• No results found

ARSREDOVISNING 1993

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ARSREDOVISNING 1993"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ARSREDOVISNING 1993

o

)

)

Volvo Flygmotorgruppen

i sammandrag 1993 1992

Faktureringsvärde, Mkr 3.627 3.418

Rörelseresultat, Mkr 170 280

Resultat före skatter, Mkr 200 313 Avkastning på sysselsatt

kapital*,% 9,4 15,5

Avkastning på eget kapital*, % 13,4 15,7 Andel eget kapital

*,

% 34,3 25,4 ) . Investeringar i anläggningar, Mkr 144 169 Antal anställda den 31 december 4.046 4.288

*

Definitioner se sid. 31.

VOLVO FLYGMOTOR

(2)

H

ÖG TEKNOLOGI förknippas ofta med utveckling av avancera- de produkter, och därmed också med höga kostnader.

Med årets tema, TEKNOLOGI

=

EKONOMI, vill vi belysa hur den högteknologiska verksamheten inom en flyg- och rymdindustri på olika sätt bidrar tilllägre kostna- der inom en rad områden ute i samhället. Vi har hämtat aktuella exempel frän Volvo Flygmotors olika affårsområden.

Med hög teknologi kan man uppnå hög verkningsgrad och där- med mindre förbrukning av miljö och ekonomiska resurser. Utveck- lingen inom flygmotorområdet har sedan 50-talet lett till att motorer-

ÅRETSTEMA:TEKNOLOGI=EKONOMI

Ulf Olsson, ansvarig för teknik- samordning inom Volvo Flyg- motorgruppen: "Under senare år har vår forskning och utveckling mer än någonsin inriktats mot ekonomi och miljö. Det är en naturlig följd av den hårda kon- kurrensen på flygmarknaden och samhällets krav på minskade ut- släpp och bullernivåer. Detta är en utveckling som jag tror kommer att fortsätta även när tillväxten inomflyg och rymd åter tar fart."

nas bränsleförbrukning kunnat halveras.

Den högteknologiska verksam- heten har också andra positiva effekter på samhället. Den svarar för en stor del av samarbetet mel- lan industri och högskola och för på så sätt över kunskaper till nya generationer. Genom internatio- nella forskningssamarbeten tillför den landet värdefulla kunskaper och stärker Sveriges status som industrination.

Den svenska flygindustrins omställning från militär till civil produktion har skapat nya arbets- tillfällen och betydande export- inkomster.

(3)

Årets tema . . . 2

Verkställande direktörens kommentar . . . 4

Volvo Flygmotorgruppens affårsområden ... 6

Koncernöversikt - Attårsområde Militära Flygmotorer . . . 9

- Affårsområde Civila Flygmotorer . . . 11

- Affårsområde Civila Översyner . . . 13

- Affårsområde Rymd . . . 15

- Affårsområde Små Gasturbiner ... 16

- Affårsområde Fordonskomponenter . . . 17

- Affårsområde Hydraulik . . . . .. . . .. . . .. . . .. 18

Personalutveckling ... 19

Diagram ... 20

Volvo Flygmotorkoncernen 1989-1993 ... 21

Förvalbiingsberättelse . . . 22

Resultaträkning Volvo Flygmotorkoncernen . . . 24

Balansräkning Volvo Flygmotorkoncernen . . . 25

Finansieringsanalys Volvo Flygmotorkoncernen . . . 26

Finansieringsanalys Volvo Flygmotor AB . . . 27

Resultaträkning Volvo Flygmotor AB . . . 28

Balansräkning Volvo Flygmotor AB . . . 29

Noter och kommentarer . . . .. . . 30

Förslag till vinstfördelning . . . 36

Revisionsberättelse för Volvo Flygmotor AB . . . ., 37

Volvo Flygmotors ledningsgrupp . . . 38

Staber och centrala funktioner . . . 38

Bolags-och divisionschefer . . . 39

Volvo Flygmotors styrelse . . . .. 40

Detta är Volvo . . . 41

Förkortningar och beteckningar . . . 42

Adresser . . . 43

(4)

D

EN SÄKERHETSPOLffiSKA UT- VECKLINGEN i kombination med behovet av statliga besparingar har inneburit kraftiga åtstramningar i de flesta länders försvars budgetar.

Parallellt med detta har lönsam- heten i den civila luftfarten varit negativ sedan böljan av 90-talet till följd av den djupa lågkonjunktu- ren. Avregleringen av flygmarkna- den leder till ökad konkurrens och lägre biljettintäkter, vilket späder på problemen för :flygbolagen.

Konsekvensen av denna utveck- ling är uppenbar: Den minskade efterfrågan gör att världens flyg- motorindustri kännetecknas av stor överkapacitet. Tyvärr kommer den- na situation att bestå de närmaste åren.

I detta läge är Volvo Flygmotor fortsatt lönsamt. Det har emellertid inte skett utan stor ansträngning, även om valutautvecklingen spelat oss i händerna. På några få år har

VERKST ÄLLANDE DIREKTÖRENs KOMMENT AR

i Trollhättan från 3 400 till 2 500.

Volymanpassningar och rationali- seringar har också genomförts vid dotterbolagen i Bromma och i Arboga. Vi har samtidigt i ännu högre grad än tidigare koncentrerat oss på de delar av verksamheten där vi har hög kompetens och där vi redan är starka.

I en bransch med överkapacitet kommer förr eller senare företag att slås ut. Det kommer också att ske inom flygmotorindustrin under

mer två typer av företag att över- leva; å ena sidan de allra största företagen med kapacitet att själva utveckla, producera och marknads- föra kompletta flygmotorer, å andra sidan de mest specialiserade nisch- företagen. Volvo Flygmotor tillhör den senare gruppen.

Redan idag är tendensen tydlig.

Två av de mest lönsamma flyg- motorföretagen i världen är General Electric och Volvo Flygmotor.

General Electric är det i kraft av sin storlek. Volvo Flygmotor är det som en följd av en framgångsrik specialiseringsstrategi.

Det är här nyckeln till fram- tiden för Volvo Flygmotor ligger.

Vi är och förblir ett kvalificerat ingenjörs-, verkstads- och utveck- lingsföretag som koncentrerar sig på militära och civila flygmotorer.

Vi är, som internationellt nisch- företag, engagerade i en motors hela livscykel från utveckling till

(5)

garantera våra kunder en bred och djup kompetens inte bara i leve- ransögonblicket, utan även i fram- tiden.

För vår militära marknad, som även fortsatt förblir vår huvudmark- nad, vill vi säkerställa att vår kund väljer rätt motor i flera avseenden, nämligen flygsäkerhet, tillgänglig- het och totalekonomi.

På den civila flyg- och rymd- marknaden erbjuder vi världens ledande motortillverkare en kost- nadseffektiv, kvalitativ utveckling och tillverkning inom våra special- områden.

På underhållsmarknaden ger vi flygbolagen högsta kvalitet till lägsta kostnad inom valda motor- typer.

Inom området små gasturbiner satsar vi på att vara ett ledande ut- vecklings- och konsultföretag och därmed också ett stöd för övriga Volvo.

Volvo Flygmotor har således goda utvecklingsmöjligheter. Men det finns också hot. Ett allvarligt hot är risken för snedvriden kon- kurrens.

Inom flygmotorbranschen är två försörjningsområden fundamentala för konkurrenskraften; kompetens och kapital. När det gäller kompe- tensförsörjningen satsar vi inom Volvo Flygmotor på egen industri- skola, kvalitetscertifiering av ope- ratörer, produktingenjörsutbild- ning och program för ledarutveck- ling. Vår samverkan med högsko- lor och universitet ökar nu snabbt genom de nya förutsättningar som utvecklats. Nationellt är det till- fredsställande att regeringen be- slutat inrätta ett Flygtekniskt forskningsprogram. Gemensamt satsar staten och industrin 60 mil- joner kronor årligen som kommer forskningen tillgodo vid institut, högskolor och industri.

Internationellt har vi främst för- djupat vårt engagemang i forsk- ningsprogram inom ramen för det europeiska samarbetet.

