av i mina analyser. Denna studie utgår från en konstruktivistisk genussyn, vilket innebär att jag anser att genus är socialt konstruerat och inte medfött (Nikolajeva 2004:15).

3 Metod och material

3.1 Diskursanalys

Denna studie ämnar analysera barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Därför fann jag diskursanalys vara en relevant analysmetod. Diskursanalys kan användas när forskningsfrågan ska besvaras med hjälp av textanalyser (Ahrne och Svensson

2013:157). Alvesson och Sköldberg (2008:460) menar att diskursanalys handlar om att se samband mellan text och den samtid den är skriven i. Eftersom denna studie går ut på att analysera nutida barnlitteratur ur ett genusperspektiv kommer jag likt Alvesson och Sköldberg att se texten tillsammans med dess kontext.

Diskurser är ”rådande och styrande betydelsemönster” i vår vardag (Lindgren

2009:110). Diskursperspektivet hjälper oss att förstå varför vissa saker är accepterade och andra inte. En diskurs är även en språklig ordning som använder en viss typ av språk för att tala om en företeelse i en text (Lindgren 2009:112). Larsen (2007:102) beskriver en diskurs som det sätt på vilket en grupp människor talar om ett fenomen.

Dock anser Lindgren (2009:125) att diskurs är ett svårdefinierat begrepp. Lindgren hävdar att en diskurs är ett ordnat mönster sett utifrån flera perspektiv, exempelvis socialt, politiskt, kulturellt och historiskt.

Målet med en diskursanalys är att blottlägga de kopplingar mellan text och verklighet som ofta är dolda. Analysen kan på så sätt visa hur texter kan ha ideologiska funktioner.

I en diskursanalys vill forskaren se hur människor på olika sätt konstruerar världen.

Denscombe (2016:398) skriver att kvalitativa data i en diskursanalys inte ska tas för vad de är. Data ska istället dekonstrueras för att avslöja dolda budskap.

(13)

3.1.1 Genomförande

Analyserna genomfördes med hjälp av analysfrågor (se bilaga A). Analysfrågorna har jag författat med inspiration från liknande studier. Analysfrågorna användes främst som ett stöd när analyserna skulle genomföras och är anpassade till att besvara

undersökningens frågeställningar. Under analyserna antog jag ett utomtexligt

perspektiv. Det innebär att jag ser till utomtexliga faktorer och applicerar dessa på text och bild. I detta fall är den utomtextliga faktoren genus. Jag undersökte de rådande diskurser som fanns i böckerna och kopplade dem till den samtida kontexten.

Analyserna tog sin början genom att jag läste igenom all utvald skönlitteratur för att notera handling och huvudkaraktärer. Därefter läste jag böckerna tills jag var väl förtrogen med deras texter och bilder. Nästa steg i analysprocessen blev att använda analysfrågorna. Jag analyserade varje bok för sig. Efter genomförda analyser renskrev jag svaren på frågorna och strukturerade upp dem efter mina frågeställningar.

3.1.2 Metodkritik

Det finns för- och nackdelar med alla analysmetoder. En av de största nackdelarna i detta fall är att analyserna av litteraturen blir subjektiva. Analyserna kommer att färgas av forskarens tidigare erfarenheter och tankar. Det går inte heller att borste från att jag är kvinna och påverkad av dagens samhälle och tidigare erfarenheter kring kön och genus. Även analysfrågorna är författade av mig, vilket kommer färga analyserna. Hade andra frågor ställts kan resultatet sett annorlunda ut. Denscombe (2016:400) menar att fynden i en diskursanalys bör betraktas som just ”forskarens tolkning”. En

diskursanalys kräver även att forskaren har god kunskap om samhällets rådande normer.

Med tanke på den tidigare forskning jag tagit del av angående normer och genus anser jag att diskursanalys fungerar som analysmetod i denna studie.

En avgränsning jag valt att göra är att inte använda mig av Nikolajevas (2000, 2004) och Rhedins (2001) framtagna metoder för bilderboksanalyser. Jag är medveten om att dessa skulle passa in på min studie. Dock valde jag att använda mig av enbart

diskursanalys. En konsekvens av det blir att jag fokuserar främst på innehåll och mindre på form.

(14)

3.2 Material

Materialet består av barnlitteratur. Litteraturen valdes ut med hjälp av topplistor från internet och även från två olika bibliotek. På bibliotekens hemsidor kan man ta del av deras mest utlånade böcker bland barn. Därefter valde jag ut tre böcker som låg högt på flera av listorna och som riktade sig till barn mellan 6-9 år. Jag ville även få en viss mångfald bland böckerna och valde därför böcker skrivna av olika författare med olika teman, detta för att få en bred syn på hur genus framställs i olika slags barnböcker. All litteratur är skriven de senaste fem åren eftersom jag vill se hur genus framställs i nutida barnböcker. De utvalda böckerna är Gittan gömmer bort sej av Pija Lindenbaum, Vera och Vilgot i byggvaruhuset av Emelie Andrén och Superhjälte av Weiwei Persson.

3.2.1 Urval och avgränsningar

Eftersom tiden för denna studie är begränsad krävs det vissa avgränsningar. Urvalet består av tre barnböcker riktade till barn mellan 6-9 år. Jag valde dessa åldrar med tanke på att det är där jag kommer vara verksam. Mitt urval av barnböcker grundar sig att det är just dessa böcker som är populära och många barn tar del av.

3.2.2 Materialkritik

De utvalda böckerna är valda inom vissa ramar vilket begränsar min studie. Böckerna kan inte representera hela massan av barnlitteratur. Det går därför inte att säga att analyserna i denna studie skulle ge något generellt svar på hur barnlitteratur framställer genus. Istället bör läsaren se till hur genusmönster och jämställdhet blir synliga i just den utvalda litteraturen. Analysfrågorna skulle kunna ha fått andra svar om valet av litteratur sett annorlunda ut. Dock går samma typ av undersökning att överföra på annan litteratur riktad till barn. En annan forskare kan mycket väl genomföra en liknande studie med samma analysfrågor.

4 Analyser

I den här delen av uppsatsen följer en kort beskrivning av de analyserade böckernas handling. Därefter redovisas resultatet av analyserna om hur könen framställs i den utvalda litteraturen och huruvida traditionella könsroller stärks eller motverkas. Varje bok redovisas för sig.

