• No results found

Tilläggsanslag och justering driftbudgetramar 2022 för Strängnäs kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tilläggsanslag och justering driftbudgetramar 2022 för Strängnäs kommun"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KS § 271 D.nr. KS/2021:590-0061 Tilläggsanslag och justering driftbudgetramar 2022 för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. justera driftbudgetramarna 2022 för Strängnäs kommun enligt bilaga, 2. justera kravet på utdelning från SEVAB Strängnäs Energi AB för år 2022

till 3,0 miljoner kronor.

Yrkanden

David Aronsson (V) yrkar på följande ändring:

Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta att 1. Justera driftsramarna för 2022 enligt följande

- Kommunfullmäktige 9,8 Mkr, varav revisionen 3,5 Mkr - Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 34,3 Mkr

- Kulturnämnden 57,6 Mkr - Socialnämnden 810,1 Mkr

- Barn- och utbildningsnämnden 1033,9 Mkr

och att inte justera driftsramarna för 2022 för Kommunstyrelsen och Teknik- och fritidsnämnden,

2. utdelningskravet på SEVAB kvarstår på 4,7 Mkr,

3. resurs- och reservmedel kvarstår enligt beslutad budget. Budgeterat överskott fastställs till 1,6 %.

Anders Härnbro (S) och Kenneth Larsson (M) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer avslag mot bifall till David Aronssons (V) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen avslår förslaget.

Ordföranden ställer avslag mot bifall till liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller liggande förslag.

Maria Nerby (C), Catharina De Geer (KD) och Jan Rudengren (L) avstår från att delta i beslut till förmån för eget budgetförslag.

(2)

PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsen 2021-11-29

2/7

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Beskrivning av ärendet

Flerårsplanen är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens heltäckande plan för att styra hela den kommunala verksamheten, inklusive bolagen. På samman- trädet 2021-06-21 beslutade kommunfullmäktige om Flerårsplanen för 2022- 2024. Planen innehåller förutsättningarna för kommande års verksamhet, verksamhetsmässiga mål, utmaningar, politiska prioriteringar samt driftbudget- och investeringsramar. Syftet med beslut om flerårsplan redan i juni är att tidigt ge tydliga förutsättningar för verksamhetens planering.

De ekonomiska förutsättningar som låg till grund för den beslutade flerårsplanen har delvis förändrats. Sveriges kommuner och regioner (SKR) ser nu en

betydande återhämtning från den konjunkturkollaps som uppstod till följd av coronapandemin. Enligt SKR:s ekonomirapport som presenterade i mitten av oktober förväntas en starkare utveckling av skatteunderlagstillväxten vilket gör att skatteintäkterna för 2022 beräknas bli högre än vad som prognostiserades inför beslut om flerårsplanen. Den förväntade utvecklingen av priser och löner har skrivits upp och därtill förväntas befolkningsutvecklingen i Strängnäs bli starkare än förväntat 2021 och de kommande åren. Det påverkar prognosen för skatteintäkterna 2022 men även kostnaden att bedriva verksamhet.

Ändrade förutsättningar

Ekonomisk utveckling och skatteintäktsprognos

Sverige har med coronapandemin genomgått en av de största kriserna i modern historia och landets kommuner har snabbt ställt om verksamheterna. Pandemin är ännu inte över och det är för tidigt att helt kunna överblicka pandemins lång- siktiga konsekvenser, men de ekonomiska utsikterna på kort sikt har stärkts. Med minskad smittspridning, stigande vaccinationsgrad och mildrade eller avslutade restriktioner stärks nu konjunkturen. Krisåtgärderna har skalats ner eller fasats ut, men den ekonomiska politiken förblir ändå expansiv. Den konjunkturprognos som Sveriges kommuner och regioner (SKR) presenterar pekar på en ihållande stark efterfrågetillväxt 2021–2022. Detta lyfter till slut Sverige ur

lågkonjunkturen och att vi når en normalkonjunktur under 2023.

De kommande åren förväntar SKR en relativt stark ekonomi för landets kommuner. Skälet är framförallt den expansiva finanspolitiken och den

konjunkturella återhämtningen. Därtill har regeringen aviserat en ökning av de generella statsbidragen till landets kommuner med totalt 2,1 miljarder kronor.

