”Hallsituationer kan vara
stressiga med många barn på liten yta”
Förskollärares perspektiv på interaktioner vid utgång
Författare: Jenny Chiriac Handledare: Karin Larsson
Examinator: Ann-Christin Torpsten / Kristina
Självständigt arbete i
förskolepedagogiskt område, 15 hp
Abstrakt
Genom en skriftlig intervju med strukturerade och öppna frågor samlas
förskollärares perspektiv på interaktioner i tamburen in. Tolkning av förskollärarnas svar visar att det, som är viktigt för att en bra interaktion ska ske mellan barn och vuxen i en tambursituation, krävs tid för kommunikation genom en väl utvecklad arbetsstrategi. Bidraget av denna studie kan användas som inspiration för
reflektionsarbete för att förbättra för alla som har förskolan som sin arbetsmiljö, vuxen som barn.
Nyckelord
tambur, hall, förhållningssätt, tid, kommunikation, strategi, ”allas lika värde”, värdering, reflektion
Tack
Först och främst vill jag tacka de sju förskollärarna som svarat på mina frågor och sett till att jag har haft ett underlag att tolka och analysera i den här studien, utan er hade resultatet sett annorlunda ut!
Jag vill även tacka min handledare, som rätat ut allt virrvarr i både hjärna och på pappret och fått mig att hålla mig till “den röda tråden”, utan din hjälp hade uppsatsen sett helt annorlunda ut!
Därefter vill jag tacka min familj! Som stått bakom mig under tre och halvt år, plus lite till, som skött markservice och hållit sig lugna helger som kvällar. Tack!
Och så vill jag tacka ALLA mina vänner, gamla studiekamrater och nya kollegor, främst Hedvig och Miriam, som rättat mina konstiga meningar och hjälpt mig med råd om hur man skriver så alla andra förstår, utan er hade uppsatsen aldrig blivit godkänd!
Tack Jenny!
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och Frågeställning 2
3 Bakgrund och Tidigare Forskning 3
3.1 Teoretiska Begrepp 3
3.1.1 Samspelande atmosfär 3
3.1.2 Instabil atmosfär 3
3.1.3 Kontrollerande atmosfär 3
3.2 Interaktion mellan vuxen och barn 4
3.3 Fördelen med strategi 4
3.4 Tamburen, en plats för interaktioner 5
3.5 Vikten av tillgång på tid vid interaktioner 5
4 Metod 6
4.1 Val av metod 6
4.1.1 Strukturerad intervju 6
4.1.2 Öppna frågor 6
4.1.3 ”Self report” 7
4.2 Urval 7
4.3 Forskningsetik och forskaretik 7
4.4 Genomförande 8
4.5 Validitet 8
4.6 Metoddiskussion 9
5 Resultat och Analys 11
5.1 Tid 11
5.2 Kommunikation 12
5.3 Arbetsstrategi 13
5.3.1 Personalstrategi 13
5.3.2 Pedagogisk strategi 13
5.4 Sammanfattning av Resultat och Analys 14
6 Diskussion 15
6.1 Tamburen – en plats för interaktioner 15
6.1.1 Tidsbrist – Kaos 15
6.1.2 Accepterande eller Agerande 15
6.1.3 Dilemma 16
6.1.4 Överordnat värde 16
6.2 Det egna förhållningssättet 17
6.3 Förslag till vidare forskning 17
7 Referenslista 18
Bilagor
Bilaga 1 Informationsbrev Bilaga 2 Samtyckesblankett Bilaga 3 Berättelsen Bilaga 4 Intervjuguide
1 Inledning
“Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet [och] alla människors lika värde”
(Skolverket, 2018, s.5)
Det är många som använt sig av tambursituationer tidigare i både uppsatser, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Tambursituationer är intressanta. Det är många barn på liten yta, vilket kan vara en pressande situation för både barn och pedagoger. Alla blir varma av att klä på sig, eller av sig, eller med att hjälpa till med ytterkläderna. Kläderna ska sättas på i rätt ordning, eller hängas upp på rätt ställe efter användning. Där sker många intressanta interaktioner mellan barn och vuxna.
Pedagogernas förhållningssätt kan förändras från en samspelande till en
kontrollerande. Tambursituationer innehåller många moment som kan vara svåra men ack så lärorika för barns utveckling. Det är mycket att tänka på för att situationen ska bli så optimal som möjligt för alla parter.
Genom förskollärares perspektiv vill jag ta reda på vad det är de uppfattar som viktigt i en viss tambursituation, vad det är de reagerar på och reflekterar över. Det är genom deras syn på fenomenen i tamburen och deras erfarenheter som jag tolkar vad de anser är viktiga värden inom förskolan och speciellt vid tambursituationer.
För att kunna undersöka förskollärares syn på interaktioner mellan barn och vuxna och vilka värden de prioriterar i interaktionen används en observation, beskriven och nedtecknad av Eva Johansson i Möten för lärande (2003). I Berättelsen får vi möta barnen Dick och Mechmet och deras kamrater på en förskola i Sverige, samt den pedagog som tillsammans med barnen förbereder sig för utgång i en tambur (Bilaga 3). Dessutom använder jag mig av Johanssons (2003) tre atmosfärer som analysmodell. De tre atmosfärerna finns beskrivna och förklarade i kapitel tre;
Bakgrund. För att få bättre sammanhang för studien och få mer grund till studiens resultat kan det vara en fördel att även läsa den korta Berättelsen (Bilaga 3) ur Eva Johanssons Möten för lärande (2003).
Studien kan bidra till att pedagoger inom förskolans verksamheter kan känna igen sig, dels i Eva Johanssons Berättelse (2003), men även i svaren hos respondenterna och tidigare forskning. Jag hoppas att denna studie kan lätta på den press pedagoger kan känna, för att inte alltid räcka till. Samt att de uppmärksammar deras strategi när det kommer till tambursituationer, eller liknande situationer, och reflekterar, själv eller i arbetslag, över hur de kan förbättra situationen för både barn och vuxna.
2 Syfte och Frågeställning
Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på interaktioner mellan barn och vuxna i en tambursituation. Det är respondenternas uppfattningar av det som händer i en viss tambursituation, deras värderingar och reflektioner över händelsen och hur de själva hade gjort i samma sits som ligger till grund i studien.
För att kunna undersöka förskollärarnas perspektiv på tambursituationen används följande frågeställning;
• Vilka värden prioriterar förskollärare i interaktioner mellan barn och vuxna i en tambursituation?
