5D-modellering i byggskedet

(1)

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2014/22-SE

Examensarbete 15 hp Juni 2014

5D-modellering i byggskedet

Med inriktning på anläggningsbranschen

Anton Åslund

(2)

(3)

5D-MODELLERING I BYGGSKEDET Med inriktning på anläggningsbranschen

Anton Åslund

Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik, Byggteknik, Uppsala Universitet

Examensarbete 2014

(4)

Typsnitt: Cambria

Institutionen för teknikvetenskap, Tillämpad mekanik, Byggnadsteknik, Uppsala Universitet

(5)

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten

Besöksadress:

Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0

Postadress:

Box 536 751 21 Uppsala

Telefon:

018 – 471 30 03

Telefax:

018 – 471 30 00

Hemsida:

http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

5D-modellering i byggskedet

5D-modelling in the construction phase

Anton Åslund

With those utilities and possibilities we have today, 3D-models should be usted more than they are. The posibilities to work further with these models are enormous.

The purpose with this report is to investigate why the BIM technology isn’t used to its fully potential in the construction industry. And also to investige the posibilities to implement the technique further by interconnecting the 3D-model to more

information consisting of 4D-BIM and 5D-BIM. By a comparison between the real estate industry and the construction industry produce solutions that can be implied in the construction industry.

The methods that have been used in this operation is a study of literature and interviews of experts in the industry. Based on these methods the author has concluded several reasons why 5D-modeling is so limited as it is. This area is rather undiscovered, few in the industry even thinks of this as a problem, or an area that needs improvement, so the investigation in the area is very limited. Besides, the time it takes for a person to learn a new working progress is time the person often doesn’t have. Plus that the new is frightening, the time it takes to learn the new way is unknown and the time it takes to imply it in the projekt is unknown. The way you’ve always worked is safe and you know approximitly how long it’s going to take.

One thing that is notable in the construction industry is that the demands from the clients is starting to appear and the competens of the contractors doesn’t exist. And there is a fatal chans that the demands will increase much faster than the development of competens in the industry. For the industry to keep develop in the right pace, the industry must dare to invest in 5D-modeling. By giving priority to learn a more efficient way of working, by daring to invest economically in software and education of competens and to look at these costs as an investment in the future and not a cost for the ongoing projekts.

ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2014/22-SE Examinator: Kristofer Gamstedt Ämnesgranskare: Ahmadreza Roozbeh Handledare: Andreas Wikner

(6)

modellen blir den värdelös. Med de redskap och möjligheter vi har idag kan den användas till så mycket mer.

Rapporten görs i samarbete med PEAB Anläggning och syftet med denna rapport är att utreda varför BIM tekniken inte används i dess fulla potential inom anläggningsbranschen. Samt att undersöka möjligheterna för att implementera tekniken ytterligare genom en sammankoppling av en 3D CAD-‐modell med 4D-‐BIM och 5D-‐BIM. I 4D-‐BIM integreras 3D-‐modellen med produktionsplaneringsdata med syftet att förbättra produktionsplaneringen och kommunikationen mellan de olika involverade i projektet. I 5D-‐BIM integreras ytterligare information i form av kostnadsuppgifter för att rationalisera kalkyl-‐ och budgetarbetet för såväl beställare som entreprenör. Målet med rapporten är att uppmärksamma denna sammankoppling och genom en jämförelse mellan fastighetsbranschen och anläggningsbranschen ge konkreta förslag på applicering av tekniken.

De metoder som används i rapporten är en litteraturstudie och intervjuer av experter ute i branschen. Utifrån dessa har författaren kommit fram till att det finns flera olika orsaker till att 5D-‐modellering används så pass begränsat inom anläggningsbranschen som den gör idag.

De 5D-‐modelleringsprogram som finns har inte tillräckligt brett stöd för de olika program som används inom anläggningsbranschen idag. Det finns fortfarande ingen standardisering av information som säger vad 3D-‐modellen ska innehålla.

Det är bristande kommunikation mellan beställare, projektör och entreprenör vilket gör att det blir svårt och onödigt komplicerat att använda sig utav 3D-‐

modellen därav undviks modellen och 5D-‐modelleringen uteblir.

Kraven börjar komma från beställaren nu och kompetensen finns inte inom byggföretagen. För att branschen ska fortsätta att utvecklas i rätt takt måste branschen våga satsa på 5D-‐modellering.

Det är nog ingen som tvivlar på att 5D-‐modellering är framtiden. Tekniken är mogen, processen finns där, det gäller bara att komma igång.

Nyckelord: Anläggning, 5D-‐modellering, BIM, Teknisk revolution

(7)

v

FÖRORD

Examensarbetet har utförts i samarbete med PEAB Anläggning och författaren vill tacka Andreas Wikner som har varit kontaktperson och handledare under arbetets gång. Författaren vill även tacka Ahmadreza Roozbeh som har varit författarens ämnesgranskare. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng av totalt 180 hög-‐

skolepoäng.

Vidare vill författaren även tacka alla de personer som har ställt upp med intervjuer och försett författaren med information under arbetets gång.

