Till kommunfullmäktige i Strängnäs kommun

Kommunrevisionen 2021-04-21

Sida 1

Till kommunfullmäktige i Strängnäs kommun

Revisionsberättelse för år 2020

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i

kommunstyrelse och nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna.

Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige.

Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”.

I vår grundläggande granskning har vi haft fortsatt fokus vid de förtroendevaldas ansvar och delaktighet i nyckelprocesser kopplat till styrning, ledning och kontroll. Vår sammanfattande bedömning är att det finns behov av utvecklad kunskap om kommunens styrmodell samt även att arbetsprocesser kring styrning och uppföljning kan utvecklas i nämnderna. Det senare bör enligt vår bedömning öka delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för uppdraget som förtroendevald.

Verksamhetsåret 2020 har till stor del präglats av den rådande pandemin. Här har vi särskilt granskat hur kommunen hanterat denna kris. Vår övergripande bedömning är att

kommunstyrelsen och socialnämnden har hanterat den uppkomna krisen i samband med covid- 19-pandemin på ett ändamålsmässigt sätt utifrån sitt ansvar. Vi har kunnat notera att

kommunen har haft en god beredskap att möta konsekvenserna av Covid-19 genom ett proaktivt förhållningssätt som har präglat åtgärder, insatser och beslut under pandemins inledande skede.

Till ovanstående har vi även noterat att Barn- och utbildningsnämnden arbetar med åtgärder för att öka barn och ungdomar ska nå målen i grundskolan. Vi anser dock att det fortfarande finns brister i arbetet som behöver åtgärdas för att måluppfyllelsen ska öka och elever ges likvärdiga förutsättningar.

Avslutningsvis vill vi lyfta fram att vi ser bekymmersamt på det förhållningssätt som

kommunstyrelsen visat till vissa av våra granskningsinsatser. Vi vill betona att revisionen är ett

Kommunrevisionen 2021-04-21

demokratiskt kontrollinstrument som granskar all kommunal verksamhet på ett oberoende sätt.

Detta sker bland annat genom att självständigt välja granskningsobjekt, metoder och

sakkunnigt biträde. Kommunrevisionen i Strängnäs kommun värderar dessa utgångspunkter högt och avser att fortsätta arbeta enligt dessa.

Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Strängnäs kommun har bedrivit

verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Vi bedömer att kommunstyrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig.

Vi bedömer

att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt avseende god ekonomisk hushållning. Beträffande de

verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning är vår bedömning att dessa inte uppfylls fullt ut.

Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnder samt dess enskilda ledamöter.

Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2020.

Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.

Marie Eriksson och

Bibbi von Schéele

har inte deltagit i granskning av Barn- och utbildningsnämnden.

Revisionsberättelsen är upprättad av samtliga valda revisorer i Strängnäs kommun.

Strängnäs 2021-04-21

Kjell Oretorp Stefan Behrnetz Marie Eriksson

Paul Tamm Bertil Stensgård Ebbe Ollman

Solveig Persson Bibbi von Schéele Lennart Ceder

Till revisionsberättelsen hör bilagorna:

Revisorernas redogörelse (1)

Förteckning över de sakkunnigas rapporter som successivt förmedlats till fullmäktige (2) Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i kommunala företag (3)

Revisionsberättelser från de kommunala företagen (4)

Granskning av bokslut och

årsredovisning per 2020-12-31

Strängnäs kommun

24 mars 2021

Sammanfattning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Strängnäs kommun har KPMG granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2020.

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.

Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen 12 kap bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande.

Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Årsredovisningen

Vi har granskat årsredovisningen och vi har inte funnit några väsentliga felaktigheter i denna. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed.

Vi har inte identifierat några väsentliga felaktigheter i årsbokslutet och i granskningen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att årsbokslutet inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning.

Resultat och prognos

Kommunens resultat för året uppgår till 155 mnkr, vilket är 33 mnkr högre än samma period förra året och 112 mnkr bättre än budgeterat resultat. Det starka resultatet har främst påverkats av statliga stöd hänförliga till covid-19 (+69 mnkr) och att vissa verksamheter minskats i omfattning som medfört lägre kostnader.

Kommunens balanskravsresultat för året uppgår till 155 mnkr. Vid avstämning av balanskravet avgår realisationsvinster om -0,4 mnkr,

Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen.

Finansiella mål

Vår sammanfattande bedömning är att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen.

Verksamhetsmål

Vår sammanfattande bedömning är att resultatet enligt

årsredovisningen delvis är förenligt med de av fullmäktige fastställda verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning.

24 mars 2021

Susann Eriksson Auktoriserad revisor

Mikael Lind

Innehåll

^Sida

Bakgrund

— 1.1 Syfte och revisionsfråga 4

— 1.2 Revisionskriterier 4

— 1.3 Metod och avgränsningar 5

Resultat av granskningen

— 2.1 Förvaltningsberättelse 6

— 2.2 Redovisningsprinciper 6

— 2.3 Balanskrav 7

— 2.4 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning 8

— 2.5 Resultaträkning 10

— 2.6 Balasräkning 11

— 2.7 Kassaflödesanalys 12

— 2.8 Driftredovisning 12

— 2.9 Investeringsredovisning 12

— 2.10 Sammanställd redovisning 13

Bakgrund

1.1 Syfte och revisionsfråga

Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed i kommuner och regioner. Resultatet av vår granskning utgör underlag för

revisorernas utformning av revisionsberättelsen.

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.

Lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) (LKBR), började gälla från och med 1 januari 2019.

1.2 Revisionskriterier

Bedömningsgrund för vårt uttalande avseende huruvida

årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande revisionskriterier:

• Kommunallag (KL) och kommunal bokförings- och redovisningslag (LKBR)

• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal

Redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

• Interna regelverk och instruktioner

• Fullmäktigebeslut

Vi har av Strängnäs kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2020. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020.

Kommunens revisorer ska enligt 12 kap Kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Bakgrund fortsättning

1.3 Metod och avgränsningar

Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKR och Skyrev.

