Årsredovisning
2008
VD har ordet 3
Förvaltningsberättelse 4
Resultaträkningar 7
Balansräkningar 8
Förändringar i eget kapital 10
Kassaflödesanalyser 11
Noter till räkenskaperna 12
Revisionsberättelse 26
Bolagsstyrningsrapport 27
Femårsöversikt 31
Aktien och aktieägare 32
Proact är specialist på att lagra, säkerställa och arkivera stora volymer av affärskritisk information. Som en fristående integratör levererar vi konsulttjänster, support och system inom vårt fokus- område lagring och arkivering.
Proactkoncernen har cirka 320 medarbetare och finns i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är sedan 1999 noterat på Nasdaq OMX i Stockholm under symbolen PACT.
För information om Proacts erbjudande, kund referenser, historik och medarbetare mm hänvisas till vår hemsida www.proact.se.
Årsstämma 2009
Årsstämman äger rum onsdagen den 13 maj 2009 kl 18.00 i bolagets lokaler på Isafjordsgatan 35 i Kista.
Rätt att deltaga i stämman har aktieägare som finns införd i den av VPC förda aktieboken torsdag den 7 maj 2009 och som har anmält sig enligt nedan. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade måste således tillfälligt registrera sig under eget namn i aktieboken för att ha rätt att själv eller genom ombud deltaga i stämman. Sådan omregistrering måste vara genomförd senast torsdag den 7 maj 2009.
Anmälan om deltagande i årsstämman skall ha kommit bolaget tillhanda senast måndag den 11 maj 2009 kl 16.00. Anmälan kan göras på följande sätt:
Adress:
Proact IT Group AB Att: Årsstämma Box 1205 164 28 KISTA Tel: 08-410 667 11
E-post: arsstamma@proact.se Kommande informationstillfällen
24 april 2009 Delårsrapport jan-mars 10 juli 2009 Delårsrapport jan-juni 21 oktober 2009 Delårsrapport jan-sept 16 februari 2010 Bokslutskommuniké 2009
Om PROACT Årsredovisning
2008
År 2008 blev ett rekordår för Proact. För första gången i bolagets historia översteg årsomsättningen 1 miljard kronor – en ökning med 21% jämfört med 2007! Även resultatet utgjorde ett rekord med drygt 50 miljoner kronor i resultat före skatt. Extra gläd- jande är att årets sista kvartal var så starkt – både till omsättning och resultat - trots den stigande osäkerheten på de finansiella marknaderna och den allmänna lågkonjunkturen i Västeuropa.
Proact har endast i begränsad omfattning påverkats av dessa faktorer eftersom bolagets erbjudanden ger möjligheter till kost- nadsreduktioner och effektiviseringar hos kunderna. Bolaget har relativt låg känslighet för en allmän konjunkturnedgång eftersom de kontrakterade intäkterna för drift och support uppgår till c:a 30% av de totala intäkterna. Till det bidrar också att den offent- liga sektorn alltjämt är av väsentlig betydelse för Proact – inte minst i Sverige beroende på det s.k. Verva-avtalet som är ett ramavtal för servrar, lagring och tjänster för den offentliga sek- torn.
Ökad komplexitet och ökande digitala lagringsvolymer är utmanande för många företag och myndigheter. Som specialist inom lagring och arkivering har Proact under året visat att bola- gets kompetens och lösningserbjudanden kan bidra till att lösa kundernas problem. Enligt en marknadsundersökning Proact låtit göra hos cirka 100 börsföretag och myndigheter i Sverige – Lagringsbarometern – saknar många organisationer långsiktiga rutiner och strukturer för hur man skall hantera den ökande digitala informationsmängden, vilket fördyrar lagringshanteringen.
Många anger att ökningen är störst i e-postsystemen vilka blir alltmer affärskritiska för många företag och myndigheter.
Enligt undersökningsföretaget IDC fortsätter de digitala infor- mationsmängderna att öka med mer än 50% per år. Genom den snabba tekniska utvecklingen minskar samtidigt priset per lag- rad enhet, vilket resulterar i en ekonomisk marknadstillväxt om cirka 5% per år. Denna ökning är oberoende av konjunkturläget.
Inom Proacts fokusområden lagring, arkivering, backup/restore och disaster/recovery ökar marknaden för selektiv outsourcing kraftigt. Fler och fler kunder efterfrågar lösningar med betalning efter utnyttjande – ”Storage on demand”. Proact har här en stark position och kan ta ansvar för en flexibel, effektiv och säker funktion.
De lyckosamma etableringarna av dotterbolagen i
Nederländerna och Estland under året visar att Proacts affärsmo- dell fungerar för den planerade expansionen i Nordeuropa. Polen,
Tyskland, Belgien och Storbritannien är länder där bolaget under- söker möjligheterna för expansion, antingen genom förvärv eller genom nyetablering av eget bolag. Det viktigaste i ett bolag av Proacts karaktär är att hitta rätt människor att bygga verksamhe- ten kring. Förvärvet av Xperion i Norge i början av året har givit positiva effekter genom ett breddat utbud och en ökad kundbas.
Jag vill tacka våra kunder som ger Proact förtroende att vara partner; deras krav på Proact är grunden för vår utveckling!
Jag vill också tacka alla medarbetare som genom hårt och professionellt arbete gjort det möjligt att uppnå resultaten för 2008.
Olof Sand
VD, Proact IT Group AB (publ)
VD HAR ORDET
VD har ordet
Generell information
Bolagets firma är Proact IT Group AB (publ) med säte i Stockholms kommun. Huvudkontorets adress är Isafjordsgatan 35, 164 28 Kista. Bolaget är sedan 1999 noterat på Nasdaq OMX Stockholm under symbolen PACT.
Verksamhetsinriktning
Proact är specialist på att lagra, säkerställa och arkivera stora volymer av affärskritisk information. Som en fristående integratör levererar Proact konsulttjänster, drifttjänster, support och system inom fokusområdet lagring och arkivering.
Moderbolaget, Proact IT Group AB (publ), är ansvarigt för koncerngemensamma frågor.
Proactkoncernen har 321 medarbetare och finns i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge och Sverige.
Året som gick
År 2008 har präglats av stark tillväxt i såväl omsättning som resultat. Resultatet före skatt har under 16 kvartal i rad varit bättre än motsvarande kvartal föregående år. Sverige och Finland uppvisar de största resultatförbättringarna. De under året nyetab- lerade dotterbolagen i Nederländerna och Estland uppvisar båda ett positivt resultat under fjärde kvartalet. Förvärvet Xperion i Norge har givit effekt genom breddat utbud och ökad kundbas.
Nyrekrytering är en viktig faktor för fortsatt tillväxt, under året har 81 nya medarbetare anställts.
Osäkerheten på de finansiella marknaderna under senare delen av 2008 har endast haft begränsad påverkan på bolagets verksamhet. Kundernas inköpsbeteende har ändrats från att ha varit drivet av investeringar i ny teknik för att möta ökad kom- plexitet och stigande lagringsvolymer till att framför allt fokusera på möjligheter att reducera kostnader.
Koncernens omsättning och resultat
Koncernens omsättning under året uppgick till 1 044 (865) mSEK, vilket motsvarar en ökning med 21% jämfört med 2007.
Av omsättningen uppgick systemförsäljningen till 642 (516) mSEK, en ökning med 24% jämfört med 2007.
Tjänsteverksamhetens omsättning avseende konsulttjänster, avtalad kundsupport samt driftstjänster uppgick till 400 (346) mSEK för helåret, vilket motsvarar en ökning med 16%.
Resultatet före skatt uppgick till 50,1 (40,7) mSEK för räken- skapsåret 2008. Resultatförbättringen i Sverige och Finland är ett resultat av god systemförsäljning i kombination med en förbättrad lönsamhet i tjänsteverksamheten. De två nystartade bolagen i Nederländerna och Estland redovisar ett negativt helårsresultat för 2008, vilket är enligt plan.
