PKKONCERNEN OCH PKBANKEN
1989
Arsredovisning
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålls onsdagen den 25 april 1990 klockan 13.30 i PKbanken, PKsalen, Smålands- gatan 24, bv, Stockholm.
Aktieägare som vill delta i förhandlingarna på bo- lagsstämman skall
dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda aktieboken senast torsdagen den 12 april1990,
dels göra anmälan till Centrala rättsenheten vid ban- kens huvudkontor, Hamngatan 12, 105 71 Stock- holm, telefon 08-614 78 29 eller 08-614 83 91, senast fredagen den 20 april1990 klockan 13.00.
Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få utöva rösträtt på stämman, tillfålligt in- registrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan omre·
gistrering måste vara verkställd senast torsdagen den 12 april1990, vilket innebär att berörda aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.
Styrelsen föreslår måndagen den 30 april1990 som avstämningsdag för utdelning. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsän- das av VPC tisdagen den 8 maj 1990.
Stockholm i mars 1990 Styrelsen
Ekonomisk information 1990
Innehåll
Viktiga händelser 1989 . Nyckeltal under fem år.
Kort om PKkoncernen . Snabb strukturomvandling
på bankmarknaden Förvaltningsberättelse . Företagsdivisionen Privatdivisionen . .
Koncerngemensamma enheter Finansiell kommentar
Redovisningsprinciper Resultaträkning . . . . Balansräkning . . . Noter till redovisningen Vinstdisposition . . . .
Revisionsberättelse för PKbanken . PKbanksaktien .
Organisation . . Styrelse . Revisorer
Företagsdivisionens styrelse Privatdivisionens styrelse Verkställande ledning.
Huvudkontor . . Företagsdivision . Privatdivision . . . Dotterbolag i Sverige .
Dotterbolag och filialer i utlandet Intressebolag i utlandet
3 3 4
5 8 10 13 16
l~
22 24 25 26 36 36 37 41 41 41 42 42 42 42 42 42 43 43
4 1.
Representantkontor och agenter i utlandet 44 Mars
April Maj September
Bokslutskommunike Årsredovisning
Rörelserapport jan-april Rörelserapport jan-aug
Kontorsnät i Sverige .
PKkoncernen - fem år i sammandrag.
Årsredovisning och rörelserapport sänds till alla aktie- ägare som till VPC anmält att de önskar få sådan infor- mation.
Produktion: KREAB, Kreativ lnfonnation AB, Stockholm Sättning: ORDBILD, Stockholm
Repro: Ekonomirepro, Stockholm, och Scannrepro, Västerås
Tryck: Landströms Trycksaker, Lidköping 1990 Tryckt på miljövänligt papper
45 46
•J Inklusive Nordbanken skulle balansomslutningen uppgått till372 miljarder kronor (se sid 18).
A/J månt
PKbanken har fr o m 1989 infört tre nyckeltal, som analyserar rlmtabiliteten på eget kapital. Om man multi- plicerar eget kapital-multiplikator X vinstmarginal X bruttoavkastning på tillgångar erhålls rantabiliteten efter skatt. Om man multiplicerar vinstmarginalen X bruttoavkastningen på tillgångar erhålls avkastningen på totala tillgångar efter skatt Alla nyckeltal, vilket även gäller alla data på sid 38, är beräknade efter 30%
schablonskatt Nyckeltalen for åren 1985-88 har räknats om efter den nya skattesatsen; for rantabiliteten visas även utfall t o m 1988 enligt 50% schablonskatt
Data om PKbanksaktien redovisas på sidorna 37-39.
l) Rorelseresultat i %av eget kap1tal och obeskattadE." reserver Vld årets Jngång (korngerade for utdelnmg och nyerntsston) Resultat och obeskattade reserver har reducerats med schablonskatt
2) E ge ap1 -mu p 1 o r = - -t k 'tal In 1 kat Totala t11lgångar (medelsaldo) -·
Eget kapital + 70% av obesk res 3) Vinstmargmal = ~~relseri'Sultat ~~O% s_c;!Jablonskatt
Rantenetio t ovnga rörelsemtakte1 4) Bruttåoatlvllgkaå~tning_ Rantenetto + ovriga röretsemiakter
p ngar- --~--
Totala ullgångar (medelsaldo)
r _ _
l
5) Inklusive varderegltmng&konton for obbgatwne• och rante- bundnalån
6) Eget kapital och obeskattade reserver i %av balansomslut- rongen Vardereglenngskonton tor obhgat:Joner och tantebund- na lån, Vllka l balansrakmagen drag1ts av från re~pektive tJ!J.
gångspost, har vid berakningen av konsolidenngsgraden lagts tJ.ll balansomslutmogen
7) Se not l, s1d 26
8) Avser aktler om nommellt 12 50 Justermg har skett för split 2·1 år 1989
9) Styrelsens forslag
3
KoRT oM PKKoNCERNEN
PKbanken bildades 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman.
Postbanken hade anor från 1884 och Sveriges Kredit- bank från 1917. Banken är en av de största affarsban- kerna i Norden och rangordnas storleksmässigt runt nummer 100 i världen.
I december 1989 lade PKbanken ett bud på samt- liga aktier och konvertibler i Nordbanken. Inklusive Nordbanken kommer balansomslutningen att ligga i storleksordningen 370 miljarder kronor. (Se sid 18.)
Ägande
PKbanken introducerades 1984 på börsen i samband med att den då till en del privatiserades. Efter bankens förvärv av Carnegie Fondkommission 1988 och Sveriges Investeringsbank 1989 äger staten 70,6 pro- cent av aktiekapitalet Resterande aktier är spridda på ca 15 000 privatpersoner, företag och organisationer.
Alla PKbanksaktier har en röst De är bundna och kan alltså endast förvärvas av svenska medborgare.
Ledning
styrelseordförande är generaldirektör Tony Hagström.
Styrelsen har två vice ordförande: docent Nils Land- qvist och direktör Olof Lund.
PKbankens löpande verksamhet leds av koncern- chefen - t o m den 15 mars 1990 Christer Zetterberg, därefter Rune Barneus (tidigare VD i Nordbanken) -, divisionscheferna Göran Hållen, privatdivisionen, och Christer Ragnar, företagsdivisionen, samt ställföreträ- dande chefen för företagsdivisionen - t o m den 31 mars 1990 Åke Smids, därefter Leif Mellqvist -, ställföreträ- dande chefen för privatdivisionen Gunnar Hylen och stabschefen Rune Jansson.
Organisation
PKbanken är uppdelad i två rörelsedrivande divisioner (inklusive divisionsanknutna dotterbolag), koncernge- mensamma dotterbolag (t ex Carnegie Fondkommis- sion) samt ett huvudkontor. Divisionerna betjänar före- tag respektive privatpersoner. Banken har 103 svenska kontor med fullservice från de båda divisionerna. Här- utöver finns 8 renodlade företagskontor, 24 privatkon- tor samt 6 representantkontor.
Koncernen har ca 5 600 anställda, varav 4 700 i banken. Huvudkontoret omfattar koncerngemensamma specialistfunktioner, bl a data, ekonomi, personal, revi- sion och sysselsätter drygt 570 personer. Härav svarar dataenheterna för nästan två tredjedelar.
Företagsdivisionen
Företagsdivisionen är organiserad i två marknadsenhe- ter - regionbanksrörelsen och PK International.
I regionbanksrörelsen finns det svenska kontors- nätet fördelat på fyra regioner med 111 kontor samt de svenska dotterbolagen PKfinans, PKkredit och PKföre- tagskredit, som säljer sina finansbolags- och kapital- marknadstjänster främst genom kontorsnätet
PK International vänder sig till ett begränsat antal större kunder i Sverige genom Region Stora företag samt till utländska kunder genom Region Utland. Det utländska nätverket består av helägda dotterbolag och kontor i 17länder och omfattar 23 etableringar.
I PK International ingår även enheterna Trading, som handlar i svensk och utländsk valuta samt alla före- kommande penning- och kapitalmarknadsinstrument, och Merchant, som är verksamt inom corporate finance,(
institutionell aktiehandel samt notariatservice.
Privatdivisionen
PKbanken är Sveriges största bank för privatpersoner.
Mer än 2 miljoner personer får sin lön eller pension via banken. Totalt har divisionen över 7 miljoner inlånings- konton och drygt 600 000 utlåningskonton.