Detta innebär att granskningen inte uppfyller de krav som ställs på en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag enligt revisorslagen eller internationella standarder för revision (ISA). Det innebär att vi inte uttalar oss över årsredovisningen så som vi gjort om dessa krav varit uppfyllda.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

• Förvaltningsberättelse

• Resultaträkning

• Balansräkning

• Kassaflödesanalys

• Noter

• Drift- och investeringsredovisning

• Sammanställda räkenskaper Granskningen har genomförts genom:

• Dokumentstudier av relevanta dokument inklusive årsredovisningen

• Intervjuer med berörda tjänstepersoner

• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen

• Avstämning av väsentliga poster i resultat- och balansräkning mot erforderliga underlag

• Översiktlig analys av övriga poster

2. Resultat av granskningen

2.1 Förvaltningsberättelse

Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR).

RKR preciserar i RKR R15 vad förvaltningsberättelsen ska innehålla. Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av LKBR, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Vi har inte granskat nämndvis redovisning.

Vi bedömer att kommunens förvaltningsberättelse uppfyller kraven vilka preciseras i RKR R15.

2.2 Redovisningsprinciper

I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med LKBR och RKR:s rekommendationer.

Kommunen uppger att avsteg från gällande lagstiftning görs vad gäller redovisningen av:

- RKR R10 Pensionsförpliktelser. En extra avsättning gjordes om totalt 76,5 mnkr under åren 2004-2008.

- RKR R5 Leasing. Tillgångar på 1,4 mnkr klassas som operationell leasing istället för finansiell leasing.

- RKR R4 Materiella anläggningstillgångar. Pågående anläggningar inom exploateringsverksamheten klassas som omsättningstillgång tills de tas i bruk istället för pågående anläggning. En översyn ska göras.

- RKR R16 Sammanställda räkenskaper. Kommunbolagens redovisningsprinciper gällande bidrag till materiella anläggningstillgångar är inte hanterade i enligt med rekommendationen då tillgångens redovisade värde har reducerats och medför ett klassificeringsfel.

Vid vår granskning har vi stickprovsvis granskat kommunens redovisningsprinciper, genom intervjuer och översiktlig kontroll, mot RKRs gällande rekommendationer.

Vår bedömning är att kommunen, utöver ovan nämnda avsteg, i huvudsak efterlever RKRs rekommendationer.

2. Resultat av granskningen fortsättning

2.3 Balanskrav

En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och redovisa denna i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap 5§. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL.

Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen. Kommunens överskott för året uppgår till 155 mnkr. Vid avstämning av balanskravet avgår realisationsvinster om -0,4 mnkr, varvid balanskravsresultatet uppgår till 54,7 mnkr.

Det finns inget balanskravsresultat att återställa från tidigare år.

Kommunen har tidigare inte tillämpat möjligheten att sätta av till RUR. Under förutsättning att förslaget antas föreslås en avsättning till RUR med 100 mnkr.

Det har i vår granskning inte framkommit någon ytterligare post att ta hänsyn till vid beräkning av balanskravsresultatet. Balanskravet bedöms uppfyllt.

2. Resultat av granskningen forts.

2.4 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning

Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar).

I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.

Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

Utfifrån en helhetsbedömning av både det finansiella målet och verksamhetsmålen gör kommunstyrelsen en sammantagen bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås.

Av kommunfullmäktiges fem beslutade mål uppnås tre (60 %) och härmed uppnås, enligt vår bedömning, inte samtliga mål för god ekonomisk hushållning till fullo.

Vår sammantagna bedömning är att resultatet inte fullt ut är förenligt med målen för god ekonomisk hushållning Se vidare information på sidorna 22-48 i kommunens årsredovisning.

Vad gäller god ekonomisk hushållning hänvisar RKR till förarbeten till kommunallagen där det betonas vikten av att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning utvärderas för hela den kommunala koncernen, d v s kommunen och dess kommunala koncernföretag gemensamt. Vi bedömer att målen för god ekonomisk hushållning inte omfattar eller har utvärderats för kommunkoncernen som helhet.

2. Resultat av granskningen forts.

2.4.1 Finansiella mål

Kommens resultat enligt riktlinjer för god ekonomisk hushållning uppgår till 3,1 % och överstiger härmed 2 % som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning.

Kommunens bedömning är att kommunen uppfyller god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv.

Vår sammanfattande bedömning är att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen.

2.4.2 Verksamhetsmål

Av kommunfullmäktiges fyra beslutade verksamhetsmål inom följande målområde Invånare, Samhälle och Medarbetare uppnås två

motsvarande 50 %. Övriga två bedöms vara delvis uppfyllda.

Utifrån en helhetsbedömning av verksamhetsresultat, finansiella nyckeltal samt en fortsatt målmedveten styrning av verksamhet och ekonomi är kommunens bedömning sammantaget att de uppnår god ekonomisk hushållning för helåret 2020.

Vår sammanfattande bedömning är att resultatet enligt

årsredovisningen delvis är förenligt med de av fullmäktige fastställda verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning.

Ekonomi Bedömning Trend

Tillsammans utmanar vi rådande arbetssätt och strukturer. Vi använder våra resurser effektivt och ekonomin är långsiktigt hållbar för dagens och kommande generationer.

Invånare Bedömning Trend

Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

Samhälle Bedömning Trend

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas.

Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

Medarbetare Bedömning Trend

Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som tillsammans utvecklas och skapar moderna och attraktiva arbetsmiljöer.

2. Resultat av granskningen forts.

2.5 Resultaträkning

Årets resultat uppgår till 155 mnkr vilket är 112 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 43 mnkr. Verksamhetens intäkter har minskat med ca 7 % (-30 mnkr) medan kostnaderna har ökat med ca 4 % (-85 mnkr) jämfört med föregående år.

Det starka resultatet har främst påverkats av statliga stöd hänförliga till covid-19 (+69 mnkr) och att vissa verksamheter minskats i omfattning som medfört lägre kostnader.

Årets nettokostnadsutveckling är 6,1 % (fg år 3,4 %) jämfört med utvecklingen för skatteintäkter och generella statsbidrag som är 7,2 % (fg år 4,1 %). För att hantera framtida ekonomiska utmaningar är det viktigt att följa denna utveckling. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto uppgår till 93,0 % (fg år 95,7 %).

Kommunen har på en positiv budgetavvikelse jämfört med verksamhetsresultatet om +86 mnkr, fördelad enligt följande:

Nämndernas verksamhet +66 mnkr

Övriga kommungemensamma kostnader +20 mnkr

Samtliga nämnder redovisar överskott. Budgetavvikelser för kommunens verksamheter avser främst Socialnämnden där det finns en

budgetavvikelse på +33,8 mnkr, Kommunstyrelsen som visar en budgetavvikelse om 20,3 mnkr samt Teknik- och fritidsnämnden som avviker från budget med +5,0 mnkr.