På kapitalsidan är situationen annorlunda. Många länder väljer att satsa på sin flygindustri genom

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS KOMMENTAR

"Vi har i ännu högre grad än tidigare kon- centrerat oss på de delar av verksam- heten där vi har hög kompetens och där vi redan är starka."

att förse den med långsiktigt kapi- tal. I potten ligger möjligheten att behålla och utveckla en high tech- industri samtidigt som man skapar både exportintäkter och kvalifice- rade arbetstillfållen.

Bakgrunden är att den civila flygmotortillverkningen känne- tecknas av höga initiala kostnader och långa tidsrymder innan ett motorprogram har återbetalat sa t- sade medel. Normalt sker inte detta förrän efter 15 år.

Det nya Gatt-avtalet öppnar också möjlighet för statema att för- se sin flygindustri med riskvilligt kapital. Så sker redan nu exem- pelvis både i Holland och i USA.

Med den knivskarpa konkurrens som existerar inoq1 vår bransch är risken uppenbar att företag utan dessa villkor hamnar i underläge.

Vi eftersträvar konkurrens- neutrala samarbetsformer med sta-

ten i långsiktiga, kapitalkrävande motorprojekt-samarbetsformer där man delar risker och vinster.

Det finns positiva erfarenheter från sådana samarbeten. När Volvo Flygmotor i början av 80-talet in- ledde sina investeringar i civila motorprogram satsade staten 400 mkr och bidrog till att skapa

500

arbetstillfållen.

Projekttiden är beräknad till 35 år, men redan nu är halva den stat- liga insatsen återbetald.

Det nära sambandet mellan vår civila och militära produktion med- för en lägre kostnadsnivå för vår militära kund.

Detta om något visar att flyg- motorindustrin i framtiden inte bara erbjuder möjligheter för Volvo Flygmotor utan också för samhället i övrigt.

~w~~

Arne Wittlöv

Verkställande Direktör

(6)

VOL VO FLYGMOTORGRUPPEN 1993

Attårsområden

MIIIAno

Aygmo~o«i< l

- - - -OMstOner/Bolag - -- -- - -- - Civila Flygr.-.otorer

l~ l

Små

~

Gasturbiner

- - - ---..

-~

' Fordons· - komponenter

Division Civilt Flyg

Trcllha:ta.n

Scandinavian Aero Engine Servtces AB

Bromma

Division Rymd

Trollhalfan

United TurbineAB

Malmo

Division Dtaselmotor- komponenter

Trolinattan

Diviston Brännkammare

Tn:hrsttY~

ScanMotive AB

Arboga

,--- -

1

1 Untted Turbine (UK) Ud.

Warw1ck. England

Division Värmare T rollhaltan

~ . ~

---l ---~---~ l

\ ,.~-~ ,":"~ \~_ -~;:.;_.;?-__~~ ' '

"'-.· ""6 "\L.>o'

Hydraulik

V

OLVO FLYGMOTOR AB är ett helägt dotterbolag till AB Volvo.

I Volvo Flygmotorgruppen in- gick under 1993 Volvo Flygmotor AB med dotterbolagen Volvo Aero Support AB och ScanMotive AB i Arboga, Scandinavian Aero Engine Services AB i Bromma, United Turbine AB i Malmö,

VOAC

l

Hydraulics AB :

l l

----~--·-----~

C Mia Flygmotorer

~o:v, - -.

"'-affars- Crvila '-Om•

Oversyner "-

Volvo Flygmotorgruppens affärsområden och deras andelar av den totala faktureringen .

. Verksamheten inom affärs- området Hydraulik bedrivs i VOAC Hydraulics AB som ägs gemensamt av Volvo Flygmotor och Atlas Copco, och redovisas därför som intressebolag.

Division Civila Oversyner

T roi~

Dtviston Cum u lo

TrOI'hal:an

United Turbine (UK) Ltd i War- wick, England och holdingbolaget VFA North America Inc, Delaware, USA.

Verksamheten är indelad i följande sju affärsområden: Mili- tära Flygmotorer, Civila Flyg- motorer, Civila Översyner, Rymd, Små Gasturbiner, Fordonskompo- nenter och Hydraulik.

(7)

VOLVO FL YGMOTORGRUPPENS AFFÄRSOMRÅDEN

U

tveckling, produktion och underhåll av motorer till det svenska flygvapnet har genom åren varit Volvo Flygmotors bas- verksamhet.

Från denna har en rad civila verksamheter vuxit fram. Bl. a.

civil motorproduktion i sarnarbete med ledande tillverkare, översyner av civila motorer och utvecklings- program inom det europeiska rymdsamarbetet

Utöver flyg-och rymdverk- samheten arbetar gruppen inom produktområdena små gasturbiner, fordonskomponenter och hydraulik.

De tre största affärsområdena, Militära Flygmotorer, Civila Flyg- motorer och Civila Översyner svarade under verksamhetsåret för över 90 % av Volvo Flygmotor- gruppens totala fakturering.

Militära Flygmotorer I affårsområdet Militära Flyg- motorer ingår division Militärt Flyg i Trollhättan och Volvo Aero Support AB i Arboga.

Divisionen i Trollhättan svarar främst för utveckling och produk- tion av motorer till det svenska flygvapnet, samt tekniskt stöd och reservdelsproduktion. Huvudpro- dukt är motor RM12 ti11 JAS 39 Gripen.

Huvudverksamheten i Arboga är underhåll av Viggens RM8- motorer, RM6-motorema till Draken och motor RM9 till skol- flygplanet SK60.

Civila Flygmotorer

Verksamheten inom Civila Flyg- motorer är baserad på samarbets- avtal med de marknadsledande motortillverkarna. Sammanlagt omfattar avtalen ett tiotal motor- program, i samtliga storleksklasser.

Samarbetspartner på motorer till stora passagerarplan, som Boeing 747, MDll och Airbus 330, är General Electric och på motorer till mellanstora plan som Boeing 757, MDS0-90 och Airbus 320, Pratt & Whitney. Samarbetet

Volvo Flygmotor- gruppens sju affårs- områden.

med Rolls-Royce avser motorer till mindre passagerarplan som Fokker 100, och med Allied Signal, moto- rer tilllätt regionalflyg och affårs- flygplan.

Produktionen är strikt speciali- serad till krävande roterande och statiska komponenter samt bränn- kammare.

Civila Översyner

I affårsområdet Civila Översyner ingår verkstäder i Bromma, Arboga och Trollhättan.

Verkstaden i Bromma är störst och arbetar också med de största motorerna, bl.a. motorer till stora passagerarplan som Boeing 747 och Airbus 300. I Trollhättan gör man översyner på mellanstora och små turbofläktmotorer, och i Arboga på turboprop- och turbo- axelmotorer för små passagerar- plan respektive helikoptrar.

\

Rymd

Rymdverksamheten är starkt knu- ten till det europeiska rymdsam- arbetet Tyngdpunkten ligger på utveckling och produktion av komponenter och delsystem till olika versioner av Arianeraketen.

Produktion av brännkammare och utloppsmunstycken till rake- tens Vikingmotorer inleddes redan på 70-talet.

Till Vulcainmotorn för nästa generation Arianeraketer pågår utveckling av drivturbiner till bränslepumparna och vätekylda utloppsmunstycken. Inom produkt- områdena turbiner, pumpsystem och kylda munstycken drivs också långsiktiga teknologiprogram.

Små Gasturbiner

Huvudverksamheten inom affärs- området är utveckling av gas- turbiner i storleksklassen upp till 4 MW, främst för tillämpningar

som el- och värmeproduktion och framdrivning av fartyg och fordon.

En industriell gasturbin, med beteckningen Eurodyn har utveck- lats i sarnarbete med norska VIstein och franska Turbomeca. En mindre motor, UT600, utvecklas i egen regi och är främst avsedd för el-och värmeproduktion.

HSG är en gasturbin med inte- grerad högvarvsgenerator, och mest känd som kraftkälla i Volvos framtidsbil ECC.

Verksamheten är huvudsakligen förlagd till dotterbolagen United Turbine_AB i Malmö och United Turbine (UK) Ltd i Warwick, England.