Genom det omfattande samarbetet med Posten och ca 300 fastighetsmäklare erbjuder PKbanken pri- vatkunderna Sveriges mest omfattande distributionsnät för banktjänster. Samarbetet med försäkringsbolaget
Livia innebär att PKbanken nu även tillhandahåller oli- ka typer av pensionsförsäkringar och därmed kan er- bjuda kunderna ett rikt utbud av olika sparformer.
Rating
PKbanken är en av de relativt få banker i världen som fått högsta betyg av Moody's. Även Standard & Poor
och Nippon Investors Service har givit PKbanken topp- betyg.
Namnändringar på PKkoncernbolag
Nyttnamn Gammalt namn Verksamhet PKhypotek AB PKkredit AB Privatdivisionens bolag
för bostadskrediter till privatpersoner
PKkredit AB Kommunlåne- Företagsdivisionens bolag institutet AB, KLI för finansiering av fler-
bostadshus, kommersiella fastigheter och kommuner PKföretags- Sveriges Inve- Företagsdivisionens bolag kredit AB steringsbank AB för lång fmansiering av
industrifastigheter
SNABB STRUKTUROMVANDLING PÅ BANKMARKNADEN
Internationellt sett är de svenska bankerna både effekti- va och lönsamma, men de är små Inför tillkomsten av den fria och avreglerade finansmarknaden inom EG 1992 anser sig t o m de nuvarande europeiska storban- kerna vara för små. En omfattande strukturomvandling pågår och om Sverige ska kunna behålla en inhemsk bankindustri som är livskraftig och tillräckligt stor måste PKbanken delta i denna utvecklingsprocess. Till bilden hör att de lagtekniska hinder som hittills före- legat för en internationalisering av den svenska bank- marknaden snabbt är på väg att avvecklas. Det är mot denna bakgrund som bankens hittillsvarande förvärv
\ska ses. Målet är att banken ska befästa sin ställning
1som en ledande affärsbank utifrån en stark position på den nordiska marknaden.
Bankkunder, inte minst privatkunder, är skeptiska mot storskalighet En utmaning för banken blir därför
··.att i praktisk handling visa att de utökade resurserna - ;kommer dem till godo i form av fler, enklare och billi- gare tjänster samtidigt som den viktiga lokala förank- ringen behålls.
strategiska förvärv
Förvärvet av Carnegie Fondkommission under 1988 var det första steget i bankens expansionsprogram. Forvär- vet syftade främst till att flytta fram bankens positioner
på fondhandelssidan. Under 1989 togs ytterligare två betydelsefulla steg i bankens omstrukturering. I juni förvärvades Sveriges Investeringsbank, vilket medförde ökad slagkraft inom området företags- och projektfi- nansiering. Tack vare att förvärvet i huvudsak finansie- rades genom en aktieemission uppnåddes vidare en ,betydande förstärkning av bankens kapitalbas. Därmed
l
Rubrikerna var många i pressen ifter PKbankens bud på Nordbankens samtliga aktier den 6 december 1989.
skapades förutsättningarna för det kontantbud på Nordbanken som presenterades i december.
Förvärvet av Nordbanken innebär att banken till- förs ett värdefullt kontorsnät och markant stärker sin kundbas, inte minst inom området små- och medelstora företag. I Sverige som helhet kommer den nya koncer- nen att nå en marknadsandel på cirka 20 procent med en mycket stark marknadsposition på många orter i norra och mellersta delarna av landet Den starka hem- mamarknadsbasen bidrar till att koncernen blir en att- raktiv internationell affarspartner. Bl a mot denna bak- grund är bankernas styrelser eniga om att föreslå att PKbanken i samband med förvärvet byter namn till Nordbanken. (Se vidare sid 18.)
PKbankens förvärv av Nordbanken innebär att Rune Barn/tus, VD [dr Nordbanken, utsetts tiU ny koncernchef efter Christer Zetterberg, blivande VD i AB Volvo.
5
Livia viktig samarbetspartner
Fdretag verksamma inom den finansiella sektorn strä- var efter att bredda sina tjänsteutbud. Mycket står att vinna: ökad försäljning, fördjupad kundrelation och effektivare utnyttjande av det egna distributionsnätet
Mot denna bakgrund tog banken redan mot slutet av 1988 initiativet till att bilda Livia. Produktutveck- lingen på pensionsförsäkringsområdet hade gått lång- samt och det syntes möjligt att ta fram såväl billigare som enklare försäkringsprodukter. Den mycket positiva utvecklingen för Livia under 1989 visar att den bedöm- ningen var riktig.
Livia har koncentrerat sitt arbete på att ta fram enkla och prisvärda försäkringar. PKbanken svarar för marknadsbearbetning, försäljning och administration samt bistår med råd beträffande fondförvaltning. På så sätt skapar banken långsiktiga och stabila provisionsin- täkter samtidigt som bankens kunder kan få hjälp även med pensionssparande via banken.
PKkoncernens rörelseresultat
Mkr Mkr
4000
~ 3000
- Rullande 12-månaderss ~mma 2000
1000
1200
Tertial
-
-
900
- - - -
- -
600 - - - -- -
-- ---
----aoo- - - - - - -
- -- -
o 1986 1987 1988 1989
PKkoncernens balansomslutning
Miljarder Proc
Foretagsdivisionen Privatdivisionen
Koncerngemensamma enheter inkl finansförvaltning
kronor fördeln
220 70
22 312
70 23
7 100
Koncernens rörelseutveckling 1989
Generellt har rörelseutvecklingen varit tillfredsställan- de inom koncernen under 1989. Balansomslutningen ökade med drygt en fjärdedel räknat på medelsaldo- nivå. Den avmattning av volymexpansionen på utlå- ningssidan som man tidigare befarade fick inte allvarli- gare proportioner. Tillväxten för hushållsutlåningen låg fortfarande på en hög nivå och koncernen kunde notera en fortsatt förbättring av marknadspositionen. Även utlåningen till näringslivssektorn ökade snabbt under året; uppgången var i detta fall koncentrerad till utlåning i utländsk valuta medan kronkrediterna endast steg obetydligt Totalt svarade näringslivssektorn för 72 procent av koncernens utlåning vid slutet av året Även för den provisionsbaserade verksamheten inom utiandsrörelsen och på fondsidan var rörelseutveck- lingen gynnsam.
Utvecklingen av koncernens ränteTiskexponering ägnades skärpt uppmärksamhet under året För att
30
25 20
15 10 5
storbankernas räntabilitetsutveckling
Koncernsiffror efter 30 procent schablonskatt
/ ~
/
~· ~ SEB ~ ~t1~-
~
PKB~
1985 1986 1987 1988 1989
Ränteutvecklingen i Sverige
%
13 statsobligationer, 7 år 12
11 10 9
8 7
1987 1988 1989
minska ränterisken reducerades det långfristiga obliga- tionsinnehavet
Rörelseresultatet för PKkoncernen uppgick till 3 280 miljoner kronor 1989 jämfört med 2 900 miljoner föregående år. Räntabiliteten efter skatt på det i sam- band med förvärvet av Investeringsbanken ökade egna kapitalet uppgick till17,3 procent mot 20,3 procent före- gående år.
Genom PKbankens köp av Investeringsbanken i mars 1989 till- fthrles banken bl a viirdefuU kompetens inom projektftnansierings-
området.
Prognos
Bankens resultatutveckling har under ett antal år varit mycket positiv tack vare en betydande volymexpansion och förhållandevis stabila räntemarginaler. De tenden- ser till alltför snabb kostnadsökning som förelegat har därmed kunnat uppvägas. Inför 1990 är bilden mer komplicerad.
En kraftig uppbromsning av volymökningen för privatutlåningen är att vänta som en följd av den redan inledda skattereformen, som ökar den reella räntekost- naden efter skatt. Effekten blir än mer påtaglig genom den kraftiga räntehöjningen som ägde rum på den svenska marknaden under pågående regeringskris i mitten av februari 1990. Räntehöjningen ger dessutom en direkt negativ påverkan på bankernas resultatut- veckling genom att finansieringen av de fastförräntade obligationsportföljerna blir dyrare. Möjligheten att hålla tillbaka kostnadsökningar har dessutom försvårats av det löneavtal på bankområdet som nyligen kom till stånd efter tre veckors arbetskonflikt. Avtalet innebär en lönekostnadsökning i storleksordningen 13 procent under året
Sammantaget innebär detta att rörelseresultatet för 1990 för den hittillsvarande koncernen troligen inte kommer att nå upp till föregående års nivå.
