Enheten för företagsekonomi Civilekonomprogrammet
Examensarbete i företagsekonomi, 30 hp, VT 2021 Handledare: Tobias Svanström
TECKEN PÅ
RESULTATMANIPULERING MED HJÄLP AV
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Tenderar svenska börsnoterade bolag att använda subjektiviteten kring avskrivningar av immateriella
tillgångar?
Henrik Bengtsson, Marcus Fahlgren
[DENNA SIDA HAR AVSIKTLIGT LÄMNATS TOM]
Sammanfattning
På Stockholmsbörsen under 2019 skedde i genomsnitt 355 612 handelsavslut per dag och under Corona-året 2020 slogs flera rekord i antalet avslut, bland annat den 12 mars då över 1 400 000 stycken gjordes på den svenska Stockholmsbörsen (Avanza, 2020). Något som påverkar investerare till att göra avslut på börsprodukter är naturligtvis nyheter kring bolagen, framför allt nyheter kring årsredovisningen. En bra årsrapport har i generella termer historiskt fått investerare att vilja köpa fler aktier i ett bolag, medan en dålig rapport har fått dem att vilja sälja av sina andelar (Lopez & Rees, 2002, s.155). Några typer av tillgångar som anses ha blivit särskilt svåra att bedöma efter regelverket IFRS intåg är goodwill och immateriella tillgångars avskrivnings- och nedskrivningsmetoder, då dessa bygger på en delvis subjektiv bedömning av framtida kassaflöden kopplade till tillgången. Det har även lett till att det blivit svårare för investerare att göra jämförelser mellan bolags tillgångar och användningen av dessa på marknaden (Hoogendoorn, 2006, s.24).
Studien grundar sig utifrån tidigare forskning som analyserat bolag som befinner sig i tillstånd där det tycks föreligga starka incitament till resultatmanipulering, till exempel bolag i stigande resultattrend eller rapporterat ett resultat just över noll, även kallat loss avoidance. Då den tidigare forskningen främst riktat in sig på nyckeltalet periodiseringar finner vi det intressant att även utforska andra nyckeltal som potentiellt kan användas i liknande syften.
Denna studie ämnar undersöka om det förekommer tendenser hos de svenska bolagen som är listade på börslistorna large cap och small cap att använda avskrivningar av immateriella tillgångar för att undvika bryta stigande resultattrender som varat i minst 3 år eller att undvika att rapportera en förlust. Syftet är vidare att undersöka om det förekommer skillnader i avskrivningar av immateriella tillgångar mellan företag med starka incitament, där bolagen har kategoriserats som loss avoidance-bolag och stigande resultattrend-bolag.
Studien visar ett resultat där det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av storleken på avskrivningar för att undvika att bryta en stigande resultattrend som varar i minst 3 år. Med detta sagt, har studien också kommit fram till att det inte förekommer något samband för stigande resultattrend vad gäller börslistan small cap. Studien visar också att det kan finnas svenska bolag på börslistan large cap och small cap som använder sig av immateriella tillgångar med hjälp av avskrivningar för att undvika att rapportera en förlust. För large cap-bolagen finner vi ett starkt samband för detta, medan det för small cap-bolagen inte finns något samband i vår utförda studie.
Nyckelord: Avskrivningar, earnings management, immateriella tillgångar, loss avoidance,
resultatmanipulering, stigande resultattrend
[DENNA SIDA HAR AVSIKTLIGT LÄMNATS TOM]
Förord
Vi skulle vilja förmedla ett stort tack till vår handledare Tobias Svanström. Det engagemang, inspiration och den konstruktiva kritik som Tobias förmedlat under uppsatsens gång har varit mycket betydelsefullt och uppskattat. Vi skulle även vilja tacka våra medstudenter för bra diskussioner som fört studien framåt under våren.
Umeå, 2021–05–21
Henrik Bengtsson & Marcus Fahlgren
[DENNA SIDA HAR AVSIKTLIGT LÄMNATS TOM]
Innehållsförteckning
24T24T
1. Inledning24T24T ... 1
24T24T
1.1 Ämnesval24T24T ... 1
24T24T
1.2 Problembakgrund och problemdiskussion24T24T ... 1
24T24T
1.3 Problemformulering24T24T ... 6
24T24T
1.4 Syfte24T24T ... 6
24T24T
1.5 Avgränsningar24T24T ... 6
24T24T
1.6 Studiens bidrag24T24T ... 7
24T24T
1.7 Terminologi och förkortningar24T24T ... 8
24T24T
2. Teoretisk metod24T24T ... 9
24T24T
2.1 Förförståelse24T24T... 9
24T24T
2.2 Verklighetssyn24T24T ... 9
24T24T
2.3 Kunskapssyn24T24T ... 11
24T24T
2.4 Angreppssätt24T24T ... 11
24T24T
2.5 Forskningsstrategi24T24T ... 13
24T24T
2.6 Litteratursökning24T24T ... 14
24T24T
2.7 Perspektiv24T24T ... 14
24T24T
2.8 Källkritik24T24T ... 15
24T24T
3. Grundläggande redovisning24T24T ... 16
24T24T
3.1 Regelverk24T24T ... 16
24T24T
3.1.1 K1-K424T24T ... 16
24T24T
3.1.2 IAS/IFRS24T24T ... 16
24T24T
3.2 Immateriella tillgångar24T24T ... 17
24T24T
3.3 Avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde24T24T ... 18
24T24T
3.3.1 Avskrivningar av immateriella tillgångar24T24T ... 18
24T24T
3.3.2 Nedskrivningar24T24T ... 20
24T24T
3.3.3 Värdering till verkligt värde24T24T ... 21
24T24T
3.4 Balans- och resultaträkningen24T24T ... 21
24T24T
3.5 Dichev och Barth - Olika synsätt på redovisningen24T24T ... 22
24T24T
4. Teoretisk referensram24T24T ... 24
24T24T
4.1 Agent-teorin24T24T ... 24
24T24T
4.2 Earnings management24T24T ... 25
24T24T
4.3 Earnings quality24T24T ... 27
24T24T
4.4 Incitament till resultatmanipulering24T24T ... 27
24T24T
4.4.1 Loss avoidance24T24T ... 28
24T24T
4.4.2 Stigande resultattrend24T24T ... 29
24T24T
5. Praktiskt metod24T24T ... 31
24T24T
5.1 Undersökningsmetod24T24T ... 31
24T24T
5.2 Urval och population24T24T... 31
24T24T
5.3 Datainsamling och databearbetning24T24T ... 32
24T24T
5.4 Multipel regressionsanalys24T24T ... 33
24T24T
5.5 Variabler24T24T ... 35
24T24T
5.5.1 Beroende variabel24T24T... 36
24T24T
5.5.2 Oberoende variabler24T24T ... 36
24T24T
5.5.3 Kontrollvariabler24T24T ... 37
24T24T
5.6 Definition av valda variabler24T24T ... 38
24T24T
5.7 Multikollinearitet24T24T ... 39
24T24T
6. Empiriskt resultat24T24T ... 40
24T24T
6.1 Deskriptiv statistik24T24T ... 40
24T24T
6.2 Regressioner24T24T... 41
24T24T
6.2.1 Huvudmodell24T24T ... 41
24T24T
6.2.2 Large cap-test24T24T ... 42
24T24T
6.2.3 Small cap-test24T24T ... 42
24T24T
6.3 Robusthetstester24T24T ... 43
24T24T
6.4 Sammanfattning av resultat24T24T ... 44
24T24T
7. Analys och diskussion24T24T ... 45
24T24T
7.1 Inledande diskussion24T24T ... 45
24T24T
7.2 Diskussion loss avoidance24T24T ... 45
