EXAMENSARBETE
Åtgärder som kan underlätta för barn vid magnetkameraundersökningar
En litteraturstudie
Hacer Dereli Güler Odett Ghalamkari
Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap
Åtgärder som kan underlätta för barn vid magnetkameraundersökningar – En litteraturstudie
Procedures that facilitate for children who goes through magnetic resonance imaging
– A literature review
Hacer Dereli Güler Odett Ghalamkari
Kurs: Examensarbete 15 hp
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 Höstterminen 2012
Handledare: Erna Törnqvist Examinator: Niklas Lehto
1
Åtgärder som kan underlätta för barn vid magnetkameraundersökningar – En litteraturstudie
Hacer Dereli Güler Odett Ghalamkari
Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Magnetkameraundersökningar kan skapa oro och rädsla hos barnen, vilket beror på den originella miljön och barnens begränsade förståelse och kommunikation. Det är även viktigt att ligga alldeles stilla under en längre tid under undersökningens gång, vilket kan bli en utmaning för barn som därför ofta sederas. Det övergripande syfte med denna studie var att studera andra åtgärder som fanns för att underlätta för barn att genomgå en MRT
undersökning. En systematisk litteraturstudie genomfördes, vilket innebär att Goodmans sex av sju steg följdes. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar som visade tre vanliga åtgärder som kunde utföras för att underlätta MRT undersökningen för barn vilket var förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp och distraktion. Förberedelser innan
undersökning innebar att få träffa en lekspecialist eller få se på en fotodagbok. MRT- attrapp innebar att barnen genomgick en övningsundersökning i en falsk MRT apparatur innan undersökning och distraktion innebär att simulera barnen med olika metoder. Förberedelser innan undersökning behövde kombineras med en annan åtgärd för att få den mer användbar eftersom det inte var tillräckligt för att lugna barnen. Däremot hade MRT- attrappen och distraktionen en starkare effekt hos barnen. Resultatet var i flesta fall positivt i antal genomförda undersökningar av barn samt gav bilder med god kvalité.
Nyckelord: Barn, Distraktion, Förberedelser, Litteraturstudie, Magnetresonanstomografi, MRT- attrapp, Radiografi, Radiologi, Upplevelser, Åtgärder
2
Procedures that facilitate for children who goes through magnetic resonance imaging
– A literature review
Hacer Dereli Güler Odett Ghalamkari
Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet
Abstract
Magnetic resonance imaging can cause fear and anxiety for children, which depend on the environment and the children’s lack of understanding and communication. It is also very important to lie still for a long time during the examination which can be difficult for a child because of theire difficulties sedation is often used during MRI examinations. The overall purpose of this study was to find other methods that can make it easier for a child during magnetic resonance imaging. A systematic literature review was conducted, which means we followed Goodman’s six steps out of seven. The result was based on 15 audited scientific articles that show three types of methods that can make a magnetic resonance imaging experience easier for a child that was preparation before examination, mock MRI and
distraction. Preparation before the examination means that the child can meet a play therapist or read e photo diary. Mock MRI implies that the children go through practice survey in a false MRI machine before the examination and distraction is when the children are simulated with different methods. Preparation before the examination needed to be combined with another method for a positive result. However Mock MRI and distraction gave a stronger effect on the children. The results were mostly positive compared to number of completed examination at children and who had good quality.
Keywords: Actions, Children, Distraction, Experience, Literature review, Magnetic resonance imaging, Mock MRI, Preparation, Radiology, Radiography
3
Coyne (2006) visar i en studie att sjukhusvistelse medför en rad rädsla och oro hos barn. Att pediatriska patienter dessutom får genomgå magnetresonanstomografi (MRT) kan vara en utmaning för dem med tanke på deras begränsade förståelse och kommunikation, där de även skall kunna ligga stilla under en längre tid (Woods-Frohlich, Martin & Malisza, 2010). Det vore därför av intresse att genomföra en systematisk litteratursökning för att undersöka om det finns metoder för att underlätta för barn som ska genomgå MRT.
Barn på sjukhus
År 2006 visade en studie att sjukhusvård som skapar rädsla och oro hos barn kan bero på separation från familj och vänner, att vara i en obekant miljö, att behöva gå genom undersökningar och behandlingar samt förlust av självbestämmandet. Detta kan skapa en otrygghet hos barnen som i sin tur kan leda till ångest. Vårdpersonalens beteende kan vara en annan anledning till uppkomsten av oro (Coyne, 2006). Barnens tidigare erfarenheter av sjukhusvård kan också ha en stor betydelse för hur barnen upplever olika situationer inom vården. En situation som känns hotande och skrämmande för ett barn kanske känns som en vardaglig händelse för en annan. Ålder och mognadsnivå är därför avgörande för vilka behov barnen har samt hur personalen kommunicerar med dem (Runeson, Hallström, Elander &
Hermerén, 2012). Brist på erfarenhet och information kan leda till missuppfattningar om sjukhusmiljön och personalen som i sin tur leder till en hög grad av ångest hos barnen (Coyne, 2006).
Barn oroar sig ofta över skador och smärtor som kan förekomma i samband med sjukhusvård och därför vill de gärna undvika injektioner och blodprov. Förlusten av självbestämmande är en punkt där barnens rädsla och oro förvärrar sjukhusvistelsen eftersom de får en känsla av hjälplöshet och en känsla av att ha tappat kontrollen (Coyne, 2006). Ett sätt att minska barnens oro och ångest är att genomföra förberedelser inför olika undersökningar (Gilboy &
Hollywood, 2009). Det har visat sig att vid en miktionsurethrocystografi har kognitiv beteendeterapi varit en effektiv åtgärd som kunde utföras för att minska barnens stress samt öka deras samarbete med vårdpersonalen (Rao, Kennedy, Cohen & Rosenberg, 2012). Andra forskare har undersökt metoder som kan lindra smärta för barn som skall få en venpunktion, där de upptäckte att föräldrarnas närvaro var en positiv åtgärd, då barnen kände sig lugna och fick hjälp av att hantera situationen bättre (Gilboy et al., 2009).
4
Att inte förstå vad som sker borde kunna leda till mycket negativa känslor hos barnen.
Vårdpersonal måste visa ett respektfullt bemötande. Vården skall vara av god kvalité, ska bygga på trygghet och respekt gällande självbestämmande, så långt det går att samråda med unga patienter. Personalen måste skapa en fridfull miljö där smärta och obehag förekommer så lite som möjligt samt hjälpa patienten vid olika situationen (SOSFS 1997:15).