3 Bakgrund och Tidigare Forskning
I följande kapitel framställs grundläggande begrepp, tidigare forskning och andra texter som håller med, eller motsäger belägg i de olika ämnena som framkommer i resultat, analys och diskussion. Förutom Eva Johanssons (2011) tre atmosfärer, Samspelande, Instabil och Kontrollerande, presenteras även rubriker såsom;
Interaktion mellan vuxen och barn, Fördelen med strategi, Tamburen - en plats för interaktioner och Vikten av tillgång på tid vid interaktion.
3.1 Teoretiska Begrepp
I kapitel fem; Resultat och Analys kommer en analysmodell baserad på Eva Johanssons (2003, 2011) studie användas. I den undersöktes pedagogers
förhållningssätt och deras förhållande till det pedagogiska arbetet i förskolan, samt verksamhetens innehåll och organisation med syftet att förbättra kunskapen om den pedagogiska verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Studien presenterades i boken Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan (2003) med en reviderad utgåva 2011. Johansson använder sig av en beskrivande, tolkande och jämförande analys och fann tre olika miljöer/atmosfärer beroende på hur fysiska och mentala interaktionen mellan barn och vuxna var vid olika tillfällen.
De olika atmosfärerna var samspelande, instabila eller kontrollerande. Här nedan följer en kort förklaring av vardera sfärer.
3.1.1 Samspelande atmosfär
Johansson (2011) fann att vid en samspelande atmosfär är pedagogerna lyhörda, de är någon som hör och ser vad det är barnet säger, eller försöker förmedla kroppsligt.
Pedagogerna behöver också vara närvarande, inte bara vid aktiviteten utan i
aktiviteten också och försöka inta barnets perspektiv, att se genom barnets ögon och förstå barnets upplevelser. Vidare ska de vuxna inta en tillåtande position och vara beredd på att överträda gränserna och reglerna, som oftast satts av vuxna, i barnens miljö.
3.1.2 Instabil atmosfär
En instabil atmosfär visar på variationer i samspelet mellan barn och vuxna, där både närheten till barnet och ett visst avståndstagande finns hos pedagogen
(Johansson, 2011). Ett arbetslag kan bidra till en samspelande atmosfär med öppna interaktioner mellan barn och vuxna, samtidigt som stressiga situationer framkalla begränsningar och kontrollerande samspel med känslan av förargelse och otålighet.
I den instabila atmosfären, kan pedagogen te sig både närvarande som frånvarande.
Hen kan vara “vänligt distanserade” med ett tillkämpat lugn och högt koncentrerad och till och med i obalans och med motsägelser (Ibid).
3.1.3 Kontrollerande atmosfär
Vid en kontrollerande atmosfär strävar vuxna efter kontroll. En viss sorts kontroll krävs alltid för att kunna leda den pedagogiska verksamheter och kontrollen ligger alltid på den vuxnes ansvar. Kontroll behöver dock inte bara betyda nackdelar för barn. Johansson (2011) betonar att kontroll kan bedrivas på varierat sätt och grad.
Till skillnad från den samspelande atmosfären intas den kontrollerande atmosfären
från den vuxnes perspektiv och den är en mer eller mindre tillåtande position som sätter gränser och regler. Dock kan kontrollen utmärkas med både stark
lärarkontroll, ett strategiskt förhållningssätt där barns demokratiska roll förminskas.
Eller med svag lärarkontroll, som kännetecknar ett kommunikativt förhållningssätt och vilket öppnar upp för barns egna val, eller kanske en maktkamp om kontrollen.
3.2 Interaktion mellan vuxen och barn
Först måste begreppet interaktion fastställas, både interaktion mellan människor och inom förskolans verksamhet. Nationalencyklopedi (u.å.a) definierar interaktion vid ett samspel mellan individer som gemensamt påverkar varandra genom språk, gester eller symboler. Williams (2006) skriver att “i ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion”. Hon fortsätter förklara att Vygotskijs teorier baseras på att det är det sociala samspelet och interaktionen som till största del bidrar till barns lärande och utveckling. Enligt Nationalencyklopedin (u.å.b) är kommunikation en nödvändighet för människan för att få en “fullvärdig psykisk, social och kulturell utveckling.” Kommunikation kräver ett språk, verbalt eller icke-verbalt, och redan nyfödda barn har behov av att uttrycka sig för att få sin önskan uppfylld.
Løkken, Bjørnestad, Broekhuizen och Mosers (2018) forskning jämför
strukturerande funktioner med interaktionskvaliteten inom förskolor i Norge. De fann ingen skillnad i sin studie mellan stark och svag lärarkontroll, när det kom till kvaliteten på interaktioner utan menar på att “andra faktorer kan kompensera för strukturella brister” och rekommenderar utökade undersökningar för att kunna fastställa detta. Dock kunde Løkken med flera konstatera att de skedde fler
interaktioner vid färre barn, max tre barn per pedagog, vilket betyder att pedagogen har mer tid att ge varje barn.
3.3 Fördelen med strategi
Det finns olika strategier förskollärare kan göra för att förhållandena inom förskolan ska bli så optimala som möjligt för barn och pedagoger. Mårdsjö Olsson (2010) skriver om de strukturella faktorer, såsom storlek på barngrupp och antal pedagoger i gruppen, som ständigt förändrar och utökar förskollärares ansvarsområde. Mårdsjö Olsson fortsätter förklara att förskollärare behöver utveckla sina arbetsuppgifter genom att strukturera sin tid för att kunna utföra sina uppdrag. Hon påpekar vikten av schema för att få tiden att räcka till.
Hatcher och Squibb (2011) undersökte pedagogernas rutiner vid påklädning av förskolebarn för utgång under vintertid. De förklarar att vid påklädningssituationer tvingas pedagogen till att fokusera på ett barn och dess behov, samtidigt som hen har överblick över de andra barnen och i sin tur deras påklädning i tamburen.
Hatcher och Squibb fortsätter berätta att just påklädning på förskolan är ett ofta återkommande moment som är tidskrävande och komplicerat. Samtidigt är det ett moment som alstrar många interaktioner mellan barn och vuxna. Därav är just tambursituationer intressanta att observera och reflektera över, där mycket ställs på spel för både pedagoger och barn. Hatcher och Squibbs studie uppmärksammar att pedagogerna har flera strategier för att underlätta tambursituationen för både barn och vuxna men att pedagogernas övergripande mål var påklädningen. De fann att påklädningsrutiner upptar uppemot fjorton procent av barns tid på förskolan. Men
genom att förflytta pedagogers perspektiv från den nödvändiga påklädningen, till att utnyttja interaktionen mellan barn och vuxna, barnens jämställda samspråk och deras samarbete, skapa en värdefull lärandesituation. Pedagogernas strategier för påklädning av vinterkläder på förskolan sammanfattas i Hatcher och Squibbs artikel med pedagogen som modell och förebild för barnen, men också pedagogens
uppmuntran och motivation till påklädning och utgång, samt olika tips och
problemlösning av hur man klä på sig. Strategierna fungerade så länge de var fler än en pedagog med i tamburen. De gånger som någon pedagog fattades slutade
påklädningssituationen i vilt kaos.