24T24T
7.3 Diskussion stigande resultattrend24T24T ... 47
24T24T
7.4 Skillnader mellan börslistorna24T24T ... 48
24T24T
7.5 Avslutande diskussion24T24T ... 50
24T24T
8. Studiens slutsats24T24T ... 52
24T24T
8.1 Slutsats24T24T ... 52
24T24T
8.2 Samhälleliga och etiska aspekter24T24T ... 53
24T24T
8.3 Sanningskriterier24T24T ... 54
24T24T
8.3.1 Reliabilitet24T24T ... 54
24T24T
8.3.2 Validitet24T24T ... 55
24T24T
8.3.3 Generaliserbarhet24T24T ... 55
24T24T
8.4 Teoretiskt och praktiskt bidrag24T24T ... 56
24T24T
8.5 Framtida forskning24T24T ... 57
24T24T
Källförteckning24T24T ... 58
24T24T
Appendix24T24T ... 63
24T24T
Appendix 1 - Regression med ny likviditetsvariabel24T24T ... 63
Figurförteckning
24TU24TU
Figur 1. Understanding research philosophy.UU24T24T ... 10
24TU24TU
Figur 2. Den deduktiva processen.UU24T24T ... 12
Tabellförteckning
24TU24TU
Tabell 1. Observationer...UU24T24T 32
24TU24TU
Tabell 2. Oberoende variabler...UU24T24T 33
24TU24TU
Tabell 3. Definitioner av variabler...UU24T24T 38
24TU24TU
Tabell 4. Multikollinearitet...UU24T24T39
24TU24TU
Tabell 5. Deskriptiv statistik...UU24T24T40
24TU24TU
Tabell 6. Huvudmodell...UU24T24T 41
24TU24TU
Tabell 7. Large cap-test...UU24T24T 42
24TU24TU
Tabell 8. Small cap-test...UU24T24T 43
[DENNA SIDA HAR AVSIKTLIGT LÄMNATS TOM]
1
1. Inledning
I det inledande kapitlet kommer det redogöras för det aktuella ämnesvalet, problembakgrund, problemformulering, syfte, avgränsningar samt en förklaring till vad studiens bidrag till forskningen är. Avslutningsvis kommer en beskrivning av studiens terminologi.
1.1 Ämnesval
Som två studenter vid Handelshögskolan i Umeå går det att ana att det funnits ett intresse under lång tid för de båda ämnena redovisning och finansiering, och dessa kändes som det naturliga valet att kombinera när det väl var dags för uppsatsskrivning. Vi har erhållit erfarenheter i redovisning från arbetslivet och gällande finansiering har vi etablerat ett hobbyintresse då vi investerat på börsen vid sidan av studierna. Med detta sagt, i kombination med att en av oss läst fördjupningskursen inom redovisning och en inom finansiering, ledde det oss fram till att vi ville kombinera dessa två huvudinriktningar i vår uppsats.
Immateriella tillgångar kom tidigt upp som ett ämne vi ville fördjupa våra kunskaper inom då vi i arbetslivet och under studierna upplevt det som en tillgångstyp som saknar relativt tydliga regler och riktlinjer vad gäller värdering, justering och tidsaspekter. Analysen vi gjort av detta är att det då borde kunna finnas möjlighet för företag att utnyttja detta till sin egen fördel för att nå upp till exempelvis sina egna uppsatta resultatmål och analytikernas förväntningar på bolagets prestation. Detta är något vi anser vara extra intressant när det kommer till företag som befinner sig nära nollgränsen vad gäller resultat, eftersom vi anar att det kan finnas en stor förändring i syn från investerare hur man ser på bolaget beroende på om de levererar vinst eller förlust. Detta ledde oss in på att vilja analysera vad det finns för samband mellan när företag presterar väldigt nära ett nollresultat och hur immateriella tillgångar har justerats under samma år med hjälp av storleken på avskrivningar genom vald avskrivningsmetod eller förlängning av nyttjandeperiod, och hur man genom detta kan föra en diskussion kring vikten av att hantera sina immateriella tillgångar för att möta marknadens förväntningar. Som addering till detta har vi valt att även titta på företag med starka incitament till resultatmanipulering, som stigande resultattrender, för att se hur de agerar för att bibehålla dessa för att undvika att göra investerare besvikna.
1.2 Problembakgrund och problemdiskussion
I Sverige har invånarna kunnat handla börsrelaterade produkter sedan 1863 då Stockholm Fondbörs grundades, men det var på 1980-talet som Nasdaq Stockholm, eller Stockholmsbörsen som den oftast benämns som i folkmun, fick sin moderna tappning av handel (Dagens Industri, 2016). Sedan dess har mycket hänt, inte minst genom att börsen blivit allt mer tillgänglig online och möjligheten till att köpa och sälja börsrelaterade produkter sedan några år tillbaka finns nära till hands i våra mobiltelefoner. Detta har lett till mer handel vilket inte minst visar sig genom antalet avslut, vilket innebär försäljning eller köp av börsprodukter.
På Stockholmsbörsen under 2019 skedde i genomsnitt 355 612 avslut per dag. Under Corona-
2
året 2020 slogs flera rekord i antalet avslut, bland annat den 12 mars då över 1 400 000 avslut gjordes på den svenska Stockholmsbörsen (Avanza, 2020). Något som påverkar investerare till att göra avslut på börsprodukter är naturligtvis nyheter kring bolagen, framför allt nyheter kring årsredovisningen, som är en rapport bolagen släpper årligen och som beskriver hur företaget presterat under det senaste verksamhetsåret. En bra årsrapport har i generella termer historiskt fått investerare att vilja köpa fler aktier i ett bolag, medan en dålig rapport har fått dem att vilja sälja av sina andelar (Lopez & Rees, 2002, s.155).
Vad menas när en säger att en årsrapport är bra, respektive dålig? Dels kan en mäta hur nära bolaget kommit att nå sina egna mål från tidigare släppta rapporter, till exempel storleken på vinsttillväxt och vinstmarginal. Det finns dessutom aktieanalytiker hos banker och olika former av finanshus runt om i Sverige som arbetar med att göra en bedömning över hur en kan förvänta sig att ett visst bolag kommer prestera i relation till bland annat ekonomiskt klimat, konkurrerande bolags prestation och andra aktuella händelser som kan påverka bolaget på både kort och lång sikt (Tradingportalen, 2021). Anledningen till att marknaden vill ha reda på vilka mål som har varit uppsatta och vad investerare kan förvänta sig för prestation av bolaget i framtiden är för att veta om det fortsatt är en bra placering av kapital att investera i det enskilda bolaget, eller om det är dags att leta sig vidare till andra bolag för att få en bättre avkastning.
Når bolaget inte når upp till sina mål eller analytikernas förväntningar kan en förvänta sig att aktiekursen kommer att sjunka då investerare tenderar att sälja på negativa nyheter respektive köpa om bolaget når upp till målen, eller till och med överträffar dem (Daniel et al., 1998, s.1841).