Stockholm i mars 1990
VD, chefför privatdivisionen
CY:~!f~
l:e VD, koncernchefr:
Christd~
# agnarVD, chefför företagsdivisionen
7
"
FöRVALTNINGSBERÄ TTELSE
PKkoncernens verksamhet är inriktad mot två huvud- marknader: företag och privatpersoner. Organisationen tar hänsyn härtill genom att de rörelsedrivande enhe- terna inklusive dotterbolagen i huvudsak är uppdelade på en företags- och en privatdivision. Carnegie Fond- kommission, som vid sidan av rena företagsaffårer i hög grad är inriktad mot privatmarknaden, arbetar dock direkt under koncernledningen och utgör tyngd- punkten i koncernens satsning på grupper, som kräver speciella finansiella tjänster inom privatmarknaden.
Kontor i Sverige
Arbete pågår också att koncentrera moderbankens resursinsatser inom samma område till en divisionsge- mensam organisation, PKFondkommission (förmögen- hetsförvaltning).
Direkt under koncernledningen ligger vidare PKfastigheter AB, som äger och förvaltar koncernens betydande fastighetsbestånd, samt förvaltningsbolaget Pundet AB, som arbetar med ekonomisk förvaltning av kundfastigheter och mäkleri.
PRJ\Iiii'DIV!Sii)t~EN
Kontor i Sverige
Camegie Fondkommission
(
z llfo~
: )Dotterbolag och filialer i utlandet
c :~U! :)
(
Förvaltningsberättelse
Personal och kompetensutveckling
Antalet fast och tillfälligt anställda i slutet av 1989 var i koncernen ca 5 600 och i banken 4 692 personer.
Totalt antal arbetade timmar under 1989 i banken var 6 580 533, vilket motsvarar 4192 heltidsanställda, en ökning med 2,6 .procent (Se not 5, sid 27.)
Av PKkoncernens medarbetare finns närmare 5 200 i Sverige. På utlandsetableringarna arbetar ca 400 personer.
PKbankens verksamhet genomsyras av decentrali- sering. De lokala kontoren och distrikten arbetar själv- ständigt och varje medarbetare har ett eget an~var och befogenheterna är klart definierade. Det ställer stora krav på individen, men erbjuder också möjligheter till personlig utveckling.
For att möta kundernas behov av kvalificerad ser- vice och att hela tiden hålla en hög kunskapsnivå hos personalen, görs stora satsningar på att både bredda och ytterligare höja kvaliteten i koncernen. Därför sker en systematisk rekrytering av kompetenta specialister och chefer. Exempelvis har under de senaste åren bl a rekryterats ett flertal personer från näringslivet utanför banksektorn för att på så sätt vidga bankens kompetens.
Parallellt med detta görs olika insatser för medar- betamas personliga utveckling. Det årligen återkom- mande utvecklingssamtalet utgör ett viktigt instrument i detta arbete.
Bankens olika utbildningsfunktioner är ett annat väsentligt inslag i kunskapsuppbyggnaden. Utbild- ningsprogrammet är brett och affärsinriktat samt upp- lagt i linje med affärsplanerna Det finns utbildnings- möjligheter för medarbetarna på alla nivåer - från rena introduktionskurser och bankteknisk grundutbildning till det mest avancerade chefsutvecklingsprogrammet, PK Business Academy. Idag finns totalt ett sjuttiotal
olika utbildningsalternativ som i första hand drivs i egen regi men också med hjälp av externa konsulter.
Under de senaste åren har PKbanken infört olika slag av prestationsrelaterad lön. For samtliga anställda finns ett system med premier, vilka betalas ut om fast- ställda mål uppfylls. Ett individuellt bonuslönesystem finns för vissa chefer och specialister.
Styrelse mm
Vid bankens ordinarie bolagsstämma lämnade Sigvard Marjasin sitt uppdrag som ordinarie ledamot av cen- tralstyrelsen. Vid extra bolagsstämma i juni nyvaldes förbundsordförande Lillemor Arvidsson, direktör U1f G Linden och förbundsordförande Curt Persson till ordi- narie ledamöter av centralstyrelsen. Senare under året lämnade Uno Janson och Bo Klevbom sina styrelse- uppdrag som ordinarie ledamot respektive suppleant Uno Jansson ingår i en av de under året bildade divi- sionsstyrelserna (se nedan). Gunnar Weidenfors lämna- de sitt uppdrag som av bolagsstämman utsedd revisor.
Bengt Gefors lämnade sitt uppdrag som av Bankin- spektionen utsedd revisor och ersattes av auktorisera- de revisorn Ulf Egenäs. Den av Bankinspektionen ut- sedde revisorn, Sten Walberg, avled under året
Under året infördes divisionsstyrelser med företrä- dare för respektive divisions olika kundgrupper och intressenter. Syftet med styrelserna är att tillföra divi- sionerna marknadskompetens och ökad kontaktyta
Till ordförande i PKbankens under året bildade etiska nämnd utsågs f d justitierådet Bengt Hult
Christer Zetterberg avgick som koncernchef den 15 mars 1990 för att bli VD i AB Volvo. Samtidigt ut- sågs Nordbankens VD Rune Barneus till ny koncern- chef.
Bl a genom ett tvåårigt trainee- program satsar banken på sina medarbetare. På bilden diskuterar Erica Svensson, antagen som trainee 1987, med sin chef, Eva-Britt Gustafsson.
9
Förvaltningsberättelse
FÖRETAGSDIVISIONEN
Marknadsbilden
Även 1989 var ett gott företagsår-men toppen på den långa konjunkturuppgången förefaller passerad under året Vinsttrenden visade en mer splittrad bild. Över- hettningen kvarstod men flaskhalsarna avseende pro- duktionskapacitet vidgades på sina håll. EG-året 1992 var i allas tankar. Företagen fortsatte att strukturera sig för att möta den ökade konkurrensen från en vidgad marknad.
Valutaavregleringen ledde till ett massivt intresse för portföljinvesteringar i utlandet Svenska aktörer spelade en framträdande roll på vissa fastighetsmark- nader i Europa. Investeringsaktiviteten i Sverige var hög och koncentrerad till maskininvesteringar, kontors- byggnader och fartyg. Den kommunala sektoms finansiella situation försämrades.
Efterfrågade tjänster
- - - - - -
Resultatet blev betydligt ökade krav på rådgivning och kreditgivning i samband med utländska fastighetsför- värv, företagsöverlåtelser och översyn av kommunala tillgångar. Samtidigt ökade intresset för att placera/låna i valutor och därmed efterfrågan på bl a arbitrage-, pen- ning- och kapitalmarknadstjänster.
Nybyggda '7huling jloor" i PKhuset, StockJwlm, där handel med valuta och räntebärande instru1711lnt sker.
Kreditgivningen skiftade från svenska kronor till utlandsvaluta. Medelsaldovolymerna i SEK låg 21 pro- cent över fjolårsnivån medan motsvarande volymer i utlandsvaluta steg med 70 procent Utlandslånen utgjor- de 53 procent av totalutlåningen. Efterfrågan på tjänster från utiandsorganisationen ökade.
Ökad konkurrens
I takt med att volymexpansionen på utlåning i kronor avtog kunde en ökad konkurrens noteras från övriga storbanker och kapitalmarknadsinstitut Marginalerna på vissa typer av lån tenderade att krympa och var tid- vis knappt tillräckliga för att ge rimlig förräntning på det egna kapitalet En viss stabilisering kunde noteras mot slutet av året och hade sin grund i bättre förståelse för behovet av att utnyttja det knappa och dyra kapita- let för goda affärer.
Konkurrensläget visade betydande skillnader mel- lan olika lokala marknader och även mellan produkter och kundgrupper. Konkurrensen var stark över hela landet från de båda andra storbankerna och lokalt även från olika sparbanker.
Bankernas utlåning till icke-finansiella företag 1985-1989
Miljarder kr Förändring, löpande fyrakvartalssummor 100
Totalt
80
-
~....