3.4 Tamburen, en plats för interaktioner
Enligt Skolverket (2020) är det “människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor”
som är grundvärden inom skolans och förskolans värld. Förutom de grundläggande värderingarna, “som formar en individs normer och handlingar” tillkommer även andra värden såsom “instrumentellt värde” som kan leda till effektivisering av ett grundvärde (Nationalencyklopedin, u.å.c, u.å.d).
Puroila, Johansson, Estola, Emilson, Einarsdóttir och Broströms (2016) studie utgår från samma tambursituation, Berättelsen (Johansson, 2003), som i denna
undersökning. I deras studie får respondenter svara på vilka olika värderingar de värdesätter i sitt arbete med barn inom förskolor i Norden. Värden som; omsorg, ordning och regler, kompetens och demokrati var de som ansågs mest värdefulla i alla de nordiska länderna. Puroila med fleras (2016) undersökning upptäckte i likhet till Hatcher och Squibbs (2011) att fler av pedagogerna ansåg att påklädningen i tamburen var ett kaotiskt moment. Respondenterna i Puroila med fleras (2016) studie beskrev tambursituationen som ett ”postkontor” där barnen stod i kö för att få hjälp. Dock påpekade några respondenter att ett lugn infann sig i tamburen i slutet av påklädningen. Vidare skriver Puroila med flera att pedagogerna i undersökningen inspirerades av studien till att reflektera över deras egna situationer och hur de själv förhåller sig till barnen vid påklädning (Ibid).
3.5 Vikten av tillgång på tid vid interaktioner
Syftet med Whitaker, Dearth-Wesley och Goozes (2015) studie var att avgöra om stress på förskolan kan förknippas med sämre kvalitet i relationen mellan barn och lärare, i ett hälsoprogram för låginkomstfamiljer i USA. Deras hypotes var att stress leder till brister i den kommunikativa kvaliteten mellan barn och förskollärare, resultaten visade dock inte på det men studien konstaterade att stressen ökade konflikterna mellan lärare och barn.
4 Metod
Det är förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter som ligger till grund i de svar som används till empiri och tolkats i kapitel fem; Resultat och Analys.
Förstahandsupplevelserna för respondenterna är indirekta då de baserat sina svar på en redan observerad och nedskriven situation i en tambur, och berättelsen från tamburen kan respondenterna mycket väl ha läst tidigare då den ingår i Möten för lärande av Eva Johansson (2003), men det är endast deras erfarenheter och
specifika livsvärldar som ligger till grund för empirin. För att ta reda på deras syn på interaktioner mellan barn och vuxna i tamburen har nedanstående metod använts och med rubriker som följer; Val av metod med underrubriker som, Strukturerad intervju, Öppna frågor och “Self report”, Urval, Forskningsetik och forskaretik, Validitet, Genomförandet och slutligen Metoddiskussion.
4.1 Val av metod
Valet av metod baseras dels på förhållandet i världen på grund av pandemin covid- 19 och dels av nyfikenhet inför en något ovanlig metod som vanligtvis inte görs i kvalitativa forskningar, att skriftligt samla in empiri. Resultatet av val av metod besvaras under metoddiskussionen.
4.1.1 Strukturerad intervju
Björkdahl Ordell, Dimenäs och Davidsson (2007) förklarar att intervjuer är ett bra hjälpmedel för förskollärare för att få reda på vad barn på förskolan tänker, och få en djupare förståelse för dem i allmänhet. Samtidigt krävs det att den som intervjuar har en förförståelse om området som ska utforskas, för att kunna bortse från sina egna uppfattningar och lyssna på vad respondenten uttrycker. Valet att ställa strukturerade frågor under intervjun, var för att undvika att komma alltför långt bort från syftet och frågeställningen. Att välja strukturerade frågor som metod ger forskaren möjlighet att starkt kunna styra frågorna och svaren in på rätt spår (Denscombe, 2018). De strukturerade frågorna möjliggjorde för den skriftliga metoden att samla in undersökningsmaterial. De respondenter som gett sitt samtycke till medverkan fick instruktioner, den text som ska läsas innan intervjufrågorna, och intervjuguiden skickade till sig och kunde i lugn och ro besvara frågorna när tillfälle gavs. Möjligheten att ställa följdfrågor fanns inte till den skriftliga intervju och det kan ses som både fördel och nackdel. Fördelen var att jag inte kunde pressa respondenterna på eftersökta svar, utan de fick själva anse när frågan var färdigsvarad. Dock krävs det välplanerade frågor som besvarar allt som studien efterfrågar. Bryman (2007) förklarar att ändamålet med strukturerade intervjuer är att genom ett standardiserat frågeformulär blir skillnaderna mellan respondenternas svar ytterst få. Men det är respondenternas unika och nyanserade svar samt min tolkningen av dessa som gör denna undersökning specifik.
4.1.2 Öppna frågor
Denscombe (2018) förklarar att öppna frågor är ofta korta men att svaren kan vara långa. I motvikt till den strukturerade formen av intervjufrågor gavs respondenten möjlighet till att själv formulera sina svar, bestämma längden av svaret och
innehållet. Trots att ämnet i frågorna var mycket centrerade till just frågeställningen
kunde respondenten nyansera sina svar efter egna erfarenheter. Kombinationen strukturerad intervju med öppna frågor ger ett avsmalnande område, där det inte finns större möjligheter att sväva utanför det som är tillfrågat, men samtidigt möjlighet till nyansering genom respondentens svar på de öppna frågorna.
4.1.3 ”Self report”
Ett sätt att skaffa sig kunskap om hur förskollärare upplever ett fenomen, till
exempel en tambursituation, och deras egna erfarenheter av liknande situationer kan undersökas genom ”self report” (Björkdahl Ordell m.fl., 2007). Genom de skriftliga svarens från den skriftliga intervjun, tolkades vissa begrepp och uttryck som särskilt beskrivande, för det syfte och frågeställning som studien baseras på. Björkdahl Ordell med flera (2007) skriver att betänketiden respondenten ges genom den skriftliga intervjun, ger svaren ett djup som kanske uteblir under en muntlig intervju.