SKR räknar med en skatteunderlagstillväxt som är betydligt starkare än den utveckling som presenterades tidigare under året. Inkommande statistik över utvecklingen i år är stark och enligt SKR bidrar den aviserade finanspolitiken för 2022 till att höja den ekonomiska tillväxten. Framförallt är det en höjd prognos för sysselsättningen som driver upp tillväxten i lönesumman.

För Strängnäs kommun är skatteintäkterna kommunens största inkomstkälla.

Det utgör drygt 80 procent av de totala kommunala inkomsterna. För beräkning av skatteintäkterna används skatteunderlagsprognoser från Sveriges kommuner och regioner (SKR), samt kommunens befolkningsprognos. Den förändrade prognosen för skatteunderlaget utveckling samt den nya befolkningsprognosen har positiv effekt med totalt 57 miljoner kronor för prognosen för kommunens

(3)

skatteintäkter. I tabell 1 nedan framgår prognosen samt den förväntade skatte- intäktsutvecklingen utifrån de nya förutsättningarna.

Tabell 1. Förväntad skatteintäktsutveckling

Befolkningsutveckling

Enligt Statiska centralbyrån (SCB) är en långsammare ökning av befolkningen att vänta för flertalet av landets kommuner. Den senaste prognosen från SCB visar en väsentligt lägre befolkningstillväxt än i tidigare prognoser. I synnerhet gäller det grupperna barn och unga som nu beräknas minska och befolkningen i arbets- för ålder som ökar långsamt. Den grupp som ökar snabbast de närmaste tio åren är personer över 80 år. Redan nu noteras den här långsammare ökningen av befolkningen i många kommuner och att pandemin har påverkat flyttmönstret mellan kommuner. SCB:s prognoser tar dock inte hänsyn till kommunala planer då de görs på riksplanet. Prognoserna bryts ned till kommunnivå enbart baserat på tidigare befolkningstrender.

Tillskillnad mot riket i stort och SCB:s senaste prognos ser utvecklingen något annorlunda ut i Strängnäs kommun. Befolkningsökningen ser fortsatt ut att ligga på en nivå runt 2 procent. En reviderad befolkningsprognos har tagits fram där tillväxtnivån är höjd till 2,1 procent för år 2021. Även prognosen för de närmsta åren är reviderad. Till grund för höjningen ligger en mycket stark utveckling under månaderna maj-juli 2021 men även en förväntad tillkomst av nya bostäder.

Ett större antal bostäder finns fortfarande för färdigställande under året eller planeras. En tredje faktor som ligger till grund för revideringen är att kommuner såsom Strängnäs nu ser ut att ha dragit extra vinning av pågående utflyttning från Stockholmsområdet.

En ökning av befolkningstillväxten påverkar skatteintäktsutvecklingen positivt, men innebär samtidigt en förväntad kostnadsökning då fler invånare innebär ett större behov av välfärdstjänster.

(4)

PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsen 2021-11-29

4/7

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Tabell 2. Reviderad befolkningsprognos

Utveckling av priser och löner

Jämfört med tidigare prognoser har Sveriges kommuner och regioner (SKR) gjort en upprevidering av utvecklingen av priser och löner för 2022. I våras bedömdes den genomsnittliga pris- och löneökningen hamna på 1,5 procent för 2022, nu bedöms den genomsnittliga ökningen hamna på 1,7 procent. Högre inflation det kommande året menar SKR är en naturlig följd av svag inflation och relativt låga löneökningar 2020.

Nedanstående antaganden för 2022 avseende löneökningar, personalom- kostnadspålägg, hyreshöjning, prisökning för varor och tjänster samt krav på intäktsökningar bygger bland annat på SKR:s bedömning av den framtida inflationstakten.

Tabell 3. Uppräkningsfaktorer

Till ägg san slag och just erin g av drif tbu dge

(5)

tramar 2022

Tilläggsanslag utifrån uppdatering av resursfördelningsmodell

Grunden för nämndernas ramtilldelning utgår från kommunfullmäktiges resurs- fördelningsmodell där nyckeltal för förväntade kostnader används tillsammans med befolkningsprognosen för att beräkna verksamhetens nettokostnad för budgetåret och för att få fram en budget per nämnd. När förutsättningarna förändras, så som förändrad befolkningsprognos och förändrad utveckling av priser och löner, påverkar det verksamhetens förväntade nettokostnad och den budget som respektive nämnd borde ha utifrån resursmodellens principer.

