• No results found

Kvinnor i boxningsmatch med den manliga normen Av

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnor i boxningsmatch med den manliga normen Av"

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

Kvinnor i boxningsmatch med den manliga normen

En hermeneutisk studie om kvinnors yrkesidentitet inom mansdominerade yrken

Av

Firdos Beyan & Luiza Arutunjan

(2)

Sammanfattning

Den patriarkala samhällsstrukturen är något som idag även är etablerat i arbetsmarknaden där yrkena antingen stämplas som manliga eller kvinnliga. Detta har bidragit till att kvinnor tilldelats den underordnade positionen i den vertikala relationen med männen. Syftet med denna studie är att genom ett hermeneutiskt förhållningssätt förstå hur kvinnors yrkesidentitet formas inom mansdominerade yrken, alltså då de utsätts för motsättning av genusnormer. Resultatet påvisade att kvinnornas kamp inom de mansdominerade yrkena liknade en boxningsmatch, där kvinnorna antingen intog ett anfalls - eller försvarsläge. Kvinnorna som intog anfallsläge trotsade den manliga normen genom att forma en yrkesidentitet som inte var ett resultat av anpassade förändringar efter den manliga normen. De använde motståndet som ett motiverande verktyg för att göra karriär, vilket för många av kvinnorna resulterade till att de tog hem förstapriset i boxningsmatchen. Kvinnorna som intog försvarsläge formade en yrkesidentitet som var anpassat efter den manliga normen för att accepteras och reducera det hårda utanförskapet. Detta gjorde de genom att minska på den kvinnliga ytan och stärka den manliga.

Nyckelord: Kvinnor, Mansdominerade yrken, Könsstereotyper, Manliga normen, Upplevelser

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund ... 5

1.1 SYFTE & FRÅGESTÄLLNING ... 6

2. Tidigare forskning ... 6

2.1KVINNORS KARRIÄRMÖJLIGHETER & PROFESSIONELLA IDENTITET ... 7

2.2KVINNORS STRATEGIER ... 8

2.3KVINNOR I MANUELLT ARBETE ... 9

2.4KVINNORS EMOTIONELLA ARBETE ... 11

2.5 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 12

3. Teoretisk och begreppslig referensram ... 13

3.1GENUSTEORETISKA PERSPEKTIV PÅ IDENTITET ... 13

3.2GOFFMANS DRAMATURGISKA TEORI ... 15

4. Metod ... 17 4.1URVAL ... 19 4.2FÖRFÖRSTÅELSE ... 19 4.3DATAINSAMLING ... 20 4.4ANALYS ... 21 4.5INLEDANDE TOLKNING ... 21 4.6FÖRDJUPAD TOLKNING ... 22 4.7HUVUDTOLKNING ... 22 4.8ETISKA PRINCIPER ... 22 5. Resultat ... 23 5.1INLEDANDE TOLKNING ... 23 5.2SAMMANFATTNING ... 25 6. Fördjupad tolkning ... 26

6.1KVINNORNAS UPPLEVELSE AV DEN MANLIGA NORMEN ... 26

6.2ATT VARA KVINNA/PÅMINNS OM ATT MAN ÄR KVINNA ... 27

6.3KVINNAN ANPASSAR SIG ... 30

6.4KVINNORNAS UPPLEVELSE AV MÄNNENS UTESLUTNINGSSTRATEGIER ... 32

6.5TRAKASSERIER GENTEMOT KVINNAN ... 34

6.6KVINNANS IDENTITET OCH IDENTITETSFÖRÄNDRING ... 35

6.7KVINNORS STRATEGIER ... 36

7. Huvudtolkningen boxningsmatch ... 38

7.1ANFALL ... 38

7.2FÖRSVAR ... 40

(4)

8.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 41

8.2TIDIGARE FORSKNING ... 42

8.3TEORETISK OCH BEGREPPSLIGREFERENSRAM ... 44

8.4SJÄLVKRITISKA METODOLOGISKA REFLEKTIONER ... 46

8.5FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 46

9. Källhänvisning ... 48

(5)

1. Inledning och bakgrund

Jag kommer ihåg en gång när vi var ute och skulle berätta om brandskydd, då kunde det komma fram gubbar som sa “Hur ska du kunna dra ut mig”. Flera gånger kunde jag även höra hur det inte var någon idé att kvinnor sökte sig till yrket då de inte skulle kunna klara testerna . - (K1 – kvinnlig brandman)

Citatet påvisar att de gamla könsrollerna fortfarande lever kvar i arbetslivet, trots policy för jämställdhet och mot könsbaserad diskriminering samt sexuella trakasserier. Kvinnor

förknippades med rollerna inom hemarbete som kopplades samman med negativa attribut där kvinnan ansågs vara ointresserad, instabil och krånglande. Dessa attribut som ansågs vara avvikande och tillföra problem, vilket var motsatsen till den syn som fanns på män. Under 1960-talet ökade behovet av arbetskraft som ledde till att det började införas arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsreformer. Reformerna bidrog till att kvinnor fick möjlighet till att komma ut i arbetslivet som männen, men dessa tider skilde sig från männens då kvinnor endast fick arbeta i deltid. Detta förändrades mot 1980-talet, då kvinnors och mäns arbetstider började närma sig varandra (Blomberg & Niskanen, s. 16, 2013). Skillnaderna i mäns och kvinnors villkor i form av möjlighet och förutsättningar började diskuteras i samhällsdebatter. Dessa debatter ledde till att fasta könsroller som var kopplade till män och kvinnor allt mer började uppmärksammas. Dessa grundade sig i stereotyper och könsroller och som visade sig skapa både möjligheter och begränsningar för kvinnor och män inom bland annat politik och arbetsliv (Blomberg & Niskanen, 2013, s. 8).

Kampen mot kvinnoförtrycket utspelade sig i form av feministiska rörelser.

Radikalfeminismen är en rörelse som började verka på 1960-talet i Europa, Australien och USA. Inom rörelsen råder en kamp om de patriarkalt förtryck som kvinnor utsätts för. Fokus ligger på bland annat sexuella förtryck, kvinnomisshandel och kvinnohat som det patriarkala samhällssystemet gett upphov till. Det patriarkala samhällssystemet indikerar ett samhälle där män besitter en makt och dominans inom alla områden i samhället som anses vara naturligt och osynligt. Detta system är alltså något samhällets individer skolas in i under livets gång och därav blir en del av en osynlig maktordning som uppfattas som naturlig (Gemzöe, 2005, s.50).

Det patriarkala samhällssystemet i samband med de könsstereotypiska rollerna har även satt en grund för mäns och kvinnors möjligheter och begränsningar inom arbetslivet. Då kvinnor historiskt associerats med arbetsuppgifter som att ta hand om familj, barn, sjuka och allt som var relaterat till hemmet har påverkat vilka områden kvinnan har möjlighet att arbeta inom. Dessa arbetsuppgifter har institutionaliserats och industrialiserats och därmed omvandlats till avlönade arbetsområden som kvinnor har möjlighet att arbeta inom. Den historiska

arbetsindelningen har suttit en grund för de könsstereotyper som är avgörande i arbetslivet. Teknik, administration, handel och transport är yrkesområden som är mansdominerade medans kvinnor dominerar över yrken som sjukvård, socialvård, restaurang, städning och annat som speglar de funktioner som kvinnan hade i hemmet. Detta innebär att både kvinnor och män blir underrepresenterade respektive överrepresenterade inom olika yrken då

(6)

hierarkisk uppsatta yrken som pekar på att en vertikal arbetsindelning är en del av samhällssystemet (Alvesson & Due Billing, 1999, s.84).