För en ovan intervjuare kan tystnaden som uppstår vara outhärdlig och lämnar inte tid åt respondenten att tänka och svara. Genom att respondenten har fått tid att tänka ut sina svar, och själv fått bestämma längden på svaren, märks nyanseringen av de olika uttrycken i texten som kommer till användning i analysen av resultatet.
4.2 Urval
Urvalet av respondenter är en kombination av subjektivt urval samt ett
bekvämlighets- och snöbollsurval. Denscombe (2018) förklarar att ett subjektivt urval kräver att forskaren redan har kännedom om urvalet och att de uppfyller de krav, såsom relevans för det ämnet eller kunskap om eller erfarenhet av ämnet.
Vidare förklarar Denscombe (2018) att bekvämlighetsurvalet är ett normalt och vanligt förekommande sätt av forskare att välja respondenter till en undersökning.
Om det urval som söks finns lättillgängligt är detta ett snabbt, billigt och enkelt sätt att samla in data till studien (Ibid).
De respondenter som gav sitt samtycke och svar på frågorna i intervjun var sju stycken. Alla är förskollärare i åldrar mellan 30-57 år och med 2-35 års erfarenhet inom verksamheten barnomsorg/förskola. Att endast förskollärare svarat på intervjun är ett slumpmässigt urval, då jag inte eftersträvat detta. Däremot innehöll alla utskickade dokument till respondenterna förskollärare istället för pedagog som kanske hade öppnat upp för fler svar från andra yrkeskårer än just förskollärare.
Tanken var en blandad yrkeskår, så som det kan se ut ute i verksamheten i vanliga fall, med outbildade, barnskötare och legitimerade lärare. Dock tillfrågades endast förskollärare och dessa i sin tur fick endast svar från förskollärare.
4.3 Forskningsetik och forskaretik
Utifrån God forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017) måste forskare visa hänsyn till forskningsetik och forskaretik. Inom forskningsetiken finns grundläggande principer såsom; trovärdighet i studiens kvalitet, att forskningen är uppriktig och ärlig på ett objektivt sätt samt det ansvar som vilar över hela forskningsprocessen, från början till slut.
Frånsett principerna för god forskning finns det även ett individskyddskrav
(Björkdahl Ordell m.fl., 2007) som behandlar forskaretiken och de objekt som ingår i forskningen. De fyra huvudkraven i individskyddskravet är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vid skriftlig intervju är extra tydlighet vid information och frågeställning viktig, för att besvararen ska känna sig införstådd med vad som ska undersökas, förstå frågeställningen och undvika missförstånd (Björkdahl Ordell m.fl., 2007). Nyttjandekravet är en hållpunkt i informationen om studiens syfte till respondenten (Bilaga 1 och 2). Det innebär att efter studien genomförts till belåtenhet, samt blivit bedömd, godkänd och registrerad kommer alla insamlade uppgifter och svar från respondenterna att förstöras. De enda bevis på samarbete kommer vara deras egna igenkännande i uppsatsen. Om forskare och forskning inte förhåller sig till dessa olika principer kan det få förödande resultat för framtida forskning samt för alla som lever på denna jord (Vetenskapsrådet, 2020).
4.4 Genomförande
Information om studien och samtyckesblankett (Bilaga 1 och 2) fick respondenterna utskickat innan, där de kunde ställa sig till om de ville delta i studien eller icke.
Intresset eller tillgång på tid till intervju var svalt och efter påminnelse utökades utskicken till ytterligare, för mig kända, förskollärare. Slutligen gav sju förskollärare samtycke till insamlande av empiri till studien. Eva Johanssons Berättelsen (2003, Bilaga 3) skickades ut tillsammans med instruktioner och intervjuguide (Bilaga 4) och besvarade frågorna som ligger till grund i studien. Trots att det är en frivillig intervju kan jag tänka mig att de kan kännas tvunget, dels på grund av den personliga kopplingen till forskare samt till det behov som finns för fler utbildade förskollärare. Respondenterna avgjorde själva hur långa svar de ville skriva på vardera fråga, samt tiden de behövde för att sammanställa de skriftliga svaren.
Empirin skickade tillbaka via mejl. Svaren på intervjufrågorna från de sju förskollärarna lästes igenom ett flertal gånger, färgkodades och kategoriserades.
Tre olika kategorier, på vilka värden som prioriteras vid interaktion mellan barn och vuxna i en tambursituation, identifierades som; Tid, Kommunikation och Strategi eller struktur på arbetsfördelningen och arbetsupplägget. Förutom de tre tolkade värdena uppkom ett fjärde utifrån respondenternas svar på intervjufråga nio (Bilaga 4); vilket värde prioriteras mest, efter att ha läst texten, Berättelsen (Johansson, 2003). De flesta svar visade på att det mest prioriterade värdet är “allas lika värde”, där alla barn blir sedda och lyssnade till, pedagogens roll i bemötandet av olikheter och att alla är lika viktiga, vuxen som barn. Detta värde kan ses som ett överordnat värde till tid, kommunikation och arbetsstrategi, då det krävs tid, kommunikation och viss strategi för att kunna tillgodose alla.
4.5 Validitet
Kontroller om validiteten hos respondenternas svar är svårare att göra då de handlar om hur förskollärarna uppfattar och anser om tambursituationen och om deras känslor och erfarenheter om liknande upplevelser (Denscombe, 2018). Men genom att jämföra svaren och se likheter och återkommande begrepp som samtliga förskollärare använt sig av kan det utläsas att deras känslor och anseende om situationen är inte en företeelse, den förekommer hos fler än en respondent vilket ger trovärdighet och validitet till studien.
Enligt Björkdahl Ordell med flera (2007) bör undersökningsinstrumenten, såsom intervjuguide med frågor samt prövade som en förstudie. Dock fanns inte tid för en förstudie i en tioveckorsstudie, men med hjälp av en blivande kollega lästes samtliga dokument som skulle skickas ut till respondenterna noggrant och reviderades innan de skickades ut.
Pramling (refererad i Björkdahl Ordell m.fl., 2008) menar på att det genom
kvalitativ metod går att dra slutsatser även ur en liten undersökning av ett fenomen.
Variationen av de olika förskollärarnas erfarenheter samt den beskrivande berättelse om en tidigare skedd tambursituation kan öka förskollärares skicklighet att upptäcka och förstå andras erfarenheter genom sina egna (Ibid).
