Svenskt julfirande
En studie av bilderböcker utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
Kandidatarbete i sociologi 61-90 hp, 1305
Författare: Jessica Edekling och Ida Jonskog Handledare: Gunilla Albinsson
Blekinge Tekniska högskola
Sektionen för management VT 2010
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för management
Arbetets art: Kandidatarbete 15p
Sociologi, påbyggnadskurs 61-90p
Titel: Svenskt julfirande, En studie av bilderböcker utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv
Författare: Jessica Edekling Ida Jonskog Handledare: Gunilla Albinsson
Abstract
Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ”Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras?”, ”Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?” och ”Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000- talet?”. I relation till syftet valdes den kunskapssociologi som företräds av Peter L. Berger och Thomas Luckmann som teori. För att kunna analysera bilderböckerna användes den kvalitativa metoden diskursanalys som går ut på att analysera text för att identifiera mönster, teman och diskurser. Dessutom tillämpas Gustaf Cavallius analysmetod Bilderbok och bildanalys i arbetet för att undersöka bilderna och dess relation till texten. Vid bearbetningen av materialet utkristalliserades sex diskurser: julförberedelser, julfirande med familj, släkt och andra närstående, julklappsutdelare, måltider under julen, juldekorationer samt religion och folktro. Dessa diskurser valdes för att de tillsammans speglar det svenska julfirandet i bilderböckerna. I resultatet analyserades först böckernas bilder var för sig och därefter analyserades de tillsammans med texten. Analysen visar att det förekommer både likheter och skillnader mellan bilderböckernas framställningar av julfirandet samt i relation till de etnologiska studierna. En iakttagelse är att den äldsta och den nyaste bilderboken har mest gemensamt, bland annat när det gäller de förberedelser, de religiösa inslag samt den givmildhet som speglas i julfirandet. Vår slutsats är att traditioner ständigt förändras genom att nya inslag tillkommer medan inslag utan funktion försvinner. Bilderböcker och andra berättelseformer är genom historien och än idag en källa för socialisering av traditioner, kunskaper och normer.
Nyckelord Traditioner
Svenskt julfirande Bilderbok
Socialkonstruktivistiskt perspektiv Kunskapssociologi
Diskurs
Blekinge Institute of Technology Department of Management
Course: Bachelor’s essay 15hp
Sociology 61-90hp
Title: Swedish Christmas celebration, A study of picturebooks from a social constructivistic perspective
Author: Jessica Edekling Ida Jonskog Tutor: Gunilla Albinsson
Abstract
The Bachelor’s essay seeks to draw from a social constructivistic perspective to describe and analyze how Christmas is produced in three picture books. We wanted to investigate how the Swedish Christmas celebration is portrayed in picture books with different focus and timing in relation to ethnological studies in the subject area. The picture books chosen are: Petters och Lottas jul by Elsa Beskow, Julgröten by Sven Nordqvist and Emilias jul by Anna Dunér and Kirsten Raagaard. The research questions within the essay are: “How is Christmas celebration portrayed in words och pictures in the picture books Petters och Lottas jul, Julgröten and Emilias jul, and which discourses can be identified?”, “What similarities and differences exist between the three presentations?” and “How do the discourses relate to ethnological studies that reflects the Swedish Christmas celebration from the late 1800s until the 2000s?”. In relation to the purpose of the essay we chose The Social Construction of Reality that Peter L.
Berger and Thomas Luckmann represent as theory. In order to analyze the picture books we used the qualitative method of discourse analysis which focuses on analyzing text to identify patterns, themes and discourses. In addition, we used Gustaf Cavallius method for analyzing, Bilderbok och bildanalys, in the essay to be able to examine the picture and its relation to the text. In the preparing of the material there crystallized six discourses: Christmas preparations, Christmas celebrations with family, relatives and other loved ones, deliverer of Christmas packages, meals during Christmas, Christmas decorations, as well as religion and folklore.
These discourses were elected because they combined portray the Swedish Christmas celebrations in the picture books. In the results we first analyzed the books pictures separately and then we analyzed them together with the text. The analysis shows that there are both similarities and differences between the picture books descriptions of Christmas celebrations and in relation to the ethnological studies. One observation is that the oldest and the newest picture book have the most in common, particularly with regard to the preparations, the religious elements, and the generosity that is reflected in the celebration of Christmas. Our conclusion is that traditions are constantly changing through additions of new features while elements with no function disappear. Picture books and other narrative forms are throughout history and still today a source of socialization of traditions, knowledge and norms.
Key words:
Traditions, Swedish Christmas celebration, Picture book, Social Constructivistic perspective, The Social Construction of Reality and Discourse.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Gunilla Albinsson för den inspiration, de uppslag och den aktiva hjälp som hon givit oss under arbetets gång.
Vi vill även tacka Dag Beskow, Sven Nordqvist och Kirsten Raagaard för att de har givit oss tillåtelse att använda bilder från böckerna i vårt kandidatarbete, samt Anna Dunér och Ulla Rhedin för den information som de har bidragit med.
Avslutningsvis vill vi tacka våra respektive familjer för ert stöd och tålamod, utan er hade det varit omöjligt för oss att genomföra vårt kandidatarbete.
Jessica Edekling & Ida Jonskog
