ARSREDOVISNING 1993

ARSREDOVISNING 1993

I N N E H Å L L Sammanfattning

VD-kommentar Förvaltningsberättelse Stra tegiska framtidsfrågor Koncernöversikt

Femårsöversikt N CC-aktien

"Krisen bäddar för goda tider"- Kjell Olsson

• NCC Anläggning

• NCC Hus

NCC Produktionsanläggningar D NCC Bygg

D NCC International

• NCC Fastigheter

• NCC lnvest Redovisningsprinciper Definitioner

Ekonomisk redovisning

Vinstdisposition och revisionsberättelse Inbjudan till bolagsstämma

Styrelse och revisorer Koncernledning

Ledande befattningshavare Adresser

Omslagsbild: E6:an vid Tanumshede Foto: Björn Enström

Produktion: KREAB/Lexivision/Landströms, Lidköping 1994

l 2 4 8 9 lO

12 14 16 20 24 26 28 30 36 40 43 44 56 57 58 60 61 62

Detta är NCC

NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighets- bolag och är verksamt framför allt i Sverige. Interna- tionellt bygger NCC stora anläggningsprojekt på ett fåtal utvalda marknader. I Sverige är NCC ledande inom väg- och anläggningsområdet. Inom koncernen finns också ett omfattande fastighetsbestånd; över en miljon m² i Sverige och drygt 100 000 m² i utlandet.

De senaste åren har bygg- och fastighetsmarkna- derna förändrats dramatiskt. NCC har genomfört omfattande effektiviseringar och är nu organiserat med tydlig inriktning på marknad och produkter.

NCC-koncernen består av moderbolaget NCC AB och de fem affärsområdena NCC Anläggning, NCC Hus, NCC Produktionsanläggningar, NCC Fastigheter och NCC Invest.

Faktureringen uppgick 1993 till 17,6 miljarder.

NCC har cirka 15 000 anställda.

NCC-aktien är noterad på Stockholms Fondbörs.

Ekonomisk information

NCC-koncernen offentliggör följande ekonomiska information under 1994 och början av 1995:

29 augusti 1994: Halvårsrapport januari-juni 1994 Slutet av nov 1994: Delårsrapport

januari-september 1994 Slutet av mars 1995: Bokslutskommunike

för 1994

Slutet av april 199 5: Årsredovisning för 1994 Aktieägare, som så önskar, får automatiskt denna information. Övriga som önskar erhålla den bör meddela namn och adress till NCC AB, Koncernstab Information, 171 80 Solna.

~

SAMMANFATTNING

• Resultatet efter finansnetto uppgick till17 5 (-1 632) Mkr.

l detta resultat ingår större engångsposter med 463 (-324) Mkr och omvärdering av fastigheter med -371 (-1 387) Mkr.

• Kassaflödet var fortsatt positivt 1993 och uppgick till 734 (225) Mkr.

• Safiditeten förbättrades och uppgick vid årsskiftet till 20 (18) procent.

Nyemissionen, som genomfördes i början av 1994, och konverteringen av förlagslån 1987194 påverkar soliditeten positivt med fyra

procentenheter.

Resultat efter finansnetto exkl omvärdering av fastigheter

Mkr 1500

1000

o

-500 89 90 91 92 93

• REF exkl omvardering av fastigheter och engångsposter Engångsposter

Eget kapital per aktie Kr

250

200 150 100 50

Synligt eget kapital före konvertering Synligt eget kapital efter konvertering Börskurs per aktie

Nyckeltal i sammandrag

Resultat efter finansnetto, Mkr varav omvärdering av fastigheter, Mkr

större engångsposter, Mkr Synligt eget kapital per aktie efter full konvertering, kr Utdelning, kr

soliditet

1' Styrelsens förslag till bolagsstämman

1993 1992

175 -1632 -371 -1387 463 -324

90,00 87,00 0,00¹) 0,00 20% 18%

SPECIALISERING STARKER

KONKURRENsKRAFTEN

V D - K O M M E N T A R Under de senaste åren har utvecklingen inom bygg-

och fastighetsmarknaderna varit minst sagt drama- tisk. Kraften i dramatiken belyses av att drygt 30 pro- cent av byggnadsarbetarna är utan sysselsättning och der faktum att staten och bankerna på några år blivit ägare till fastigheter i Sverige med ett uppskattat marknadsvärde på över 70 miljarder kronor.

' Den totala byggproduktionen fortsätter att minska kraftigt även under 1994 och först 1995 väntas ned- gången plana ut. Bygginvesteringarna bedöms 1994 ha minskat med drygt 40 procent jämfört med 1990.

Nyproduktionen av bostäder faller under samma period med närmare 80 procent.