Ett av de mest frekvent använda nyckeltalet att reflektera över för investerare är förmodligen årets resultat, som är en summering av årets alla intäkter och kostnader (PwC, 2018a). Men det finns många viktiga siffror och händelser som gömmer sig bakom nyckeltalet årets resultat.
Till exempel får vissa av de löpande kostnader under året tas upp som en tillgång i balansräkningen. Detta benämns i 2 § 4 kap. Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) som säger att kostnader som är av betydande värde för verksamhetens kommande år får tas upp som immateriella tillgångar. Till immateriella tillgångar räknas bland annat kostnader för utvecklingsarbeten, patent, varumärken och goodwill. I IAS 38 går det att läsa om hur värdering av dessa immateriella tillgångar går till, och det går att lägga märke till att det finns vissa punkter som lämnas öppna för en subjektiv tolkning vilket kan leda till möjligheter för bolag att utnyttja detta. Som ett exempel på detta kan man i IAS 38, p. 51b läsa att det är svårt att på ett tillförlitligt sätt fastställa anskaffningsvärdet på en internt upparbetad tillgång, som till exempel varumärke (FAR, 2019).
Moberly (2014, s.22) beskriver vidare att det mesta av ett företags värdeökning, källor till intäkter, tillväxtmöjligheter, hållbarhet samt lönsamhet grundar sig i immateriella tillgångar.
Detta, adderat ihop med det tidigare exemplet på paragrafen i IFRS, anser författarna till denna
uppsats göra det lämpligt att föra en diskussion kring de stora möjligheter som finns för
företagen att använda sig av dessa subjektiva delar vid värdering av sina immateriella tillgångar
vilket kan skapa rum för ett kortsiktigt förbättrande av årets resultat. Det går att tänka sig en
situation där ett företag justerar avskrivningen av en immateriell tillgång under ett enskilt år
med hjälp av byte av avskrivningstid, och därmed inte ådrar sig lika höga kostnader på kort
sikt vilket skulle innebära att företaget redovisar ett bättre resultat. Vi antar att ett sådant
agerande är mest sannolikt i vissa situationer när incitamenten är starkare, till exempel för att
undvika förlust eller bibehålla stigande resultattrend. Detta beslut av företagsledningen kan
grunda sig i att vissa ledare kan känna sig tvungna att antingen undvika att visa upp en förlust
eller att de är oroliga över den besvikelse som investerare kan uppleva ifall man missar att nå
3
upp till tidigare uppsatta resultatmål, vilket i sin tur riskerar att leda till en sjunkande aktiekurs.
Denna justering av avskrivningsperiod skulle vara möjligt eftersom avskrivningar av en immateriell tillgång bokförs som en ökning av kostnader och på så sätt påverkar årets resultat negativt, samt att olika beslut kring avskrivningsperiod påverkar längden man skriver av det totala värdet på den immateriella tillgången vilket också påverkar resultatet på kort sikt (Stunguriene & Christauskas, 2013, s.45). Genomförbarheten i detta exempel görs möjlig med hjälp av vad som sägs i IAS 38, p.104 där det står att det åtminstone årligen ska göras en överläggning om en avskrivning av en immateriell tillgång bör genomföras eller inte (FAR, 2019). De viktiga beslut som fattas inom företaget kan även granskas av revisor för kvalitetsstämpling av redovisningen vilket är en viktig aspekt att ta upp i sammanhanget (Revisorsinspektionen, u.å.). Revisorsplikten gäller för alla publika aktiebolag (Bolagsverket, 2018).
Vidare finner uppsatsskribenterna anledning till att föra en diskussion kring vilka incitament som företagsledningen har till att utnyttja tidigare beskrivna delar av regelverket som anses vara subjektiva, då det antas finnas starka incitament i vissa situationer såsom undvikande av förlust och bibehålla stigande resultattrend. Anledningen till att dessa situationer identifieras som starka incitament är på grund av dess koppling till årets resultat och den stora effekt som uppstår vid genomförandet av dessa. Exempelvis ett avbrytande från en stigande resultattrend har visat sig straffa aktiekursen signifikant hårt av marknaden (Barth et al., 1999, s.410;
DeAngelo et al., 1996, s.348; Myers et al., 2007, s.280). Forskning har även visat att väldigt många företag rapporterar ett resultat just över noll i jämförelse med just under noll, vilket fått forskare att tro på strategiska beslut tas från ledningen med hjälp av redovisningen för att undvika att rapportera en förlust (Burgstahler & Eames, 2006, s.635; Hayn, 1995, refererad i Pududu & de Villiers, 2016, s.22). I tidigare forskning har stigande resultattrend definierats som ett stigande resultat i fem efterföljande år (Barth et al., 1999, s.410), vilket i vår uppsats kommer justeras till tre efterföljande år, detta för att få tillräckligt många observationer till studien. Detta kommer diskuteras mer utförligt i kapitel fem. Vad gäller rapportering av resultat just över noll, eller loss avoidance som det kommer att kallas vidare i uppsatsen, har tidigare forskning preciserat begreppet som ett resultat som befinner sig mellan 0–0,5% av börsvärdet året innan (Dechow et al., 2003, s.363) alternativt 0–1% av börsvärdet året innan (Hansen, 2010, s.463). Även här kommer en justering göras i denna uppsats för att tillgodose testet med tillräckligt många observationer för att det ska kännas lämpligt att dra några slutsatser, samt en justering av storleksvariabeln på grund av svårigheter med framtagande av börsvärdet för året innan. Loss avoidance kommer här definieras som ett resultat inom intervallet 0–3% av företagets totala tillgångar.
Då exempelvis en justering av en immateriell tillgång, i ett sådant här exempel en minskning
av storlek i belopp av avskrivning på kort sikt, skapar en mindre kostnad för företaget och på
så sätt ett högre resultat för året behöver vi reda ut varför ett företag skulle vilja välja att
genomföra detta. Tidigare forskning tar upp att en stor del av ett sådant beslutstagande av en
företagsledning anses grunda sig i den rädsla som finns för att inte nå upp till de mål som
bolaget själva tidigare satt upp. Rädslan kan i sin tur grunda sig i den reaktion som en sådan
nyhet skapar bland investerare på marknaden. Om bolaget missar att nå upp till det uppsatta
målet skapar det nämligen en större negativ effekt på aktiekursen än vad ett uppnått mål skulle
göra, med andra ord faller aktiekursen mer vid en negativ nyhet kring tidigare uppsatta mål än
vad den går upp vid uppnådda mål (Lopez & Rees, 2002, s.155). Detta anses ge anledning att
tro att det skulle kunna finnas starka incitament från en företagsledning till att göra vad som
krävs bokföringsmässigt för att företag ska uppnå ett positivt resultat, eventuellt bibehålla
4
stigande vinster, för att tillfredsställa intressenter. Detta även om dessa beslut kan anses vara av kortsiktig natur.
Under lång tid har redovisning reglerats och utvecklats på nationell basis, vilket har medfört påtagliga skillnader mellan olika länders utformning av redovisningen. I takt med en mer globaliserad värld och en högre efterfrågan på ekonomiska utbyten mellan länder har behovet blivit större än tidigare att möjliggöra jämförelse av finansiell information mellan företag i olika länder. Detta lade grunden till bildandet av organisationen International Accounting Standards Committee (IASC) som startade 1973. IASC blev 2001 International Accounting Standards Board (IASB) och är idag ansvariga för standarden International Financial Reporting Standards (IFRS). IFRS-standarden är obligatorisk att följa för börsnoterade bolag i EU (Marton et al., 2018, s. 14). För svenska bolag verkställdes IFRS den 1 januari 2005 och är sen dess en stor del av de svenska börsnoterade bolagens vardag (Sundgren et al., 2013, s.9).