(15)

4.1 Gittan gömmer bort sej

Gittan gömmer bort sej är skriven och tecknad av Pija Lindenbaum. I boken möter vi huvudkaraktären Gittan som ska leka med sin vän Hjördis. Eftersom Hjördis inte har någon plats på förskolan är hon hemma tillsammans med en barnflicka och två yngre barn. Gittan och Hjördis blir tillsagda att inte väcka de små barnen, vilket Hjördis gör ändå. Mitt i leken med de små barnen råkar Gittan tappa ett av barnen. Barnflickan som hör barnets gråt kommer rusande. Gittan blir rädd och ledsen och bestämmer sig för att

”gömma bort sig”. Berättelsen slutar väl, då barnflickan hittar Gittan och bjuder på glass.

Gittan gömmer bort sej är en så kallad kompletterande bilderbok, där bilderna fyller de luckor som texten utelämnar. Till viss del fungerar boken även expanderande, då bilderna har en förstärkande roll gentemot texten. Berättelsen är i starkt behov av sina bilder och hade varit mycket svårare att förstå utan bilderna, vilket enligt Nikolajeva (2000:22) är en av definitionerna av en expanderande bilderbok. Exempel på detta återfinns på första uppslaget där texten lyder ”[d]om där små är dagbarnen”

(Lindenbaum 2011:1). Utan bilden hade läsaren inte fått någon mer ledtråd om vilka dagbarnen är. Likaså finns en mening på bokens nionde uppslag: ”Det finns ett rum längst inne, där hon kan vara” (Lindenbaum 2011:18). En bild som förstärker denna del av texten är nödvändigt. Utan bild hade läsaren haft svårt att förstå vilket sorts rum det rörde sig om, vilket i detta fall är en garderob.

Framsidan visar Gittan som är gömd bakom kläder som hänger på galgar i en mörk garderob. Gittans ansiktsuttryck är nedstämt. Hon ser rädd ut samtidigt som hon kikar fram bakom kläderna för att se om något händer eller om någon ska komma. På framsidan finns även två gråa djur som blundar. Vad deras roll är framgår inte av bilden.

4.1.1 Hur framställs karaktärerna ur ett genusperspektiv?

I boken dominerar det kvinnliga könet. De karaktärer som förekommer är Gittan, Gittans vän Hjördis, barnflickan Puma, två dagbarn och Gittans far. Gittan, bokens huvudkaraktär, är en flicka i förskoleåldern. Hon har en blårutig tröja på sig och blå byxor. En av de främsta genusmarkörerna är just kläderna. I Gittans fall bär hon blå kläder vilket inte är genusmarkör för flickor. Grettve (2008:27) menar att kläder starkt

(16)

markerar genus. Att Gittan är en flicka framkommer främst av namnet och hennes frisyr som består av mörkt hår uppsatt i två tofsar. Gittan beskrivs som en lugn person som helst vill sitta och rita tillsammans med barnflickan Puma. En annan detalj som visar på Gittans lugna sida är att hon inte har några repliker alls i boken, vilket gör att hon framstår som lågmäld och till viss del blyg. Gittans två gosedjur och hennes blå hink är viktiga för henne, vilket framkommer genom att de är med på flera av bilderna.

Till skillnad från Gittan är Hjördis busig och leker gärna vilda lekar. Hjördis fungerar i boken som en katalysator. Katalysator är den person som driver handlingen framåt (Nikolajeva 2004:94). Att Hjördis är en flicka framkommer främst av hennes namn och den röda klänningen. I Hjördis fall är kläderna den tydligaste genusmarkören. För övrigt är hennes yttre attribut kort, ljust hår och glasögon. Dagbarnen är två bebisar som är mycket lika varandra till utseendet. Av deras kläder och utseende går det inte bedöma vilket kön de har, vilket inte heller framkommer i texten. Att barnflickan är just en kvinna är föga förvånande då det är ett yrke där kvinnor är överrepresenterande. Varför författaren inte valt ett mer könsneuralt ord som barnvakt kan bero på att barnflicka är ett etablerat begrepp som kategoriseras mer som ett yrke än vad exempelvis begreppet barnvakt gör. Barnvakt associeras mer med en tillfällig tjänst än en längre anställning som barnflicka kan innebära. Puma bryter dock mot normen av hur en typisk barnflicka ser ut genom att ha lila hår, mörkt smink, tatueringar och mörka kläder. Gittans far är endast med en kort tid i berättelsen. Han har en grön tröja, bruna byxor, kort ljust hår och skägg, vilket följer den könsstereotypa bilden av en man.

Dagbarnens kön framkommer inte av vare sig kläder eller frisyrer. Deras namn avslöjas inte heller i boken. En detalj är att dagbarnens kläder varierar under bokens gång. I början bär de gröna sparkdräkter, sedan blå tröja och i slutet rosa tröja och rosa byxor.

Ambjörnsson (2011:61) menar att färger ofta används för att sortera genus och att färgen rosa starkt är kopplat till femininitet. I dagbarnens fall är det ändå inte tydligt vilket kön de har trots att de vid ett tillfälle har rosa kläder. Det kan bero på att de tidigare i boken burit färger som enligt Ambjörnsson (2011:87) är stereotypt för pojkar.

Svaleryd (2008:23) skriver att det är vanligt att könskoda små barn med kläder då deras utseende inte avslöjar könet, dock görs det inte i denna bok.

(17)

I berättelsen förekommer inga könsstereotypa lekar eller leksaker. Gittan har med sig två gosedjurshundar och en blå hink när hon går till Hjördis. Dessa leksaker hade lika gärna kunnat tillhöra en pojke. Hemma hos Hjördis ligger leksaker utspridda överallt, det är saker som bilar, klossar, kritor och dockor. Ingen av dessa leksaker tyder på att de tillhör ett specifikt kön.