4.6 Metoddiskussion
En av studiens respondenter uppmärksammade mig på att det hade varit till fördel om frågorna hade kunnat diskuterats och skrivits kollegialt. Att flera pedagoger hade kunnat besvara frågorna tillsammans för att kunna gett en bredare och mer nyanserad version av erfarenheter och tänkande. Det ska däremot nämnas att två av respondenterna gjorde precis detta, samarbetade med frågorna och svarade
tillsammans. Detta är något jag kommer ta med mig i framtiden och kanske använda mig av inom min verksamhet och mitt arbetslag och kollegor. Där och då kan det finnas tid till att gemensamt läsa och reflektera över samma tambursituation, eller annan situation, med annat dilemma eller frågeställning. Det är genom reflektioner som utveckling sker, det visste Dewey och Piaget (Forsell, 2011) för länge sedan och även Björkdahl Ordell med flera (2007) skriver om just den här sortens sätt att kollegialt inhämta värdefulla perspektiv.
Den skriftliga intervjun är till nackdel för de respondenter som inte är vana att uttrycka sig skriftligt och sättet att utföra intervjun på ses mer som en kvantitativ metod. De strukturerade, öppna frågorna som skulle ge respondenterna fria tyglar till vad de ville uttrycka men inom ramen av vad det var jag ville ta reda på gav relativt korta svar och hade kunnat vara mer uttrycksfulla och nyanserade. Hade jag gjort om det hade jag kanske gjort en muntlig intervju istället för den skriftliga, för att få in ytterligare information, på en bredare plattform, eller om förloppet hade varit längre, utökat respondenterna på ett större, rikstäckande sätt, skickat ut frågorna som en nätbaserad enkät och på så sätt fått in mer kvantitativa resultat om än dock i skriftlig form.
De skriftliga frågorna och distanseringen gav ingen möjligheter till följdfrågor, men då alla respondenter på något sätt var kända för mig, gav det dem och mig möjlighet att ändå ställa frågor utöver de som finns i intervjuguiden. Likväl ska nämnas att det är bara en av respondenterna som var tvungen att fråga om en av frågorna då hen kände sig lite oklar om den och ville ha extra information. Björkdahl Ordell med flera (2007) förklarar att frågor i en intervju kan bli för mycket ledande in på rätt spår och svar. Intervjuaren kan redan ha föreställt sig ett svar och påverkar respondenten till ”det rätta svaret”. Dock kan en ledande fråga användas allra sist, om någon speciell fråga ej blivit besvarad under intervjun (Ibid). Vidare fanns det samtal vid inlämning av svarstexten som inbjöd till ytterligare frågor kring undersökningen och arbetet med uppsatsen, reflektioner av förskollärare som till
nyligen befunnit sig i samma sits som uppsatsförfattaren och vet om olika svårigheter under uppsatsen gång.
5 Resultat och Analys
I detta kapitel redovisas och analyseras respondenternas svar angående interaktionen mellan barn och vuxna i en tambursituation och de värden förskollärare prioriterar vid interaktionen med barn i tamburen. Utifrån respondenternas svar tolkades följande tre värden och rubriker; Tid, Kommunikation och Arbetsstrategi. Rubriken strategi innehåller också två underrubriker; Personalstrategi och Pedagogisk strategi.
5.1 Tid
Tid är ett återkommande värde, det vill säga något som prioriteras, i förskollärarnas svar. Ett par respondenter skriver att “ingen har riktigt tid med barnen” och att
“tiden verkar inte räcka till alla barn”. Det förefaller som “förskolläraren verkar [...] stressad och hoppar från barn till barn” men att “i slutet är förskolläraren mindre stressad för de flesta barnen har kommit ut så då har förskolläraren tid att samtala”. Respondenterna förklarar att det är “på slutet när det är färre barn i hallen” då “förskolläraren visar intresse och tar sig tid för barnet och fångar upp Mechmets intresse” som “en bra lärsituation uppstår”. Dock ska tilläggas att alla respondenter kan erfara hur det kan vara för pedagogen och förstår varför hon agerar som hon gör i tamburen tillsammans med barnen. De skriver att “det är en pressad situation, [det är] svårt att bemöta barnen bra när man är själv och inte ser vad som händer i alla situationer”. En respondent förklarar att “pedagogens
agerande kan ju bero på stress, som vi påverkas av så många gånger. Ibland tänker vi helt enkelt inte igenom de olika situationerna på förskolan och hur mycket det påverkar barnen på olika sätt”. Medan en annan svarar såhär på frågan om varför pedagogen agerar som hon gör: “Hon handlade efter det hon tror är rätt. Hon kände sig nog stressad och ville bara ha ut barnen så fort som möjligt”. En respondent förklarar hela tambursituationen som att ”de största barnen får klä på sig själva och de mindre barnen får också försöka klä på sig själva men med lite mer stöd från den vuxna”, men genom att ”minska antalet barn i hallen [för att kunna] ge varje barn det tid de behöver utefter sin förmåga” förbättras situationen i tamburen. Samma respondent anser att barn ”behöver känna sig trygga för att våga göra fel och våga ta egna initiativ”.
Utifrån respondenternas svar kan det utläsas att tiden är en viktig detalj när det kommer till bra interaktioner mellan barn och pedagog. Finns tiden ger det ett lugn till pedagogen, som i sin tur kan ägna sig åt barnen och deras behov. Genom de svar som respondenterna ger, märks det positiva samspel som pedagogen har
tillsammans med Dick och Mechmet, under de lugnare perioderna i Berättelsen (Johansson, 2003). Det är märkbart att respondenterna uppfattar att tiden är väsentlig för att pedagogens, både fysiska och mentala, närvaro ska infinna sig. Är pedagogen närvarande leder det i sin tur till att en positiv interaktion mellan pedagog och barn inträffar och för att en samspelande atmosfär ska infalla. Vid trygghet vågar barnen prova på och överträda gränser. Vid en samspelande atmosfär använder och vidgar barnen sin proximala utvecklingszon. Men när det är tidsbrist blir pedagogen stressad och pressad, förhållningssättet förändras och
kommunikationen mellan barn och vuxen blir ansträngd. Den samspelande
atmosfären och de kriterier som krävs förändras och andra atmosfärer infinner sig.
5.2 Kommunikation
Förutom tid och tidsbrist visar respondenternas svar att kommunikationen är ett viktigt värde när det kommer till interaktionen mellan vuxna och barn i tamburen.