• Andreas Furenberg – PEAB

• Hanna Skånberg – Skanska

• Henrik Franzén -‐ Trafikverket

• Johan Jungstedt – PEAB

• Lisa Mellberg – WSP Group

• Patrik Mälarholm – Vico Software

Uppsala i juni 2014

Anton Åslund

(8)

(9)

vii

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

1.1 SYFTE ... 1

1.2 FRÅGESTÄLLNING ... 1

1.3 MÅL ... 1

1.4 AVGRÄNSNING ... 2

1.5 BEGREPPSFÖRKLARING ... 2

2. BAKGRUNDSBESKRIVNING ... 5

2.1 PROBLEMBESKRIVNING ... 5

2.2 LITTERATURSTUDIE ... 5

2.2.1 Sammanfattning av BIM ... 6

2.2.2 Sammanfattning av 5D-‐modellering ... 6

2.2.3 Byggprocessen traditionell metod ... 7

3. ARBETETS GENOMFÖRANDE ... 12

3.1 METODIK ... 12

3.1.1 Litteraturstudie ... 12

3.1.2 Intervjuer ... 12

4. OBSERVATIONER OCH RESULTAT ... 14

4.1 VICO SOFTWARE ... 14

4.1.1 Vico Office ... 15

4.2 BYGGSKEDET MED 5D-‐MODELLERING ... 23

4.3 INTRESSE AV 5D-‐MODELLERING ... 24

4.3.1 Beställare ... 24

4.3.2 Projektör ... 25

4.3.3 Entreprenör ... 25

4.4 ANVÄNDNING UTAV 5D-‐MODELLERING IDAG ... 26

4.4.1 Fastighetsbranschen ... 26

4.4.2 Anläggningsbranschen ... 26

4.5 UTVECKLINGEN AV TIDS-‐ OCH KOSTNADSOPTIMERING ... 28

4.6 KRAVSTÄLLANDE PÅ MODELL ... 30

(10)

5.1.2 Kommunikation ... 33

5.1.3 Tidsbrist ... 34

5.1.4 Programvaran ... 35

5.2 MÖJLIGHETER INOM ANLÄGGNINGSBRANSCHEN ... 36

5.2.1 Juridiska avtal ... 36

5.2.2 Förbättrad produktionsprocess ... 37

6. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 38

6.1 REKOMMENDERAD UPPSTART AV 5D-‐MODELLERING ... 38

6.2 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER ... 39

7. REFERENSLISTA ... 40 BILAGA 1. FRÅGOR TILL BESTÄLLARE ... B1.1 BILAGA 2. FRÅGOR TILL PROJEKTÖR ... B2.1 BILAGA 3. FRÅGOR TILL ENTREPRENÖREN ... B3.1 BILAGA 4 FRÅGOR TILL PROGRAMUTVECKLARE ... B4.1

(11)

1

1. INLEDNING

Denna rapport handlar om 5D-‐modellering i byggskedet och hur implementering av dess fulla kapacitet ska gå till. I rapporten ingår även en undersökning om hur denna teknik används idag samt att förse läsaren med en djupgående förståelse inom 5D-‐modellering.

1.1 Syfte

Idag utnyttjas BIM tekniken till viss mån men långt ifrån dess fulla potential. Syftet med denna rapport utgörs av att undersöka möjligheter för ytterligare användning utav BIM teknik. Nämligen att sammankoppla 3D-‐modellen med 4D-‐ och 5D-‐BIM. Författaren undersöker hur denna sammankoppling går till och dess lönsamhet.

1.2 Frågeställning

• I vilken utsträckning används 5D-‐modellering inom anläggnings-‐

branschen idag?

• Hur ser användning av 5D-‐modellering ut i anläggningsbranschen jämfört med fastighetsbranschen?

• Hur gör man för att applicera 5D-‐modellering i anläggnings-‐

branschen i större utsträckning?

1.3 Mål

Målet med rapporten är att uppmärksamma fördelarna med 4D-‐ och 5D-‐

modellering samt att undersöka i vilken utsträckning det används idag.

Och även att jämföra anläggningsbranschen med fastighetsbranschen.

Genom undersökning av skillnaderna mellan de olika branscherna ge konkreta förslag på applicering och exempel på lönsamheten detta skulle ge inom anläggningsbranschen. Och samtidigt granska problematiken denna teknik medför.

(12)

1.4 Avgränsning

Författaren har avgränsat sig till 5D-‐modellering inom anläggnings-‐ och fastighetsbranschen. De företag som är aktuella är Trafikverket, WSP Group, PEAB, Skanska och Vico Software.

1.5 Begreppsförklaring

BIM Byggnadsinformationsmodellering, finns

beskrivet i kapitel 2.1.1.

CAD Computer Aided Design. Digitalt baserad design och skapande av tekniska ritningar.

2D-‐modellering Pappersritningar, två riktningar. X och Y koordinater.

3D-‐modellering CAD objekt. Uppritat digitalt, tre riktningar. X, Y och Z koordinater.

4D-‐modellering CAD objekt integrerat med tidplanering.

5D-‐modellering CAD objekt integrerat med tidplanering. Samt ytterligare integrerat med kostnadsrelaterad information.

Vico Software Utvecklare av Vico Office, finns beskrivet i kapitel 4.2.

Vico Office Integrerat 5D-‐modelleringsprogram, finns beskrivet i kapitel 4.2.1.