Resultat per aktie uppgick till 3,68 (2,80) SEK.
Finansiell ställning och kassaflöden
Koncernens likvida medel uppgick till 84,5 (67,0) mSEK per den 31 december 2008. Därutöver har koncernen en outnyttjad checkkredit med en limit om 41,4 (40,8) mSEK.
Koncernen har inga räntebärande skulder. Soliditeten uppgick till 24,8 (30,6)% per den 31 december 2008. Soliditetens minsk- ning beror huvudsakligen på återköp av egna aktier, utdelning till aktieägare samt ökade kundfordringar beroende på en kraftigt ökad försäljning i december 2008 (+63%).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 79,8 mSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –39,7 mSEK (varav –25,9 mSEK avser återköp av egna aktier och –14,0 mSEK avser moderbolagets utdelning till sina aktie- ägare och utdelningar i dotterbolag till minoritetsägare).
Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick under året till 11,5 (9,2) mSEK och avser i stor utsträck- ning reservdelar kopplade till bolagets supportverksamhet samt utrustning till bolagets outsourcingverksamhet. Proacts norska verksamhet förvärvade samtliga aktier i Xperion AS för 17,4 mSEK varav 12,7 mSEK kontant. Förvärvad kassa uppgick till 1,4 mSEK varför 11,3 mSEK påverkade kassaflödet 2008.
Under året har även ytterligare andelar (15%) i det delägda dotterbolaget Proact IT Latvia SIA förvärvats för totalt 3,3 mSEK.
Koncernens totala goodwill uppgår till 75,3 (67,5) mSEK och är främst hänförlig till den svenska verksamheten. Övriga imma- teriella tillgångar uppgår till 24,6 (12,9) mSEK, varav 15,9 avser årets förvärv av Xperion AS i Norge. Övriga immateriella tillgångar skrivs av över nyttjandeperioden på maximalt 10 år.
Per den 31 december 2008 har totalt 30,7 (38,7) mSEK upp- tagits som uppskjuten skattefordran hänförlig till outnyttjade för- lustavdrag och temporära skillnader. Årets bolagsskatt uppgår till 11,4 (8,8) mSEK varav 2,8 (3,5) har utbetalats. I december 2008 tog Sveriges Riksdag beslut om att sänka den svenska bolags- skatten från 28,0% till 26,3% vilket har påverkat uppskjuten skattefordran i Sverige med en minskning om 1,8 mSEK.
Bolagets ansamlade förlustavdrag uppgår till 150 (176) mSEK: av dessa har 116 (123) mSEK bedömts kunna utnyttjas mot framtida vinster och den skatteeffekten av dessa har upp- tagits som uppskjuten skattefordran.
Medarbetare
Medelantalet anställda under året uppgick till 299 (262) personer.
Den 31 december uppgick antalet anställda till 321 (273).
Moderbolaget
Moderbolagets omsättning uppgick till 26,6 (23,2) mSEK och avser fakturerade koncerngemensamma kostnader. Resultat före skatt uppgick till 36,8 (15,6) mSEK.
Kassaflödet under året uppgick till 0,0 (–2,7) mSEK, varav
Förvaltningsberättelse 2008
Styrelsen och verkställande direktören för Proact IT Group AB (publ), org.nr 556494-3446, lämnar härmed årsredovisning
samt koncernredovisning för räkenskapsåret 2008, bolagets fjortonde verksamhetsår. Balans- och resultaträkningar för
koncern- och moderbolag skall fastställas på årsstämma den 13 maj 2009.
kassaflöde från rörelsen 44,3 (37,1) mSEK. Moderbolagets återköp av egna aktier uppgick till 25,9 (21,1) mSEK och inves- teringar i ytterligare andelar i dotterbolag (Estland, Lettland, Nederländerna) till 5,7 mSEK. Under året lämnades en utdelning om 12,3 mSEK till bolagets aktieägare.
Antalet anställda i moderbolaget uppgick vid årets slut till 5 (5) personer.
Miljö
Bolaget bedriver inte någon verksamhet som omfattas av miljö- balkens tillstånds- eller anmälningsplikt.
Forskning och utveckling
Bolaget har ingen egen forsknings- och utvecklingsavdelning.
Bolagets forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs genom nära kontakter med de ledande och viktigaste leveran- törerna av system inom lagring och arkivering. Även genom del- tagande på branschmässor och seminarier tar bolaget del av den tekniska utvecklingen inom området. Denna kompetensutveckling av personalen används för att fortlöpande utveckla bolagets erbjudande.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernens operativa risker bedöms och hanteras främst av koncernled- ningen och rapporteras till Proacts styrelse.
Den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna har hittills inte haft någon väsentlig påverkan på bolagets utveckling.
De mest väsentliga operativa riskerna är att efterfrågan på bolagets erbjudanden minskar samt att tiden från offert till order temporärt ökar på grund av kundernas försiktighet vid investe- ringar. Tiden för avslut inom kundsegmentet bank och finans ligger fortfarande högre än motsvarande tid föregående år.
De finansiella riskerna består av valutarisk, kreditrisk, ränte- risk och likviditetsrisk. I och med osäkerheten på finansmark- naden är det även en risk att bolagets expansionsplaner kan påverkas negativt då tillgången till kapital kan vara begränsad. Av samma anledning kan kundernas betalningsförmåga försämras.
En stor kontrakterad avtalsbas medför att känsligheten för förändringar begränsas.
För detaljerad beskrivning av risker och riskhantering se not 2.
Styrelse och ledning
Olof Sand har under året fungerat både som VD för de svenska bolagen och som koncernchef.
Andra ledande befattningshavare under 2008 har varit Omar A. Lien (vice VD i Proact IT Group AB), Jonas Persson (CFO i Proact IT Group AB), Jakob Høholdt (VD för Proact Systems A/S), Karel Kannel (VD för Proact Estonia AS), Osmo Laita (VD för Proact Finland Oy), Dimitri Scharafutdinov (VD för Proact IT Latvia SIA), Richardas Pivoriunas (VD för Proact Lietuva UAB),
Lucas den Os (VD för Proact Netherlands B.V.), Marit Fagervold (VD för Proact IT Norge AS), Lena Eskilsson (regionchef Sverige Norr) och Martin Ödman (regionchef Sverige Syd).
På årsstämman 2008 omvaldes samtliga styrelseledamöter,
dvs Anna Lindström, Dag Sehlin, Terje Thon, Staffan Ahlberg och Anders Hultmark. Stämman utsåg Staffan Ahlberg till styrelsens ordförande.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsen samt en VD-instruktion. Arbetsordningen anger bland annat vilka ärenden som bör förekomma, formerna för styrelsesamman- träden, protokoll och rapportering samt arbetsfördelning mellan styrelse och VD.
Styrelsen har sammanträtt tio gånger under 2008. På samt- liga ordinarie styrelsemöten har styrelsen behandlat bolagets och koncernens verksamhet samt finansiella ställning fördelat på verksamhetsgrenar och finansförvaltning. Därutöver har behandlats strategiska frågor såsom finansiella målsättningar, fastställande av affärs- och verksamhetsplaner, förvärv och avytt- ringar samt personal- och organisationsfrågor, legala frågor och viktigare policies. Enskilda styrelseledamöter har bistått koncern- ledningen i olika frågor av strategisk karaktär. Styrelsen har utsett två ledamöter att utgöra revisionsutskott, två att utgöra ersätt- ningsutskott samt två att utgöra förvärvsutskott. Bolagets revisor deltar vid styrelsemöte minst en gång per år och rapporterar då bland annat iakttagelser från granskningen.