År 2005 infördes även en regelförändring kring värderingen av tillgångar enligt IFRS för att tillämpa gemensamma regler för hela EU. Den nya regeln innebar att företag hade möjligheten att värdera tillgången till så kallat verkligt värde, till skillnad från tidigare då anskaffningsvärde användes som riktmärke vilket har ansetts skapat utrymme för subjektiva bedömningar samt egna tolkningar (CFOWorld, 2011). Det verkliga värdet för tillgången spelar roll i detta sammanhang då det är detta värde som avskrivningens belopp baseras på över nyttjandeperioden enligt IAS 38 p.97 (FAR, 2019). Några typer av tillgångar som anses ha blivit särskilt svåra att bedöma för investerare och intressenter efter IFRS intåg är goodwill och immateriella tillgångars avskrivnings- och nedskrivningsmetoder, då dessa bygger på en subjektiv bedömning av framtida kassaflöden kopplade till tillgången. Detta har lett till att det blivit svårare för investerare att göra jämförelser på mellan bolags tillgångar och användningen av denna på marknaden (Hoogendoorn, 2006, s.24)
Marton et al. (2018, s.14) resonerar vidare kring IFRS komplexitet utifrån aspekten att det är en principbaserad standard, vilket innebär att det inte finns tydliga objektiva regler för hur redovisningen ska utformas. Eftersom IFRS appliceras globalt och kräver mycket bedömningar, är det svårare att övervaka att standarderna verkligen följs av företagen.
Följaktligen diskuterar Sundgren et al. (2013, s.51) om att minska eventuella möjligheter att manipulera vinsten med hjälp av redovisningen. Han nämner bland annat att företag sägs vilja utnyttja den redovisningsmetod som ger flest fördelar för företagsledningen eller bolaget, trots att det inte nödvändigtvis leder till den mest informativa redovisningen. En väl utforskad förklaring till detta tycks vara begreppet earnings management. Earnings management definieras som en strategi som används för att möjliggöra fördelar genom att företag gör aktiva val kring utformningen av deras egen redovisning. Hanteringen av earnings management ser väldigt olika ut och beror på en mängd olika handlingar och beslut. Earnings management kan visa sig i de flesta delar av redovisningen, till exempel vid utformningen av produktions- och investeringsbeslut, eller i valen kring redovisningsmetod och storlek på till exempel periodiseringar och avskrivningar (Sundgren et al. 2013, s.51).
Efter att företag genom århundranden byggts kring fysiska tillgångar har immateriella
tillgångar sedan 1990-talet blivit en alltmer viktig aspekt för företagens beslutsfattare. Det var
då som insikter på riktigt kom kring att integrera och belysa de immateriella tillgångarnas
betydelse för företagens värde, konkurrensfördelar samt källa till intäkter. Idag är de
immateriella tillgångarna en naturlig del i företagens verksamhet och står för stora värden, inte
minst genom varumärken, licenser och patent (Moberly. 2014, s.16). Den ökade betydelsen för
immateriella tillgångar har även skapat diskussion kring dess värde och subjektiviteten i detta.
5
Tillgångens värde och funktionalitet kan variera, många gånger väldigt snabbt. Immateriella tillgångars värde kan vara ömtåligt och om det inte hanteras på rätt sätt kan värdet förstöras på kort tid, till exempel gällande varumärket. På samma sätt går det att bygga upp ett sådant värde under kort tid (Moberly, 2014, s.19). Då värdet på den immateriella tillgången baseras på de framtida ekonomiska fördelar som den förväntas ge företaget, enligt IAS 38 p. 21 (FAR, 2019), går det att se värderingen av denna som relativt subjektivt i jämförelse med materiella tillgångar som kan ha ett värde på andrahandsmarknaden som går att väga in. Särskilt i fallen där tillgången är internt upparbetad då det kan vara problem med att på ett tillförlitligt sätt fastställa tillgångens anskaffningsvärde, enligt IAS 38 p.51b (FAR, 2019). Detta i kombination med att företaget sedan ska skriva av tillgången över nyttjandeperioden, enligt IAS 38 p.97 (FAR, 2019), som även den delvis är subjektivt bedömd, ger skäl till att se det som intressant att granska om företag tenderar att utnyttja detta till sin fördel.
Den här typen av hantering av sin balans- och resultaträkning kan tyckas endast likna en lek med siffror som inte drabbar någon på ett negativt sätt, men det går att argumentera för att det finns negativa aspekter med detta. Investerare som tittar på ett bolag som en eventuell placering av kapital på en börsmarknad besitter olika nivåer av kunskap och fördjupning i sina beslut.
Det går därför att diskutera kring problematiken att den här typen av justeringar av tillgångar inte berättar tillräckligt mycket för marknaden vad de är menade att tillföra till bolaget, och framför allt är det inte alls säkert att alla småsparare och investerare nås av den här förändringen på bolagets balans- och resultaträkning utan endast ser att företaget levererar vinst, alternativt att de återigen ökar vinsten från tidigare år. Företagsledningen som dagligen arbetar med bolaget besitter all den information som behövs kring varför och hur varje beslut har tagits för att gynna företaget, medan investerare är beroende av att den här bakgrundsinformationen meddelas ut till dem för att i sin tur kunna värdera vad som är det mest korrekta beslutet för dem att ta i ett sådant läge (Panda & Leepsa, 2017, s.82). Transparens och ärlighet är nyckelord en ofta kan stöta på i sammanhang som rapportsläpp från bolag, då det kan antas vara en viktig del i bolagets förtroendekapital. Detta har även visat sig stämma i formen av att transparens kring nyheter och beslut stabiliserar aktiepriset, med andra ord att volatiliteten i aktiekursen går ner (Firth et al., 2015, s. 1646). Med andra ord skulle detta kunna tolkas som att transparens kring byte av avskrivningsmetod kan gynna aktiekursen i längden på grund av just uppvisad transparens.
Fokuset på avskrivningar i den här uppsatsen grundar sig utifrån faktumet att den typen av värdeminskning sker regelbundet över nyttjandeperioden av tillgången, vilket även medför regelbundna kostnader för företaget som är möjliga att identifiera skillnader i över tid.
Nedskrivningar är något som är möjligt att utföra på tillgångar som saknar nyttjandeperiod,
enligt IAS 38 p. 108 (FAR, 2019). Dessa sker dock, i relation till avskrivningar, i mer sällsynta
fall vilket medför svårigheter till att se ett brytande av mönster bland företag som befinner sig
i stigande resultattrend, alternativt rapporterar ett resultat just över noll. Baserat på
problembakgrundens resonemang och upplyftande av intressanta aspekter inom ämnet har två
problemformuleringar skapats, vilka följer i kommande kapitel.
6
1.3 Problemformulering
Baserat på tidigare framförd problembakgrund har forskarna kommit fram till följande problemformuleringar:
Tenderar svenska bolag på börslistorna large cap och small cap att använda sig av avskrivningar av immateriella tillgångar när de befinner sig i en stigande resultattrend som varat i minst 3 år?