Kvinnans röst kring det patriarkala samhällsstrukturen har under flera års tid tystats ned i form av våldtäkt och sexuella trakasserier och därmed inte lyckats bli hörd och

uppmärksammats. Me too är ett exempel på en rörelse som sedan år 2006 varit aktiv med att protestera emot mannens överordnade position och makt över kvinnor. Rörelsen började ta ställning på sociala medier i form hashtaggen #metoo som sedan spreds vidare viralt av kända individer. Hashtaggen resulterade till att kvinnor började träda fram och publicera berättelser kring kränkningar och övergrepp de erfarit – främst inom arbetslivet (NE, 2020).Denna rörelse har bidragit till att frågan om kvinnors position i samhället än en gång aktualiserats (Svenska dagbladet, 2019). Arbetsmiljöverket har under 2017 - 2019 infört en nationell inspektionsinsats som förväntas förebygga arbetsmiljöer där det råder kränkande särbehandling och trakasserier gentemot kvinnor. Insatsen förväntas bidra till att den

normaliserade tystnadskulturen bryts och att anmälningar och varningstecken tas på allvar av arbetsgivarna och vidta åtgärder (Arbetsmiljöverket, 2017). Rörelsen har dessutom väckt debatter och gjort människor mer vaksamma kring sexuella trakasserier och därmed har det börjat vidtas förebyggande åtgärder.

1.1 Syfte och frågeställning

Den patriarkala samhällsstrukturen är något vi själva upplevt då vi båda tillhör det kvinnliga könet och därmed tillhör den utsatta gruppen. Just därför har det väckts ett intresse att undersöka kvinnors möjligheter och begränsningar i dagens samhälle. Mer specifikt valde vi att undersöka hur kvinnors situation ser ut i arbetslivet. Detta problemområde är intressant eftersom kvinnor trätt in på fler och fler yrkesområden under de senaste decennierna, samtidigt som många yrken fortfarande präglas av könsstereotypa idéer. Vi har tagit del av flera studier kring kvinnor inom mansdominerade yrken, men insåg att det rådde en brist i studier om hur kvinnans yrkesidentitet formas inom mansdominerade yrken. Vårt syfte är att undersöka denna situation djupare, för att bättre förstå hur kvinnor formar sig en

yrkesidentitet delvis i motsättning med genusnormer. Vi har därför valt att basera studien på forskningsfrågan: “Hur formas kvinnors yrkesidentitet inom mansdominerade yrken?” Avsikten med forskningsfrågan är att genom en hermeneutisk studie få åtkomst till kvinnors subjektiva upplevelser. Vi hoppas kunna bidra till ett resultat som kan leda till en djupare förståelse kring forskningsfrågan och förhoppningsvis uppmärksamma kvinnors ibland motsägelsefulla roll i arbetslivet.

2. Tidigare forskning

I detta delavsnitt kommer vi att presentera tidigare forskningsartiklar som vi valt att inkludera i denna studie som stöd för det ämne vi behandlar. I syfte till att finna struktur i tidigare forskning delades artiklarna in i teman som är kännetecknande för det forskningarna handlar om. Därefter redogörs flera korta sammanfattningar av vad studierna under varje tema gemensamt kommit fram till. Våra tidigare forskningsartiklar är både svenska och internationella. Vi har använt oss av följande sökord: mansdominerade yrken, male-dominated occupations, women, kvinnan som avvikande, police officers och women work gender. De tidigare forskning artiklarna är nedbrutna i följande teman: kvinnors

(7)

2.1 Kvinnors karriärmöjligheter och professionella identitet

I detta undertema kommer vi att presentera en sammanfattning av två artiklar som behandlar frågor kring kvinnans möjlighet till att uppnå karriär och inta en professionell identitet – frågor om hur kvinnor lyckas eller inte lyckas skapa en position och identitet i

mansdominerade yrken. De yrken som idag anses vara mansdominerade har genom tiderna alltid utförts av män, vilket är anledningen till varför män är normen i de yrkena. Detta avsnitt redogör för hur kvinnorna i de tidigare forskningarna arbetar mot den manliga normen.

I artikeln Out of the frying Pan, into the fire? Persistent gender barriers in Australian fire-fighting and challenges for HRM skriven av Batty & Burchielli (2011) studerades

australienska kvinnliga brandmän. Författarna studerade kvinnornas erfarenheter och upplevelser kring den stora underrepresentationen inom yrket. Studien var en kvalitativ fallstudie där 21 kvinnor intervjuades som antingen jobbade som brandman i dagsläget, eller som tidigare arbetet inom yrket. Intervjuerna delades upp i två fokusgrupper och det gjordes även en skriftlig enkät. I studien belyser Batty & Burchielli den horisontella och vertikala könsfördelningen. Stereotypisering lyfts bland annat upp som beskrivs vara en av de

grundläggande faktorerna till att kvinnor är en minoritet inom brandmansyrket. En brandman är ”stor och stark” vilket inte är något kvinnan förknippas med, utan anses vara svag och sårbar. Kvinnors upplevelser av mansdominerad miljö baserades på att yrket brandman ansågs vara manligt och att kvinnan inte klarade av ett sådant tufft arbete. Kvinnorna i artikeln nämner även att det råder organisatoriska hinder, då arbetskläderna är anpassade för män. Kläderna var skräddarsydda för stora och kraftiga män vilket gjorde det jobbigt för kvinnorna att arbeta med dem. Sammanfattningsvis har man i denna studie kommit fram till att kvinnan inom ett mansdominerat yrke konstruerar en ny yrkesidentitet för att tillfredsställa arbetsplatsen. Detta innebär att kvinnan genomgår konfliktfyllda känslor av att behöva

förändras och aldrig få den respekt och uppmärksamhet för det utförda arbetet.

(8)

2.2 Kvinnors strategier

Detta undertema handlar om fysiskt tunga yrken som är mansdominerade - vilka strategier använder kvinnor för att skapa sig en plats inom dessa yrken.

Deborah & Giuffre (2010) har studerat kvinnliga kockar och konflikten mellan arbete och familjen som är en underliggande orsak till att kvinnor är underrepresenterade i

mansdominerade yrken. Studiens syfte är att studera kvinnliga kockars erfarenheter och upplevelser av att balansera arbete och familj. Studien var en kvalitativ studie där man utförde semistrukturerade djupintervjuer med 33 kvinnor som jobbade eller hade erfarenhet som professionella kockar. Kvinnorna i studien delade med sig av hinder och utmaningar som de handskades med dagligen. Kvinnorna var tvungna att upprätthålla en roll för att bekämpa stereotyper om kvinnliga ledare. Inom restaurangbranschen ansågs kvinnliga kockar vara dåliga ledare och alltför emotionella. Inom restaurangkök så var det männen som befann sig högt upp i arbetshierarkin, på grund av att männen ansågs vara kvalificerade chefer. Männen var enkla och okomplicerade som inte hade familjeansvar, medan kvinnan framstod som ostabil, vilket påverkade vilka arbetsuppgifter kvinnorna fick och blev nekade till. Det var vanligt för de kvinnliga kockarna att välja bort tanken om att skapa familj, dels för att inte förlora sitt jobb men även för att inte gå miste om karriärmöjligheter. Det fanns kvinnor i studien som hittade ett sätt att balansera arbete och familj men fick enormt mycket stöd av sin make eller jobbade upp sig i flera år för att få en relativ flexibilitet. Kvinnorna led av stress, ångest och skuldkänslor av att fysiskt vara frånvarande som mamma.

I en studie av Rubin (2018) var intresset att studera kvinnor inom mansdominerade yrken. Mer specifikt att studera hur relationen såg ut mellan den rådande sexismen på arbetsplatsen och kvinnans mentala hälsa och jobbtillfredställelse. I syfte till att besvara detta hade 190 kvinnor från en fackförening i Australien och som jobbar inom mansdominerade yrken medverkat. Kvinnorna tilldelades online-enkäter där de fick besvara frågor kring den sexism som råder på deras arbetsplatser samt frågor kring deras upplevelser om hur denna sexism påverkar deras jobbtillfredställelse samt mentala hälsa. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna upplevde att sexismen på arbetsplatsen påverkat dem negativt. Kvinnornas känsla av tillhörighet inom industrin var svag vilket därefter bidrog till sämre jobbtillfredsställelse och hälsa. Studien kom fram till att sexismen leder till att männen utsätter kvinnorna för mobbning, utfrysning och bortstötning. Dessa handlingar orsakar därmed att kvinnorna känner en ensamhet och alienation på sin arbetsplats. I denna studie ligger även fokus på två typer av sexism: organisatorisk och interpersonell. Den organisatoriska sexismen syftar på att den ojämställdhet som är könsbaserad och kopplas till formella faktorer inom organisation, medans den interpersonella avser den sexism som utförs från specifika individer inom organisationen och utspelar sig i form av sexistiska och trakasserande kommentarer samt handlingar.