(13)

Kap. 1 Inledning

3

Graphisoft Programutvecklare och grundare av Vico Software. Har utvecklat bl.a. ArchiCAD.

Solibri Samgranskningsprogram.

Revit 3D-‐modelleringsprogram.

ArchiCAD 3D-‐modelleringsprogram.

Sketchup 3D-‐modelleringsprogram.

Tekla 3D-‐modelleringsprogram.

AutoCAD 3D-‐modelleringsprogram.

recept En sammanställning av ingående material och arbete i en standardbyggnadsdel.

exportera Sända en fil från ett program till ett annat.

(14)

(15)

5

2. BAKGRUNDSBESKRIVNING

Detta kapitel innehåller en djupgående bakgrundsbeskrivningen till arbetet, en förklarande problembeskrivning och en grundlig litteraturstudie.

2.1 Problembeskrivning

Idag används 3D-‐modeller till en viss mån i byggnadsindustrin. Problemet är att efter 3D-‐CAD modellen är klar och 2D-‐ritningar har tagits ut används den inte mer i projektet. Den blir värdelös. Med de redskap och möjligheter vi har idag kan den användas till så mycket mer.

I bristen av integrerad 5D-‐modellering används idag separata databassystem som kan hantera mängder, volymer, tidplaner, kalkyler och liknande data. Men inte med en smart interaktionsfunktion. Inom anläggningsbranschen förekommer ofta stora mängder och volymer som ska regleras och osäkerheten i dessa är ofta relativt stor.

I denna rapport ska en jämförelse ske mellan anläggningsbranschen och fastighetsbranschen utav användningen av 5D-‐modellering. Även en djup-‐

gående undersökning av 5D-‐modelleringsprogram och hur dessa skulle kunna tillämpas i anläggningsbranschen. Samt en undersökning om varför 5D-‐modellering inte används i större utsträckning inom anläggnings-‐

branschen.

2.2 Litteraturstudie

Litteraturstudien har utförts för att introducera författaren i ämnet och att få en klarare blick inom den pågående tekniska revolution som sker inom byggnadsindustrin. Författaren har skrivit en sammanfattning av BIM och 5D-‐modellering för att föra in läsaren i ämnet. Sedan beskrivs ett scenario över hur dagens byggprocess kan se ut.

(16)

2.2.1 Sammanfattning av BIM

BIM är en förkortning för Byggnadsinformationsmodellering. BIM är en modern arbetsmetod i byggprocessen men kan tolkas på olika sätt beroende på vem som använder det. Ordet BIM kan främst syftas på två olika sätt; BIM som arbetsmetod eller BIM som en BIM-‐modell.

Arbetsmetoden för BIM syftar på att effektivt och smidigt ta fram en BIM-‐modell. Detta innebär att information om byggarbetet samlas in och organiseras och kan därefter jämföras med de uppsatta målen projektet har. Arbetsmetoden BIM är till för att eliminera informationsglappen under byggprocessen och inte den mänskliga faktorn, Granroth (2011).

En BIM-‐modell är en virtuell modell av verkligenheten. I modellen finns all information organiserad och samlad från en byggnads livscykel, ungefär som en virtuell prototyp. Denna virtuella prototyp kan sedan visualiseras, granskas och testas på olika sätt, Autodesk (2014).

BIM är en teknisk revolution som snabbt håller på att förändra synen på byggprocessen inom byggbranschen. Att använda sig av BIM kan löna sig genom besparingar av både tid, pengar och material.

2.2.2 Sammanfattning av 5D-‐modellering

5D-‐modellering innebär en sammankoppling av en 3D CAD-‐modell med 4D-‐BIM och 5D-‐BIM. I 4D-‐BIM integreras 3D-‐modellen med produktions-‐

planeringsdata med syftet att förbättra produktionsplaneringen och kommunikationen mellan de olika involverade i projektet. I 5D-‐BIM integreras ytterligare information i form av kostnadsuppgifter för att rationalisera kalkyl-‐ och budgetarbetet för såväl beställare som entreprenör. En 5D-‐modell är till utseendet likadan som en 3D-‐modell, skillnaden är att 5D-‐modellen innehåller mer information än 3D-‐modellen.

Genom att utnyttja detta kan flera olika hypotetiska lösningar testas och kan lätt jämföras med varandra och se hur priser och mängder m.m.

varierar. Och utefter detta bestämma vilket tillvägagångssätt som ska

(17)

Kap. 2 Bakgrundsbeskrivning

7

väljas. Detta gör att besparingar av tid, pengar och material under hela byggprocessen är möjliga.

5D-‐modellens uppgift är alltså att underlätta samarbetet mellan de involverade i projektet t.ex. beställaren, arkitekten, projektören, entreprenören och underentreprenörerna, Vico Software (2014). Genom att förse modellen med den information som krävs kan avstämningar under projektets gång ske. Skulle en ändring ske under ett pågående projekt uppdateras modellen direkt och uppdatering blir tillgänglig för de involverade. Detta gör att de uppsatta målen gemensamt kan se till att uppfyllas; att projektet levereras i tid, inom den satta budgeten och med hög kvalité.

5D-‐modellering utnyttjas idag inte till dess fulla potential. Idag utnyttjas 3D-‐modellering till viss grad men bristfällande användning av 4D-‐ samt 5D-‐modellering.

