Fem år i korthet (Mkr)

Innehåll

Fem år i korthet

VD om resultat och resultatförväntningar Förvaltnings berättelse

Koncernen

2 3

Omfattning och organisation 8

Balanssammandrag 9

Personal 10

skadeförsäkring

Resultatsammandrag 12

Rörelseresultat och konsolidering 14

Svenskförsäkring 16

Internationellförsäkring 20

Kapitalförvaltning 24

Liv- och sjukförsäkring i Sverige 28 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TF A) 32

Kompletterande upplysningar 32

Förslag till vinstdisposition 34 Resultaträkning för moderbolaget 35 Fördelning på verksamhetsgrenar 36

Balansräkning för moderbolaget 38

Balansräkning för koncernen 40

Revisionsberättelse 41

Sjöförsäkring - en komplicerad verksamhet 42

Skandia-aktiens utveckling 46

Skandias styrelse, revisorer och koncernledning 48 På omslagets tredje sida definieras ett antal

skadeförsäkringstermer

-

-

Bolagsstämma, utdelning m m

Tid och· plats för bolagsstämman

Försäkringsaktiebolaget Skandias ordinarie bolags- stämma hålles fredagen den 30 maj 1980 kl 15.00 i Griinewaldsalen i Stockholms Konserthus.

För att äga rösträtt vid bolagsstämman måste aktie- ägare vara registrerad i den av VPC förda aktieboken och anmäld till bolagsstämman.

Registrering

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få rösta på bolagsstämman, senast tis- dagen den 20 maj vara tillfålligt inregistrerad för ak- tierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga i förhandlingarna på bolagsstämman måste senast tisdagen den 27 maj kl 16.45 anmäla detta till Skandias bolagsrättsavdelning under adress: 103 50 Stockholm, telefon 08-22 44 20.

Avstämningsdag för utdelningen

Som avstämningsdag för utdelningen föreslås tisdagen den 3 juni 1980. Utdelningen beräknas kunna utsändas från VPC tisdagen den lO juni till dem som på avstäm- ningsdagen finns införda i aktieboken.

Hållpunkter

Senaste registreringsdag Senaste anmälningsdag Bolagsstämmadag Avstämningsdag Utbetalningsdag Information om 1980

20 maj 27maj 30 maj 3 juni 10juni

Alla aktieägare som till VPC anmält sin önskan att få årsberättelsen sig tillsänd kommer att informeras om

1980 års resultat enligt följande:

En helårsprognos i september 1980 En helårsprognos i januari 1981 Årsberättelse i maj 1981 Adressändring

Aktieägare ombedes anmäla eventuella namn- eller ad- ressändringar till VPC, Box 7444, 103 91 Stockholm.

Fem år i korthet (Mkr)

^{1975 1976 1977 1978 1979}

Koncernen

Premieinkomst ^{4.011 4.682 5.519 6.215} 7.038 ^l)

Nettoavkastning av förvaltat kapital ^{1.011 1.151 1.335 1.557} 1.826

Balansomslutning ^{15.355 17.167 19.456 21.832} 25.360

Antal anställda ^{4.999 5.114 5.133 5.226} 5.290

skadeförsäkring Premieinkomst

Svensk försäkring 1.282 1.539 1.953 2.299 2.465

Internationell försäkring ^{1.317 1.820 2.293 2.553} 3.057 ^l)

Totalt ^2.599 3.359 4.246 4.852 5.522

Nettoavkastning av förvaltat kapital 279 310 375 467 585

Rörelseresultat

Svensk försäkring -79 - 180 -47 209 261

Internationell försäkring ^{27 65} 42 54 36

Kapitalförvaltning²> 151 156 177 206 286

Totalt ^{99 41 172 469} 583

Rörelseresultat per aktie, kr^3> 15 6 26 70 73

Utdelning per aktie, kr³> 4:20 4:50 4:50 5:88 9:00

Konsolideringskapita]⁴> 1.599 1.478 1.541 2.041 2.430

Räntabilitet i procent⁵> 5,2 2,1 8,4 19;7 18,7

Konsolideringsgrad i procent⁶> 73 54 45 52 57

Trygghetsförsäkring (TF A)

Premieinkomst ¹³⁸ 164 154 179 170

Nettoavkastning av förvaltat kapital 12 21 35 47 58

Röret se resultat 12 35 7 6 36

Liv- och sjukförsäkring i Sverige

Premieinkomst 1.274 1.159 1.119 1.184 1.346

Nettoavkastning av förvaltat kapital 720 820 925 1.043 1.183

Rörelseresultat (för återbäring till försäkringstagarna) 481 564 667 751 852

Försäkringstagarnas överskottsmedel 2.249 2.610 3.000 3.503 4.011

l) Premier för mottagen livåterförsäkring redovisas fr o m 1979 med 5) Rörelseresultat efter skatt i% av genomsnittligtjusterat eget kapi- originalpremie (ink! sparpremie) i stället för med riskpremie. Änd- tal. (Tänkt skattesal s 50%).

ringen höjde premieinkomsten för 1979 med 67 Mkr. ₆₎ Konsolideringskapitalet i % av premieinkomsten för egen räkning

2) Utöver kalkylränta gottgjord försäkrings verksamheten. (den premieinkomst som återstår när avgiven återförsäkring från-

3) Beträffande beräkningsmetodik se sidan 47. dragits).

4> Synligt eget kapital enligt koncernbalansräkningen jämte säker-

hetstillägg i försäkringsfonden och övervärden i tillgångar. över- värden för fastigheter i Sverige har beräknats enligt ny metod - se sidan 14.

VD om resultat och resultatförväntningar

Skandias skadeförsäkringsrörelse gav 1979 liksom 1978 ett mycket gott resultat, 583 (469) Mkr. Av årets över··

skott kommer 261 (209) Mkr från den svenska försäk- ringsrörelsen, 36 (54) Mkr från internationell försäkring och 286 (206) Mkr från kapitalförvaltningen.

Resultatet överträffade den prognos som jag gjorde i förra årets bokslutskommentar. Resultatförbättringen kommer från den svenska bilförsäkringsaffåren och från kapitalförvaltningen.

Bilförsäkringen har i Skandia liksom i övriga svenska försäkringsbolag under de två senaste åren lämnat be- tydande överskott, som kompenserat en period med stora förluster i mitten av 70-talet. Efter de premiehöj- ningar som genomfördes i syfte att återställa balansen har skadefrekvensen sjunkit till följd av minskad tra- fikintensitet och skärpta hastighetsbegränsningar.

Länge trodde vi att premierna skulle behöva höjas vid 1980 års ingång men den faktiska utvecklingen har inte motiverat detta. Även om skadefrekvensen inte stiger, kommer emellertid inflationen snabbt att eliminera de marginaler som för närvarande finns i premierna.

Den svenska försäkringsrörelsens sammanlagda re- sultat för treårsperioden 1975-77 var ett underskott på 306 Mkr. Genom de båda senaste årens överskott blir femårssaldot (1975-79) positivt, 164 Mkr.

