1
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor vid hypertoni ‐ En allmän litteraturöversikt
Sanna Dennheim Matilda Myhrborg
Handledare: Line Christiansen
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Hälsa Karlskrona januari 2021
2
Sammanfattning
Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem i Sverige som kan leda till följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Hypertoni är vanligare förekommande hos äldre.
Förstahandsvalet av behandling vid hypertoni är förändrade levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och kostvanor. I tidigare forskning har det visat sig att äldre många gånger saknar kunskap om hypertoni, vilket leder till att de inte förstår betydelsen av förändrade
levnadsvanor. Därav har sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta och motivera den äldre till förändrade levnadsvanor.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse, ur ett
omvårdnadsperspektiv, som motiverar äldre personer med hypertoni att ändra sina levnadsvanor.
Metod: Studien har utförts som en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats.
Insamlade artiklar från både Cinahl complete och PubMed där åtta artiklar valdes ut till resultatet.
Resultat: Faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor är ett yttre motiverande faktorer och inre motiverande faktorer. Stödet från sjuksköterskan är viktigt för att den äldre ska få motivation och klara av att genomföra förändringen. Samtidigt som sjuksköterskan stödjer den äldre behöver sjuksköterskan även informera om de olika delar såsom sjukdomen och konsekvenserna av att låta den vara obehandlad. Informationen ska vara individanpassad efter varje enskild personen för att större chans att förstå informationen. Sjuksköterskan tillsammans med den äldre måste hitta de saker i vardagen som den äldre kan finna motivation och inspiration av som också underlätta förändringen av levnadsvanor.
Slutsats: För att motivera till förändring av levnadsvanor krävs mer kunskap hos äldre om både sjukdomstillståndet och om hälsosam livsstil, informationen behöver vara
individanpassad för att den äldre ska ha större möjlighet att ta emot informationen.
Sjuksköterskan behöver finnas där som stöd och resurs i olika mängd beroende på den äldres livssituation.
Nyckelord: hypertoni, levnadsvanor, motiverande faktorer, personcentrerad omvårdnad, äldre
3
1. Innehållsförteckning
1. Innehållsförteckning ... 3
2. Inledning...4
3. Bakgrund ... 5
3.1 Hypertoni ... 5
3.2 Leva med hypertoni som äldre ... 6
3.3 Levnadsvanor ... 6
3.4 Omvårdnad vid förändrade levnadsvanor hos äldre ... 8
3.4.1 Personcentrerad omvårdnad ... 8
3.5 Teoretisk referensram - Hälsofrämjande omvårdnad ... 9
3.5.1 Hälsofrämjande omvårdnad kopplat till äldre ... 9
3.6 Problemformulering ... 10
4. Syfte ... 10
5. Metod ... 11
5.1 Design Allmän litteraturöversikt ... 11
5.2 Datainsamling ... 11
5.2.1 Databaser ... 11
5.2.2 Sökord ... 12
5.2.3 Inklusions- och exklusionskriterier ... 12
5.2.4 Urval ... 13
5.3 Kvalitetsgranskning ... 13
5.4 Dataanalys ... 14
6. Resultat ... 15
6.1 Yttre motiverande faktorer ... 15
6.1.1 Stöd för egenvård ... 15
6.2 Inre motiverande faktorer ... 17
6. 2. 1 Ökad självkänsla ... 17
6.2.4 Kunskapsnivå ... 18
7.Diskussion ... 19
7.1 Metoddiskussion ... 19
7. 2 Resultatdiskussion ... 21
7.2.1 Stöd för egenvård ... 21
7.2.3 Kunskapsnivå ... 22
10. Självständighet ... 24
4
11. Referenser ... 26
11. Bilaga 1 Databassökningar ... 30
12. Bilaga 2 Kvalitetsgranskningsmall för kvantitativa artiklar ...32
13. Bilaga 3 Kvalitetgranskningsmall för kvalitativa artiklar...33
14. Bilaga 4 Artikelöversikt och kvalitetsgranskning ... 35
2. Inledning
Strömberg (2014) beskriver att nästintill hälften av befolkningen över 65 år lider av hjärt - och kärlsjukdomar som exempelvis hypertoni. Statistik från Folkhälsomyndigheten (2018) visar att 51% av Sveriges befolkning, i åldrarna 65 - 84 år, led av hypertoni. Enligt Dreja och Drevenhorn (2019) är hypertoni, som innebär högt blodtryck, den främsta riskfaktorn för att drabbas av hjärt - och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke vilket är de vanligaste dödsorsakerna hos personer över 50 år. För att minska risken för dessa sjukdomar är den främsta åtgärden icke - farmakologisk behandling i form av förändrade levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor. Det är av största vikt att påbörja förändring av levnadsvanor i ett tidigt skede för att förebygga följdsjukdomar. Tidigare forskning av Bokhour et al, (2012) har visat att äldre saknar kunskap om hypertoni och dess
följdsjukdomar, vilket är ett av skälen till att de äldre var omotiverade till att förändra levnadsvanorna. Sjuksköterskan spelade en viktig roll vid samtal om motiverande faktorer som påverkade förändring levnadsvanor hos äldre med hypertoni. Äldres förmågor försämras med åldern så en viktig uppgift i omvårdnaden är att motivera till egenvård för att behålla kapaciteten hos den äldre. Sjuksköterskan behöver därmed stötta den äldre till egenvård. Det vill säga att till exempel hjälpa den äldre att hitta rätt aktivitet men även hur mycket det ska genomföras (Kirkevold, 2018a).
5
3. Bakgrund
3.1 Hypertoni
Enligt Hedelin, Jormfeldt, & Svedberg (2014) är folkhälsan i Sverige och världen god jämfört med för bara hundra år sedan. Idag dominerar andra sjukdomar och som ofta kallas
välfärdssjukdomar med anledning av att de uppstår på grund av de ökade tillgångarna och personliga förutsättningar. Exempel på välfärdssjukdomarna är diabetes, hjärt- och
kärlsjukdomar och cancer. Övervikt är också ett problem idag vilket bidrar till ökad
sjukdomsrisk. Vanligaste anledningen till inläggning på sjukhus är stroke och hjärtinfarkt till följd av hypertoni.
Dreja och Drevenhorn (2019) beskriver att det arteriella tryck som förser kroppens vävnader med blod, genom att pressa blodet via kapillärerna till venerna, kallas för blodtryck och anges i enheten millimeter kvicksilver (mmHg). Blodtrycket varierar under dagen beroende på aktivitet, vila och stress. Blodtrycket förändras även över tid vilket beror på blodkärlens egenskaper och blodvolymen i kroppen. För att diagnosen hypertoni ska ställas krävs ett blodtryck som ligger över 140/90 vid tre separata mättillfällen med en veckas mellanrum.
Faktorer som leder till att blodtrycket ofta ökar med stigande ålder är rökning, diabetes, höga blodfetter, njursvikt samt att kroppens artärer åldras och blir stelare med åren. Hypertoni är en stor riskfaktor för hjärt - och kärlrelaterade sjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt vilket även är de vanligaste dödsorsakerna hos personer över 50 år. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) led 51% av Sveriges befolkning mellan 65–84 år av högt blodtryck år 2018.