I boken står det: ”Gittan sitter gärna hos Puma och kollar när hon läser. Men Hjördis vill hitta på något” (Lindenbaum 2011:6). Hjördis är den karaktär som kommer med idéer och vill leka vilda lekar. Det är även Hjördis som föreslår att de ska gå in till dagbarnen och väcka dem trots att de inte får. Gittan är den lugna och lydiga flickan som istället tar hand om de små. När Hjördis kommer med förslag på en ny vild lek vill Gittan

egentligen inte vara med, vilket framkommer av texten: ”Men hon vill bara titta på. Och småungen sitter så bekvämt. Gittan värmer den med sina armar” (Lindenbaum

2011:10). I detta uppslag blir det tydligt att Gittan är omhändertagande och vill ”värma”

det lilla barnet. Att vara passiv och omsorgsfull är enligt Österlund (2008:97) en stereotypisk egenskap för kvinnliga karaktärer. Svaleryd (2008:19) menar att det också är en reell omständighet att intimitet är vanligare hos flickor. Hjördis är därmed den normbrytande flickan som syns, hörs och tar plats. Trots att Gittan hellre vill umgås med Puma är hon ändå med på Hjördis lek. Den dominerande karaktären får därmed övertaget i händelseförloppet.

När Gittan tappar ett av dagbarnen under Hjördis lek blir Puma arg, vilket gör Gittan rädd. Gittan springer hem och möts av sin far. Fadern försöker ta reda på vad som hänt och ger Gittan mat. Dock vill Gittan bara gömma sig. En textrad tillsammans med en bild visar hennes rädsla: ”Hon tittar på sin lila nagel och tänker på Pumas arga ögon.

Och kanske blöder det på dagbarnet” (Lindenbaum 2011:18). Den ängslan som infinner sig hos Gittan kan enligt normen kopplas till flickor. Dock skulle denna händelse kunna få även en pojke att känna sig illa till mods. Huruvida denna händelse hade tagit en annan vändning om Gittan hade varit en pojke beror därför mer på personlighet än på kön.

4.1.2 Stärks eller motverkas traditionella könsmönster?

(18)

I boken återfinns ett fåtal händelser och karaktärsdrag som stärker traditionella

könsmönster. Bland annat Gittans lydiga och lugna drag följer normen för hur en duktig flicka ska vara. Barnflickan är kvinnlig, vilket också är könsstereotypt. Å andra sidan finns drag som motverkar traditionella könsmönster. Hjördis är flickan som tar för sig och leker vilda lekar. Dagbarnens kön framkommer inte under handlingens gång, vilket heller inte är relevant för berättelsen. Den som möter Gittan när hon kommer hem är fadern. Det är också fadern som försöker trösta, vilket ofta ses som ett typiskt kvinnligt agerande.

Nikolajeva (2000:167) ställer frågan huruvida karaktärernas kön går att byta ut till det motsatta. Handlingen i boken kräver inte att könen ska framkomma. Dock gör de det genom kläder och namn, bortsett från dagbarnen. Alla karaktärer hade därmed gått att byta ut till det motsatta könet utan att handlingen hade behövt bli annorlunda.

Barnflickan Puma hade därmed blivit den mest normbrytande personen, då manliga barnflickor inte är lika vanligt som kvinnliga.

4.2 Vera och Vilgot i byggvaruhuset

Vera och Vilgot i byggvaruhuset är skriven av Emelie Andrén och tecknad av Anna Härmälä. Boken handlar om Vera och Vilgot som kallar sig jobbargubbar och håller på med diverse snickeri och måleri. Boken börjar med att Vera och Vilgot har tråkigt. De har inte fått några snickeriuppdrag på länge. Plötsligt ringer Barbro från Barbros bygg.

Hon behöver jobbargubbarnas hjälp eftersom det är mycket kunder i butiken. Vera och Vilgot hjälper gärna till och får bland annat laga kassapparaten när den går sönder. Som tack för hjälpen får de en present med nya verktyg av Barbro.

Boken om Vera och Vilgot är en så kallad symmetrisk bilderbok, men även till viss del kompletterande. Bilderna visar det texten berättar, dock med fler detaljer. På det sättet förstärker bilderna texten. Exempel återfinns bland annat på sjunde uppslaget: ”Det myllrar av kunder inne i butiken och på parkeringen är det fullt med bilar” (Andrén och Härmälä 2014:7). Denna textrad befinner sig på ett uppslag där bilden tar upp all plats.

Bilden visar byggvaruhuset och parkeringen som är full av liv och rörelse.

Bokens framsida visar en bild av Vera och Vilgot som arbetar. Vilgot håller i en tapet medan Vera räcker honom en lila färgburk. Båda personerna tar lika stor plats i bilden

(19)

och är lika aktiva. Av bakgrunden att döma befinner sig Vera och Vilgot i ett byggvaruhus. Även bokens titel avslöjar deras arbetsplats.

4.2.1 Hur framställs karaktärerna ur ett genusperspektiv?

Vera är en flicka med brunt hår uppsatt i en tofs i nacken. Hon bär grön keps med en katt på, grön tröja och blå hängselbyxor. Runt näsan har hon även ett antal fräknar.

Vilgot har blont, kort hår. Han bär liksom Vera keps, tröja och hängselbyxor, men i hans fall är tröjan och kepsen lila. Det är inget specifikt som utmärker vem som är vem av Vera och Vilgot förutom att det under berättelsens gång framkommer i text och bild.

En rådande norm i samhället är att flickor ska ha långt hår medan pojkar ska ha kort, vilket även kommer i utryck i denna bok då Vera har längre hår än Vilgot. Illustratören av boken har valt att ge Vera gröna kläder och Vilgot lila kläder, vilket inte tillhör den traditionella färgkodningen av könen. Namnen Vera och Vilgot anspelar på likhet snarare än skillnad då det är tvåstaviga namn som börjar på samma bokstav.

Barbro är en annan karaktär i boken som äger byggvaruhuset där Vera och Vilgot arbetar. Barbro har blå byxor, gul skjorta, kort, lila hår och gröna glasögon. Barbros kön framkommer inte av hennes yttre attribut. I detta fall är det hennes namn som avslöjar hennes kön. Att byggvaruhuset har en kvinnlig ägare är inte lika vanligt som en manlig.

I boken förekommer även flera kunder. Alla kunder ser olika ut både till kroppsform, hudfärg och klädsel. I kundernas fall framkommer deras kön tydligt genom klädsel och frisyrer i bilderna. Texten beskriver inga kunder till utseendet. De flesta manliga

kunderna har kort hår, byxor och tröja. De kvinnliga kunderna har i flera fall längre hår.