Fordonskomponenter Affärsområdet Fordonskompo- nenter är indelat i tre divisioner;

Dieselmotorkomponenter, som tillverkar detaljer till Volvos dieselmotorer, Värmare, som ut- vecklar, producerar och marknads- för komfortvännare till fordon och fritidsbåtar samt Cumulo, som ut- vecklar hydrostatiska drivsystem med energilagring.

Hydraulik

Verksamheten i affärsområdet Hydraulik bedrivs i VOAC Hydraulics AB, som ägs tilllika delar av Atlas Copco och Volvo Flygmotor.

VOAC Hydraulics bildades l januari 1992 genom en samman- slagning av verksamheterna i de tidigare bolagen Volvo Hydraulik och Monsun Tison. Genom att förena två starka produktprogram inom pumpar och motorer respek- tive styrsystem, riktningsventiler och cylindrar, kunde det nya bola- get snabbt etableras som ett av de ledande hydraulikföretagen i Europa.

VOAC Hydranlies redovisas som intressebolag i Volvo Flyg- motorgruppens årsredovisning.

(8)

N

ÄR VI GÅR IN I 2000-talet kommer vi att ha ett flyg- vapen som är effektivare och kostar mindre än dagens.

Den lägre kostnaden följer med övergången till JAS 39 Gripen.

JAS-planets driftskostnad är näm- ligen väsentligt lägre, bl.a. genom att det drar mindre bränsle och är billigare att underhålla än sina föregångare. Det blir först i tjänst av en ny generation flygplan som utvecklats med höga krav på total- ekonomi.

Här spelar givetvis motoms prestanda och tillgänglighet en avgörande roll.

Planets RM12-motor är mycket kompakt. Den kombinerar låg vikt med höga prestanda. Trots detta är tillförlitligheten högre och under- hållskostnaderna väsentligt lägre än för tidigare motorgenerationer.

ÅRETSTEMA:TEKNOLOGI~EKONOMI

Christina Svensson, produk- tionstekniker; "Brännkammare är ett produktområde med lång tradi- tion här på Volvo Flygmotor. Efter- brännkammaren till Gripens RM12- motor utsätts för höga temperatu- rer. Därför plasmasprutar vi in- sidan med keramiskt material.

Keramer är en av våra specialite- ter inom materialteknik Och pro- duktionstekniskt ligger vi långt framme inom olika former av ter-

misk sprutning. Den här kompeten- sen är viktig. Keramiska belägg- ningar används allt mer för att öka

Fördelarna kan delvis upplevas som motsägelsefulla. Förklaringen ligger i betydande inslag av ny teknologi. Nya material och en konstruktion som är förenklad och bygger på betydligt fårre rörliga delar, men också kraftigt ökade tryck och temperaturer i motorn.

Som följd ställs mycket höga krav på en rad vitala komponenter, som ska klara extrema påkänningar och stora tryck- och temperaturskill- nader.

Ett exempel är flarnröret i efterbrännkammaren, som utsätts för gastemperaturer på omkring

1800°C. Genom avancerad film- kylningsteknik och beläggning med keramiska ytskikt klarar flarnröret ändå ca l 000 flygtim- mar, vilket i praktiken betyder 6-7 års användning.

(9)

KONCERNÖVERsiKT-AFFÄRSOMRÅDE MILITÄRAFLYGMOTORER

D

en militära marknaden präg- las av en allt större internatio- nell öppenhet, som påverkar affärs- områdets långsiktiga planering.

En planering som försvåras av den säkerhetspolitiska ovisshet som råder i kombination med de glo- bala försvarsneddragningarna.

Bantuingarna av USA's försvar har t.ex. i hög grad påverkat industrin och lett till skärpt kon- kurrens.

I Europa diskuteras olika for- mer av samverkan för att åstad- komma en sänkning av de totala försvarskostnaderna, samtidigt som utvecklingen i Ryssland ska- par en växande osäkerhet.

Den allt öppnare marknaden ställer höga krav på internationell anpassning och stärkt konkurrens- kraft.

I Sverige har förverkligandet av 1992 års försvarsbeslut inletts, och därmed också utfasningen av Attack-Viggen som följd av ned- läggningarna av flottiljerna i Norr- köping och Karlsborg.

Milstolpar och motgångar i

J~S-program01et

Den 8 juni levererades det första serieproducerade JAS-planet till flygvapnet. Leveransen låg väl i fas med gällande tids- och kost- nadsplaner.

Två månader senare havererade flygplanet under uppvisningsflyg- ning vid Stockholm Water Festi- val. Den tekniska orsaken till have- riet kunde relativt snabbt fastställas och åtgärdas. Efter fönyad genom- gång av alla planets delsystem åter- upptogs flygutprovningen. Have- riet inverkar endast marginellt på Volvo Flygmotors verksamhet i programmet.

Den massiva massmediedebatt som utlöstes har heller inte fått, någon bestående negativ inverkan på opinionen, utan i stället visat att det finns ett starkt stöd för JAs- projektet.

Försvarets satsningar på JAS 39 Gripen får också ses som ett led i

Den militära verk- samheten möter

ökande internationell konkurrens.

de aviserade satsningarna på hög- kvalitativ materiel för att långsik- tigt sänka kostnaderna.

Nuvarande serieproduktions- avtal omfattar 140 flygplan och löper fram till år 200 l.

Minskande användning av RMS ochRM6

Den tidigarelagda utfasningen av AJ 37 Viggen har redan under året lett till en märkbar minskning av underhållsbehovet Minskningen kommer att accentueras under 1994 och då också påverka reserv- delsproduktionen.

Såväl Viggens RM8- som Drakens RM6-motorer har under året uppvisat god flygsäkerhet och hög tillgänglighet. Underhållskost- naderna för flygvapnet har redu- cerats kraftigt, beroende dels på minskat felutfall, dels på avtalade prissänkningar.

Flygtidsuttaget för RM6 har minskat vä- sentligt. Danska flyg- vapnet avslutade under året sina flygningar med Draken. I Sverige kommer motorn dock att användas till bötjan av 2000-talet.

RM9bytsut

En utredning med syfte att redu- cera motorkostnaden för skolflyg- planet SK60 ledde till att FMV be- slutade att successivt byta ut pla- nets RM9-motorer mot en ny amerikansk motor, Williams FJ44.

Som alternativ presenterade Volvo Flygmotor ett avtalsförslag baserat på totalt systemansvar för RM9-motom, uppbyggt enligt samma princip som gäller för RM8.

Avtalet innebar en halvering av den totala användningskostnaden för motorn; och var därmed ur

kostnadsynpunkt konkurrens- kraftigt. Beslutet om motorbyte bedömdes dock ge andra fördelar, som högre prestanda och bättre anpassning till växande miljökrav.

Utökat apparatunderhåll

Ett avtal med US Air Force, gällan- de underhåll av apparater till motor FlOO, tecknades i slutet av året.

Avtalet slöts i samarbete med Pnitt

& Whitney, och innebar en väsent-

lig utökning av verksamheten inom apparatunderhålL

Miljöhus till Korea

Volvo Flygmotors dotterbolag Volvo Aero Support i Arboga slöt i juni avtal med koreanska Sam- sung om leverans av ett nyckel- färdigt Miljöhus för provning av F1,6-plan. Avtalet innebar ett ge- nombrott-i satsningarna på export av Miljöhus.

(10)

D

E FLYGBOLAG SOM VILL ÖVER- LEVA dagens hårda konkur- rens måste göra sitt yttersta för att tillmötesgå affärsresenärernas intressen. För de flesta som gör många och långa resor i sitt arbete finns en stark koppling mellan tid

och pengar som återspeglas i två huvudkrav:

- Man vill vara säker på att utsatta avgångstider gäller.

- Man vill ha så raka och snabba resvägar som möjligt.

För att tillmötesgå kraven på ett konkurrenskraftigt sätt eftersträvar flygbolagen koncept där man kan flyga så många passagerare som möjligt på långa distanser med tvåmotoriga flygplan. Enligt grundläggande säkerhetsbestäm- melser måste de tvåmotoriga planen dock välja flygrutter där avståndet till en alternativ flyg-

ÅRETSTEMA:TEKNOLOGI=EKONOMI

Olof Ö lund, ansvarig för sam- ordningen mellan konstruktion och produktion av roterande kompo- nenter i CF6-80-motorema: Sådan här avancerad beräkningsteknik är ett viktigt inslag i vårt arbete.