(9)

vara kapabel till att bemästra svårare arbetsuppgifter. Den negativa synen på kvinnans färdigheter skapade maktrelationer där kvinnan underordnade position begränsade dess möjligheter till karriärutveckling. Kvinnorna i denna studie berättade att de hade accepterat dess roller på arbetsplatsen och försökte upprätthålla en positiv bild av dess identitet genom att koppla dess identitet till andra roller. Rollen som en vän, mamma, artist och andra roller som inte var kopplade till dess yrkesidentitet.

Deborah & Giuffre (2010) kom fram till att kvinnorna som arbetade inom

restaurangbranschen var tvungna att arbeta hårdare för att bekämpa stereotyperna men även för att komma högre upp i hierarkin. Dessutom var kvinnorna tvungna till att balansera arbete med familjeansvar i ett mansdominerat yrke och ibland även avstå från barnafödande för att inte förstöra sina karriärmöjligheter. Kvinnorna i studien berättade om hur specifika

arbetsuppgifter kunde tilldelas och inte tilldelas på grund av sitt kön. Detta är sammankopplat med vad Rubin (2018) menar att kvinnors karriärmöjligheter drabbas på grund utav den rådande sexismen då det leder till psykiskt ohälsa. Den rådande sexismen utsatte kvinnorna för mobbning, utfrysning och bortstötning vilket resulterade till att kvinnorna väljer att lämna arbetsplatsen. Detta är ännu en bortförklaring till att kvinnor anses vara känsliga och inte klarar av att jobba på ett mansdominerat yrke. Kvinnor får stå ut med männens jargong och sexistiska skämt för att inte falla inom ramen för de stereotyper om kvinnor men främst för att inte förlora sitt jobb. Kvinnorna var alltså tvungna att acceptera den hårda diskriminerande jargongen för att inte uppfattas som känslig och passa in för att kunna underhålla deras

karriärmöjligheter. Detta stämmer dessutom överens med Windels och Mallia (2014) studie om kvinnor och män har liknande möjligheter för karriärutveckling i form av lärande. De menar att brist på erfarenhet hos kvinnorna orsakade att de hade svårt med att nå en hög identitet i hierarkin på arbetsplatsen. Kvinnor utsätts för skeva könsförväntningar som eliminerar karriärmöjligheterna. Maktrelationer på en arbetsplats är dessutom orsaken till att kvinnan begränsas i karriärutvecklingen vilket resulterar till att kvinnorna i den här studien precis som de andra två accepterar dessa särbehandlingar och upprätthåller en positiv attityd för att passa in.

2.3 Kvinnor i manuellt arbete

I detta undertema beskrivs hur kvinnornas kompetens nedvärderas. Männen påstod att kvinnan var inkompetent och använde sig av felaktiga termer. Kvinnors otydlighet associerades med brist på kunskap, kompetens och erfarenhet. De kvinnor som var respekterande och skickliga ansågs vara “tomboy”, Kvinnorna formar en ny identitet på grund av viljan till att passa in och bli accepterad.

Denissen (2010) genomförde en kvalitativ studie som bestod av 50 intervjuer med kvinnor som arbetade inom byggbranschen. Författaren undersökte hur kvinnan skapade en

yrkesidentitet i ett mansdominerat yrke. Denissen beskriver att det råder en maskulin definition av arbetet, detta ledde till att män skapade genus genom att utföra arbetet maskulint. Detta resulterades till att kvinnorna behövde arbeta hårdare för att bevisa att arbetet var hanterbart, då kravet var att arbeta maskulint. Kvinnan arbetade utifrån att bygga upp en manlig identitet och även satte krav på sig själv att kunna bära tungt, vara fysiskt stark och arbeta fort. Kvinnan möttes av motstridiga förväntningar, hon var tvungen att vara

(10)

Cettner (2008) skriver i sin avhandling ”Att vara kvinna i byggbranschen” som är en genusanalys kring kvinnors upplevelser och erfarenheter inom byggbranschen. Studien omfattar elva intervjuer med kvinnor om arbetsvillkor och karriärmöjligheter som civilingenjörer inom väg och vatten i byggbranschen. Studien visar på att den historisk traditionella manliga byggbranschen kvarstår oförändrad än idag. Kvinnan är en minoritet med begränsat utrymme till att arbeta med liknande villkor som männen. Studien lyfter dessutom upp statistik om att kvinnan är antalsmässigt och ekonomiskt underordnad inom byggbranschen. Att arbeta i en mansdominerad miljö, innebär utanförskap och ensamhet för kvinnorna i studien. Yrket är anpassat till den manliga kulturen där teknikens referensram är skapad för män. Cettner (2008) skriver om hur kvinnorna upplever att det råder en

segregation där kvinnans förväntningar på arbetsplatsen skiljer sig enormt från mannens. De strikta normerna lämnar kvinnan med tvivel och misstro, vilket resulterar i att kvinnorna kämpar med att bygga upp en trovärdighet som ingenjör. Kvinnorna förblir avvikande, där de konstant anpassar sig efter den norm som råder på de mansdominerade arbetsplatserna. Kvinnorna i studien utsattes även för diskriminerande attityder och skämt, vilket var svårt att vänja sig vid.

Smith Rolston (2010) genomförde ett etnografiskt fältstudie som på gick i 20 månader där hon undersökte sambandet mellan genus och teknik. Genom vardagliga samtal, deltagande observationer av fyra gruvor och språklig analys av radiokommunikation vid gruvorna genomförde hon detaljerade språkliga analyser för att studera hur genus avbildas, förstärks och ifrågasätts. Studien visade att inkompetens var feminiserad och att kunskap förknippades med maskulinitet. Kvinnorna ansågs vara otydliga och oftast använde de sig av felaktiga termer, vilket männen störde sig på, vilket var gemensamt bland männen på alla arbetsplatser. Männen tyckte att kvinnorna talade fel om mekaniska problem och förknippade dem med inkompetens om brist mekanisk kunskap och förmåga. De kvinnor som var respekterande och skickliga ansågs vara “tomboy” på grund av att de svor, förstod sig på männens jargong och kunde få smuts under naglarna. Kvinnorna formade en ny identitet på grund av viljan till att passa in och bli accepterad. Vissa av kvinnorna betraktade könsskillnaderna som motiverande till att jobba hårdare, bära tungt och bete sig maskulint, detta då det minimerade fördomarna och det hårda utanförskapet. Kvinnorna förändrades även utanför arbetet då den konstanta anpassningen formade en ny könsidentitet som påverkade kvinnorna utanför arbetsvärlden. De anammade dessa egenskaper som de försökte efterlikna, vilket i längden formade en typ av identitet. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att accepteras och förhålla sig till de villkor som råder på arbetsplatsen. Kvinnliga gruvarbetare var tvungna till att ha skinn på näsan och framstå som tuffa. Genom att ignorera inslagen av sexism anammade de manliga attityder och jargong för att bli medlemmar av kollektivet. Vissa kvinnor började känna en typ av tillfredsställelse av att jobba i ett mansdominerat yrke, på grund av utmaningen och drivet. Å andra sidan fanns det kvinnor i studien som var tvungna att säga upp sig som

gruvarbetare på grund av oregelbundna tider och för att det krockade med att vara en mamma som var tvungen att ta hand om barn. Detta var även en av anledningarna till varför

kvinnorna ansågs vara svaga och inkompetenta.