Har de inte långt hår är det annars kläder såsom kjol, klänning eller smycken som utmärker deras kön. En aspekt av mängden kunder är att det befinner sig lika många kvinnliga kunder som manliga i butiken. Att bygga och snickra har länge varit männens domän men denna bok visar att kvinnor lika väl som män är i behov av att handla byggmaterial.

Genom handlingens gång finns Vera och Vilgot med på lika många bilder bortsett från ett uppslag då endast Vera förekommer i bild och text. Kåreland (2005:46) skriver om att den genussyn som boken förmedlar blir synligt bland annat genom hur ofta flickor och pojkar förekommer i text och bild. Dock hävdar Nikolajeva (2000:168) att det inte

(20)

är mängden pojkar och flickor som har betydelse utan hur de framställs i text och bild.

På uppslaget där endast Vera finns med ska hon hämta brädor med hjälp av en truck.

Varför det är just Vera som tar sig an denna uppgift och inte Vilgot framkommer inte.

Vera och Vilgot utför lika många uppgifter i boken och tar båda lika stor plats. De visar att båda könen har samma kompetens och klarar av samma uppgifter. Exempel på detta är när kassaapparaten går sönder. Då är både Vera och Vilgot lika aktiva i

lagningsprocessen, vilket bland annat framkommer av denna textrad: ”Där! Vera och Vilgot hittar felet!” (Andrén och Härmälä 2014:20). Det är båda två tillsammans som kommer fram till vad felet är. I vissa fall är det Vera som utför de uppgifter som kan anses tyngre, som att blanda murbruk, mäta brädor och köra truck medan Vilgot visar tapeter, blandar färg och plockar i ordning verktyg. Detta visar på ett icke-

könsstereotypt mönster. Enligt Kåreland och Lindh-Munther (2005:128) visar

karaktärernas agerande och vilka sysslor de utför vilken genussyn som finns i boken. I denna berättelse framkommer en konstruktivistisk syn på genus.

Både Vera och Vilgot råkar ut för misstag i berättelsen. Exempel på detta är när Vera ska köra trucken. Stycket inleds med ”[n]är man kör truck gäller det att vara försiktig så att man inte kör på något eller någon. Vera styr trucken. Aj då, nu kom gafflarna för högt upp” (Andrén och Härmälä 2014:15). Dessa meningar visar att Vera försöker vara försiktig när hon kör. Trots det hamnar gafflarna för högt, vilket hon rättar till. På nästa uppslag ska Vilgot blanda färg: ”Det är lätt som en plätt att blanda färg. Särskilt lila.

Vilgot vet precis hur man gör. Det är bara att ta röd färg. Och blå färg. Och sen rör man ordentligt. Oj då! Vilgot spiller på sina jobbarbyxor!” (Andrén och Härmälä 2014:17).

Vilgot lägger dock ingen stor vikt vid att han spiller färg på sig, utan tycker det blir snyggt. Detta visar att båda könen kan begå misstag. Hur de förhåller sig till sina misstag är dock olika. Vera är mer angelägen av att få gafflarna helt rätt medan Vilgot inte bryr sig om att han spillt färg. Dessa sekvenser skulle kunna tyda på den

samhällsnorm som Svaleryd (2008:19) tar upp där flickor fostras till försiktighet. Det är vanligt förekommande bland kvinnor att vara andra till lags och vilja göra rätt för sig, vilket kommer till uttryck i boken genom denna händelse.

(21)

4.2.2 Stärks eller motverkas traditionella könsmönster?

Det framkommer tydligt att bokens diskurs är att motverka traditionella könsmönster.

Det syns bland annat på Vera och Vilgots färger på kläderna och på deras likartade kompetens. Exempel på detta återfinns på andra uppslaget: ”De har lagat en trasig brevlåda och skruvat ihop några lösa skruvar, snickrat ihop ett fotbollsmål och målat staket” (Andrén och Härmälä 2014:2). Bilderna förstärker texten och visar tydligt att Vera och Vilgot är lika delaktiga.

Att byggvaruhuset ägs av en kvinna följer inte heller den typiska genusnormen. Det är främst kundernas frisyrer och kläder som följer ett stereotypt könsmönster. Vera och Vilgots företagsnamn anspelar på ett traditionellt könsmönster. De kallar sig själva för

”Jobbargubbar”. Genom namnet sänds signaler ut om att byggbranschen är starkt förknippad med män. De båda huvudkaraktärerna och Barbro går att byta ut till motsatt kön utan att berättelsen skulle förändras (Nikolajeva 2000:167).

I boken är det en stereotypt manligt arbetsplats som skildras. Kåreland och Lindh- Munther (2005:133) menar att kvinnliga karaktärer har större benägenhet att överskrida genusnormer än vad män har, vilket också stämmer överens med verkligheten. Vid första anblick kan boken om Vera och Vilgot anses jämställd, båda könen tar lika stor plats och har samma kompetens. Dock menar Ambjörnsson (2011:44) att det ofta är flickor som görs om och anpassas. Frågan väcks om män lika lätt hade befunnit sig på en stereotypt kvinnlig arbetsplats utan att det hade väckt mer uppmärksamhet än vad det gör att Vera är snickare och Barbro äger ett byggvaruhus. Redan i tidig ålder lär sig barn att se ner på typiskt kvinnliga sysslor enligt Kåreland (2005:10). En flicka som

överskrider genusnormen och utför typiskt manliga göromål får istället högre status (Ambjörnsson 2011:89).

Vera och Barbro uppvisar inga stereotypt kvinnliga drag. Likaså agerar inte heller Vilgot på ett sätt som är typiskt för pojkar. Boken visar att alla olika människor får plats. Det är inte en typ av person som handlar i butiken utan det är flera olika.

Kvinnorna som befinner sig i en bygghandel bär klänning likväl som hängselbyxor. Det är av yttersta vikt att påpeka att boken inte framhäver byggvaruhuset som en manlig arbetsplats. Här skapas istället en möjlighet att omvärdera yrken, vilket förhoppningsvis

(22)

kan skapa en diskurs i vilken det inte är konstigt att både män och kvinnor arbetar i ett visst yrke.

4.3 Superhjälte

Superhjälte är skriven och tecknad av Weiwei Persson. I boken möter vi en flicka som kallar sig själv superhjälte. Hennes mor och storebror vet inte om vilka krafter hon besitter. När flickan får på sig sin superhjältedräkt kan hon göra vad som helst. I boken får man följa med flickan ut. Hon visar hur hon kan springa snabbt, bära tungt och kasta långt.