Utiandsrörelsen har totalt sett givit överskott varje år under 70-talet trots betydande expansion och riskta- ganden. Avsevärda resultatsvängningar från år till år kan dock konstateras för flera av de enskilda enheter- na. USA-rörelsen har emellertid stabilt redovisat över- skott och bidrog 1979 med 73 (67) Mkr. Andra enheter visade ogynnsamma resultat under 1979. Detta gäller särskilt Europazonen.

skadeförsäkringens konsolideringsgrad (konsolide- ringskapitalet i relation till premieinkomsten för egen räkning) ökade från 52 till 57%. Konsolideringskapitalet beräknades vid årsskiftet 1979/80 till 2.430 Mkr, vilket innebär en ökning med 389 Mkr, vari ingår 1978 års nyemission med 150 Mkr. Å andra sidan har konsolide- ringsgraden påverkats negativt av sjunkande mark- nadsvärden på obligationer.

Den svenska liliförsäkringsrörelsen ökade under 1979 starkt både i försäljning och premievolym. Premiein- komsten var 1.346 (l. I 84) Mkr och överskottet, som i sin helhet bildar underlag för återbäring till försäk- ringstagarna, uppgick til1852 (751) Mkr.

Premieutvecklingen är således återigen positiv efter den svacka som uppstod på grund av den skärpning av

pensionsförsäkringsbeskattningen som genomfördes i mitten av 70-talet. Det är framför allt företagarnas pen- sionssparande som svarar för tillväxten.

Min artikel i fjolårets verksamhetsberättelse ägnades huvudsakligen åt de försäkringsekonomiska samman- hangen, konsoliderings- och kapitalbehov m m. I år skall jag kommentera några drag i den pågående ut- vecklingen av vår verksamhet och ge en bakgrund till våra resultatförväntningar för 1980.

Svensk försäkring

Ett viktigt område, inom vilket betydande förändringar sker, är distributionen - försäljningen-av försäkringar.

Utvecklingen går här mot en differentiering och specia- lisering i syfte att ge olika kundkategorier den service som produkternas art kräver och som kunderna är be- redda att betala för.

• I fråga om privatpersonernas standardförsäkringar har en förändring av kundernas köpvanor ägt rum.

Denna har lett till en förskjutning från • 'uppsökande'' försäljning till försäljning direkt "över disk" på våra kundkontor eller genom direkterbjudanden per post.

Andelen av 1979 års försäljning genom dessa kanaler var 48%, under det att motsvarande siffra fem år tidigare endast var 33%. Viktiga förutsättningar för denna utveckling har varit ett väl utvecklat datorstöd samt förbättrad utbildning av kundkontorens perso- nal.

• Ä ven när det gäller de mindre och medelstora företa- gen pågår införandet av en differentierad handlägg- ning, baserad på det enskilda företagets egna behov- från enkla och okomplicerade fall, som i betydande utsträckning kan skötas utan större personinsatser, till företag som kräver individuell och högt speciali- serad ~ervice.

• Utvecklingen när det gäller försäljning och service till den senare typen av företagskunder liksom även till kunder på livförsäkringssidan ställer allt större krav på specialistkunnande och erfarenhet. Skandia har därför börjat genomföra en förändring i försälj- ningsorganisationen som successivt medför ökad specialisering.

• Den mest omfattande och specialiserade servicen krävs i fråga om storföretagens risker. Mot bakgrund av en lång tradition inom detta Ol!lråde har Skandia satsat på utveckling av resurser och kunnande i en

Den ryska dockans haveri utanför Murmansk blev Skandias största skada inom sjöförsäkring under 1979.

Fotot togs under bogsering några timmar innan oväd- ret bröt ut.

-

-

omfattning som gör att vi hävdar oss väl vid interna- tionella jämförelser. På vår hemmamarknad möter vi numera inom denna sektor en icke obetydlig konkur- rens från den internationella försäkringsmarknaden men hittills har inbrytningsförsöken endast i begrän- sad utsträckning varit framgångsrika.

• Vi bygger för närvarande ut en specialistorganisation även inom grupp- och arbetsmarknadsförsäkrings- området. Frivilliga kollektiva försäkringsformer spelar tillsammans med de av arbetsmarknadsparter- na avtalade skyddsformerna en allt större roll.

Såväl försäljning som skadereglering kommer att på- verkas av den nya konsumentförsäkringslag som träder i kraft vid 1981 års ingång. Lagen ställer ökade krav på information och ger konsumenten en förstärkt ställning i förhållande till sitt försäkringsbolag. För bolaget - och i sista hand för kunderna - kommer lagen att medföra ökade kostnader.

Livbolagen har en viktig uppgift att fylla när det gäller att tillgodose pensionsbehovet för företagare.

Behovet av värdesäkring av deras frivilliga pensioner är självfallet lika stort som i fråga om pensioner för an- ställda med avtalsbundna pensioner eller anställda i offentlig tjänst. Till en del blir en värdesäkring. möjlig genom att man numera kan teckna försäkringar med växande försäkringsbelopp, där premien följer index.

Så sker också i ökande omfattning, för närvarande cir- ka 50%.

Det frivilliga försäkringssparaodet i vanlig livförsäk- ring utvecklas i betydligt långsammare takt ~n inom pensionsområdet. Med tanke på det i allt flera sam- manhang dokumenterade samhällsbehovet av ökat spa- rande är det förvånande att myndigheterna, trots många initiativ från försäkringsbranschens sida, inte gör något f'Or att stimulera detta långsiktiga sparande. Kontrasten mot de många åtgärder som på senare år vidtagits för att uppmuntra andra - som regel kortsiktiga - sparfor- mer är slående. Det finns enligt min mening mycket goda möjligheter att väsentligt bredda det regelbundna, långsiktiga och frivilliga livförsäkringssparandet till nytta för både konsumenterna och samhället. En mini- miåtgärd vore att återställa det s k försäkringsavdragets värde med hänsyn till den penningvärdeförsämring som skett sedan det fastställdes för 17 år sedan.

Försäkringsverksamhetskommitten, som behandlar de legala förutsättningarna för drivande av försäkring i

Sverige, har flera frågor med stor räckvidd på sitt ut- redningsprogram. En gäller etableringsreglerna för för- säkringsbolag. Dessa är i Sverige starkt restriktiva allt- sedan 1948, då myndigheterna uttalade sig för en kon- centration inom branschen genom sammanslagningar mellan olika på marknaden verksammma enheter. De gällande reglerna har nu ifrågasatts från olika utgångs- punkter. Dels jämförs de snäva svenska bestämmelser- na med reglerna i länder där svenska försäkringsbolag f'ar etablera dotterbolag, dels har ett antal svenska in- dustrikoncerner velat bilda egna försäkringsbolag, s k captives.

Det blir en svår uppgift för kommitten att bilda sig en uppfattning om vad som i ett längre perspektiv är bäst för de svenska försäkringskunderna, den nuvarande koncentrationen till relativt få försäkringsbolag med goda förutsättningar för rationell drift, eller en friare försäkringsmarknad med ett större antal konkurrerande enheter, bl a captives och utländska bolag. Den kon- centration av försäkringsverksamheten i Sverige som kunde genomföras efter 1948 års lagändring stimulerade till en hård. kostnadskonkurrens som sänkte driftskost- nadsnivån. Den skapade vidare ekonomiska möjlighe- ter för de större försäkringsbolagen att mera aktivt gå ut och konkurrera på världsmarknaden. De förutsijttning- ar under vilka captives får verka, exempelvis i fråga om beskattning och kapitalplaceringsbestämmelser, är värda noggrant studium. I USA, där många företag och organisationer bildat captives, krävs exempelvis nume- ra att de skall teckna risker även utanför den egna koncernen för att ägarbolaget skall få avdrag för sina premiebetalningar.

strukturella förändringar inom försäkringsbranschen kan alltså komma till stånd till följd av den pågående översynen av lagstiftningen. Möjligheter finns emeller- tid att sfodana förändringar kommer till även på andra vägar. Obligatoriska försäkringslösningar har tillkom- mit genom avtal mellan arbetsmarknadspartema och en fortsatt utveckling av detta slag kan inte uteslutas.