 För Socialnämnden beror överskottet i huvudsak på ett budgettillskott på 19,1 mnkr och lägre kostnadsökningar och inställda utbildningsinsatser.

 För Kommunstyrelsen beror överskottet i huvudsak på högre intäkter för markförsäljning och lägre kostnader på grund av vakanser.

 För Teknik- och fritidsnämnden beror överskottet bland annat på att utredningar inte blivit av och minskade kostnader för reparationer.

Kommunkoncernens resultat uppgår till 211 mnkr (fg år 178 mnkr).

Vi har granskat resultaträkningen och har inte funnit några väsentliga felaktigheter.

2. Resultat av granskningen forts.

2.6 Balansräkning 2.6.1 Nyckeltal

Soliditet kommunen (ink pensionsåtagande), % 14,3 (fg år 11,2) Soliditet kommunkoncernen ( ” ) , % 19,6 (fg år 16,4)

Kassalikviditet, % 151 (fg år 167)

Soliditeten är fortfarande låg i jämförelse med andra kommuner (genomsnitt 2019 25,3 %).

Kassalikviditeten är god.

2.6.1 Investeringar

Årets investeringsbudget uppgick till 63,1 mnkr och utfallet blev 51,8 mnkr (avvikelse -11,3 mnkr). Störst avvikelse finns hos Kommunstyrelsen (+12,3 mnkr) och Teknik- och fritidsnämnden (-3,4 mnkr).

Stora asfaltsinvesteringar har gjorts samt inventarier kopplat till IT och digitalisering. Utfallet har också påverkats av förseningar bland annat beroende på covid-19.

2.6.2 Finansiell leasing

Strängnäs kommun har redovisat samtliga hyreskostnader för verksamhetsfastigheter som operationell leasing. Vår bedömning är att dessa borde hanteras som finansiell leasing.

Kommunen har valt att hantera även finansiella leasingkontrakt som operationell leasing. Resultateffekten uppgår till 1,4 mnkr.

Vi har granskat balansräkningen och har inte funnit några väsentliga felaktigheter.

2. Resultat av granskningen forts.

2.7 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning.

Av kassaflödesanalysen framgår att kommunens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgår till 535 mnkr. Kommunen har investerat 139 mnkr i materiella anläggningstillgångar. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgår till -115 mnkr. Årets kassaflöde uppgår till totalt +103 mnkr.

Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKR R13 Kassaflödesanalys.

Vår bedömning är att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansieringar och investeringar och att kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med gällande rekommendation.

2.8 Driftredovisning

Enligt LKBR 10:1 ska driftredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som har fastställts för den löpande verksamheten.

Enligt RKR R14 Drift- och investeringsredovisning ska utfall kunna stämmas av mot årsredovisningens övriga delar och fullmäktiges budget.

Vår bedömning är att informationen kring driftredovisningen i årsredovisningen uppfyller kraven i enlighet med lagstiftning och rekommendationer.

2.9 Investeringsredovisning

Enligt LKBR 10:2 ska investeringsredovisningen innehålla en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet.

Enligt RKR R14 Drift- och investeringsredovisning ska utfallet kunna stämmas av mot årsredovisningens övriga delar och fullmäktiges budget samt plan för investeringsverksamheten. Vidare framgår det att fleråriga pågående och under året avslutade investeringar ska kunna

stämmas av samt ska investeringsredovisningen även ska omfatta kommunala koncernföretags investeringar som fullmäktige tagit ställning till.

Kommunen redovisar investeringarna per nämnd men inte per investering i den ekonomiska redovisningen.

Vår bedömning är att informationen kring investeringsverksamheten i årsredovisningen uppfyller kraven på en samlad investeringsredovisning i enlighet med lagstiftning och rekommendationer.

2. Resultat av granskningen forts.

2.10 Sammanställd redovisning

Sammanställda räkenskaper för en kommunal koncern avser enligt LKBR 12:1 en sammanställning av kommunens och de kommunala koncernföretagens resultaträkningar, balansräkningar och kassaflödesanalyser samt noter.

De sammanställda räkenskaperna innehåller förutom primär-kommunen följande kommunala koncernföretag som redovisas i årsredovisningens koncernstruktur:

 Strängnäs Kommunföretag AB, 100 %

 SEVAB Strängnäs Energi AB, 100 %

 Strängnäs Fastighet AB, 100 %

Konsolidering har skett enligt proportionell konsolideringsmetod, vilket innebär att belopp som inkluderats i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget.

Vi har inte funnit några avvikelser i vår granskning avseende de sammanställda räkenskaperna.

© 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity.

Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation.

kpmg.com/socialmedia

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

1

Kommunrevisionen i Strängnäs

Revisorernas redogörelse för år 2020

För att kunna ge underlag till kommunfullmäktiges ansvarsprövning har vi granskat all verk- samhet som bedrivs inom nämnders och styrelsers verksamhetsområden och då prövat om:

 verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt

 räkenskaperna är rättvisande

 den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

För fullgörandet av uppdraget och som underlag till planerad revisionsinriktning har en väsentlighets- och riskbedömning gjorts. Revisorerna har träffat kommunfullmäktiges presidium under året. Revisorerna har också under året sammanträffat med kommunledning och företrädare för nämnder och förvaltningar.

Utöver ovanstående har vi även genomfört grundläggande granskning inom styrelse och nämnderna. Uppföljning av åtgärder efter tidigare års granskningsrapporter är utförd.

De fördjupade granskningar vi genomfört har lämnats till berörd nämnd och

kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har fått samtliga granskningar för kännedom. En förteckning över utförda granskningar lämnas i bilaga 2 till revisionsberättelsen för 2020.

Som en del av granskningen har revisorerna löpande tagit del av kommunstyrelsens och nämndernas protokoll och haft sammanträffanden med kommunfullmäktiges presidium, nämndpresidier samt utvalda förtroendevalda och tjänstemän.

Under revisionsåret 2020 har genomförts ett antal fördjupade granskningar med stöd av vårt sakkunniga biträde. Nedan följer en sammanfattning av resultatet av dessa granskningar. Det skall dock noteras att resultatet som redovisas för respektive granskning är det som

redovisades vid den tidpunkt som avrapporteringen gjordes vilket gör att det kan ha skett förändringar efter detta tillfälle.