Med hjälp av två- eller tredimen- sionella modeller kan vi räkna fram hur minsta konstruktionsför- ändring eller modifiering påver- kar en detalj. Vi kan t. ex. få fram livslängden under olika driftsför- hållanden och på så sätt säker- ställa att kraven på driftsäkerhet uppfylls.

plats aldrig överstiger 90 flyg- minuter.

Har planet motorer med doku- menterat hög driftsäkerhet kan flygbolagen erhålla s.k. ETOPS (Extended Twin Operation), en slags dispens som medger flyg- ning t.ex. rakt över Atlanten.

Ett exempel är Boeing 767 med motorer av typ General Electric CF6-80C2. En motor som med bred marginal överträffar drift- säkerhetskraven för högsta ETOPS (180 min. till alt. flygplats).

Grunden till en hög driftsäker- het läggs redan i konstruktionen.

Varje komponent måste uppfylla specificerade krav. Volvo Flyg- motor har medverkat i beräkning och konstruktion och svarar för tillverkningen av några av motoms mest krävande strukturer och rote- rande huvudkomponenter.

(11)

KONCERNÖVERSIKT- AFFÄRSOMRÅDE CIVILA FLYGMOTORER

V

ärldsmarknaden för civila flygmotorer fortsätter att präg- las av låg orderingång och mins- kande leveranser.

Hela flygbranschen har under de senaste åren skakats av kraftiga nedgångar som utlöst en närmast desperat konkurrens i alla led.

Under året har de stora flyg- bolagen dock börjat anpassa sina biljettpriser till en mera långsiktigt hållbar nivå. Detta har temporärt hämmat utvecklingen i flygtrafi- ken, men samtidigt lett till en viss återhämtning i lönsamheten.

Fortfarande står stora antal flygplan på marken och utleveran- serna av nya flygplan kommer att fortsätta nedåt för att nå sitt botten- läge under 1995.

Någon stigande efterfrågan på motorer kan alltså inte förutses förrän under senare hälften av nittiotalet.

Minskningen av Volvo Flyg- motors orderstock inom civila flyg- motorer har hittills varit måttlig, men kommer under de närmaste åren att drabbas av uppskjutna leveranser.

På marknaden finns idag ytterst få nya projekt att satsa på.

För Volvo Flygmotor fmns där- för de största möjligheterna i utök- ningar av de redan etablerade sam- arbetena med ledande flygmotor- tillverkare.

Minskande volymer för stora och mellanstora motorer Leveranserna av komponenter till General Electrics CF6-80-motorer minskade under året. I gengäld ut- ökades samarbetet med produktion av vissa reservdelar till en äldre motortyp - CF6-6 som bl.a. sitter i flygplan av typ DCl0-10.

Dagens samarbete med Pratt &

Whitney omfattar tre motorer i mellanklassen; JT8D, V2500 och PW2000.

Civila Flygmotorer fortsätter

anpass~

niogen till sjunkande volymer.

JT8D tillhör de äldsta motorer- na på marknaden och är under ut- fasning. Dock finns ett visst in- tresse för en modemiserad version för motorbyte.

V2500 är fortsatt framgångsrik på marknaden, och leveransvoly- merna har legat på stabil nivå under året.

Ä ven för PW2000 har utveck- lingen varit positiv. I samband med årets Parismässa tillkom ryska Ilyushin 96 som en ny och intres- sant applikation i programmet.

Trots att de program Volvo Flygmotor medverkar i uppehåller starka positioner på sina respek- tive marknader kommer leveran- sema att minska de närmaste åren.

Den svaga marknaden innebär också att den hårda priskon- kurrensen fortsätter.

Tidigare vändpunkt rör lätt passagerarflyg Marknaden för lätt passa- gerarflyg präglas inte av den överkapacitet som gäller för mellanklassen.

Aterhämtningen i flyg- trafiken kommer därför att återspeglas tidigare i en ökad efterfrågan på flygplan och motorer.

Men också här är priskon- kurrensen extremt hård.

Samarbetena med Rolls-Royce på motorer i storleksklassen upp till hundra passagerare, och med Allied Signal på motorer till mindre passagerarplan och lätt affårsflyg har båda drabbats av sjunkande leveransvolymer under året.

Stärkt konkurrenskraft

AnsträngDingama att anpassa verk- samheten till det kärva marknads- läget och stärka konkurrenskraften för framtiden har fortsatt under

året. De sjunkande volymema har gjort nya nedskämingar i personal- styrkan nödvändiga.

Samtidigt har satsningarna på inre effektivitet, kvalitet och kund- tillfredsställelse intensifierats.

(12)

H

ELA FLYGBRANSCHEN präglas av hård konkurrens och pri- serna för en flygresa kan variera kraftigt. Antingen det handlar om charter- eller reguljärflyg måste biljettintäkterna ändå täcka flyg- bolagets kostnader. En betydande del av dessa är kopplade till flyg- säkerheten. Och störst är kostna- derna för motorunderhållet, med bl.a. regelbundet återkommande översyner. Kostnaden för en över- syn av en medelstor civil turbo- fläktmotor är omkring 5 Mkr.

Underhållskostnaderna påver- kas av en rad faktorer. Att opti- mera antalet flygtimmar mellan översynerna är t.ex. viktigt och kräver kvalificerat samarbete med såväl operatörer som luftfarts- myndigheter.

De flesta flygbolag har begrän- sad tillgång till reservmotorer och

ÅRETSTEMA:TEKNOLOGI=EKONOMI

Pekka Havbrandt, program- ansvarig vid översynsverkstaden i Bromma: "Snabba och säkra be- dömningar av motordetaljernas kondition är ett viktigt inslag i vårt arbete. Våra nya mätmaskiner är kopplade till en gemensam dator som operatörerna själva program- merar. På så vis förenar vi erfaren- het och yrkeskunskap med mät- maskinernas prestanda och höjer både precisionen och produktions- takten.

baka sina översynsmotorer så snabbt som möjligt. Genomlopps- tiden i översynsverkstaden får därför stor ekonomisk betydelse.

Hög teknisk kompetens kan också betyda stora materialbe- sparingar. Kompetenta analyser och bedömningar kan förebygga driftstörningar, större skador eller onödiga utbyten av dyra kompo- nenter.

Volvo Flygmotor har unika resurser som översynsverkstad;

bl.a. högmodern utrustning för analyser och mätningar. Och dess- utom tillgång till flygproduktio- nens tekniska avdelningar och laboratorier. Resurser som kom- pletterar den tekniska kompetens som krävs för att hålla underhålls- kostnaderna och därmed också biljettpriserna nere.

(13)

KONCERNÖVERSIKT- AFFÄRSOMRÅDE CIVILA ÖVERSYNER

F

lygbolagens överkapacitet och ekonomiska svårigheter fort- sätter att hämma den civila över- synsverksamheten. Främst är det segmenten stora och mellanstora motorer som drabbas. Tillgången till motorer och delar från avställ- da flygplan leder till att översyner och annat omfattande underhåll skjuts på framtiden.

I hela västvärlden präglas marknaden av extremt hård kon- kurrens och turbulens. I Europa beror problemen delvis på en be- gynnande avreglering av flygtra- fiken. Många flygbolag dras med betalningssvårigheter, andra slås ut helt. Fusioner uppstår. Flygplan säljs och köps.

De växande marknaderna finns främst i Asien och Mellanöstern.

Affärsflyget och helikopter- marknaden har också drabbats hårt av den allmänna lågkonjunkturen, medan marknaden för turboprop- motorer till mindre passagerarplan är förhållandevis stabil.

Offensiva satsningar

Genom fortsatta offensiva sats- ningar har effekterna från den vikande marknaden i stor utsträck- ning kunnat kompenseras; dels genom tillskott av nya kunder, dels genom utökning av befintliga av- tal.

Samtidigt har satsningarna på inre effektivitet, totalkvalitet och kundtillfredsställelse fortsatt och konkurrenskraften ytterligare kun- nat förstärkas i form av kortade ledtider och sänkta kostnader.