Konsortier för vissa breda försäkringslösningar såsom patient- och läkemedelsförsäkringar har också vuxit fram. I samtliga fall har försäkringsbranschen visat att den kunnat bidra till nya lösningar. I dessa dagar när den offentliga sektoms snabba tillväxt debatteras allt- mer bör det även kunna prövas om inte enskild försäk- ring skulle kunna utgöra ett intressant alternativ till viss i statlig regi driven försäkringsverksamheL

Internationell försäkring

En samlad och målmedveten satsning på internationell verksamhet inleddes i Skandia under 1960-talets sista år. I första hand gällde det åt~rförsäkring, där vi satte som mål att på flertalet marknader bli erkända som ett alternativ till tidigare etablerade konkurrenter. Detta mål har nu uppnåtts.

Utbyggnaden av antalet rörelseställen världen över har givetvis inneburit ett risktagande. Ambitiös till- växtvilja är nödvändig under ett uppbyggnadsskede och inom försäkring kan detta lätt leda till att avkall görs på kvalitetskravet. I ett inledningsskede kan det vara svårt att överallt ha den sakkunskap och erfarenhet som er- fordras för ett lönsamt riskurval. Faran har varit desto större som konkurrensen successivt ökat. Vi har också under 70-talet överskridit våra tillväxtmål, medan mot- satsen ofta har varit fallet i fråga om vinstmålen.

På vissa marknader har vi dock framgångsrikt kunnat kombinera kravet på vinst med en stark tillväxt. Vår USA-rörelse var i slutet av 60-talet liten och olönsam.

Den har därefter utvecklats till en betydande och hittills vcuje år vinstgivande verksamhet på denna världens största försäkringsmarknad.

I början av 1970-talet etablerade Skandia en särskild enhet för flygåterförsäkring. Inom denna har ett väl utvecklat informationssystem givit ett närmast unikt beslutsunderlag för riskurval och premiesättning. Inte minst i det pressade premieläge som kännetecknat de senaste åren är detta system till ovärderlig hjälp för att avgöra om erhållna offerter skall accepteras eller av- böjas. Vi satsar nu resurser på att bygga upp liknande system för andra delar av vår verksamhet.

Den marknad vi har att arbeta på under 80-talet kommer inte att bli lättare än 70-talets. Följande fakta kan belysa detta.

Återförsäkringsföretagen världen över har tillförts betydande mängder riskvilligt kapital. Antalet nyetab- leringar har varit stort, både inom enskild försäkring och inom den statsägda sektorn, det senare särskilt i utvecklingsländerna. Mer än 1.200 captive-bolag har bildats under en kort period och antalet medlemmar i Lloyds bar ökat kraftigt. I USA har New York Insuran- ce Exchange nyligen startat sin verksamhet.

Konkurrensen är alltså klart i tilltagande genom det fortgående kapacitetstillskottet. Tendensen förstärks genom den "utspädning" av professionellt kunnande som temporärt blir resultatet av alla nyetableringar.

Flera faktorer samverkar således till att priset på åter-

försäkringsskydd i dag alltför ofta pressas under den nivå som kan anses acceptabel.

Många bedömare menar att den vågdal i vilken lön- samheten för internationell återförsäkring nu befinner sig kan komma att bli mera långvarig än tidigare liknan- de perioder. Stora och kapitalkrävande investeringar, bl a på energiområdet, driver emellertid fram nya för- säkringsbehov. Världens samlade premievolym inom skadeförsäkring var år 1979 cirka 220 miljarder US- dollar och kan under 80-talet nå nivån 600 miljarder. En sådan utveckling kan medföra att återförsäkringsbeho- vet växer snabbare än tillgången på kapacitet och då gynnas välkända bolag med stark konsolidering.

Jag tycker därför det finns anledning till en optimis- tisk syn på Skandias möjligheter att även fortsättnings- vis kunna driva en lönsam utlandsrörelse. Bedömning- en grundas också på följande omständigheter.

• Uppbyggnadsskedet är nu i huvudsak passerat och rörelsen är inne i en konsolideringsfas inför den snabba utveckling som kan komma i nästa skede.

Affårsvolymerna är i regel tillräckliga för att motsva- ra de lokala organisationernas storlek och bära deras driftskostnader.

• Inriktningen på kvalitetsaffår är stark i hela organi- sationen. Ingenstans prioriteras numera tillväxtmål på bekostnad av det goda riskurvalet.

• Vår kännedom om de olika marknaderna har fördju- pats betydligt och vi har skaffat oss en bredare bas av försäkringstekniskt kunnande, som vi systematiskt arbetar på att sprida inom företaget.

• Koncernens finansiella styrka gör det möjligt för oss att ta rejäla andelar när vi bedömer premienivån vara attraktiv.

• Det finns utvecklingsområden där vi gör lovande satsningar för lönsam tillväxt. Ett exempel härpå är vår snabbt växande direkta livförsäkringsrörelse i Storbritannien. Ett annat område är livåterförsäk- ring, en verksamhet som hittills varit underrepre- senterad i Skandias internationella rörelse. Mark- nadsbilden är här tämligen statisk genom att många livbolag har stabila förbindelser med de sedan lång tid verksamma återförsäkringsbolagen. Skandia har emellertid lyckats knyta vissa förbindelser som ver- kar lovande.

---

Finansförvaltning

Under 1979 genomfördes en successiv omläggning och aktivering av vår finanspolitik i syfte att åstadkomma en bättre inflationsanpassning än tidigare. Försäkrings- branschen accepterade riksbankens placeringsrekom- mendationer för året endast under förutsättning att en real avkastning skulle kunna uppnås på nyplaceringar- na. Då det under hösten stod klart att inflationen ökade snabbare än höjningen av stats- och bostadslåneräntor- na och att den reala avkastningen därmed på nytt var i riskzonen, återupptogs i november förhandlingar med riksbanken rörande 1979 och 1980 års placeringskrav och ränterekommendationer. Erfarenheterna från pe- rioden 1974-77, då samtliga nyplaceringar genomfördes till räntenivåer som låg under aktuell inflationstakt, samt försäkringsbolagens skyldighet att på bästa sätt förvalta försäkringstagarnas medel har gjort det omöjligt för bolagen att ånyo frivilligt acceptera placeringsvill- kor som leder till en negativ real nyplaceringsränta.

Slutet på dessa förhandlingar blev att regeringen på förslag av riksbanksfullmäktige den 24 april 1980 be- slutade att sätta lagen om kreditpolitiska medel i kraft.

Det återstår nu att se om det ökade ansvar som härige- nom faller på riksbanken kommer att verka till det fri- villiga försäkringssparaodets för- eller nackdel.

Under året sänkte vi såväl räntebindningstiderna som löptiderna för huvuddelen av bolagets nyutlåning från 10 till 5 år. Syftet med dessa omläggningar var att öka vår handlingsfrihet vid utformning av framtida lånevill- kor.

De omfattande omplaceringar i aktieportföljen som påbörjades hösten 1977 har fortsatt. Antalet bolag i portföljen har under de senaste åren minskat från cirka 90 till 72.