När pedagogen och Dick är ensamma i tamburen “försöker [pedagogen] förstå och lyssna”. Den positiva interaktionen uppmärksammas av respondenterna dels när pedagogen tar hjälp av ”bildstöd” för att kunna förklara kommande moment för Dick, men även i slutet av Berättelsen (Johansson, 2003) då ”förskolläraren verkligen försöker tolka vad Dick menar när han kommer in och vill tvätta händerna” och att pedagogen ”fortsätter fråga tills hon förstår […] vad Dick menar när han har sand på händerna”. Å andra sidan skriver respondenterna att
“tyvärr tycker jag inte kommunikationen blir så positiv utan negativ för Dicks del”
och att “pedagogen säger eller visar att han [Dick] gör fel istället för att vägleda honom mot ett bättre agerande”. Respondenten förklarar att “vi pedagoger har en viktig roll att ge mycket positiv feedback och att vara försiktig med den negativa framför de andra barnen”. Att använda korta kommandon såsom “Nej, Dick fel!”
eller ”Silva lyssna!” poängteras ha en negativ påverkan på barnen, och att ”en tillrättavisning […] kan skapa så mycket osäkerhet hos barn”. En annan respondent skriver att det är viktigt att “man förklarar hur man tänker, sätter ord på känslor och bekräftar barnen” för att kunna arbeta utifrån läroplanens värdegrund och förskolans uppdrag. Vidare menar två respondenter på att “de vuxna kommunicerar inte” och “personalen borde diskutera hur en hallsituation borde se ut utifrån läroplanen och barnkonventionen”.
Det går att utläsa av respondenternas svar, att på grund av tillgången eller bristen på tid, blir kommunikationen mellan barn och vuxna därefter. Färre barn i tamburen verkar gagna pedagogens förhållningssätt gentemot Dick. Pedagogens tålamod, uthållighet och lyhördhet visar sig då hon tar sig tid till att möta det behov av stöttning Dick behöver, för att kunna förmedla sig och förstå vad som förväntas av honom. Då blir en bra interaktion synlig och atmosfären samspelande. Genom att pedagogen använder sig av bildstöd för att förtydliga språket, förstärks den samspelande atmosfären ytterligare. Bildstödet kan dock också ses som ett verktyg till den kontrollerande atmosfären, då pedagogen försöker skapa ordning till ett moment som förutspås generera en negativ företeelse för Dick.
Kortkommandon tyder på en kontrollerande atmosfär, med behärskning och maktkamp i kommunikationen och interaktionen mellan barn och vuxna. De vuxna försöker utöva makt över barnen utan att förklarar vad det är som är fel eller hur det skulle gjorts istället. Istället för kortkommandon eller befallningar är det bra att förklara för barn vad som förväntas av dem. Genom att förklara eller visa barnen hur de istället skulle handlat i samma situation undviker pedagogen en “dold läroplan” och pedagogen agerar som en förebild för barnen. Det är även viktigt att bekräfta barns känslor, även om de kan ses triviala.
I tambursituationen blir även den instabila atmosfären synlig, då den samspelande och kommunikativa pedagogen i början, blir den kontrollerande under press, för att senare återgå till samspelande igen när hen är ensam med Mechmet, och när Dick kommer in för att tvätta händerna.
5.3 Arbetsstrategi
Precis som tid och kommunikation återkommer begrepp som struktur och strategi ofta i respondenternas svar. Respondenterna anser att om strukturen och
arbetsfördelningen hade sett annorlunda ut, hade tambursituationen inte utvecklats på samma sätt. De ställer frågan “varför är förskolläraren själv?” och “var är resten av personalstyrkan?”. En respondent anser att “det finns ingen tydlig strategi för en givande hallsituation” och fortsätter förklara att det som är mindre bra i observationen är “strategin när barnen ska gå ut, det är för många barn i hallen [och] en del av barnen blir förbisedda”. Respondenterna ger många förslag på hur situationen hade kunnat lösas bättre såsom att “det är bättre att en pedagog klär på sig direkt och går ut när de första barnen är färdigklädda” eller med “två
pedagoger i hallen en ute och en inne med de andra barnen. I tamburen finns då möjlighet att se varje enskilt barns behov och ge stöttning där det behövs. Då kan en pedagog koncentrera sig på Dick”. Respondenterna menar på att “hallens
utformning gör att man måste fundera över hur man kan förbättra hallsituationen”
och att det är “fel konstellation av barn som kommer ut i hallen” samt att “det är alldeles för många barn i hallen för att skapa en samspelande atmosfär”.
Förutom pedagogernas arbetsfördelning skriver respondenterna om det “bildstöd”
som pedagogen använder sig av för att visa och förklara vad som ska ske. Trots detta “hamnar [Dick] i en situation som han inte kan hantera riktigt. Dels har han nog inte riktigt hängt med på vad de ska göra, vad som händer näst”.
Respondenterna förklarar att “en pedagog skulle klätt på sig och gått ut direkt med Dick så att kösystemet kunde undvikas i hallen” och att “det trånga utrymmet och väntan i ledet påverkar Dicks agerande”. Slutligen reflekterar en respondent “också att jag behöver se över min egen strategi över vissa hallsituationer och vara lite före så barnen får mer tid”.
5.3.1 Personalstrategi
Genom respondenternas svar märks det att de funderar på varför det endast är en pedagog ute i tamburen med barnen, då det enligt Berättelsen (Bilaga 3) ska finnas fyra pedagoger på avdelningen. Orsaken eller orsakerna kan säkert vara giltiga.
Dock visar respondenternas funderingar att det är något de anser brister och förorsakar det som sker i tamburen. Trots detta verkar det inte vara en ovanlig situation, att en pedagog blir själv med många barn, och situationen blir ohanterlig, då respondenterna även lämnar kommentarer såsom "att det är en beskrivning av en vanlig dag på en vanlig förskola" och att det "låter som en rörig hallsituation, vilket händer ibland pga olika anledningar".
5.3.2 Pedagogisk strategi
Förutom arbetsstrategi kollegor emellan är det även en strategi som när pedagogen tar kontroll över den kommande tambursituationen. Pedagogen verkar veta om Dicks svårigheter och behov av ett extra stöd. Genom att använda sig av “bildstöd”
visar och förklarar pedagogen vad som komma skall. Allt för att underlätta för Dick och undvika det problem som kan dyka upp. Trots detta blir tambursituationen inte en positiv process för Dick och hans kamrater. Den kontrollerande atmosfären blir i slutänden en negativ maktkamp.
Men en kontrollerad atmosfär behöver inte betyda att det enbart är på den vuxnes premisser. Kontroll behövs och behöver inte enbart vara negativ ur barns perspektiv.
Viss kontroll kan ses som positiv när vuxna intar barnperspektiv, trots att barnen själva kanske inte anser att det är positivt. Den kontroll pedagogerna kan ta för att förbättra förutsättningar för alla barn på förskolan och därigenom förbättra arbetsmiljön både för barnen och pedagogerna, är när de genom kommunikation strukturera upp arbetet och arbetsfördelningen vid exempelvis en utgång och tambursituation.