Förslaget om tilläggsanslag till driftbudgeten innebär således att hänsyn tas till de förändrade förutsättningarna och att nämndernas budgetramar justeras utifrån detta. Tilläggsanslagen finansieras av ökade skatteintäkter till följd av den förändrade befolkningsprognosen, men också genom skatteunderlagets utveckling och den av regeringen aviserade ökningar av de generella statsbidragen.

Tabell 4. Reviderade nämndramar utifrån uppdatering av resursfördelnings- modell

Ytterligare tilläggsanslag och justering av budgetramar

Utöver tilläggsanslag utifrån uppdatering av resursfördelningsmodellen föreslås ytterligare justeringar och tilläggsanslag. Ett tilläggsanslag som föreslås är en utökning av hyresbudgeten för ny- och ombyggnation. Eftersom kostnaderna kommer att öka kraftigt de kommande åren med anledning av beslutad investeringsplan föreslås att redan nu ta höjd för det. Det förbättrar

planeringsförutsättningarna för verksamheterna och minskar risken för större effektiviseringar de åren investeringsnivån är som störst. Totalt föreslås ett tillägg med 21,3 miljoner kronor som finansieras av ökade skatteintäkter.

Ytterligare en justering som föreslås är att minska kravet på utdelning med 2,0 miljoner kronor till 3,0 miljoner kronor för år 2022 från SEVAB Strängnäs Energi AB. Anledningen är den samhällsmast som SEVAB låtit bygga och vars kostnad uppgått till cirka 2 miljoner kronor. Enligt ägardirektiv till bolaget, beslutad av kommunfullmäktige 2021-06-21, kan utdelningskravet reduceras vid

(6)

PROTOKOLLSUTDRAG

Kommunstyrelsen 2021-11-29

6/7

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

investeringar i samhällsmaster. Det minskade utdelningskravet finansieras med ökade skatteintäkter.

Den tillväxtreserv som avsattes i samband med beslut om flerårsplan 2022-2024 föreslås omfördelas genom att budgetmedel tillförs nämnderna för att under 2022 möjliggöra följande:

- Åtgärder och aktiviteter inför 2023-jubileumet - Fortsätta samverkansarbetet ”Säker sommar/vinter”

- Åtgärder för förebyggande arbete mot narkotika

- Kartläggning av möjliga och effektfulla klimatinvesteringar

- Utredning kopplat till Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (ESEM) - Kvalitetshöjande åtgärder avseende stadsmiljö

- Investeringsbidrag för allmänna samlingsplatser

Förutom ovanstående justeringar förslås tekniska budgetjusteringar.

Statsbidraget från Socialstyrelsen för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer, som i beslutad flerårsplan för 2022-2024 är budgeterad som verksamhetens intäkter, är klassificerat som ett generellt statsbidrag och ska då redovisas under skattenetto. En justering förslås för att göra denna förändring även i budgeten. En annan teknisk justering som föreslås är att nämndramarna justeras med hänsyn till hyresförändringar till följd av förändrad

självkostnadsberäkning, ny- och ombyggnation samt hyresminskning för lokaler på Eldsund. Nämndernas ramar för 2021 justerades för detta i form av en teknisk justering i samband med delårsrapport 2 2021. För att underlätta

verksamheternas detaljbudgetarbete föreslås att dessa budgetjusteringar görs redan nu istället för att avvakta första justeringstillfället 2022.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Förslag om tilläggsanslag och justeringar påverkar inte möjligheten att uppnå resultatmålet om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Tilläggsanslagen och justeringarna finansieras genom ökade skatteintäkter till följd av en förändrad befolkningsprognos, en positiv utveckling av

skatteunderlagets ökningstakt och den av regeringen aviserade ökningen av de generella statsbidragen.

Beslutet medför ingen förändring av fastställd skattesats för 2022.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Uppföljning av Flerårsplanen inklusive tilläggsanslag sker i samband med delårs- rapport 1 per 30 april, delårsrapport 2 per 31 augusti och årsredovisning.

Ekonomisk rapportering lämnas därutöver löpande till kommunstyrelsen och nämnder enligt kommunens uppföljningsprocess.