2.2.3 Byggprocessen traditionell metod

Nedan följer ett exempel på hur dagens byggprocess kan se ut.

Beställaren upprättar ett byggnadsprogram som anger olika krav på det färdiga byggnadsverket som måste följas genom hela projektet.

Byggnadsprogrammet överges till projektören som sätter igång med projekteringen. Projekteringsprocessen kan delas upp i tre skeden;

gestaltning, systemutformning och detaljutformning, Stintzing (2005).

Målet med gestaltningen är att komma fram till ett huvudalternativ, som sedan arbetats vidare och utvecklas mer i detalj.

Systemutformning innebär utformning och fastställande av byggnadens olika system på ett sådant sätt att samtliga krav i byggnadsprogrammet uppfylls. Den egentliga produktbestämningen ska vara avslutad efter systemskedet, sedan ska bara detaljlösningen återstå. Projektets upp-‐

byggnad finns då redovisat i systemhandlingar, som utgör underlag för resterande detaljutformning och för kontroll av projektets tid-‐ och kostnadsramar.

(18)

Detaljutformningen ska utmynna i de bygghandlingar som ska användas för att entreprenören ska kunna uppföra byggnaden eller anläggningen.

När bygghandlingarna är klara ska en ny kalkyl göras och projekttidplanen ska kontrolleras. Entreprenören ger sedan ett anbud.

Byggentreprenörens anbudsarbete innefattar anbudskalkylering, anbudsgivning med syfte att skaffa beställning på bygguppdrag. Anbuds-‐

kalkylering innebär att i förväg beräkna vad det kommer att kosta att uppföra en byggnad eller anläggning under givna förutsättningar ifrån detaljutformningen.

Kostnadsberäkningen fungerar som underlag för det anbudspris som entreprenören anger till beställaren. Oftast har entreprenören en eller flera kalkylatorer som gör kostnadsberäkningar. Innan arbetet startas måste ledningen för företaget eller produktionsavdelningen fatta beslut om anbud ska avges eller inte. Situationen analyseras genom utvärdering av projektet, beställare osv. Efter att förfrågningsunderlaget har granskats görs en tidplan för anbudsarbetet och en bestämmelse över vem som ansvarar över vad.

Som underlag för kostnadsberäkningen behövs information om hur mycket av olika material som det färdiga byggnadsverket ska bestå av. Alla byggdelar mäts upp och specificering av materialen görs. Med utgångs-‐

punkt i ritningarna görs mängdavtagning och mängdberäkning, där resultatet redovisas i form av en mängdförteckning. Mängdförteckningen kan produceras av entreprenören, speciella konsulter eller beställaren.

Direkta byggkostnader beräknas med mängdförteckningen som underlag. För att ta reda på de olika kostnaderna i ett projekt skickas anbudsförfrågningar ut till underentreprenörerna, prisförfrågningar skickas till materialleverantörer och övrig prissättning uppskattar entreprenören själv. För att beräkna insatserna av egna yrkesarbetare gås kalkylposterna i de mängdförteckningar som redovisar arbetsinsatser igenom. Genom att multiplicera mängderna med erfarenhetsmässiga

(19)

Kap. 2 Bakgrundsbeskrivning

9

enhetstider (timmar/mängdenhet) erhålls kalkylerat antal timmar för varje post. Summering ger totalt kalkylerad arbetstid för mängd-‐

förteckningens aktivitet.

För att beräkna kostnaderna för arbetsplatsens gemensamma kostnader måste en placeringsritning (APD-‐plan) utföras. Med kalkylens arbetstids-‐

beräkning som underlag kan en anbudstidplan för byggproduktionen göras. Den är bl.a. till för att kontrollera att beställarens tidskrav uppfylls.

Samt att den ligger till grund för kontraktstidplanen som entreprenören måste upprätta efter beställning. Kostnaderna för samtliga resurser sammanställs och summeras och ett täckningsbidrag adderas och ett anbud ges.

Om anbudet resulterar i en beställning genomförs en noggrann produktionsplanering av byggentreprenaden. Oftast skapas här en ny organisation som driver projektet vidare. Det första den nya organisationen måste göra är att införskaffa kunskap om projektet.

Informationen ifrån projekteringen och de som jobbade med anbudet förs över till entreprenören. Men informationen måste ändå undersökas efter eventuella förändringar från anbudsskedet. Anbudsskedets tid-‐ och kostnadsberäkning måste omarbetas till en produktionskalkyl, som dels utgör underlag för planeringen, dels är kostnadsbudget för produktionen.

Om ändringar har skett under anbudsskedet kan de planer som upprättas behöva revideras, Nordstrand (2008). I Figur 4.1.1 visas en schematisk bild över den traditionella byggprocessen från projektering till förvaltning.

(20)

Figur 2.2.3.1 Pricipiell uppbyggnad av byggprocessen

Foto: Anton Åslund

(21)

11

(22)

3. ARBETETS GENOMFÖRANDE

Detta kapitel kommer att innehålla en beskrivande text om hur arbetets genomförande har utformats. Samt vilka metoder som har använts och hur de är upplagda.

3.1 Metodik

De metoder som används i denna rapport består av en litteraturstudie och intervjuer av olika experter ute i branschen. Inga experiment är utförda.