Tenderar svenska bolag på börslistorna large cap och small cap att använda sig av avskrivningar av immateriella tillgångar när de befinner sig i en situation där de rapporterar ett resultat just över noll?
1.4 Syfte
Syftet för studien är att undersöka om det förekommer tendenser hos svenska börsnoterade bolag att använda avskrivningar av immateriella tillgångar i situationer där de befinner sig i en stigande resultattrend som varat i minst 3 år, eller att där de rapporterat ett resultat just över noll, en så kallad loss avoidance. Syftet är vidare att undersöka om det förekommer skillnader i avskrivningar av immateriella tillgångar mellan företag med incitament till resultatmanipulering, där bolagen kategoriseras som loss avoidance-bolag respektive stigande resultattrend-bolag.
1.5 Avgränsningar
Studien kommer att avgränsas till svenska börsnoterade bolag i varierande storlekar för att få en bred bild av denna typ av bolagshantering för ämnet i fråga. I Sverige finns ett antal olika så kallade börslistor, med bolag som kategoriseras in beroende på storleken på bolagets börsvärde. De börslistor som valts ut för undersökning i den här studien är large cap och small cap. Detta resulterar i att ett uteslutande har gjorts för bland annat listorna mid cap och First North, på grund av vissa svårigheter med manuell datainhämtning som skapat viss tidsbrist. De börslistor som valdes gav däremot möjligheter till att göra jämförelser mellan större och mindre bolag. Samt utifrån deras benägenhet att utnyttja effekten på justeringar på avskrivningar av olika storlekar på immateriella tillgångar till sin fördel vilket anses ge ett intressant perspektiv på ämnet.
Vidare har det skett en avgränsning vad gäller tidsperiod för den inhämtade datan till åren 2015
- 2019. Denna valda tidsperiod anses skapa ett urval som är lätt att göra jämförelser med, då
det är fem efterföljande år under en relativt lugn ekonomisk tidsperiod. Detta anses göra att
datan inte påverkas i samma grad av olika typer av yttre omständigheter, såsom ekonomiska
kriser som kan skapa problem vid diskussion och slutsatser. Det ger även studien möjligheter
att se mönster gällande stigande vinstrender samt rörelser kring avskrivningar av immateriella
tillgångar över tid. Senare i studien kommer däremot endast åren 2017–2019 vara av relevans,
på grund av de oberoende variabler som använts inkluderar tre efterföljande år. Detta innebär
7
att de tidigaste året som varit möjligt att testa var året 2017, en djupare diskussion kring detta kommer under kapitel 5.
1.6 Studiens bidrag
Med denna studie är det främsta målet att bidra till mer kunskap kring redovisningen inom de två forskningsområdena: immateriella tillgångar och resultatmanipulering. Vi ämnar öka förståelsen för den subjektiva och abstrakta tillgången immateriella tillgångar, då den blivit en allt större del av företagens redovisning idag. Gällande ämnet resultatmanipulering ser vi möjligheter att fortsätta utveckla kunskaper för företagen som befinner sig i positioner där de har starka incitament till att utföra någon form av resultatmanipulering. Tidigare studier har uppvisat både ett samband mellan att resultatjusteringar förekommer för att undvika att avbryta en stigande resultattrend (Barth et al., 1999), men också för att genomföra loss avoidance, alltså att rapportera ett resultat just över noll (Dechow et al., 2003; Hansen, 2010). I de fall som skribenterna till denna uppsats analyserat så har det främsta redovisningsposten som använts vid forskning kring ämnet om resultatmanipulering bland bolag med starka incitament varit periodiseringar. Detta är något som fört tankarna till att vilja analysera vidare om det kan finnas fler redovisningsposter där denna typ av resultatjusteringar vid starka incitament till resultatmanipulering används regelbundet. I likhet med den tidigare forskningen är därför denna uppsats primära bidrag att presentera en studie där målet är att ta reda på om tendenser till hanterande av avskrivningen av immateriella tillgångar vid stigande resultattrend samt loss avoidance, sker i svenska börsnoterade bolag på listorna large cap och small cap.
Bolagen som ingår i studien kommer att kategoriseras som stigande resultattrend-bolag och loss avoidance-bolag, dessa kommer sedan att analyseras och vi kommer presentera information kring om det finns någon skillnad mellan bolag med starka incitament vad gäller det aktuella ämnet, samt även om det finns några skillnader beroende på storleken på bolaget, i form av aktuell börslista som företaget befinner sig på under den aktuella tidsperioden.
Vidare bidrag som den genomförda studien ska stå för är att den ska kunna leverera kunskap
till olika typer av intressenter till bolaget, främst olika investerare om hur företagsledningar
med hjälp av avskrivningar på immateriella tillgångar påverkar årets resultat och med hjälp av
detta att undvika att bryta av från en stigande resultattrend eller undvika att rapportera en
förlust. Resonemanget kring varför det går att anse att investerare behöver denna information
grundar författarna i den felaktiga bild som skulle kunna skapas hos investerare hos ett bolag
vid analys av ett företags resultat på kort sikt. Förhoppningen är att detta ska kunna bidra till
ett starkare beslutsunderlag för eventuell placering av kapital hos dessa baserat på företagens
verkliga prestation. Anledningen till varför det går att anse att investerare behöver denna
information grundar författarna i den felaktiga bild som, med hjälp av byte av
avskrivningsmetod av företagsledningen, skulle kunna skapas hos investerare till ett bolag vid
analys av ett företags resultat på kort sikt.
8
1.7 Terminologi och förkortningar
Avskrivningar - Redovisning av den kostnad som uppstår vid anläggningstillgångars värdeminskning och därmed justera tillgångarna till deras aktuella värde/bokfört värde.
Bestämbar nyttjandeperiod – Den period som en tillgång med en bestämbar livslängd ska skrivas av över.
Earnings management - Användandet av bokföringsmetoder för att framhäva bolaget i så positiv finansiell bemärkelse som möjligt.
IFRS - International financial reporting standards är det aktuella internationella regelverket kopplat till redovisning av företags ekonomi.
Loss avoidance - Företag som rapporterar årets resultat just över noll. I denna studies fall som mellan noll och tre procent av totala tillgångar.
Stigande resultattrend - Företag som rapporter identiskt eller ökade vinst under minst tre efterföljande år.
Övriga immateriella tillgångar - Immateriella tillgångar utan att inräkna goodwill då den
saknar möjligheten att skrivas av.
9
2. Teoretisk metod
I detta kapitel redogör vi för de bakomliggande synsätt som studien grundar sig i. Kapitlet innehåller författarnas förförståelse, verklighetssyn, kunskapssyn, angreppssätt, forskningsstrategi, litteratursökning, perspektiv samt källkritik.