-
80 däraV uti.
valutor 40
20
dårav-
'
SEKo 1985 1986 1987 1988 1989
Kundbasen
Bankens kundstock är ett tvärsnitt av det svenska nä- ringslivet med en relativ övervikt jämfört med huyud- konkurrentema vad avser volymerna på storföretagen.
När det gäller resultatet är kundgruppernas bidrag mer lika. Åttio procent av divisionens resultat under året kom från företag medan resterande del härrörde från organisationer, kommuner och andra.
strategier fo"r att nå framgång
---~~~-
För att nå uppsatta lönsamhets- och marknadsmål är strävan att förädla affärsrelationerna med kunderna till
Fö'rvaltningsberättelse
PK.banken fortsätter att satsa på Electronic banking, som innebär att kunden, t ex via en PC, själv kan utfdra en rad banktjänster.
ASSI är ett av flera företag som står i direkt/iirbindelse med banken via egen terminal och kan bl a se saldo, göra iiverfdringar och valutaväxling ar.
att omfatta mer än in- och utlåningstjänster. Detta krä- ver fortsatt satsning på ny teknik ( electronic banking) med möjligheter till kostnadseffektiva bankrutiner och likviditetsplanering (cash management).
Vidare intensifierades ansträngningarna att skapa helkundsförhållanden, vilket innebar arbete på att få
kundernas betalningsflöden och därmed en ökad andel provisionsintäkter. Andelen provisioner uppgick till 16 procent av totala intäkter.
En tredjedel av resultatet kommer från de mindre företagen. De behöver enkla, funktionella paketlösning- ar till rimlig kostnad. Dessa behov tillfredsställs med olika servicepaket på 111 företagskontor anpassade till den lokala marknadens krav.
Kontorsnätet är geografiskt väl fördelat Det av- speglar dock inte den fortgående kraftiga koncentration av företagandet till storstadsområdena som pågår. När- varon behöver förstärkas framför allt i Storstockholms dynamiska företagsmarknad. Här kommer Nordban- kens starka kontorsnät i norra Storstockholm väl till pass. l södra Storstockholm planeras nyetableringar.
För att ytterligare stärka den lokala kompetensen och beslutskraften i kontorsnätet infördes marknads- block bestående av geografiskt angränsande kontor.
Dessa större enheter ger kundunderlag för olika spe- cialisttjänster, som annars endast kunnat placeras på central nivå.
PKbankens nät av etableringar i Asien och Nord- amerika tillfredsställer väl de behov som bankens kun- der har. I Europa finns behov av förstärkningar som
dock inte nödvändigtvis behöver vara i form av egna banketableringar utan kan ske i form av representant- kontor och olika former av allianser med andra banker.
PKbankens utländska enheter kommer även fortsätt- ningsvis att koncentrera sin verksamhet på affärer med nordiska dotterbolag och deras kunder utomlands.
Hur utvecklades affärerna?
Företagsdivisionens utbud av finansiella tjänster utöka- des under året med långfristiga kapitalmarknadslån via PKföretagskredit Företagskontoren kunde därmed er- bjuda ett komplett tjänstesortiment till företagen och nyckelpersoner i dessa
Efterfrågan på olika typer av banktjänster varierar inte bara över tiden. Det finns även betydande geogra- fiska skillnader och olikheter mellan kundgrupperna.
Under året kunde noteras en fortsatt ökning i efterfrågan på utlåning i utländsk valuta, dels till följd av utländska investeringar inte minst inom fastighets- området, dels som resultat av tidvis betydande ränte-- skillnader mellan Sverige och utlandet Denna utlåning var koncentrerad till större företag och då framför allt i storstadsregionerna Räntenettot steg med 12 procent och utgjorde 78 procent av de totala intäkterna.
Efterfrågan på rådgivning och finansiell medver- kan vid strukturaffärer av olika slag ökade. Efter de senaste årens förvärvsaktiviteter kunde en ökad ten- dens till avstyckning av företagsdelar noteras - dels till andra företag, dels till ledande personal genom s k management buy-outs. Banken deltog i ett flertal större strukturlösningar av detta slag.
PKFöretag i Upplands Väsby, norr om Stocklwlm, flyttade in i nya lokakr 1988. Det är ett separat fo'retagskontor med aUa slags töre- tagskunder. Kontorets volym for in- och utlåning är ca 900 miljoner kronor.
11
• eBoston ChiCagO • New York
Föroaltningsberättelse
Bergen • Oslo • He!singitKs Köpenhamn • Mosk~:_.
London Frankfurt Paris• lu>cfl1llurg Ussabon e • Madnd
MartJTIIi!
e 5ao Paulo
i
Betiiilie
e
Hongkong• aombay
• Singapore
e Dotterbolag
e Representantkontor
e llgent
Ett annat betydande affärsområde blev att biträda kommunerna vid översyn av deras betydande finansiel- la och reala tillgångar och försäljning av delar, som bättre passar in i annan struktur respektive frigör kapi- tal för angelägnare ändamål. Under året hanterades uppdrag för en stor del av landets större kommuner och kommunala bolag.
Landstingskommunernas finanser försämrades under året och betydande lånebehov började uppstå efter några år av likviditetsöverskott Detta gav utslag i ökad långfristig utlåning, bl a i dotterbolaget PK.kredit
Utlandsetableringar
Utiandsnätet kompletterades under året Kontor öppna- des på den Iberiska halvön - i Lissabon och Marbella..
I USA startades vid sidan av det redan etablerade dot-
terboltge~ en filial. Dessutom förvärvades vid årets slut Inder enc,ents dotterbolag i Seattle, ett bolag som
huvuJ~akligen ägnar sig åt leasing i samarbete med
svenskaleverantöre~
Under året togs beslut om att etablera en dotter- bank i Norge. Tillstånd har erhållits från norska och svenska myndigheter att bilda banken och att ombilda det hittillsvarande representantkontoret i Bergen till filial till banken i Oslo. Banken bildades formellt i slutet av året och i samband därmed förvärvades fondmäklar- firman Carnegie A/S.
Resultat- och balansräkningar /dr de utländska dotterbolagen finns publicerade i den engelska versionen av drsredovisningen.
Utlåning och antal anställda i december 1989
Utlåning (miljarder kr) Antal i SEK i valuta anställda Företagsdivisionen
i moderbanken 34,6 71,8 1.803
PKfinans 3,8 212
PKkreditiPKföretagskredit 31,3 4,4 23 Utländska etableringar
Y.i<..:9'!-
tct(i:-
k;~~·~
15,9 358
- - -
69,7 92,1 2.396
l(
-f
in~ n! Bankens verksamhet kräver myt:Ut av den kundansvarige, som utgiir en viktig /örbintklselänk mellan kunden och våra offärsamråden och dess specialister.Föroaltningsberättelse
PRIVATDIVISIONEN
Privatdivisionen nådde under 1989, i likhet med divisio- nens båda första år, en betydande resultatförbättring och har en god lönsamhet Vid sidan av de rent ekono- miska framgångarna lanserade divisionen under året två viktiga nyheter på marknaden - PKPLUS och för- medling av pensionsförsäkringar till det nystartade bo- laget Livia Båda har fått ett synnerligen positivt mot- tagande. Den interna, årliga attitydmätningen visar att de anställda är mycket positiva till divisionens affärs- plan och marknadsstrategi.
Lijnsam utlåning, bostäder dominerar
Även 1989 bidrog starkt ökade volymer på utlånings- sidan till resultatförbättringen inom privatdivisionen.
Under året mattades generellt ökningstakten beträf- fande hushållsutlåningen av. PKbanken kunde dock i stort hålla den tidigare utlåningstakten, vilket in- nebar att marknadsandelarna på bankmarknaden ytter- ligare ökade med 1,3 procentenheter till14,7 procent Guni-juni). Av bankernas samlade nyutlåning netto till hushållen under året torde PKbanken ha svarat för 19 procent Framgången på utlåningsmarknaden inne- bar att banken ytterligare knappade in på konkurren- terna om man ser till den andel av inlåningen som lå- nas tillbaka till hushållen. Utlåningen utgör nu 78 pro- cent av inlåningen, jämfört med 63 procent förra året Branschsnittet uppgår till 83 procent
Privatdivisionens utlåningsandel av den totala hus- hållsmarknaden steg dock endast med 0,4 procentenhe- ter till 9,4 procent, vilket bl a pekar på att en stor del av hushållens samlade kreditefterfrågan avsett bostadsfi- nansiering. satsningen på bostadskrediter har fullföljts och av den samlade nettoutlåningen gick merparten till bostadsändamåL Större delen av utlåningen lades i pri- vatdivisionens hypoteksinstitut, vilket under året ändra- de namn från PKkredit till PKhypotek. Bolaget ökade
1987 1988 1989
1967 1988 1989
1987 1988 1989
Relation utlåning/inlflning på privatmarknaden
30 september respektive år
PKbanken
CvrlgaatJ banm
l
Sp!IItl!IDkljl
o 20 40 60 80 100%
under året utlåningsstocken med ca 50 procent En vä- sentlig orsak till detta är samarbetet med ca 300 lokala fastighetsmäklare, varav ca hälften ingår i Svensk Fastighetsförmedling.