5.4 Sammanfattning av Resultat och Analys
Genom respondenternas svar framkom det att tid, kommunikation och arbetsstrategi var återkommande värden som de uppskattades för att få en bra interaktion mellan vuxna och barn. Att tid, kommunikation och arbetsstrategi hänger ihop och bygger på varandra är något som kan ses i både texten och genom de svar som
respondenterna gav. Finns en arbetsstrategi som alstrar tid så kommer lugn och en positiv kommunikation medan om kommunikationen mellan de vuxna pedagogerna fungerar löser de struktur och arbetsfördelning även om tidsbrist uppkommer. Det verkar vara så att de tre värdena hänger samman vare sig förskollärarna är medvetna om det eller inte.
6 Diskussion
Utifrån resultaten från intervjun med förskollärarna kan tid, kommunikation och arbetsstrategi utläsas som prioriterade värden för att en bra interaktion mellan barn och vuxen ska ske i tamburen. Det som kommer att diskuteras i detta kapitel är;
Tamburen - en plats för interaktioner med underrubriker såsom; Tidsbrist - Kaos, Accepterande eller Agerande, Dilemma och Överordnat värde samt Det egna förhållningssättet och Förslag till vidare forskning.
6.1 Tamburen – en plats för interaktioner
Studien och tidigare forskning visar att det är flera pedagoger och flera forskare i olika länder som anser, inser och påpekar att tambursituationer är intressanta men komplicerade. Det är mycket som sker på ett ofta trångt ställe och att mycket kan gå fel under tiden barnen och pedagogerna är där.
6.1.1 Tidsbrist – Kaos
Genom respondenternas svar går det att utläsas att tillgången på tid variera under den korta observationen, Berättelsen (Johansson, 2003). Och som nämnt tidigare är tid ett värde som uppskattas hos förskollärarna, speciellt tillgången på den. Det går att se att när tid finns är pedagogen endast tillsammans med ett barn, eller ett fåtal barn. Då märks en samspelande atmosfär där barnet och pedagogen för en
kommunikation och en bra interaktion. Det infinner sig ett lugn som bidrar till att pedagogen blir säker och sansad och barnet blir både lyssnad till och sedd av pedagogen. När det är många barn i tamburen och pedagogen blir pressad och stressad får hen dela sin tid med fler barn. Løkken med fleras (2018) vetenskapliga forskning och artikel visar på att som flest tre barn per pedagog är den samling som ger barn tillräckligt med tid och uppmärksamhet från pedagogen för att
interaktionen och kommunikationen ska falla ut väl. Mycket bättre än när pedagogen är ensam med fem barn, som i Berättelsen (Johansson, 2003) där det visar på att pedagogen kan klara av det men atmosfären skiftar från samspelande till instabil och kontrollerande. Även Hatcher och Squibb (2011) fann att det behövdes fler än en pedagog, oavsett hur många barn som befann sig i tamburen, för att situationen skulle bli till fördel för både barn och pedagoger. Vid endast en pedagog i tamburen som i Johanssons (2003) Berättelse, infann sig kaos vilket
respondenterna uppmärksammar. Vid Puroila med fleras (2016) studie fann
respondenterna att lugnet återfann sig i slutet av Berättelsen (Johansson, 2003). Det är ändå skönt att se att för att en situation har resulterat i kaos, finns det en väg tillbaka till ytterligare fler samspelande interaktioner, bara tiden infinner sig för att pedagogen åter ska bli en närvarande pedagog, vägledare och förebild.
6.1.2 Accepterande eller Agerande
Kommunikation är viktigt, det anser respondenterna men det är även bekräftat att människor behöver kommunicera för att må bra (Nationalencyklopedin, u.å.b).
Kommunikation kan ske på många olika sätt, monolog eller dialog, genom hjälpmedel såsom “bildstöd” likväl som ett kroppsligt sätt att förmedla vad man tycker och känner. Kommunikation sker både i bra lägen och i sämre lägen, där interaktionen inte alltid är så fördelaktig för någon av parterna. Respondenterna
beskrev tambursituationen som “en vanlig dag på en vanlig förskola” och
konstaterade att det “händer ibland på grund av olika anledningar.” Att det tillhör det normala i förskolans värld att pedagoger blir pressade till en kontrollerande kommunikation borde inte ske. Men enligt Whitaker med flera (2015) blir inte kvaliteten sämre på kommunikationen då individerna verkar under pressat läge, dock sker det fler konflikter och maktkamp vid stress. Vid stress dyker den icke-
”bra” kontrollerande atmosfären upp och kommunikationen blir kortkommando såsom “Nej”, “Fel” och orders likt “Sitt ner” mer vanliga. Det är vid dessa tillfällen som det är extra noga med reflektioner och att begrunda vad som gick fel. Vad hände, varför och vad hade kunnat göras istället för att förhindra det som skedde.
Vid Puroila med fleras (2016) studie fann några respondenter att deras egna förhållningssätt och arbetsstrategier behövdes förbättras och genom reflektion i arbetslaget kunde verksamheten vidareutvecklas. Även en respondent i denna undersökning reflekterade över tambursituationen och kom fram till att hen behövde titta på sitt eget förhållningssätt och arbetsstrategi när det kom till liknande
situationer.
6.1.3 Dilemma
Vid tillgång på tid och vid god kommunikation inom ett arbetslag kan en väl utarbetad och anpassad arbetsstrategi framställas. Med en bra arbetsstrategi eller schema som Mårdsjö Olsson (2010) benämner det, kan pedagoger samarbeta och bespara onödiga moment för att spara på tiden som kan och är knapp i vissa lägen.
Men för att planering av ett bra schema ska kunna ske behövs tid för de inblandade att väga för- och nackdelar mot varandra, testa olika sätt att lösa det och tid till att kommunicera. Det är som ett hjul, brister en eker, skevar hjulet, ett moment 22.
Trots brister i strategi eller struktur fann Løkken med flera (2018) att det
kompenseras med andra kvaliteter. Pedagoger som är påhittiga och löser problem som dyker upp efter hand. Även Hatcher och Squibbs (2011) undersökning visade på många olika sätt att antingen ge strategier åt kommande moment eller hur problem som uppstår i momentet kan lösas efter hand. Pedagogen är en förebild för barnen och pedagogens humör och förhållningssätt reflektera sig även på barnen. Är pedagogen lugn och saklig blir barnen detsamma. Blir pedagogen instabil och använder sig av kontroll föder det ofta osäkra barn och använder sig pedagogen av nedsättande och kränkande behandling av vissa barn smittar det ofta av sig på dennes kamrater. runt omkring hen, och pedagogens humör och förhållningssätt reflekterar sig även på barnens.