Fastighetsmarknaden har påverkats positivt av de sjunkande räntenivåerna under 1993. Utbudet av lokaler har emellertid fortsatt att öka. Prisfallet på fas- tigheter i centrala lägen i Stockholm upphörde under 1993, medan värdet på fastigheter i mer perifera lägen fortfarande föll. Hyresnivåerna ser ut att stabiliseras på vissa håll, dock är skillnaderna mellan olika regio- ner stora. I attraktiva lägen i Stockholm finns tenden- ser till stigande marknadshyror.

Inom NCC har vi kontinuerligt anpassat organisa- tionen till de förändrade marknadsförutsättningarna.

Investeringarna i fastigheter, som i slutet av 1980-talet var mycket omfattande, bromsades redan 1990. l ett tidigt skede började NCC också se över omkostnader och minska personalstyrkan.

3K-programmet gav resultat

Under 1992 samlades effektiviseringsåtgärderna i ett särskilt program, kallat 3K. Programmet syftade till att sänka omkostnaderna, reducera kapitalbindningen och stärka marknadspositionerna.

3K-programmet slutfördes under 1993. Omkost- nadsnivån i NCC-koncernen sänktes med 30 procent eller mer än 500 Mkr jämfört med 1991.

Ett annat led i 3K-programmet var att öka mark- nadsbearbetningen och kundorienteringen. Resultaten från detta arbete kan bland annat avläsas i satsningen på NCC Bygg-Garantin, där vi lovar att återbetala en del av kontraktssumman om arbetena inte utförs med överenskommen kvalitet och på avtalad tid. Även de ökade kundaktiviteterna på fastighetssidan genom

"Operation Mera Värd", är ett resultat av detta arbete.

En viktig del av 3K-programmet var att frigöra kaptial. Inom NCC lnvest har ett stort antal verksam-

heter avyttrats. Framgångsrik försäljning av fastighe- ter samt övrig kapitalrationalisering har hittills med- fört att sammantaget 4,4 miljarder frigjorts.

Ny, offensiv organisation

Dessa åtgärder tillsammans med de senaste årens omfattande anpassning av produktionsresurserna har lett till en kraftig personalreduktion. Med de åtgärder som nu vidtagits kommer personalminskningarna att uppgå till cirka 30 procent. Under 1993 stod det emellertid klart att detta ej skulle vara tillräckligt för att möta den synnerligen svaga marknaden som väntar 1994 och 1995.

Den geografiska organisationsstrukturen hade fun- gerat väl under lång tid. Nu behövdes emellertid nya grepp och en förutsättningslös utvärdering ledde fram till en total omorganisation av vår byggverksamhet.

Vi valde en marknadssegmenterad organisations- struktur och den l januari 1994 delades NCC Bygg upp i tre rikstäckande affärsområden: NCC Anlägg- ning, NCC Hus och NCC Produktionsanläggningar.

NCC International ingår i NCC Anläggning. NCC Fastigheter och NCC lnvest kvarstår som tidigare.

Andra effekter a v omorganisationen är färre orga- nisatoriska nivåer och ökad intern effektivitet. Detta väntas ge en årlig minskning av omkostnaderna med cirka l 00 Mkr.

Specialisering och telmil< i fol<us

Den nya organisationen ger NCC bättre möjligheter att öka specialistkunnandet och fokuseringen på respektive marknadsavsnitt. Genom att bygga organi- sationen kring marknadssegmenten, skapar NCC

NCC får ökad konkurrenskraft genom

• Kunder • Telmil<

• Marknad • Kompetens

• Kapitalutnyttjande

•

möjligheter för ett betydligt mer offensivt agerande, än i den tidigare geografiska organisationen. Den ökade specialiseringen medför bland annat att utvecklingsar- betet kommer att drivas närmare kunderna. Lyhörd- heten gentemot marknaden skall snabbt kunna resul- tera i t ex nya koncept inom bostadsområdet. Genom att kraftsamla kompetensen inom anläggningsbygga n- det, Litnyttjar vi bättre företagets resurser även inom denna sektor.

Teknikutvecklingen i företaget har fått en viktigare strategisk roll. NCC Teknik är nu en koncerngemen- sam resurs, som arbetar nära övriga enheter. Härige- nom säkerställs erfarenhetsåterföring och utveckling av teknisk kompetens.

Stärl<t finansiell ställning

soliditeten stärktes under året och uppgick vid års- skiftet till 20 procent. För att ytterligare förbättra soli- diteten genomfördes i början av 1994 en nyemission om 546 Mkr. Tillsammans med den konvertering som skett av förlagslån I, blir kapitaltillskottet drygt en miljard kronor. Detta innebär att vi närmar oss vårt soliditetsmål, nämligen att över en konjunkturcykel ha en synlig soliditet som uppgår till minst 25 procent.

På grund av de tidigare omfattande investeringarna i fastigheter utvecklades NCCs nettoskuld negativt under flera år. Denna trend har dock brutits genom lyckade försäljningar och minskade investeringar. I syfte att minska koncernens räntekänslighet förläng- des räntebindningstiden i låneportföljen under 1993.