Riktlinjer gällande ersättning till ledande befattningshavare
På årsstämman 2008 beslutade styrelsen om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare att gälla fram till nästa årsstämma:
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare skall utgöras av fast lön, eventuell rörlig ersättning, övriga sedvanliga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkställande direktör, verkställande direktörer i respektive dotterbolag, koncernens eko- nomidirektör samt regioncheferna i Sverige. Den sammanlagda ersättningen till befattningshavaren skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar och betydande prestationer skall reflekteras i den totala ersättningen.
Fast lön och rörlig ersättning skall vara relaterade till befatt- ningshavarens ansvar och befogenhet. Den sammanlagda rörliga ersättningen för samtliga ledande befattningshavare skall vara maximerad (till i genomsnitt motsvarande 6 månadslöner), base- ras på utfallet i förhållande till uppsatta mål samt skall samman- falla med aktieägarnas intressen.
Pensionsvillkor skall vara marknadsmässiga i förhållande till situationen i det land där befattningshavaren stadigvarande är bosatt. Frågan om ersättning till verkställande direktör behandlas av styrelsen och när det gäller övriga ledande befattningshavare behandlas detta av verkställande direktören.
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om sty- relsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. Det är bolagets bedömning att dessa riktlinjer har följts för 2008.
Styrelsen kommer att föreslå till årsstämman 2009 att ovan-
stående riktlinjer skall fortsätta gälla.
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningen i Proact IT Group AB (publ) utgår från Aktiebolagslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Nasdaq OMX i Stockholm och Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagsstyrningsrapporten inklusive Styrelsens rapport om intern kontroll för 2008 finns bifogad som separat avsnitt i denna års- redovisning på sid 27. Rapporten finns dessutom publicerad på bolagets hemsida. Rapporten är ej granskad av bolagets revisor.
Ägarförhållanden
Proactaktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm under sym- bolen PACT sedan juli 1999. Proact hade 3 879 (4 182) aktie- ägare den 31 december 2008, varav mer än hälften var privatpersoner med ett mindre innehav. Större aktieägare var Sigal Ltd. med 15,6% (11,8%), IGC Industrial Growth Co. AB 11,5% (10,4%), Skagen fonder 8,6% (7,7%), Skandia Liv 6,6%
(8,2%), Thyra Hedge 5,0% (2,3%), Unionen 3,6% (3,5%) och Nordea Fonder med 2,5% (4,1%) ägarandel.
Enligt vad styrelsen känner till finns inga avtal mellan aktie- ägare, som kräver särskilda upplysningar enligt ÅRL.
Aktien
Aktiekapitalet uppgår till 10 618 837 SEK fördelat på
10 249 086 aktier med kvotvärde 1,04. Samtliga aktier äger lika andel i bolagets tillgångar och vinst samt ger rätt till en röst vid bolagsstämma. Vid årsstämman får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begräns- ningar i rösträtten. I eget förvar per 31 december 2008 fanns 512 500 aktier.
Återköp egna aktier
Återköp av aktier genomförs i syfte att optimera bolagets kapital- struktur. Enligt beslut på årsstämman den 13 maj 2008 har de 369 751 aktier som återköpts under maj 2007 – mars 2008 dragits in och makulerats.
Årsstämman bemyndigade även styrelsen att förvärva upp till 10% av bolagets aktier fram till nästa årsstämma. Därefter och fram till och med 31 december 2008 har 512 500 aktier, cirka 4,8%, förvärvats till en genomsnittlig kurs av 35,27 SEK. Aktier har totalt anskaffats för 18,1 mSEK.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser har inträffat.
Förväntningar avseende framtiden
Proact förväntas under 2009 ha fortsatt lönsam tillväxt inom specialistområdena lagring och arkivering. Erbjudandet till marknaden är starkt och affärsmodellen är effektiv vilket kan utnyttjas på fler tillkommande geografiska marknader. Strategin att inom de närmaste åren vara en etablerad specialist inom lagring och arkivering på ytterligare delmarknader i Nordeuropa ligger fast. Med en större total marknad skapas möjlighet att ytterligare expandera de erbjudanden som utvecklas, effektivare utnyttja organisationens spetskompetens, hjälpa kunderna på flera marknader samt ytterligare öka effektiviteten genom större inköpsvolymer.
För att möta kundernas krav på kostnadsreduceringar fort- sätter bolagets erbjudande att utvecklas med fler paketerade tjänster såsom selektiva drifttjänster, ”Storage-on-demand”, finansiering etc. Utvecklingen av branschanpassade lösningar fortsätter. Proact erbjuder nya lösningar som ger kunden tillgång till specialistkompetens i kombination med en kostnadseffektiv leverans. För Proact som en fristående integratör innebär detta en stor potential avseende tjänsteleveransen.
Proacts kontrakterade tjänsteintäkter, ökande affärsvolym mot den offentliga sektorn (bl a genom Vervas ramavtal för Servrar, lagring och tjänster till offentliga sektorn i Sverige) samt att många beslut grundar sig på legala och regulatoriska krav har en balanserande effekt mot svängningar i den allmänna konjunk- turen.
Utdelningspolicy
Bolagets utdelningspolicy anpassas till koncernens resultatnivå, finansiella ställning och investeringsbehov. Förslaget till utdelning vägs mellan aktieägarnas krav på en rimlig direktavkastning och verksamhetens behov av självfinansiering. Proact avser långsik- tigt att lämna utdelning med 25-35% av vinsten efter skatt.
Förslag till vinstdisposition
Styrelsen och verkställande direktören kommer att föreslå års- stämman att en utdelning om 1,20 (1,20) SEK per aktie skall ske för verksamhetsåret 2008.
Till årsstämmans förfogande står:
Balanserade vinstmedel 39 371 146 SEK
Årets resultat 35 820 874 SEK
Summa fritt eget kapital 75 192 020 SEK Styrelsen och verkställande direktören föreslår följande behand- ling av balanserad vinst:
Utdelning, 1,20 SEK per aktie 11 681 863 SEK Att balansera i ny räkning 63 510 157 SEK
Summa 75 192 020 SEK
I bolaget finns 10 249 086 registrerade aktier varav per 28 februari 2009 514 200 aktier ej är utdelningsberättigade återköpta egna aktier. Summan av ovan föreslagna utdelning om 11 681 863 SEK kan komma att ändras, dock max till 12 298 903 SEK, om antalet återköpta egna aktier förändras före avstämningsdagen för utdelning.
Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret
och ställningen 2008-12-31 hänvisas till nedanstående resultat-
och balansräkning, redovisning av eget kapital samt kassaflödes-
analyser jämte till dessa hörande noter.