Boken är till viss del kompletterande och till viss del expanderande. Bilderna förstärker det som texten säger. I delar av boken förekommer det som Nikolajeva (2000:22) kallar kontrapunktiska inslag där bild och text ifrågasätter varandra. Det är sparsamt med text i boken och därmed fyller bilderna ut de luckor som finns i texten. Exempel på detta är från sjunde uppslaget där det står: ”Yaaa! Jag kan bära tunga saker!” (Persson 2016:14).

Bilden visar hur flickan klädd i sin superhjältedräkt orkar bära tre paket och en kasse.

Framsidan består av bokens titel Superhjälte skrivet i rosa bokstäver. Mitt på sidan är en rosa cirkel målad och i cirkeln är handlingens huvudkaraktär flickan avbildad. Hon har axellångt hår med en rosett i. Flickan bär randiga strumpbyxor, rosa kjol och en gul blus. Fötterna och händerna håller hon inåtsvängda mot kroppen, vilket först ger ett osäkert intryck om det inte vore för hennes sura uppsyn.

4.3.1 Hur framställs karaktärerna ur ett genusperspektiv?

Karaktärerna som finns representerande i boken är huvudpersonen flickan, hennes mor, hennes bror och personer hon möter ute i samhället. Flickans namn framkommer aldrig i berättelsen, dock är det inte heller nödvändigt för handlingen. Det är flickan som är den dominerande personen i berättelsen. Flickan bär könsstereotypa kläder i form av kjol, blus, randiga strumpbyxor och rosett i håret. Flickan är väl medveten om att hon är en flicka. Bokens första mening är nämligen: ”Jag är en flicka” (Persson 2016:3).

Flickans mor står i köket. Hon har på sig långklänning och förkläde1. Brodern däremot sitter i soffan, iklädd randig tröja, byxor och keps. Han verkar upptagen av sitt tv-spel.

1 En aspekt av bilden är tidsperspektivet. Modern ser i sin långklänning ut att komma från sekelskiftet medan brodern spelar tv-spel och är direkt hämtad från vår samtid.

(23)

Dessa karaktärer speglar en traditionell genussyn. Även modern och brodern är

namnlösa och förekommer endast i bild en gång. Flickan är den enda av personerna som gestaltas i färg i detta uppslag, därmed dras uppmärksamheten till henne.

Resterande människor i boken har traditionellt genuskodade kläder där kvinnorna är klädda i klänning eller kjol medan männen har kostym eller byxor och tröja. På åttonde uppslaget är det mannen i kostym som bär ett antal paket medan kvinnan vid hans sida endast bär en kasse. Det är en klassisk scen, där mannen bär det tunga eftersom kvinnan inte anses klara det. Även barnen har traditionell genuskodad klädsel. Flickorna bär klänning eller kjol medan pojkarna har tröja, byxor eller shorts2. Ambjörnsson (2011:16) skriver om hur många föräldrar undviker att klä sina barn i färger som rosa och andra typiskt feminina färger. Det finns olika skäl till varför föräldrar gör så. Vissa för att de medvetet vill bryta mot normer genom att inte klä sina flickor i rosa, andra för att de inte kan tänka sig att klä sin son i rosa eftersom färgen är starkt förknippat med flickor. Att vara kvinna ger inte samma status som att vara en man, vilket är ett uttryck för att kvinnan är det underordnade könet (Kåreland 2005:10). I denna bok är kläder och frisyrer den främsta genusmarkören.

Flickans rum har rosanyanser och är stereotypt flickigt. Ett dockskåp, en nalle, halsband och en spegel är bland annat synliga föremål. Texten motsätter sig det könsstereotypa intryck bilden ger: ”Varken min mamma eller min storebror vet, det är ingen som vet, men jag är starkare än Stålmannen, starkare än Hulken. Jag är faktiskt en superhjälte”

(Persson 2016:5). Bilden får inte betraktaren att associera till en superhjälte. På det sättet står text och bild i kontrast mot varandra, vilket är bokens kontrapunktiska inslag.

Flickan har fått en dräkt av sin vän som består av blå shorts, en grön t-shirt och en orange keps. Med dräkten på blir hon en superhjälte. Endast de randiga strumpbyxorna och flickans hår visar att det är samma flicka. Ur genussynpunkt kan man konstatera att det är först när flickan fått av sig sina feminina kläder som hon kan bli en superhjälte och klara av saker som hon annars inte gör. Först då kan hon utföra saker som att springa snabbt, bära tungt, klättra högt och kasta långt. Med superhjältedräkten går flickan emot den roll som många flickor har i bilderböcker enligt Nikolajeva

(2004:129). En typisk flicka förväntas vara lydig, lågmäld och omsorgsfull. På likande

2 Tidsperspektivet är även här svårt att bedöma då flickornas kläder för tankarna tillbaka 60 år i tiden medan pojkarnas kläder är nutida.

(24)

sätt menar Kåreland och Lindh-Munther (2005:128) att flickor oftast är passiva medan pojkar är aktiva och äventyrliga i bilderböcker. Ambjörnssons (2011:44) tanke om att det är flickan som måste göras om och anpassas kommer på så vis till uttryck i boken.

Grettve (2008:37) diskuterar i sin analys huruvida de feminina plaggen får ta plats och menar att bejakandet av kläderna blir en symbol för makt och kraft. Flickan går emot Grettves tanke genom att byta ut de feminina kläderna mot mer maskulina. Hon visar att det är med de maskulina kläderna hon får makt och kraft.

Under flickans färd blir andra barn synliga i bilderna. Barnens lek speglar en traditionell genussyn. Flickorna sitter på en filt på marken och leker med dockor medan pojkarna klättrar i träd. Huvudkaraktären sticker ut från de andra flickorna då hon klättrar högre än pojkarna. En annan sak som är intressant ur genusperspektiv är uppslaget som visar en rosa kvadrat och en blå kvadrat. I den rosa kvadraten står flickan och tar emot dräkten från någon som kan tolkas som en pojke i den blå kvadraten. Detta kan ses som att boken speglar den norm som råder i flera bilderböcker. Det är när flickan anammar en maskulin sida som hon kan ge sig ut på äventyr.