Åldrandet är en naturlig process som inte ses som något sjukdomstillstånd. 65 år är gränsen mellan medelålder och äldre men vid 65 år kallas det yngre äldre. Det beror på att åldrandet delas upp i kategorier beroende på hur hög åldern är. Alla människors organ åldras olika snabbt men den gemensamma nämnaren är att ingen kan undvika åldrandet. Det finns åldrande som syns på utsidan som till exempel grått hår och rynkor medan andra
åldersförändringar sker osynligt på insidan. Där minskar kapaciteten hos organen, hjärtat blir styva klaffar och bli mindre effektivt, muskelmassan minskar, likaså hjärnan, immunförsvaret blir nedsatt samt njurfunktionen reduceras. De här förändringarna gör att risken för att
drabbas av någon sjukdom som till exempel hypertoni är högre hos äldre än yngre (Mensen, 2018).
6
3.2 Leva med hypertoni som äldre
RomØren (2018) förklarar att vara äldre (65+) innebär en ökad skörhet som gör att en eller flera faktorer som exempelvis trötthet, viktminskning, fysisk inaktivitet eller sämre balans bidrar till en ökad risk för att utveckla sjukdomar. Främsta orsaken till skörhet hos äldre är åldersförändringar såsom stelare kärl, minskad kapacitet i organen samt försvagad homeostas.
Med homeostas menas kroppens förmåga att bevara en inre balans.
Tidigare forskning av Bokhour et al, (2012) har visat att äldre med hypertoni saknade
kunskap om sitt sjukdomstillstånd. De upplevde få eller inga symptom vilket resulterade i att de inte tog sjukdomstillståndet på allvar och var därför motvilliga till förändring av sina levnadsvanor. Bland annat påtalade deltagarna att deras blodtryck höjdes vid fysisk aktivitet och därför valde de att undvika detta för att hålla blodtrycket nere. I studien framkom även att många äldre valde att äta på restauranger för att träffa andra människor vilket gjorde att de bland annat hade svårt att kontrollera mängden salt i maten. Många av de äldre i studien hade även andra sjukdomar som de ansåg vara allvarligare än hypertoni och valde därför att fokusera på att hantera dessa på bekostnad av förändring av sina levnadsvanor.
Enligt RomØren (2018) varierar sjukdomstillståndet hos äldre beroende på vilken kontext de befinner sig i, exempelvis på sjukhus, särskilt boende eller i det vanliga hemmet. Ett av de vanligaste hälsoproblemen hos äldre som bor i hemmet är bland annat hypertoni.
Följdsjukdomar till hypertoni såsom stroke och hjärtsjukdomar är några av de främsta anledningarna till att äldre läggs in på sjukhus(RomØren, 2018).
3.3 Levnadsvanor
Enligt Dreja och Drevenhorn (2019) är levnadsvanorna både en riskfaktor men även en friskfaktor beroende på hur levnadsvanorna ser ut. En ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar inklusive hypertoni är dåliga matvanor, fysisk aktivitet, stress, överkonsumtion av alkohol samt tobak. Det finns starka samband mellan hypertoni och övervikt och övervikt på män är en högre risk än hos kvinnor. Det beror på att män får oftast fettet koncentrerat kring buken medan kvinnor ofta får bredare lår, höfter och byst.
Därför är det viktigt att minska på socker - och saltintaget för en viktminskning och det görs genom att äta regelbundet för att minska sötsuget och reducera saltmängden i maten. Salt
7
binder vattenmolekyler som ökar vattenmängden i kroppen vilket gör att blodtrycket stiger.
Alkohol höjer blodtrycket genom att öka kärlsammandragningar vilket i kombination med hormonförändringar troligen orsakar det stigande blodtrycket. Abstinens efter alkohol höjer också blodtrycket precis som nikotin från cigaretter och snus gör. Denna stigning är endast tillfällig en stund efter tobaken brukats. Även om det inte visat långvarig höjning av
blodtrycket så rekommenderas alltid patienten att ha rökstopp(Dreja, & Drevenhorn, 2019).
Dreja och Drevenhorn (2019) menar även att två andra bidragande faktorer är fysisk inaktivitet och stress där det inte har betydelse vilken typ av stress det är, till exempel psykosocial stress eller stress beroende på yttre faktorer. Rekommendation är att vara i rörelse så att pulsen stiger genom att exempelvis cykla, simma, promenera och dansa. Utifrån ett personcentrerat synsätt så är inte dessa aktiviteter ett måste utan tycker patienten att någon bollsport är roligare så går det lika bra som att till exempel promenera. Aktiviteter som är bra för minskad stress är exempelvis yoga eller meditation. Även kuratorshjälp kan vara aktuellt om stressen är psykosocial. Därför är det multipla teamet viktigt i behandlingen för
blodtryck, där ingår bland annat dietist, fysioterapeut, sjuksköterska, läkare samt psykolog eller kurator (Dreja, & Drevenhorn, 2019).
Folkhälsomyndigheten (2017) betonar att det är viktigt att sätta upp nationella mål i landet för att öka folkhälsan kopplat till levnadsvanor. Vägen mot hälsosamma levnadsvanor hos
Sveriges befolkning är fortfarande lång och kräver ökat stöd till varje individ som försöker förändra sina levnadsvanor. Därför har Folkhälsomyndigheten lagt flera olika förslag på förändringar som samhället behöver göra. Ett av förslagen är att fler aktörer behöver bli involverade, så att fler kan hjälpas åt och bidra med kunskap och stöttning från flera olika nivåer. Sjuksköterskan är en viktig pusselbit för att stötta den äldre till att genomföra och nå en hälsosam livsstil. Deras motivering till ovan nämnda förslag är att kroniska sjukdomar till följd av låg fysisk aktivitet och intaget av socker kostar staten 70 miljoner kronor varje år.
Det höga saltintaget ökar risken för stroke och ett minskat saltintag med 30 procent hade minskat antalet personer som drabbas av stroke med 10 procent per år
(Folkhälsomyndigheten, 2017).
8
3.4 Omvårdnad vid förändrade levnadsvanor hos äldre
Enligt Liljequist och Törnvall (2017) kan information mellan sjuksköterskan och den äldre ske på olika vis. Idag sker informationen ofta via tekniska hjälpmedel som till exempel datorn och internet utöver tal och informationsblad. Oavsett hur sjuksköterskan väljer att förmedla information till den äldre är det viktigt att ha förståelse för att den äldre inte alltid får mer kunskap genom den informationen. Kunskap får den äldre först när den ser ett samband mellan informationen och hens egen situation. Utöver det så krävs det även att den äldre kan tyda och uppfatta informationen. Därför är det viktigt som sjuksköterska att anpassa
språket/texten så att den äldre får möjlighet att förstå och gärna upprepa informationen. Enligt Socialstyrelsen (2015) har äldre personer med nedsatta kognitiva förmågor, som kan komma med stigande ålder, svårigheter att uttrycka sina behov och ta till sig information. Äldre kan även ha svårt att använda tekniska hjälpmedel för att underlätta förändring av sina
levnadsvanor. Eftersom den äldre kan har svårt att tolka och ta emot information så kan en stödperson i form av sjuksköterska ha stor betydelse för den äldre. Genom att informera på rätt sätt och hjälpa den äldre ökar den äldres förmåga att leva självständigt. Med självständigt menas att den äldre kan uppfylla basala mänskliga behov med endast stöttning.