Resultaträkning koncernen
Resultaträkning moderbolaget
Belopp i kSEK 2008 2007
Nettoomsättning Not 3,5,28 26 551 23 202
Bruttoresultat Not 5,28 26 551 23 202
Administrationskostnader Not 6,9 –29 913 –24 315
Rörelseresultat Not 3,8,7 –3 362 –1 113
Finansiella intäkter Not 10 42 526 18 201
Finansiella kostnader Not 11 –2 343 –1 458
Resultat före skatt Not 14 36 821 15 630
Inkomstskatt Not 12 –1 000 –2 119
Årets resultat 35 821 13 511
Belopp i kSEK 2008 2007
Systemintäkter Not 3,4 641 978 516 486
Tjänsteintäkter 399 964 345 935
Övriga intäkter 2 232 2 352
Nettoomsättning Not 5,28 1 044 174 864 773
Kostnad för sålda varor och tjänster Not 6,9,14,19 –758 853 –634 399
Bruttoresultat Not 5,28 285 321 230 374
Försäljnings- och marknadsföringskostnader Not 9 –145 141 –108 736
Administrationskostnader Not 6,8,9 –93 392 –82 237
Rörelseresultat Not 3,7,8,13,14,27 46 788 39 401
Finansiella intäkter Not 10 4 765 2 643
Finansiella kostnader Not 11 –1 455 –1 317
Resultat före skatt Not 14 50 098 40 727
Inkomstskatt Not 12 –11 357 –8 847
Årets resultat 38 741 31 880
Resultatet fördelas enligt följande:
Moderbolagets aktieägare 37 398 29 798
Minoritetsintresse 1 343 2 082
38 741 31 880
RESULTAT PER AKTIE
Resultat per aktie för resultat hänförligt till
moderbolagets aktieägare, SEK Not 31 3,68 2,80
Vägt genomsnittligt antal aktier efter återköp, st 10 163 221 10 631 388
Balansräkning koncernen
Belopp i kSEK 2008-12-31 2007-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Goodwill Not 6,15 75 319 67 527
Övriga immateriella anläggningstillgångar Not 6,15 24 554 12 911
Materiella anläggningstillgångar Not 6,16 15 748 12 209
Andra långfristiga fordringar Not 18 6 374 6 803
Uppskjutna skattefordringar Not 12 30 748 38 693
SUMMA ANLÄGGINGSTILLGÅNGAR 152 743 138 143
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager Not 19 8 412 18 443
Kundfordringar Not 2,20 281 717 195 825
Aktuella skattefordringar 3 492 2 456
Övriga fordringar 1 006 2 295
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 112 409 91 372
Likvida medel Not 26 84 531 67 017
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 491 567 377 408
SUMMA TILLGÅNGAR 644 310 515 551
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL Not 30
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital (10 249 086 st aktier, á kvotvärde 1,036) 10 619 10 619
Övrigt tillskjutet kapital 297 964 297 964
Andra reserver 4 001 854
Balanserat resultat inklusive årets resultat –156 145 –155 353
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 156 439 154 084
Eget kapital hänförligt till minoriteten 3 615 3 842
SUMMA EGET KAPITAL 160 054 157 926
SKULDER Långfristiga skulder
Uppskjutna skatteskulder Not 12 6 624 6 800
Avsättning till pensioner Not 13 1 953 818
Övriga långfristiga skulder Not 26,32 3 508 –
Summa långfristiga skulder 12 085 7 618
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 184 831 125 145
Aktuella skatteskulder Not 12 7 276 3 141
Övriga skulder Not 22 32 414 25 475
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 23 247 650 196 246
Summa kortfristiga skulder 472 171 350 007
SUMMA SKULDER 484 256 357 625
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 644 310 515 551
Ställda säkerheter Not 25 33 283 45 085
Balansräkning moderbolaget
Belopp i kSEK 2008-12-31 2007-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar Not 6,16 428 18
Aktier i koncernföretag Not 17 147 102 141 363
Andra långfristiga fordringar Not 18 4 599 4 951
Uppskjutna skattefordringar Not 12 – 1 000
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 152 129 147 332
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Fordringar hos koncernföretag Not 18 13 894 1 880
Aktuella skattefordringar 888 155
Övriga fordringar 50 191
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 21 1 479 972
Likvida medel Not 26 – –
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 16 311 3 198
SUMMA TILLGÅNGAR 168 440 150 530
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL Not 30
Bundet eget kapital
Aktiekapital (10 249 086 st aktier, á kvotvärde 1,036) 10 619 10 619
Reservfond 28 236 28 236
Summa bundet eget kapital 38 855 38 855
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel 39 371 64 046
Årets resultat 35 821 13 511
Summa fritt eget kapital 75 192 77 557
SUMMA EGET KAPITAL 114 047 116 412
SKULDER Långfristiga skulder
Skulder till koncernföretag Not 18 7 857 7 857
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 1 029 22
Skulder till koncernföretag Not 18,26 41 632 23 285
Övriga skulder Not 22,24 232 188
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 23 3 643 2 766
Summa kortfristiga skulder 46 536 26 261
SUMMA SKULDER 54 393 34 118
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 168 440 150 530
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter Not 25 4 599 4 599
Ansvarsförbindelser Not 25 44 438 38 206
Förändringar i eget kapital
KONCERNEN Hänförligt till moderbolagets aktieägare Hänförligt till
minoriteten Totalt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserat resultat Totalt
Belopp i kSEK Aktiekapital
Ingående balans
per 1 januari 2007 11 798 297 964 –4 344 –154 572 150 846 7 115 157 961
Förvärv av minoritet – – – – – –2 834 –2 834
Utdelning till minoriteten – – – – – –2 716 –2 716
Nedsättning av aktiekapital –1 179 – – 1 179 – – –
Återköp av egna aktier – – – –21 139 –21 139 – –21 139
Utdelning – – – –10 619 –10 619 – –10 619
Omräkningsdifferenser – – 5 198 – 5 198 195 5 393
Årets resultat – – – 29 798 29 798 2 082 31 880
Utgående balans
per 31 december 2007 10 619 297 964 854 –155 353 154 084 3 842 157 926
Förvärv av minoritet – – – – – –261 –261
Utdelning till minoriteten – – – – – –1 697 –1 697
Nedsättning av aktiekapital –370 – – 370 – – –
Fondemission 370 – – –370 – – –
Återköp av egna aktier – – – –25 887 –25 887 – –25 887
Utdelning – – – –12 300 –12 300 – –12 300
Omräkningsdifferenser – – 3 147 – 3 147 388 3 535
Årets resultat – – – 37 395 37 395 1 343 38 738
Utgående balans
per 31 december 2008 10 619 297 964 4 001 –156 145 156 439 3 615 160 054
MODERBOLAGET
Belopp i kSEK Antal aktier Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets
resultat Totalt
eget kapital
Eget kapital 2007-01-01 11 798 087 11 798 28 236 90 064 4 561 134 659
Överföring föregående års resultat – – 4 561 –4 561 –
Utdelning – – –10 619 – –10 619
Nedsättning av aktiekapital –1 179 – 1 179 – –
Återköp egna aktier – – –21 139 – –21 139
Årets resultat – – – 13 511 13 511
Eget kapital 2007-12-31 10 618 837 10 619 28 236 64 046 13 511 116 412
Överföring föregående års resultat – – 13 511 –13 511 –
Utdelning – – –12 300 – –12 300
Nedsättning av aktiekapital –370 – 370 – –
Fondemission 370 – –370 – –
Återköp egna aktier – – –25 886 – –25 886
Årets resultat – – – 35 821 35 821
Eget kapital 2008-12-31 10 249 086 10 619 28 236 39 371 35 821 114 047
Kassaflödesanalyser
Koncernen Moderbolaget
Belopp i kSEK 2008 2007 2008 2007
KASSAFLÖDE FRÅN ÅRETS VERKSAMHET Not 26
Årets resultat 38 741 31 880 35 821 13 511
Justering för poster som ej är kassaflödespåverkande:
Avskrivningar och nedskrivningar Not 15,16 12 787 11 548 63 8
Nedskrivning av lager 28 306 – –
Finansiella poster –5 601 2 208 –1 278 –
Övriga justeringar Not 26 –1 625 – – –
Förändring avsättningar Not 13 1 264 408 – –
Inkomstskatt Not 12 8 532 5 474 1 000 2 119
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital 54 126 51 824 35 606 15 638
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager 10 003 –9 426 – –
Rörelsefordringar –93 397 –18 729 –11 834 4 793
Rörelseskulder 109 110 40 635 20 540 16 659
Kassaflöde från rörelsen 79 842 64 304 44 312 37 090
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av verksamhet Not 17,26,32 –14 635 –7 795 –5 739 –7 795
Investeringar i materiella anläggningstillgångar –11 475 –9 208 –473 –14
Förändring av långfristig fordran 345 –305 87 –252
Kassaflöde från investeringsverksamheten –25 765 –17 308 –6 125 –8 061
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Utdelning till minoritetsägare Not 26 –1 697 –2 716 – –
Utdelning –12 300 –10 619 –12 300 –10 619
Återköp av egna aktier –25 887 –21 139 –25 887 –21 139
Övrigt 157 – – –
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –39 727 –34 474 –38 187 –31 758
ÅRETS KASSAFLÖDE 14 350 12 522 – –2 729
Likvida medel vid årets början Not 26 67 017 54 672 – 2 729
Omräkningsdifferens i likvida medel 3 164 –177 – –
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 84 531 67 017 – –
Noter till räkenskaperna
Belopp i kSEK
Not 1 - Redovisningsprinciper Företagsinformation
Koncernredovisningen avseende räkenskapsåret 2008 för Proact IT Group AB har upprättats av styrelsen och verkstäl- lande direktören. Årsredovisningen kommer föreläggas års- stämman den 13 maj 2009 för fastställande. Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) noterat på Nasdaq OMX Stockholm, med säte i Stockholm, Sverige. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att erbjuda specialistkompetens inom lagring och arkivering av stora volymer affärskritisk information.