Verksamhetsrevision

En stor del av revisionsarbetet har avsett verksamhetsrevision, d v s en granskning av att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Syftet har varit att klarlägga om verksamheten har bedrivits enligt fastlagda politiska mål och intentioner och att utvärdera om kvalitet och inriktning har blivit den avsedda. I denna granskning har vi genomfört följande granskningar:

Granskning av grundskolans måluppfyllelse

Vi har genomfört en granskning av barn och utbildningsnämndens styrning och uppföljning för att elever i kommunens grundskolor ska uppnå målen för sin utbildning. Till den aktuella granskningen har vi även lagt en uppföljning av tidigare genomförd granskning som avsåg rektorsrollen i kommunen och dess förutsättningar.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020 Vår granskning visar att andelen elever i årskurs nio i Strängnäs kommun som uppnått

kunskapskraven i alla ämnen har sjunkit de senaste åren. Likaså har andelen elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan minskat. Vi kan se att Strängnäs kommun hade år 2019 lägst genomsnittligt meritvärde i förhållande till kommungrupp, liknande kommuner och rike. Det framgår också att de faktiska resultaten i förhållande till kommunens

socioekonomiska struktur är lägre än de modellberäknade; det gäller också för varje enskild skolenhet.

Vår bedömning utifrån genomförd granskning är att såväl nämnd som kommunstyrelse bättre behöver analysera de ekonomiska förutsättningar som finns för att bedriva skolverksamheten och uppnå de övergripande målen. Detta gäller såväl hur resurser tilldelas till nämnden som fördelningen inom och mellan nämndens enheter. Granskningen visar att samtidigt som kommunen tycks ha högre kostnader för sin grundskola finns det från nämnden ett efterfrågat behov av mer resurser för att klara måluppfyllelsen.

Vår granskning visar också att det finns en tydlig risk att alla elever i behov av särskilt stöd inte får det. Vi noterar att förutsättningar att ge särskilt stöd skiljer sig åt mellan

skolenheterna, vilket är en allvarlig brist i likvärdighet.

Den genomförda granskningen visar samtidigt att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med lag. Vi kan se att det finns utvecklingsområden till exempel vad gäller likvärdighet i kvalitetsarbetet, men en utveckling har skett. Likaså visar vår uppföljning från 2016 att de förutsättningar som huvudmannen ger rektorerna har förbättrats och åtgärder har vidtagits för att stärka styrkedjan och ge rektorerna bättre förutsättningar att verka som pedagogiska ledare. Vi noterar dock att uppföljningen av rektorernas förutsättningar och ansvar för det pedagogiska ledarskapet, enligt granskningen, inte följs upp systematiskt.

Likaså har ingen kompetensutvecklingsplan för skolledarna upprättats.

Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att barn- och

utbildningsnämnden har vidtagit viktiga åtgärder för att stärka förutsättningarna för hög måluppfyllelse, men att det fortfarande finns brister för att eleverna i grundskolan ska ges likvärdiga förutsättningar att nå målen för utbildningen. Det råder ingen tvekan om att nämnden är medveten om utmaningarna och att nämnden också vidtar åtgärder, men

åtgärderna räcker inte. Nämnden bedriver också ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med lag.

Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi barn- och utbildningsnämnden att:

• vidta åtgärder för att säkerställa att utbildningen är likvärdig, till exempel vad gäller tillgång till legitimerad och behörig personal och förutsättningar att ge adekvat särskilt stöd. (1 kap. 9 § SkolL)

• se över vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att tillse att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. (3 kap. 7 § 3 st. SkolL)

• vidta åtgärder för att tillförsäkra att placering i resursskola görs i enlighet med 10 kap. 30 § SkolL.

• i den pågående översynen av resursfördelningsmodellen se över hur modellen i större utsträckning kan ta hänsyn till olika elevers förutsättningar.

• ta initiativ till en diskussion med kommunstyrelsen om en utveckling av lämpliga faktorer att utgå ifrån vid resurstilldelning till nämnden.

• upprätta en kompetensutvecklingsplan för skolledarna. Planen bör vara flerårig, bygga på analyser av kompetensbehov på enskild och kollektiv nivå samt ge en tydlig struktur åt skolledarnas ledarskapsutveckling.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

3

Revisorernas granskning av kommunens krishantering med anledning av Covid-19 Vi har genomfört en granskning av hur kommunens beredskap inför och hantering av krisen som uppstått i samband med Covid-19 hanterats. I vår riskbedömning har vi noterat att en god krisberedskap är en förutsättning för att kommunens verksamheter ska stå väl rustade inför extraordinära händelser och klara av att hantera krissituationer. Kvaliteten och uthålligheten i denna beredskap är dock i stor utsträckning avhängig kommunens krishanteringsförmåga när det gäller att möta extraordinära händelser eller allvarliga störningar. Mot denna bakgrund har vi valt att granska hur kommunen hanterat den inledande delen av krisen utifrån rådande pandemi.

Mot bakgrund av den genomförda granskningen är det vår övergripande bedömning att kommunstyrelsen och socialnämnden har hanterat den uppkomna krisen i samband med covid-19-pandemin på ett ändamålsmässigt sätt utifrån sitt ansvar.

Granskningen har visat att kommunen har haft en god beredskap att möta konsekvenserna av Covid-19 genom ett proaktivt förhållningssätt som har präglat åtgärder, insatser och beslut under pandemins inledande skede. Vi har kunnat se att de inarbetade rutiner och processer för både krishantering, och verksamheternas arbetssätt, har legat till grund för ett effektivt och ändamålsenligt krishanteringsarbete. Vår granskning har också visat att det inför krisen fanns en etablerad krishanteringsorganisation på plats med en tydlig roll- och ansvarsfördelning som arbetet sedan utformats efter.

Revisorernas granskning av intern kontroll i löneprocessen

Vi har genomfört en granskning av den interna kontrollen i kommunens löneprocess. I vår riskbedömning inför 2020 har vi noterat vikten av att det finns rutiner och systemfunktioner i kommunen som kan säkerställa att rätt person får rätt lön och ersättning av rätt anledning i rätt tid. I den riskbedömning som genomförts har vi bedömt att det kan föreligga risk för brister i den interna kontrollen i kommunens löneprocess. Vi har därför bedömt det väsentligt att klarlägga på vilket sätt som ansvariga för de olika delarna av lönehanteringsprocessen säkerställer en väl fungerande och säker lönehantering.