6.1.4 Överordnat värde
När respondenterna fick frågan om vilket värde som de prioriterade vid
tambursituationen i Berättelsen (Johansson, 2003), och liknande den, visade de flesta svar på att grundvärdet “allas lika värde” är det de framhöll som mest. “Allas lika värde” kan också ses som ett förhållningssätt där alla barn blir sedda och lyssnade till. Pedagogernas strävan efter bemötandet av olikheter, att se och behandla alla barn lika, beroende på behov, kräver tid, kommunikation och strategi för att uppfylla. De tre värdena blir underordnade till “allas lika värde” och saknas tid, kommunikation och strategi finns det risk att det överordnade värdet inte heller kommer att kunna hållas.
6.2 Det egna förhållningssättet
“Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder. “
(Skolverket, 2018, s. 6)
Respondenternas svar visar på att det som sker i Berättelsen är inte ovanligt inom förskolans verksamhet, och de förargas över pedagogens förhållningssätt gentemot Dick, samtidigt som de ser och förstår varför det ibland kan bli så galet fel.
Pedagogerna i Puroila med fleras (2016) studie misstycker också av pedagogens behandling av Dick (och de andra barnen). Det kan dock tolkas, eftersom fenomenet inte är ovanligt, att vi alla pedagoger har utsatt eller haft en kollega som utsatt barn för samma behandling.
Hur gör man då för att se till att fenomenet “bryta mot allas lika värde” försvinner?
En respondent uppenbara lösningen på problemet med att själv rannsaka sig och reflektera över vad hen och arbetslaget gjorde rätt och fel vid tambursituationer.
Genom tid, kommunikation och reflektion kan arbetslag förbättra sin barnsyn och förhållningssätt och tillsammans arbeta fram en väl fungerande strategi för att alla involverade ska få en så bra arbetsmiljö som möjligt, barn som vuxna.
6.3 Förslag till vidare forskning
Det hade varit av intresse att göra en aktionsforskning, med en eller flera
förskolor/avdelningar som funnit svårigheter och problem i en specifik situation.
Det behöver inte vara en tambursituation, dock är de väldigt intressanta då de ofta är mycket som händer där. Pedagoger tillsammans med forskare undersöker momentet och reflekterar över vilken strategi som kan förbättra situationen. Pedagogerna får sen prova strategin “in action” medan forskaren observerar och vidare undersöker hur.
Det hade också varit intressant att göra undersökningen mer rikstäckande och större, kanske på ett kvantitativt sätt. De skriftliga intervjuerna borde vara till fördel, då de ge kortfattade svar, liknande de som mina respondenter gav, med fler nyanserade tankar, erfarenheter och tips och lättare att sammanställa till ett kvantitativt resultat.
7 Referenslista
Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö:
Liber
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund:
Studentlitteratur
Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm:
Liber
Hatcher, Beth & Squibb, Betsy (2011). Going outside in Winter: A Qualitative Study of Preschool Dressing Routines. Early Childhood Education Journal, vol. 38, no. 5, pp. 339-347.
Johansson, Eva (2003). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a656750/155395981200 4/pdf1830.pdf
Johansson, Eva (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. 2., rev. uppl. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2694
Løkken, Ingrid Midteide, Bjørnestad, Elisabeth, Broekhuizen, Martine L. & Moser, Thomas. The relationship between structural factors and interaction quality in Norwegian ECEC for toddlers. International journal of child care and education policy (Seoul), 2018-12, Vol.12 (1), p.1-15 https://doi.org/10.1186/s40723-018- 0048-z
Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (2010). Att lära andra lära: medveten strategi för lärande i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber
Nationalencyklopedin (u.å.a). Uppslagsverket, Interaktion
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/interaktion [2020-12- 02]
Nationalencyklopedin (u.å.b). Uppslagsverket, Kommunikation https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation [2021-02-20]
Nationalencyklopedin (u.å.c). Uppslagsverket, Värdegrund https://www-ne-
se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rdegrund [2021- 02-20]
Nationalencyklopedin (u.å.d). Uppslagsverket, Instrumentellt värde https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/instrumentellt-
v%C3%A4rde [2021-02-20]
Puroila, Anna-Maija, Johansson, Eva, Estola, Eila, Emilson, Anette, Einarsdóttir, Broström, Stig (2016). Interpreting Values in the Daily Practices of Nordic Preschools: A Cross-Cultural Analysis. International Journal of Early Childhood 48, 141-159.
Skolverket (2020). Skolutveckling. Arbeta med skolans värdegrund.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund [2021-02-20]
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva.
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf
Vetenskapsrådet (2020). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i- forskningen.html [2020-12-02]
Whitaker, R.C., Dearth-Wesley, T. & Gooze, R.A. (2015). "Workplace stress and the quality of teacher–children relationships in Head Start", Early Childhood Research Quarterly, vol. 30, pp. 57-69.
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Bilaga 1
Informationsbrev
Jag heter Xxxxx Xxxxxx och läser just nu min sista kurs till förskollärare vid Linnéuniversitetet, Campus Kalmar. I utbildningen ingår kursen, självständigt arbete, där det ingår att genomföra en studie som ska resultera i en skriftlig rapport.
Studiens syfte är att synliggöra förskollärares interaktioner med barn i en tambursituation.
Den frågeställning som kommer besvaras i denna studie är: Vilka värden prioriterar förskollärare i sitt agerande i interaktion med barn i tambursituationer?
Metoden för att samla in uppgifter till undersökningen sker genom ett skriftligt intervjuformulär samt en kortare text om en tambursituation som ska läsas innan frågorna besvaras. Beräknad tid för processen är omkring 30-45 minuter, beroende på hur långa svar du skriver. Formuläret kommer hanteras och behandlas
konfidentiellt där namn och platser kommer anonymiseras i rapporten.
Vänliga hälsningar, Xxxxx Xxxxxx
Bilaga 2
Samtyckesblankett för att delta i en undersökning av värderingar hos förskollärare
Studiens syfte är att synliggöra förskollärares interaktioner med barn i er tambursituation.
Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina
personuppgifter behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av
kontaktpersonerna nedan. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.
De personuppgifter som kommer samlas in från dig är namn, ålder, yrkestitel, år inom verksamheten samt din arbetsplats. Dina personuppgifter kommer behandlas fram tills rapporten har blivit godkänd och presenterad på www.diva-portal.org varefter de raderas.
Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på
dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.
……… ………
Underskrift Ort och datum
………
Namnförtydligande
Kontaktuppgifter:
Studentens namn: Xxxxx Xxxxxx Studentens e-postadress: xxxxxxxxxx Handledarens namn: Xxxx Xxxxxx Handledarens e-postadress: xxxxxxxxxx