MRT
I början på 1980- talet blev MRT en alltmer användbar teknik inom medicinsk bilddiagnostik (Ståhlberg & Wirestam, 2008, s.79). Det är en bildgivande metod som bygger på magnetfält och radiovågor och använder sig av kroppens vätekärnor för avbildning. Patienten ligger i ett starkt homogent magnetfält. För att skapa bilder skickas en kort puls av radiovågor från en sändare i MRT kameran mot patienten där en del av vätekärnorna tar upp dess energi och det resulterar i en radiosignal. Denna signal avtar med tiden samtidigt som vätekärnorna återgår till sitt ursprungliga tillstånd. Efter ett antal upprepningar av dessa pulser och radiovågor genererar datorn resultatet och en bild kan framställas. Fördel med denna teknik är att den inte använder sig av joniserade strålning utan magnetfält och radiovågor (Berglund & Jönsson, 2007, s. 96-97). MRT är vanligast vid mjukdelsundersökningar och är en metod som ger mycket detaljerad information om kroppens anatomi och fysiologi (Berglund et al., 2007, s.
127).
När en MRT undersökning skall utföras placeras patienten på ett undersökningsbord med en mottagarspole nära det område som ska undersökas. Vid undersökningen flyttas bordet in i en trång tunnel med området som ska undersökas i mitten av tunneln. En vanlig undersökning tar vanligtvis 30-40 minuter och det är viktigt att patienten ligger stilla under hela
undersökningen. Minsta rörelse kan resultera i icke bedömbara bilder. Patienterna kan uppleva det lättare att ligga stilla om de är avslappnade, vilket inte alltid är så enkelt i trånga och instängda utrymmen med högt ljud. För att underlätta för patienten kan en spegel
monteras på spolen för att möjliggöra för patienten att se ut från tunneln. För att patienterna skall undvika oljudet förses de med öronproppar och hörlurar. Via hörlurarna kan de om de vill lyssna till musik. De får även en knapp att hålla i handen för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet (Berglund et al., 2007, s. 121). Dessa åtgärder är inte alltid tillräckliga för att minska vuxna patienters oro och barnen behöver troligen ytterligare åldersanpassade åtgärder.
5
Det finns ett antal svårigheter vid MRT undersökningar av barn. Det händer ofta att bilderna blir oanvändbara på grund av rörelser eftersom så kallade rörelseartefakter uppstår.
Anledningen till detta kan vara barnens rädsla och oro som orsakas av maskinens storlek, ljudet och den övergripande erfarenheten. Barnen förstår kanske inte de anvisningar som de får inför undersökningen (Woods-Frohlich et al., 2010). En annan anledning till deras starka oro är den begränsade förståelsen för miljön och deras begränsade kommunikationsförmåga.
Okunskap kan skapa otrygghet som i sin tur resulterar i en sämre undersökning (Coyne, 2006).
Barnens deltagande vid en MRT undersökning är en utmaning för alla inblandade. Westra et al. (2011) menar att lämpliga förberedelser och anpassade rutiner för barnen kan medföra positivt samarbete och motivation hos barnen vilket kan resultera i minskad rörelse och ge upphov till bilder med hög kvalité utan att barnen behöver sedering (Westra et al., 2011).
Syftet med denna studie har varit att studera åtgärder som kan utföras för att skapa en trygg MRT undersökning för barnen. Utifrån syftet framkom följande frågeställning:
Vilka åtgärder kan underlätta för barn att genomgå MRT undersökningar?
6
Metoder
Denna studie är genomförd som en systematisk litteraturöversikt. Det innebär att granskning utfördes med hjälp av sex av Goodmans sju steg som är ett tillvägagångssätt att systematiskt söka, analysera och tolka vetenskapliga artiklar som svarar på syftet och frågeställningen (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, sid. 51).
1. Precisera problem/frågeställning
2. Precisera inklusions- och exklusionskriterierna 3. Planera litteratursökning
4. Bedöma funna artiklar och urval 5. Tolka och värdera
6. Sammanställa bevis
Precisera problem/frågeställning
För att precisera studiens problem och frågeställning började sökningen av vetenskapliga artiklar med en ostrukturerad sökning på databaser Medline (Pubmed) och Cihnal för att undersöka tillgänglighet av vetenskapliga artiklar kring området. För att fastställa
frågeställningen utifrån syftet användes Flemmings tabell (William et al., 2006). (Tabell 1).
Tabell 1. Flemmings tabell (Willman et al., 2006, s. 58).
Undersökningsgrupp Åtgärd Resultat
Barn som genomgår MRT undersökningar
Minska oro och ångest.
Barnen ska kunna ligga stilla.
Åtgärder för att underlätta MRT undersökningar
Utifrån Flemmings tabell fastställdes följande frågeställning:
– Vilka åtgärder kan underlätta för barn att genomgå MRT undersökningar?
7
Inklusions och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för denna studie var artiklar som handlade om åtgärder som kan
underlätta för barn att genomgå MRT undersökningar. Artiklar som rörde sig om barn i åldern 3-15 inkluderades. Alla artiklar som publicerats 1995 - 2012 inkluderades, då MRT är en ganska ny teknik och åtgärder utförda tidigare inte kändes aktuella. Vetenskapliga artiklar som var skrivna på engelska och/eller svenska inkluderades. I exklusionskriterierna var åtgärder som sedering, eftersom studien inriktar sig på åtgärder utförda på vakna barn. Barn under 3 år och över 15 år exkluderades också för att rätta slutsatser skulle kunna dras kring området, då barn under 3 år är för små för att förstå och barn över 15 år ansågs vara för vuxna. Vi exkluderade även barn som hade någon form av psykiskt eller fysiskt sjukdom.
Litteratursökning
Litteratursökningen till studien utfördes i databaserna; Medline (Pubmed) och Cihnal.
Pubmed är en sökmotor för den primära databasen Medline för National Library of Medicine som innehåller medicinska tidskrifter och omvårdnadstidskrifter. Cihnal är den andra
databasen som var aktuell för denna studie. Denna databas innehåller referenser som är engelskspråkiga omvårdnadstidskrifter (William et al., 2006, s. 73-74). För att kunna påbörja sökningen utvecklades sökord utifrån frågeställningen. Dessa sökord omvandlades sedan till MeSH-termer från databasen SweMesh. Studiens sökning baserades på följande termer: MRI, child, child behavior, fear, anxiety, crying, methods, cooperation, stress, language
development, comfort, pediatrics, audiovisual aids, anesthesia, sedation, behavior therapy, treatment outcome, patient compliance, emotion.