3.1.1 Litteraturstudie

I början av litteraturstudien är syftet att författaren skaffar sig baskunskaper inom ämnet och blir insatt i problemet. Men att utföra en litteraturstudie på detta ämne är svårt då detta är en relativt ny process.

5D-‐modellering var någonting som blev aktuellt först 2008, Mälarholm (2014). Även idag är det en relativt ny och oupptäckt process. Därför kommer fokus av litteraturstudien att vara webbaserade sökningar. Det är då viktigt att trovärdigheten undersöks och granskas kritiskt. Detta har författaren tagit väl hänsyn till. Även en del böcker och skrifter har förekommit i litteraturstudien.

Litteraturstudien påbörjades från början av arbetet samt har pågått fortlöpande efter behov medan arbetet fortskred.

3.1.2 Intervjuer

Större delar av rapporten kommer att baseras på intervjuer utav experter ute i branschen.

Det finns olika metoder att utföra en intervju på. Intervjun kan utföras strikt av en metod eller kombinerad med flera. De metoder som finns är strukturerad, semistrukturerad eller öppen. Vid strukturerad metod följs de fördefinierade frågorna strängt. Används semistrukturerad metod brukas stödfrågor, men andra frågor kan läggas till eller tas bort och även

(23)

Kap. 3 Arbetets genomförande

13

de befintliga frågorna kan ändras vid behov. I en öppen intervju är det personen som blir intervjuad som berättar fritt om det personen tycker är relevant inom ett ämne som författaren anger.

Författaren har använt olika metoder vid olika tillfällen. De metoder författaren har använt sig av är strukturerad och semistrukturerad. Dessa intervjuer har skett under möte med personen och över internet via mailkontakt samt telefonkontakt. Då författaren utförde intervjun under möte med personen användes metoden semistrukturerad. När författaren utförde intervjun via mailkontakt eller telefonkontakt användes metoden strukturerad.

(24)

modellering används. Observationer och resultat framgår. Sammanfattning och tolkning av intervjuer redovisas.

4.1 Vico Software

Konceptet Vico Software uppdagades för ungefär 12 år sedan. Vico Software är grundade på frågan att det byggs många 3D-‐modeller som inte återanvänds och hur kan dessa 3D-‐modeller utnyttjas ännu mer?

I början utvecklades hela tekniken och teknologin utav Graphisoft.

Graphisoft började med att köpa produkter som hade potential att kommunicera med CAD system mot platsbaserade tidsverktyg och kalkylverktyg. Produkterna och arbetsprocessen undersöktes och det upptäcktes att metoden för att importera och exportera modeller in till kalkylsystem via sammankoppling inte gav något mervärde. Det ända det gav var mängder in i en kalkyl. Kontentan av detta var att de tillsammans med beställaren konstaterade att ingen ekonomisk vinning gavs utav processen. Graphisoft sökte då efter en annan lösning, en annan process, ett integrerat arbetsflöde.

Graphisoft hade en stor avdelning som utvecklade detta nya integrerande system och där föddes Virtuell Construction (Vico) som betyder Virtuellt Byggande. Detta är en fortsättning på Virtuell Building som Graphisoft har jobbat med sedan 1990-‐talet. Avdelningen blev tillslut så pass stor att Vico Software blev fristående ifrån Graphisoft och då började omedelbart arbetet med den nya produkten Vico Office, Mälarholm (2014). Vico Software erbjuder utöver programmet Vico Office, kurser och tjänster inom implementering av 5D-‐modellering.

(25)

Kap. 4 Observationer och resultat

15

4.1.1 Vico Office

Vico Office är ett 4 år gammalt program, översatt till svenska som tillåter användaren att implementera och återanvända 3D-‐modeller för tid-‐ och kostnadsoptimering samt analyser av dessa, Mälarholm (2014).

Programmet är utvecklat som ett integrerat system där en 3D-‐modell överförs in i programmet och sedan utförs det önskade arbetet i programmet. Vico Office är uppbyggt på flera olika moduler som fyller olika funktioner, Vico Software (2014). Följande moduler finns till-‐

gängliga;

Vico Office Client:

Client modulen är själva hjärnan i Vico Office och installeras alltid där Vico Office ska användas. Detta gör det möjligt att importera CAD-‐filer från andra program som Revit, Tekla, ArchiCAD, Sketchup samt det inter-‐

nationella standardformatet .ifc. Det är även modulen Client som gör det möjligt att sortera och organisera flera olika CAD-‐filer.

Vico Constructability Manager:

Efter att CAD-‐filerna är importerade och organiserade används Constructability Manager för att undersöka kollisionskontroller. De byggnadsdelar som ska kontrolleras väljs och en kontroll utförs. Utöver de kollisioner som programmet hittar kan egna anteckningar göras i form av revideringsmoln, text eller annan önskad notering. Denna kontroll kan sedan exporteras till en rapport i önskat format.

Vico Document Controller:

Denna funktion är till för att jämföra 2D-‐ritningar och 3D-‐modeller med andra ritningar och modeller samt mot varandra. Här kan olika förslag jämföras mot varandra och tydliga skillnader i kostnader, material och tidsbesparingar syns. Det går även att säkerställa att 2D-‐ritningarna

(26)

innehåller samma önskade detaljeringsnivå och innehåll som 3D-‐

modellen.