3.4.1 Personcentrerad omvårdnad
Hylen Ranhoff (2018) beskriver att sjuksköterskan har en viktig uppgift när det handlar om stöd och motivation till förändrade levnadsvanor hos äldre. Stödet och motivationen ska ske personcentrerat genom delaktighet samt att sjuksköterskan ser till den äldres individuella förutsättningar såsom hälsa, fysisk och mental funktionsförmåga samt ekonomi. Delaktighet, som är en av de centrala aspekterna inom personcentrerad vård, innebär bland annat att den äldre involveras i vårdprocessen och beslutsfattande om dennes vård. För att hitta hållbara förändringar av levnadsvanorna är det viktigt att sjuksköterskan gör en bedömning av den äldres nuvarande levnadsvanor för att kunna individanpassa stödet. Den personcentrerade omvårdnaden innebär att sjuksköterskan och den äldre ska hålla en dialog där finns öppenhet och respekt gentemot varandra. Sjuksköterskan ska vara objektiv gällande egna åsikter och låta den äldre behålla rätten till självbestämmande. Samverkan med den äldre utgår från den äldres värderingar och tro samt att relationen ska vara engagerad och närvarande (McCance,
& McCormack, 2013)
9
3.5 Teoretisk referensram - Hälsofrämjande omvårdnad
Hälsofrämjande omvårdnad är en av sjuksköterskans alla ansvarsområden. Oavsett ålder på personen ska sjuksköterskan se det friska i personen och ta till vara på det samt identifiera hälsorisker. Förebyggande av hälsoriskerna ska eftersträvas och arbetet för att motivera till förändring av mindre bra levnadsvanor ska ske utifrån personens individuella behov. I hälsofrämjande arbete ingår det också att granska personens egna resurser och kapacitet till egenvård samt undervisa och stödja både personen och deras närstående i syfte att främja hälsa. Det hälsofrämjande arbetet ska vara lika tydligt i både det patientnära arbetet som i omvårdnadsdokumentationen och uppföljningar. Den hälsofrämjande omvårdnaden ser olika ut för alla individer och ska ske personcentrerat där varje person behandlas som en enskild individ med egna behov (Willman, 2014).
3.5.1 Hälsofrämjande omvårdnad kopplat till äldre
Hälsofrämjande omvårdnad är viktigt för att förebygga följdsjukdomar på sjukdomstillstånd som exempelvis högt blodtryck. Där sjuksköterskans roll är att stötta och motivera den äldre till förändrade levnadsvanor för att främja deras hälsa dels för att förebygga det höga
blodtrycket, men även konsekvenserna kopplat till obehandlad hypertoni. När kroppens system inte används så påskyndar det dessutom åldrandeprocessen. Det gör att
hälsofrämjande omvårdnad fortfarande är högst aktuellt för äldre personer oavsett om de har en sjukdom eller inte (Kirkevold, 2018). Eftersom förändrade levnadsvanor är en del av det preventiva arbetet vid hypertoni och de äldre främst löper risk för att utveckla det, så är det hälsofrämjande arbetet viktigt. Inte bara för att förhindra att den äldre att få till exempel en stroke eller infarkt som utgör en risk för att avlida samt få funktionshinder men också för att den äldre inte ska lida i onödan. Genom hälsofrämjande omvårdnad kan många sjukdomsfall elimineras och därigenom minskar både vårdkostnaderna och belastningarna på vården (Dreja, & Drevenhorn, 2019).
10
3.6 Problemformulering
RomØren (2018) beskriver att hypertoni är ett av de vanligast förekommande hälsoproblemen hos äldre (65 +) som bor i sitt ordinarie hem. Hypertoni är vanligare hos kvinnor än hos män.
Det är också ett av de nationella folkhälsomålen. Att drabbas av hypertoni innebär ett högt blodtryck som främst orsakas av stelare kärl, ett högt saltintag, ärftlighet, stress, fysisk inaktivitet och dåliga kostvanor (Dreja & Drevenhorn, 2019). Hypertoni är den främsta riskfaktorn för att drabbas av hjärt – och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke vilket har visat sig vara vanligt bland äldre (Strömberg, 2014). För att minska risken för äldre personer att drabbas av följdsjukdomar relaterat till hypertoni är den främsta åtgärden
förändrade levnadsvanor. Tidigare forskning har emellertid visat att äldre ofta saknar kunskap om sjukdomstillståndet vilket gör att de inte är medvetna om vikten av förändringar samt att förändrade levnadsvanor kan vara svårt att åstadkomma på egen hand (Bokhour et al., 2012;
Abu et al., 2018). Många gånger behövs stöd och motivation för att uppnå en förändring av levnadsvanor och med hjälp av stöd från sjuksköterskan har studier visat att äldre gjort större och fler förändringar (Abu et al., 2018; Magobe et el., 2017). Enligt Socialstyrelsen (2018) behöver förbättringar inom hälso - och sjukvård utföras avseende stöd om förändrade levnadsvanor hos äldre med bland annat hypertoni. Sjuksköterskan har därmed en
betydelsefull roll vid stöd och motivering till förändrade levnadsvanor hos äldre samt för att öka den äldres delaktighet i sin hälsa genom personcentrerad omvårdnad. Jobbar
sjuksköterskan utifrån varje persons möjligheter och behov kan det underlätta förändring av deras levnadsvanor.
4. Syfte
Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv, som motiverar äldre personer med hypertoni att ändra sina levnadsvanor.
11
5. Metod
5.1 Design Allmän litteraturöversikt
Designen som valdes för denna studie var en allmän litteraturöversikt där tidigare forskningsartiklar om det aktuella ämnet studerades och sammanställdes. Detta för att undersöka och beskriva sjuksköterskans stödjande omvårdnad angående förändrade
levnadsvanor för äldre med hypertoni. Enligt Rosén (2017) ska en allmän litteraturöversikt grundas på att befintlig forskning gås igenom för att identifiera kunskapsluckor i tidigare forskning. Genom att sammanställa aktuella forskningsartiklar så kan nya fynd göras som bedriver forskningen framåt.
En allmän litteraturöversikt med integrerad ansats valdes för att kunna inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar, Detta gjordes enligt Friberg (2017) tillvägagångssätt för integrerad ansats. Genom att studera tidigare forskning som genomförts med olika metoder ges tillgång till fler artiklar samt ett bredare perspektiv över problemområdet. Enligt Friberg (2017) är en litteraturöversikt med integrerad ansats en bra metod för att få en överblick på ett specifikt område samt att det är tillåtet att använda både kvantitativa och kvalitativa artiklar i studien.
5.2 Datainsamling
5.2.1 Databaser
Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Då Östlundh (2017) beskriver att databaserna är ämnesspecifika och rekommenderar framför allt CINAHL som databas för studier inom omvårdnad. CINAHL Complete har inriktningen
omvårdnadsvetenskaplig forskning. PubMed rekommenderas även om inriktningen på databasen främst är inom medicinvetenskaplig forskning innehåller databasen också omvårdnadsvetenskaplig forskning.
12
5.2.2 Sökord
Vid sökning i databasen PubMed användes MESH - termerna aged, high blood pressure or hypertension, diet, physical activity or exercise, education, knowledge, nurse, healthy life habits, prevention and control.
Vid databassökning i CINAHL användes istället Subject Headings hypertension OR high blood pressure AND lifestyle changes AND nursing AND factors affecting AND elderly samt hypertension AND factors influencing AND aged: 65 + AND lifestyle.