Vår granskning visar att kommunen delvis har en tillfredsställande intern kontroll av lönehanteringsprocessen. Vi har noterat att det finns vissa lathundar och instruktioner som beskriver hur olika moment ska hanteras i processen, samtidigt är vår bedömning att det saknas ett övergripande styrdokument som tydliggör och fastställer hur ansvarsfördelningen ser ut mellan löneenheten, ansvariga chefer och andra roller i verksamheterna.

Vår granskning visar dock att det finns goda rutiner för intern kontroll av lönehanteringen på löneenheten samt de löpande kontroller av avvikelser som sker i verksamheterna. Däremot ser vi utvecklingsbehov avseende de kontroller som genomförs på chefsnivå.

I vår granskning har även ingått att bedöma den interna kontrollen avseende pensions- och semesterlönsskuldhanteringen. Här har vi kunnat se att det finns en viss otydlighet i ansvarsfördelningen i pensionsekonomin samt att det finns en risk för personberoende i processen för budgetering och prognos av pensioner.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

Granskning av förebyggande insatser för barn och unga

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Före- byggande arbete har en central betydelse i nämndens arbete för att se till att barn och deras familjer vid behov får tillgång till stöd och skydd. Socialnämnden uppdrag är också att bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. I arbetet med barn som far illa är de skyldiga att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, skolan och polisen och har ett särskilt ansvar för att samverkan kommer till stånd.

Vår granskning visar att nämnden är på väg att utforma ett arbete för förebyggande insatser till barn och unga. Granskningen visar samtidigt att det behövs tydligare mål och uppföljning av arbetet i förhållande till målen för att utveckla styrningen av arbetet. Granskningen visar också att utveckling och uppföljning av vad insatta insatser leder till för resultat behövs.

Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi socialnämnden:

• Ta initiativ till att Kommunstyrelsens uppdrag om samverkan förtydligas

• Se över om nuvarande samverkansstruktur är ändamålsenlig

• Utveckla uppföljningen av insatta åtgärder för barn och unga och att rapportering sker till nämnden

Granskning av kommunens framförhållning och planering av underhåll i Va-nätet samt Va-investeringsanalys

Vi har genomfört en granskning avseende kommunens planering kring Va-investeringar. Vår granskning har syftat till att bedöma om kommunstyrelsen och berörda kommunala bolag har en ändamålsenlig och tillfredsställande planering av Va-investeringar samt för underhåll av Va-nätet.

Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen delvis har en ändamålsmässig och tillfredsställande planering av Va-investeringar och underhåll av Va-nätet. Vår granskning visar bland annat att det finns behov av att stärka styrkedjan mellan Kommunstyrelsen och SEVAB Strängnäs Energi AB för att öka ändamålsenligheten i styrning och uppföljning av området.

Behovet av utveckling avser också roller och ansvar mellan kommunstyrelsen och berörda bolag. Vi anser att det finns ett ökat samverkansbehov mellan SEVAB och övriga

verksamheter i Strängnäs kommun i stort kring Va-relaterade frågor, bland annat utifrån att SEVAB och TSK (Teknik- och servicekontoret) inte tog fram VA-plan under 2018 som den antagna Vattenplanen föreskrivit i åtgärdsplanen.

Granskningen visar också att målstyrning och riskbedömningar inom SEVABs verksamhet inte återredovisas till kommunstyrelsen på ett tydligt och transparent sett genom till exempel rapportering i officiellt delårs- och årsbokslut. Vi har också noterat att ägardirektivet förordar att SEVAB årligen ska ta fram en långsiktig investerings- och finansieringsplan om 15 år och presentera den för ägarna. I dagsläget finns ingen differentierad långsiktig investerings- och finansieringsplan om 15 år enligt vår bedömning.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

5

Vi anser också att det vore positivt för verksamheten om kommunstyrelsen får stärkt underlag kring prioriteringar, riskbedömningar och strategisk planering inom Va på ett strukturerat och formaliserat sett, för att skapa ökade förutsättningar för en hållbar balans i Va-investeringar och anknytande politiska mål.

Mot bakgrund av ovanstående samt övriga iakttagelser i vår revisionsrapport rekommenderar vi kommunstyrelsen och SEVABs styrelse att:

• Stärka styrkedjan mellan SEVAB och Kommunstyrelsen.

• Tillse att samordningen stärks mellan SEVAB och övriga verksamheter inom Strängnäs kommun som rör vattenförvaltningsarbetet och samhällsplanering.

• Öka transparens och förståelse för portföljstyrning både inom SEVAB och gentemot kommunstyrelsen.

• Säkerställa en transparent strategisk planering av re-investeringar.

• Säkerställa en säker och enhetlig ekonomisk hantering och redovisning av Va-investeringarna.

• Se över och förtydliga ägardirektivets formulering vad gäller långsiktig investerings- och finansieringsplan samt ”Policy för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar” vad gäller uppföljningskrav.

Granskning av upphandlingen avseende konsultstöd relaterat till avyttrings/försäljningsprocessen av SEVAB:s värmeverk.

Vi har genomfört en granskning av upphandlingen avseende konsultstöd relaterat till avyttrings/försäljningsprocessen av SEVAB:s värmeverk. Syftet med uppdraget har främst varit att utvärdera huruvida avyttrings- och anbudsprocessen så långt har skett i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och gällande lagstiftning.

Den sammanfattade bedömningen är att utformandet av upphandlingsunderlaget, och de kriterier som har viktats i upphandlandet av konsultstöd, är förenlig med de politiska beslut som fattats inom Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen. Baserat på den dokumentation och den information som ingått i granskningen, finns inget som indikerar att kommunen inte valt det anbud som motsvarar behovet och inte heller att upphandlingen inte har skett i

enlighet med Lag om Offentlig upphandling (LOU) eller kommunens styrdokument relaterade till upphandling. Revisionen har inte heller funnit någon information som indikerar att det skulle ha förekommit någon form av korruption/mutor.

Revisionen har noterat att den risk- och konsekvensanalys som KF beslutade om i sitt beslut om avyttringsprocessen i januari 2020, och som är kopplat till försäljningen av värmeverket, inte har gjorts och sålunda inte heller har presenterats för Kommunstyrelsen innan sommaren såsom KF beslutade. Denna avvikelse har inte heller återrapporterats till KF. Vid denna rapports färdigställande i december 2020 konstaterar revisonen att analysen fortfarande inte är färdig.