(11)

som råder i arbetsplatsen. Denissen (2010) kom i sin studie även fram till liknande resultat som presenteras ovan. Alltså att kvinnorna utsattes för kränkande behandlingar och

förväntningar på att kvinnan har förmågan till att arbeta som en man. Kvinnorna hotades få sparken ifall arbetet inte utförs rätt vilket står under ramen för att kunna bära tunga redskap, orka fysiskt och hårt. Något som alla tre tidigare studier hade gemensamt var att alla kvinnor kände någon typ av behov av att anpassa sig för att inte anses vara avvikande. Det resulterade till att kvinnorna förhoppningsvis utvecklade strategier för att tackla utanförskapet.

Kvinnorna anammade egenskaper som tuff, “tomboy”, feminin, forma en ny könsidentitet, bli omtyckt av männen och skapa vänskapliga band. Rolston (2010) skriver om hur kvinnliga gruvarbetare var tvungna att visa sig tuffa för att passa in och för att komma in i det manliga nätverket ignorera de sexistiska skämten samt lära sig hantera de manliga attityden. Denissen (2010) redovisade strategin om “ tomboy”, som innebär att kvinnan beter sig som männen men inte identiska med dem. Det vill säga att kvinnorna försökte bli en medlem av männen och började inta manliga intressen, välja de smutsiga men även inta de hårdare

arbetsuppgifterna för att bli bekräftad.

2.4. Kvinnors emotionella arbete

I detta undertema lyfts det två tidigare forskningar som diskuterar emotionellt arbete på arbetsplatser. Forskningar om hur kvinnor påverkas emotionellt när de utsätts för motstånd i form av den manliga normen.

I en artikel av Kalm (2019) presenteras och diskuteras ett forskningsresultat om hur kvinnors karriärmöjligheter inom akademin ser ut jämfört med män. Studien syftade till förstå hur det fortfarande råder en vertikal arbetsdelning mellan könen trots att det finns

jämställdhetsprojekt och politiska beslut som avser till att motverka diskrimineringen. Artikeln lägger fokus på fenomenet akademiskt hushållsarbete. Akademiskt hushållsarbete definieras i artikeln som uppsättning av sysslor som är etablerade inom en given institution och som gynnar alla inom institutioner men som inte behöver utföras av alla.

Det belyses vidare att akademiskt hushållsarbete är ett exempel på en osynlig arbetsdelning där kvinnor blir underordnade. Artikeln lyfter ett resultat som säger att både kvinnor och män rapporteras utföra lika mycket servicearbeten men att kvinnor är överrepresenterade när det kommer till inre servicearbeten. Denna fördelning anses bero på att det är fler kvinnor som tillfrågas att utföra sysslor som tillhör inre service, fler kvinnor än män tackar ja till sådana förfrågningar och fler kvinnor än män erbjuder sig att utföra inre service som behövs. Forskningen visar dessutom att kvinnor har en svaghet att finna intresse för annat än huvudarbetet samt tenderar att känna sig obekväma inom miljöer där det råder konkurrens. Kvinnor anses även vara könet som lägger stor vikt på relationer, familj och annat som inte tillhör arbetet och därav inte har tiden att ägna åt forskning.

I Bouchers (2016) studie är syftet att undersöka hur Surface acting används av mellanchefer inom vårdindustrin vid hantering och interaktion med högre uppsatta chefer. Med Surface acting menas att individen framvisar känslor som inte stämmer överens med hur hen

(12)

Resultatet påstod att Surface acting var något som brukades mer av kvinnliga ledare än manliga. Kvinnorna utövade surface acting gentemot de högre tjänstemännen i syfte till att kunna hantera det aggressiva verbala kommunikationssättet som mäktiga chefer tenderar att använda sig av. Genom att framvisa lugna känslor kunde de lugna chefen och upprätthålla en god kommunikation. Då de kvinnliga mellancheferna ingick i en vertikal relation med de överordnade ansåg de att de var tvungna att framvisa önskade känslor inom organisationen för att de befann sig i en underordnad position i den relationen. Studien visade att kvinnor var mer benägna till att upprätthålla mer långvariga relationer med surface acting än män.

Kvinnor tenderar även att under de långvariga relationerna upprätthålla relationer där det sker konversationer om relationer. Studien visade däremot att män tenderar att upprätthålla

kortvariga relationer genom att föreslå lösningar eller hänvisa dem till andra individer för hjälp. Detta hindrar långvariga relationer från att uppstå och därmed slipper männen upprätthålla en långvarig surface acting.

Resultatet av studierna påvisar alltså att det råder en osynlig arbetsdelning där kvinnor blir underordnade. Kvinnorna tenderar att tilldelas servicerelaterade arbeten som saknar bristande meriteringsvärde då det inte påverkar nätverk med utomstående institutioner. Detta bidrar till att kvinnans arbetsuppgifter inte anses belastande och meningsfulla. Studierna visar även att upprätthållningen av surface acting användes av - och påverkade kvinnorna mer än männen. För kvinnorna ledde detta till ökad emotionell utmattning och stress.

2.5

Sammanfattning av tidigare forskning

De tidigare studierna visar på att kvinnan tilldelas en avvikande roll inom mansdominerade yrken. Kvinnan tillhör en minoritet och att mannen var normen uttrycktes på så sätt att kvinnans sätt att arbete ifrågasattes och nedvärderades. Männen har en självklar och

statusfylld roll medan kvinnan är tvungen att anpassa sig. Flera av de vetenskapliga artiklarna lyfter upp orsaken bakom att kvinnan tilldelas arbetsuppgifter med mindre ansvar och

rutinjobb är på grund av att kvinnan förknippas med moderskapet och familj. Studierna påvisar att det stereotypiska kvinnliga beteendet påverkar kvinnan inom ett mansdominerade yrken, genom att ifrågasätta deras förmåga och kompetens till att klara av arbetet. De

stereotypiska fördomarna är något som framträder i alla artiklar och som utsätter kvinnorna för förtryck och nedvärdering. Kvinnorna får anpassa sig till de manliga normen som råder på arbetsplatserna för att kunna skapa karriärmöjligheter, vilket kan leda till att kvinnorna

förändras och formar en yrkesidentitet. Något som är återkommande i alla artiklar är att anpassning inte gick att avvisa och att kvinnorna anpassade sin yrkesidentitet efter situationen. Jargong och sexistiska skämt var förekommande och något som kvinnorna antingen inte tog åt sig av eller kände sig kränkta av. Dessa tidigare forskningar kommer att användas i analysen av datainsamlingen.

(13)

socioekonomiska bakgrunder och olika yrkesbefattningar som befinner sig på olika hierarkiska nivåer.

3.

Teoretisk och begreppslig referensram

I denna studie har vi valt att använda oss av två teoretiska perspektiv – genusteori och interaktionistisk teori – som innefattar flera teoretiska begrepp som passar till studiens syfte. Vi finner relevans i dessa teorier och begrepp då de dels behandlar människor i sociala interaktioner och hur denna process utspelar sig, men även diskuterar genuskodade

maktstrukturer. Då studien handlar om kvinnans situation inom mansdominerade yrken är det viktigt att de valda teorierna och begreppen först och främst analyserar social interaktion då könsuppdelningen och maktstruktur i arbetslivet är produkter av social interaktion. Eftersom att studiens frågeställning betonar genus och kön har vi även valt att använda genusperspektiv då denna kan ge oss en förståelse för kvinnors situation inom mansdominerade yrken.

Vi har valt att fokusera en stor del av den teoretisk och begreppsliga referensramen på Goffmans dramaturgiska perspektiv. Detta då perspektivet innehåller begrepp som

tillsammans skapar en bild av vad det viktiga är för individen i en social interaktion, vilka verktyg hen använder sig av för att uppnå önskat resultat samt processerna däremellan. Perspektivet valdes att kompletteras med en omfattande och begränsad del av Meads teori om självet då denna kan ses som en saknad pusselbit som stärker förståelsen för Goffmans teori. Vår teoretiska referensram anses därmed inte omfattas av Meads teori då användningen av den är minimal. Goffmanss teori kompletteras därefter med Beauvoirs och Hirdmans genusperspektiv eftersom vår studie fokuserar på kvinnornas upplevelser. Tillsammans presenterar teoretikerna också historiska aspekter av könsuppdelningen, vilket hjälper oss att förstå varför könsuppdelningen ser ut som den gör och vilka historiska förutsättningar som bidrog till denna. Detta perspektiv är relevant för studien då vi strävar efter att få en förståelse för de underliggande orsakerna till intervjupersonernas situation på deras arbetsplats. Genom dessa två genusperspektiv kan vi analysera kvinnornas narrativ med genusperspektivets teoretiska begrepp. Studien kommer alltså präglas av Goffmans dramaturgiska teori och de två genusperspektiven.