Den största förändringen i finanspolitikens inriktning under 1979 var en betydande satsning på fastighetsin- vesteringar, som totalt omfattade cirka 600 Mkr. Hu- vudskälet för denna satsning på stora, välbelägna kon- tors- och affärsfastigheter är behovet att fårstärka till- gångarna med fler objekt av realvärdekaraktär.

Resultatrorväntningar

Den svenska skadeförsäkringsrörelsen har under hela 70-.tal.et haft ett markerat cykli.sk.t .. förlopp. me.d...u:pj;l~:;r-. sk~tt ·å're·n-T97ö=.7T'~ch-l975-77, under det att åren '1'972~74 särrit .197~79.gi~it god~ re~ultat. Det är Skan- dias~tr~an 1ftr f6ftsältriingsv1~ -~öi;;··undvika eller i varje fall dämpa reswfätsvängnirigärna:· vilket skulle.

vara till fördel inte minst för kunderna genom SJ'1~i!ar~

premi~~:- Vad som-kan förs.våra .. e-n säd~ n politik är plöTsllgä förändringar i skadefrekvens eller inflations- takt samt givetvis också konkurrensen på marknaden.

Just nu är inflationen och den i flera avseenden labila samhällsekonomiska situationen de största osäker- hetsfaktorerna när det gäller att bedöma den framtida resultatutvecklingen. För§äkring_är i högre grad än and- ra_ verksamp~te.r .~tsatt för inflati~h~I'IS skadeverkning-. -"

~.G ·-

Vår internationella rörelses fördelning på många marknader bidrar till ett totalt sett mera utjämnat re- sultatförlopp än vad som är fallet i den inhemska rörel- sen.

Sammanfattningsvis anser jag att Skandia inom alla sektorer av verksamheten står väl ru;t~t··~ttffiötäde!l framtida· tifveCkiingen:

'e ii .

b a fan-serad ·öch-·må.ngsidlgf sarrim"a~satt .. affur,

- k - unniga·

och engagerade medarbeta- re: en 'väl f~~gerande organisation, stabila' [;dml'nlst;ati-.

va system och betydande fil'lansiella resurser. Vi har dälfår mänskligt att döina goda möjligheter att vidare- utveckla verksamheten, att vidmakthålla konsol ide_.' ringe-n och att väl svara upp mot rimliga krav från-våra intressenter.

För 1980 förväntar jag ett någo~ sämre rt:sultat än 1979 för svensk skadeförsäkring men bättre resultat för i'riternati~~~Il -fÖr:~äk~ing ~ch 'bi.pitalförvaltriing. ··Sam~

manlagt ·tror jag på ett rörelseöverskott -på ungefår samma nivå som de bäd'ci-senaste åren~ - - · ..

Arne Lundeborg

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Försäk- ringsaktiebolaget Skandia avger härmed årsredovisning för 1979, bolagets 125:e verksamhetsår.

Koncernen

Omfattning och organisation

Försäkringsaktiebolaget Skandia är moderbolag i en koncern som bedriver försäkringsrörelse i Sverige och i ett stort antal andra länder.

Med hänsyn till rörelsens karaktär kan koncernen indelas i två huvuddelar:

- svensk liv- och sjukförsäkring

- svensk skadeförsäkring samt internationell skade- och livförsäkring.

Den svenska liv- och sjukförsäkringsrörelsen drivs av Livförsäkringsaktiebolaget Skandia; helägt dotter- bolag till Försäkringsaktiebolaget Skandia. Enligt liv- bolagets bolagsordning får aktieutdelning till moderbo- laget icke ske.

Svensk skadeförsäkring samt internationell skade- och livforsäkring drivs av koncernens moderbolag,

l

Koncernchef

l

Skandias organisation 1979

H

Koncernplanering l

H

Industrimarknad j ^{___l_ ~}

___l_ ~

H

Sjömarknad l

H

Företagsmarknad l

H

Privatmarknad Sakl Norra Östra Västra Södra

H

Livmarknad

l

H

Gruppmarknad l ' - - - - - ' - - - - ' - - - -

Svenska zoner

H

Rättsavdelning . l

H

Förs matematik

l

H

Ekonomi l

:

Information l

Personal KK

l

Försäkringsaktiebolaget Skandia, samt av ytterligare·

ett svenskt och tio utländska försäkringsdotterbolag.

Denna verksamhet - som i kortform fortsättningsvis kallas skadeförsäkring - redovisas för huvudgrenarna - Svensk skadeförsäkring

- Internationell försäkring

- Svensk och internationell finansförvaltning.

I moderbolagets namn driver Skandia tillsammans med tre andra försäkringsbolag ett konsortium för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Denna verksamhet är till sin natur ömsesidig och redovisas i särskilt avsnitt.

Redogörelsen för koncernens verksamhet i denna årsberättelse följer ovan beskrivna mönster. Verksam- hetens organisation framgår av organisationsschemat.

~ ~ ^____l_ ,---1-

Finans- Interna- Europa Nord- Latin- Austra- förvalt- Iianeiia arnerika arnerika lien och

ni ng flygavd Fjärran

Östern

'--- ~ ~ '---

Internationella zoner

~""~'"'i"""-

Marknadstjänst Avtalstjänst

j

l

Personaltjänst Systemtjänst

Intendenturtjänst

Balanssammandrag

Verksamhetens båda huvuddelar - svensk liv- och sjukförsäkring respektive skadeförsäkring- har mycket olika karaktär. För att ge en klarare bild av respektive rörelsens omfång och utveckling har här ett samman- drag av koncernbalansräkningen delats upp på dessa båda huvuddelar.

Svensk liv- och sjukförsäkring

(Mkr) 1975 1976 1977 1978 1979

Tillgångar

Fastigheter 317 345 360 363 549

Aktier 459 511 499 542 580

Obligationer och förlagsbevis 5.139 5.677 6.315 7.035 7.620

Inteckningslån, kommunlån och andra

värdehandlingar 3.320 3.484 3.749 3.947 4.026

Livlån 475 505 521 517 542

Andra tillgångar 705 849 841 942 1.302

Totalt 10.415 11.371 12.285 13.346 14.619

Skulder

Försäkringstekniska skulder 7.974 8.622 9.149 9.684 10.335

Försäkringstagamas överskottsmedel 2.249 2.610 3.000 3.503 4.012

Andra skulder 192 139 136 159 272

Totalt 10.415 11.371 12.285 13.346 14.619

skadeförsäkring inkl TFA

(Mkr) 1975 1976 1977 1978 1979

TillgAngar

Fastigheter 177 186 202 260 694

Aktier 406. 462 524 580 687

Obligationer och förlagsbevis ^{1.83.3 :} 2.157 2.879 3.573 4.256

Inteckningslån, kommunlån och andra

värdehandlingar 1.368 1,.408 1.566 1.846 2.136

Andra tillgångar 922 1.185 1.582 1.756 2.217

Totalt 4.706 5.398 6.753 8.015 9.990

Skulder och eget kapital

Försäkringstekniska skulder 3.798 4.336 5.491 6.589 7.968

Andra skulder 527 679 838 970 1.349

Eget kapital, beskattat 284 287 336 372 589

Eget kapital, obeskattat 97 96 88 84 84

Totalt ^{4.706 5.398} 6.753 8.015 9.990

Personal

Antal anställda

Medelantalet kontorsanställda i Sverige ökade mellan åren 1978 och 1979 med 29 personer, varav 11 tillkom- mit genom företagets förvärv av AB Centrumfastighe- ter, numera fastighetsaktiebolaget Paraplyet.