Sökningen inleddes med att söka varje ord för sig som efterhand byggdes på med andra sökord och sattes ihop i olika sökkombinationer med Booleska sökoperatörerna AND och OR som är hjälp till att använda mer än ett sökord (Östlundh, 2006, s. 59).
Under pågående sökning begränsades sökningarna enbart till artiklar som var skrivna på engelska och/eller svenska. Andra begränsningar förekom inte under sökningsprocessen, utan genomfördes under urvalet, för att inte gå miste om relevanta artiklar.
Vid sökningen framkom olika resultat beroenden på sökord och olika kombination av dessa.
Närmare beskrivning av artikelsökningen visas i tabell 2.
8
Tabell 2. Översikt av artikelsökning i Medline och Cihnal.
Databas Sökord Antal Träffar Antal Utvalda
Pubmed MRI and Child 31543 0
Pubmed Anxiety or Fear or Crying 69147 0
Pubmed MRI and Child and Anxiety or Fear or Crying 76 9
Pubmed MRI and Child and Methods 217 0
Pubmed MRI and Child and Methods and cooperation 11 1
Pubmed MRI and Child and Stress 22 2
Pubmed MRI and Child and Language Development 80 1
Pubmed MRI and Child and Comfort 12 1
Pubmed MRI and Pediatrics 278 0
Pubmed MRI and Pediatrics and Audiovisual Aids 6 1
Pubmed MRI and Child Behavior 68 1
Pubmed Anesthesia or Sedation 2164 0
Pubmed MRI and Children and Anesthesia or Sedation 35 4
Cihnal MRI and Child 2490 0
Cihnal MRI and Child and Emotions 8 2
Cihnal Anxiety or Fear or Crying 17264 0
Cihnal MRI and Child and Anxiety or Fear or Crying 15 5
Totalt utvalda artiklar 27
9
Bedömning och urval
Urvalet gick ut på att granska de funna artiklarna för att undersöka om de besvarade denna studies syfte. Först lästes artiklarnas titlar och om titeln överensstämde med syftet lästes även abstrakten. Efter bedömning utifrån inklusions- och exklusionskriterierna valdes 27 artiklar som motsvarade dessa punkter ut för vidare granskning av kvalitén.
Kvalitetsgranskning och analys
För att kvalitetsgranska de utvalda artiklarna valdes ett kvantitativt granskningsprotokoll från Willman et al. (2006, s. 154 - 155), vilket anpassades för de utvalda artiklarna. Detta
protokoll som innehöll 18 punkter gjordes om till 10 punkter som var mer relevanta till området. (Bilaga 1). Varje positivt svar tilldelades ett poäng och den som inte uppfyllde kraven fick noll poäng. Summan av poängen räknades ut och omvandlades till procenttal som beskrev kvaliteten. På så sätt kunde kvalitet på artiklarna bestämmas genom hög, medelhög och låg grad av vetenskaplig kvalité. Artiklar som uppnått 80 % eller mer värderades som hög kvalitet och ett värde mellan 70 – 79 % värderades som medelhög kvalitet. Artiklar med hög och medelhög kvalité valdes ut att analyseras medan låg värderade artiklar från 69 % eller lägre uteslöts (tabell 3). Slutligen var det 15 artiklar som uppnådd kvalitetsgraderna och användes vid analysen.
Tabell 3. Resultat av de utvalda artiklarnas kvalité (Willman et al., 2006, s. 96).
Kvalité Procent Antal artiklar
Hög 80 – 100 % 8
Medel 70 – 79 % 7
Låg < 69 % 12
För att få en tydlig översikt för varje artikel presenterades den vetenskapliga kvalitén på artiklarna i ett så kallat kvalitetsschema som presenterade författare, titel, metod, deltagare, huvudfynd och kvalitetsgrad (William et al., 2006, s. 83-84). Se Bilaga 2.
De utvalda artiklarna berörde barn i åldersgrupper 3-15 år. I vissa artiklar hade de jämfört flera olika åldersgrupper i samma studie, där resultat från den åldersgrupp som var relevant för denna studie användes. Åtgärder som tillämpades för att underlätta barnens MRT
10
undersökning kunde delas in i tre olika teman. Därför presenterades resultatet genom att rubricera dem utifrån dessa olika teman; förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp som innebär att det är en testutrustning och distraktion. Denna uppdelning skall underlätta
uppföljningen av resultatet för varje område. En jämförelse mellan studierna som tillhör varje grupp har genomförts för att belysa likheter och skillnader mellan de olika temana. I vissa studier förekom det två tillämpade åtgärder vilket är anledning till att vissa artiklar
förekommer i olika teman.
Metoder som använts i de utvalda artiklarna var randomiserade studier (RCT) och
kontrollerade kliniska studier (CCT), och en metaanalysstudie. RCT och CCT är prospektiva studier som redovisar en jämförelse mellan en kontrollgrupp och en experimentellgrupp.
Skillnaden mellan metoderna är att i en RCT- studie blir deltagarna i studien slumpmässigt placerade i kontroll- respektive experimentellgrupp vilket inte sker i CCT- studier.
Metaanalys är däremot en studie som innebär att studien innehåller information från andra studier. Därför presenteras RCT och CCT studiers resultat utifrån antal barn som deltog i den utförda undersökningen till studien medan metaanalysstudien presenterades utifrån antal studier som analyserades i den studien (Willman et al., 2006, s. 85, 89, 92).
Grad av vetenskapligt stöd
Artiklar som analyserades hade samma problemformulering och syfte med olika typ av studier och varierande kvalité mellan hög och medel. Dessa studier granskades sedan ytterligare utifrån dess åtgärder för att få fram det vetenskapliga stödet på de tre indelade åtgärdsteman. Detta stöd graderades utifrån Willman et al. (2006, s. 99) graderingstabell, (tabell 4) där vi utgick från studiernas kvalitetsgrad för varje tillhörande tema.
Tabell 4. Graderingstabell för vetenskaplig stöd (Willman et al., 2006, s. 99 ).
Grad 1:
Starkt vetenskapligt underlag
Grad 2:
Måttligt vetenskapligt Underlag
Grad 3:
Begränsat vetenskapligt
Underlag
Grad 4:
Otillräckligt vetenskapligt
underlag
Minst två studier med högt
bevisvärde, eller en systematisk review/
metaanalys med högt bevisvärde
En studie med högt bevisvärde och minst
två
studier med måttligt bevisvärde
En studie med högt bevisvärde eller minst
två studier med måttligt bevisvärde
En studie med måttligt bevisvärde och/eller
studier med lågt bevisvärde
11
Utifrån de uppdelade teman och med hjälp av denna tabell togs de vetenskapliga stöden på de tre åtgärderna fram. Denna sammanställning gav en tydligare slutsats på kvalitén och
gradvärdet på de utförda åtgärderna. Denna sammanställning redovisas i tabell 5.