3.1 Genusteoretiska perspektiv på identitet

Det andra könet är en filosofisk undersökning av vad det innebär att vara en kvinna.

Beauvoirs grundsyn är att människan föds utan en essens, det vill säga utan någon natur eller väsen. Hon menar att individen rent subjektivt inte är något i sig utan hen blir det hen gör sig själv till, vilket förespråkar grundtanken att existensen föregår essensen. Beauvoir påstår därmed att människan inte har något inre subjekt, alltså något innehåll som exempelvis en sten har. Vi vet att en sten är alltid en sten, något som är i sig, medan människan istället är för sig, då hen ständigt befinner sig i en relation med sig själv i form av sitt förflutna eller sin framtid. Med denna grundtanke förespråkar Beauvoir att kvinnan inte föds till en kvinna, alltså en essens, utan blir en kvinna. Med uttrycket “det andra könet” menar hon att kvinnan inte haft friheten till att skapa sin essens och bli till en kvinna, då samhället tillskrivit henne en underordnad roll sedan födseln. En roll som gör att kvinnan istället är något i sig och därmed redan har en klar essens. Som motsats till Beauvoirs människosyn beskrivs kvinnor och dess innehåll utifrån biologiska termer, och därför anses deras essens vara något

(14)

roll. Därav är kvinnorna alltid medvetna om sin roll då det är så samhället ser dem. Avviker dem från rollen kommer samhället reagera. Det finns altså inget utrymme för kvinnorna att skapa sin egen essens.

Beauvoir beskriver hur kvinnans roll skapats sedan långt tillbaka i historien. Kvinnan har länge stämplats som underordnad utifrån den vertikala relation som mannen och kvinnan haft till varandra. Det var mannens åsikt och uppfattning som var den som skulle vara den

dominerande och den som avgjorde handlingarna. Detta innebär att kvinnan var den som befann sig i en underordnad position till mannen vars begränsningar och möjligheter låg i en annan individs händer. Detta innebar att mannen ansågs vara subjektet och kvinnan

definierades som den andra, alltså likt ett objekt – ett objekt som var låst i en underordnad position i en vertikal relation. Beauvoir belyser vidare att människor i relationer med

varandra alltid betraktas som den andre för varandra, men när en av parterna besitter makten att i relation framställa den andre parten som avvikande från normen faställs en av parterna som den andre. Den andre tillskrivs därmed en negativ kategori som blir underordnad i den vertikala relationen. Beauvoir menar att kvinnan är den avvikande från normen och den negativa polen i relationen – avvikande då de biologiska funktionerna som kvinnan tillskrivits anses som ett handikapp och något som inte är tillräckligt. Mannen betraktas då som

subjektet, den fullständige och den neutrala normen medan kvinnan definieras som den andra. Beauvoir menar att kvinnan livsvillkor på detta vis täcks av dimridåer som samhället

konstruerat och ingår i en vertikal relation som inte kan upplösas. Denna vertikala relation gick från att bli något informellt i samhället till att bli inskrivna i lagar och därmed något som praktiseras i samhället, alltså något formellt (Beauvoir, 2002, s. 13- 15).

Beauvoirs teori blir relevant till denna studie då hon påstår att kvinnan inte föds till kvinnan utan blir det. Med detta sagt menar hon att kvinnan inte får möjlighet till att skapa sin egen essens då samhället tenderar att tillskriva kvinnan en essens som begränsar kvinnors livsvillkor och förutsättningar i livet. Denna studie syftar till att förstå kvinnans situation inom yrken som är mansdominerade, alltså yrken som endast anses utföras bäst av män då männen anses besitta de egenskaper som behövs för att klara av yrket. Kvinnorna

underordnas därmed inom dessa yrken som skapar begränsat handlingsutrymme. Beauvoir kopplar tillbaka detta till historiska sammanhang och beskriver hur denna underordnade position uppkommit. Detta blir också relevant för studien då det kan stärka förståelsen för hur kvinnors essens skapats samt varför den stereotypiska könsuppdelningen ser ut som den gör inom arbetslivet.

Yvonne Hirdmans teori om genussystem delas upp i två grundläggande logiker, isärhållning av könen och den hierarkiska logiken. Genussystemet anses vara en ordningsstruktur av kön som förändrats över tid.. Hon förklarar genussystem som ett mönster av maktrelationer mellan de båda könen och vad som anses vara kvinnligt och manligt. Isärhållandet som grundläggande logik innebär att det kvinnliga och manliga inte bör blandas. Båda könen tilldelas olika aktiviteter, sysselsättningar och egenskaper baserat på isärhållandet.

Hierarkiska logiken innebär etablerandet av det manliga som norm, detta innebär att mannen anses vara normen och det som är det normala. På så sätt anses kvinnan vara avvikande (Hirdman, 1988, s. 117). Hirdmans två logiker liknar det Beauvoir säger om att kvinnan definieras som den andra i relation till mannen, vilket görs genom begränsat

(15)

Hirdman (1988, s. 118) redogör för hur isärhållandets logik bidrar till arbetsdelningen mellan könen – baserat på vad som anses vara manligt och kvinnligt skapas ett genuskontrakt. Genuskontraktet innefattar osynliga överenskommelser om hur det kvinnliga och manliga könet bör vara, se ut, tycka, tänka och bete sig. Överenskommelsen mellan könen och deras relation är föränderlig och ärvs av nästkommande generationer. Hirdman menar att ordningen är reproducerande. Arbetsdelningen och föreställningarna mellan könen utifrån isärhållandets logik är sammankopplade och fungerar förstärkande och legitimerande. Arbetsdelningen baseras på egenskaper och arbetsuppgifter som är lämpliga för rätt kön. Normen och synen mellan könen upprätthåller arbetsdelningen, då kvinnan anses vara svag och inkompetent att utföra hårt arbete tilldelas de uppgifterna männen. När arbetsuppgifterna uppdelas och varieras skapas ett vi och de, genom skillnader.

Det manliga normen återföds av isärhållandets logik, den manliga normen ifrågasätts när isärhållandets logik försvagas. Hirdman redogör för att den manliga normen inte blir ifrågasatt när isärhållandet förstärks. Men detta förändras när kvinnor istället börjar arbeta inom mansdominerade yrken, vilket blir en kontrast. När kontrasten sker och isärhållandets logik bryts ifrågasätts den manliga normens överhöghet (Hirdman, 1988, s. 125-127).

3.2 Goffmans dramaturgiska teori

Med denna teori beskriver Goffman sin syn på vad som sker när människor möter varandra. Vid förklaring beskriver han livet som en teaterföreställning där alla är skådespelare och vars samspel sker på en scen. Med detta menar han att människan likt en skådespelare ständigt vill lämna intryck på andra människor som då är publiken. Individen eftersträvar att framställa en så positiv bild som möjligt till andra och därav försöker hen ständigt ha kontroll över våra ageranden och handlingar, vilket Goffman kallar för intrycksstyrning. Han menar att

människors i dess samspel syftar till att framställa en önskad identitet till omvärlden genom att upprätta en fasad (Angelöw, m.fl. 2015, s.39).