2.1 Förförståelse
För att inleda stycket förförståelse är det av relevans att beskriva begreppet som också kan benämnas som förföreställningar. Förföreställningar är beteckningen för de olika föreställningar som en forskare besitter eller utvecklar fram till det är dags för forskningsstrategin. Förförståelse kan delas in i två begrepp där den ena benämns som förstahandsförståelse och den andra andrahandsförståelse. Förstahandsförståelsen definieras som självupplevda och personliga erfarenheter medan andrahandsförståelsen i sin tur definieras som erfarenheter från exempelvis studentlitteratur, vetenskapliga rapporter och föreläsningar Utvecklingen av de teoretiska förföreställningarna anses vara en betydelsefull del i den så kallade kunskapsbildningsprocessen. Denna fas leder till mer konkretisering av forskningsproblemet och den påverkar också utformningen av forskningsstrategin tillsammans med kunskapssynen och forskningsansatsen. Det är i kunskapsbildningsprocessen som forskaren slutligen väljer hur hen kommer uppfatta den empiriska verkligheten (Johansson- Lindfors, 1993, s.176).
I denna studie tangeras både redovisning och finansiering som båda är ämnen som vi har teoretiska och praktiska erfarenheter inom. Detta innebär att vi besitter både de tidigare nämnda förstahandsförståelsen och andrahandsförståelsen kring ämnena i stort. Däremot har ingen av oss arbetat specifikt med studiens inriktning sedan tidigare, det vill säga om börsnoterade bolag justerar sina immateriella tillgångar med hjälp av avskrivningar för att möta förväntningar och resultat. Detta betyder i sin tur att utifrån detta avseende har vi en förföreställning som består till största del av andrahandsförståelse. Med detta menas att vi får förlita oss till andra personers erfarenheter inom ämnet och den kunskap som de förmedlat vidare genom litteratur där källor och eventuell vinkling av ämnen kritisk kommer granskas av oss regelbundet genom arbetet.
Källkritiken är något som funnits genomgående med i hela utbildningen vilken anses ge trovärdighet till de resonemang som senare kommer föras. De risker som finns med detta är att det kan finnas teorier och idéer inom de olika ämnena som tas upp i uppsatsen som författarna misslyckas att angripa vid genomgången av tidigare forskning som kan vara av stor betydelse för ämnet. Detta i sin tur kan leda till att viktiga infallsvinklar och nyare teorier som är mer grundade i dagens samhälle inte finns med i uppsatsen och på så sätt inte tas hänsyn till.
2.2 Verklighetssyn
Som forskare är det av stor vikt att lära att sig hur en utvecklar ens förmåga till reflektion, för att på så sätt få kännedom om relationen mellan ens egen filosofiska ställning och hur en tar sig an sin forskning (Alvesson and Sköldberg, 2009, refererad i Saunders et al., 2019 s.141).
Saunders et al. (2019, s.130) redogör vidare i ämnet kring vilket som är det bästa angreppssättet
för att kunna möjliggöra en uppstart av den reflektiva processen, där han nämner två
10
tillvägagångssätt för att göra mer aktiva och informerande filosofiska val. Först och främst är det viktigt att fråga sig själv om sin egen forsknings uppfattningar och antaganden, för att sedan kunna bekanta sig med viktiga forskningsfilosofer som existerar inom ekonomin.
Fortsättningsvis diskuterar Saunders et al. (2019, s.131) kring frågeställningen om det finns en så kallad ”bästa filosofi” för ekonomisk forskning. Saunders menar att det är problematiskt att inte reflektera från flera perspektiv eftersom en konflikt kan uppstå mellan den ”bästa filosofin”
och sin egen tro samt antaganden kring ämnet. För att utveckla sin egen filosofi och designa sitt forskningsprojekt är det av stor betydelse att upptäcka de filosofiska skiljaktigheterna, eftersom det är en mycket viktig del inom ekonomisk forskning.
Figur 1. Understanding research philosophy.
Källa: Saunders et al. (2019, s.132).
För att kunna diskutera den individuella forskningsfilosofin måste en kunna särskilja den. Det finns tre välkända forskningsfilosofier och dessa benämns som axiologi, epistemologi och ontologi. Till att börja med beskrivs begreppet axiologi som läran om värde och etikens roll.
Essensen med begreppet är för en forskare att undersöka till vilken grad ens egna värderingar
och trohet kan generera en positiv effekt för den egna forskningen. Konsekvensen som forskare
är att den behöver bestämma hur den hanterar både sina egna värderingar och deltagarna i den
egna forskningen. Det andra forskningsantagandet, epistemologi, beskrivs på samma sätt som
kunskapsteori, vilket också kan förklaras som läran om kunskap. Enligt Burrell och Morgan
(2016, refererad i Saunders et al., 2019, s.133–134) definieras epistemologi som hur kunskap
kan kommuniceras till andra på ett acceptabelt, legitimt och korrekt vis. Det tredje och sista
forskningsantagandet kallas ontologi. Begreppet beskrivs som läran av det varande och om
antagandet av verklighetens natur. Det finns två ontologiska ståndpunkter och dessa kallas för
objektivism respektive konstruktionism. Objektivismen innebär att den sociala verklighet som
en undersöker är den enda sanna och är oberoende av sociala aktörer (Bryman & Bell, 2017,
s.52). Detta skiljer sig från konstruktionismen som i stället beskrivs som en social verklighet
11
och dess mening är något som sociala aktörer kontinuerligt skapar. Med andra ord sociala företeelser och kategorier etableras inte endast via ett socialt samspel, utan de existerar också genom ständig revidering (Bryman & Bell, 2017, s.53)
Utifrån denna studie anser vi att det är objektivismen som är mest tillämpbar. Detta på grund av att det är verkligheten som analyseras utifrån en faktabaserad information. Datainsamlingen består som bekant av främst sekundärdata som grundar sig på verkligheten, som utgår ifrån de studerade företagens årsredovisningar.
2.3 Kunskapssyn
För att försöka förklara kunskapssynen via ett exempel inom vetenskapen kan begreppet paradigm användas. Ett paradigm kan ses som ett filosofiskt ramverk för hur den vetenskapliga forskningen ska upprättas. De två mest välkända paradigmen kallas positivism och interpretivism (Collis & Hussey, 2013, s.43–46). Positivismen kan beskrivas som en kunskapsteoretisk ståndpunkt med naturvetenskapliga metoder för studier. Paradigmet härstammar från den filosofiska skildringen av en verklighet som kan uppfattas som singulär och objektiv, och eftersträvar att arbeta med en iakttagbar social verklighet för att skapa liknande generaliseringar (Saunders et al., 2019. s.144).
Jämförelsevis är interpretivismen, också kallat tolkningsperspektivet, ett alternativ till den positivistiska ortodoxi som varit dominerande inom den företagsekonomiska forskningen under lång tid. Interpretivismen härstammar utifrån en strategi som beaktar skillnader mellan naturvetenskapens studieobjekt och människor, vilket innebär att samhällsforskaren eftersträvar att fängsla det subjektiva perspektivet av sociala handlingar (Bryman & Bell, 2017, s.49).
I den här studien anses positivismen stämma bäst överens med den kunskapssyn som arbetet ämnar jobba utifrån. Detta eftersom studien grundar sig på faktamässig information som hämtats ifrån de studerade företagens årsredovisningar som det sedan genomförs tester på för att ta fram en slutsats utifrån, och detta för att slutligen kunna dra slutsatser samt generaliseringar om detta på ett objektivt sätt.
2.4 Angreppssätt
Utifrån hur forskningen ska utformas finns det tre olika angreppssätt som är välkända; induktiv, deduktiv och abduktiv metod (Saunders et al., 2019, s.153–155). Den förstnämnda, induktiv metod, innebär att en utveckling sker av teorier utifrån observationer från den empiriska verkligheten. Det innebär i sin tur att man rör sig från individuella observationer till mer allmänna uppfattningar och mönster (Collis & Hussey, 2014, s.7). En induktiv undersökning kan förekomma med hjälp av exempelvis fokusgrupper, djupintervjuer och kreativa tekniker.