Även en blocksökning gjordes där sökorden i block ett var “Attitude OR attitudes OR family life cycles OR attitudes to health OR aged”. Block två innefattade sökorden “nurse OR nursing OR health promotion OR motivation OR contact with nurse OR communication OR lifestyle changes”. I block tre bestod sökorden av “lifestyle OR physical activity OR diet OR stress OR tobacco OR alcoholic” AND “high blood pressure”. Mellan blocken användes
“AND”. Det genererade 2165 artiklar.
Vid sökningarna kombinerades orden och kopplades ihop med “AND” och/eller “OR”
(Bilaga 1).
5.2.3 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för studien var att artiklarna innehöll personer över 65 år med
diagnostiserad hypertoni. De äldre personerna i artiklarna ska även bo hemma i eget boende med eller utan stödjande insatser från hemtjänst. I denna studie inkluderades både män och kvinnor. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades för att få en bred överblick på ämnet. Sista inklusionskriteriet var att artiklarna endast skulle vara på engelska.
Exklusionskriterier var artiklar innehållande farmakologisk behandling exkluderades eftersom syftet med denna studie är att beskriva stödjande omvårdnad angående förändrade levnadsvanor vid hypertoni. Övriga exklusionskriterier var artiklar från länder utanför Europa som exempelvis Afrika och Brasilien. Detta för att deltagarna i de utvalda artiklarna skulle ha tillgång till så likvärdig sjukvård som möjligt. Enligt Kristensson (2014) baseras studien på ett urval från tidigare forskning baserat på inklusions - och exklusionskriterier. När urvalet av artiklar ska göras så görs det med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier som talar om ifall artikeln ska inkluderas i studien eller inte.
13
5.2.4 Urval
Åtta artiklar valdes och inkluderades i studien varav tre stycken var kvantitativa och fem stycken var kvalitativa. I båda databaserna gjordes urval i form av begränsningar. Artiklarna skulle vara på engelska och tidsbegränsningen sattes på 10 år för att endast få upp artiklar innehållande aktuella fakta. I PubMed var även begränsningarna journal article, free full text och engelska. Medan i CINAHL Complete valdes begränsningarna peer review, human samt engelska.
5.3 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen av de kvalitativa artiklarna i denna studie utfördes med hjälp av en granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) som utformats baserat på Willman et al., (2011) granskningsmall av kvalitativa studier.
Granskningsmallen innehåller frågor med svarsalternativen “ja”, “nej”, “oklart” och “ej tillämpbart”. Om svaret på en fråga inte framgick i studien var svaret “oklart” och om frågan ej var relevant för artikeln valdes svaret “ej tillämpbart”. För att enklare kunna bedöma kvaliteten av de valda artiklarna valdes poängsättning av de olika svarsalternativen där svaret
“ja” gav en poäng och de övriga svaren gav “0” poäng. Enligt SBU (2017) innebär att ju fler frågor som fått svaret “ja” desto högre kvalitet, eller i detta fall; ju högre poäng desto högre kvalitet. SBU (2017) menar dock att kvaliteten på en artikel är en subjektiv bedömning där faktorer utöver de som ej finns i mallarna påverkar. I denna studie valde vi att först
kvalitetsgranska enligt mallarna sedan diskuterade vi de etiska aspekterna i artiklarna. De kvantitativa artiklarna granskades enligt Willman et al., (2016) frågor för att bedöma kvaliteten på kvantitativa artiklar (bilaga 2-3)
Efter kvalitetsgranskningen av våra funna artiklar bedömdes det att åtta av artiklarna var av medelhög till hög kvalitet och inkluderades i denna studie.
14
5.4 Dataanalys
I denna studie har analysen av det insamlade materialet utförts enligt Friberg (2017) analysmetod för allmän litteraturöversikt. Författarna av denna studie har läst 40 stycken abstrakt varav 11 stycken artiklar lästes i fulltext. Av dessa 11 artiklar valdes åtta stycken artiklar ut för resultatet i denna studie. De valda forskningsartiklarna har lästs igenom flera gånger för att författarna till detta arbete ska få en ökad förståelse och en samlad bild av innehållet. Artiklarna skulle ha tydlig frågeställning, relevant urval och kontext, tydliga argument för val av metod samt ett logiskt och lättförståeligt resultat. Författarna av denna studie diskuterade även de olika forskarnas objektivitet i både de kvalitativa och de
kvantitativa artiklarna. Den information i varje enskild artikel som var relevant för syftet i denna studie sammanställdes därefter i textstycken på engelska i ett Worddokument där den relevanta informationen markerades med en annan färg. Sammanställningarna lästes sedan igenom på nytt för att sedan översättas till svenska med hjälp av ett svenskt - engelskt lexikon för de ord som ej förstods. Friberg (2017) menar att det är svårt att finna likheter och/eller skillnader mellan kvalitativa och kvantitativa artiklar då datan redovisas på olika sätt.
Författarna i denna studie valde därför att finna likheter och/eller skillnader i de kvalitativa artiklarna och de kvantitativa artiklarna var för sig. De likheter som upptäcktes i utvalda artiklarna sammanställdes med olika begrepp som användes till grund vid framtagning av de olika kategorierna. De begrepp som framkom var relation och tillit till sjuksköterskan, stöd, information, faktorer som påverkar förändring av levnadsvanor och kunskap.
Dataanalysen resulterade i följande kategorier; Yttre motiverande faktorer med subkategorierna stöd för egenvård och stöd från omgivningen samt Inre motiverande
faktorer med subkategorierna ökad självkänsla och kunskapsnivå. De olika artiklarnas syfte, metod och sammanfattade resultat sammanställdes sedan i en matris (bilaga 4).
5.5 Forskningsetiska övervägande
I detta arbete har forskningsetiska överväganden utförts i enlighet med vad Sandman &
Kjellström (2018a) beskriver. Deltagarna i de artiklar vi valt ska vara medvetna om vad studien handlar om och hur studien ska användas. De ska även att gett sitt samtycke till att
15
vara med i studien och deltagandet ska vara frivilligt. Vid kvalitativa studier tas hänsyn till huruvida deltagarna har påverkats av intervjuaren på olika sätt, bland annat svarat på frågor baserat på vad de tror att intervjuaren vill höra. Deltagarna i studierna ska även vara
informerade om konfidentialiteten, vilket innebär att de kommer vara anonyma, samt att deltagandet är frivilligt och att de får avbryta sitt deltagande när de vill under studiens gång.
6. Resultat
Från de sammanställda artiklarna framkom två huvudkategorier med underkategorier som presenteras i figur 1.
Figur 1. Beskrivning av huvudkategorier samt underkategorier
6.1 Yttre motiverande faktorer
6.1.1 Stöd för egenvård
En viktig faktor för att den äldre ska kunna göra en förändring av levnadsvanor var stöd för egenvård. För att den stödjande omvårdnaden ska ge bästa möjliga effekt var relationen och tilliten mellan den äldre och sjuksköterskan avgörande. Men även när det kom till att ta emot information och kunskap om förändrade levnadsvanor var relationen och tilliten till
sjuksköterskan viktig, då de som hade god relation och stor tillit till sjuksköterskan lättare tog emot informationen (Ashoorkhani et al., 2018; Glynn et al., 2018; Marshall et al, 2018). Det
16
var också av betydelse att hålla regelbunden kontakt med sjuksköterskan vid exempelvis regelbundna uppföljningar av blodtrycket. Det var dels motivationshöjande att se blodtrycket gå ner men är också en beståndsdel för att kunna etablera den goda relationen och skapa tillit, då de ser att råden sjuksköterskan ger resultat (Lönnberg, 2020).