Vico LBS Manager:

Location Breakdown Structure, platsindelning, är till för att dela in konstruktionen i olika delar som underlättar projektörens arbete, då projektören inte behöver dela upp konstruktionen. Efter att plats-‐

indelningen är gjort skapas automatiskt en mängdförteckning indelad efter indelningen gjort i 3D-‐modellen. Därefter kopplas tidplan och kalkyl automatiskt till den platsindelade mängdförteckningen.

(27)

17

Vico Takeoff Manager:

Den här modulen är till för att få ut mängder, både automatiskt från 3D-‐

modellen men även manuell mängdning kan attribueras. I Takeoff Manager blir det enkelt att visualisera mängderna. Genom att klicka på en post i mängdförteckningen färgläggs den byggnadsdel i 3D-‐modellen som tillhör mängdposten. Det finns även en filtreringsfunktion för ännu tydligare visualisering. I Figur 4.1.1.1 är posten STOCKMATTA markerad och visuellt synlig med gul färg. Detta gör det enkelt och tydligt att se om något saknas eller är felmärkt, vilket lätt går att ändra på genom att lägga till den del som saknas eller ändra namn på den felmärkta posten.

Figur 4.1.1.1 Visualisering av markerad mängdpost

Foto: Vico Software

Via LBS Manager skapas mängdförteckningar automatiskt efter de indelade områdena i 3D-‐modellen. Genom denna funktion blir det enkelt att se hur mycket material som behövs i varje etapp. Figur 4.1.1.2 visar en mängdförteckning över posten FÄSTPLÅT i Etapp 3 samt en illustration i 3D-‐modellen markerad gul. Det går även att exportera mängd-‐

förteckningen till en rapport i önskat filformat.

(28)

Figur 4.1.1.2 Mängder uppdelade i etapper

Vico Cost Planner:

Detta är kalkylverktygen i Vico Office. Kalkylverktyget är skapat för att få en liknande känsla som Excel för att det ska vara enkelt att lära sig.

Dessutom med en tillkopplad databas och en möjlighet att integrera med en 3D-‐modell. Här kan receptdatabaser, prisdatabaser och projektkalkyler importeras från andra program. I denna modul kopplas mängderna från Takeoff Manager till kalkylen. Kopplingen sker genom att recepten kopplas till mängderna via en formel där alla objekt av samma typ kopplas till ett recept. Det är även möjligt att automatisera denna koppling genom namngivning av de olika delarna. Figur 4.1.1.3 visar mängderna från 3D-‐

modellen kopplad till en kalkyl.

(29)

19

Figur 4.1.1.3 Kalkyl integrerad med 3D-modell

Kostnadsanalyserna i modulen visas både med ett siffervärde och via ett signalsystem över hur kostnaderna varierar i ett projekt. Figur 4.1.1.4 visar en illustration över hur det kan se ut, där den nedre delen till vänster visar kostnaderna i siffervärde och delen till höger visar signalsystemet där kostnaden jämförs med budgeten. Blått innebär att kostnaderna är under budgeten, grönt inom spannet för budgeten och rött är över budgeten. Gult innebär en mindre kostnadsförändring. Via LBS Manager kan kalkylerna helt automatiskt delats in per platsindelning. Även här går det att exportera ut rapporter i valfritt format.

(30)

Figur 4.1.1.4 Signalsystem vid kostnadskontroll

(31)

21

Vico Schedule Planner:

Vico Office erbjuder, via Schedule Planner, ett nytt sätt att presentera en tidplan på, Figur 4.1.1.5, som kan komplettera det befintliga gantt-‐schemat som används idag. Tekniken som Schedule Planner använder sig av kallas flowline. Flowlinetekniken härstammar ifrån tekniken Line of Balance som ursprungligen kommer från början av 1900-‐talet.

Figur 4.1.1.5 Flowline tidplan

Flowlinetekniken är uppbyggd genom en vertikal axel bestående av platser eller lägen i byggnadsverket t.ex. våningsplan eller etapper i en anläggning. Samt en horisontell axel bestående av en kalender där detaljeringsnivån själv kan manövreras. Sedan skapas ”diagonala” linjer som visar produktionsordningen och utförande ordningen.

Detta nya sätt att visa en tidplan på kan vara enklare att följa och lättare att se kollisioner eller där tidplanen behöver korrigeras. I Figur 4.1.1.6

(32)

visas en jämförelse mellan ett flowline-‐schema och ett gantt-‐schema där flera kollisioner i tidplanen har uppstått.

Figur 4.1.1.6 Kollisioner i tidplanen

I gantt-‐schemat är det svårt och komplicerat att upptäckta var kollisionerna sker medan i ett flowline-‐schema syns det tydligt vart kollisionen sker.

Det optimala scenariot med ett flowline-‐schema är då linjerna går parallellt som visas i Figur 4.1.1.7.

(33)

23

Figur 4.1.1.7 Optimal tidplan

Vico Production Controller

För att se till att de upprättade tidplanerna och kalkylerna följs, används Production Controller. När tidplanen följs upp beräknas produktionstakten ut och en automatisk prognos för de kommande arbeten fås. Prognosen beräknas utifrån nedlagt arbete jämfört med planerade resurser och kommande mängd arbete. Production Controller kan även används för inköpsplanering.