NCC har nu möjligheter att agera offensivt på byggmarknaden, som de närmaste åren kommer att vara kärv och präglas av mycket hård konkurrens.

Ytterligare strukturförändringar kan komma att ske framöver. En förstärkt finansiell ställning förbättrar även utgångsläget i konkurrensen om stora internatio- nella projekt.

Ljusare perspektiv

Den svenska konjunkturen har nu nått botten. Industri- konjunkturen vände uppåt redan under 1993, medan efterfrågan fonfarande viker inom byggindustrin. Bygg- investeringarna kommer att ligga på en låg nivå såväl 1994 som 1995, men från 1996 bör byggandet visa god tillväxt igen.

Jan Sjöqvist VD

De ökade investeringarna inom anläggningsområ- det kan inte tillnärmelsevis kompensera bortfallet på bostadssidan. Såväl volymer som priser i byggandet kommer att försämras, vilket innebär att NCCs resul- tat för byggverksamheten kommer att bli lägre än tidi- gare år, men fortfarande positivt .

Förvaltningsresultatet i NCC Fastigheter kommer att förbättras i takt med att de fallande räntenivåerna får fullt genomslag. Vakansgraden i beståndet kom- mer på sikt att minska dels beroende på att tillskottet av nya lokaler minskar, dels som ett resultat av sats- ningarna på en effektiv uthyrningsorganisation.

Resultatet inom NCC Invest kommer att påverkas positivt av förbättrade resultat i intressebolagen Avesta Sheffield och Eff]ohn, främst som en följd av genom- förda strukturförändringar och förbättrade konjunk- turer.

Kompetens och engagemang

Inom NCC finns hög kompetens inom samtliga affärs- områden. De stora förändringar som vi genomfört de senaste åren har ställt mycket höga krav på medarbe- tarna och deras förmåga art snabbt anpassa sig efter nya förhållanden. Det finns en stor uthållighet och ett stort engagemang hos NCCs medarbetare. Detta till- sammans med den nya organisationens möjligheter gör att vi är väl förberedda att möta de närmaste årens hårda konkurrens.

Solna den24mars 1994

J :

^s}~~

••

••

FORVALTNINGSBERATTELSE

VIKTIGA HÄNDELSER

• Under 1993 fortsatte renodlingen av verksam- Imen till bygg och fastigheter. Linjedäck, Nord- ie Water och Nico saldes under aret liksom aktieinnehaven i Nyman & Schultz, Linjebuss, Scandiaconsult och Andersons samt en mindre a k tiepost i Avesta Sheffield.

Försäljningarna gav realisationsvinster om 517 Mkr.

• Fastighetsförsäljningar om 1,5 miljarder gav vin- ster om 151 Mkr. Den största försäljningen avsag kontorsprojektet Buropark Grafenberg i Diisseldorf som saldes för cirka l miljard kronor (212 MDEM).

• NC förvärvade minoritetsposten i NK genom en riktad emission.

Orderingång

Orderingången för NCC-koncernens byggverksamhet''.

uppgick under 1993 till12 567 Mkr jämfört med 14 619 Mkr 1992, vilket är en minskning med 14 procent.

Fal<turering

Koncernens fakturering uppgick till 17 604 Mkr jäm- fört med 20 082 Mkr föregående år. Minskningen beror i huvudsak på försäljning av verksamheter samt minskad volym i den svenska byggverksamheten. För

Fal<turering och resultat per affärsområde

Fakturering

Mkr 1993 1992

NCC Bygg 15 171 15 607

NCC International l 231 955

NCC Fastigheter före

omvärdering av fastigheter l 081 l 154

NK 149 185

NCC Fastigheter+ NK l 230 l 339

NCC lnvest 1690 3 175

Finansrörelsen 28 40

Övrigt och eliminering -1 746 -l 034

Resultat exkl omvärdering av fastigheter Omvärdering av fastigheter

Koncernen 17604 20082

*omfattar NCC Bygg. NCC International och byggrelaterad verksamhet inom NCC lnvest

• l oktober 1993 tillträdde Jan Sjöqvist som verk- ställande direktör.

• Från och med den l januari 1994 omorganisera- des NCC och NCC Bygg delades upp i tre affärs- områden; NCC Anläggning, NC ~Hus och NCC Produktionsanläggningar. NCC International överfördes till NCC Anläggning. NCC Fastig- heter och NCC Invest kvarstår oförändrade.

• En nyemission genomfördes i januari 1994. Den fulltecknades och inbringade 546 Mkr.

• NCCs konvertibla förlagslån 198 /94 (Lån l) ursprung! igen om 4 2 Mkr förfaller den 31 mars 1994. Per sista konverteringsdatum hade lånet konverterats.

kvarvarande verksamheter minskade faktureringen med sju procent jämfört med 1992.