En annan viktig beståndsdel för att kunna utföra egenvård är att stödet från sjuksköterskan anpassas efter individen. Sjuksköterskan behöver vara flexibel i sitt stöd till den äldre då alla individer inte behöver lika mycket stöd. Det beror främst på den äldres förtroende till sig själv. Äldre med stort förtroende till sig själv var inte i lika stort behov av stöd från
sjuksköterskan som äldre med lägre förtroende till sig själv. Utöver den äldres förtroende till sin förmåga att förändra levnadsvanor så behöver sjuksköterskan också ta reda på hur den äldres familjesituation och sociala situation ser ut för att anpassa den stödjande omvårdnaden efter det (Ashoorkhani et al., 2018; Marshall et al., 2018). Ytterligare en sak sjuksköterskan måste identifiera för att kunna ge en stödjande omvårdnad som anses vara personcentrerad är den äldres självkontroll över sina levnadsvanor. Hade den äldre dålig kontroll över sina levnadsvanor ansågs ett ökat behov av stöd finnas för att kunna genomföra en förändring av de mindre bra levnadsvanorna. Detta ökade inte bara kontrollen över situationen utan ökade även den äldres motivation (Pourmand et al., 2020).
För stöd av egenvård var individanpassad information en viktig del. De äldre uppskattade information på andra vis till exempel via pappersbroschyrer. Då kunde den äldre lätt sitta hemma i lugn och ro för att inhämta kunskap i egen takt samt kunna läsa den flera gånger.
Därför är det viktigt som sjuksköterska att hålla en dialog med den äldre för att förstå hur varje individ lättast tar till sig av information. Då det sågs som motivationshöjande när informationen förmedlades på ett sätt som den äldre kände sig bekväm med (Glynn et al., 2015; Pourmand et al., 2020). Information om olika levnadsvanor behövde sjuksköterskan förmedla olika till alla individer då alla de äldre hade olika mycket kunskap. Då det gav mer motivation när även de bra levnadsvanor framhävdes och inte bara fick ta emot information om de mindre bra levnadsvanorna (Lönnberg et al., 2020).
17
6.1.2 Stöd från omgivningen
Det sociala sammanhanget från familj och närstående ansågs vara viktigt för att kunna
förändra levnadsvanor. Motivationen höjdes hos de äldre när familjen till exempel följde med ut på promenad samtidigt som det sociala sammanhanget även minskade stressen
(Ashoorkhani et al., 2018; Gholamnejad et al., 2019). Familjen var också en yttre faktor av betydelse för det gav en ökad motivation till förändring om familjen också gjorde förändring av deras levnadsvanor. När den den äldre och dennes familj exempelvis kunde motionera ihop eller äta samma kost blev det enklare för den äldre att förändra levnadsvanorna. Det upplevdes inte lika lätt och fuska med förändringen om familjen kunde motivera varandra istället för att omedvetet stjälpa varandra (Ashoorkhani et al., 2018; Durlak et al., 2020;
Gholamnejad et al., 2019).
6.2 Inre motiverande faktorer
6. 2. 1 Ökad självkänsla
Motivationen till att både förändra sina levnadsvanor och bibehålla dessa ökade när de äldre märkte att deras fysiska hälsa och välbefinnande förbättrades på olika sätt. De faktorer som främst motiverade till förändrade levnadsvanor var ett sänkt blodtryck, viktnedgång, ökad kondition och en ökad självkänsla. Den förbättrade fysiska hälsan resulterade även i att de äldre ej behövde uppsöka sjukvård i samma mån som tidigare vilket hade en positiv inverkan på motivationen. Förutom ökad motivation till att både förändra levnadsvanorna ökade även självkänslan hos de äldre när de märkte att den fysiska hälsan förbättrades. Den minskade risken för att drabbas av olika följdsjukdomar relaterat till hypertoni i samband med den förbättrade fysiska hälsan bidrog till en ökad självkänsla. De äldre upplevde att den ökade självkänslan hade en positiv inverkan på motivationen att bibehålla en mer hälsosam livsstil (Durlak, 2020; Lönnberg et al., 2020).
De äldre upplevde även att motivationen ökade när de, tillsammans med sjuksköterskan, kom fram till ett schema för dagen och ett mål att jobba emot. När de äldre hade utfört de
uppgifter som var på schemat för dagen ökade deras självkänsla. Sjuksköterskan spelade även en viktig roll när det kom till att bekräfta de äldres känsla av att den fysiska hälsan
18
förbättrades. Denna bekräftelse kunde ske genom bland annat blodtrycksmätning och viktkontroller hos sjuksköterskan. När de äldre fick bekräftelse från sjuksköterskan att de förändrade levnadsvanorna gett resultat ökade även deras självkänsla och motivation att fortsätta den hälsosamma livsstilen (Durlak, 2020; Lönnberg et al., 2020).
6.2.4 Kunskapsnivå
För att motivera äldre med hypertoni till förändrade levnadsvanor behöver de äldre ha kunskap om både sjukdomstillståndet och betydelsen av förändrade levnadsvanor. När de äldres kunskap ökade angående en hälsosammare livsstil såsom kostvanor och fysisk aktivitet ökade även motivationen att förändra levnadsvanorna. Många äldre upplevde begränsningar i livet relaterat till okunskap om levnadsvanornas påverkan på blodtrycket. När de äldre sedan fick en ökad kunskap om de positiva effekterna av hälsosamma levnadsvanor och
upplevelsen av att vara begränsad minskade. Förutom kunskap om hypertoni och
levnadsvanors effekt på sjukdomstillståndet var kunskap om de följdsjukdomar som kan uppkomma till följd av hypertoni en motiverande faktor till förändrade levnadsvanor (Bayrak
& Tosun, 2018; Gholamnejad et al., 2019; Lönnberg et al., 2020).
Den ökade kunskapen hos äldre kunde insamlas på olika sätt men främst förmedlades
kunskapen från sjuksköterskan till den äldre. De äldre upplevde att deras kunskapsnivå ökade när sjuksköterskan identifierade vilken kunskap de hade sedan tidigare baserade
informationen på detta. Kunskapen hos de äldre påverkades även av tidigare erfarenheter som exempelvis att de haft en närstående med hypertoni. De äldre som haft en närstående med hypertoni som drabbas av följdsjukdomar hade en ökad motivation till förändrade
levnadsvanor då de äldre ville undvika att själva drabbas (Bayrak & Tosun, 2018;
Gholamnejad et al., 2019; Glynn et al., 2015; Lönnberg et al., 2020).
19
7.Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Designen som valdes för arbetet var en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats då författarna till detta arbete (nedan angivet “författarna”) tyckte att det svarade bäst på syftet.
Designen valdes ut enligt Friberg (2017) beskrivning av en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats. Eftersom författarna ville ha ett så brett perspektiv som möjligt över problemet valdes en integrerad ansats så att både kvantitativa och kvalitativa artiklar kunde användas. Det som kunde gjorts annorlunda är att författarna kunde använt annan typ av litteratur till exempel patografier då det främst är upplevelsen som ville kommas åt. Därför kunde annan ansats och litteratur valts. Fördelen med den integrerade ansatsen är att blodtrycket är mätbart och genom att granska kvantitativa artiklar kunde författarna finna bevis på att de motiverande faktorerna faktiskt sänker blodtrycket.