Allmänna redovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapportering och rekom- mendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Årsredovisningen för Proact IT Group AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för finansiell rapportering RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovis- ningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisnings- lagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. De väsentligaste skillnaderna beskrivs nedan under ”väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovis- ningsprinciper”.
Förändringar i redovisningsprinciper och upplysningar
Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades föregående år med de undantag som framgår nedan:
Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2008 och som är godkända av EU, men som inte är relevanta för koncernen.
Koncernen har under året infört följande nya och ändrade standarder från IASB och uttalande från IFRIC från och med 1 januari 2008
IFRIC 11 IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna (Godkänd av EU 1 juni 2007)
IFRIC 14 IAS 19 The Limit on a Defined Benefit Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction (Godkänd av EU 17 december 2008)
IAS 39 och IFRS 7 (omarbetade) Omklassificering av finansiella instrument (Godkänd av EU 15 oktober 2008) Tillämpningen av dessa standarder och tolkningar har inte haft någon effekt på koncernens finansiella resultat eller ställning.
Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft eller godkänts av EU och som inte har tillämpats i förtid av koncernen.
Koncernen har valt att endast kommentera sådana IFRS och IFRIC tolkningar som kan medföra någon effekt på koncer- nens finansiella resultat och ställning.
De viktigaste effekterna av dessa förändringar redovisas nedan.
IFRS 8 Rörelsesegment – Ikraftträdande 1 januari 2009 (Godkänd av EU 21 november 2007). Denna standard inne- håller upplysningskrav avseende koncernens rörelsesegment och ersätter kravet att definiera primära och sekundära segment baserat på rörelsegrenar och geografiska områden enligt IAS 14. Den nya standarden kräver istället att seg- mentinformation presenteras utifrån ledningens perspektiv,
vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernens preliminära bedöm- ning är att IFRS 8 inte kommer att medföra någon väsentlig ändring av segmentsindelningen. IFRS 8 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2009 eller senare.
Standarder, ändringar och tolkningar som ännu inte har trätt i kraft eller godkänts av EU
Koncernen har valt att endast kommentera sådana IFRS och IFRIC tolkningar som kan medföra någon effekt på koncernens finansiella resultat och ställning. De viktigaste effekterna av dessa förändringar redovisas nedan.
IFRS 3R Rörelseförvärv och IAS 27R Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Förväntas godkännas av EU i Q2 2009). De omarbetade standarderna gavs ut i januari 2008 och ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare. IFRS 3 inför ett antal för- ändringar i redovisningen av rörelseförvärv som görs efter detta datum, vilket kommer att påverka storleken på redo visad goodwill, rapporterat resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat.
IAS 27R kräver att förändringar i ägarandelar i ett dotter bolag, där majoritetsägaren inte tappar bestämmande- inflytande, redovisas som eget kapital-transaktioner. Till följd av detta kommer dessa transaktioner inte längre att ge upphov till goodwill, eller leda till några vinster eller förluster.
Vidare förändrar IAS 27R redovisningen för förluster som uppstår i dotterbolag, såväl som förlust av kontroll av ett dotterbolag. Till följd av dessa tillägg har även följdändringar gjorts i IAS 7 Kassaflödesanalys, IAS 12 Inkomstskatter, IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser, IAS 28 Innehav i intresse bolag och IAS 31 Andelar i joint ventures.
Förändringarna i IFRS 3R och IAS 27R kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv, förlust av kontroll och transaktioner med minoritetsägare. De omarbetade standarderna får (från och med EUs godkännande av stan- darden) förtidstillämpas, och koncernen utreder om denna möjlighet ska utnyttjas.
Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Godkänd av EU 18 december 2008). Den omarbetade standarden gavs ut i september 2007 och ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Standarden delar upp förändringar i eget kapital till följd av transaktioner med ägare och andra förändringar.
Uppställningen över förändringar i eget kapital kommer endast att innehålla detaljer avseende ägartransaktioner.
Andra förändringar än ägartransaktioner i eget kapital presenteras på en rad i uppställningen över förändringar i eget kapital. Därutöver introducerar standarden begreppet
”totalt resultat” som visar alla poster avseende intäkter och kostnader, antingen i en enskild uppställning, eller i två sam- manhängande uppställningar. Koncernen har beslutat att en uppställning kommer att användas. I första kvartalet 2009 kommer standarden att tillämpas.
Koncernredovisning Koncernens omfattning
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen och exkluderas då det bestämmande inflytandet upphör. Effekterna av alla koncerninterna transaktioner som intäkter, kostnader, fordringar och skulder samt orealiserade vinster och koncernbidrag har eliminerats. Koncernen inne- fattar inga intresseföretag.
Förvärvsmetoden
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmeto- den. I koncernens eget kapital ingår, förutom moderbo- lagets eget kapital, endast dotterbolagens resultat efter förvärvstidpunkten. Eget kapital i förvärvade bolag fastställs genom en förvärvsanalys utifrån en marknadsvärdering av
tillgångarna och skulderna vid förvärvstidpunkten vilket även innebär identifiering och värdering av immateriella tillgångar.
Om anskaffningsvärdet överstiger det vid förvärvsanalysen beräknade värdet av nettotillgångarna redovisas skillnaden som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verk- ligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Omräkning av utländska verksamheter De konsoliderade finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilken är moderbolagets funktionell- och presentationsvaluta.
För verksamheter som har en annan funktionell valuta än svenska kronor sker omräkning av resultaträkningar, balans- räkningar inklusive goodwill till svenska kronor. Detta inne- bär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och resultaträkningarna till periodens genomsnittskurs.
Omräkningsdifferenser redovisas under eget kapital som en separat post. Omräkningsdifferenser hänförliga till varaktig finansiering av dotterbolag redovisas, med beaktande av skatteeffekt, direkt mot eget kapital. När investeringen avyttras förs tidigare omräkningsdifferenser över resultat- räkningen som en del av realisationsresultatet.
Minoritetens andel
Minoritetens andel utgörs av den del av dotterbolagens resultat och nettotillgångar som inte direkt eller indirekt ägs av moderbolaget. I koncernens resultaträkning utgör minoritetens andel en del av resultatet. Minoritetens andel i dotterbolagens egna kapital redovisas i särskild post under eget kapital i balansräkningen.
Intäktsredovisning Varor
Koncernen genererar intäkter huvudsakligen genom försälj- ning och installation av hård- och mjukvara, underhålls- och supporttjänster samt fristående IT-konsulttjänster. Intäkterna vid försäljning av hård- och mjukvara redovisas när Proact överfört alla väsentliga risker och fördelar förknippade med äganderätten till produkten. I de flesta fall inträffar detta när den legala äganderätten har överförts eller när varorna rent fysiskt har överlämnats till köparen. I det fall väsentliga risker förknippade med äganderätten av varan kvarstår, har inte försäljningen slutförts och intäkten redovisas därför inte.