Tabell 5. Grad av vetenskapligstöd för resultatets tre teman.
Teman Vetenskapligt stöd Referenser Kvalité
Förberedelser innan
undersökning
3 Pressdee et al. 1997 Hartman et al. 2009
Medel Hög
MRT- attrapp 1 Carter et al. 2010
De Amorim E Silvia et al. 2006 de Bie et al. 2010
Erb 1997
Hallowell et al. 2008 Raschle et al. 2009 Rosenberg 1997 Schlund et al. 2011
Medel Hög Hög Medel Hög Medel Medel Medel
Distraktion 1 Bryars et al. 2002 de Bie et al. 2010
Harned II & Strain 2001 Khan et al. 2007
Rosenberg 1997 Smart 1997 Thomason 2009
Hög Hög Hög Hög Medel Hög Medel
12
Resultat
Resultatet innehåller femton artiklar med frågeställning kring åtgärder som kan underlätta för barn att genomgå MRT undersökningar, där sju av artiklarna hade medelhög kvalité och åtta hade hög kvalité. För att ge läsaren bättre förståelse för resultatet har artiklarna delats upp i tre olika teman; förberedelse innan undersökning, MRT- attrapp och distraktion. Vetenskapliga stödet på dessa teman värderas som 1 och 3.
Förberedelser innan undersökning
Två studier (Hartman, Bena, McIntyre, & Albert, 2009; Pressdee, May, Eastman & Griers, 1997) har undersökt om utökade förberedelser inför undersökningen kunde minska barnens oro eller minska antalet barn som behövde ta lugnande medel.
I Pressdee et al., (1997) studie fick barnen träffa en lekspecialist innan planerad
undersökning. Där fick de se bilder på ett barn eller en leksaksbjörn som genomgår en MRT undersökning. Barnen fick dessutom leka med en mindre version av en MRT apparat samt lyssna på ett band som är en inspelning av ljudet patienterna hör vid en MRT undersökning. I studien presenterades även en extra åtgärd. Det var att alla barn fick en sagobok hemskickad tillsammans med kallelsen till undersökningen. Denna bok beskriver en MRT undersökning utifrån ett barns synvinkel. Barnen uppmuntrades att färglägga bilderna och ta med den till lekterapin när de skall genomföra sin undersökning. Denna kombination resulterade i att endast en av 169 barn i åldern 4-8 år av de som fick träffa en lekspecialist behövde lugnande medel för att kunna genomföra sin aktuella MRT undersökning. Både personal och föräldrar märkte att det var en stor skillnad på barnens medgörlighet och att de hade lättare att ligga stilla vid undersökningen, till skillnad från då barnen varit oförberedda. Dessutom var barnen mindre oroliga inför undersökningen.
Hartman et al., (2009) jämförde skillnaden på oro hos barnen som fick titta och läsa en 24 sidor lång fotodagbok innan undersökning. I dagboken stod det beskrivet vad barnen kunde förvänta sig vid en MRT undersökning med enkla ord och bilder. Denna undersökning
genomfördes i en kontroll- och en experimentellgrupp. Efter läsningen var det ingen skillnad i graden oro mellan dessa grupper, varken hos barnen eller hos föräldrarna. Några av barnen var oroligare efter att de läst fotodagboken.
13 MRT- attrapp
Med hjälp av en träningsundersökning i en modell av en magnetkamera, så kallad ”MRT- attrapp” har flera studier (Carter, Greer, Gray, & Ware, 2010; De Amorim E Silva,
Mackenzie, Hallowell, Stewart & Ditchfield, 2006; de Bie et al., 2010; Erb, 1997; Hallowell., Stewart, De Amorim E Silva & Ditchfield, 2008; Raschle et al., 2009; Rosenberg, 1997;
Schlund et al., 2011) visat att mellan 78 och 100 % av barnen klarade att genomföra undersökningen utan lugnande medel.
”Attrapp” betyder att spela eller låtsas, där MRT- attrapp är en apparatur där det inte går att genomföra undersökningar eftersom utrustningen inte har all teknik intakt men annars ser ut som en riktig magnetkamera. Det går att flytta på undersökningsbordet och spela upp ljudet som uppstår vid en MRT undersökning via ett inspelat band (Carter et al., 2010).
Enligt Erb (1997) var det 87 barn i åldersgrupperna 6-10 år och 11-15 år som gjorde en MRT- attrapp innan undersökningen och det var endast ett av dessa barn som behövde lugnande för att kunna genomföra sin undersökning. I båda åldersgrupperna märkte forskarna en markant skillnad på oro och rädsla samt att deras puls sjönk och låg under den puls som de hade vid början av undersökningen. Samma resultat visar Rosenberg (1997) i sin studie, där det var 32 barn som gjorde MRT- attrapp innan undersökning och alla lyckades genomföra sin
undersökning utan problem eftersom de blivit vana vid miljön på undersökningsrummet. Vid simuleringens gång mätte forskarna även här barnens hjärtfrekvens och kunde notera en minskad hjärtfrekvens hos alla barn från start till slut (Rosenberg, 1997).
I två andra studier (Bie et al., 2010; Schlund et al., 2011) visar MRT- attrapp förberedelsen även här en effekt. Med denna åtgärd klarade 80 - 90 % av barnen undersökningen utan behov av lugnande medel.
Resultaten är väldigt lika i de olika studierna. Till exempel visar Hallowell et al., (2008) i sin studie att av 291 barn som deltog i studien var det 218 som klarade av undersökning utan lugnande medel vilket motsvarar 78 %. Liknande resultat ses i studien av De Amorim E Silva et al., (2006) där det var 134 barn mellan åldern 4-15 år och 131 av dessa barn klarade av att
genomföra undersökningen utan lugnande medel, vilket resulterar 94 % av alla deltagande.
I studien av Carter et al., (2010) studerade forskarna statistik över tidigare undersökningar om hur många barn som utan förberedelse behövt lugnande medel för att kunna genomföra en MRT undersökning, vilket visade att av 756 barn var det 26 % som behövde lugnande. Men
14
var barnen förberedda med MRT- attrappen låg behovet på 18,2 % av totalt 875 barn. Detta är en minskning på 8,6 % jämfört med de som inte var förberedda med någon åtgärd. I studien visar de även en ny studie de genomfört med en förberedd - och en oförberedd grupp. Där var behovet av lugnande medel 17,8 % i den förberedde gruppen och 21,2 % i den oförberedda gruppen.