Artiklarna som valdes skulle inte vara äldre än 10 år då författarna eftersökte den senaste och mest aktuella forskningen. Att artiklarna skulle vara på engelska var också ett krav så att de kunde läsas på det publicerade språket.
Artiklarna skulle även vara från Europa och enbart innehålla deltagare över 65 år med hypertoni. Anledningen till att artiklarna skulle vara från Europa är för att sjukvården bör likna Sveriges för att kunna applicera resultatet på svensk sjukvård. För att få en specifik sökning så gjordes tillvalen peer reviewed, journal article, free full text, human och engelska.
CINAHL complete och PubMed är databaser som främst utgår från omvårdnad (Östlundh, 2017) vilket också var en anledning till val av databaser. Det finns dock andra databaser med fokus på omvårdnad som skulle kunnat ha använts men eftersom de var främmande för författarna så valdes de bort för att minimera risker för fel i samband med artikelsökningarna.
Eftersom författarna valt att enbart inkludera europeiska artiklar med deltagare över 65 år som har hypertoni hittades endast åtta artiklar som användes i resultatet. Hade författarna valt att inkludera artiklar från länder utanför Europa hade eventuellt fler artiklar kunnat användas i detta arbete.
Vid dataanalysen av de utvalda artiklarna gick författarna efter Friberg (2017) beskrivning av analys vid en litteraturöversikt. Det som hade kunnat göras annorlunda i denna studie är
20
bland annat att författarna hade kunnat välja att enbart använda kvalitativa eller kvantitativa artiklar vilket hade resulterat en dataanalys för endast en allmän litteraturöversikt. I denna studie var en allmän litteraturöversikt med integrerad analys lämplig då författarna ville ha ett bredare perspektiv på den insamlade datan. För att uppnå ett bredare perspektiv valde
författarna att använda sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar.
Kvalitetsgranskningen för de kvalitativa artiklarna och de kvantitativa artiklarna utfördes med hjälp av två olika granskningsmallar/frågor (bilaga 2 - 3). För de kvalitativa artiklarna
användes SBU:s granskningsmall. SBU:s granskningsmall valdes för att det är statligt och jobbar i enlighet med internationella riktlinjer. För kvalitativa artiklarna där författarna valde att ge 1 poäng för varje del som gav ett jakande svar och 0 poäng på övriga svar. Detta för att ge författarna en tydligare överblick som hjälp i bedömningen av kvaliteten av artiklarna. Vid granskning av de kvantitativa artiklarna utgick författarna efter Willman et al., (2016) frågor för att bedöma kvalitet i kvantitativa artiklar. Dessa granskningsmallar
De artiklar som valdes att användas i studien bedömdes vara av medelhög till hög kvalitet.
Författarna hade kunnat välja att använda sig av andra typer av kvalitetsgranskningsmallar för att eventuellt förenkla granskningen. Författarna hade även kunnat välja att enbart använda artiklar som bedömdes vara av hög kvalitet istället för både medelhög och hög kvalitet.
Styrkan med studien är att endast två av artiklarna hade medelhög kvalitet medan resterande hade hög kvalitet vilket gjorde att författarna ansåg att de artiklarna med medelhög kvalitet kunde inkluderas. Författarna bedömde dessutom att de artiklar som hade medelhög kvalitet inte innehöll brister som ansågs påverka denna studie.
De etiska övervägandena i denna studie har utförts baserat på Sandman & Kjellström (2018a) beskrivning. Författarna har dels kontrollerat att de utvalda artiklarna har godkänts av en etisk kommitté, dels diskuterat kring samtycke, frivillighet och anonymitet i artiklarna. Det som hade kunnat göras annorlunda när det kommer till det etiska övervägandet är att författarna möjligen hade kunnat göra en djupare etisk analys. Sandman & Kjellström (2018a) beskriver bland annat att olika forskningsmetoder kan leda till olika etiska problem inom forskning.
Urvalet till en studie ska vara rättvist samt att urvalet ska ske med hänsyn till sårbara grupper och individer. Detta är något författarna inte tagit med i de etiska övervägandena i denna studie men som möjligen hade kunnat resultera i en djupare etisk analys som hade kunnat påverka valet av artiklar. Författarna ansåg att de etiska övervägande som gjorts i denna studie var de mest relevanta för bedömningen av artiklarna.
21
7. 2 Resultatdiskussion
I denna resultatdiskussion tas de tre nyckelfynden stöd för egenvård, omgivningen och kunskapsnivå upp. Dessa fynd har återfunnits i samtlig tidigare forskning och är de främsta byggstenarna för motivationen till förändrade levnadsvanor hos äldre med hypertoni.
7.2.1 Stöd för egenvård
I resultatet framgår att individanpassad information, tillit och en god relation mellan den äldre och sjuksköterskan är av stor betydelse för motivationen och effekten av information. Tillit och förtroende beskrivs vara grundläggande för att skapa motivation till förändrade
levnadsvanor. Den individanpassade och personcentrerade omvårdnaden är de främsta
faktorerna för att bygga en tillitsfull relation mellan den äldre och sjuksköterskan. Hupkens et al., (2020) tar också upp i deras studie att patienterna tyckte att det var avgörande att
sjuksköterskan visade ett genuint intresse för dem som personer och inte bara såg dem som en i mängden. De tyckte även det var viktigt att sjuksköterskan lärde känna dem på djupet så att sjuksköterskan kunde anpassa omvårdnaden på ett personcentrerat sätt.
I likhet med det som framkom i resultatet menar Hupkens et al., (2020) att personcentrerad vård är grunden för att bygga upp tillit och förtroende. Hupkens et al., (2020) tar även upp att bemötandet är ytterligare en faktor som har stor betydelse för att relationen mellan den äldre och sjuksköterskan ska vara tillitsfull och med mycket förtroende. Deltagarna i studien var överens om att ett mindre bra bemötande från sjuksköterskan resulterade i att de inte ville ta upp tyngre och känsliga ämnen. Om sjuksköterskan uppfattades som ofokuserad eller stressad valde deltagarna att enbart tala om lättare ämnen eller inte prata alls. Det framkom i studien att deltagarna uppskattade när sjuksköterskan bemötte dem öppet och visade att de tydligt brydde sig om dem. Genom att jobba lugnt och ställa frågor om både hur dagen varit samt djupare saker om vad det är som ger mening i deras liv gjorde att patienten kände sig sedd och hörd. Detta gjorde att deltagarna vågade öppna upp och diskutera sådant som är känsligt eller högst personligt (Hupkens et al., 2020). Den personcentrerade omvårdnaden följer även med i det hälsofrämjande arbetet då det hälsofrämjande arbetet går ut på att beskriver att den hälsofrämjande omvårdnaden handlar om sjuksköterskans arbete för att förebygga ohälsa och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskan ska sträva efter att identifiera och förebygga
hälsorisker samt motivera till förändrade levnadsvanor på ett individanpassat sätt. Den äldres egna resurser och kapacitet till egenvård ska beaktas av sjuksköterskan. Det hälsofrämjande arbetet innefattar även att sjuksköterskan undervisar och stöttar både den äldre och dennes
22
närstående i syfte att främja hälsa (Willman, 2014). Hupkens et al., (2020) menar att för att kunna uppnå Willman, (2014) mål med den hälsofrämjande omvårdnad krävs tålamod och uppmärksamhet från sjuksköterskans sida gentemot den äldre annars utförs det inte
personcentrerat.