Medelantalet anställda i andra länder ökade med 36.

Till denna ökning bidrog Europazonen med 19 och N ordamerikazonen med 13.

Medelantal under 6ret

1979 1978

l Sverige

Kontorsanställda 3.504 3.475

Yrkesfältmän 735 736

Fritids- och specialombud 10.155 10.355 l andra länder

Kontorsanställda och fältmän 1.051 1.015

Personalsammansättning I Sverige (antal vid årets slut)

Kontorsanställda (brutto) Män

Kvinnor Totalt Kontorsanställda med deltidstjänst Män Kvinnor Totalt Kontorsanställda (netto)

Y rkesfåltmän Män

Kvinnor Totalt I andra länder (medelantal)

Kontorsanställda och fåltmän

Procentuell förändring av antalet kontorsanställda i Sverige samt av motsvarande löner och ersättningar

o/o

16 ^Löneroch

ersättningar 12

8 ··'

4

±O

Anställda --4

1975 76 77 78 79

I nedanstående uppgifter om kontorsanställda i Sverige har tillfålligt anställda exkluderats. I uppgiften anställda (brutto) ha:r alla medräknats oavsett om vederbörande arbetar heltid eller deltid. I uppgiften anställda (netto) har varje person medräknats i förhållande till sin avta- lade tjänstgöringstid.

Den genomsnittliga arbetstiden för de deltidstjänst- görande har under den redovisade perioden legat kring 65% av full tjänstgöringstid.

Den internationella rörelsen och den i konsortieform bedrivna trygghetsförsäkringen (TF A) har engagerat en ökande andel av Skandias anställda i Sverige.

De kontorsanställda (netto och exklusive tillfålligt anställda) som är sysselsatta i den svenska rörelsen (exkl TFA) har minskat från 3.374 vid utgången av 1975 till 3.203 vid utgången av 1979. Samtidigt har antalet

1975 1976 1977 1978 1979

1.421 1.407 1.428 1.443 1.474 2.244 2.176 2.194 2.194 2.254 3.665 3.583 3.622 3.637 3.728

8 11 26 43 66

429 477 544 622 727

437 488- 570 665 793

3.510 3.412 3.423 3.409 3.457

728 715 720 698 714

29 31 34 31 31

757 746 754 729 745

648 804 899 1.015 1.051

Antal anställda Antal

~000 l andra länder 4000 l Sverige

3Q()9 .....

?000 1000

o

1975 76 ⁷⁷ 78 /9

tillfålligt anställda minskat från 73 till 52. Detta innebär en sammanlagd minskning på 192 personer.

Personalomsättning och sjukfrånvaro

Utöver pensionsavgångar var personalomsättningen i Sverige under 1979 knappt 3%. Den ligger sedan många år på denna låga nivå. Även sjukfrånvaron var låg.

Under 1979 var den drygt 4% av arbetstiden.

Utbildning

De anställda i Sverige deltog under 1979 i olika slags kurser under i genomsnitt sju arbetsdagar. Till denna utbildningsvolym bör läggas utbildning inom enskilda arbetsenheter. Sådan "avdelningsutbildning" krävde nästan lika mycket tid som kursverksamheten.

De totala utbildningskostnaderna var ca 3.600 kr per anställd- deltagarnas lönekostnad oräknad.

Ser man på 70-talet kan man konstatera en ändrad inriktning och en kraftig ökning av Skandias utbildning.

Utbildningsvolymen, räknat per anställd, har mer än fördubblats under de gångna tio åren. De personalkate- gorier som har prioriterats vid ökningen av utbildnings- volymen är kundtjänstemän, skadereglerare och andra anställda med kundkontakt.

Löner och ersättningar

Löneavtalen för personalen i Sverige för 1978 och 1979

Fördelning på åldersgrupper och kön samt heltid resp.

deltid för fast anställda i Sverige

Ålder Heltid Män l

Do/tid 60-

50-·59 40-49 30-39 20-29

-19 ·-"T'-.. ~-·---.--·--· '"~'''T-·-.. -·,-·~---·

600 400 200 o !00 400 600

var förenade med en klausul som innebar garanti för viss följsamhet tilllöneutvecklingen inom LO-området.

Till följd av denna garanti träffades för 1979 ett tilläggs- avtal som bl a innebar ett generellt lönetillägg på 5,1%.

Dessutom utgick i enlighet med ett särskilt träffat avtal i slutet av året viss generell kompensation till följd av att konsumentprisindex under året stigit med mera än ett överenskommet gränsvärde på 5%.

Anställda i Sverige (exkl löneblkostnader)

styrelser och företagsledning Kontorsanställda

Yrkesfältmän samt fritids·

och specialombud

Koncernen Mkr 2,3 (2,5) 294,2 (269,6)

143,2 (113,5)_

varav moder- bolaget

Mkr 1,6 {1 ,B) 231,3 (209,8)

62,0 {55,8)

För personalen i Sverige uppgick lönebikostnader i enlighet med lag och avtal år 1979 till 199 Mkr. Detta motsvarar 46 (43)% av löner och ersättningar.

Löner och ersättningar (exkl lönebikostnader) för styrelser, kontorsanställda och fåltmän i andra länder än Sverige uppgick till 74,2 (62,5) Mkr.

skadeförsäkring

Resultatsammandrag (Mkr)

^{1977 1978 1979}

Svensk försäkring

-

^{47 209 261}

Internationell försäkring 42 54 36

Kapitalförvaltning ^1> 177 206 286

Rörelseresultat 172 469 583

Extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter²> - 129 - 412 -497

Minoritetsandelar i rörelseresultat

o o

^l

Redovisad årsvinst 43 57 87

1_> Kapitalförvaltning

Nettoavkastning av förvaltat kapital 375 467 585

Kalkylränta gottgjord försäkringsverksamheten - 198 - 261 - 299

Avkastning utöver kalkylränta 177 206 286

2>Extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter Extraordinära poster

Vinster och förluster genom försäljning av fastigheter och värdehandlingar Vinster och förluster på valutor

+ 164 67

+ +

43 + ⁵³ 18

-

²⁶

Vinster och förluster på reserverade skadeersättningar Bokslutsdispositioner

Förändring av nivåtillägg i premiereserv Differenser mellan drifts- och affårsredovisning

- 61

+ ⁶³ + + ³⁷ +

9 + ⁹

21

o

7

-

⁴⁰

Upp- och nedskrivningar av fastigheter och värdehandlingar Ökning av säkerhetstillägg i fårsäkringsfonden

- 180 34

26

-

⁹⁰

- 399 -339 Skatter

Rörelseresultatet bygger på driftsredovisningen och avser att visa resultat för varje verksamhetsår, opåver- kat av extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter.

Redogörelsen omfattar för 1979 verksamheten i Skandia, Skandia Re (återförsäkringsbolag), 10 försäk- ringsbolag i utlandet samt 20 fastighets-, förvaltnings- och agenturbolag.

Skandia har härutöver betydande ägarintressen i följande försäkringsbolag:

• Livförsäkringsbolaget Hamburg-Mannheimer, Ham- burg, med 18 miljoner DM i aktiekapital (varav Skandia 26%) och 3.976 Mkr j premieinkomst.