4.3.2 Stärks eller motverkas traditionella könsmönster?

Boken ger tydliga exempel på ett traditionellt könsmönster genom karaktärernas klädsel och agerande. Exempelvis står modern i köket medan brodern spelar tv-spel. Den frånvarande pappan pekar på att det är modern som är hemma med barnen, vilket också är ett uttryck för den konservativa diskurs som säger att kvinnan bör ta ansvaret för barnen.

Rosa är en genomgående färg i hela boken, vilket framhäver att det handlar om en flicka. Ambjörnsson skriver om färgen rosa just som en markör för kvinnlighet och hävdar att barn ofta ser det som en ”tjejfärg”. Ambjörnsson (2011:105) menar att flickor och kvinnor i flera fall tar avstånd ifrån färgen, då den förknippas med en viss typ av kvinnlighet, som inte alla vill associeras med. Färger och kläder kan signalera underordning då de är kvinnligt kodade.

Det finns en motsättning i text och bild. Flickans utseende säger en sak om henne medan texten säger en annan. Exempel på detta finns på tolfte uppslaget. Flickan är tillbaka i sitt rosa rum. Superhjältedräkten ligger slängd under sängen. Flickan sitter i en

(25)

fåtölj och skriver i en bok. Texten som lyder är: ”Yaaa! Jag är en flicka. Och jag kan göra vad jag vill!” (Persson 2016:24). Det budskap som framkommer är att en flicka kan göra vad hon vill, vilket inte stämmer överens med de stereotypa egenskaper som kvinnliga karaktärer ofta tilldelas. Flickan framhäver sitt kön och visar prov på att de könsstereotypa normerna som råder inte angår henne. De stereotypt feminina kläderna betraktas därmed inte som något sämre än det maskulina. Flickan är väl medveten om att hon är en flicka, men hon kan ändå vara en superhjälte.

Den slängda superhjältedräkten tolkar jag som ett tecken på att hon inte behöver bli någon annan för att kunna göra det hon vill, vilket motsäger det som tidigare visats när flickan behövde byta kläder för att kunna göra det hon ville. Grettve (2008) har

analyserat två böcker, en från 1800-talet och en från 2000-talet. I fokus står klädernas betydelse. Flickorna i de analyserade böckerna skildras stereotypt men avviker ändå från normen genom sitt agerande, vilket även flickan i Superhjälte gör. Grettve

(2008:37) menar att bejakandet av de feminina kläderna symboliserar kraft och makt. På detta sätt kan även denna flickas val av kläder bli en maktsymbol, då hon i slutet slänger superhjältedräkten och visar att hon inte längre behöver anpassa sig till ett manligt ideal för att kunna göra det hon vill.

Bokens sista uppslag visar flickans skrivbok där hon har skrivit följande: ”Idag sa min mamma till mig att jag inte ska sitta med benen brett isär. Fast min bror sitter alltid så.

Varför säger ingen till honom?” (Persson 2016:25). Boken lämnar kvar denna fråga hos läsaren. Jag anser i enlighet med Davies (2010:8) att vi har olika förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Därmed får de båda könen olika uppfostran. Flickan ifrågasätter här en rådande norm i samhället; pojkar får sitta med benen brett isär vilket inte är socialt accepterat för flickor. Enligt normen tar män ofta mer plats medan kvinnan inte får framhäva sin kropp på samma vis. Boken ifrågasätter här det traditionella könsmönster som finns i samhället.

5 Diskussion

I diskussionsdelen ämnar jag diskutera resultatet i förhållande till frågeställningarna och tidigare forskning. Jag kommer diskutera huruvida resultatet skiljer sig eller stämmer överens med tidigare studier och kopplingen mellan resultatet, inledningen och bakgrunden till studien. Avslutningsvis finns en diskussion kring vidare forskning.

(26)

5.1 Koppling mellan litteraturanalyserna och tidigare forskning

Mitt syfte med denna studie var att undersöka hur karaktärerna framställs ur ett genusperspektiv och om traditionella könsmönster stärks eller motverkas. Efter genomförda analyser kan jag konstatera att studiens resultat i mångt och mycket påminner om den forskning som gjorts tidigare, men det finns även delar av resultatet som visar på det omvända. Min uppfattning är att författarna och illustratörerna vill motverka eller ifrågasätta traditionella könsroller. Dock görs det på olika sätt i böckerna. Uttryck för jämställdhet återfinns också på olika vis i den analyserande litteraturen.

Österlund (2008:97) skriver att barnlitteraturen länge har dominerats av pojkar.

Flickkaraktärer som inte enbart var passiva efterfrågades. Österlund skriver vidare att vissa hävdar att obalansen mellan flick- och pojkkaraktärer är utjämnad medan andra anser att den inte är det. Jag har analyserat tre böcker av vilka två har kvinnliga huvudroller och den tredje har en manlig och en kvinnlig huvudroll. I min jakt på böcker att analysera upplevde jag att böckerna som toppade listorna hade både flickor och pojkar som huvudkaraktärer. Därmed kan jag konstatera att det finns gott om barnböcker idag som har en kvinnlig huvudperson. Dock går det inte att bortse från att både flickan i Superhjälte och Vera anammar ett mer maskulint beteende. Det väcker frågan om det fortfarande är mannen som är norm i barnlitteraturen.

Tidigare bilderboksanalyser visar att ett traditionellt synsätt på genus fortfarande genomsyrar dagens barnlitteratur. Grettve (2008:27) tar upp hur starkt kläder kan genuskoda och visar flera exempel på hur karaktärer i böcker tillskrivs ett kön på grund av vilka kläder de bär. Gittans kläder är inte typiskt feminina medan Hjördis bär

klänning. Veras och Vilgots kön framkommer inte alls genom deras kläder. Istället har illustratören valt att ge Vera gröna kläder medan Vilgot har lila, vilket inte är de

stereotypa färgerna för respektive kön. Flickan i boken Superhjälte är den karaktär som sticker ut mest med tanke på kläderna. Hon bär könsstereotyp blus, kjol och rosett i håret medan hennes superhjältedräkt består av t-shirt och shorts.