Med andra ord är en induktiv undersökning mest fördelaktigt för en studie som applicerar en kvalitativ metod (Bryman & Bell, 2017, s.47).
Vidare innebär deduktiv teori motsatsen då det beskrivs som ett förhållande mellan en teoretisk
och praktisk struktur. En deduktiv metod kan exempelvis använda sig utav sekundärdata från
12
en existerande databas. Det vill säga att teorin främst är lämpad för en studie som arbetar med en kvantitativ metod där utgångspunkten är en eller flera hypoteser som ska testas för empirisk granskning, där hypoteserna innehåller begrepp som översätts till utforskningsbara företeelser.
Detta medför att det krävs en hög skicklighet för att härleda dessa hypoteser för att kunna bruka dem i operationella termer. Följaktligen är det teorin och de hypoteser som härletts som kommer att utgöra datainsamlingsprocessen. Den deduktiva processen beskrivs i figur 2. Det sista angreppssättet, induktion, betyder att deduktionen går åt det motsatta hållet. Teorin kring detta sammanfattas som konsekvenserna av resultaten för den bakomliggande teorin, som legat till grund för hur en hel studie bearbetats (Bryman & Bell, 2017, s.42–46).
Figur 2. Den deduktiva processen.
Källa: Bryman & Bell (2017, s.43).
Den tredje ansatsen, abduktion, nyttjas för att möjliggöra logiska slutsatser och utveckla teorier om verkligheten. Den abduktiva metoden särskiljer sig gentemot induktiv och
deduktiv metod på så sätt att den undviker begränsningar vilket tenderar att vara förknippade med induktiv och deduktiv metod. En nackdel som brukar tas upp i samband med induktiv metod är att mängden av empiriska data inte med säkerhet kan möjliggöra relevant teoretisk formulering, den abduktiva metoden tycks kunna övervinna dessa begränsningar (Bryman &
Bell, 2017, s.46).
Utifrån denna information har studien antagit angreppssättet deduktiv ansats till forskningen.
Anledningen till detta är dels att det kommer användas etablerade teorier inom earnings
management vid starka incitament, samt att det kommer samlas in data genom en kvantitativ
metod. I och med detta kommer studien även att tillämpa hypoteser som kommer testas med
hjälp av t-test, precis som beskrivs i den deduktiva forskningsprocessen, se figur 2. En längre
diskussion kring detta kommer i metodavsnittet. Svårigheten som brukar finnas med detta
angreppssätt är att hitta den relevanta teoretiska utgångspunkten som ska testas i och med
deduktion förlitar sig på teoriprövning och test av hypoteser (Bryman & Bell, 2017, s.45).
13
2.5 Forskningsstrategi
Inom forskningsstråket finns det två centrala strategier som används för att beskriva de metoder som används för insamling av data, kvantitativ och kvalitativ. Vidare antar dessa två metoder även två olika forskningsstrategier som beskriver den syn metoderna har på sättet de används mest effektivt till att genomföra forskningen. Den kvantitativa metoden innehåller ett deduktivt synsätt vad gäller förhållandet mellan teori och praktik, vilket innebär att vikten läggs på den teoretiska grunden och prövningen av denna. Den kunskapsteoretiska modell som används är naturvetenskaplig med framför allt att positivistiskt synsätt och den ontologiska inriktningen är objektivism. Den kvalitativa modellens huvudinriktning är ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och praktik vilket innebär ett teorigenererande synsätt. Vidare är den kunskapsteoretiska modellen som används ett tolkande synsätt, vilket innebär interpretivism och den ontologiska inriktningen är konstruktionism (Bryman & Bell, 2017, s. 58). Då denna studie ämnar undersöka sambandet mellan nollresultat, stigande resultattrender och användningen av avskrivningar på immateriella tillgångar antas en positivistisk kunskapssyn och en objektivistisk verklighetssyn vilket även leder till att valet har fallit på att använda en kvantitativ forskningsmetod. Detta är något som visat sig vara vanligt även i tidigare forskning på ämnet, se till exempel Barth et al. (1999), Dechow et al. (2003), DuCharme et al. (2001) och Hansen (2010).
Vid användande av kvantitativ metod är huvudinriktningen att använda sig av kvantifierad information vid insamlingen, det vill säga information fylld med tidigare inhämtade data (Bryman & Bell, 2017, s. 58). Detta passar denna studie väl då det ämnas att hitta mönster i ett större urval av bolag för att kunna dra generella slutsatser av hur denna typ av bolag hanterar sitt resultat i form av avskrivningar av immateriella tillgångar. Med hjälp av kvantitativ data ges en bred bild av den allmänna hanteringen av immateriella tillgångars avskrivningar på de aktuella börslistorna vid starka incitament som stigande resultattrend och loss avoidance, något som författarna spekulerar i inte skulle vara möjligt att dra slutsatser ifrån ifall kvalitativ metod skulle användas.
Nackdelen med detta metodval är att det är svårt att ta reda på hur företagsledningen resonerat kring eventuella resultatjusteringar vid starka incitament och om de själva ser några fördelar eller nackdelar med beslutet. Vid en sådan typ av studie skulle en kvalitativ insamlingsmetod lämpa sig bättre då det skulle ge forskaren en djupgående bild från företagets synvinkel på den aktuella händelsen, och detta är något en skulle kunna ta vidare med grund i denna studies resultat vid eventuellt positivt samband. Företagsledningen skulle på så vis få kommentera skeendet och beskriva sina orsaker samt motiv till att man utfört resultatjusteringar med hjälp av valet av avskrivningsmetod eller förlängning av nyttjandeperiod på immateriella tillgångar vid starka incitament, vilken påverkan detta har på bolaget samt hur man ser på eventuell vilseledning av intressenter.
Valet av en kvantitativ forskningsmetod, till skillnad från en kvalitativ, tros skapa möjlighet
till att nå en generaliserbarhet som passar väl in i att uppfylla syftet med uppsatsen, som bland
annat är att undersöka om det förekommer tendenser hos svenska bolag listade på börslistorna
large cap och small cap att justera sina avskrivningar för immateriella tillgångar när de befinner
sig i stigande resultattrend eller rapporterande av ett resultat just över noll. I förlängningen är
tanken att detta ska leda till studiens bidrag som delvis handlar om att bidra till information för
intressenter kring eventuella tendenser till förekommande av denna typ av
avskrivningshantering med hjälp av befintlig och verklig data.
14
2.6 Litteratursökning
Det går att definiera litteratursökning som den systematiska process en genomför för att skapa sig en bild kring vad det finns för kunskaper inom ett specifikt ämne sedan tidigare. När processen är genomförd bearbetas sedan den information som anskaffats, analys av de metoder som finns sker, och identifierande av forskningsgap genomförs för att vidare kunna bygga på den egna studien inom det specifika området (Collis & Hussey, 2014, s.76). Som stöd till detta arbete har det utförts en varierad litteratursökning i form av vetenskapliga artiklar, akademiska böcker, hemsidor och bloggar som varit relevanta för det lärande som krävts och i förlängningen utvecklandet av uppsatsen.