Den bild som aktören under sitt framträdande strävar efter att framställa kallar Goffman för jaget. Jaget är alltså inte ett ting som är kopplat till någon specifik plats som leder till att den föds och utvecklas, utan det är en dramatisk effekt som föds eller aktiveras när den befinner sig på en scen. Då rollgestalningen är en produkt av scenen avlägsnas därmed jaget från innehavaren och dess kropp, och innehavaren betraktas endast som det objekt som framställer jaget under en given tid. Goffman menar alltså att innehavaren inte är utrustad med verktyg för att skapa och bevara jaget, utan dessa redskap finns endast ute i den sociala

konstruktionen, där dennes gestaltning och utveckling framställs utifrån dessa. Goffman belyser vidare att jagtillblivelsens process ibland inte lyckas upprätthållas på en trovärdig nivå och därav av bryts samman. När denna process istället sker snabbt och smidigt lyckas publiken till detta framträdande fångas in i rollerna och därav avslöjas inte jaget sina delar utan framträdandet blir övertygande och trovärdigt (Goffman, 1998, s. 218, 219).

(16)

därmed situation till situation (Charon, 2007, s. 73, 74). Mead belyser vidare att när individen kan se sig själv i en situation kan hen även reflektera kring sina handlingar under den givna situationen då hen har en relation till den. Relationen innebär att hen kan identifiera sig med denne vilket leder till att individen tänker på, och dömer sig själva i relation till, den

situationen. När människan dömer sig själv sker detta i form av värdering, beröm och

skuldbeläggning som påverkar vad hen tycker om sig själv. Självet utsätts därmed för kärlek, hat, avvisning och mottagande (Charon, 2007, s. 83).

Då rollbegreppet omfattar en stor del av dramaturgiska teorin menar Goffman att den ligger till grund för förståelsen av individens sociala identitet. Han menar att individen tillskrivs en identitet så fort hen intar en roll. Det kan exempelvis vara rollen som en brottsling, brandman, polis, lärare eller förälder. Så fort individen träder in i sin roll förväntas hen följa en struktur likt ett manus som berättar vilka beteenden som är förväntade och icke - förväntade och därmed definieras människans handlingsutrymme (Hammarén, 2009, s. 28).

Goffman menar vidare att människan aktiverar sin roll när hen upprätthåller en fasad som efterföljer det manus som medföljer den givna rollen. Fasad är den yttre rolluttövningen som är synlig för andra. När fasaden upprättas blir rollen därmed synlig för den yttre världen och tillskrivs genast en social position som Goffman menar blir individens identitet. Detta då människors tenderar att institutionalisera fasaden i form av kategoriseringar och stereotyper som fastställer möjligheter, begränsningar och förväntningar. Rollteorin skulle kunna beskrivas som ett resultat av den gamla industrisamhället där rollerna i ett sådant samhället var tydliga. Könsrollerna i detta samhälle var mer tydlig då mannen och och kvinnans roller inom hushållet alltid var definierade. Kvinnor och män täckte olika områden i hushållet och därmed uppfyllde olika funktioner i familjen. Den moderna samhällsutvecklingen har dock fått denna tydliga definition av könsrollerna att blir mindre tydliga, vilket har försvårat definitionen och tillskrivning av könsroller. Detta har medfört att rollteorin förlorar sin trovärdighet och värde med tiden (Hammarén, 2009, s. 28, 29).

När Goffman beskriver rollteorin menar han att människan utgår ifrån olika beteendeelement vid rollutövningen. Han menar att upprätthållningen av fasaden sker genom ansiktet. Ansiktet kallas det beteendeelement inom interaktion som individen tenderar att uppvisa för att följa den förväntade linjen. Linjen är de förväntningar och normer som är accepterade inom den givna sociala situationen och som individen förväntas upprätthålla. Ansiktet är alltså en roll individen träder in i där hen visar upp beteenden för att hålla sig i linje (Goffman, 1970, s. 11,12).

Ansiktet är därav ett resultat av positiva sociala attribut som får individen att anses som legitim och accepterad i de sociala samspelen. Det skapas en trovärdighet i det uppvisade ansiktet när det stämmer överens med den linje som råder i den givna kontexten. Alltså när individen agerar utifrån det som anses legitimt i situationen. I de sociala samspelen riskerar individen att förlora sitt ansikte på två sätt. Det första är om hen uppfattar situationen och dess linje fel och därmed uppvisar fel ansikte och inte kan rätta in sig i en linje och

upprätthålla ett gott samspel. Det andra är om individen inte har något ansikte och därmed framställer sig själv som oklar då hen inte följer någon tydlig linje som riskerar att göra att samspelet går åt en negativ riktning. Goffman belyser även att människor i socialt samspel med varandra upprätthåller en respekt för varandras ansikten då dessa är resultat av en gemensam social konstruktion. De normer och uppföranderegler som individer genom

(17)

en given linje anses ansiktet vara något som ständigt är i förändring och situationsbaserat (Goffman, 1970, s. 30-31).

Goffman (1970) menar att individen försöker att framvisa ett önskat ansikte då det är kopplat till individens egna emotioner. Han menar att det finns en emotionellt band mellan individen och ansiktet eftersom att det är heligt. Ansiktet upprätthålls inte endast för att tillfredsställa omvärlden, utan även för att skydda och hedra hennes egen världssyn, en världssyn som uttrycks i form av ritualer och andra interaktionssätt. När människan tappar sitt ansikte träder ett ansikte fram som liknar ett fysiskt objekt snarare än något heligt. Det heliga som låg till grund för interaktionen betraktas som falskt och strider emot det som individen tidigare uppvisat genom ansiktet. Individen upplever därav positiva emotioner när ansiktet

upprätthålls och negativa när det riskerar att tappas. Goffman menar att endast gruppen i den givna situationen kan bedöma om ansiktet upprätthålls eller inte och därav är alla parter i den sociala interaktionen involverade. Genom involvering skapar och återskapar individer

varandras ansikten och därmed blir involvering den största bidragande faktorn till individens emotioner. Goffman menar dessutom att alla i samspelet försöker att rädda varandras

ansikten, dels för att det kan kännas ett obehag att bevittna någon annan tappa sitt ansikte, men även för att vidmakthålla ett gott samspel (Goffman, 1970, s. 31-33).

Goffmans teori om linje kan kopplas till kvinnorna på så sätt att linjerna är spridda

förväntningar i ett samhälle som påverkar individens handlingar. Om kvinnan ingår i flera linjer som hon förväntas rätta sig efter men som säger emot varandra och inte går att kombineras kan hon stöta på dilemman. Dilemman om vilken linje hon ska följa, vilket innebär att hon tvekar på vem hon är och därmed ifrågasätter sig själv och sin identitet. För kvinnor inom mansdominerade yrken kan det innebär att de får inta den roll som stämmer överens med den linje som råder på arbetsplatsen. De går alltså in i yrkesroller som lever upp till den manliga normen för att tillfredsställa de som ingår i den givna linjen

Ovanstående teorier och begrepp kommer att användas under analysprocessen. Genom att utrusta kvinnornas narrativ med genusperspektiv samt Goffmans teorier om social interaktion kan vi tillskriva delarna i narrativen egenskaper som ger de en innebörd och mening. Då delarna får en innebörd går det att pussla ihop dessa och skapa en helhetsbild och därmed uppnå en förståelse, vilket är något man strävar efter inom hermeneutiken. När vi får en helhet kan vi därmed även få djupare förståelse för delarna och teoriernas tillämpning på dessa. Alltså får innehållet i kvinnornas subjektiva narrativ en mening och ger oss en förståelse för hur deras yrkesidentitet formas inom det mansdominerade yrket de är verksamma inom.

4. Metod

Ödman (2007, s. 24) belyser att fokus inom den hermeneutiska metodansatsen ligger på att tolka och förstå. Det är när dessa två är i samspel med varandra som individen får en

förståelse för sitt vara-i-världen, vilket innebär att hen får en tydlig bild för sin omvärld samt de villkor, förutsättningar och möjligheter som den omfattar. Individen kan utifrån detta förstå hur hen ska bete och orientera sig i den värld hen är med och verkar i. Förståelsen bidrar till omskapad och förnyad information som hjälper individen att ställas inför en tydlig bild av hur hennes omvärld fungerar. Då syftet med vår studie är att besvara frågeställningen ”Hur formas kvinnors yrkesidentitet inom mansdominerade yrken?” eftersträvar vi att

(18)

känsloladdade. Metodansatsen kan hjälpa oss att uppnå detta då det ligger fokus på att tolka och förstå den andre.