Distraktion
Distraktion under undersökning har också varit en vanligt förekommande åtgärd för att underlätta för barn att genomföra en MRT undersökning. I studierna av Bryars et al., (2002) och Thomason (2009) fick barnen se en kort instruktionsfilm innan undersökning och efter filmen fick barnen en sammanfattande förklaring på instruktionsfilmen samt tillfälle att ställa frågor. Barnen fick även en kort visning av MRT miljön som personalen hade dekorerat med varierande affischer och gardiner. Även materiell förstärkning som klistermärken, pennor och bilar användes. Efter genomgång fick barnen introduceras till utrustningen t.ex. larmknapp, hörlurar. Dessutom fick barnen se filmer via ett audiovisuellt system under undersökningens gång. Denna förberedelse resulterade i att stort antal av barnen kunde genomgå
undersökningen utan problem. Behovet av sövning minskade med 75 - 95 % då denna metod användes.
I två andra studier från Harned och Strain (2001) och Khan et al., (2007) visas att barnen kunde använda videoglasögon vid undersökningen för att minska oron. Dessa glasögon var anpassade till magnetkameran och det gjorde det möjligt för barnen att titta på en videofilm vid undersökningstillfället. Harned och Strain (2001) studie visar att behovet av sedering minskade med 9 % och i Khan et al., (2007) studie med 28 %.
Enligt de Bie et al., (2010) och Rosenberg (1997) går det att göra simuleringen till en lek. Ett exempel på en sådan lek är att om barnet ska göra en huvudundersökning kan sjuksköterskan förklara för barnet att det är en rymdhjälm och att det ska åka till rymden. Dessutom kan sjuksköterskan koppla ljudet från MRT apparaten till ljud som barnet känner igen som t.ex. ett tåg, en båt. Rosenberg (1997) studie visar att alla 32 barn som gjorde simuleringen klarade av sin undersökning, medan i Bie et al., (2010) studie var det 85 av 90 barn som klarade
undersökningen.
En annan distraktion var att låta barnen lyssna på ett band under undersökningen, där forskarna ville se om det skulle hjälpa dem att ligga stilla och minska deras oro. I Smart
15
(1997) studie utfördes undersökning med en kontroll- och en experimentellgrupp. Det var totalt 10 barn i varje grupp. I den experimentella gruppen var det 7 och i kontrollgruppen var det 2 som klarade av undersökningen utan att avbryta eller få lugnande medel.
Metoddiskussion
För att värdera studiens metod, urvalsförförande och analys användes Fribergs metod för detta (2006, s. 76). Till denna studie tillämpades Goodmans vetenskapliga metod, där enbart sex av de sju stegen som ansågs relevanta för denna systematiska litteraturstudie användes. Viktigt i denna studie var att ha ett tydligt syfte med bra frågeställning där rätt anpassade inklusions- och exklusionskriterier gjorts upp, vilket lett till tillförlitliga resultat.
Relevanta artiklar valdes ut genom att läsa abstrakten. Alla utvalda studier hade samma problemområde. Inklusionskriterierna studerades i efterhand eftersom avgränsning under sökningen kunde resulterat att vi missade relevanta artiklar.
Det fanns ett stort antal artiklar kring MRT och åtgärder för att underlätta undersökningen, men när det gällde barn var det mer begränsat. Detta ser vi även på våra funna artiklar där de flesta är utförda under 2000- talet, att forskning på barn kommit igång senare. Detta kan bero på att det är en ganska ny teknik som inte utforskats så mycket. Det kan också bero på att genomförandet av praktisk forskning kring barn kan vara utmanande med tanke på deras begränsade förståelse och kommunikation som därför kräver tålamod. För att få pålitligare resultat bör det därför forskas mer inom området.
De artiklar som analyserats var framförallt från USA och Australien. Detta innebär att
resultatet bör vara överförbart till svenska förhållanden då utrustning och tillvägagångssätt vid MRT undersökningar sannolikt inte skiljer sig åt på något avgörande sätt.
De utvalda artiklarna som var av typen kvantitativa studier kvalitetsgranskades utifrån ett granskningsprotokoll från Willman et al. (2006, s. 156), som anpassades utefter våra studier.
(Bilaga 1). Studien består nästan likvärdigt av medel- och högkvalitativa artiklar. Svårigheter som uppstod under litteraturöversikten var att få fram urvalsmetoden som forskarna använde sig av och utifrån det välja rätt granskningsprotokoll med anpassade frågor.
Efter granskning och analys av artiklarna framkom att åtgärderna kunde delas in i tre olika teman. Denna uppdelning användes sedan även för att gradera vetenskapligt stöd.
16
Vetenskapliga stödet graderades på dessa åtgärder utifrån artiklarna för varje tema, vilket gav resultatet ett starkt vetenskapligt underlag. Ett problem som dök upp här var vid åtgärden
”förberedelser innan undersökning”. Eftersom det enbart fanns få artiklar som behandlade detta område graderades vetenskapliga stödet som tre, vilket innebär att det kan vara ett falskt bevis med tanke på för lite forskning kring just den åtgärden.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att ta reda på vilka åtgärder det fanns som kunde utföras på barn som skulle genomgå en MRT undersökning. Resultatet av analysen delades i 3 olika grupper;
förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp och distraktion.
Utifrån resultatet kan det sammanfattningsvis sägas att de flesta förberedelser innan
undersökning gav en god effekt på barnen då de är förberedda på hur undersökningen går till och vad som förväntas av dem. Men det handlar inte bara om att barnen ska få förbereda sig innan undersökningen utan de måste även förberedas på rätt sätt, vilket är ett problem som dyker upp vid denna åtgärd.
I alla studier där barnen förbereddes med MRT- attrappen visar resultatet att mellan 70 - 90 % av barnen klarade av sin planerade undersökning utan sedering. Även distraktion visar
positiva resultat vid åtgärdens användning. Det är en god metod för att få barnen att fokusera på något annat än undersökningen. Barnen får andra tankar och vissa kan även glömma bort att de är på sjukhuset.
Det är fortfarande svårt att säga att den ena åtgärden har givit bättre resultat än den andra.
Åtgärden som fungerar utmärkt hos vissa barn kanske inte skulle ge samma resultat hos andra barn. Det kan därför vara så att fler åtgärder bör finnas när det gäller att underlätta för barn i samband med olika undersökningar och behandlingar.