4.2 Byggskedet med 5D-‐modellering

Redan i första skedet efter projekteringen då den första tidplanen och kalkylen upprättas kan dessa kopplas till 3D-‐modellen. Genom en korrekt namngivning (för att minska manuell korrigering i efterhand) på de olika delarna kan mängderna kopplas till tidplanen och kalkylen. Då denna koppling sker i ett så pass tidigt skede hänger den med genom hela processen och varje gång den måste uppdateras sker det i datorn och alla

(34)

som har tillgång till filen kan se dessa uppdateringar. Detta innebär att tid kan sparas genom att inte utföra massa dubbelarbete genom att göra om tidplaner och kalkyler för hand. Sedan när denna tidplan och kalkyl är klar från projekterings-‐ och anbudssidan kan den tas med ut i produktion, där den nya organisationen enkelt kan ta över filen och kontrollera och justera den digitalt.

En på detta vis datorintegrerad bygg-‐ och förvaltningsprocess kommer att medföra ökad effektivitet, säkrare kvalitet, bättre erfarenhetsåterföring och kan eliminera de brister i kommunikation som finns mellan alla dem som idag medverkar i processen, Nordstrand (2008).

4.3 Intresse av 5D-‐modellering

Intresset av att använda sig av 5D-‐modellering ser väldigt lika ut ifrån alla aktörer, d.v.s. från beställare, projektör och entreprenör. Det är ett område som de flesta vill se en snabb utveckling inom. Samtliga vill på ett effektivare sätt kunna balansera, analyser och optimera tid och kostnader i projekt. De finns de som vill utvecklas snabbare än andra och vara främst inom områden samt att det finns de som gärna låter någon annan leda och sedan observera hur det fungerar för dem och sedan ta efter. Men i stora drag är intresset av 5D-‐modellering oerhört stort, Mälarholm (2014).

4.3.1 Beställare

BIM utvecklingen är någonting som beställaren Trafikverket uttalat vill satsa på, Youtube (2013). Trafikverket har följande uttalade mål som de ska fullfölja inom snar framtid, Trafikverket (2013).

• Investeringsprojekt ska använda sig av BIM i någon omfattning från och med 2015.

• Delta i, och ställa krav på, utvecklingen av virtuellt byggande, konstruktion och förvaltning.

• Driva framtagningen av standard inom begrepp, processer och datamodeller.

(35)

25

• Gemensam BIM-‐process som alla berörda verksamheter varit med och tagit fram.

• Möjliggöra effektivt utbyte av data mellan BIM och olika förvaltningsprogram inom underhåll.

Beställare och entreprenörer vill ha koll på prognoser av utfört arbete från projektören. För att utveckla 5D-‐modelleringen ytterligare bör dessa ställa mer krav på redovisning från projektören, Franzén (2014).

4.3.2 Projektör

BIM utvecklingen är väldigt viktig men för projektören i dagsläget är vinsterna med en 3D-‐modell mer aktuellt än 5D-‐modellering. Kan krockar och fel i projekteringen minska kommer både beställaren och entreprenören spara tid och pengar i produktionen, Mellberg (2014).

Sedan är det upptill entreprenören att använda sig av 3D-‐modellen ytterligare och implementera 4D-‐ och 5D-‐modellering.

För att detta ska ske behöver entreprenören informera projektören vad som krävs av modellen och sedan kan projektören hjälpa entreprenören med detta. För projektören är 5D inte essentiellt för tillfället utan det är upptill entreprenören att ställa högre krav och informera om vilken input som krävs i modellen. Det är entreprenören som vinner på att kunna sammankoppla tidplanering och kalkylering direkt i 3D-‐modellen och det är de som ska ställa kraven vid projekteringen, Skånberg (2014).

4.3.3 Entreprenör

Intresset från entreprenören sida är stor men kravställandet på 5D-‐

modellering från projektörer samt beställare är mycket låg idag, Furenberg (2014). Så länge kravställningen på entreprenören är fortsatt låg kommer intresset från entreprenören inte bli mer än ett just ett intresse. Så länge kravställandet är fortsatt låg finns det ingen anledning till att ändra dagens arbetsprocess, Jungstedt (2014).

(36)

4.4 Användning utav 5D-‐modellering idag

Tekniken som finns idag är bra då den eliminerar tidsspill i form av manuell mängdavtagning och informationsöverföring mellan olika arbets-‐

processer från projektering, planering, kalkylering men även till logistik och inköpsarbeten. Dock krävs det en viss modellvana från alla involverade vilket inte alltid är fallet. Rent teoretiskt är tekniken inte komplicerad eller svår, men organisationsmässigt krävs en större insats i form av att alla måste ha kompetensen och inte bara ett fåtal, Furenberg (2014). Det ända programmet som finns idag inom integrerad 5D-‐

modellering är Vico Office. Därav kommer fokus att ligga på information från Vico Software.

4.4.1 Fastighetsbranschen

Utvecklarna av 5D-‐modelleringsprogrammet Vico Office har alla ett förflutet från fastighetsbranschen och byggnadsentreprenadsidan. Därav har de större erfarenhet av fastighetsbranschen där de ser potentiella besparingar och effektiviseringar, då de kan processen, metodiken och terminologin. Detta gör att de effektivt kan implementera en arbets-‐

process och förnya den med snabba och dramatiska förändringar och förbättringar av arbetssätt då de har en tydlig inblick i arbetsprocessen.