Nya program

För att säkerställa en fortsatt stark position inom segmentet stora motorer har verkstadsresurserna i

Civila Översyner stärker positionen på svag marknad.

Bromma utökats för översyner av den nya Pratt & Whitneymotorn PW4000. Arbetet i den nya verk- staden startades upp i slutet av november.

PW4000 är efterföljaren till JT9 och används i stora passagerar- plan som Boeing 747 och 767.

JT9-programmet utökades under året med versionen -7R4.

Utökningen innebär att översyns- verksamheten nu omfattar samtliga generationer av JT9-motorerna.

Minskade volymer i mellanklassen

De mellanstora motorerna är det segment som drabbats hårdast av nedgången på flygmarknaden.

Detta har lett till en volym- minskning för de äldre versionerna av JT8- motorerna, som till stor del används inom charterflyget. Bort- . fallet har delvis kom- penserats genom ut- ökade avtal avseen- de den senare gene- rationen IT8D-200.

Nedgång rör lätt affärsflyg

Nedgångarna i affärs- flyget har lett till en markant minskning av översynerna på de små turbofläktmotorerna JT15D, som bl.a. används i Cessna Citation. För den något större motorn TFE731, för större och exklusivare affärs-

jetplan, har volymerna legat kvar på stabil nivå. Samma förhållande gäller även för turbopropmotorerna tilllätt regionalflyg, där flera nya kunder kommit till under året.

På den civila helikoptermarkna- den har nedgångarna varit mycket kraftiga. Samtidigt har den allt öppnare europamarknaden ökat möjligheterna till avtal gällande militära helikoptermotorer. -

Trots den svaga marknaden har volymerna gällande underhåll av helikoptermotorer kunnat bibe- hållas, bl.a. genom förnyade avtal medFMV.

(14)

A

o R 1979 KOSTADE ett telefon- samtal från Sverige till Oslo 1,75 kr per min., till Paris 4,15 kr och till New York 11.00 kr. Upp- räknat till dagens penningvärde skulle samtalet till N e w York i dag kosta 23 kr per min., men istället kostar det 6 kr.

Telefonkostnaderna är kanske det mest påtagliga exemplet på hur rymdtekniken på olika sätt påver- kat vår vardag och vår ekonomi.

Men det finns många fler exem- pel.

Dagens TV-utbud och möjlig- heterna att följa direktsändningar från all världens hörn är givetvis helt beroende av olika satelliter.

Möjligheterna att förutse för- ändringarna i väderleken har stor

ÅRETSTEMA:TEKNOLOGI=EKONONIT

Bengt Rosendahl, projektledare:

"Det här är utloppsmunstycket till huvudmotornför nästa generation Arianeraketer. Effektutvecklingen i den här motorn kanjämföras med ett större kärnkraftverk. Det be- tyder att komponenterna utsätts för extrema påfrestningar. Mun- stycket här kyls med flytande väte och är därför uppbyggt av tunn- väggiga rör som svetsats samman i en robot. Svetsfogen, som sam- manlagt är nära 2 km lång, måste vara absolut felfri. "

betydelse för t.ex. sjöfart, fiske och jordbruk.

Miljöförändringar kan följas av forskningssatelliter och kartlägg- ningar av olika slag genomföras tilllåga kostnader. Listan kan göras lång.

Men en fortsatt positiv utveck- ling ställer höga krav på rymd- industrin. Allt större nyttalaster (främst satelliter av olika slag) måste skjutas upp med allt högre säkerhet, och tilllägre kostnader.

Det är alltså vår förmåga att bygga rymdraketer och andra upp- skjutningsfarkoster med höga pre- standa och hög driftsäkerhet som kommer att påverka våra telefon- räkningar och mycket annat i vår framtid.

(15)

U

tvecklingen och konkurrens- situationen på den internatio- nella rymdmarknaden påverkas ständigt av politiska händelser.

N ya allianser och inbrytning av statsfinansierade uppskjutnings- system på den kommersiella mark- naden förändrar förutsättningarna för långsiktig planering.

Ett exempel är den ryska Protonraketen som nu marknads- förs av ett amerikanskt företag.

Samtidigt som trenden mot större bärraketer och tyngre nytto- laster fortsätter visar marknaden ett snabbt växande intresse för små satelliter och små, kostnads- effektiva uppskjutningssystem.

Dessa småskaliga system är främst inriktade mot lätt telekommunika- tion och jordobservationer.

Den europeiska rymdverksam- heten präglas av minskade anslag från flera nationer, och därmed frysning av flera ESA-projekt.

Bl.a. är Hermesprogrammet stop- pat t.v. och Columbus starkt ifrågasatt. Banmingama återspeg- las också i de svenska satsning- arna, där en planerad ökning från 2,21% till3,35% uteblivit.

Utvecklingen av Ariane 5, d.v.s. nästa generation av Ariane- raketen fortsätter dock planenligt och Volvo Flygmotors utveck- lingsprogram avseende kompo- nenter till raketens Volcainmotor har under året passerat viktiga milstolpar.

Första uppskjutningen med Ariane 5 är planerad till oktober 1995.

Hög leveransprecision i Viking·

programmet

Produktionen av brännkammare och utloppsmunstycken till Ariane- raketens VIkingmotorer har under året präglats av en fortsatt hög och stabilleveranstakt

Serieproduktion av Vulcain- komponenter förbereds

Utvecklingsprogrammen avseende turbiner och munstycken till den nya Vulcairunotorn för Ariane 5 har fortsatt planenligt.

KONCERNÖVERSIKT- AFFÄRSOMRÅDE RYMD

Långsiktiga rymdsatsning ar.

Efter konstruktionsgenomgång- ar med positiva resultat har utveck- lingen av drivturbinen till motorns vätepump och det kylda utlopps- munstycket nu gått in i kvalifice- ringsfasen.

Hela utvecklingsprogrammet går under 1994 in i sitt slutskede och avtal har tecknats avseende förberedning av serieproduktion.

Volcain Mark II nästa utvecklingsprogram

Det förberedande utvecklingsarbe- tet för nästa generation av Vulcain- motorn ligger före den ursprung- liga tidsplanen. Tillverkningen av experimenthårdvara har inletts.

Nya teknikinslag kommer att de- monstreras under kommande år och det slutgiltiga utvecklings- programmet startas upp 1995.

Fortsatta studier av 2000·talets Arianemotor

1992 års avtal med SEP, avseende förberedande utveckling av motor- komponenter för framtida gene- rationer av Ariane, har komplette- rats genom kontrakt med Rymd- styrelsen. Studier inom ny mate- rialteknik och aerodynamik har in- letts. Såväl svenska som franska högskolor har involverats i forsk- ningsarbetet.

Långsiktiga teknologiprogram inom hypersonisk framdrivning Samarbetet med Deutsche Aero- space avseende framdrivnings- system for framtida rymdflygplan har utvidgats under året med ett nytt avtal om fortsatta teknologi- program inom områdena pump- system, vätgasfårbränning och kylda utloppsmunstycken. Ett annat samarbetsavtal, med franska Aerospatiale, avser studier av en s.k. scramjet- motor med prestanda för flygningar vid MACH 25 (25 ggr ljudhastigheten).

Stärkt konkurrenskraft De interna satsningarna för att stärka affärsområdets konkurrens- kraft har intensifierats under året.

Dels genom ytterligare satsningar på kompetensutveckling, dels ge- nom ett omfattande internprojekt på temat Totalkvalitet

Kompetensutvecklingen foku- serar på Volvo Flygmotors olika specialiseringar inom framdriv- ningsollliådet och bedrivs dels inom ramen får det statliga industriut- vecklingsprogrammet, dels i form av egenfmansierade insatser. Bl.a.

har samarbete inletts med den ryska rymdstyrelsen samt ryska rymd- industrier och högskolor for kun- skapsutbyte och för att skapa för- utsättningar för mera långsiktiga samarbeten.

(16)

KONCERNÖVERSIKT- AFFÄRSOMRÅDE SMÅ GASTURBINER

F

ramdrivning av fordon och fartyg samt elgenerering är de områden där intresset för land- och sjöbaserade gasturbiner är störst.