Resultat

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 17 5 (-1 632) Mkr. Exklusive större engångsposter och fastighetsnedskrivningar var resultatet efter finans- netto 83 (79) Mkr. Resultatet påverkades positivt främst av förbättrade resultatandelar i Avesta Sheffield och Effjohn och negativt främst av lägre vinster vid

Resultat efter finansnetto Resultat efter exklusive engångsposter finansnetto

1993 1992 1993 1992

765 810 765 810

-12 -12 3 -56

-121 -31 -170 -244

-64 -93 -64 -93

-185 -124 -234 -337

-145 -359 375 -401

67 158 67 158

-407 -394 -430 -419

83 79 546 -245

-371 -1387 -371 -1387

-288 -1308 175 -1632

Fakturering

M dr 30

25 Faktureringen för kvarvarande verk-

samheter i koncernen sjönk med 7 procent 1993. Nedgången är främst hänförlig till en lägre volym i den svenska entreprenadrörelsen.

20 15 lO

-

-

Resultatet visas exklusive engångs- poster och omvärdering av fastigheter. Engångsposter 199 3 avser främst för- säljningar av aktier och verksamheter.

Fastigheter har skrivits ned med

-s-

89 90 91 92 93

• Fakturering 0,4 M dr 1991, l ,4 M dr 1992 samt

0,4 Mdr 1993.

Fakturenng i kvarvarande verksamheter 93-12-31

•

fastighersförsäljningar. NCC Bygg visade även 1993 ett gott resultat om än något lägre än föregående år.

I resultatet efter finansnetto ingår större engångs- poster med 463 (-324) Mkr. Engångsposter om 559 (81) Mkr härrör från försäljningar av aktier och verk- samheter. Omvärdering av fastigheter ingår med -371 (-1387) Mkr.

Omvärdering av fastigheter

1993 års resultat har belastats med fastighetsnedskriv- ningar om netto 371 Mkr, varav 266Mkravsåg Dock- landsfastigheten i London. I 1993 års bokslut har 4 7 Mkr av tidigare nedskrivning av omsättningsfastighe- ter återtagits. Sedan årsskiftet 1990/91 har det bok- förda värdet på NCCs fastighetsbestånd skrivits ned med totalt 2,2 miljarder kronor.

Värderingsprinciperna behandlas på sidan 34.

Dold reserv i börsaktier

Den 31 december 1993 uppgick börsvärdet av NCCs aktieinnehav i intressebolagen Avesta Sheffield och Effjohn till l 983 Mkr. Den dolda reserven i börsakti- erna uppgick därvid till 418 (-640) Mkr i koncernen.

I moderbolaget var den dolda reserven 837 (-229) Mkr. Den 18 mars 1994 uppgick börsvärdet av NCCs aktieinnehav till 2 064 Mkr.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie, efter full skatt och före konverte- ring av utgivna förlagslån, blev 4,80 (-29,40) kronor.

Efter full konvertering av utgivna förlagslån var mot- svarande resultat 4,70 (-20,50) kronor.

Räntabilitet

Räntabiliteten på synligt eget kapital efter full skatt och före konvertering blev 5 (-26) procent. Räntabiliteten efter full skatt och konvertering blev 5 (-20) procent.

Investeringar

Fastighetsrörelsens bruttoinvesteringar i omsättnings- fastigheter uppgick till 1156 (1454) Mkr och fastig- hetsförsäljningar till 1473 (1323) Mkr. Bruttoinveste- ringarna i aktier var 24 (35) Mkr samt i anläggningar 226 (230) Mkr.

Resultat efter finansnetto exkl omvärdering av fastigheter Mkr 1500

1000

500

o

-500

• REF exkl omvärdering av fastigheter och engängsposter [!i Engangsposter

Medelantal anställda

Tusental 30 25

20 15

i o

89 90 91 92 93

FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflöde

Kassaflödet från rörelsen efter gjorda investeringar och utdelning uppgick 1993 till 734 (225) Mkr.

Kassaflödet 1993 påverkades negativt med 361 Mkr av omräkningsdifferenser och positivt med l 070 Mkr av större engångsposter.

Analys av kassaflöde

Omräknings- Löpande Engångs- differenser Mkr verksamhet poster uti bolag Totalt

Rörelseflöde 574 540 -78 l 036

Rörelsekapital-

förändring -491 107 35 -349

Förändring i omsättnings- fastigheter, aktier

och anläggningar -58 423 -318 47

Kassaflöde efter

investeringar 25 l 070 -361 734

Kapitalrationalisering

l det effektiviseringsprogram, som startade våren 1992, var kapitalrationalisering ett prioriterat område.

Arbetet omfattade försäljning av fastigheter, aktier och verksamheter samt övrig kapitalrationalisering. Under 1993 frigjordes kapital i fastigheter, aktier och verk- samheter om 2,2 miljarder kronor. Övrig kapitalratio- nalisering uppgick till 0,4 miljarder kronor. Sedan våren 1992 har kapital om 4,4 miljarder kronor fri- gjorts.