Revisionen noterar också att uppdraget att göra en risk- och konsekvensanalysen för

kommunens risker har getts till samma externa företag som, enligt sitt anbud till kommunen, har betydande ekonomisk vinning av att en försäljning av värmeverket kommer till stånd.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020 Det har inte framkommit någon information som tyder på att det förekommit odokumenterade träffar från den tidpunkt som avtal avseende konsultstöd tecknades till projektstart i september med undantag av ett möte den 19 maj 2020. Från detta har det inte har gått att ta del av några mötesnoteringar då enligt intervjuerna några sådana inte skrevs. Vidare kan enligt uppgift möten inom projektgruppen ha ägt rum under sommaren 2020 men inga minnesanteckningar finns från sådana möten.

Utifrån granskningsresultaten rekommenderar revisionen att Kommunstyrelsen:

• Bör se över processen för att dokumentera samtliga steg i upphandlingar. Vår bedömning är att även om det inte finns något uttryckligt krav på att en

tjänsteanteckning ska ske efter en muntlig presentation av en offert så följer enligt insynsprincipen att en upphandlande myndighet måste kunna visa vilka uppgifter en referent lämnat och även dokumentera dessa. Framförallt i samband med muntliga möten/kontakter är det av stor vikt att mötesnoteringar dokumenteras. Det kan i ett senare skede bli viktigt att kunna bevisa vad som sagts och kommunen kan behöva styrka att upphandling skett i enlighet med lag och intern policy.

• Offentlig upphandling är ett riskområde för korruption och mutor eftersom det finns egenskaper i upphandlingen som kan ge utrymme för sådant. Kommunens Inköps- och Upphandlingspolicy bör därför uppdateras att även förtydliga/inkludera den strategi kommunen beslutat om för att motverka korruption och jäv.

• Bör stärka sin kontroll över att de uppdrag som beslutas och ges från Kommun- fullmäktige verkställs och återrapporteras enligt tidplan. För de fall då KF:s beslut inte har fullföljts bör detta kommuniceras och återrapporteras till KF med angivande av orsak.

• Bör utreda om det är lämpligt att risk- och konsekvensanalyser, som kan komma att innehålla Kris- och beredskapsrelaterade frågeställningar, uppdras åt externa aktörer att utföra.

Kommunstyrelsens uppsikt och ägarstyrning

Vi har genom vår granskning både i rollerna som kommunrevisorer och genom våra lekmannarevisorer under året följt utveckling av kommunens ägarstyrning och uppsikt över de kommunala bolagen. Vi har kunnat notera att tyngdpunkten på såväl ägarstyrning som uppsikt hanteras genom kommunkoncernens moderbolag. Utifrån årets granskning noterar vi att det finns risk att ägarstyrning och uppsikt från kommunstyrelsen inte sker på ett

ändamålsenligt sätt och vi avser att fortsätta följa detta under 2021.

Redovisningsrevision

Det andra granskningsområdet är redovisningsrevision. Denna granskning syftar till att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövas inom kommunstyrelsen och nämnder är tillräcklig. Det senare gäller frågan om tillförlitligheten i räkenskaperna och säkerheten i system och rutiner. Vi har bl a granskat årsredovisningen, årsbokslutet och koncernredovisningen för år 2020 och delårsrapport per den 31 augusti 2020.

Revisorerna har vid granskningen biträtts av KPMG.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

7

Vår slutsats är att kommunens årsredovisning ger en rättvisande bild av kommunens och koncernens resultat och ställning och att den i är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed.

Måluppfyllelse

Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen.

Finansiella mål – Indikatorer under målområde Ekonomi

Vi bedömer att årsredovisningen innehåller en uppföljning av de i budgeten för 2020 fastställda finansiella målen och konstaterar att alla uppnås.

Verksamhetsmål

Kommunens samlade bedömning är att man uppnår en god ekonomisk hushållning. Vår bedömning av den sammanvägda måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning är att de delvis är uppfyllda.

Övriga väsentliga slutsatser från granskningen kan sammanfattas enligt följande;

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Kommunkoncernen

Resultatet 2020 i kommunkoncernen uppgår till 210,9 miljoner kronor, en ökning med 66,6 miljoner kronor jämfört med föregående år och 110,9 miljoner kronor bättre än budget.

Resultatet är väsentligt högre än tidigare år och kommunen och samtliga koncernbolag redovisar positiva resultat. Jämfört med föregående år har främst kommunens resultat ökat men även SEVAB Strängnäs Energi AB har förbättrat sitt resultat. Största anledningen till att resultatet är bättre än budget är extra statliga tillskott till kommunen till följd av

coronapandemin men även nettokostnaderna är lägre än budget.

Styrelse och nämnder

Kommunen redovisar ett resultat på 155,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 7,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet är 112,1 miljoner kronor bättre än

budgeterat resultat om 43,0 miljoner kronor. Det positiva resultatet och avvikelsen mot budget är en effekt av coronapandemin som bidragit till stora statliga tillskott, låga kostnader inom flera verksamheter och minskad efterfrågan på välfärdstjänster. Störst påverkan har statliga bidrag i form av kompensation för kraftigt sjunkande skatteintäkter, ersättning för

sjuklönekostnader samt ersättning för extrakostnader kopplat till pandemin inom framför allt vård- och omsorg.

Nämnderna redovisar tillsammans ett överskott mot budget med 66,6 miljoner kronor.

Samtliga nämnder redovisar en lägre kostnad än budgeterat och det beror till stora delar på statliga ersättningar, att utvecklings- och utbildningsinsatser inte kunnat genomföras till följd av pandemin samt att efterfrågan på välfärdstjänster varit lägre än förväntat.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

Mar Apr Maj Aug Okt Utfall

Kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,3 0,6 0,8 1,0

Kommunstyrelsen 0,7 2,1 3,6 5,7 11,7 20,3

Miljö- o samhällsbyggn.nämnden 0,0 1,2 1,4 1,0 2,4 3,3

Teknik- och fritidsnämnden -1,0 0,6 0,6 1,1 0,8 5,0

Kulturnämnden 0,0 0,0 0,0 1,0 0,9 0,6

Socialnämnden -23,3 0,0 0,0 17,8 27,0 33,8

Barn- och utbildningsnämnden 0,0 0,0 0,0 6,1 3,0 2,6

Summa nämnderna -23,5 3,9 5,9 33,3 46,5 66,6

Övriga kommungemensamma kostnader/intäkter -10,9 -11,4 -14,4 -2,9 -0,8 19,9

Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,2

Skattenetto 38,4 -3,1 -3,1 33,6 26,1 22,5

Finansnetto 0,0 -0,4 -0,3 0,1 0,1 0,9

Resultat 4,0 -11,0 -11,9 64,1 71,9 112,1

Prognosavvikelse, mkr

Avvikelse mot helårsbudget

Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med totalt 20,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse med 13,2 procent. Högre intäkter för markförsäljning samt lägre kostnader till följd av tillfälliga vakanser är huvudorsaker till överskottet. Överskottet beror också till stor del på återföring av tidigare års reserverade medel för kollektivtrafiken för förväntad kostnadsökning som uteblev