Andelen blancokrediter i divisionens samlade utlå- ningsstock fortsatte som konsekvens av detta att falla och var vid utgången av året på koncernnivå ca 31 pro- cent, 6 procentenheter lägre än vid föregående årsskif- te. satsningen på bostadskrediter kommer att fullföljas.
Den resulterar i långfristiga kundrelationer och stabil utlåning, samtidigt som bankens kreditrisker minskar.
Kreditförlusterna i divisionen minskade något under året Förluster uppkommer i första hand på blancolånesidan, men även genom att lönekonton över- trasseras. På beviljade lån motsvarar kreditförlusterna, inklusive reserveringar, knappt 0,3 procent av utelöpan-
de kreditstock
Finansbolagen har i allt väsentligt tappat de förde- lar de tidigare hade visavi bankerna. på privatmarkna-
den. Bl a regleringen av avbetalningshandeln har med- fört en starkt negativ påverkan på bolagens möjlighet att hävda sig. Privatdivisionens finansbolag PKpartner avvecklades under året Personal och en del av låne- stocken överfördes till banken, medan en del av låne- stocken såldes på marknaden.
PKPLUS en marknadsframgång
Privatdivisionens andel av inlåningsmarknaden fort- satte under 1989 att falla och var vid årets utgång 15,7 procent, d v s ca 0,7 procentenheter lägre än för ett år sedan. Förlusten av marknadsandelar har i huvudsak berott på postinlåningen, medan bankens eget kontors- nät i allt väsentligt kunnat behålla sin andel av hus- hållsinlåningen. Bankinlåningen ökade under året med 8 procent, medan motsvarande tal på Posten endast var 2,9 procent
En väsentlig orsak till förlusterna på inlånings- marknaden är PKbankens speciella kundstruktur. De
PKbankens andel av samtliga bankers inlåning och utlåning på privatmarknaden 1984-1989
%
20
.l
18 16 14 12 10
o 1984 1965 1986 1987 1988 1989
13
Fö'rvaltningsberå'ttelse
många kunderna och de låga medelsaldona har gjort det svårt att generellt priskonkurrera om spararrdet med de banker som har betydligt högre snittbehåll- ningar, särskilt som det samtidigt varit strategiskt nödvändigt att ytterligare stärka positionen på låne- marknaden.
En lösning på detta dilemma har varit satsningen på PKPLUS, ett helkundserbjudande som innebär rän- te-, avgifts- och andra typer av förmåner för de kunder som väljer att lägga merparten av sina bankaffarer i PKbanken. Mottagandet har varit synnerligen positivt På ett drygt halvår har PKbanken fått 350 000 PKPL US- kunder som för att kunna kvalificera sig har öppnat 195 000 nya konton i banken. Denna framgång kan helt tillskrivas PKPLUS-satsningen. Målsättningen är att un- der 1990 vinna tillbaka marknadsandelar på sparsidan.
Den stora satsningen på PKPLUS,fönnånspaketetfo"r trogna kunder blev en stor framgång. På ett halvår fick banken 350 000 PLUS-kunder.
:'1(;.1 hdt,JV~', dr.. l!ltr H.'lo! nk :·o~ .,.;tt :·d.
rit :;.!;,i b·: d1.c. 53
Livia, PKbankens närstående iimsesidiga livförsäkringsbolag, fick 11 procent av antalet nytecknade pensicnsförsäkringar under 1989.
Sparande i aktiefonder
En allt mer betydelsefull del av hushållens sparande är fondsparandet For PKbankens del ombesörjs detta av PKfonder Kapitalförvaltning AB, i dagligt tal kallat PKfonder. Bolaget administrerar sammantaget 32 olika fonder - allemansfonder, svenska och utländska aktie- fonder samt räntefonder med en sammantagen fondför-
mögenhet av 13 miljarder kronor fördelad på drygt 450 000 konton. Nettoförsäljningen under 1989 uppgick till l miljard och totalt öppnades 90 000 nya fondkon- ton. I slutet av året startade PKfonder ett dotterbolag med säte i Luxemburg - PKfonder International Fund Management Company S.A - som förvaltar 11 av fon- derna. Intresset för att placera pengar utomlands har visat sig vara stort hos såväl befintliga som nya kunder.
PK[rmder administrerar 32 olika frmder: aJlemans[onder, svenska och utländska aktiifonder samt ränte[onder.
Sparande i Livia
I april månad började PKbanken förmedla pensions- sparande respektive efterlevandeskydd i det nyetable- rade ömsesidiga livförsäkringsbolaget Livia, vars mark- nadsföring och försäljning helt ombesörjs av PKbanken.
Även kapitalförvaltning och delar av det administrativa
Fiirvaltningsberättelse
systemet sköts av banken för Livias räkning. Livia har medfört en förnyelse och ökad konkurrens på pen- sionsförsäkringsmarknaden och framgången har varit betydande. Bolaget tog 11 procent av antalet nyteckna- de försäkringar under året. Sammantaget tecknades ca 41 000 försäkringar i Livia med en total premievo- lym på ca 370 miljoner kronor.
Under senare år har en ökad andel av de nyteckna- de pensionsförsäkringarna skett bland människor med medelinkomst Bedömningen är att den förestående skatteomläggningen kommer att förstärka denna ten- dens. Det är denna grupp som har det största behovet av kompletterande försäkringsskydd och som samtidigt endast påverkas marginellt av kombinationen minskad avdragsrätt och beskattning av pensionssparande. Det är mot detta kundsegment som Livias produkter i förs- ta hand är inriktade. Försäljningen av Livia-försäkring- ar har påverkats positivt av PKPLUS-satsningen.
Avtalet med Posten
Det tidigare avtalet med Posten löpte ut vid slutet av 1989. Förhandlingarna om ett nytt samarbetsavtal på- går. Till dess att ett sådant avtal tecknats, har det gamla förlängts.
Arbete [dr iikad kostnadseffektivitet Privatdivisionen har de senaste åren vidtagit en serie åtgärder för att få full kostnadstäckning på lönekontosi- dan. Uppdelningen i basservice respektive högre ser- vice beträffande hanteringen av insända betalningsor- der har varit en åtgärd som lett till såväl ökade intäkter som sänkta kostnader.
Utvecklingen av Max-7-bonus, d vs bättre ränta för kunder med högst 7 egna uttag per månad, är en annan åtgärd vars syfte varit att påverka kostnadsutveckling- en genom att dämpa transaktionstillväxten. För första gången i modem tid viker nu transaktionskurvan nedåt, vilket innebär en besparing i storleksordningen 80 mil- joner kronor per år jämfört med om transaktionsantalet fortsatt att växa med oförändrad hastighet Totalt sett har rörelseresultatet på lönekontosidan i PKbanken för- bättrats.
En annan satsning som ökar divisionens effektivi- tet är uppbyggnaden av PKDirekt. Enhetens första steg har varit att samla bankens hela arbete med direkt- marknadsföring till ett professionellt centrum baserat på modernaste teknik. Enheten har bl a svarat för ut- sändning av alla direktbrev till PKbankens lärrekunder med erbjudande om Livia-försäkring och anslutning till PKPLUS. PKDirekt har även hanterat bekräftelsebre- ven till bankens PKPLUS-kunder samt mottagit och
registrerat närmare 200 000 svarsbrev från kunder som vill köpa banktjänster. Samtidigt har en kund- och marknadsdatabas byggts upp och en systematisk bear- betning av bankens nya lärrekunder har påbörjats för att få dem att köpa fler tjänster från banken.