Med detta antagande som grund fokuserar hermeneutikerna på begreppen tolka och förstå. Tolkning syftar på att uppnå en gemensam förståelsehorisont då detta därefter möjliggör en förståelse. En tolk jobbar exempelvis med att förena två eller flera individers

förståelsehorisonter med varandra då de olika parterna besitter olika språkkunskaper och därav behöver någon som förmedlar dessa förståelser till varandra. I vårt fall handlar det inte om att översätta språk – vår studie handlar istället om att skapa en djupare förståelse för erfarenheter som kvinnor i mansdominerade yrken delar. Begreppet förstå syftar på att presentera en bild för individen som tydliggör hennes omvärld och gör den fattbar. Förståelse kan oftast förväxlas med begreppet begripa, men hermeneutikerna håller dessa två avskilda från varandra då de anses uppfylla olika funktioner hos människan. När individen begriper något tillförs ny kunskap som byggs på det redan existerande, medans förståelse tillför ny kunskap som leder till ett omskapande av individens redan existerande och därav uppstår en förändring. Trots att tolkning och förståelse uppfyller olika funktioner hos individen är dessa två ständigt i interaktion med varandra, då människan genom tolkning kan närma sig en förståelse av en helhet. Helheten är hermeneutikens grundläggande strävan med förståelse. De anser att människan konstant befinner sig i tolkningsprocesser som bidrar till förståelse för de olika pusselbitarna som ska avslöja en helhet (Ödman, 2007, s. 24, 25).

Dessa tolkningsprocesser beskriver hermeneutikerna som ett pussel. De menar att individen inte kan uppfatta en helhet utan förståelse för delarna och inte uppfatta delarnas betydelse om hen inte vet hur helheten ser ut. Delen kan alltså bli begriplig och kontextualiseras om den hänvisas till en helhet. Metodansatsen belyser därav att forskaren under tolkningsprocessen ska växla fram och tillbaka mellan del och helhet för att uppnå förståelse. Detta kallas för den hermeneutiska cirkeln eller den hermeneutiska spiralen. Metodansatsen menar att forskaren grundar tolkningsprocessen på tidigare förståelser som sedan bidrar till att en ny förståelse uppstår. Ny förståelse innebär att det tillförs ny kunskap till förförståelsen som leder till att den förändras och därav blir cirkeln en spiral. Den ständiga förändringen leder till att förförståelsen likt en cirkel inte återgår till samma punkt den började på. (Ödman, 2007, s. 98–100). De tidigare förståelserna är människans förförståelse. Dessa definieras som den tysta kunskapen individen bär på, alltså de tidigare upplevelser som hen grundar sina framtida uppfattningar på och därav grunden till individens livsvärld (Dahlberg & Nyström, 2007, s. 278).

Hermeneutikerna belyser att deras främsta verktyg är språket och därav sker datainsamlingen i form av intervjuer, detta då intervjuer anses ge möjlighet till förståelse genom dialog.

(19)

4.1 Urval

I denna studie avser vi att undersöka kvinnors upplevelser av att verka inom mansdominerade yrken, vilket innebär att vi kommer att utgå från ett kriterieurval där 10 kvinnor väljs ut utifrån förutbestämda kriterier. Med kriterieurval avses att forskaren i förväg konstruerar kriterier som urvalsgruppen förväntas leva upp till för att få medverka i studien. Då kriterierna är anpassade till syftet med forskningen anses dessa vara relevanta och därmed framhäva betydelsefull information till studien (Patton, 2002, 238). Då vårt syfte är att komma åt kvinnornas subjektiva upplevelser kring hur det är att jobba inom ett

mansdominerat yrke utgår vi från tre kriterier. Deltagarna måste först och främst tillhöra det kvinnliga könet och de måste arbeta eller arbetat inom ett mansdominerat yrke. Det sista kriteriet är att deltagarna jobbat inom det mansdominerade yrket i minst tre år då vi anser att kvinnorna under denna tid betraktas som erfarna och hunnit utveckla en yrkesidentitet samt upplevt förändringar inom det. Dessa kriterier anses bidra med relevanta, rika och

betydelsefulla data, då data består av att kvinnorna berättar om dess egna upplevelser. Kvinnor som berättar om sina subjektiva upplevelser skapar mer genuina och relevanta data, vilket också samtidigt hindrar skeva data från att framkomma.

För att få en bredare datainsamling har vi försökt att skapa en urvalsgrupp där deltagarna besitter olika socioekonomiska bakgrunder och jobbar inom olika mansdominerade yrken. Genom att ha en urvalsgrupp med kvinnor som jobbar inom olika yrken kan det bidra till data med bredare utbud av upplevelser. Upplevelserna hos kvinnorna kan skilja sig beroende på yrket i form av att det råder olika förväntningar, normer och krav inom de olika yrkena och därav kan variationen täcka flera mansdominerade yrken och stärka resultatet. Dahlberg & Nyström (2018, s. 177) menar att variation är viktigare än antalet personer som medverkar – variation leder till rik data. Man skapar ett nyanserat urval genom att välja personer med olika arbetslivserfarenheter, från olika generationer, nationer, kulturer och traditioner, som bidrar till variationer i data. Narrativ som berättas av den egna informanten kan bidra med mer genuin data, som förblir överlappande erfarenheter av fenomenet. Genom variation ville vi öka spridningen av erfarenheter och berättelser i vårt urval. Just därför omfattar vår urval människor med högre utbildning och olika åldrar för att skapa spridning. Synen på genus kan skilja sig åt beroende på om man frågar någon som är född på 60-talet och 90-talet. Vårt urval består av både fysiska och intellektuella yrken, där kvinnor inom olika yrken och- olika livsvärldar speglas. Mansdominerade yrken kan fungera på olika sätt. Ett yrke kan vara kvantitativt mansdominerat, såsom brandman, byggnadsarbetare och polis, där en stor andel är män. Dessa yrken omgärdas också av normativa idéer om att män är bättre på dessa yrken på grund av sin kroppskonstitution. Men ett yrke kan också vara mansdominerat i den meningen att män inom det yrket oftare har högt uppsatta positioner eller en högre status generellt än kvinnor. Teaterbranschen kan därmed ses som mansdominerad utifrån detta perspektiv – det finns många kvinnor inom denna bransch, men bland regissörer och producenter är män vanligare och fattar oftare viktigare beslut. Dessutom får män oftare genistatus inom denna bransch.

4.2 Förförståelsen

(20)

åtanke både under den tolkning som görs under intervjuernas gång men även under själva analysprocessen. Det finns givetvis en risk att vår förförståelse lämnar sina spår under

tolkningsprocessen och därmed resultatet, men som hermeneutikerna belyser är förförståelsen ett redskap för att uppnå förståelse och därav inte något individen kan ställa sig utanför helt och hållet. Förförståelsen förutsätter att individen kan göra en tolkning och förstå sig på den. Om forskaren är medveten om sin förförståelse kan hen försöka kontrollera denna för att låta relevant data framträda under intervjuerna. Kontrollen förutsätter dessutom att forskaren är öppen för all data som framträder och inte endast ser relevans i data som forskaren är bekant med sedan tidigare. Vi kommer därmed även lägga ner stor vikt på att pendla fram och tillbaka mellan vår nedskrivna förförståelse och analysen för att försäkra oss om att vår förförståelse inte bortprioriterat relevant data (Ödman, 2007, s. 237).

4.3 Datainsamling

Insamling av data skedde genom intervjuer med tio kvinnor som jobbar eller jobbat inom mansdominerade yrken i minst tre år. Under intervjuerna utgick vi från en intervjuguide som omfattade 20 öppna frågeställningar. Frågeställningarna var konstruerade utifrån de sju teman som vi valde att grunda vår intervju på för att besvara forskningsfrågan. Dessa sju teman var influerade av den tidigare forskning vi hade tagit del av innan vi skapade intervjuguiden. För att försäkra oss om att vi hade valt frågor som kunde bidra till besvarande av studiens

frågeställning placerade vi dessa under våra teman. Detta påvisar att vi skapade en

intervjuguide som grundades på våra tidigare förförståelser. Givetvis ställdes inte alla frågor till alla medverkande då vi inte ville hindra nya data från att träda fram. Genom öppna frågor gav vi kvinnorna möjlighet att styra intervjuns innehåll i önskad riktning och även få dem att känna en bekvämlighet att befinna sig i den positionen. Binding & Tapp (2008, s. 123) belyser att öppna frågor får medverkande att känna sig bekväma med att dela med sig om subjektiva upplevelser som är känsliga för dem.