Finansiering

På grund av omfattande fastighetsinvesteringar har nettoskulden (räntebärande skulder- likvida tillgångar - räntebärande fordringar) utvecklats negativt de senaste åren. Den negativa trenden har brutits genom minskade investeringar, fastighetsförsäljningar samt avyttring av aktier och verksamheter. Nettoskulden uppgick den 31 december 1993 till6793 (7185) Mkr.

Då ingår pensionsskulder om 558 (789) Mkr och konvertibla förlagslån om l 002 (1 088) Mkr. Netto- skulden var emellertid högre under vissa perioder 199 3 främst på grund av säsongsvariationer i byggrörelsen

samt genom att fastighetsförsäljningarna var koncentre- rade till slutet av året.

De räntebärande skulderna uppgick den 31 decem- ber 1993 till 9 956 (10 102) Mkr, varav 3 512 (3 959) Mkr var kortfristiga och 6 444 ( 6 143) långfristiga skulder. Kortfristiga lån, framför allt i svenska kronor, omsattes under 1993 till långfristiga hypotekslån.

' Förändringar i räntebindningstider innebar att andelen lån med kortare räntebindningstid än ett år minskade till 58 (82) procent av låneportföljen med en genomsnittlig räntebindningstid om tre månader.

Medelräntan i låneportföljen i SEK uppgick den 31 december 1993 till9,50 (11,57) procent. För lån i SEK med kortare räntebindningstid än ett år var medelrän- tan 7,97 (10,76) procent.

De räntebärande fordringarna uppgick till 624 (1186) Mkr den 31 december 1993 och den genom- snittliga räntebindningstiden var fyra månader.

NCC genomförde i början av 1994 en nyemission om 546 Mkr och förstärkte därmed den finansiella ställningen.

Det konvertibla förlagslånet 1987/94 (Lån l) ur- sprungligen om 472 Mkr förfaller den31mars 1994.

Per sista konverteringsdatum hade lånet konverterats.

Sl<uldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden, definierad som räntebärande nettoskuld dividerat med synligt eget kapital, minskade 1993 till följd av en förstärkning av det egna kapitalet samt lägre räntebärande nettoskuld och uppgick till 1,5 (1,7). Efter nyemission och konvertering av förlagslån 1987/94 uppgår skuldsättningsgraden till 1,0.

soliditet och lil<viditet

soliditeten stärktes under 1993 och uppgick vid års- skiftet till 20 (18) procent. Den nu genomförda ny- emissionen har därutöver ökat soliditeten med cirka två procentenheter. Efter konvertering av det konver- tibla förlagslånet 1987/94 har soliditeten ökat med ytterligare cirka två procentenheter. NCC-koncernens långsiktiga soliditetsmål är att över en konjunktur- cykel ha en synlig soliditet som uppgår till minst 25 procent.

Andelen riskbärande kapital ökade till25 (24) pro- cent den 31 december 1993.

De likvida tillgångarna uppgick vid årsskiftet till 2 539 (1 731) Mkr.

Soliditeten har stigit till 20 procent 1993. Nyemissionen som genomfördes i hörjan av 1994 stärkte soliditeten med 2 procentenheter och konverteringe1 av (ör/ags/ån 87194 stärkte soliditeten med ytterligare 2 procentenheter.

Målsättningen är att N CC-koncernen ska ha en soliditet på minst 25 procent sett över en konjunkturcyhel.

Nettoshu/den har minskat sista hvartalet 1993, bia genom (astighets(örsälj- ningar, och uppgich per 31 december till 6 793 ( 7185) M h Den genom- snittliga nettoshu/den har emellertid varit högre 1993 än föregående år.

Kassaflödet före finansiering uppgick till 734 Mhr 1993. Det har då påverkats negativt av omräkningsdifferenser om 361 Mkr och positivt av större engångsposter om 1 070 Mkr.

skuldsättningsgraden sjönk till J ,5 (1 ,7). Genom nyemissionen och konverteringen av förlagslån 87!94 förbättrades skuldsättningsgraden till 1 ,0.

Låneportfölj 1993-12-31

~

SEK och utländsk valuta SEK och utlandsk valuta SEK

Län e- Ränt e- Ränte-

bindnings- bind- Medel bind-

Mkr tid Andel ningstid Andel ränta ningstid

1994 3 512 35% 5747 58% 8,1% 2907

1995 1801 18% l 115 Il% 11,0% 915

1996 920 9% 988 10% 11,2'7o 889

1997 904 9% 861 9% 10,8% 849

1998 1429 15% 1202 12% 8,8% l 170

1999- l 390 14% 43 0% 9,7% 28

Räntebärande

skulder 9956 100% 9956 100% 9,1% 6758

Likvida

tillgångar 2 539 2 539 1716

Räntebärande

fordringar 624 624 584

Nettoskuld 6 793 6793 4458

Finansiella risl<er

De finansiella riskerna hanteras i syfte att begränsa dess negativa inverkan på resultatet. Till grund för denna hantering ligger en klar och samordnad finans- policy. Likviditets-, valuta-, ränte- och kreditrisker hanteras inom fastställda risklimiter.