Det närmaste året byggs verksamheten ut ytterli- gare så att den blir en komplett Tele- och Postorder- bank.
I bankens kontorsnät pågår nu en övergång till ändrad kontorsutformning. Tre skilda funktioner be- tonas: självbetjäning via automatlobby, snabbservice respektive rådgivning. Det icke kundbaserade, admi- nistrativa arbetet flyttas från kontoren och centralise- ras. Erfarenheterna visar på en nästan 20-procentig effektivitetsvinst, vilket innebär en betydande förstärk- ning av kontorens service-- och försäljningskapacitet
PKDirekt, bankens enhet fiir direktmarknadsfdring, har skickat ut drygt 3 miljoner kundbrev på ett halvår. Via en optisk läsutrustning mottas och registreras svaren som kommer in från olika kundbrev.
In- och utlåning samt antal anställda i december 1989
Den medvetna satsningen på rationalisering har redan givit effekter. Det förtjänar att påpekas att privatdivisio-
nen under 1989 använde färre arbetade timmar än under divisionaliseringsåret 1986. Sedan dess har t ex lånevolymerna nästan tredubblats och nya verksam- heter tagits i drift.
Privatdivisionen i moderbanken PKhypotek PKfonder Summa
l) Fondförmögenhet
Inlåning Utlåning (miljarder kr) (miljarder kr}
50,0 34,3
14,3 13,01)
48,6
Antal anställda
2.333 66 33 2.432
15
j
l
il l
KoNCERNGEMENSAMMA ENHETER
Carnegie
Börsåret 1989 var ett gott år för aktieplacerarna. Kurs- uppgången blev 23 procent Trots det kännetecknades 1989 av en låg aktivitet Det fanns månader när aktierna på Al- och All-listan i genomsnitt hade en omsättnings- hastighet på endast 12 procent eller lägre. Det främsta skälet härtill var den utvidgade omsättningsskatten på penning- och kapitalmarknaden från den l januari 1989, vilket bl a innebar en skattebelastning på fondkommis- sionärers handelslager. Även inlåsningseffekter på aktie- innehav efter 1988 och 1989 års stigande börskurser bidrog till en sänkt börsomsättning.
Valutaavregleringen var den stora händelsen för svenska aktieplacerare 1989. Detta fick till följd att svenska institutioner, företag och privatpersoner under året började köpa utländska aktier och fastigheter i be- tydande omfattning. satsningarna i utländska aktieköp uppgick 1989 till 26 miljarder kronor medan investe- ringarna i fastigheter var 40 miljarder.
1990-talet kommer att i ännu högre grad känne- tecknas av ökad handel över gränserna. Svenska place- rare har fått hela världen som alternativ till stock- holmsbörsen. Långsiktigt innebär detta att aktievärde- ringen i högre grad än hittills kommer att grunda sig på fundamentala faktorer som vinstnivå, utdelningska- pacitet, ränte- och kostnadsläge. 1980-talet har i hög grad präglats av ett likviditetsöverskott Det har för- stärkts av att vissa placerare, med stort nettoinflöde av pengar som allemans- och löntagarfonder, endast äger rätt att placera i svenska värdepapper. Sannolikt blir kapitalströmmarna mer lättrörliga under 1990-talet
Bankens strategi är att i samband med valutaav- regleringen kunna tillmötesgå kundernas behov av ak- tiehandel utanför Stockholms Fondbörs. Carnegie har därför under året etablerat dotterbolag i Helsingfors, Oslo och Madrid. Till detta kommer tidigare enheter i London och Köpenhamn samt ett samarbetande bolag i New York. Aktiehandeln utvecklades tillfredsställande inom Carnegie Fondkommission under 1989. Courtage- intäkterna ökade totalt med 23 procent under året En betydande ökning av utiandsrörelsen skedde delvis på bekostnad av den svenska rörelsen. Av courtageintäk- terna genererades 47 procent utomlands (25 procent).
Rörelseresultatet i Carnegiegruppen uppgick till 270 miljoner kronor inklusive verksamheten vid det av banken ägda fondkommissionsbolaget i Norge. Jämfört med föregående år innebar detta en nedgång med 16 procent, vilken helt förorsakats av kursförluster på rän- tebärande värdepapper.
PK[astigheter
PKkoncernens kommersiella fastigheter är samlade i det helägda fastighetsbolaget PKfastigheter AB, som inom de ramar banklagstiftningen ger ska utveckla och förvalta koncernens fastighetsbestånd. Totalt har fastig- heterna en uthyrbar area av 181 000 kvm lokaliserade över hela landet med tyngdpunkten i Stockholm. Samt- liga fastigheter är centralt belägna och med affärsmäs- sigt bästa lägen.
Hyresintäkterna i Sverige uppgick till187 miljoner kronor, varav 67 procent härrörde från PKkoncemen.
Huvuddelen av beståndet avser naturligt nog kontors- lokaler, som svarade för 76 procent av hyresintäkterna medan butikslokaler svarade för 15 procent, bostäder för 4 procent och övriga lokaler för 5 procent av intäk- terna. Av hyresintäkterna kom 56 procent från stock- holmsområdet
Hyresintäkterna i utlandet uppgick till 5 miljoner kronor och utgjordes huvudsakligen av internhyror
Färvaltningsberättelse
från PKkoncernen.
Fastighetsbeståndet utökas kontinuerligt genom förvärv av nya fastigheter och förädling av befintliga.
Under året uppgick nettoförvärven till 307 miljoner kronor medan investeringar i om- och nybyggnad upp- gick till16 miljoner. Samtidigt påbörjades arbeten för en beräknad kostnad på 130 miljoner.
Fastigheternas marknadsvärde beräknades vid slutet av 1989 uppgå till 3 800 miljoner kronor jämfört med 2 800 miljoner ett år tidigare. Värdeökningen på ingående bestånd uppgick till 690 miljoner kronor. Det i koncernen bokförda värdet på bolagets fastighetsinne- hav utgjorde 886 miljoner kronor. Den dolda reserven var sålunda ca 2 900 miljoner kronor.
Överenskommelse träffades under året med Sundbybergs kommun om att förvärva tomtmark invid Hallonbergens centrum. På tomten planeras ett admi- nistrativt centrum för PKkoncernen med arbetsplatser för 1100 personer.
PKbanken bygger i egen regi ett kontorshus för stora delar av sina centrala enheter. Den frikiipta tomten ligger i Sundbybergs kom- mun, i direkt anslutning tiU Hallonbergens Centrum.
(Foto Lantmäteriet 1988)
;
17
·l •
. •
FINANSIELL KOMMENTAR
Fö-rändringar
i
koncernens sammansättning Det i föregående årsredovisning aviserade förvärvet av Sveriges Investeringsbank - numera PKföretagskredit AB- genomfördes under juni. Likviden på 2 084 miljo- ner kronor erlades med 184 miljoner kontant och ge- nom emission av lO miljoner nya Pkbanksaktier till kurs 190 kronor. Bankens eget kapital ökade således med l 900 miljoner kronor i samband med förvärvetUnder året bildade banken vidare efter regeringens tillstånd en dotterbank i Norge med ett eget kapital motsvarande 94 miljoner kronor samt ett återförsäk- ringsbolag (captive) i Luxemburg med ett eget kapital motsvarande 8 miljoner.
Vid förvärvet 1988 av 90,1 procent av aktiekapitalet i Camegie Fondkommission erhöll banken en option att senare förvärva resterande aktier. Optionen utnyttjades i december; återstående 9,9 procent av aktiekapitalet förvärvades då till ett pris av drygt 200 miljoner kronor.
Vid bankens ordinarie bolagsstämma godkändes en försäljning av aktier upp till 49,9 procent av Camegie Fondkommissions dotterbolag Carnegie International i London tillledningsgruppen och viss personal inom bolaget
Fö"rväro av Nordbanken
I början av december beslöt bankens styrelse att lämna ett erbjudande om förvärv av samtliga aktier och kon- vertibla förlagsbevis i Nordbanken. Villkoren innebar att en kontant ersättning på 300 kr lämnades för varje aktie i Nordbanken, motsvarande en överkurs på 50 procent jämfört med senaste börskurs före erbjudandet Köpesumman uppgår totalt till 5,9 miljarder kronor.
l mitten av mars 1990 konstaterades att banken förfogade över ca 85 procent av aktierna i Nordbanken.