(7)

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Tilläggsanslag och justering av driftbudgetramar 2022 för Strängnäs kommun, 2021-11-02

Bilaga, Tilläggsanslag och justering av driftbudgetramar 2022, 2021-11-05 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Kulturnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och fritidsnämnden

Kommunrevision

SEVAB Strängnäs Energi AB Fackliga företrädare

(8)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Ekonomiavdelningen Dnr KS/2021:590-0061

2021-11-05 1/7

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Karolina Blomqvist 0152-293 31

Tilläggsanslag och justeringar av driftbudgetramar 2022 för Strängnäs kommun

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. justera driftbudgetramarna 2022 för Strängnäs kommun enligt bilaga, 2. justera kravet på utdelning från SEVAB Strängnäs Energi AB för år 2022

till 3,0 miljoner kronor.

Beskrivning av ärendet

Flerårsplanen är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens heltäckande plan för att styra hela den kommunala verksamheten, inklusive bolagen. På samman- trädet 2021-06-21 beslutade kommunfullmäktige om Flerårsplanen för 2022- 2024. Planen innehåller förutsättningarna för kommande års verksamhet, verksamhetsmässiga mål, utmaningar, politiska prioriteringar samt driftbudget- och investeringsramar. Syftet med beslut om flerårsplan redan i juni är att tidigt ge tydliga förutsättningar för verksamhetens planering.

De ekonomiska förutsättningar som låg till grund för den beslutade flerårsplanen har delvis förändrats. Sveriges kommuner och regioner (SKR) ser nu en

betydande återhämtning från den konjunkturkollaps som uppstod till följd av coronpandemin. Enligt SKR:s ekonomirapport som presenterade i mitten av oktober förväntas en starkare utveckling av skatteunderlagstillväxten vilket gör att skatteintäkterna för 2022 beräknas bli högre än vad som prognostiserades inför beslut om flerårsplanen. Den förväntade utvecklingen av priser och löner har skrivits upp och därtill förväntas befolkningsutvecklingen i Strängnäs bli starkare än förväntat 2021 och de kommande åren. Det påverkar prognosen för skatteintäkterna 2022 men även kostnaden att bedriva verksamhet.

Ändrade förutsättningar

Ekonomisk utveckling och skatteintäktsprognos

Sverige har med coronapandemin genomgått en av de största kriserna i modern historia och landets kommuner har snabbt ställt om verksamheterna. Pandemin är ännu inte över och det är för tidigt att helt kunna överblicka pandemins lång- siktiga konsekvenser, men de ekonomiska utsikterna på kort sikt har stärkts. Med minskad smittspridning, stigande vaccinationsgrad och mildrade eller avslutade

(9)

restriktioner stärks nu konjunkturen. Krisåtgärderna har skalats ner eller fasats ut, men den ekonomiska politiken förblir ändå expansiv. Den konjunkturprognos som Sveriges kommuner och regioner (SKR) presenterar pekar på en ihållande stark efterfrågetillväxt 2021–2022. Detta lyfter till slut Sverige ur lågkonjunk- turen och att vi når en normalkonjunktur under 2023.

De kommande åren förväntar SKR en relativt stark ekonomi för landets kommuner. Skälet är framförallt den expansiva finanspolitiken och den

konjunkturella återhämtningen. Därtill har regeringen aviserat en ökning av de generella statsbidragen till landets kommuner med totalt 2,1 miljarder kronor.

SKR räknar med en skatteunderlagstillväxt som är betydligt starkare än den utveckling som presenterades tidigare under året. Inkommande statistik över utvecklingen i år är stark och enligt SKR bidrar den aviserade finanspolitiken för 2022 till att höja den ekonomiska tillväxten. Framförallt är det en höjd prognos för sysselsättningen som driver upp tillväxten i lönesumman.

För Strängnäs kommun är skatteintäkterna kommunens största inkomstkälla.

Det utgör drygt 80 procent av de totala kommunala inkomsterna. För beräkning av skatteintäkterna används skatteunderlagsprognoser från Sveriges kommuner och regioner (SKR), samt kommunens befolkningsprognos. Den förändrade prognosen för skatteunderlaget utveckling samt den nya befolkningsprognosen har positiv effekt med totalt 57 miljoner kronor för prognosen för kommunens skatteintäkter. I tabell 1 nedan framgår prognosen samt den förväntade skatte- intäktsutvecklingen utifrån de nya förutsättningarna.