Valutarisken är naturligt begränsad på grund a v NCCs starka koncentration till Sverige. I enlighet med finanspolicyn tas inre heller några valutarisker. Lån i utländsk valuta motsvaras i stort sett av tillgångar i motsvarande valuta.

Ränterisken hanteras enligt finanspolicyn som en funktion av aktuell ränteexponering samt bedömd ränteutveckling. I syfte att minska räntekänsligheten i koncernen ökades den genomsnittliga bindningstiden i låneportföljen under 1993.

Kreditrisken i finansiella placeringar hanterades framgångsrikt under 1993 och inte heller detta år upp- stod några kreditförluster.

Räntenetto

Trots lägre räntenivåer under 1993 försämrades rän- tenettot till -704 (-619) Mkr. Detta förklaras bland annat av att ränteintäkterna sjunkit med över 200 Mkr. Ränteintäkterna 1992 påverkades starkt positivt av placeringar under ränteturbulensen hösten 1992.

Räntekostnaderna har däremot minskat till följd av fallande räntor. I produktionskostnader för pågående

Medel- ranta

~D%

% 11,4%

10,8%

8,8%

9,5%

9,5%

soliditet

Procent

so

40

30 ~

lO

89 90 91 92 93

Andel riskbarande kapital Solid1tet

Nettoskuld

Mkr 12500

10000

7500

90 91 92 93

• Nettoskuld - Rantebärande skulder

investeringar i omsättningsfastigheter aktiveras ränte- kostnaderna. I takt med att investeringarna faller, sjunker de aktiverade räntekostnaderna. Aktiveringen under 1993 var 80 Mkr lägre än föregående år.

Räntenetto

Mkr 1993 1992

Ränteintäkter 308 517

Räntekostnader

räntekostnader för skuldportfölj m m -1025 -1209 räntekostnader för NCC ABs

konvertibla förlagslån -93 -113

aktiverade räntekostnader för

pågående fastighetsprojekt 106 186

Räntenetto -704 -619

Personal

Medelantalet anställda i NCC-koncernen uppgick till 14 905 personer under 199 3 jämfört med 17 5 61 per- soner 1992. Minskningen är framför allt hänförlig till den svenska byggverksamheten samt sålda verksam- heter.

Moderbolaget

Resultatet efter finansnetto i moderbolaget uppgick till 155 (-796) Mkr. I större engångsposter om -139 (-1 737) Mkr ingår vinster vid försäljning av aktier 604 ( 174) Mkr samt lämnade kapitaltillskott och kon- cernbidrag om -720 (-1627) Mkr.

Medelantalet anställda var 83 (53) personer.

Kassaflöde och brutto- investeringar i omsättnings- fastigheter

• Kassaflöde exkl investeringar 1

omsattningsfastigheter

D Bruttoinvesteringar omsättningsfastigheter Kasc.aflöde fbre finansiering

Utsikter för 1994

skuldsättningsgrad och soliditet

Procent ggr

- --- --

30

lO

3

90 91 92 93

- soliditet, ~o Skuldsättningsgrad. ggr

Resultatet för NCC-koncernens enheter beräknas komma att utvecklas på följande sätt:

• Byggverksamhetens tre affärsområden NCC Anläggning, NCC Hus och NCC Produktionsan·

läggningar förutses sammantaget redovisa ett fort- satt positivt resultat efter finansnetto 1994, men lägre än tidigare år.

• Förvaltningsresultatet i NCC Fastigheter väntas bli fortsatt negativt 1994, men förbättrat.

• NCC Invest förutses exklusive engångsposter redo- visa ett förbättrat resultat.

Sammantaget väntas koncernens resultat efter finans- netto bli positivt.

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verk- samhetsåret 1993. För räkenskapsåret 1992 lämnades heller ingen utdelning.

Bolagsstämma

Bolagsstämma hålls måndagen den 9 maj 1994 kl 17.30 på Palladium, Kungsgatan 65, Stockholm.

NCC-KONCERNEN

~WI;W!JiiCWC

..

NCC Teknik är N CC-koncernens gemensamma teknik- resurs. Ett drygt hundratal tekniska konsulter är verk- samma inom ett brett arbetsfält, som spänner från för- studier, via projektering, konstruktion och simulering till driftanalyser. Genom en långt driven datorisering, pär den senaste CAD-tekniken utnyttjas, garanteras rationellt arbete och hög kvalitet.

Den långsiktiga, kunskapshöjande forskningen och utvecklingen bedrivs bland annat genom samarbete med de tekniska högskolorna. Här tas nya tekniska lösningar fram liksom nya material och metoder. Flera medarbetare från NCC är knutna till högskolorna som lärare, forskare, doktorander och professorer.

Härigenom kan forskningsresultaten naturligt utnytt- jas t ex i projektering.