Kåreland och Lindh-Munther (2005:134) menar att det är vuxenkaraktärer snarare än barnkaraktärer som är kvar i stereotypa könsroller. Det är främst flickans mamma i

(27)

boken Superhjälte som visar detta. Barbro i Vera och Vilgot i byggvaruhuset är en av de vuxna som går emot normen genom att inte könskodas av vare sig kläder eller agerande.

Gittans far går också emot Kårelands och Lindh-Munthers resonemang genom att vara tröstande och omhändertagande, vilket är egenskaper som vanligtvis förknippas med kvinnor. Här skiljer sig mina resultat från tidigare undersökningar. Även i verkligheten är det barn oftare än vuxna som överskrider genusnormen i sitt agerande. Det kan bero på att vuxna människor har levt längre och lärt sig vad som enligt normen förväntas av respektive kön. Samtidigt har vuxna en tendens att könsmarkera barn med bland annat kläder, vilket leder till att barn oftare än vuxna bär genuskodade färger. Barn placeras tidigt in i fack beroende på kön, vilket Ambjörnsson (2011:218) inte ser som något positivt. Istället bör vi ge barnen valmöjligheter och inte behandla dem olika beroende på kön. På liknande sätt är det vanligare att flickor bryter mot genusnormer än att pojkar gör det, både i böcker och i verkligheten (Kåreland och Lindh-Munther 2005:133).

Kåreland och Lind-Munther ger exempel på både könsöverskridande flickor och pojkar i sina analyser. De påpekar att en ”pojkflicka” betraktas som något positivt medan

”flickpojke” är ett begrepp som inte existerar.

Boken Superhjälte är nyutkommen, därför finner jag det intressant att författaren

iscensätter klassiska könsroller när många andra bilderböcker inte gör det. Frågan väcks om författaren vill ifrågasätta en diskurs som till viss del inte är aktuell. Barn idag är oftast inte ute och leker i opraktiska klänningar och kjolar, vilket barnen gör i boken.

Många av dagens barn lär sig att inte nedvärdera typiskt kvinnliga sysslor och även pojkar uppmuntras att anamma sina mjukare och mer omhändertagande sidor. Bokens representation av barndom står därför i kontrast till den moderna, svenska barndomen.

Tecken på jämställdhet är svåra att finna då alla karaktärer förutom flickan är fasta i traditionella könsmönster. Å andra sidan förminskar inte boken flickans sätt att vara och att klä sig. Huvudkaraktären vet att hon kan göra vad hon vill och att det inte hänger på vilket kön hon har. Dock går det inte att bortse från att det är först i slutet hon säger att hon inte behöver använda sin maskulina superhjältedräkt för att göra det hon vill. Jag är osäker på om barnen som läser boken förstår att flickan bejakar sina feminina kläder.

Frågan är om slutet är otydligt och istället befäster traditionella könsmönster, då boken består mestadels av dessa mönster.

(28)

Berättelsen om Vera och Vilgot speglar den jämställdhetsdisksurs som finns i dagens samhälle. Diskursen innebär att både män och kvinnor är kapabla att utföra samma uppgifter. Detta visar Vera och Vilgot prov på. Det är inte deras kön som är det viktiga för handlingen. Båda två är lika aktiva och kapabla att utföra uppgifter. Dock är det svårt att bortse från att bokens handling utspelar sig inom en stereotypt manlig bransch.

En intressant tanke är hur det hade varit om Vera och Vilgot istället hade jobbat inom ett stereotypt kvinnligt yrke. Kvinnor kan inkräkta på manliga områden bara männen får fortsätta vara män. Ska männen delta i stereotypt kvinnliga områden väcks ofta mer uppmärksamhet.

I berättelsen om Gittan finns inget föreskrivet genus. Boken är skriven i den samtid vi lever i nu och därmed går det att dra flera paralleller mellan Gittans värld och vår värld.

Dock är det svårt att hitta exempel på jämställdhet mellan könen i boken. Boken lämnar inte ut tillräckligt med information för att berättelsen ska kunna klassas som vare sig jämställd eller ojämställd. Dock ger text och bild uttryck för en vilja att erbjuda en bredare syn på hur en flicka kan vara. Gittan och Hjördis visar prov på detta genom att vara två helt olika personligheter men ändå vara flickor.

Österlund (2008:109) beskriver Gittan som en komplex karaktär som är både ”kavat och känslosam”. Dock frågar sig Österlund om Gittan är något annat än en uppdaterad version av en duktig flicka. Jag är benägen att hålla med Österlund, då Gittan är både lydig och omhändertagande i den analyserade boken. Därmed inte sagt att dessa egenskaper är dåliga, utan tvärtom bör de lyftas fram som positiva. Dock anser jag, i likhet med Österlund att Gittan är en komplex person som besitter olika egenskaper utan att stärka traditionella könsmönster. Österlunds (2008:109) analyser av tidigare böcker om Gittan stämmer väl in på min analys av Gittan gömmer bort sej. Gittan framstår främst som en omhändertagande person i boken jag analyserade. Om alla böcker om Gittan ska tas i beaktande är hon också en karaktär som vågar stå för det hon tycker och inte följa strömmen.

En annan sida av analyserna som inte stämmer överens med tidigare forskning är Kårelands och Lindh-Munthers resonemang om att pojkar är de aktiva medan flickor är passiva i bilderböcker. I Vera och Vilgot i byggvaruhuset är båda karaktärerna lika aktiva och utför liknande sysslor. Nikolajeva (2004:129) har strukturerat upp ett schema

(29)

över typiskt manliga och kvinnliga egenskaper som karaktärer i böcker ofta har. I Veras och Vilgots fall stämmer inte det stereotypa mönstret, utan karaktärerna har egenskaper från båda sidor av schemat. Likaså visar karaktärerna Hjördis och flickan i boken Superhjälte hur flickorna är aktiva och för handlingen framåt.

5.2 Koppling mellan litteraturanalyserna, inledning och bakgrund

Min förhoppning är att dessa litteraturanalyser ska kunna vara en vägledning till lärare och föräldrar som vill välja barnlitteratur ur ett genusmedvetet perspektiv. Som lärare anser jag det vara av yttersta vikt att presentera böcker som visar att karaktärerna är mer än sitt kön. Jag vill som blivande lärare våga läsa könsöverskridande böcker och

ifrågasätta traditionella könsmönster. I samband med läsningen blir det förhoppningsvis naturligt att diskutera elevernas genusuppfattningar och vilka förväntningar de har på flickor respektive pojkar. Efter genomförda analyser kan lärare och föräldrar genom denna studie ta del av vilka genusmönster som råder i en del av dagens barnlitteratur och fundera på hur det påverkar barnen.