Tabell 1. Förväntad skatteintäktsutveckling

Befolkningsutveckling

Enligt Statiska centralbyrån (SCB) är en långsammare ökning av befolkningen att vänta för flertalet av landets kommuner. Den senaste prognosen från SCB visar

(10)

3/7

en väsentligt lägre befolkningstillväxt än i tidigare prognoser. I synnerhet gäller det grupperna barn och unga som nu beräknas minska och befolkningen i arbets- för ålder som ökar långsamt. Den grupp som ökar snabbast de närmaste tio åren är personer över 80 år. Redan nu noteras den här långsammare ökningen av befolkningen i många kommuner och att pandemin har påverkat flyttmönstret mellan kommuner. SCB:s prognoser tar dock inte hänsyn till kommunala planer då de görs på riksplanet. Prognoserna bryts ned till kommunnivå enbart baserat på tidigare befolkningstrender.

Tillskillnad mot riket i stort och SCB:s senaste prognos ser utvecklingen något annorlunda ut i Strängnäs kommun. Befolkningsökningen ser fortsatt ut att ligga på en nivå runt 2 procent. En reviderad befolkningsprognos har tagits fram där tillväxtnivån är höjd till 2,1 procent för år 2021. Även prognosen för de närmsta åren är reviderad. Till grund för höjningen ligger en mycket stark utveckling under månaderna maj-juli 2021 men även en förväntad tillkomst av nya bostäder.

Ett större antal bostäder finns fortfarande för färdigställande under året eller planeras. En tredje faktor som ligger till grund för revideringen är att kommuner såsom Strängnäs nu ser ut att ha dragit extra vinning av pågående utflyttning från Stockholmsområdet.

En ökning av befolkningstillväxten påverkar skatteintäktsutvecklingen positivt, men innebär samtidigt en förväntad kostnadsökning då fler invånare innebär ett större behov av välfärdstjänster.

Tabell 2. Reviderad befolkningsprognos

År

Ålder 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

0 344 365 374 375 387 392 413 425 435 443 457

1-5 2 171 2 207 2 239 2 206 2 257 2 280 2 316 2 347 2 382 2 430 2 486 6-9 1 869 1 917 1 954 2 070 2 062 2 103 2 091 2 060 2 085 2 097 2 129 10-12 1 486 1 507 1 538 1 485 1 561 1 552 1 615 1 656 1 669 1 668 1 623 13-15 1 514 1 517 1 502 1 562 1 580 1 607 1 561 1 626 1 618 1 676 1 718 16-18 1 346 1 392 1 494 1 522 1 528 1 510 1 571 1 582 1 606 1 568 1 628 19-24 2 033 2 124 2 216 2 273 2 416 2 492 2 551 2 572 2 605 2 661 2 677 25-39 6 268 6 445 6 601 6 726 6 896 6 991 7 043 7 107 7 132 7 149 7 198 40-54 7 328 7 320 7 386 7 479 7 625 7 712 7 822 7 899 8 040 8 140 8 307 55-64 4 515 4 672 4 811 4 873 4 988 5 103 5 193 5 317 5 351 5 408 5 428 65-79 6 428 6 546 6 594 6 604 6 588 6 545 6 567 6 551 6 598 6 704 6 845 80-89 1 666 1 734 1 851 1 984 2 162 2 343 2 485 2 650 2 747 2 821 2 843

90-w 322 323 326 336 353 355 362 363 393 423 455

Summa 37 290 38 070 38 885 39 493 40 402 40 986 41 590 42 153 42 661 43 187 43 793 Förändring, % 2,0% 2,1% 2,1% 1,6% 2,3% 1,4% 1,5% 1,4% 1,2% 1,2% 1,4%

Tidigare, % 2,0% 1,5% 1,9% 1,4% 2,3% 1,2% 1,5% 1,4% 1,2% 1,3% -

Utveckling av priser och löner

Jämfört med tidigare prognoser har Sveriges kommuner och regioner (SKR) gjort en upprevidering av utvecklingen av priser och löner för 2022. I våras bedömdes

(11)

den genomsnittliga pris- och löneökningen hamna på 1,5 procent för 2022, nu bedöms den genomsnittliga ökningen hamna på 1,7 procent. Högre inflation det kommande året menar SKR är en naturlig följd av svag inflation och relativt låga löneökningar 2020.