-

⁵¹

-

⁶⁷

-

⁶⁴

- 129 - 412 - 497

• Skadeförsäkringsbolaget Hanse-Merkur Allgemeine, Hamburg, med 7,5 miljoner DM i aktiekapital (varav Skandia 33%) och 31 Mkr j premieinkomst.

• skadeförsäkringsbolaget Skandia-Boavista, Rio de Janeiro med 300 miljoner cruzeiros i aktiekapital (varav Skandia 30%) och 75 Mkr i premieinkomst.

• Kreditförsäkringsbolaget Svenska Kredit, Stock- holm, med 5 Mkr i aktiekapital (varav Skandia 50%

och Trygg-Hansa 50%) och 73 Mkr i premieinkomst.

Skandia erhöll 1979 i utdelning från ovannämnda bolag sammanlagt 4,3 (4, 1) Mkr. Beloppet ingår i posten

"Nettoavkastning av förvaltat kapital"

Rörelseresultat, totalt och fördelat Mkr

500 400 300

200 100

= o -..e::::! ··---'-"=----1 -100

-200

1970 71

Premieinkomst Mkr Brutto

För egen rakning 5000

4000

3000 2000

1000

o

1970 71 72 73

Konsolidering

72

74 75

Mkr • Konsolideringskapital i Mkr Konsolideringsgrad i % 2000

1500 1000

500

o

1970 71 72 73

Avvecklingsresultat

74 75 73

76

76

Mkr Avvecklingsresultat på direkt svensk och utländsh försä~ring, brutto

60

.. 30

-60

1970 71 72 73 74 75 76

74 75

77 78 79

~lo

100

75

50 25

77 78 79

78 79

Mkr o Totalaffären 500 Svensk försäkring

Internationell

4QO försäkring

• Kapitalförvaltnmg 300

200 100

:0 -100 -200

76 77 78 79

Rörelseresultat, totalt

% • i% av premieinkomst fbr egen räkmng i% av eget kapital !räntabilitet) 25

20 15

10 5

71 72 73 74 75

Utfall av resultatprognoser Mkr Prognos jan. resp. tu

• Prognos sept. resp. /u

• Rörelseresultat

450 300

150

o

1974 75 76

Kapitalstyrka och lönsamhet Kaf>ita1 Konsolideringskapital Mkr Utjämnat rörelscmsultat 2000

1500

1000

500

o

1970 71 72 73 74 /5 77

76

F

Tl 78

78 79

76 77 78 79

Resultat Mkr 400

300 200

100

o

79

Rörelseresultat och konsolidering

Premieinkomst

Bruttopremieinkomsten ökade med 13 (f å 15)% till 5.522 Mkr.

Bruttopremieinkomst (Mkr)

1977 1978 1979 skadeförsäkring, direkt 2.280 2.658 2.895 skadeförsäkring, indirekt 1.918 2.122 2.247 Livförsäkring, internationell 81 122 380

Totalt 4.279 4.902 5.522

I tabellen används för livförsäkring för samtliga tre år originalpremie (dvs inklusive ·sparpremie) i stället för som i tidigare årsredovisningar riskpremie. Ändringen har gjorts för att följa internationell praxis och ökade den redovisade premieinkomsten för 1979-med 67 Mkr.

Premieinkomsten för egen räkning (dvs den premie- inkomst som återstår när avgiven återförsäkring avdra- gits) steg med 10 (14)% till4.282 Mkr. För internationell livförsäkring ingår i detta belopp, liksom i tidigare års- redovisningar, riskpremien.

Lönsamhet

Det totala rörelseöverskottet .1979uppgick til1583 (469) Mkr, vilketmötsvarar .11. (10)% .av __ bruttopremj~jn~.

komsten. De~"~ven~k~~Ö~el~e~ gav ~tt överskott på 261

.'M'lcr:·- Som

framgår av diagrammet överst på sidan 13 svänger den svenska rörelsens resultat kraftigt mellan åren. Kapitalförvaltningens överskott ökade med 80 (29) Mkr till 286 Mkr och svarade därmed för merparten av den samlade resultatförbättringen. I kapitalförvalt- ningens resultat ingår avkastning på de medel (150 Mkr) som vid månadsskiftet mars/april1979tillfördes bolaget genom 1978 års nyemission.

Rörelseresultatet, som efter avdrag av schematiskt beräknad skatt (50%) uppgår til1291 (235) Mkr, motsva- rar en förräntning av 19 (20)% på genomsnittligt eget justerat kapital under året. Tillgångarna har vid beräk-

niogen värderats till anskaffningsvärde. Förändringar i marknadsvärdena påverkar därför inte räntabilitetsbe- räkningarna.

Rörelseresultaten i skadeförsäkring kan utsättas för stora kastningar. Orsaker till detta kan vara katastrof- skador såsom jordbävningar, stormar och översväm- ningar men också oförutsedda förändringar i skadefre- kvens och inflationstakt. Vid bedömning av skadeför- säkringsrörelsens lönsamhet är det därför lämpligt att studera resultatet på längre sikt. I sammanställningen

"Utjämnade rörelseresultat" har resultatet av den egentliga försäkringsverksamheten - inklusive avveck- lingsresultat - utjämnats genom löpande femårsge- nomsnitt. Den del av kapitalavkastningen, som i form av kalkylränta i vanlig ordning överförts till försäk- ringsverksamheten, har däremot - liksom kapitalför- valtningens återstående överskott - upptagits med sitt faktiska belopp för vart och ett av de angivna åren.

Ut;ämnade rörelseresultat (Mkr)

F ö rsäk ringsverksamheten Kapitalförvaltning (avkast- ning utöver kalkylränta) Summa

Konsolideringskapital

1975 1976 1977 1978 1979 108 84 69 113 144 151 156 177 206 286 259 240 246

-m

⁴³⁰

I balanssammandraget för skadeförsäkringsrörelsen på sidan 9 redovisas synligt eget kapital. Vid bedömning av företagets kapacitet som försäkringsgivare beaktas även övervärden på tillgångssidan samt extra förstärk- ningar av försäkringstekniska skulder. Den sistnämnda komponenten har stor betydelse genom att svenska skatteregler väl beaktar de stora och ofrånkomliga re- sultatperiodiseringsproblemen för skadeförsäkringsbo- lag.

Konsolideri ngskapltal (Mkr)

Synligt eget kapital Overvärden i tillgångar Förstärkning i försäkrings- fonder

Totalt

1975 1976 1977 1978 1979 381 383 424 456 673 411 439 427 496 329 807 656 690 1.089 1.428 1.599 1.478 1.541 2.041 2.430

Övervärdena i tillgångar består av skillnaden mellan marknadsvärden och bokförda värden för aktier, kon- vertibla skuldebrev, obligationer, förlagsbevis och fas- tigheter.

För inteckningslån, kommunlån och övriga lån, där marknadsvärden inte noteras, har varken över- eller undervärden upptagits.

För de svenska fastigheterna beräknas marknadsvär- det på ett nytt sätt. Som marknadsvärde används det högsta av antingen 90% av köpeskilling/investerat be- lopp eller 133% av det senast åsatta taxeringsvärdet.

Konsolideringskapital för tidigare år har räknats om enligt den nu tillämpade metoden. För 1978 innebär omläggningen en uppräkning av fastighetsvärdet i kon- solideringskapitalet med 139-Mkr.

Som framgår av sammanställningen "Konsolide- ringskapitalets förändringar" var ökningen under 1979 389 (500) Mkr eller 19%. Konsolideringskapitalet upp- gick vid årets slut till2.430 (2.041) Mkr, vilket motsva- rar 57 (52)% av premieinkomsten för egen räkning.