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott med 3,3 miljoner kronor för året, vilket motsvarar en budgetavvikelse med 11,7 procent. Vakanta tjänster och ej nyttjade konsultmedel är de främsta orsakerna till överskottet, men överskottet minskas något av intäktsbortfall till följd av coronapandemin.

Teknik- och fritidsnämnden redovisar ett överskott med totalt 5,0 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse med 3,5 procent. Nämndens skattefinansierade verksamheter redovisar ett överskott med 0,7 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att budgeten för utredningen av Stallarholmens vägförening inte nyttjats fullt ut, ökade intäkter från gäst- och småbåtshamn samt lägre kostnader för reparationer. Överskottet reduceras av minskade intäkter från bland annat bad, gym och lokaluthyrning till följd av coronapandemin.

Nämndens balansenheter redovisar ett överskott med totalt 4,3 miljoner kronor. Överskottet beror främst på högre intäkter och färre reparationer inom fordonsverksamheten samt lägre kostnader till följd av pandemin inom Måltidsservice. Även vinterväghållningen redovisar ett överskott och beror på en mildare vinter samt att halkbekämpning har kunnat skötas inom egen regi vilket gett lägre kostnader. Dessa balansenheter har rätt att ta med sig över- och underskott under åren enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning, KS/2019:355.

Kulturnämnden redovisar ett överskott med 0,6 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 1,4 procent. Verksamheten har delvis ställts om med anledning av coronapandemin men vissa evenemang har behövt ställas in. Det, liksom vakanta tjänster och högre intäkter inklusive statsbidrag för sjuklönekostnader, bidrar till överskottet.

Under 2020 har nämnden beviljats externa bidrag motsvarande 1,6 miljoner kronor, bland annat för biblioteksverksamheten.

Socialnämnden redovisar ett överskott med 33,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en

budgetavvikelse med 4,4 procent. Samtliga verksamheter inom nämnden redovisar överskott.

Bilaga 1 till revisionsberättelsen för 2020

9

I samband med månadsrapporten per sista mars beslutade kommunfullmäktige att bevilja nämnden ett budgettillskott med 19,1 miljoner kronor för förväntad kostnadsökning till följd av pandemin. Kostnadsökningen blev lägre än befarat samtidigt som en mängd utvecklings- och utbildningsinsatser samt kurser inte kunde genomföras.

Lekmannarevision

Som lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag har de förtroendevalda revisorerna Kjell Oretorp och Bertil Stensgård utsetts. De har tillsammans med biträden granskat bolagen och lämnat granskningsrapporter och redogörelser (bilaga3 och 3:1).

Lekmannarevisorerna bedömer att bolagen sköts på ett tillfredsställande sätt.

Bilaga 2 till revisionsberättelsen för 2020 Kommunrevisionen i Strängnäs

Förteckning av revisionsrapporter 2020

De fördjupade granskningar vi genomfört har lämnats till berörd nämnd och

kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har fått samtliga granskningar för kännedom.

Nedan redovisas en förteckning över utförda granskningar:

• Granskning av grundskolans måluppfyllelse

• Granskning av kommunens krishantering med anledning av Covid-19

• Granskning av intern kontroll i löneprocessen

• Granskning av förebyggande insatser för barn och unga

• Granskning av kommunens framförhållning och planering av underhåll i Va-nätet samt VA-investeringsanalys

• Granskning av upphandlingen avseende konsultstöd relaterat till avyttrings/försäljningsprocessen av SEVAB:s värmeverk.

• Granskning av delårsrapport

• Granskning av kommunens årsbokslut och årsredovisning

Bilaga 3

§TfuqNSNŧ ilSfI{MUT\

Lekmannarevisor 202 I -03-10 i SEVAB Strängnäs EnergiAB Strängnäs kommun

Tillårsstiimman

i

SEVAB Stängnäs EnergiAB organisationsnummer ^{5 5} _{6527 -57} ^{6 4}

Till

fullmåiktige

i

Striingnäs kommun

Granskningsrapport för år 2020

Jag, av fi.rllmäktige

i

Strargnas kommun utsedda lekmannarevisor, har granskat SEVAB Stängnäs Enetgi AB:s verksamhet.

Granskningen har utftirts av sakkunniga som biträder lekmannarevisorerna.

Styrelse och

VD

ansvarar

ftir

att verksamheten bedrivs enligt giillande

bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och ftiresl«ifter som gäller ftir verksamheten.

Lekmannarevisorerna ansviuar

ftir

att granska verksamhet och intem kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enJigt fullmåiktiges uppdrag och mårl samt de lagar och fiireskrifter som gåiller ftir verksamheten.

Granskningen har utftirts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstiimman faststiillda ägardirektiv.

Samplanering har skett med bolagets aultoriserade revisor och granskningen har haft den omfattning och inrikbring samt gett det resultat som redovisas

i

bilagan

"Lekmannarevisoms redogörelse".

Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs

ftr

att ge

rimlig

grund

fiir

bedömning och prövning.

Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet

har

skötts på ett ändamålsenligt och

från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Jag bedömer att bolagets interna

kontroll

har

varit tillräcklig.

Lelclnannarevisor

Bilagor:

Till

granskningsrapporten hör bilagan

"Lekmannarevisorns granskningsredogörelse"

Bilaga

3:l

§TRATfiNIiS

^{KONrlrM l-Jf\}

Lekmannarevisor 202 l-03- l0

Strängnäs kommun

Bilaga till Gransknlngsrapport SEVAB Strängnäs Energi AB

Till

arsstiimman

i

SEVÅB Stängnäs EnergiÅB

Till

fullmåiktige

i

Strtingnäs kommun

Granskn

ⁱ

ngsredogörelse 2020

Iag, av fullmäktige

i

Striingnäs kommun utsedda lekmannarevisor, har granskat SEVAB Strängnäs Energi AB:s verksamhet. Detta har skett med stöd av sakkunnigt biträde fran KPMG och

i

samverkan med auktoriserad revisor.