Inom fordonsframdrivning är det främst olika typer av hybrid- fordon som står i fokus för intres- set. Här har Volvos framtidsbil ECC väckt stor internationell upp- märksamhet.

Bland marina applikationer är det främst i lätta snabbgående passagerarfartyg som gasturbinen kommer till sin rätt med fördelar som miljövänlig drift, låg vikt och tyst vibrationsfri gång. På energi- området är den speciellt konkur- renskraftig vid kombinerad el- och värmeproduktion.

Utvecklingsprogrammen inom affärsområdet Små Gasturbiner täcker upp olika storleksklasser och applikationsområden inom segmentet upp till 4 MW. I affärs- området ingår också teknisk kon- sultverksamhet, inriktad på turbo- maskiner och nya motorkoncept

Växande marknad för Små Gasturbiner.

Positiva provningsresultat för Eurodyn

Provningsprogrammet för den industriella gasturbinen Eurodyn har fortsatt planenligt under året.

Eurodyn utvecklas i samarbete med franska Turbomeca och norska Ulstein. Utöver motorerna för den pågående riggprovningen är ett antal prototyper i effektklassen 2,3 -2,9 MW under tillverkning. Två av dessa är avsedda för provning i fartyg. Fältprovning inom el- och värmegenerering är också planerad under 1994.

Förberedelserna för seriepro- duktion har fortsatt i planerad takt under året.

Nytt bolag fOr vidareutveckling avHSG

Intresset för HSG har fortsatt uppåt under året. Främst har tillämp- ningen som kraftaggregat i Volvos hybriddrivna framtidsbil ECC väckt stor internationell uppmärk- samhet.

HSG står för High Speed Gene- ration och består i huvudsak av en gasturbin och en högvarvsgenera- tor som byggts samman på en gemensam axel.

HSG-tekniken har utvecklats i ett svenskt industrisamarbete,

med ABB, Vattenfall och Volvo Flygmotor som

huvudintressenter. I

oktober bildade de tre företagen ett gemensamt utvecklingsbolag; HSG Development AB.

Samtidigt med det nya bolaget presenterades en ny experimentbil där hybridsystemet byggts in i en Volvo 850.

Studier har också inletts gällan- de tillämpning av HSG i hybrid- system för lätta bussar.

Andra studier avser el-och värmeproduktion för villaområden och anläggningar av olika slag.

Prototyptillverkning av UT600 UT600 är en gasturbin i effekt- klassen 600-800 kW. Den är främst byggd för kontinuerlig drift i kom- binerad el-och värmeproduktion.

Utvecklingsarbetet har därför i hög grad inriktats på en enkel kon- struktion med lång livslängd, hög tillförlitlighet och lägsta möjliga emissioner.

Prototyptillverkning har star- tats upp under året och provnings- programmet kommer att inledas under 1994.

Expansiv underhållsverksamhet Volvo Flygmotorgruppens totala verksamhet inom land- och sjö- baserade gasturbiner omfattar så- väl utveckling och komponent- tillverkning som underhåll.

Underhållsverkstaden ligger i Arboga och är en division i Volvo Aero Support.

Utvecklingen inom befintliga program, främst avseende motorer från Rolls-Royce och Allison, har varit positiv under året.

En rad framtidsinriktade in- vesteringar har inletts. Bl.a. ut- byggnad av provningsresurserna och av en komplett översynsresurs för General Electrics gasturbin LM1600, som är ett derivat från grundmotorn till JAS 39 Gripen.

(17)

KONCERNÖVERBIKT-AFFÄRSOMRÅDE FORDONSKOMPONENTER

D

e tre divisionerna inom affärs- området Fordonskomponenter är i hög grad beroende av mark- nadsutvecklingen för personbilar, lastbilar och bussar.

För division Dieselmotorkom- ponenter är det främst lastvagns- marknaden som styr. Här fortsatte förra årets nedgångar under våren, men kompenserades till stor del av en återhämtning på de viktigaste marknaderna under andra halvåret.

En motsvarande utveckling återspeglas i försäljningen av kornfortvärmare för personbilar, lastvagnar och arbetsfordon.

Försäljningen av värmare till fritidsbåtar har legat på fortsatt stabil nivå.

Marknaden för hydrostatiska drivsystem påverkas mindre av fordonsindustrin, och mera av den miljö-och energipolitiska utveck- lingen.

Dieselmotorkomponenter jubilerar och förnyar

Dieselmotorkomponenter firade under året sitt 20-årsjubileum med att inviga sin nya produktionslina för kompletta vipparmar till moto- rerna i Volvos nya lastvagnsserie FH12.

Vipparmslinan är högt auto- matiserad och har många inslag av

Nya produkter och nya samarbeten.

ny produktionsteknik. Den utgör en viktig milstolpe i det långsiktiga förändringsarbetet inom divisio- nen.

Motortillverkaren Perkins har tillkornmit som ny kund. Produk- ten är ett lock till svänghjulskåpa, avsett för denjapanska marknaden.

Renodling av värmar- programmet

Som ett led i åtgärdsprogrammet för att stärka konkurrenskraften på marknaden för värmare, har en radikal renodling av produktpro- grammet slutförts under året. Resul- tatet är tre basprodukter som täcker in merparten av alla applikationer på marknaderna för personbilar, lastvagnar, arbetsfordon och fritids- båtar. De tre basvärmarna är upp- byggda enligt ett gemensamt kva- litetskoncept med bl.a. alla utsatta delar i rostfritt stål.

Utvecklingen av en ny genera- tion värmare, anpassad till fram- tida motorkoncept fortsätter.

Breddad fältprovning av nya Cumniosystemet

Fältprovningen av det nya Cumulosystemet, med helt hydro- statisk transmission, har fortsatt med goda resultat under året. I J apan kommer provningen i stads- buss att kompletteras med tillämp- ning i en lastbil för innerstads- transporter.

I Canada har samarbete inletts med FIBA - ett företag som ligger långt framme när det gäller natur- gastillämpningar i fordon. Avtal har tecknats gällande fåltprovning i stadsbuss och i sopbil.

Cumulasystemet utnyttjar driv- källan optimalt och återvinner bromsenergi. De viktigaste för- delarna är låg bränsleförbrukning, minimala utsläpp och mjuk gång.

(18)

KONCERNÖVERSIKT- AFFÄRSOMRÅDE HYDRAULIK

M

arknaden för hydraulproduk- ter har påverkats kraftigt av lågkonjunkturen under året. Ned- gångarna var störst under första halvåret, speciellt i Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien.

En viss återhämtning har dock märkts under senare delen av året, framför allt i USA och England, men också i de skandinaviska länderna.

För VOAC Hydraulics, som har Tyskland som största enskilda marknad, resulterade nedgångarna i en total volymminskning på ca 8%.

Koncentration på mobil hydraulik

VOAC Hydraulics, som ägs till lika delar av Atlas Copco och Volvo Flygmotor, har under året fortsatt sin omstrukturering och renodling av verksamheten. Som ett led i den strategiska inrikt-

ningen mot mobil hydraulik, har pro-

duktionsenheten

VOAC Hydranlies stärker sin position inom mobil hydraulik.

i Berlin sålts. Produkterna här var huvudsakligen avsedda för indust- riella tillämpningar.

Nya produkter

Samtidigt har produktprogrammet inom mobil hydraulik förstärkts.

De nya produktema som lanserats under året är en variabel pump med beteckningen V 40 och en lastkännande ventil.

Ett viktigt samarbetsavtal har slutits med Eaton och Poclain Hydraulics. Samarbetet avser ge- mensam utveckling och lansering av en variabel pump för slutna system och hydrostatiska trans- missioner.

Högre kvalitet och kortade ledtider

I det inre förändringsarbetet har viktiga delmål uppnåtts under året.

Bl. a. har kraven för kvalitetsnor- men ISO 900112 uppfyllts av samt- liga produktionsenheter. Uppbygg- naden av en ny arbetsorganisation med självstyrande grupper har fortsatt under året. Här är de viktigaste målen ökad effektivitet och kortade ledtider.