Nedanstående antaganden för 2022 avseende löneökningar, personalom- kostnadspålägg, hyreshöjning, prisökning för varor och tjänster samt krav på intäktsökningar bygger bland annat på SKR:s bedömning av den framtida inflationstakten.

Tabell 3. Uppräkningsfaktorer

Uppräkningsfaktorer, % 2022

Generell löneutveckling (inkl avdrag för årlig avsättning

centralt för löneprioriteringar) 2,00

Personalomkostnadspålägg 40,15

Prisökning för varor och tjänster 2,10

Prisökning för köp av verksamhet inkl interna tjänster 1,8

Hyreshöjning SFAB 1,00

Intäktsutveckling 2,10

Effektiviseringar långsiktig ekonomisk plan, LEP -0,90

Tilläggsanslag och justering av driftbudgetramar 2022

Tilläggsanslag utifrån uppdatering av resursfördelningsmodell

Grunden för nämndernas ramtilldelning utgår från kommunfullmäktiges resurs- fördelningsmodell där nyckeltal för förväntade kostnader används tillsammans med befolkningsprognosen för att beräkna verksamhetens nettokostnad för budgetåret och för att få fram en budget per nämnd. När förutsättningarna förändras, så som förändrad befolkningsprognos och förändrad utveckling av priser och löner, påverkar det verksamhetens förväntade nettokostnad och den budget som respektive nämnd borde ha utifrån resursmodellens principer.

Förslaget om tilläggsanslag till driftbudgeten innebär således att hänsyn tas till de förändrade förutsättningarna och att nämndernas budgetramar justeras utifrån detta. Tilläggsanslagen finansieras av ökade skatteintäkter till följd av den förändrade befolkningsprognosen, men också genom skatteunderlagets utveckling och den av regeringen aviserade ökningar av de generella stats- bidragen.

Tabell 4. Reviderade nämndramar utifrån uppdatering av resursfördelnings- modell

(12)

5/7

Kommunfullmäktige -5,7 -6,9 -5,9 -8,8 -8,9

Kommunstyrelse -133,4 -168,1 -166,7 -175,7 -179,5

Miljö- o samhällsbyggn.nämnden -24,7 -27,1 -24,9 -31,0 -31,5

Teknik- och fritidsnämnden -138,6 -146,3 -143,8 -150,0 -152,3

Kulturnämnden -46,4 -52,0 -51,9 -53,7 -54,5

Socialnämnden -732,8 -770,5 -770,5 -784,9 -795,1

Barn- och utbildningsnämnden -932,9 -957,5 -955,5 -1 020,3 -1 038,1 Summa nämnder och styrelser -2 014,5 -2 128,4 -2 119,3 -2 224,4 -2 259,9 Ny budget 2022 utifrån uppdatering av resursfördelnings-

modell Nämnd, miljoner kronor

Utfall

2020 Ramjust Budget

2021

Prognos

2021 Beslutad budget 2022

Ytterligare tilläggsanslag och justering av budgetramar

Utöver tilläggsanslag utifrån uppdatering av resursfördelningsmodellen föreslås ytterligare justeringar och tilläggsanslag. Ett tilläggsanslag som föreslås är en utökning av hyresbudgeten för ny- och ombyggnation. Eftersom kostnaderna kommer att öka kraftigt de kommande åren med anledning av beslutad invest- eringsplan föreslås att redan nu ta höjd för det. Det förbättrar planeringsförut- sättningarna för verksamheterna och minskar risken för större effektiviseringar de åren investeringsnivån är som störst. Totalt föreslås ett tillägg med 21,3 miljoner kronor som finansieras av ökade skatteintäkter.

Ytterligare en justering som föreslås är att minska kravet på utdelning med 2,0 miljoner kronor till 3,0 miljoner kronor för år 2022 från SEVAB Strängnäs Energi AB. Anledningen är den samhällsmast som SEVAB låtit bygga och vars kostnad uppgått till cika 2 miljoner kronor. Enligt ägardirektiv till bolaget, beslutad av kommunfullmäktige 2021-06-21, kan utdelningskravet reduceras vid invester- ingar i samhällsmaster. Det minskade utdelningskravet finansieras med ökade skatteintäkter.