NCC Teknik arbetar nära koncernens övriga enhe- ter och deltar i hela byggprocessen alltifrån konstruk- tion och produktion till förvaltning. Härigenom bidrar NCC Teknik till en erfarenhetsåterföring som ger synergieffekter och utvecklar den tekniska kompe- tensen i NCC.

En allians för framtidens Europa

I den strategiska alliansen, Societe Europeenne de Construction S.A., S.E.C., ingår NCC tillsammans med det franska byggföretaget GTM Entrepose, det engelska John Laing och det tyska byggföretaget Stra- bag. Bolaget, som ägs till lika delar, har kontor och säte i Bryssel. Totalt omsätter de fyra företagen drygt 80 miljarder kronor och har drygt 90 000 anställda.

Företagen är stora infrastrukturbyggare såväl på sina respektive hemmamarknader som internationellt.

Huvudsyftet med alliansen är att kunna utföra flera av de stora bygg-och infrastrukturprojekt som plane- ras i Europa. Alliansen bevakar EUs infrastruktursats- ningar och de fonder som finns tillgängliga för sådana investeringar inom och utom EU. Härigenom kan pro- jektexport koordineras, framför allt till EUs medlems- länder.

Hittills har ett flertal projekt identifierats. Två av de utländska företagen ingår i det av NCC ledda konsor- tium som lämnat in handlingar för prekvalificering för Oresundsbroprojektet.

Genom tillgång till nya inköpskanaler öppnas möj- ligheter till ökad import av byggmaterial. Företagen

skall vidare byta kunskaper kring befintlig teknik och ~ samarbeta för att utveckla ny teknik. Alliansen är

också forum för ett europeiskt utbildnings-och mana- gementprogram för i första hand yngre chefer.

Parterna i alliansen har finansiell styrka och stor

erfarenhet av projektfinansiering, något som blir allt ~j\' viktigare. Dessutom finns erfarenhet av s k BOOT-pro- ,.,-q jekt (build, own, operate, transfer). BOOT-projekt

innebär att byggföretagen utöver själva byggandet även tar ansvar för ägande och drift för att på sikt överföra ett projekt i samhällets ägo.

Strategisl< utbildning

Inom NCC Universitets ram bedrivs omfattande och långsiktiga utbildningsprogram för att förbereda framtidens chefer för sina arbetsuppgifter. Utbild- nings- och utvecklingssatsningarna koncentrerades under 1993 till områden som har en direkt koppling till koncernens prioriterade mål och strategier.

l den krympande marknaden prioriteras långsik- tiga kundrelationer, där utvecklade affärskoncept kan skapas i en dialog med aktörerna på marknaden. För att systematisera kundbearbetningen inom koncernen

har ett särskilt program "Skapande kunddialog"

~

tagits fram. Programmet syftar till högre professiona- lism i kundkontakter och skall ge tydliga resultat på såväl kort som lång sikt.

Under 1993 fortsatte satsningarna på kompetens-

höjande utbildning i bland annat marknadsföring, ~

byggstyrning och specialistutbildning. Ett omfattande utbildningsprogram genomfördes för att utveckla kunnandet inom vägprojektering. Under 1993 genom- fördes över 16 000 utbildningsdagar i koncernen.

Trots den kraftiga personalreduktionen måste rekryteringen av unga, välutbildade medarhetare fort- sätta. NCC arbetar bland annat med ett tvåårigt elev- ingenjörsprogram för nyutexaminerade ingenjörer.

Under 1994 kommer ett 25-tal elevingenjörer att rekryteras. Vidare garanterar NCC praktikplats under tre år åt ett antal studerande vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

1993 NCC-koncernen 1994

NCC BYGG

NCC INVEST

NCC-koncernen är ett av Sveriges ledande bygg- och fastighetsbolag. NCC har sina rötter i Rederiaktiebo- laget Nordstjernan, som i mitten av 1980-talet var ett av Sveriges 15 största företag med mer än 300 bolag inom ett 80-tal produktområden.

Omfattande effektiviseringsprogram genomfört

De senaste åren har NCC dels renodlat verksamheten till kärnaffären bygg och fastigheter, dels effektiviserat organisationen för att möta den vikande marknaden.

Under 1993 fullföljdes det koncernövergripande effektiviseringsprogram, som pågått sedan våren 1992. Resultatet blev en sänkning av omkostnaderna 1993 med mer än 500 Mkr i förhållande till1991 och en kapitalfrigörelse om cirka 4,4 miljarder kronor.

Den fortsatta satsningen på ökad kundorientering resulterade i NCC Bygg-Garantin och "Operation Mera Värd" inom NCC Fastigheter.

Ny offensiv organisation

Dessa åtgärder tillsammans med de senaste årens kraf- tiga nedskärningar av produktionsresurser visade sig under 1993 emellertid inte vara tillräckliga för att möta den mycket svaga byggmarknaden 1994 och

NCC ANLÄGGNING NCC HUS

199 5. Den geografiska organisationen utvärderades förutsättningslöst. NCC införde vid årsskiftet 1993/94 i stället en marknadssegmenterad organisa- tion för byggverksamheten. NCC-koncernen organi- serades i fem affärsområden: NCC Anläggning, NCC Hus, NCC Produktionsanläggningar, NCC Fastig- heter samt NCC lnvest.