Förberedelser innan undersökning
Resultatet visade att med en kombination av olika förberedelser innan MRT undersökning kunde barnens oro minskas och fler barn kunde klara av undersökningen utan lugnande medel. En typ av förberedelse som gav goda resultat var användning av lekterapi innan undersökning. Där fick de träffa en lekterapeut som hjälpte barnen att förstå och bearbeta undersökningen via lek. Efter denna studie märktes en markant skillnad på barnens inställning
17
till MRT undersökning och en hög andel barn klarade av undersökning utan lugnande medel (Pressdee et al., 1997). Oro grundar sig ofta i okunskap och därför hjälper denna typ av förberedelse barnen att förstå vad undersökningen går ut på.
Enligt Azevedo, Santos, Justino, Miranda och Simpson (2008) kan lekterapin även användas när barn har andra ärenden på sjukhus. Med hjälp av lekterapin samarbetar barnen bättre med de olika hälsoprofessionerna. Det blev lättare för dem att acceptera tester och undersökningar, de fick en förändrad syn på sjukhusvistelsen, stressen minskade hos föräldrar och personal, relation blev bättre mellan föräldrar, personal och barnen. Dessutom skedde tillfrisknandet efter operation snabbare. Genom lek kan barn förstå sin omvärld och bearbeta de händelser som sker i livet såsom konflikter och frustration. Med hjälp av lekterapi underlättar det även för terapeuten att förstå det som skapar oro hos barnen och därför kan enkelt hjälpa dem Azevedo et al., (2008).
Däremot visade Hartman et al., (2009) att enbart läsning av en fotodagbok innan undersökning inte gav någon underlättning för barnen. Samma resultat syns även i Riddhiputra och Ukarapol (2006) studie där vårdpersonalen med hjälp av bilder och
information förbereda både föräldrar och barn för en endoskopisk undersökning. Graden av ångest och oro mättes på barnen både innan och efter att de fick information och det var ingen signifikant skillnad på deras oro, varken före eller efter undersökningen.
För barn kan det inte vara lika lätt att förstå vad som händer runtomkring och vad som
förväntas av dem. Egna erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning har visat att när barn kommer till en röntgenavdelning för en undersökning vänder sig oftast röntgensjuksköterskan omedvetet till barnets förälder för att informera, istället för att rikta sig mot barnet. I denna situation kan barnen känna sig utanför. Förbereds barnen istället med lekterapi innan undersökning får de bearbeta sin oro och ångest samt få information på deras villkor. För barnen blir det lättare att förstå då de får ”leka” igenom en undersökning istället för att få det förklarat för sig muntligt (Azevedo et al., 2008). Därför tror vi att lekterapi är en bra
förberedelse både vid MRT undersökning och vid andra medicinska procedurer som barn behöver genomgå på sjukhus. Om läkare eller sjuksköterska endast skulle använda sig av en sagobok som förberedelse skulle det inte ge lika god effekt som när barnen fick träffa en lekspecialist innan undersökning. På grund av det negativa resultatet måste denna metod kombineras med någon annan förberedelse för att få en fungerande effekt.
18 MRT- attrapp
Resultatet visade att när MRT- attrappen användes som förberedelse inför MRT ökade antalet genomförda undersökningar med barn utan lugnande medel. Dessutom minskade även
barnens oro och ångest inför undersökningen. Det är viktigt att barn känner sig trygga och lugna när de skall genomgå någon typ av undersökning, vilket annars kan leda till oro vid efterföljande sjukhusbesök.
Enligt Anastos, (2007) kan praktisk förberedelse även användas under en datortomografi (DT) undersökning. I studien får barnet vara med i ett DT undersökningsrum för övning innan undersökningen. Både barnen och föräldrarna var nöjda med denna typ av förberedelse och behovet av sedering minskade med 16 %. En minskning av behovet för sedering ökar inte bara patientsäkerheten utan även barnens syn på en sjukhusvistelse. De lär sig själva hantera stressade situationer som kan leda till en stärkt självkänsla.
Etzel-Hardman, Kapsin, Jones och Churilla (2009) påstår att barn oftast sövs när de ska göra en MRT undersökning, vilket medför en ökad risk för komplikationer. Det orsakar också en ökad undersökningstid från att vara 30 minuter -1 timme till flera timmar, vilket leder till färre undersökningar per dag och att väntetiden ökar. Anastos (2007) menar att med hjälp av
praktiska förberedelser förbereds både föräldrarna och barnen psykiskt inför undersökningen.
Dessutom får de större kunskap om hur undersökningen går till och det underlättar för personalen att förklara vikten av undersökningen samt varför de måste ligga stilla. Denna förberedelse medför en minskad användning av sedering och när barnen får testa apparaten känner de sig dessutom mer delaktiga i sin egen undersökning.
Okunskap kan leda till att barnen fantiserar om hur maskinen fungerar, vilket kan leda till att de tror att den kan vara skadlig. När barnen innan undersökningstillfället får göra en så kallad övningsundersökning får de en annan förståelse (Anastos, 2007). När röntgensjuksköterskan innan undersökningen förklarar att ljudet från maskinen kan låta högt, kan barnen inte föreställa hur det kommer att låta, vilket också är en anledning till att oro uppstår. Genom att låta barnen få höra hur maskinen låter innan undersökning kan detta undvikas. Dessutom har vi människor olika referenser för olika händelser, exempelvis ett ljud som är högt för mig kanske inte är det samma för en annan och därför reagerar alla olika.
19 Distraktion
Vid en MRT undersökning på barn går det att använda sig av distraktion som åtgärd för att minska deras oro och rädsla för undersökningen. Det visar ganska liknande resultat i både antal barn som klarar av undersökningen och procent som tyder på att det vetenskapliga stödet är tillräckligt och att det fungerar som en bra åtgärd.
När barnen har något annat att fokusera på än själva undersökningen kan de slappna av vilket bevisades i resultatet med olika typer av distraktioner som exempelvis att titta på en videofilm med videoglasögon, lyssna på musik vid undersökningen, belöningssystem då barnen får en liten present efter varje lyckat moment eller att göra undersökningen till en lek (Bie et al., 2010; Harned & Strain, 2001; Smart, 1997). Ytterligare bevis på detta visar Etzel-Hardman et al., (2009) i sin studie. Där ses goda resultat vid användning av belöningssystem. Emellertid visar Cassidy et al., (2002) på motsatta resultat i sin studie med audiovisuell distraktion som användes vid en intramuskulär injektion på barn. Barnen var lika oroliga och spända inför injektionen. Detta kan bero på att sprutor och stick oftast är det ”farligaste” barn tycker de kan utsättas för på sjukhus.