Den tillväxtreserv som avsattes i samband med beslut om flerårsplan 2022-2024 föreslås omfördelas genom att budgetmedel tillförs nämnderna för att under 2022 möjliggöra följande:

- Åtgärder och aktiviteter inför 2023-jubileumet - Fortsätta samverkansarbetet ”Säker sommar/vinter”

- Åtgärder för förebyggande arbete mot narkotika

- Kartläggning av möjliga och effektfulla klimatinvesteringar

- Utredning kopplat till Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (ESEM) - Kvalitetshöjande åtgärder avseende stadsmiljö

- Investeringsbidrag för allmänna samlingsplatser

Förutom ovanstående justeringar förslås tekniska budgetjusteringar. Stats- bidraget från Socialstyrelsen för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer, som i beslutad flerårsplan för 2022-2024 är budgeterad som verksam-

(13)

budgeten. En annan teknisk justering som föreslås är att nämndramarna justeras med hänsyn till hyresförändringar till följd av förändrad självkostnadsberäkning, ny- och ombyggnation samt hyresminskning för lokaler på Eldsund. Nämndernas ramar för 2021 justerades för detta i form av en teknisk justering i samband med delårsrapport 2 2021. För att underlätta verksamheternas detaljbudgetarbete föreslås att dessa budgetjusteringar görs redan nu istället för att avvakta första justeringstillfället 2022.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Förslag om tilläggsanslag och justeringar påverkar inte möjligheten att uppnå resultatmålet om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tilläggs- anslagen och justeringarna finansieras genom ökade skatteintäkter till följd av en förändrad befolkningsprognos, en positiv utveckling av skatteunderlagets

ökningstakt och den av regeringen aviserade ökningen av de generella stats- bidragen.

Beslutet medför ingen förändring av fastställd skattesats för 2022.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Uppföljning av Flerårsplanen inklusive tilläggsanslag sker i samband med delårs- rapport 1 per 30 april, delårsrapport 2 per 31 augusti och årsredovisning.

Ekonomisk rapportering lämnas därutöver löpande till kommunstyrelsen och nämnder enligt kommunens uppföljningsprocess.

Beslutsunderlag

Bilaga, Tilläggsanslag och justering av driftbudgetramar 2022, 2021-11-05 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Kulturnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och fritidsnämnden

Kommunrevision

SEVAB Strängnäs Energi AB Fackliga företrädare

Lars Ekström Per Malmquist

Kommundirektör Ekonomichef

(14)

Ekonomiavdelningen Dnr KS/2021:590-0061 2021-11-05

1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare Karolina Blomqvist Tel. 0152-293 31

Tilläggsanslag och justering av driftbudgetramar 2022

Reviderad resursfördelnings-

modell

Tekniska justeringar

Omfördelning tillväxtreserv

Utdelning SEVAB

Ökade hyres- kostnader

Kommunfullmäktige -5,7 -6,9 -5,9 -8,8 -0,1 0,0 -8,9

Kommunstyrelse -133,4 -168,1 -166,7 -175,7 -3,7 0,7 -5,1 -183,9

Miljö- o samhällsbyggn.nämnden -24,7 -27,1 -24,9 -31,0 -0,5 -0,1 -31,6

Teknik- och fritidsnämnden -138,6 -146,3 -143,8 -150,0 -2,3 1,6 -1,5 -152,2

Kulturnämnden -46,4 -52,0 -51,9 -53,7 -0,8 -1,7 -56,3

Socialnämnden -732,8 -770,5 -770,5 -784,9 -10,2 2,3 -792,8

Barn- och utbildningsnämnden -932,9 -957,5 -955,5 -1 020,3 -17,8 6,3 -1 031,8

Summa nämnder och styrelser -2 014,5 -2 128,4 -2 119,3 -2 224,4 -35,5 9,1 -6,6 0,0 0,0 -2 257,4