Konsolideringskapitalets förändringar (Mkr)

1977 1978 1979 Rörelseresultat

Vinster och förluster på reser- verade skadeersättningar

svensk försäkring

internationell direkt försäkring Realisationsvinster och -förluster samt upp- och nedskrivningar Värdeförändringar

Skatter och allmänna avgifter Utdelning till aktieägarna Nyemission

övriga poster Totalt

172

70 + ⁹

-

⁸³

+ ³

-

¹⁵ 51

+ 98

--sJ

469 583

13 + ⁴ + ⁴ + ⁵ + ³⁵

-

⁶³

+ ⁵¹ - 179

- 67

-

⁶⁴

15

-

²⁰

+ 150 + 36 - 27 500 389

Konsolideringskapitalets förändringar beror främst på rörelseresultatet men även på andra faktorer, vilket framgår av ovanstäende sammanställning.

"Vinster och förluster på reserverade skadeersätt- ningar" är korrigeringsposter till tidigare års rörelsere- sultat. För skador som inte är slutreglerade vid räken- skapsårets utgång reserveras medel i bokslutet-ersätt- ningsreserven. Den beräkning av kommande utbetal- ningar på redan inträffade skador, som kommit till ut- tryck i ersättningsreserven, kan av olika skäl visa sig vara felaktig. Inflationstakten kan bli en annan än den som förutsattes när skadan värderades. Lagstiftning och/eller praxis beträffande ersättning för personska- dor kan förändras, vilket oftast innebär höjda ersätt- ningsbelopp. Vidare är det rent allmänt svårt att i för- väg beräkna utbetalningarna för en komplicerad skada, vars slutreglering kan ligga tlera år framåt i tiden.

Om ersättningsbeloppet för en skada övervärderas uppkommer vinst vid förnyad bedömning av ersätt- ningsbeloppet eller vid slutreglering av skadan. Om beloppet undervärderas blir det avvecklingsförlust.

Saldot av dessa vinster och förluster för hela skade- massan redovisas i sammanställningen ; 'Konsolide- ringskapitalets förändringar". Ett diagram på sidan 13 visar dessa saldon för den direkta försäkringsrörelsen för den senaste tioårsperioden. Av detta diagram fram- går klart de svårigheter som föreligger när man ska

värdera en ersättningsreserv med uppskattning av bl a framtida inflationstakt. Avvecklingsförlusterna var stora under I 976 och 1977. Den kraftigt ökade infla- tionstakten höjde skadeersättningarna med betydande belopp. Den sammanlagda avvecklingsförlusten för den senaste tioårsperioden var 9 Mkr.

''V ärdeförändringar'' avser sådana förändringar som ej redovisas i resultat- eller balansräkning. Obligatio- nernas marknadsvärde har sjunkit starkt beroende på höjda räntor såväl i Sverige som i andra länder. Fastig- hetsinvesteringarna 1979 var ovanligt stora vilket fram- går av ·redogörelsen för kapitalförvaltningen. Den för- siktiga värderingen av de nya fastigheterna vid beräk- ningen av konsolideringskapital har minskat fastighets- beståndets övervärden betydligt. Posten omfattar också förändringar i det synliga egna kapitalet i ut- ländsk valuta genom ändrade valutakurser, varvid främst nedgången i dollarkursen hade betydelse 1979.

"Skatter och allmänna avgifter" avser såväl svensk inkomstskatt till stat och kommun som allmän arbetsgi- varavgift och utländska skatter.

"Övriga poster" är ett saldo av flera poster av olika karaktär. Här ingår bl a extra avsättningar till pre- miereserv för sådana försäkringsgrenar där premieni- vån varit låg under året och där den på vanligt sätt periodiserade premiereserven bedöms som otillräcklig för att täcka förväntade kostnader från årsskiftet fram till nästa förfallodag.

I posten ingår också beräknad ersättning för eventu- ella katastrofskador som inträffat under redovisnings- året men som egentligen hör till kommande års rörelse- resultat - då motsvarande premier avräknas. l detta bokslut har vi a v satt 22 Mkr för· skadan på kärnkraft- verket i Harrisburg.

Svensk försäkring

Premieinkomsten ökade 1979 med 7 (18)% till 2.465 Mkr. För flertalet försäkringsgrenar var premienivån 1979 densamma som året dessförinnan. Huvuddelen av premieökningen berodde på att antalet försäkringar ökade samt på individuell anpassning av försäkrings- beloppen till prisutvecklingen på byggnader, maskiner och varor.

Rörelseöverskottet blev 261 (209) Mkr. Samtliga större grenar gav överskott. Motorfordonsförsäkring svarade för större delen av resultatförbättringen. Det goda överskottet beror till en del på att inflationstakten, som avtog under 1978, under första hälften av 1979.var relativt låg. Mot slutet av 1979 kunde vi emellertid på nytt notera en kraftig uppgång. Denna prisutveckling har dock motverkats av en minskad skadefrekvens.

Antalet skador var 1979 praktiskt taget detsamma som 1978 trots ett ökat antal försäkringar.

De beräknade kostnaderna för skadeersättningar uppgick till 1.826 (1.478) Mkr. Detta motsvarar 75 (68)% av de premier som tjänades in under 1979. ska- deersättningarna ökade kraftigt i absoluta tal vilket främst berodde på en avsevärd ökning av kostnaderna för stora skador. De två största svarade tillsammans för en kostnad på nästan 150 Mkr.

Antalet småskador- skadefall med ersättningsbelopp lägre än 50.000 kronor - var oförändrat jämfört med 1978. Medelbeloppet för dessa skador ökade med ca 3%. Denna måttliga ökning förklaras inte bara av den relativt låga inflationen. Bland skadorna har det skett en förskjutning mot ersättningsfall med lägre medel- skada.

Driftskostnaderna, dvs kostnaderna för försäljning, skadebehandling och administration, ökade med 13,6 (7,5)%. Ökningen blev större än uppgången i lönekost- nadsindex. Datakostnaderna steg kraftigt beroende dels på inflyttning i ett nytt och för dataverksamheten sär- skilt anpassat hus dels på maskinanskaffningar i sam- band med inflyttningen. Den relativa kostnadsnivån försämrades något. Kostnaderna 1979 utgjorde 23,1 (22,6)% av premieintäkten.

Svensk skadeförsäkring gav före återförsäkring ett bruttoöverskott på 228 (368) Mkr. Avgiven återförsäk- ring, vars syfte är att utjämna effekten av storskador, medförde - till följd av det försämrade resultatet för större skador- ett underskott för återförsäkringsgivar- na med 33 Mkr. 1978 var deras överskott 159 Mkr.

Resultatutvecklingen under den senaste femårspe- rioden belyses i tabellen.

Resultatutveckling (Mkr)

Premieintäkt Kalkylränta Skadeersättn i ng ar Driftskostnad e r Resultat brutto Avgiven återför- säkring Resultat för egen räkning

1975 1976 1977 1978 1979 1.243 1.431 1.786 2.183 2.431 91 102 121 157 184 -1.147 - 1.402-1.358-1.478-1.826 -351 -403 -460 -494 -561 - 164 - 272

---se ^--ssa

^~

-79 -180 -47 209 261

Under femårsperioden 1975-1979 var det sammanlagda bruttoresultatet 249 Mkr och rörelseresultatet för egen räkning 164 Mkr. Om man från det för femårsperioden redovisade rörelseresultatet drar resultatet av skadeav- vecklingen under samma period sjunker överskottet till 20Mkr,

I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för 1979 års verksamhet inom de större grenarna i svensk skadeförsäkring.