Styrelsen beslöt att fullfölja förvärvet Ytterligare aktier och konvertibler kommer att förvärvas på aktiemarkna- den i syfte att snarast uppnå 90-procentgränsen.
Som nämnts i den inledande översikten på sid 5 innebär förvärvet att banken tillförs ett värdefullt kon- torsnät och markant stärker sin kundbas, inte minst inom området små och medelstora företag. Samgåendet väntas medföra högre kostnadseffektivitet och större intäktsvolym er.
Räntabilitet och kapitalanvändning Räntabiliteten eller avkastningen på det egna kapitalet utgör den yttersta måttstocken på ett företags verksam- het och det som på sikt bestämmer företagets värde- ring på marknaden, d v s börskursen. Räntabiliteten är därmed den faktor som sätter gränsen för bankens möjligheter att finansiera en framtida rörelseexpansion.
Målet för PKkoncernen är att långsiktigt vidmakthålla en räntabilitet på 20 procent Kortsiktigt i samband med stora kapitalökningar ochfeller förändringar i kon- cernstrukturen kan utfallet förväntas ligga under denna nivå. 1989 var ett sådant år med en betydande kapital- ökning i samband med förvärvet av Investeringsbanken.
För att förbättra resultatmedvetandet inom koncer- nen och nå en optimal kapitalanvändning utvecklades under året ett system för en konsekvent räntabilitets- styrning. Systemet kommer att tillämpas from 1990 .
Kapitaltäckning 1989
Kapitaltäckningsläget undergick stora förändringar under 1989. Aktieemissionen i samband med förvärvet av Investeringsbanken innebar i och för sig att kapital- basen steg med sammanlagt 4 800 miljoner kronor, in- k1usive den större andel obeskattade reserver och för- lagslån som fick räknas in i kapitalbasen tack vare emissionen. Själva aktieinnehavet medförde samtidigt en ökning av kapitalkravet så att nettoeffekten på kapi- talöverskottet stannade vid 2 700 miljoner. Direkta in- vesteringar i andra finansinstitut medförde i övrigt en ökning av kapitalkravet på knappt 500 miljoner kronor, varav 160 miljoner avsåg aktier i Nordbanken förvärva-
Proforma balansräkning för P.Kbanken/Nordbanken per den 31 december 1989, miljarder kronor
Tillgångar Skulder och eget kapital
Kassa 2,2 Inlåning 151,7
Svenska banker 27,8 Svenska banker 39,3
Utländska banker 19,4 Utländska banker 83,2
Obligationer (ansk v) 51,8 Långfristig upplåning 45,2
Utlåning 247,2 Övriga skulder 32,7
Övriga tillgångar1l 23,2 Summa skulder 352,1
Summa tillgångar 371,6 Obeskattade reserver2l 14,1
1) Varav 2,5 miljarder i goodwill
Eget kapital ~ avseende förvärvet av Nordbanken.
Summa skulder och eget kapital 371,6 2) Inklusive värderegleringskonton för obligationer.
Förvaltningsberättelse
de efter uppköpserbjudandet Ökad rörelsevolym i ban- ken, inklusive nettoeffekten av förskjutningar mellan olika riskklasser, ledde till att kapitalkravet steg med närmare 3 400 miljoner. Överskottet stannade därefter vid 121 miljoner kronor jämfört med 1100 miljoner vid slutet av 1988.
Det relativa kapitalutnyttjandet uppgick till 99 procent Den mycket höga utnyttjandegraden samman- hängde med en betydande uppgång av volymen kort- fristiga krediter. Dessa kan vid behov reduceras.
Uppgifterna på föregående sida avser kapitaltäck- ningen för moderbanken. Liksom föregående år måste även en kompletterande beräkning göras som på kon- soliderad bas tar hänsyn till verksamheten vid dotter- bolag och vissa intressebolag i utlandet Denna beräk- ning visade ett överskott på 149 miljoner kronor och innebar således ingen ytterligare belastning på kapital- resurserna.
Mkr
Bankens kapitaltäckning
Dec 1989 Dec 1988
---
KapitalkravFör tillgångar utom investe-
ringar i andra finansinstitut* 9.001 5.877
För garantier• 502 421
För andra åtaganden utanför
balansräkningen• 287 120
För investeringar i andra
finansinstitut** 4.307 1.713
14.097
- --
8.131 Kapitalbas efter disposition avårets vinst 14.218 9.231
Överskott 121 1.100
Kapitalbasens utnyttjandegrad 99% 88%
• Kapitalkravet beräknas efter en skala från O till 8% beroen- de på indelning i olika riskklasser (jämför uppgifter i not 35, sid 35).
** För dessa investeringar krävs lOOo/o kapitaltäckning. Grup- pen omfattar ej kommun- och bostadsfinansierande institut
Den framtida kapitaltäckningen
Fr o m den l februari 1990 gäller i Sverige nya kapital- täckningsregler baserade på en internationell överens- kommelse som träffades under 1988 mellan central- bankscheferna i den s k tiogruppen. Det nya regelver- ket, som för Sveriges del genomförs över hela kredit- marknaden, är principiellt uppbyggt på liknande sätt som hittillsvarande regler med differentierade kapital- krav för olika typer av tillgångar. Den mest betydelse- fulla skillnaden i riskklassindelningen avserfastighets- krediter, som får betydligt skärpta kapitalkrav jämfört med tidigare. Kraven skärps även för placeringar i obli- gationer med undantag för stats-och kommunpapper, samt för fordringar på andra inhemska kreditinstitut
Vidare krävs kapitaltäckning i större utsträckning än tidigare för olika åtaganden utanför balansräkningen av typ kreditlöften, terminsavtal, ränte- och valutaswapar m m. Samtidigt har beräkningen av kapitalbasen änd- rats i liberaliserande riktning så att obeskattade reser- ver och förlagslån får tillgodoräknas i större utsträck- ning än tidigare. Sammantaget innebär detta att kapital- täckningssituationen för PKkoncernens del blir i stort sett oförändrad. De nya kapitalkraven genomförs successivt under en övergångsperiod t o m 1992.
Förvärvet av Nordbanken kommer övergångsvis att innebära en betydande påfrestning på koncernens kapitaltäckningssituation. Förvärvet innebär nämligen i korthet att den tillkommande rörelsevolymen ska täc-.
kas av den gamla kapitalbasen reducerad med upp- kommande goodwilleffekt Goda möjligheter finns att under övergångsperioden uppnå en tillfredsställande kapitaltäckning genom effektivare kapitalanvändning och självfinansierad uppbyggnad av kapitalbasen.
Kommande förändringar i koncernstrukturen kan emellertid aktualisera behovet av en nyemission.
Ränteriskhantering av balansräkningen Bankens ränterisk är ett uttryck för den resultatpåver- kan som uppstår vid förändringar av marknadsräntan.
Man skiljer vanligen mellan räntenettorisk (income risk) och kursrisk (investment risk). Räntenettorisken ut- gör den förändring av bankens räntenetto som uppstår under en viss period, t ex 12 månder, som en följd av ett förändrat marknadsränteläge. Vid beräkningarna inbe- grips samtliga balansposter, även icke räntebärande poster, samt åtaganden utanför balansräkningen, s k
"off-balance"-poster. Vid framtagning av kursrisken be- räknas värdeförändringen på fastförräntade tillgångar, skulder och "off-balance"-poster, givet en viss föränd- ring av marknadsräntorna.
En metod att åskådliggöra volymunderlaget för beräkningarna är en s k "gap"-analys där man skiktar balansräkningen med avseende på räntebindningspe- riod enligt nedan. I tabellen ingår moderbankens ba- lansräkning i svenska kronor. Tillgångar och skulder i utländsk valuta ingår inte då de i stort är matchade.
Mkr
• Moderbanken, december 1989
Räntebindningsperiod
0-1 ar 1-2 ar 2-5
ar
5- är SummaTillgångar 84.312 5.106 13.753 11.098 114.269 Skulder/
Eget kapital - 87.910 - 1.558 - 1.853 - 22.948 -114.269 Öppen position - 3.598 3.548 11.900 - 11.850 O Räntenettorisken för banken har under året legat mel- lan 25 och 75 miljoner kronors försämring vid en upp- gång av marknadsräntan med en procentenhet I decem- ber uppgick den till 25 miljoner kronor.