Tjänster
Underhålls- och supportintäkter erhålls främst genom servi- ceavtal till fast pris och redovisas linjärt över avtalsperioden.
Konsulttjänster intäktsförs normalt på löpande räkning, dvs i takt med att arbetet utförs. Konsultprojekt som utförs till fast pris, eller på löpande räkning med tak, resultatavräknas i takt med färdigställande. Av den beräknade totala intäkten för ett projekt avräknas under respektive period så stor del som motsvarar de under perioden upparbetade kostnadernas andel av de beräknade totala kostnaderna.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings- värde med avdrag för avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Avskrivningar på materiella anlägg- ningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och uppskattad nyttjandeperiod. Härvid tillämpas en avskriv- ningstid om 3 år för datorer, 5 år för inventarier samt 3 år för reservdelar. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda åter- vinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.
Immateriella anläggningstillgångar Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Nedskrivningstest görs årligen samt när det finns en indikation på att en tillgång minskat i värde.
Goodwill allokeras till kassagenererande enheter för att kunna nedskrivningstestas. Var och en av dessa kassagene- rerande enheter utgör koncernens verksamhet i vart och ett av de länder där denna bedrivs. I de fall en tillgångs redo- visade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Kundrelaterade tillgångar och supportkontrakt Kundrelaterade tillgångar och supportkontrakt som identifie- rats vid rörelseförvärv redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde. Avskrivningar av kundrelaterade tillgångar sker linjärt över maximalt 10 år. Vid varje enskilt fall sätts en nyttjandeperiod över vilken supportkontrakt avskrives linjärt. Vid indikation på värdenedgång görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde. I de fall en till- gångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvin- ningsvärde skrivs tillgången ner till sitt återvinningsvärde.
Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivnings- behov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns sepa- rata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, finansiella instrument som hålles till förfall och finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Koncernen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rappor- teringstillfälle. Nedan beskrivs endast de instrument som är aktuella för koncernen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat- räkningen. Denna kategori består av två undergrupper:
finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat värderas alltid till verkligt värde via resultaträkningen förutom då säk- ringsredovisning tillämpas.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finan- siella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstill- gångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i posten Kundfordringar i balansräkningen.
Tillgångar i denna kategori redovisas efter anskaffnings- tillfället till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaff- ningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades
vid anskaffningstidpunkten. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter individuell bedömning.
Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redo- visats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.
Finansiella skulder
Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt värde.
I övrigt har koncernen inga väsentliga finansiella skulder.
Redovisning av derivativa finansiella instrument och säkringsåtgärder
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontrakts- dagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifieras som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats.
Koncernen identifierar vissa derivat som antingen en säkring av verkligt värde av en identifierad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värde säkring) eller en säkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring). Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att utjämna förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.
Nedan beskrivs endast de finansiella instrument och säk- ringsåtgärder som koncernen använder.
(a) Säkring av verkligt värde
Förändringar i verkligt värde på derivat som identifieras som säkring av verkligt värde, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen tillsam- mans med förändringar i verkligt värde på den post som gett upphov till den säkrade risken.
(b) Derivat som inte uppfyller villkoren för säkrings- redovisning
Vissa derivatinstrument uppfyller inte villkoren för säk- ringsredovisning. Förändringar i verkligt värde för sådana derivatinstrument som inte uppfyller villkoren för säkrings- redovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen. Per 31 december innehar koncernen inga derivat där säkringsredo- visning tillämpas.
Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad (t ex marknadsnoterade derivatinstrument samt finansiella tillgångar som innehas för handel och finansiella tillgångar som kan säljas) baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen, använt noterat marknadspris för finansiella skul- der är den aktuella säljkursen.
Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av marknadspriser för valutaterminer på balansdagen.
Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda kredi- teringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden. Verkligt värde på finansiella skulder beräknas, för upplysning i not, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument.
Likvida medel och kortfristiga placeringar Likvida medel placeras på bankkonto eller investeras i ränte bärande svenska värdepapper. Löptiden på place- ringarna som ingår i likvida medel uppgår till maximalt tre månader.
Leasing
Ett leasingavtal klassificeras som ett finansiellt leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelarna och ekono- miska riskerna som förknippas med ägandet av objektet i allt väsentligt överförts från leasegivaren till leasetagaren dvs företaget. Övriga leasingavtal klassificeras som operatio- nella leasingavtal.
Operationella leasingavtal Leasingavgiften kostnadsförs löpande.
Finansiella leasingavtal
Objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal redovi- sas som anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i balansräkningen. Vid leasingperiodens början redovisas tillgången och skulden till verkligt värde eller till nuvärdet av minimileaseavgifterna om det är lägre. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntan fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Objektet avskrives enligt samma princip som gäller för andra till- gångar av samma slag.
För närvarande har inte koncernen några väsentliga finansiella leasingavtal.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings- respek- tive nettoförsäljningsvärdet. Netto försäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärv av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick.
Eget kapital
Kostnader hänförliga till nyemission av aktier eller optioner redovisas i eget kapital som en reduktion av erhållen likvid.
Utdelningar
Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar utdelningsbara medel och redovisas som skuld när årsstämman godkänt utdelningen.
Skatter
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran, inklusive fordran för ännu ej utnyttjade underskottsavdrag, redovisas endast om den bedöms kunna utnyttjas. Omvärdering av den uppskjutna skatteskulden/skattefordran görs varje år till aktuell skatte- sats och redovisas i koncernresultaträkningen som en del av årets skattekostnad. Värderingen av skatteskulder/
skattefordringar sker till nominellt belopp och enlighet med de skatteregler och skattesatser som beslutats. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisas om de är relaterade till samma skattemyndighet.
Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns ett åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekter av när i tiden betalning sker är väsentlig ska avsättningen utgöras av nuvärdet av de utbetalningar som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse föreligger om det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram-
tida händelser samt när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Upplysning sker såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.
Ersättningar till anställda Pensioner
Avgiftsbestämd plan
Vid avgiftsbestämd plan betalar koncernen bestämda avgifter till en separat juridisk enhet. Avgifterna kostnadsförs löpande. Koncernen har inga legala åtaganden att betala något ytterligare utöver de löpande avgifterna.
Fömånsbestämd plan
En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering. Faktorer som påverkar är vanligen ålder, tjänsteår och lön. Aktuariella antaganden för att beräkna förpliktelsen och kostnaden görs av bolaget årligen och beräkningen görs av en oberoende aktuarie. Förpliktelserna beräknas till diskonterade värden och redovisas under avsättning till pensioner. Aktuariella vinster och förluster utanför den så kallade 10%-korridoren redovisas över den anställdes genomsnittliga återstående uppskattade anställ- ningstid.
Avgångsvederlag
Koncernen redovisar kostnader för avgångsvederlag i resultaträkningen när man bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nuvärde.
Bonusplaner
När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, baserat på en formel som beaktar försäljning och/eller vinst i enlighet med bolagets bonusmodeller.
Segmentsredovisning
Det primära segmentet utgörs av geografiska områden baserade på var tillgångarna är lokaliserade. Det sekundära segmentet utgörs av rörelsegrenarna systemförsäljning och tjänsteverksamhet.
I varje land finns ett rörelsedrivande bolag som vart och ett består av de två rörelsegrenarna systemförsäljning och tjänsteverksamhet vilket avser konsulttjänster och avtalad kundsupport. Försäljning mellan koncernbolag uppgår till ringa belopp. Prissättning sker på marknadsmässiga villkor.
Tjänster som utförs för annat koncernbolags räkning faktu- reras till marknadspris.