Idag är det runt 100 företag som använder sig av integrerad tids-‐ och kostnadsoptimering inom fastighetsbranschen, Mälarholm (2014).

4.4.2 Anläggningsbranschen

Inom anläggningsbranschen är 5D-‐modellering relativt oupptäckt. Detta har att göra med att användningen utav 3D-‐modeller är bristfällig. 3D-‐

modeller inom anläggningsbranschen används inte i den utsträckning som den skulle kunna göra pga. att beställaren kräver att granskningen ska ske via 2D-‐ritningar. D.v.s. projektören har gjort en 3D-‐modell men denna modell kan inte granskas utan den måste göras om till 2D-‐ritningar. Dessa godkända handlingar har sedan varit underlag till förfrågningsunderlag

(37)

27

och arbetshandlingar och 3D-‐modellen har ”fallit i glömska”. Det är alltså 2D-‐ritningarna som är juridiskt bindande, Leveranstidningen Entreprenad (2012). Därav blir 3D-‐modellen värdelös och bara som ett hjälpmedel, som en kompletterande illustration till 2D-‐ritningarna.

Däremot finns det projekt som har använt sig utav 3D-‐modeller. Det är speciellt vanligt i t.ex. väg-‐ och järnvägsprojekt. Där projekteras det i 3D med terrängmodeller och de modellerna används sedan till styrningen i maskiner. Däremot blir det svårare att koppla på vidare information med BIM. För BIM bygger på att du har klara definierade objekt, Jungstedt (2014). Hur projekteras en t.ex. 5 km lång väg, är objektet 5 km långt eller ska vägen delas upp i produktionsetapper?

Dessa frågor är inte riktigt lösta inom anläggningsbranschen ännu och detta gör att det blir svårt att applicera 5D-‐modellering på dagens projekt.

Det finns inga krav på nivån av BIM användningen idag och därav är det ingen som har sett det som ett problem och ingen har funderat på dessa problem ännu.

5D-‐modelleringsprogrammet Vico Office har dock tillsammans med Trafikverket gjort tester inom anläggningsbranschen för att se hur tekniken kan appliceras, vad det finns för svårigheter, inom vilka områden det kan vara aktuellt och vad det finns för möjligheter. Eftersom ingen inom VICO Software har tidigare erfarenhet från anläggningsbranschen har de valt hittills att satsa på fastighetsbranschen då de har bättre insikt i den, Mälarholm (2014).

Ett av de problem som finns inom anläggningsbranschen är att alla de konstruktioner som ska utformas är unika. Varje anläggningsprojekt ser helt olika ut, det skapas väldigt sällan två exakt identiska anläggnings-‐

konstruktioner. Samt att inom anläggningsbranschen är 3D-‐modellerna inte objektbaserade som inom fastighetsbranschen. Detta leder till att standardiseringen av verktygen i modellerna är mer komplicerade än

(38)

inom fastighetsbranschen. Det är som broprojektören Lisa Mellberg på WSP Group säger ”vi uppfinner hjulet på nytt varje gång”.

För att börja applicera 5D-‐modellering inom anläggningsbranschen kan det appliceras på byggkonstruktioner som liknar fastighetsbranschen som t.ex. brokonstruktioner eller kajkonstruktioner. Där är processen mer lik processen för en fastighetskonstruktion. Där är konstruktionen mer objektsbaserad som en byggnadsdel i ett hus eller liknande. Även fast det inte förekommer två identiska brokonstruktioner eller kajkonstruktioner kan en arbetsprocess och en arbetsmetodik uppföljas, Mälarholm (2014).

Medan om mer komplicerade geometrier som långa vägar med bombering och dikeshantering existerar blir det lite mer komplext. Där handlar det mycket om massbalanser och förflyttningar av massor. Där är utvecklings-‐

möjligheterna och potentialen enorm.

Däremot har en del anläggningsprojekt körts i Storbritannien på spår och räl som har fungerat väldigt bra, Mälarholm (2014). Och Norges motsvarighet till Trafikverket, Statens Vegvesen har tagit fram en manual för standardisera användningen av 3D-‐modeller (Håndbok 138), Fälth m.fl. (2012). Denna manual beskriver hur användningen av 3D-‐modeller ska ske och vad modellerna ska innehålla för information. Den innehåller även en kodlista för objekt vilket bidrar till standardiseringen av användningen av objekt i BIM-‐modeller.

Dock enligt Lisa Mellberg, broprojektör på företaget WSP Group ligger fokus för projektörer fortfarande på 3D-‐modellering där en samordnings-‐

modell tas fram för att kontrollera eventuella krockar och kollisioner. För att entreprenörerna ska kunna utnyttja 4D-‐ och 5D-‐modellering i produktionen är det deras ansvar att ställa rätt krav på BIM-‐modellen från projektören.

4.5 Utvecklingen av tids-‐ och kostnadsoptimering

Utvecklingen av 5D-‐modellering går oerhört fort framåt vilket är ett krav för att branschen ska fortsätta att utvecklas. Det program som finns idag