Två typer av distraktioner som är ganska lika varandra är när barnen får lyssna på musik och titta på en film vid undersökningen. När barnen fick lyssna på musik var det 70 % som klarade av undersökningen och när de fick titta på film med videoglasögon var det 60 % som klarade av undersökningen utan lugnande medel. Däremot var det endast 20 barn som
undersöktes i studien med musik medan det var 2996 barn i studien med videoglasögon.
Utifrån detta resultat kan vi dra en slutsats att det inte är säkert att studien med musik skulle få samma statistik om det skulle vara flera barn i studien (Khan et al., 2007; Smart, 1997).
Forskning har även visat att om smärt- och stressåtgärder inte utnyttjas när barn känner oro eller ångest inför en sjukhusvistelse kan det leda till långvarig post traumatiska stressymtom, vilket innebär att den obehagliga upplevelsen som barnen kan ha efter exempelvis MRT kan leda till att det kopplas till andra vistelser på sjukhus som tidigare kan ha varit trygga platser för barnet. Det kan leda till fortsatt ångest i vuxen ålder i samband med sjukhusbesök (Alexander, 2012).
Eftersom det visar att distraktion minskar barnens oro och gör att de har mindre behov av lugnande hade det varit en fördel om detta kunde införas vid flera MRT enheter. Det har länge använts för att hantera barnens stress och oro i samband med en sjukhusvistelse.
20
Slutsats
Utifrån vår frågeställning kom vi fram till att åtgärder utan sedering som kan utföras på barn som skall genomgå en MRT undersökning gav goda resultat i de flesta fall. En bra åtgärd skulle kunna ge barnen mer förståelse för det som sker, vilket leder till en mer trygg och trivsam miljö och medför positiva upplevelser. Denna kunskap ökar även röntgenpersonalens förståelse för barnens reaktioner och hur situationen kan underlättas utan att behöva använda sig av sedering. Att använda sedering medför alltid en risk för patienten, vilket kan undvikas om kompetensen utvecklas kring området och tillämpningen av andra funna åtgärder kan ökas (Netzke-Doyle, 2010).
Sedering är en enkel metod att använda för undersökningar med barn. Åtgärdsforskningen utan sedering har funnits sedan 1990- talet och har visat på goda resultat även då. Personalen kan tycka det är bekvämt att inte behöva känna oro över om barnen kommer att klara av undersökningen utan några svårigheter och att inte behöva ta om bilder på grund av rörelseartefakter på bilderna. En annan orsak till varför förberedelser innan undersökning, attrapp MRT och distrakion fortfarande inte är så vanliga kan vara begränsade resurser för förberedelser, gällande tid och utrustning. Pågrund av detta bör det utredas om det är ekonomiska skäl eller för lite forskning kring området som är orsaken till att åtgärder utan sedering inte är så vanligt.
21
Referenser
(*) Artiklar ingår i analysen
Alexander, M. (2012) Managing Patient Stress in Pediatric Radiology. Radiologic Technology, 83(6), 549-560.
Anastos, J. (2007) The ambient experience in pediatric radiology. Journal of Radiology Nursing, 26(2), 50-55
Azevedo, M., Santos, J., Justino, M., Miranda, F. & Simpson, C. (2008). Playing as
therapeutic instrument: opinion of the companions. Revista Eletrônica de Enfermagem, 10(1), 137-144.
Byars, A. W., Holland, S. K., Strawsburg, R. H., Bommer, W., Dunn, R. S., Schmithorst, V. J.
& Plante, E. (2002). Practical aspects of conducting large-scale functional magnetic resonance imaging studies in children.Journal of Child Neurology, 17(12), 885-890.
Berglund, E. & Jönsson, B.-A. (2007). Medicinsk fysik. Lund: Studentlitteratur.
Carter, A. J., Greer, M. -. C., Gray, S. E. & Ware, R. S. (2010). Mock MRI: Reducing the need for anaesthesia in children. Pediatric Radiology, 40(8), 1368-1374.
Cassidy, K., Reid, G., Mcgrath, P., Finley,G., Smith, D., Morley, C., Szudek, E. & Morton, B.
(2002) Watch Needle, Watch TV: Audiovisual Distraction in Preschool Immunization. Pain Medicine, 3(2), 108-118.
Coyne, I. (2006). Children's experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care : For Professionals Working with Children in the Hospital and Community, 10(4), 326-336.
De Amorim E Silva, C. J. T., Mackenzie, A., Hallowell, L. M., Stewart, S. E. & Ditchfield, M. R. (2006). Practice MRI: Reducing the need for sedation and general anaesthesia in children undergoing MRI. Australasian Radiology, 50(4), 319-323.
de Bie, H. M., Boersma, M., Wattjes, M. P., Adriaanse, S., Vermeulen, R. J., Oostrom, K. J.
& Delemarre-Van de Waal, H. A. (2010). Preparing children with a mock scanner training protocol results in high quality structural and functional MRI scans. European Journal of Pediatrics, 169(9), 1079-1085.
Erb, P. (1997). Overcoming anxiety related to MR examinations. Images, 16(2), 14-17.
Etzel-Hardman, D., Kapsin, K., Jones, S. & Churilla, H. (2009) Sedation Reduction in a Pediatric Radiology Department. Journal for Healthcare Quality, 31(4), 34-39.
Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. I B. Friberg (Red.). Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
Gilboy, S. & Hollywood, E. (2009). Hjälpa till att lindra smärta för barn med venpunktion. Pediatrisk omvårdnad, 21 (8), 14-19.
22
Hallowell, L. M., Stewart, S. E., De Amorim E Silva, C. T. & Ditchfield, M. R. (2008).
Reviewing the process of preparing children for MRI. Pediatric Radiology, 38(3), 271-279.
Harned II, R. K. & Strain, J. D. (2001). MRI-compatible audio/visual system: Impact on pediatric sedation. Pediatric Radiology, 31(4), 247-250.
Hartman, J. H., Bena, J., McIntyre, S. & Albert, N. M. (2009). Does a photo diary decrease stress and anxiety in children undergoing magnetic resonance imaging? A randomized, controlled study. Journal of Radiology Nursing, 28(4), 122-128.
Khan, J. J., Donnelly, L. F., Koch, B. L., Curtwright, L. A., Dickerson, J. M., Hardin, J. L., Gessner, K. E. (2007). A program to decrease the need for pediatric sedation for CT and MRI. Applied Radiology, 36(4), 30-33.