19
l
Fiirvaltningsberättelse
strategisk portjölj[drvaltning
Merparten av tillgångar och skulder med en löptid överstigande ett år hanteras i bankens strategiska port- följer: placeringsportföljen, finansieringsportföljen samt
"off-balance"-portföljen. Övriga volymer utgör kortfristi- ga lättrörliga handelspositioner.
Placeringsportföljen innehåller huvudsakligen marknadsnoterade stats- och bostadsobligationer medan finansieringsportföljen till största delen består av bankens egna förlagslån samt olika typer av "repor".
"Off-balance"-portföljen består av ränteswapar men även av terminer och FRA. Kursrisken i placeringsport- följen reduceras av kursrisken i finansieringsportföljen men framför allt av aktuell positionering i "off-balance"- portföljen.
Kursrisken mäts enligt definitionen hur marknads- värdet i portföljerna ändras om marknadsräntan stiger en procentenhet över hela avkastningskurvan. Risken förändras kontinuerligt till följd av portföljernas succes- sivt kortare löptider. Uvecklingen påverkas även av räD- tejusteringsstruktur och aktuell marknadsräntenivå samt av affarsbeslut avseende portföljerna.
Kursrisken i portföljerna pendlade under året in- om intervallet 350-450 miljoner kronor och låg under december på 350 miljoner.
Den genomsnittliga löptiden i placeringsportföljen under året låg på 3,0 år med en genomsnittlig duration
Använda begrepp
Direktavkastning Årlig avkastning på ett värdepapper utan hänsyn till eventuella kursänd- ringar.
Duration Den genomsnittligt vägda löptiden på framtida betalningsflöden uttryckt i antal år.
Fastförräntad En fastförräntad tillgång eller skuld innebär att räntan i förväg är bestämd över en viss period, t ex en utlåning i två år till13 %.
FRA "Forward Rate Agreement". Ett avtal mellan två parter om en räntesats på en in- eller utlåning i framtiden, t ex en utlåning om tre månader i sex måna- der. Vid periodens start stängs avtalet, differensen mellan avtalad ränta och faktisk marknadsränta utgör resultatet Gap Volymdifferensen mellan tillgångar
och skulder med samma räntebind- ningsperiod.
Marknadsvärde Det pris eller den kurs som gäller på en marknad, t ex den kurs som an- vänds vid köp och försäljning av en obligation till aktuell marknadsränta.
på 2,3 år. Direktavkastningen var i genomsnitt 10,80 procent
Banken minskade under året volymen i placerings- portföljen från drygt 26 miljarder kronor till 22 miljar- der, bl a genom en del större försäljningar under januari och februari månad. Eftersom marknadsräntan senare under 1989 steg med över två procentenheter, innebar försäljningarna att försämringen av portföljens orealise- rade resultat kunde hållas på en rimlig nivå.
Resultatutveckling -finansiella nyckeltal
Rörelseresultatet i PKkoncernen uppgick till 3 280 mil- joner kronor jämfört med 2 900 miljoner föregående år,
en ökning med 13 procent Resultatförbättringen mot- svarade inte den kapitalökning som genomfördes i samband med förvärvet av Sveriges Investeringsbank utan den redovisade räntabiliteten sjönk med 3,0 enhe- ter ti1117,3 procent räknat på jämförbart sätt efter 30 procent schablonskatt Försämringen var väntad. Kapi- talökningen var nödvändig för att skapa förutsättningar för det senare genomförda förvärvet av Nordbanken och räntabilitetsutvecklingen måste under sådana för- hållanden bedömas över ett längre tidsperspektiv än ett år.
För att minimera räntabilitetsförsämringen priori- terades en volymexpansion, som under en övergångstid
Matchad Flera positioner där den totala positio- nen är riskfri, t ex en in-och utlåning med samma volym och räntebind- ningsperiod.
Off·balance-poster Åtaganden utanför balansräkningen, t ex ränteswapar, termins affärer, FRA, optioner och repor.
Repa "Repurchase Agreement". Avtal om för- säljning kopplat med ett återköp på termin till en bestämd ränta/kurs.
Räntejustering Räntesatsen på en räntebärande till- gång, skuld eller off-balance-post, som bestäms till rådande marknadsränta vid i förväg fastställda räntejusterings- datum.
Ränteswap Ett ränteväxlingsavtal där en part beta- lar fast ränta och motparten betalar en ränta som fortlöpande räntejusteras.
T ex betalar A fast ränta -13 o/o - till B medan B betalar rörlig ränta som rän- tejusteras var tredje månad. Avtalets längd kan variera från ett till tio år.
Terminsaffär Köpavtal avsett. att fullgöras vid en be- stämd tidpunkt i framtiden till ett pris som fastställs när avtalet träffas.
Föroaltningsberättelse
Räntabilitetens förklaringsfaktorer -PKkoncernen
Eget kapitalmultiplikator (EKM) ggr VinsinillA%
24 1.20
23
22 1.00
.21
20 0.80
19
1985 1986 1987 1988 1989
även omfattar lågmarginalprodukter av typ kortfristiga finansieringar i utländsk valuta. Totalt ökade balans- omslutningen i koncernen med drygt en fjärdedel under 1989 räknat på medelsaldonivå.
strategin avspeglas i utvecklingen av vinstnivån, dvs rörelseresultatet efter schablonskatt i relation till balansomslutning. Vinstnivån sjönk nämligen från 1,03 procent 1988 till 0,92 procent under 1989. Som framgår av diagram berodde detta på en negativ utveckling av vinstmarginal och bruttoavkastning. Vinstmarginalen påverkades av den fortsatta kostnadsökningen avse- ende både kreditförluster och den generella kostnadsni- vån där arbetet med att utveckla en ny kundreskontra drar stora resurser. Försämringen av bruttoavkastning- en berodde huvudsakligen på räntenettots utveckling.
Den totala placeringsmarginalen i koncernen uppgick till 2,66 procent jämfört med 2,90 procent föregående år. Även relationstalet för övriga intäkter försämrades jämfört med fjolåret Räknat i absoluta tal steg räntenet- tot med 17 procent och övriga intäkter med 13 procent mellan 1988 och 1989.
Kostnadsiikning 17 procent
Rörelsekostnaderna steg totalt med 17 procent Särskilt snabb blev uppgången för kreditförluster, som ökade med 34 procent medan omkostnaderna steg med 15 procent
Exklusive reserveringar för länderrisker uppgick kreditförlusterna till 647 miljoner kronor netto efter återvinningar. Detta innebar en ökning med 165 miljo- ner från föregående år. Av förlusterna berodde 45 mil- joner kronor på utförsäljning av lån - huvudsakligen från luxemburgbanken - avseende hårt skuldtyngda ut- vecklingsländer medan sammanlagt 164 miljoner avsåg fyra större utländska förlustengagemang på över
Vinstnivåns förklaringsfaktorer - PKkoncernen
Vinstmarginal % Bruttoavkastning %
30 4.50
27 4.00
24 3.50
1985 1986 1987 1988 1989
20 miljoner vardera Kreditförluster avseende privat- personer minskade något under året
Till reserver för länderrisker avsattes enligt Bank- inspektionens riktlinjer netto 45 miljoner kronor (36) under året. Vid årets slut motsvarade reserverna 62 procent av riskexponeringen på de länder som är före- mål för riskavsättningar.
Koncernbolagens rö'relseresultat
Rörelseresultatet 1989 fördelade sig på de olika enhe- terna i koncernen enligt nedanstående sammanställning (miljoner kronor):
Moderbanken 2.281
PKföretagskredit 264
Carnegie* 270
PKhypotek 147
PKfinans 110
Övriga dotterbolag i Sverige 36
PK English Trust 44
PKbanken Luxemburg -20
Övriga dotterbolag i utlandet 36
Koncernkorrigering 112
3.280
• Inklusive det a~ banken ägda Camegie A.S. i Norge.
Avsättningar
Efter extraordinära poster och minoritetsandel uppgick resultatet före dispositioner till 3 205 miljoner kronor.
Till koncernens obeskattade reserver avsattes netto 1838 miljoner kronor. Resultatet före skatt redovisades til11271 miljoner kronor och nettovinsten till 705 miljo- ner, vilket innebär en fondering av 189 miljoner efter avdrag för föreslagen utdelning.
21