Faktureringen för atTårsområdet hydraulik ökade till 710 Mkr (662).

(VOAC Hydraulks AB redo- visas i Volvo Flygmotorgruppen enligt kapitalandelsmetoden. Se

"Koncernredovisning" under N o ter och kommentarer.)

(19)

P

ersonalutvecklingen har en central roll i det långsiktiga förändringsarbetet inom Volvo Flygmotorgruppen.

Med ''k.undtillfredsställelse"

som övergripande mål, har fem delmål satts upp som vägledande för det personalinriktade arbetet.

Stark rekryteringsbas

Det första delmålet är att bibehålla en stark rekryteringsbas. Här är långsiktigheten en viktig grund- pelare. Det innebär bl. a. att elev- ingenjörsprogrammen fortsatt i full omfattning, trots att personalminsk- ningar varit nödvändiga under de senaste åren. Detsamma gäller för samarbetet med högskolorna, där bl.a. ett 50-tal examensarbeten genomförts under året.

Den gymnasiegren som starta- des i samarbete med kommunen hösten 1992 fortsätter också sin verksamhet planenligt. Under året har dessutom ett tvåårigt internt utbildningsprogram på högskole- nivå startats.

Kompetensutveckling

Kompetensområden som ledarskap och verksamhetsutveckling har

Medelantal anställda

PERSONALUTVECKLUNG

Långsiktiga satsningar inom personalutveckling.

prioriterats för att driva föränd- ringsarbetet framåt. Ambitionen är också att snarast få fram kompe- tensprofiler på alla medarbetare, och att uppnå l 00% täckning vad gäller utvecklingssamtal.

Ledarplanering och ledar- utveckling

Utvecklingen av ledarskapet är en annan central del i de långsiktiga satsningarna. Efter årets verksam- het har sammanlagt 11 O anställda genomgått det program för grund- läggande ledarutveckling som inleddes 1989.

Ett pilotprojekt har startats för att identifiera och utveckla poten- tiella chefer inom organisationen.

Ett nytt utbildningspaket har tagits fram för att öka kunskaperna i projektarbete. Utbildningen ge- nomförs i tre steg och baseras på en speciellt utarbetad handbok.

Arbetstillfredsställelse

Här är insatserna främst inriktade på företagshälsovården och fritids- verksamheten. Företagshälsovår- den har under året anslutits till husläkarsystemet och därmed blivit tillgänglig för de anställdas anhöriga.

I de förebyggande a,ktiviteterna ingår bl.a. olika former av frisk- vård, personalsociala ronder och en ergonomigrupp.

sjukfrånvaron har minskat under året till knappa 2% för månadsavlönade och ca 4% för timanställda.

Nytt lönesystem

Det femte delmålet är att skapa ett nytt lönesystem, som bättre harmo- nierar med företagets lönepolitik och förändrade arbetsorganisation.

Det nya systemet ska också stimu- lera alla anställda att höja sin kom- petens och ta ökat ansvar.

löner och andra ersättningar (exkl. lönebikostnader), tkr

Medelantalet anställda har beräknats som ett genomsnitt av antalet 1993 1992

anställda personer, baserat på mätningar vid slutet av varje kvartal.

VOLVO FLYGMOTOR AB Korrigering har gjorts för personal med deltidsanställning.

1993 1992 Styrelse och verkställande ledning 3.193 3.662

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Övriga anställda 519.106 548.496

VOLVO DOTTERBOLAG l SVERIGE

FLYGMOTOR AB Styrelse och verkställande ledning 2.'!80 2.079

Trollhättan 391 2.215 2.606 451 2.448 2.699 Övriga anställda 286.350 223.171

DOTTERBOLAG DOTTERBOLAG l ENGLAND

l SVERIGE Styrelse och verkställande ledning 468 409

Arboga 196 679 875 189 689 878 Övriga anställda 1.965 972

Bromma 44 519 563 37 493 530 KONCERNEN TOTAL T

Malmö

s

39 44 4 35 39

Styrelse och verkställande ledning 6.441 6.150

245 1.237 i.482 230 1.217 1.447 ÖVriga anställda 807.421 772.639

DOTTERBOLAG

Totalt 813.862 778.789

l ENGLAND 1 7 8 1 6 7

Totalt 637 3.459 4.096 682 3.671 4.353

Tsbelfer och uppgifter gbllande personaRige och IÖ.'Iflr ingAr l filtvs/11lingsb9rlltelsen.

(20)

f 11

•·

L

J'

j '

L

[.

i'

FAKTURERINGAR OCH INVESTERINGAR · VOL VO FLYGMOTORKONCERNEN

Volvo Flygmotorkoncernens fakturering fördelad per geografiskt omride a roo

Mkr 3827

:>A!\~

Svenge

!

655

i

l _ _ 1 _ __

1

Europa

l

l '

Nordameoka och

l

l

l

1345

l

l

ovnga marknader--~

_l j

1989 1990 1991 1992 1993 Svenge 927 830 1.671 1 701 1 627 Norden utanfor

Sv ange 114 126 150 129 102

Europa utanfor

Norden 488 568 656 316 553

Nordamanka 1078 1 039 1208 1.243 1 325

Ovnga marknader 28 27 15 29 20

Votvo Flygmotor-

koncernen totalt 2635 2590 3700 3.418 3.627

Volvo Flygmotorkoncernens produktutveckling

Mkr !156

Uppdragsutveckllng _ _

Egen produktutveckling j 114 och nya plt)Jellt ---i

i

l Ulvecldmgslll88lser hol l 3$7

samarbetspartners

j

1989 1990 1991 1992 1993

Volvo Flygmotorkoncernens fakturering fördelad p6 affärsområden

Mkr

Mthtara flygmotorer--

CMia flygmotoret - -

CtVIIa Ollerayner

Ovnga affars- områden

1989 1990 1991 1992 1993 M1htåra flygmotorer 719 633 1 417 1 316 1 201 CIVIla flygmotorer 968 935 1 099 1.040 1.084 Crvlla oversyner 148 202 355 710 986

Rymd 141 130 221 124 142

Små gasturb~ner 16 15 20 30 25

Fordonskomponenter 255 249 238 198 189

Hydraulik* 377 422 346

Ovngt 11 4 4

Volvo Flygmotor-

koncernen totalt 2635 2590 3700 3418 3627

* Intressebolag fr.o m. 92 01.01.

Tillförda medel från årets verksamhet jimfört med egen produktutveckling samt Investeringar l anläggningar och Immatertella tillgångar

r--;1 Ttllforda lnvestenngar 1 an-

r--1 ! ·

Egen produkt·

l_ medel'* laggl'llngar och I!Tl· \ utveckling mateneNa tillgångar

Mkr 873

~

1~1

i __

j __

1989 1990 1991 1992 1993

*'Oeftrulloner se std 31

(21)

Volvo Flygmotorkoncernen 1989- 1993

Belopp i Mkr

Resultaträkning

Fakturering ... . Rörelseresultat ... . Finansiella intäkter och kostnader ... . Resultat efter finansiella intäkter och kostnader ... . Omstruktureringskostnader ... . Resultatandel i intressebolag ... .

1989

2.635 241

75 316

Resultat före skatter ... 316 Skatter .. . . ... ... ... ... ... . .. . . . ... . . ... . . ... . . .. - 1 06 Minoritetsandel i resultat ... . Årets nettovinst ... 21 O

Balansräkning

Likvida medel ... . Övriga omsättningstillgångar ... . Anläggningstillgångar ... . Summa tillgångar ... . Kortfristiga skulder ... . Långfristiga skulder ... . Minoritetskapital ... ..

Eget kapital ... ..

Summa skulder och eget kapital ......... .

Nyckeltal

1.148 2.755 717 4.620 2.874 624 1.122 4.620

Andel eget kapital*,% ... 24,3 Avkastning på sysselsatt kapital*,% ... 17,3 Avkastning på eget kapital*,% ... 19,1 Räntetäckningsgrad* ... 13,9 Balanslikvid ilet• .. ... ... ... .... .... .. .... .... .... .... ... . .. 1 ,4

Övriga uppgifter

Investeringar i anläggningar ... 222 Investeringar i immateriella tillgångar ... 337 Antal anställda den 31 december ... 3.804 Löner och lönebikostnader ... 869 Utdelning till aktieägaren ... 27,8

• Definitioner se sid 31.