Som tidigare nämnts skriver Nilson (2010:22) att när en litteraturanalys med genusfokus ska genomföras handlar det om två steg. Steg ett är att att kunna identifiera

genusmönster och steg två är att fundera på vilka funktioner våra föreställningar om könen fyller. Efter att jag genomfört dessa litteraturanalyser vill jag lägga fokus på steg två. Dessa två steg är med och skapar medvetenhet om rådande genusmönster. Som lärare är medvetenhet en grundpelare för att kunna vara med och förändra. Genom en litteraturanalys kan medvetenhet skapas och lust väckas till att förändra traditionella könsmönster. Hur dessa mönster ska ändras finns det inget entydigt svar på, utan bör anpassas efter sammanhang. Enligt Nilson (2010:16) är genus ett kontextuellt begrepp som ändras över tid. Bilden av vad genus innebär kan bli annorlunda och innehålla mer.

Som lärare kan vi vara med och påverka elevernas syn på genus bland annat genom vilken litteratur vi väljer.

Min uppfattning av dagens barnlitteratur är att litteraturen allt mer ifrågasätter traditionella könsmönster som länge påverkat vår syn på vad som är kvinnligt respektive manligt. Barn i dagens samhälle har tillgång till ett stort utbud av

barnlitteratur där olika teman behandlas och där synen på genus är bredare än vad vuxna i många fall tror. Genom att barnen får ta del av dessa olika sätt att vara man och kvinna

(30)

på kan de skapa sin egen identitet som inte är beroende av deras kön. Ambjörnsson (2011:127) tar upp den motsättning som finns då alla individer uppfostras till

självständighet men även till fasta könsroller. Är du självständig och oberoende är du också lyckad som människa enligt normen. Dock begränsas vi av traditionella

könsmönster som enbart låter oss vara fria inom vissa ramar. Lärarens roll och val av litteratur kan vara med och visa på en annan sorts frihet, en som faktiskt är öppen och låter dig vara den du är.

5.3 Vidare forskning

Denna undersökning har väckt flera nya tankar kring hur genus representeras i

barnlitteratur och på vilka olika sätt en litteraturanalys kan genomföras. Jag har även fått idéer till var vidare studier kan ta vid. Eftersom Sverige idag är ett land med stor

kulturell spridning hade det varit intressant att jämföra svensk barnlitteratur med barnböcker från andra delar av världen. Fokus kan exempelvis vara att jämföra hur karaktärer framställs ur ett genusperspektiv eller hur kulturella skillnader mellan olika barns levandssätt framträder. Det hade även varit av intresse att i en liknande studie som denna låta barn uttala sig om hur pojkar och flickor framställs i litteratur genom

boksamtal.

6 Sammanfattning

I denna studie har jag analyserat tre bilderböcker. Syftet var att undersöka hur karaktärerna i den utvalda litteraturen framställs ur ett genusperspektiv och om traditionella könsmönster stärks eller motverkas. Mitt fokus var att undersöka uttryck för jämställdhet snarare än skillnader mellan könen. Skolan ska värna om jämställdhet mellan könen, trots det visar forskning att stereotypa könsmönster upprätthålls i skolan.

Min förhoppning är att denna studie ska kunna ge vägledning till föräldrar och lärare som vill välja barnlitteratur ur ett genusmedvetet perspektiv. Vid litteraturanalyserna utgick jag från en genusinriktad analysteori. Min metod var diskursanalys. Vid en diskursanalys ämnar forskaren blottlägga de kopplingar mellan text och bild som ofta är dolda.

Den utvalda barnlitteraturen är Gittan gömmer bort sig, Vera och Vilgot i

byggvaruhuset och Superhjälte. Av analyserna framgick det att flera av karaktärerna

(31)

bryter mot traditionella könsroller. Tecken på jämställdhet mellan könen blir synliga bland annat genom karaktärernas agerande. Det är oftare vuxna karaktärer än

barnkaraktärer som är fast i stereotypa könsroller. På samma sätt är det vanligare att flickkaraktärer överskrider normer än att pojkkaraktärer gör det. Min uppfattning är att dessa böcker på olika sätt vill vara med och ifrågasätta traditionella könsroller. Dock har en del karaktärer egenskaper som visar på stereotypa könsmönster.

Med en bred repertoar av barnlitteratur kan vi som blivande lärare vara med och påverka elevernas genussyn. Genom att välja böcker som visar att karaktärer är mer än sina kön kan vi visa att eleverna får vara som de är utan att följa ett specifikt mönster.

Med karaktärer som följer stereotypa könsmönster kan läraren tillsammans med eleverna ifrågasätta rollerna och möta elevernas syn på genus.

References

Related documents

Baserat på både mitt antagande om att beskrivande text ökar läsintresset och att nivån på läsintresset avspeglas i den egna textproduktionen är denna studies

frågeställningarna och analysera resultaten ifrån dem kommer vi utgå ifrån teorierna medielogik och gestaltningsteorin samt återkoppla till tidigare forskning. Till den

Stödet sjuksköterskan gav kollegor som behövde hjälp var en strategi vilken togs till för att hantera utmattning samt stress på arbetet (Steege &..

Informanterna uppger att de vill vara som alla andra när det gäller studier, träning och sitt sociala liv, de vill inte vara beroende av den vård eller behandling som behövs vilket

När jag tillsammans med andra pedagoger på förskolan bestämmer vilka regler barnen ska förhålla sig till är vi alla rörande eniga om att där ska finnas få men tydliga.. Få

Genom att studera sjuksköterskors attityder och upplevelser av att möta patienter med suicidalt beteende inom akutsjukvården, identifieras faktorer vilka kan bidra

Mellan EPB med socioekonomiska risker och utan socioekonomiska risker fanns inga signifikanta skillnader vad gäller självskattning för självkänsla, medan det fanns signifikanta

Leken för mig är den som sker spontant med andra barn eller så kallad ”ensam- lek”, den sker på barnens initiativ och kan även vara tillsammans med en eller flera pedagoger och