Netzke-Doyle, V. (2010). Distraction strategies used in obtaining an MRI in pediatrics: A review of the evidence. Journal of Radiology Nursing, 29(3), 87-90
Pressdee, D., May, L., Eastman, E. & Grier, D. (1997). The use of play therapy in the preparation of children undergoing MR imaging. Clinical Radiology, 52(12), 945-947.
Rao, J., Kennedy, S. E., Cohen, S. & Rosenberg, A. R. (2012). A systematic review of interventions for reducing pain and distress in children undergoing voiding
cystourethrography. Acta Paediatrica, International Journal of Paediatrics, 101(3), 224-229.
Raschle, N.M., Lee, M., Buechler, R., Christodoulou, J.A., Chang, M., Vakil, M., Stering, P.L. & Gaab, N. (2009). Making MR Imaging Child's Play - Pediatric Neuroimaging Protocol, Guidelines and Procedure. J. Vis. Exp.(29). doi: 10.3791/1309
Riddhiputra, R. & Ukarapol, N. (2006) Effect of Systematic Psychological Preparation Using Visual Illustration Prior to Gastrointestinal Endoscopy on the Anxiety of Both Pediatric Patients and Parents. Journal of the Medical Association of Thailand, 89(2), 231- 235.
Rosenberg, D. R., Sweeney, J. A., Gillen, J. S., Kim, J., Varanelli, M. J., O'Hearn, K. M., Thulborn, K. R. (1997). Magnetic resonance imaging of children without sedation:
Preparation with simulation. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 36(6), 853-859.
Runeson, I., Hallström, I., Elander, G. & Hermerén, G. (2002). Children's needs during hospitalization: An observational study of hospitalized boys. International Journal of Nursing Practice, 8(3), 158-166.
Schlund, M. W., Cataldo, M. F., Siegle, G. J., Ladouceur, C. D., Silk, J. S., Forbes, E. E., Ryan, N. D. (2011). Pediatric functional magnetic resonance neuroimaging: Tactics for encouraging task compliance. Behavioral and Brain Functions, 7(10), 1-10.
Smart, G. (1997). Helping children relax during magnetic resonance imaging. MCN the American Journal of Maternal Child Nursing, 22(5), 237-241.
SOSFS 1997:15. Socialstyrelsens författningssamlings föreskrifter om skärskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialstyrelsen.
23
Ståhlberg, F. & Wirestam, R.(2008). Magnetresonastomografi. I Aspelin, P., & Pettersson, H.
(red.). Radiologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Thomason, M. E. (2009). Children in non-clinical functional magnetic resonance imaging (fMRI) studies give the scan experience a "thumbs up". American Journal of Bioethics, 9(1), 25-27.
Westra, A. E., Zegers, M. P. A., Sukhai, R. N., Kaptein, A. A., Holscher, H. C., Ballieux, B.
E. P. B., Wit, J. M. (2011). Discomfort in children undergoing unsedated MRI. European Journal of Pediatrics, 170(6), 771-777.
Willman, A., Stolz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad vård – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Woods-Frohlich, L., Martin, T., & Malisza, K. L. (2010). Training children to reduce motion and increase success of MRI scanning. Current Medical Imaging Reviews, 6(3), 165-170.
Östlundh, L. (2006). Litteratursökning. I B. Friberg (Red.). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.
24
Bilagor Bilaga 1
Kvalitetsprotokoll för artiklar med kvantitativ metod Anpassad till valda artiklar
Forskningsmetod:
RCT
CCT (ej randomiserad) Multicenter, antal center Kontrollgrupp/ er
Patientkarakteristika:
Antal Ålder
Adekvat inkludering/exkludering Ja Nej Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej Representativt urval? Ja Nej Randomiseringförfarandet beskrivet? Ja Nej
Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej Analyserade i den grupp de
randomiserades till?
Ja Nej
Adekvat statistik metod? Ja Nej
Etiskt resonemang? Ja Nej
Hur tillförlitligt är resultatet? Ja Nej Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
25
Bilaga 2
Kvalitetsschema för granskade artiklar Författare,
År, Land
Titel Metod Deltagare Huvudfynd Kvalietet
Byars et al.
(2002) USA
Practical aspects of conducting large-scale functional magnetic resonance imaging studies in children
RCT 5-18 år
209 barn
Det gick bättre för barnen att genomgå en MRT
undersökning, då de fick genomgå simulering innan.
Hög
Carter et al.
(2010) Australien
Mock MRI:
reducing the need for anaesthesia in children
RCT 3-14 år
Gammal statistik 1631 barn Ny
Undersök.
132 barn
Användning av MRT- attrapp innan undersökning
minskade behovet av lugnande jämfört med gruppen utan förberedelse.
Medel
De Amorim E Silvia et al. (2006) Australien
Practice MRI:
Reducing the need for sedation and general anaesthesia in children undergoing MRI
RCT 4-15 år
134 barn
94 % av barnen som förberedes innan MRT undersökning genomförde
undersökningen utan anestesi.
Hög
de Bie et al.
(2010) Nederlände rna
Preparing children with a mock scanner training protocol results in high quality structural and functional MRI scans
CCT 4-14 år
90 barn
Olika förberedande protokol
minskade barnens oro till MRT undersökning.
Hög
26 Författare,
År, Land
Titel Metod Deltagare Huvudfynd Kvalietet
Erb (1997) USA
Overcoming anxiety related to MR examinations
RCT 6-10 år
22 barn 11-15 år 65 barn
Med hjälp av MRT- attrappen minskade barnens
obehagskänsla innan MRT undersökning.
Medel
Hallowell et al.
(2008) Australien
Reviewing the process of preparing children for MRI
CCT 4-15 år
291 barn
Att förbereda barn med MRT- attrapp innan undersökning gav en positiv effekt hos barnen. De kunde genomgå undersökningen utan anestesi.
Hög
Harned II
& Strain (2001) USA
MRI- compatible audio/visual system:
Impact on pediatric sedation
CCT 3-15 år
2077 barn
Barn som använde sig av videoglasögon under MRT
undersökning
minskade behovet av anestesi.
Hög
Hartman et al.
(2009) USA
Does a Photo Diary
Decrease Stress and Anxiety in Children Undergoing Magnetic Resonance Imaging? A Randomized, Controlled Study
RCT 7-12 år
52 barn
Att titta i en fotodagbok innan MRT undersökning hjälpte inte att minska stress och oro hos barnen.
Hög
Khan et al.
(2007) USA
A program to decrease the need for pediatric sedation for CT and MRI
RCT 3-7 år
2996 barn
Behovet av anestesi minskade med 34 % vid utfört
distraktionsprogram vid undersökningen.
Hög