7.2.2 Omgivningen
I resultatet framkom olika faktorer som påverkar motivationen till förändrade levnadsvanor.
Deltagarna påtalade att valmöjligheten att utföra aktiviteter nära hemmet var en faktor som underlättade förändrade levnadsvanor i form av fysisk aktivitet. Att i samtal med
sjuksköterskan lyfta vilken typ av aktivitet som deltagarna tyckte om att utföra var en annan faktor som hade en positiv inverkan på förändrade levnadsvanor. Hur lätt det var att
genomföra aktiviteten berodde även på stödet från familj och närstående. Med stöd från omgivningen ansågs förändringen av levnadsvanor gå lättare och smidigare än om
omgivningen inte var följsam till förändringarna. Kazemi Shishavan et al., (2018) skriver att stöd från familjen och övrigt socialt stöd var en viktig del för de äldre vid förändring av levnadsvanor. För att det sociala stödet ska ha bästa möjliga effekt bör den äldres närstående undvika vissa saker som exempelvis rökning. Då rökning ses som en social stund där den äldre umgås socialt så var den levnadsvana svårare och förändra än till exempel fysisk aktivitet som också kunde ses som social stund. Wiklund Gustin (2018) skriver också att det sociala stödet och det sociala sammanhanget är av betydelse för hur personen upplever en situation och är en resurs för att lyckas genomföra en förändring. Därför är det viktigt som sjuksköterska att identifiera den äldres nätverk och tillta omvårdnadsåtgärder ifall den äldre känner sig ensam. Ensamhet leder till dålig hälsa då människan behöver känna att den är i ett sammanhang (Wiklund Gustin, 2018).
7.2.3 Kunskapsnivå
Resultatet visade att kunskapsnivån hos de äldre var betydande för motivationen till att förändra levnadsvanorna samt förståelse för varför detta är viktigt utifrån deras situation.
Mbekwa Akoko et al., (2017) beskriver att kunskapen hos de äldre med hypertoni var låg och att det ger konsekvenser i efterlevnaden hos de äldre som är under processen att förändra levnadsvanorna. Med ökad kunskap så var motivationen högre samt att de bra
levnadsvanorna var lättare att bibehålla även längre fram i livet (Mbekwa Akoko et al., 2017). I resultatet framkom att med en ökad kunskapsnivå kunde de äldre märka positiva
23
effekter som att de kände sig mindre begränsade i livet vilket var en bidragande faktor till motivation till fortsatt förändrade levnadsvanor. Mbekwa Akoko et al., (2017) menar att kunskapen även bidrog till ökad motivation för att de äldre förstod hur levnadsvanorna påverkade deras kropp och upplevelse vilket även ökade följsamheten till sjuksköterskan (Mbekwa Akoko et al., 2017).
Ytterligare ett fynd i resultatet var att de äldre kände mer förtroende gentemot sjuksköterskan men också mer motivation när sjuksköterskan identifierade deras tidigare kunskap och kunde öka kunskapen inom de områden där den äldre hade kunskapsluckor. Willman (2014) skriver att omvårdnaden går ut på att sjuksköterskan bland annat ska urskilja den äldres kunskap inom det behandlande området, men även att utbilda den äldre så att den har tillräckligt med kunskap för att kunna genomföra och uppnå målen de tillsammans satt upp. Willman (2014) lyfter även, i likhet med resultatet, att alla äldre är olika individer och därför krävs det att omvårdnaden är personcentrerad. Eftersom alla äldre inte har samma erfarenheter och kunskap så krävs det att varje möte också blir unikt (Willman, 2014).
Kirkevold (2018) och Willman (2014) skriver att urskilja den äldre kunskap ingår i det hälsofrämjande arbetet. Eftersom den hälsofrämjande omvårdnaden går ut på att identifiera hälsorisker och undervisa är den äldres kunskapsnivå av betydelse att identifiera för att kunna arbeta personcentrerat (Kirkevold, 2018; Willman, 2014).
.
8. Slutsats
Det finns många faktorer av betydelse för ökad motivation till en förändring av levnadsvanor vid hypertoni bland äldre. De främsta fynden i den här studien är betydelsen av kunskap om hälsosamma levnadsvanor, sjukdomstillståndet och följdsjukdomar samt betydelsen av individanpassad information, vilket framkom i flera studier. Sjuksköterskan har en viktig roll både gällande att ge information men även att finnas tillgänglig som stöd vilket visade sig ha en motiverande effekt. Brist på kunskap visade sig vara en bidragande faktor till varför de äldre inte förstod allvaret med sjukdomstillståndet men heller inte såg betydelsen av att förändra sina levnadssätt.
24
9.Kliniska implikationer
Resultatet i denna studie kan vara till fördel för sjuksköterskeprofessionen genom att visa på ett behov av stöd, information och kunskap hos äldre med hypertoni. I resultatet framkom faktorer som motiverar äldre att förändra sina levnadsvanor men även sjuksköterskans roll för att öka motivationen. Resultatet belyser bland annat vikten av att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till den äldres önskemål och tidigare erfarenheter för att bygga upp en tillitsfull
relation. Resultatet bidrar även med vägledning till sjuksköterskeprofessionen om att äldre är i behov av att få individanpassad information för att kunna åstadkomma förändrade
levnadsvanor. Tidigare forskning visar att brist på kunskap om hypertoni och
levnadsvanornas funktion som icke - farmakologisk behandling. I denna studie visar
resultatet på att sjuksköterskan behöver identifiera vilken kunskap de äldre har sedan tidigare för att sedan anpassa informationen efter detta. Eftersom kunskap och information beskrivs vara nyckeln till förbättrad och ökad motivation till en förändring av levnadsvanor behövs en ökad utbildning till de äldre tillföras inom sjukvården idag.
Förslag på fortsatt forskning
Fortsatt forskning behövs om effekterna av sjuksköterskans insatser för att motivera de äldre till förändrade levnadsvanor. Det behövs även ytterligare forskning både i Sverige och
Europa om vilka faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor hos äldre med hypertoni samt sjuksköterskans roll för att motivera till detta.
10. Självständighet
Sanna Dennheim och Matilda Myhrborg har arbetat tillsammans genom hela denna
litteraturöversikt. Bakgrunden delades upp så att Sanna var ansvarig för rubrikerna “leva med hypertoni som äldre”, “omvårdnad vid förändrade levnadsvanor hos äldre” och den teoretiska referensramen. Matilda ansvarade för rubrikerna “hypertoni” och “levnadsvanor”.
Datainsamlingen har utförts gemensamt och samtliga artiklar som valts ut har lästs igenom av både Sanna och Matilda. I metodavsnittet delades rubrikerna upp mellan författarna men eftersom Sanna hade övergripande ansvar i bakgrunden så fick Matilda huvudansvaret för
25
metoddelen och skrev därför en rubrik mer. Samtliga rubriker som inledning, resultat, diskussion och slutsats delades upp jämt mellan författarna och diskuterades löpande under skrivtillfället.