1990

2.590 8 92 100

100 - 48

52

666 3.226 813 4.705 2.845 689 1.171 4.705

24,9 6,6 4,5 3,7 1,4

157 9 3.996 959 9,0

1991

3.700 172 56 228 -109

119 - 62 - 19 38

966 3.493 916 5.375

3.400 727 44 1.204 5.375

22,4 7,4 3,2 4,4 1,3

179 78 4.420 1.205 12,0

1992

3.418 280 75 355 -44 2 313 -98 - 8 207

865 3.738 1.048 5.651

3.512 686 19 1.434 5.651

25,4 15,5 15,7 15,3 1,3

1993

3.627 170 84 254 -47 - 7 200 + 8 - 3 205

1.016 2.717 1.018 4.751

2.525 574 22 1.630 4.751

34,3 9,4 13,4 29,9 1,5

169 144

30 12

4.288 4.046

1.128 1.153 45,0 50,0

(22)

·~.

l

.i

j., r

~

Förvaltningsberättelse · Volvo Flygmotor AB

V

olvo Flygmotor AB är ett hel- ägt dotterbolag till AB Volvo.

Volvo Flygmotorgruppen består av Volvo Flygmotor AB med dotter- bolagen Volvo Aero Support AB och ScanMotivc AB i Arboga, Scandinavian Aero Engine Services AB i Bromma, United Turbine AB i Malmö, United Turbine (UK) Ltd.

i Warwick, England och VFA North America Inc. i Delaware, USA.

Verksamheten är indelad i sju affärsområden:

MILITÄRA FLYGMOTORER som huvudsakligen arbetar med utveckling, produktion, tekniskt stöd och underhåll av motorer för svenska flygvapnet.

CIVll..A FLYGMOTORER som utvecklar och tillverkar kom- ponenter till civila flygmotorer.

CIVILA ÖVERSYNER som gör underhåll på olika typer av civila flygmotorer.

RYMD som utvecklar och till- verkar komponenter till framdriv- ningssystem för rymdfarkoster.

SMÅ GASTURBINER som främst utvecklar gasturbiner för industriella, mobila och marina applikationer.

FORDONSKOMPONENTER som har verksamhet inom pro- duktområdena dieselmotorkompo- nenter, hydrostatiska drivsystem och fordonsvärmare.

HYDRAULIK som omfattar utveckling, tillverkning och mark- nadsföring av hydraulmaskiner och kompletta system, bedrivs i VOAC Hydraulics AB, som ägs gemensamt av Volvo Flygmotor och Atlas Copco.

Ökad konkurrens har präglat såväl den militära som civila flyg- motorindustrin under 1993. På den militära sidan leder en allt öppnare marknad till ökade krav på inter- nationell anpassning och förbätt- rad konkurrenskraft.

På den civila sidan präglas marknaden av en fortsatt svag efter- frågan och en allt lägre leverans- nivå. Fortfarande står ett stort an- tal flygplan på marken, vilket innebär att en vändpunkt för flyg-

Militära Flygmotorer Första serieflygplanet JAS 39 Gripen levererades till flygvapnet den 8 juni. Vid en flyguppvisning i Stockholm två månader senare havererade flygplanet. Orsaken till haveriet kunde snabbt fastställas och åtgärdas. Provflygningarna med JAS 39 Gripen återupptogs den 29 december. Volvo Flygmotor har endast påverkats marginellt av haveriet.

Den tidigarelagda utfasningen av AJ37 Viggen har redan under året medfört en minskning av underhållsbehovet Såväl Viggens RM8- som Drakens RM6-motorer har under året uppvisat god flyg- säkerhet och hög tillgänglighet.

FMV beslutade att successivt byta ut RM9-motorerna på skol- flygplanet SK60 mot en ny ameri- kansk motor, Williams FJ44, vilket medför en minskad underhålls- volym för Volvo Flygmotorgruppen.

Tillsammans med Pratt &

Whitney slöt Volvo Flygmotor ett avtal med US Air Force gällande underhåll av apparater till motor Fl 00. Avtalet innebär en kraftig ökning av verksamheten inom apparatunderhålL

Ett långsiktigt kontrakt avseen- de service och underhåll av fem gasturbinanläggningar i Spanien tecknades med det engelska före- taget European Gas Turbines.

Avtal träffades om leverans av ett Miljöhus till Korea för prov- ning av F16-plan. Avtalet innebär ett genombrott i satsningarna på export av Miljöhus.

Affärsområdets fakturering uppgick til11.201 Mkr (1.316).

Civila Flygmotorer

Verksamheten är baserad på sam- arbetsavtal med ledande motortill- verkare. Marknaden präglades även under 1993 av låg orderin- gång och sjunkande leveranser.

Anpassning av verksamheten till den nya marknadssituationen och förbättring av konkulTenskraften har fortsatt.

l .everansema av komponenter till General Electri<.'S motor

cr6-

produktion av reservdelar till motor CF6-6.

Samarbetet med Pratt &

Whitncy omfattar tre motorer i mellanklasscn: JT8D, V2500 och PW2000. JTHD tillhör dc äldsta motorerna på marknaden och är under utfasning. V2500 och PW2000 har redovisat stabila leveransvolymer.

Samarbetena med Rolls-Royce på motorer till flygplan i storleks- klassen upp till 100 passagerare och Allied Signal på motorer till mindre passagerarplan och lätt affärsflyg har båda drabbats av sjunkande leveransvolymer under året.

Affärsområdets fakturering uppgkk till 1.084 Mkr ( 1.040).

Civila Översyner

Lågkonjunkturen fortsatte att på- verka branschen negativt med mins- kat flyguttag och därav minskat underhållsbehov.

I affärsområdet ingår verkstä- der i Arboga, Bromma och Troll- hättan.

I Bromma har resurser byggts upp för översyner på den nya Pratt

& Whitney-motorn PW4000, som används i stora passagerarflygplan som Boeing 767.

Föregångaren till PW 4000 är JT9. Detta program har utökats med versionen -7R4. Därmed om- fattar översynsverksamheten samt- liga generationer av JT9-motorerna.

De medelstora motorerna har drabbats hårdast av nedgången på t1ygmarknaden. Detta har främst drabbat de äldre versionerna av JT8-motorerna. Delvis har bort- fallet kompenserats genom nya avtal gällande den senare genera- tionen JT8D-200.

Översynerna på de små turbo- fläktmotorerna JT 15D, som finns i Cessna Citation, har minskat mar- kant. Den något större motorn, TFE731 för större och exklusivare affärsjetplan, har däremot när det gäller översyner legat kvar på stabil nivå.

Affärsområdets fakturering uppgick till 986 Mkr (710).

References

Related documents

Enligt en lagrådsremiss den 11 december 2003 (Näringsdepartemen- tet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen

Ericsson fick under året strategiskt viktiga beställningar bland annat på en ny patenterad bredbandsväxel, där de forsta leveranserna gjordes i början av 1994· Vidare fick

I början av 1993 beslöt Förenade Kommunföretag att avveckla den tekniska konsultrörelsen i K-Konsult. Verksamheten har så långt möjligt sålts till externa köpare

Nyemissionen som genomfö rdes i hörjan av 1994 stärkte soliditeten med 2 procentenheter och konverteringe1 av (ör/ags/ån 87194 stärkte soliditeten med ytterligare 2

av förlagslån 87194 stärkte soliditeten med ytterligare 2 procentenheter. Målsättningen är att N CC-koncernen ska ha en soliditet på minst 25 proce1 sett över en

kommunikation. Försäljning, produktion av ljänster, installation och service sker genom regionerna. Regionernas verksamhet är delad i två affärsområden; Division

Efter två års utbildning, som inte bara omfattar hälsovård utan också engelska, kommunikation och administration, återvänder kvinnorna till sina byar där de framför allt arbetar

Som utomstående var det en fröjd att se hur civila samhällets represen- tanter, från alla tänkbara samhällska- tegorier och landsändar, tog plats och bidrog till utvärderingen