Den nya organisationen ger affärsområdena goda förusättningar till specialisering och fokusering på marknad, kunder, teknik, kompetens och kapitalut- nyttjande och större möjligheter till ett offensivt age- rande. Genom omorganisationen stärks också den lokala operationella kraften i NCC genom ett antal starka regioner inom de olika affärsområdena med regionchefer som lokalt ansvariga.

Andra effekter av omorganisationen är att antalet organisatoriska nivåer minskar och den interna effek- tiviteten ökar. Detta väntas ge en årlig besparing på cirka 100 Mkr, som främst uppnås genom personal- minskning på det administrativa området.

Från geografisk till marknadssegmenterad organisation Tidigare geografisk

organisation

NCCAB

NCC INTERNATIONAL

DIVISIONER

ARBETSCHEFSOMRÅDEN

Ny marknadssegmenterad organisation

NCCAB

AFFÄRSOMRÅDEN

ARBETSCHEFSOMRÅDEN

• •

• •

KONCERNENs

o ••

FEMARSOVERSIKT

Faktureringen har RESULTATRÄKNING, Mkr 1989 1990 1991 1992 1993

~

mellan 1989 och 1993 Fakturering 23 285 23 l 58 21 524 20082 17 604

minskat 5,7 miljarder Rörelsens kostnader -21 808 -22 048 -20241 -18953 -16 454

kronor, varav cirka 1,7 Större engångsposter 659 377 -496 -324 463

miljarder är hänförligt Vinst vid försäljning av till kvarvarande verk-

omsättningsfastigheter 114 206 78 411 151

samhete1:

Avskrivningar enligt plan -519 -556 -566 -478 -432

~

Omvärdering av omsättningsfastigheter -417 -1 387 -371

Engångsposter har Rörelseresultat efter avskrivningar l 731 l 137 -118 -649 961

påverkats positivt av ^{Finansnetto -370 -304 -457 -570 -680}

försäljningar av aktier Resultat i sålda dotterbolag 15 14 6 24 lO

och verksamheter samt Andelar i intressebolag 394 62 -98 -437 -116

negativt av bland annat Resultat efter finansnetto l 770 909 -667 -1 632 175

kostnade1· (ör avveck- Skatt -405 -219 231 301 34

ting av verksamhets- Minoritetsandelar 20 44 -26 18 12

grenar. ÅRETS RESULTAT l 385 734 -462 -1 313 221

Positiva resultatande- BALANSRÄKNING, Mkr

!ar i intressebolag Likvida tillgångar 2 236 2 117 2 377 l 731 2 539

1989 förklaras bl a ^{Varulager 594 553 390 36S 275}

av goda resu/ta t i Räntefria fordringar s 7SS s 132 4 289 3 579 3 494

Avesta och Kamyr- Räntebärande fordringar l 041 l 215 l 186 624

bolagen. Negativa Omsättningsfastigheter 8 287 ID 579 12432 Il 899 Il 696

resultatandelm· /992 Aktier och andelar 2577 3 564 2483 2018 l 795

hänförs främst till Övriga anläggningstillgångar 4037 3 S83 3420 2619 2 387

Avesta och E(f]ohn. SUMMA TILLGÅNGAR 23 486 26 569 26 606 23 397 22 810

Saldo i pågående arbeten 3 250 4 377 3 662 3 028 H23

~

Minskningen av Räntefria skulder s 771 6 602 s 980 5 678 5 649

saldo i pågående Latenta skatteskulder 846 871 581 264 205

arbeten speglar Räntebärande skulder 6 936 7272 9 633 9 014 8 954

omställningen till en Konvertibla förlagslån l 140 l 129 l 088 l 088 l 002

lägre volym i den Minoritetsandelar 108 129 12S 94 5

svenska byggverk- Eget kapital

ft'

samheten. ^{koncernen 4384} s 396 4 863 3 802 4 161

andelar i intressebolag l 051 793 674 429 411

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 23 486 26 569 26 606 23 397 22 810

ÖVRIGT

Medelantal anställda 24827 23 178 21 868 17 561 14 905

Antal aktier

genomsnitt under året, milj 43,1 43,1 43,4 44,6 45,7

vid årets slut, milj 43,1 43,1 44,6 44,6 46,9

Antal aktier efter konvertering

genomsnitt under året, milj 60,3 60,3 60,3 60,3 61,3

vid årets slut, milj 60,3 60,3 60,3 60,4 62,2

Börsvärde, Mkr 7 636 24S9 l 561 713 2 532

Helårsränta konvertibla förlagslån, Mkr 121 138 119 113 93

Redovisningsprinciper och definitioner se sidorna 40-43.