26
11. Referenser
* Artiklar som ingår i resultatet
Abu, H., Aboumatar, H., Carson, K. A., Goldberg, R., & Cooper, L. A. (2018). Hypertension knowledge, heart healthy lifestyle practices and medication adherence among adults with hypertension. Eur J Pers Cent Healthc, 6(1): 108–114. 10.5750/ejpch.v6i1.1416
Almerud Österberg, A. (2014). Akut omhändertagande ur ett omvårdnadsperspektiv. I A-K.
Edberg., & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa (2 uppl.).
Studentlitteratur.
*Ashoorkhani, M., Majdzadeh, R., Gholami, J., Eftekhar, H., & Bozorgi, A. (2018).
Understanding Non-Adherence to Treatment in Hypertension: A Qualitative Study.
International Journal of communtiy based nursing and midwifery, 6(4).
10.30476/IJCBNM.2018.40838.
*Bayrak, D., & Tosun, N. (2018). Determination of Nursing Activities For Prevention of Heart Attack and Stroke in Hypertension Patients. International Journal of Caring Sciences, 11(2), 1073 - 1081.
Bokhour, B. G., Cohn, E. S., Cortés, D. E., Solomon, J. L., Fix, G. M., Rani Elwy, A., Mueller, N,, Katz, L. A., Haidet, P., Green, A. R., Borzecki, A. M., & Kressin, N. R. (2012).
The Role of Patients’ Explanatory Models and Daily-Lived Experience in Hypertension Self- Management. Journal of General Internal medicine, 27(12), 1626–1634. 10.1007/s11606- 012-2141-2
Dreja, K., & Drevenhorn, E. (2019). Blodtrycket och dess komplikationer. I A. Ekwall & A.
M. Jansson (red.), Omvårdnad & medicin (s. 141 - 153). Studentlitteratur.
*Durlak, D. (2020). Diet and Physical Activity among Elderly People - A survey study.
Polish Nursing, 76(2), 101 - 109. 10.20883/pielpol.2020.11
Folkhälsomyndigheten. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089abe/fo rslag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf
Folkhälsomyndigheten (2018). Folkhälsodata. http://fohm-
app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/B_HLV__bFyshals__bbdFys halsovrigt/hlv1sjuaald.px/table/tableViewLayout1/
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl.). Studentlitteratur.
27
*Gholamnejad, H., Darvishpoor-Kakhki, A., Ahmadi, F., & Rohani, C. (2019). Self-
Actualization: Self-Care outcomes among elderly patients with hypertension. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 24(3), 206 - 212. 10.4103/ijnmr.IJNMR_95_18
*Glynn, L., Casey, M., Walsh, J., Hayes, P. S., Harte, P. H., & Heaney, D. (2015). Patients' views and experiences of technology based self-management tools for the treatment of hypertension in the community: A qualitative study. BMC Family Practice, 16(119).
10.1186/s12875-015-0333-7
Hedelin, B., Jormfeldt, H., & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet- synen på hälsa och sjuklighet. I F. Friberg., & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder- perspektiv och förhållningssätt (2 uppl.). Studentlitteratur.
Hylen Ranhoff, A. (2018). Förebyggande och hälsofrämjande omvårdnad. I M. Kirkevold, K.
Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (red.), Geriatrisk omvårdnad - God omsorg till den äldre patienten (2:a uppl.). Liber
Hupkens, S., Goumans, M., Derkx, P., & Machielse, A. (2020). Nurse's attunement to patient's meaning in life - a qualitative study of experiences of Dutch adults ageing in place.
BMC nursing, 19(1). https://doi.org/10.1186/s12912-020-00431-z
Kazemi Shishavan, M., Asghari Jafarabadi, M., Aminisani, N., Shahbazi.M., & Alizadeh, M.
(2018). The association between self-care and quality of life in hypertensive patients:
findings from the Azar cohort study in the North West of Iran. Health Promot Perspect. 8(2):
139–146. doi: 10.15171/hpp.2018.18
Kirkevold, M. (2018a).Personcentrerad omvårdnad- centrala perspektiv. I M. Kirkevold, K.
Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (red.), Geriatrisk omvårdnad - God omsorg till den äldre patienten (2:a uppl.). Liber
Kirkevold, M. (2018b). De äldres integritet. I M. Kirkevold., K. Brodtkorb., & A. Hylen Ranhoff (red.), Geriatrisk omvårdnad- God omsorg till den äldre patienten (2 uppl.). Liber.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & kultur
Lidén, E. (2015). Omvårdnadens institutionella inramning. I A. Ehrenberg & L. Wallin (red.), Omvårdnadens grunder - Ansvar och utveckling. Studentlitteratur
Liljequist, D., & Törnvall, E. (2017). Informatik och eHälsa. I J. Leksell & M. Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 295- 331). Liber.
*Lönnberg, L., Damberg, M., & Revenäs, Å. (2020). “It’s up to me”: the experience of patients at high risk of cardiovascular disease of lifestyle change. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 38 (3), 340 - 351. https://doi.org/10.1080/02813432.2020.1794414
28
Magobe, N. B. D.,Poggenpoel, M & Myburgh, C. (2017). Experiences of patients with hypertension at primary health care in facilitating own lifestyle change of regular physical exercise. Curationis, 40 (1), 1 - 8. 10.4102/curationis.v40i1.1679
*Marshall I. J., Wolfe C.D.A., & McKevitt C. (2018). 'People like you?': how people with hypertension make sense of future cardiovascular risk-a qualitative study. BMJ Journals, 8 (11). 10.1136/bmjopen-2018-023726
Mbekwa Akoko,B., Nde Fon, P., Cheofor Ngu, R., & Blackett Ngu, K. (2017). Knowledge of Hypertension and Compliance with Therapy Among Hypertensive Patients in the
Bamenda Health District of Cameroon: A Cross-sectional Study. Cardiol Ther 6(1): 53–67.
10.1007/s40119-016-0079-x
McCance, T., & McCormark, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell., & M.
Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. Liber.
Mensen, L. (2018). Biologiskt åldrande. I M. Kirkevold., K. Brodtkrob., & A. Hylen Ranhoff (red.), Geriatrisk omvårdnad- God omsorg till den äldre patienten (2 uppl.). Liber.
*Pourmand, P., Doshmangir, L., Ahmadi, A., Noori, M., Rezaeifar, A., Mashhadi, R., Aziminia, R., Pourmand, A., & Vladimir S. Gordeev, V. S. (2020). An application of the theory of planned behavior to self-care in patients with hypertension. BMC Public Health, 20(1). 10.1186/s12889-020-09385-y.
RomØren, T. I. (2018). Äldre, hälsa och hjälpbehov. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A.
Hylen Ranhoff (red.), Geriatrisk omvårdnad - God omsorg till den äldre patienten (2:a uppl.). Liber
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod (2 uppl.). Studentlitteratur
Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet rörelse och rörlighet. IA-K. Edberg., & H. Wijk (red.), Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa (2 uppl.). Studentlitteratur.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018a). Forskningsetik. I L. Sandman & S. Kjellström (red.), Etikboken - Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018b). Delaktighet. I L. Sandman & S. Kjellström (red.), Etikboken - Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (Mars 2017). SBU:s handbok - Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf
Socialstyrelsen (10 april 2015). Din skyldighet att göra patienten delaktig - Handbok för vårdgivare, chefer och personal. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