Kassaflödesanalys
Vid upprättande av kassaflödesanalysen har den indirekta metoden använts. Vid tillämpning av den indirekta metoden beräknas nettot av in- och utbetalningar i den löpande verk- samheten genom att nettoresultatet justeras för periodens förändring av rörelsetillgångar och rörelseskulder, poster som inte ingår i kassaflödet samt poster som ingår i kassa- flödet för investerings- och finansieringsverksamheten. I likvida medel ingår placeringar på maximalt tre månader, vilka tagits med till upplupet anskaffningsvärde.
Osäkerhet i uppskattningar och bedömningar I balansräkningen förekommer tillgångsposter; goodwill, immateriella rättigheter och uppskjuten skattefordran, som varje år testas för att kontrollera om nedskrivningsbehov föreligger. Denna test baseras på antaganden om framtiden utifrån förhållanden som är kända vid testtillfället.
Dessutom görs varje år en genomgång av det bokförda värdet av uppskjutna skattefordringar utifrån en genomgång av förväntade skattepliktiga intäkter.
Vid beräkning av nyttjandevärdet för tillgångar görs antaganden om framtida resultatutveckling. Den framtida resultatutvecklingen kan avvika från gjorda antaganden om förhållanden på marknaden förändras utan att ledningen i bolaget anpassar organisation och verksamhet efter den ändrade marknadsförutsättningarna. Då finns det risk att den framtida resultatutvecklingen blir sämre och därmed uppstår en risk för väsentliga justeringar i redovisade belopp.
Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag.
Nettoinvestering i utlandsverksamheter I moderbolaget redovisas kursdifferenser på monetära poster som utgör en del av dess nettoinvestering i en utlandsverksamhet i fonden för verkligt värde.
Funktionsindelad resultaträkning Koncernen beslutade med verkan från och med den 1 januari 2008 att ändra uppställningsform på resultat- räkningen från kostnadsindelad till funktionsindelad. De funktionskostnader som ingår är försäljning/marknad samt administration. Koncernens primärsegment i enlighet med IAS 14 är geografisk fördelning. Balansräkning och kassa- flödesanalys berörs inte av den ändrade uppställnings- formen för resultaträkningen. Att koncernen valt att ändra uppställningsform beror på att en funktionsindelad resultat- räkning bättre motsvarar det sätt som koncernen bedriver och styr sin verksamhet. Därmed underlättas analysen av koncernens verksamhet.
Not 2 - Finansiell riskhantering Valutarisk
Valutarisk är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar kassaflödet. Proact har en valutarisk i framförallt USD och EUR eftersom merparten av in köpen sker från leverantörer som fakturerar i dessa valutor. Den valutarisk som kan uppstå hanteras dels genom en valutaklausul mot kund som täcker den valutarisk som kan uppstå från tidpunkten för offert till leverans till kund och dels genom att terminssäkra större inköp i utländsk valuta. Proacts valutapolicy innebär att exponering överstigande 200 kEUR/250 kUSD skall kurssäkras.
Terminskontrakten skall ha en löptid om högst tre månader. Marknadsvärdet av utestående terminskontrakt är –868 kSEK vilket har påverkat resultaträkningen med motsvarande belopp. Nettotillgångar i utländska dotterbolag samt varaktig finansiering av utländska dotterbolag kurssäkras inte. Inköp och försäljning i utländsk valuta redovisas i not 14.
Följande känslighetsanalys beskriver hur Proacts resultat påverkas av förändringar av några för koncernen viktiga variabler. Effekterna på resultatet är beräknade utifrån förhållan- den 2008 och händelserna skall ses som isoleras utan att åtgärder vidtas för att kompensera eventuellt resultatbortfall.
Viktiga faktorer För ändring
Effekt på resultat före avskrivningar 2008 (mSEK)
Effekt eget kapital (efter 27% skatt) 2008 (mSEK)
Försäljningsvolym +/–1% +/–4,4 +/–3,2
Bruttomarginal +/–1% +/–10,4 +/–7,6
Personalkostnader +/–1% –/+2,9 –/+2,1
Valutakurs SEK/USD +/–1% +/–2,2 +/–1,6
Valutakurs SEK/EUR +/–1% +/–0,9 +/–0,6
Kreditrisk/Motpartsrisk
Kreditrisk är risken att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella avtalsförpliktelser och att eventuella säkerheter ej täcker bolagets fordran. Den övervägande delen av kreditrisken för Proact avser fordringar på kunder. Proacts försäljning är fördelad på ett stort antal slutkunder med stor geografisk spridning vilket begränsar koncentrationen av kreditrisken. Kredit risken i koncernen skall minimeras genom fastställande av kreditlimit för var och en av kunder och partners samt där det anses nödvändigt ingå avtal vars intention är att minimera kreditrisken.
De största kunderna återfinns inom sektorerna olja/energi, telekom, bank, industri samt offentlig sektor. De 10 största kunderna svarar för 32 (32)% av omsättningen och ingen enskild kund står för mer än 5 (9)%. Av totala kundfordringar per 31 december står 20 kun- der för 48% (39%). Nedan framgår en tidsanalys över kundfordringar per 31 december:
mSEK
2008 %
2008 mSEK
2007 %
2007
Ej förfallna 255,6 90,7 159,4 81,4
< 30 dagar 20,8 7,4 35,2 18,0
31-60 dagar 4,3 1,5 0,8 0,4
61-90 dagar 0,2 0,1 0,1 0,1
>90 dagar 0,8 0,3 0,3 0,1
Total 281,7 100,0 195,8 100,0
Av totala kundfordringar består 39 mSEK av fordringar i USD och 5 mSEK av fordringar i EUR, vilket motsvarar totalt 16%.
Kundförlusterna under 2008 uppgår till 45 kSEK och osäkra kundfordringar till 0 kSEK.
Enligt bolagets placeringspolicy skall moderbolaget hantera koncernens placeringar av överlikviditet. Placering får ske på bankkonto eller i svenska räntebärande värdepapper.
Värdepapper skall avse statsobligationer eller certifikat utgivna av banker eller av mäklare ägda av banker. Placering får endast ske i certifikat med K1-rating eller i certifikat utgivna av finansbolag som står under övervakning av Finansinspektionen. Inga placeringar får ha längre löptid än sex månader. Under året har placeringar endast skett i mindre utsträckning.
Ränterisk
Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassa flödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Koncernens intäkter och kassaflöde från rörelsen är i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsmässiga räntenivåer. En stigande ränta utgör en risk i första hand genom att den kan minska investeringsviljan hos kunderna. Koncernen har ingen upplåning.
Likviditetsrisk
Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet som utgångspunkt, vilket innebär att bibehålla tillräckliga likvida medel och tillgänglig finansiering genom tillräckliga avtalade kreditmöjligheter.
Den finansiella ställningen i företaget är stark. Vid årets utgång hade Proact likvida medel uppgående till 84,5 (67,0) mSEK, en soliditet på 24,8 (30,6)% och outnyttjad checkkredit på 41,4 (40,8) mSEK. Soliditetens minskning beror huvudsakligen på återköp av egna aktier, utdelning till aktieägare samt ökade kundfordringar beroende på 63% ökad försäljning i december 2008, vilket ökade totala tillgångar.
Den starka finansiella ställningen borgar för uthållighet och positionerar Proact väl för att fortsätta ta vara på tillväxtmöjligheter.
Det finns inga garantier för att kapitalbehov inte kan uppstå. Ett misslyckande i att gene- rera vinster eller i att lösa framtida finansieringsbehov kan substantiellt påverka bolagets marknadsvärde. Kortsiktiga likviditetsbehov är idag säkrat med checkräkningskredit samt likvida medel.