Interna räntor och avskrivningar 70,5 70,5 70,5 70,8 70,8

Pensioner, arbetsgivaravgifter -45,4 -38,9 -38,9 -41,4 -41,4

Exploateringar vinst/förlust 13,0 0,0 7,3 0,0 0,0

Hyresbudget ny- till o ombyggnad -2,2 -10,7 -2,0 -4,5 -12,7 -21,3 -38,5

Övr. kommungemensamma kostnader -5,4 1,1 -2,6 -1,5 3,6 2,1

Resurs- och reservmedel 3,8 -64,6 -47,2 -68,2 3,2 -16,0 6,6 -74,4

- varav medel för horisontell styrning och satsningar -3,6 -21,0 -18,6 -21,0 -21,0

- varav särskilda lönesatsningar 0,0 -0,5 -0,5 -9,1 4,1 -5,0

- varav demografisk volymjustering 0,0 -11,8 -11,8 -20,0 -20,0

- varav skatteprognosreserv 8,0 -12,3 2,7 -21,6 -0,7 -22,2

- varav riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 16,0 -16,0 0,0

- varav tillväxtreserv 0,0 -14,1 -14,1 -6,6 6,6 0,0

- varav medel för politiska prioriteringar -0,6 -4,9 -4,9 -6,0 -0,2 -6,2

I anspråktagna medel från eget kapital -17,4 0,0 -25,0 -16,9 -16,943

Internt återförda intäkter/kostnader 3,7 4,0 2,9 4,0 4,0

Summa övriga kommungemensamma

kostnader 20,5 -38,6 -35,1 -57,8 3,2 -25,1 6,6 0,0 -21,3 -94,4

Summa verksamheternas intäkter/kostnader -1 994,0 -2 167,1 -2 154,3 -2 282,2 -32,2 -16,0 0,0 0,0 -21,3 -2 351,8

Avskrivningar -74,7 -83,0 -81,0 -95,0 -95,0

Skattenetto 2 212,8 2 286,5 2 331,2 2 396,9 33,7 16,0 2,0 21,3 2 470,0

Finansnetto 11,0 9,3 13,0 11,3 -2,0 9,3

- varav utdelning bolag 4,7 4,7 4,7 4,7 -2,0 2,7

Resultat 155,1 45,7 108,8 31,0 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 32,5

Ianspråktagna medel som reserverat under eget kapital

13,5 0,0 24,5 16,9 16,9

Resultatutjämningsreserv -100,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Resultat enligt god ekonomisk hushållning* 68,6 45,7 133,4 47,9 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 49,4

Resultatmål 3,1% 2,0% 5,7% 2,0% 2,0%

Ny budget

2022

* God ekonomisk hushållning enligt riktlinjerna KS/2019:355 och tillägg KS/2021:71. Enligt riktlinjerna justeras årets resultat med de kostnader som nyttjats av tidigare års avsättningar och fonder samt justering av resultatutjämningsreserv.

Tilläggsanslag och justering Nämnd, miljoner kronor

Utfall 2020

Ramjust Budget 2021

Prognos 2021 (aug)

Beslutad budget

2022

(15)

References

Related documents

Problem att rekrytera gör att helårsprognosen blir justerad till ett överskott om 0,8 miljoner kronor.. Scen & kulturproduktion redovisar för perioden ett överskott om 0,7

uppdra till kommunens ägarombud att vid nästkommande bolagsstämma föreslå och rösta för antagande av kommunfullmäktige godkänt förslag till ägardirektiv för SEVAB

Den fasta avgiften för bostadshus täcker kostnaderna för administration, information, återvinningscentralerna samt för behandling av farligt avfall och grovavfall från

Aktieägare äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Aktieägare,

SEVAB föreslås förutom att uppfylla ändamålet för verksamheten i bolagsordningen aktivt bidra till kommunens mål och politiska prioriteringar enligt flerårsplanen.. Utöver

uppdra till kommunens ägarombud att vid nästkommande bolagsstämma föreslå och rösta för antagande av kommunfullmäktige godkänt förslag till ägardirektiv för SEVAB

Den förändrade prognosen för skatteunderlaget utveckling samt den nya befolkningsprognosen har positiv effekt med totalt 57 miljoner kronor för prognosen för kommunens

Avser förening eller annan juridisk person med minst fyra hushåll som har ett eller flera gemensamma kärl i ett geografiskt avgränsat område och har gemensam faktura för både