Lekmannarevisorns formella uppdrag fran fullmäktige har varit att bedöma om intemkontrollen åir

tillräcklig

samt om verksamheten bedrivs på ett rindamålsenligt och ekonomiskt tillfredsståillande sätt.

Planering och genomfiirande

Samtliga relevanta styrdokument har insamlats och alla protokoll och andra styrrlsehandlngar har granskats. Samtal har ftirts med VD, styrrelseledamöter samt med kommunens ansvariga, liksom öwiga revisorer.

Granskningsresultat

Bolaget har en klart uttalad afftirsidd och driver verksamheten

i

överensstämmelse med av ägaren beslutade övergripande mål och uppgifter

fiir

bolaget. Bolaget har strategier/handlingsplaner ftir hur målen ska uppnås. Utifrån den granskning som jag _{genomfort eir det} min övergripande bedömning att ägardirektiven rir uppffllda.

Bolaget hat tydliga

ansyarsområden,

Hara

spelregler

och

fungerande verktyg (system, rutiner, nyckeltal

m m) frr

styrning, uppftiljning och

kontroll.

Styrelsen

ftiljer kontinuerligt upp

verksamhet

och resultat samt intern kontroll. I

^min

granskning har jag noterat att det finns tydliga arbetsordningar och instruktioner ft)r hur styrelsen och

VD

ska arbeta och

vilket

ansvar de har, utöver ABLs regelverk.

Utifran min

granskning bedömer

jag

_att verksamheten

i

bolagen bedrivs

på

ett

effektivt,

iindamålsenligt

och

ekonomiskt tillfredsställande

sätt och alt

den internkontrollen iir

tillfyllest.

Kommunirllmäktige som

ägare

har fattat beslut om att inleda fiirsäljning

av bolagets viirmerörelse.

Då

värmerörelsen

utgör en

betydande

del av

bolagets verksamhet finner

jag

_det anmrirkningsvåirt att bolaget styrelsen inte giort någon konsekvensbedömning av hur en ftirsäljning påverkar bolaget framtid. Såirskilt mot bakgrund av styrelsens ansvax att se

till

bolagets intressen.

Sffingnäs 2021,-03-14

§TftÅf$fiNŧ KON,!MUh

Kommunrevisionen

Lekmannarevisor i

SEVAB Energiförsäljning AB Strängnäs kommun

2O21-Os-101 (1)

Till årsst?imman

i

SEVAB Energifiirsäljning AB organisationsnunmer 55 6527 -57 ⁷ 2

Till fullmäktige

i

Striingnäs kommun

Granskningsrapport för år 2020

Jag, av fullmäktige i Strängnäs kommun utsedda lekmannarevisor, har granskat _SEVAB Energiförsäljning AB: s verksamhet.

Granskningen har ufförts tillsammans med sakkunniga som biträder lekmannarevisorerna.

Styretse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs entigt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.

Lekmannarevisorema ansvarar Jör att granska yerksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten.

Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed ⁱ kommunalverksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor.

Granskningen har genomförts med den inrikning och omfattning som behövs för att ge _rimlig grund för bedömning och prcivning.

Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har

skötts

^på eft ändamålsenligt och från ekonomisk

synpunkt tillfredsställande

sätt.

Jag bedömer

att

bolagets interna

kontroll

har

varit tillräcklig.

strängnäs 2021-03-14

Bilaga 3

§T*ÅilrGtl'lŧ t{Ot[{ MU r\

2021-03-10

Lekmannarevisor i SEVAB Nät

Till

årsstitumman

i

SEVAB Nät

AB

organisationsnummer org.

nr

556192-2856

Till

fullmäktige

i

Striingnäs kommun

Granskningsrapport för år 2020

Jag, av fullmäktige

i

Strängnäs kommun utsedda lekmannarevisor, har granskat SEVAB Nät AB:s verksamhet.

Granskningen har utft)rts tillsammans med sakkunniga som biträder lekmannarevisom.

Styrelse och

VD

ansvarar

ftir

att verksamheten bedrivs enligt gällande

bolagsordning, åigardirektiv och beslut samt de lagm och ftireskrifter som gäller

ftir

verksamheten.

Lekmannarevisorerna ansvarar

fiir

att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmåiktiges uppdrag och mål samt de lagar och fiireskrifter som gäller ftir verksamheten.

Granskningen har utftlrts entigt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed

i

kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifran bolagsordning och av års/bolagsståimman faststälda ägardirektiv.

Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor och granskningen har haft den omfattning och inriktning som behövs ftir att ge

rimlig

grund

fiir

bedömning och prövning.

Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet

har

skötts på ett ändamålsenligt och

från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Jag bedömer att bolagets

interna kontroll

har

varit tillräcklig.

Bilaga 3

STRÅI§GNÅS KOfuifulTJ\

2020-03-10

Lekmannarevisor

i

^Strängnäs Fastighets AB och Strängnäs Bostads AB

Till årsstämma i:

Strängnäs Fastighets AB (org.nr. 5 5 6 6 66 5-3 1 0 0 ) Strängnäs Bostads AB (5 56042 -5 422)

Till fullrnäktige

i

Striingnäs kommun Granskningsrapport for är 2020

Jag, av fullmäktige

i

Strängnäs kommun utsedda lekmannarevisor, har granskat Strängnäs Fastighets AB:s respektive Strängnäs Bostads AB:s verksamhet. Granskningen har utforts tillsammans med sakkunniga som biträder lekmannarevisorerna.

Styrelse och VD ansvarar for att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och ftireskrifter som gäller ftir verksamheten.

Lekmannarevisorerna ansva.rar fiir att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och foreskrifter

som gäller

frr

verksamheten.

Granskningen har utforts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstiimman faststilllda ägardirektiv. Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor och granskningen har haft den omfattning och inriktning samt gett det resultat som redovisas i bilagan "Lekmannarevisorns redogörelse". Granskningen har genomforts med den inriktning och omfattning som behövs fiir att ge rimlig grund for bedömning och prövning.

Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstätlande sätt.

Jag bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.

Lekrnannarevisor

Bilaga: Granskningsredogörelse 1