Not 3 - Rapportering för segment
Primära segment – geografiska områden
Räkenskapsåret 2008 Sverige Norge Finland Danmark Litauen Lettland Nederländerna Estland Elim. Koncernen
INTÄKTER
Extern försäljning 421 826 250 601 190 394 96 677 42 997 20 150 18 720 2 809 1 044 174
Intern försäljning 9 670 3 849 446 207 0 0 0 0 –14 172 –
Summa intäkter 431 496 254 450 190 840 96 884 42 997 20 150 18 720 2 809 –14 172 1 044 174
RESULTAT
Resultat per geografiskt område 25 360 14 027 7 442 1 851 4 931 1 465 –3 454 –783 50 839
Ofördelade poster –4 051
Rörelseresultat 46 788
Räntekostnader –1 455
Ränteintäkter 4 765
Årets skattekostnad –11 357
Årets resultat 38 741
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar 239 087 169 261 97 960 51 057 35 156 17 554 14 217 6 114 6 460 636 866
Ofördelade tillgångar 7 444 7 444
Summa tillgångar 13 904 644 310
Skulder 186 829 123 578 84 783 39 047 14 011 7 059 5 107 4 169 –9 477 455 106
Ofördelade skulder 29 150 29 150
Summa skulder 19 673 484 256
Investeringar 5 165 22 930 1 991 452 567 3 622 217 427
Avskrivningar 5 582 4 110 1 471 541 541 468 58 16
Kostnader utöver avskrivningar och nedskrivningar som inte
motsvaras av utbetalningar1) – – – – – – – 2
1) Ofördelade ej utbetalda kostnader i moderbolaget uppgår till – kSEK.
Räkenskapsåret 2007 Sverige Norge Finland Danmark Litauen Lettland Nederländerna Estland Elim. Koncernen
INTÄKTER
Extern försäljning 360 546 216 338 162 776 62 713 37 288 25 112 – – 864 773
Intern försäljning 7 784 2 747 0 404 0 0 – – –10 935 –
Summa intäkter 368 330 219 085 162 776 63 117 37 288 25 112 – – –10 935 864 773
RESULTAT
Resultat per geografiskt område 16 804 14 799 1 638 2 319 4 665 2 502 – – 42 727
Nedskrivning förvärvsgoodwill –2 300
Ofördelade poster –1 026
Rörelseresultat 39 401
Räntekostnader –1 317
Ränteintäkter 2 643
Årets skattekostnad –8 847
Årets resultat 31 880
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar 225 903 131 673 60 166 39 190 30 147 15 736 – – 5 186 508 001
Ofördelade tillgångar 7 550 7 550
Summa tillgångar 12 736 515 551
Skulder 154 307 84 936 56 254 30 567 12 450 8 364 – – –14 897 331 981
Ofördelade skulder 25 644 25 644
Summa skulder 10 747 357 625
Investeringar 4 520 1 419 2 170 637 367 96 – –
Avskrivningar 4 847 1 409 1 176 520 514 781 – –
Kostnader utöver avskrivningar och nedskrivningar som inte
motsvaras av utbetalningar1) 547 – 130 20 8 – – –
1) Ofördelade ej utbetalda kostnader i moderbolaget uppgår till 316 kSEK.
Fortsättning not 3 - Rapportering för segment
Not 4 - Omsättning per bransch
Koncernen
2008 2007
Handel & Tjänster 221 708 125 497
Telekom 180 148 176 113
Offentlig sektor 179 698 163 708
Tillverkande industri 158 113 109 486
Olja, energi 146 826 156 812
Bank, finans 80 222 76 283
Media 38 533 28 924
Övrigt 38 926 27 950
Omsättning per bransch 1 044 174 864 773
Not 5 - Inköp och försäljning mellan koncernföretag
Av moderbolagets totala inköpskostnader och försäljningsintäkter avser 52% (48%) av inköpen och 100% (100%) av försäljningen andra koncernföretag.
Not 6 - Avskrivningar och nedskrivningar
Koncernen Moderbolaget
2008 2007 2008 2007
Avskrivningar som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster
- Reservdelar och demonstrationsutrustning 2 983 2 627 – – Avskrivningar som ingår i
administrationskostnader
- Materiella tillgångar 5 088 4 505 63 6
- Immateriella tillgångar 4 716 2 116 – –
Nedskrivningar som ingår i adminIstrationskostnader
- Goodwill – 2 300 – –
Totalt 12 787 11 548 63 6
Primära segment – geografiska områden
Koncernen är organiserad i åtta geografiska områden som motsvarar länderna Sverige, Norge, Finland, Danmark, Litauen, Lettland, Nederländerna samt Estland. De geografiska områdena är baserade på var tillgångarna är lokaliserade. De åtta geografiska områdena utgör den primära indelningsgrunden.
Samtliga länder bedriver både systemförsäljning och tjänsteverksamhet. Alla intäkter och kostnader är direkt hänförbara till respektive land. Ofördelade kostnader avser ej fördelade gemen- samma kostnader för huvudkontor. Intäkter, kostnader och resultat för de olika länderna har påverkats marginellt av internhandel. Internpriserna är marknadsbaserade. Internleveranser elimine- ras vid upprättande av koncernredovisningen.
De tillgångar och skulder som ingår i respektive geografiskt område innefattar alla rörelsetillgångar som används i området, huvudsakligen likvida medelkundfordringar, lager och anlägg- ningstillgångar. Samtliga tillgångar är direkt hänförliga till det geografiska området. De skulder som ingår i respektive geografiskt område innefattar rörelseskulder, huvudsakligen leverantörs
-
skulder och upplupna kostnader. Uppskjutna samt aktuella skatteskulder ingår ej.
Investeringar består av inköp av materiella och immateriella tillgångar, inklusive ökningar som blivit följden av förvärv.
Sekundära segment - rörelsegrenar
Koncernens verksamhet bedrivs inom två områden, systemförsäljning och tjänsteverksamhet. Verksamhetsområdena utgör den sekundära indelningsgrunden. Systemförsäljning innefattar för- säljning av hård- och mjukvara och tjänsteverksamhet avser underhålls- och supporttjänster samt fristående IT-konsulttjänster. Båda rörelsegrenarna finns representerade i alla åtta geografiska områden.
Försäljningssiffrorna, tillgångar och investeringar är baserade på var tillgångarna i respektive verksamhetsområde finns. Det förekommer ingen intern försäljning mellan de två rörelse
-
grenarna. Ofördelade tillgångar avser främst gemensamma tillgångar på huvudkontoret, uppskjutna skattefordringar och likvida medelsamt vissa tillgångar som inte kunnat fördelas på ett tillförlitligt sätt. Ofördelade investeringar avser investeringar där fördelning mellan verksamhetsområdena ej ansetts kunna uppskattas tillförlitligt.
Försäljning Tillgångar Investeringar
2008 2007 2008 2007 2008 2007
Systemförsäljning 641 978 516 023 271 511 180 862 15 048 2 080
Tjänsteverksamhet 399 964 345 938 211 934 182 279 18 824 5 520
Övrigt 2 232 2 812 19 375 33 836 1 499 1 609
Ofördelat – – 141 490 118 574 – –
Totalt 1 044 174 864 773 644 310 515 551 35 371 9 209
Moderbolaget
Nettoomsättningen för moderbolaget avser koncerninterna tjänster som debiteras till marknadsmässiga villkor och uppgår till 26 551 (23 202) kSEK.
Not 7 - Forsknings- och utvecklingskostnader
Under året har inga utgifter för forskning och utveckling kostnadsförts eller aktiverats.
Not 8 - Upplysning om revisionsarvode
Koncernen Moderbolaget
Arvode och kostnadsersättning 2008 2007 2008 2007
Ernst & Young
Revision och revisionsrelaterade uppdrag 1 026 935 170 195
Andra uppdrag 406 110 301 110
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställandedirektörens förvaltning. Därtill övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning, som föranleds av iakttagelser vid revisionsgranskning. Allt annat är andra uppdrag.