För att komma åt dessa källor har författarna använt sig av olika databaser, såsom Umeå universitetsbiblioteks sökmotor och Google Scholar, men även tidigare använd studentlitteratur och artiklar inom ämnen som varit relevanta som varit stöd för det tidigare lärandet i utbildningen. För att sedan sortera fram relevant material för just denna studie har författarna använt sig av ett antal olika nyckelord, däribland: Immateriella tillgångar, resultatjusteringar, avskrivningar och earnings management. Precis som Bryman & Bell (2017, s116) beskriver är nyckelorden en del som kommer ut från genomgång av tidigare forskning inom ämnet och det har hjälpt denna uppsats vidare genom att underlätta processen till att hitta nya artiklar och teorier baserat på ny sökning av de ord som visat sig vara relevanta inom den tidigare forskningen.
2.7 Perspektiv
En av punkterna som ingår i en bra studie enligt Collis & Hussey (2014, s.18) är beaktandet av olika perspektiv på ämnet. Författarna är medvetna om att studier går att tolka utifrån ett flertal olika perspektiv, inte minst kring detta ämne. Det skulle gå att titta på frågeställningen som ett praktiskt förstående för företagare och den ekonomiska ledningen i hur man kan använda sig av de riktlinjer som finns kring immateriella tillgångars värdering för att justera resultatet, men även ur investerarens perspektiv för att belysa nyckelfaktorer i att en analys av ett bolag kan vara mer än bara resultatet på sista raden år resultatrapporten.
Då studien åsyftar att skapa en förståelse kring om och hur företag har möjligheten att
manipulera olika typer av viktiga redovisningsposter för att undvika att rapportera en förlust
eller bryta en stigande resultattrend och på sätt undvika att göra intressenter besvikna på
bolagets prestation, är det främst ur investerarens perspektiv som studien utgår ifrån. Detta
eftersom det går att anse att det främst är investerare som riskerar att drabbas av undanhållande
av information vilket kan leda till en felanalyserad händelse eller redovisningspost på grund av
manipulation av redovisningen vilket i sin tur i värsta fall riskerar att påverka investerarens
personliga ekonomi negativt. En av anledningarna till att forskarna valt att genomföra just
denna studie är för att skapa en förståelse för investerare hur företagen arbetar med sina
immateriella tillgångar och detta perspektiv ger även en intressant utgångspunkt i den
kommande analysen och diskussionen kring ämnet då författarna själva investerar privat vilket
ger oss en liten insikt i investerarens syn på ämnet.
15
2.8 Källkritik
Den underliggande anledningen till att det genomförs en litteratursökning i forskningssammanhang är enligt Collis & Hussey (2014, s.76) för att samla in så många relevanta informationskällor som möjligt för att sedan kunna använda den kunskapen som fåtts genom detta till att ge en kritisk analys av ämnet. Denna studie som genomförs är som tidigare nämnt baserad på vetenskapliga artiklar och andra nödvändiga källor som anses vara av stor relevans för sakfrågan. Anledningen till att det främst använts just vetenskapliga artiklar är att de har varit mer givande än böcker i det här fallet då det funnits många tidigare artiklar kring ämnena som studien baseras på, där böcker mer fungerat som stöd för allmänna teorier och metoder. De vetenskapliga artiklarna har även gett en bred bild av ämnets olika perspektiv och problem.
Den styrka som finns i ett arbete som till största del använt sig av vetenskapliga artiklar kan tyckas vara att användaren av dessa ofta får tydliga svar på väldigt specifika frågor snarare än breda penseldrag som sträcker sig över fler ämnen på samma gång, som en bok ofta har egenskapen av. Styrkan i de vetenskapliga artiklarna anses i detta fall även vara de ingående diskussionerna kring specifika ämnen som skapar nya infallsvinklar på ett sätt som en bred genomgång kring ett större ämne troligtvis inte skulle kunna ge i detta specifika fallet.
Nackdelen med att grunda stora delar av sin teori kring vetenskapliga artiklar anses däremot
kunna vara att det kan bli svårare att få till en tydlig röd tråd genom forskningsarbetet då en
använder sig av olika forskares perspektiv och tolkningar som i många fall kan ha lett till olika
svar inom samma ämne. Vetenskapliga artiklar är dessutom ofta en andrahandskälla till många
andra viktiga artiklar och diskussioner kring ämnet vilket ökar risken till olika tolkningar av en
eventuell förstahandskälla. Med detta menas att det kan ske en förvrängning av en annan
forskning för att stärka det en själv velat komma fram till vilket riskerar att skada både
oberoendeaspekten och äktheten i den vetenskapliga artikeln.
16
3. Grundläggande redovisning
I detta kapitel redogörs för de teoretiska utgångspunkterna gällande studien. Vi går igenom grunden för hur de olika regelverken ser ut och fortsätter sedan med en genomgång av immateriella tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och verkligt värde. Avslutningsvis diskuteras balans- och resultaträkningen utifrån olika perspektiv.
3.1 Regelverk
Inledningsvis kommer kapitel 3 att diskutera det olika regelverken som tillämpas i Sverige.
Vi kommer nedan presentera en djupgående redogörelse för hur regelverken K1-K4 appliceras, samt på vilket sätt regelverken IAS och IFRS tillämpas.
3.1.1 K1-K4
Svenska företag kan delas in i fyra grupper baserat på storleken på bolagen där olika regelverk ska tillämpas och dessa grupper har fått benämningen K1-K4. K1 består till mesta del av enskilda näringsidkare där omsättningen är under 3 miljoner, med andra ord en samling småbolag som ofta har bolagsformen enskild firma. Vidare tillämpas regelverket K2 för mindre aktiebolag, K3 tillämpas för större onoterade företag och K4 består av noterade bolag där IFRS är en obligatorisk del av redovisningen. Skillnaden mellan om ett bolag klassas som K2 eller K3 bestäms, enligt 1 kap.3 Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554), som om en av följande gränser överskrids av bolaget: medeltalet av anställda överstiger 50 stycken, balansomslutningen överstiger 40 miljoner kronor eller att nettoomsättningen överstiger 80 miljoner kronor (Sundgren et al., 2013, s.14).
K-regelverken sammanställer definitioner, värderingsregler, klassificeringsbestämmelser samt upplysningskrav som är relevanta och tillämpbara för den aktuella storleken på bolaget, detta för att kunna avsluta den löpande redovisningen och upprätta ett förenklat årsbokslut respektive årsredovisning.
3.1.2 IAS/IFRS
Efter en kort introduktion av K-regelverken behövs också en introduktion av International financial reporting standards, fortsättningsvis förkortat till IFRS. IFRS är ett principbaserat regelverk som används främst av noterade företag vid hantering av finansiella rapporter.
Formellt appliceras IFRS endast för koncernredovisning, däremot ska även redovisning av juridiska personer, moder och dotterbolag använda sig av regelverket. De företag som tillämpar IFRS i sin koncernredovisning är samtliga noterade företag samt icke-noterade företag som frivilligt valt att applicera regelverket (Marton et al., 2018, s.30–31). Regelverket IFRS är även det regelverk som kommer vara fokuset vidare i denna uppsats.
Ett principbaserat regelverk innebär att det saknas detaljerade regler och ska istället ses som
allmänt hållna principer samt vägledning för användaren. Detta innebär vidare att företagens
17