Företags- och fastighetsforsäkring

Premieinkomsten ökade med 1Ö (18)% till 1.064 Mkr.

Premierna i avbrottsförsäkring ökade till följd av goda exportkonjunkturer och stigande vinstmarginaler i nä- ringslivet. Produktansvarsförsäkring utvisade en fort- satt markant premietillväxt.

Skadekostnaden ökade med 33% jämfört med 1978.

Stora skador ökade starkt såväl i antal som belopp.

Antalet miljonskador steg från 65 till 77. Den största, maskinhaveriet i Barsebäck, beräknas kosta ca 75 Mkr.

Skadeprocenten ökade till 75%, vilket motsvarar ge- nomsnittet för den senaste femårsperioden.

Bruttoöverskottet blev 70 (179) Mkr.

Som en följd av storskadeutfallet blev Skandias kost- nad för återförsäkring 18 Mkr. 1978 var motsvarande kostnad 145 Mkr. Efter avdrag av kostnaden för avgi- ven återförsäkring blev nettoöverskottet 52 (34) Mkr.

Det sammanlagda nettoöverskottet för den senaste femårsperioden har därmed uppgått til165 Mkr avveck- lingsresultat medräknade. Motsvarande bruttoöver- skott var 133 Mkr medan premieinkomsten uppgick till drygt 4.000 Mkr.

sjöforsäkring

Premieinkomsten för sjöförsäkring - som i Skandia till större delen utgörs av transportförsäkring av varor -

Marknadsandelarna utgör Skandias andel i direkt svensk skadeförsäkring 1978. Officiell statistikför 1979 föreligger inte ännu.

Premieinkomst

Mkr FC!retag och tastighet Sjö

• Brutto

1000 ^- För egen räkning 7_50-

500 250 ____

o

1975 76 77 78 79 1975

Marknadsandelar

<}o FC!retag och fastighet Sjö

Kostnader (i% av intjänade premier brutto)

% Företag och fastighet SJÖ

• Skadekastnader 1 00 - Driftskostnader

75

\ - ·

^{_______ _}

50

~

-_2,5

o

76 77 78

1975 76 ⁷⁷ 78 79 1975 76 77 78

Resultat för egen räkning

Mkr Företag och fastighet Sjö 100

50

l

•O

/ !

-- . ...

^{'-~ ,}---·:z-~

-·50 ~

-100

197~ 76 77 78 79 1975 76 77 78

Matar O vrlg privatsak

;

l

79 1975 76 77 78 79

~ 1915

^{76 77 78 79}

Motor Ovrig privatsak

Matar

l

Ovrig privatsak

~-

·---~

79 1975 76 77 78 79 1975 76 77 78 79

Ovrig privatsak

79 1975 76 7l 76 79 1975 76 77 78 79

steg med 19 (7)% till 239 Mkr. Premietillväxten inom transportförsäkring följde som vanligt den värdemässi- ga ökningen av utrikeshandeln som steg kraftigt under 1979. Skandia ökade sin marknadsandel inom såväl transport- som kaskoförsäkring.

Skadeutfallet domineras av kostnaden. för en flyt- docka som havererade under transport från Göteborg till Murmansk. Den totala skadekostnaden för detta haveri uppskattas till 170 Mkr. Skandias andel i brut- toskadan var 40%. Skadekostnadsutvecklingen i övrigt var relativt gynnsam. Antalet miljonskador uppgick till 13 (11). Skadeprocenten blev 107 (77)%.

Bruttoresultatet blev ett underskott på 50 (1978 ett överskott på 18) Mkr. Efter återförsäkring blev netto- överskottet 7 (4) Mkr.

Det sammanlagda nettoöverskottet för den senaste femårsperioden uppgick till 22 Mkr avvecklingsresultat medräknade. För samma tidsperiod var premiein- komsten brutto knappt 1.000 Mkr.

Motorfordonsförsäkring

Premieinkomsten ökade med 2 (19)% till845 Mkr. An- talet i Skandia trafikförsäkrade personbilar steg med 2% vilket innebar en oförändrad marknadsandel jäm- fört med föregående år.

Premietillväxten dämpades av fortsatt övergång till lägre körsträckeklasser, kaskoförsäkring med lågpris- moment samt högre självrisker inom vagnskadeförsäk- ring.

Den positiva trend beträffande egendomsskador som inleddes redan sommaren 1977 fortsatte även under 1979. Skadeutvecklingen blev därmed gynnsammare än väntat. Det totala antalet skador var, trots beståndsök- ningen, oförändrat. En rad faktorer samverkade till detta. Minskat bilåkande reducerade kollisionsrisker- na. Lägre försäkringsomfattning inom kaskoförsäkring samt övergång till högre självrisker inom vagnskadeför- säkring bidrog också till att skadeantalet inte ökade.

Antalet personskador minskade. Årets kostnad for in- dexreglering av tidigare beviljade trafiklivräntor upp- gick till 15 Mkr.

Till följd av den gynnsamma skadeutvecklingen blev överskottet 197 (150) Mkr. Överskottet kommer främst från trafikförsäkring. För skador som anmälts under tidigare år redovisar vi dock i trafikförsäkring under 1979 en avvecklingsförlust på 12 Mkr. Den avsatta ska- dereserven är beräknad för en skadekostnadsinflation på nivån 11%.

Resultaten i motorfordonsförsäkring svänger kraftigt mellan åren. Det sammanlagda överskottet har för den senaste femårsperioden varit ca 70 Mkr när avveck- lingsresultat under samma period räknats med. Pre- mieinkomsten under motsvarande period var drygt 3.200 Mkr.

Övrig privatsakförsäkring

Under detta samlingsnamn redovisas verksamhet avse- ende sådana privata försäkringar som hem, villa, fri- tidshqs, båt m m.

Premieinkomsten ökade med 5 (19)% till 253 Mkr.

Detta berodde delvis på höjda försäkringsbelopp. I hem- och villaförsäkring ökade antalet försäkringar.

För att ge underlag för en rättvisare premiesättning inom villa- och fritidshusförsäkring beräknas från maj 1979 skaderiskerna på ett nytt sätt. I samband med denna omläggning påbörjades i februari en förfrågan om byggnadernas storlek, utrustning m m till samtliga kun- der.

Skadekostnaden blev 175 (146) Mkr. Antalet små- skador ökade med 5% och genomsnittskostnaden för dessa steg med 8%.

Antalet vattenskador ökade kraftigt till följd av den stränga kylan under böljan av 1979. Det utökade för- säkringsskyddet inom hem- och villaförsäkringens re- semoment bidrog också till det ökade skadeantalet.

Resultatet blev 2 (20) Mkr. För hemförsäkring redo- visas överskott medan däremot främst villaförsäkring gav underskott.

Den senaste femårsperioden har inklusive avveck- lingsresultat givit ett underskott på ca 110 Mkr motsva- rande drygt 10% av premieinkomsten.

Riskerna för stora tankerolyckor har kommit att bli starkt observerade - särskilt med tanke på de skador som hotar miljön. En mycket allvarlig oljeskada orsa- kade den liberianska tankern Amoco Cadiz när denför- liste utanför Bretagnes kust.