Hermeneutikerna förespråkar öppna frågor då dessa möjliggör att dialoger skapas mellan parterna. Genom att upprätthålla en dialog kan parterna uppnå en intersubjektiv förståelse. Detta då forskaren kan säkerställa sin tolkning och förståelse av intervjupersonens narrativ genom att ställa följdfrågor. Dialogen förutsätter en förtroende hos intervjupersonen gentemot forskaren som i sin tur leder till att samtalet blir mer genuint. Genuiniteten kan locka fram fler känslor hos kvinnorna då de känner en trygghet att dela med sig om svåra upplevelser om det är så att de upplevt några. Detta bidrar därmed att relevant data framträder under intervjun som kan skapa ett genuint och verkligt resultat (Ödman, 2007, s.14).

(21)

till oss, vilket ledde till att hon vågade delade med sig av mer personlig narrativ jämfört med i början.

I ett annat intervjutillfälle märkte vi hur vår förförståelse började ifrågasättas och vi efter intervjuns gång fick en annan syn kring vissa frågor. Detta märkte vi av då vi ständigt ställde följdfrågor för att förstå vad kvinnan menade med det hon berättade. Vi ställde dessa frågor för att vi var osäkra på om vi hade hört och tolkat det rätt, vilket påvisade att narrativet var obekant och olikt det vi förväntade oss. När man vanligtvis hör narrativ som är ganska

förväntat och man känner igen brukar man luta sig tillbaka och bara lyssna det som sägs, men detta fick oss att fokusera mer på det som sades.

4.4 Analys

Inom hermeneutiken utförs analysen utifrån olika steg och nivåer. Det läggs stor vikt på att bryta ned och bearbeta de olika delarna i datainsamlingen för att uppnå en helhetsbild. Hermeneutikerna kallar denna bearbetningsprocess den hermeneutiska spiralen, vilken innebär att individens förståelse är beroende av samspelet mellan del och helhet. Detta då individen tillför en mening till sitt liv utifrån en omfattande helhetsbild. Helhetsbilden ger varje del i individens liv en mening och betydelse, men samtidigt är helheten beroende av varje del då varje del består av innebörd som skapar helheten. Likt ett pussel kan det vara svårt för individen att förstå varje pusselbit om hen inte har en helhetsbild av en större meningsfullhet i åtanke, samtidigt kan förändring eller bortfall av en pusselbit påverka helheten. Om det uppstår förändringar i någon av de delarna som tillsammans konstruerade en helhet som bidrog till en meningsfullhet i individens liv, kan meningen vändas till meningslöshet. Detta innebär att förändring i en del i individens tillvaro kan skapa en ny helhetsbild och därmed en ny mening (Ödman, 2007, s. 100 - 102).

Analysprocessen i denna studie grundade sig på observationer i relation mellan del och helhet som den hermeneutiska cirkeln. Som hermeneutikerna belyser ska analysen av pendlande mellan del och helhet tillföra ny kunskap till oss som ska förändra vår förförståelse och berika den med djupare och rikare förståelse. De menar att relationen mellan del och helhet ska bearbetas i sådan hög grad att den tidigare förförståelsen förändras och den cirkulära processen ständigt riktas framåt. Genom att oavbrutet bryta ner delarna i kvinnornas narrativ och studera dessa uppnår vi en högre abstraktionsnivå i tolkningsarbetet och därmed djupare förståelse. Den cirkulära processen utvecklas därmed till en spiral där den nya förståelsen inte kan återgå till de tidigare förståelsen utan ständigt riktas framåt i spiralen. Spiralen som metafor innebär att de nya förståelsen kan bli djupare som hänvisas till den nedre delen av spiralen eller leda till nya höjdnivåer. Den cirkulära processen har hindrat våra tidigare förförståelser från att bekräftas eller förkastas då vi oavbrutet brutit ned delarna tills dessa inte längre gick att brytas ned. På så sätt uppnår vi en djupare förståelse i enlighet med den hermeneutiska spiralen. (Ödman, 2007, s. 107). Vi utförde tolkningsarbete utifrån tre steg, nämligen inledande tolkning, fördjupad tolkning och huvudtolkning.

4.5 Inledande tolkning

Inom hermeneutiken anses den inledande tolkningen vara på den lägre nivån i den

hermeneutiska cirkeln. Transkriptioner som görs under intervjuerna tenderar att vara långa, osammanhängande och detaljerade och därav började vi med att finna struktur i dessa genom att översiktligt gå igenom dem, detta för att få en övergripande förståelse och göra en

(22)

helhet. Det var även viktigt att vi här behandlade materialet med öppenhet för att finna något nytt och bilda en ny uppfattning avskilt från våra tidigare förförståelse. Genom hela

tolkningen gjorde vi korta anteckningar som omfattade våra tankar, ideer och perspektiv för varje intervju för att hela tiden bygga upp delarna till en helhet. I denna del började vi även finna kopplingar till studiens teorier. Denna tolkning är essentiell för att sedan kunna gå över till fördjupade tolkningen ( Dahlberg & Nyström, 2008, s.281-282)

4.6 Fördjupad Tolkning

I denna fas övergick vi från att översiktligt observera transkriptionerna till att titta närmare genom att läsa mellan raderna samt finna kopplingar mellan dessa. Vi sökte efter kopplingar i form av likheter, skillnader samt återkommande material i transkriptionerna. Genom att placera in dessa i de olika teman som skapades i inledningsfasen började vi se mönster som inte framträdde tydligt i den föregående fasen. För att klargöra mönstret observerades de funna kopplingarna utifrån teorier och teoretiska verktyg som presenteras i teoriavsnittet (3.0

). Utifrån dessa teoretiska verktyg tilldelades de gjorda tolkningarna egenskaper som gav dem

en mening och innebörd som gjorde att tolkningarna blev mer abstrakta, och därmed

genererades en förståelse som var högre upp i den hermeneutiska spiralen. Då delarna fick en mening utifrån teorier började de blir tydligare och likna ett pussel där varje dels koppling till den andra började visa en helhetsbild (Dahlberg & Nyström, 2008, s. 285-286).

4.7 Huvudtolkning

Denna tolkningsfas är det sista steget i tolkningsprocessen och därmed förväntas

frågeställningen i denna fas besvaras. Den tolkning som görs här ska befinna sig på en högre abstraktionsnivå i den hermeneutiska spiralen jämfört med det som tagits upp i de två tidigare faserna. Tolkningen förväntas koppla de olika delarna samman som skapar en förståelig helhet. Detta sker genom att delarna tillskrivs en mening utifrån de teoretiska verktyg som i den föregående fasen användes. Det ska alltså finnas ett abstrakt mönster och en råd tråd mellan delarna som skildrar en tydlig helhet (Dahlberg & Nyström, 2008, s. 281). I detta stadium försökte vi finna en röd tråd i de tolkningar vi gjorde i den föregående fasen. Då delarna i den fördjupade tolkningen bearbetades utifrån teoretiska verktyg och teorier blev de tillskrivna egenskaper som vi försökte finna kopplingar mellan, detta i form av

återkommande likheter och skillnader som påvisade att det rådde en relation mellan delarna. Relationerna bidrog därmed till ett abstrakt mönster där det gick att observera delarna utifrån en helhetsbild och därav konstruera en helhet utifrån de små delarna. Denna helhetsbild kommer att presenteras i resultatdelen och mer tydligt i diskussionsavsnittet.

4.8 Etiska principer

Under studiens gång utgick vi ifrån fyra etiska krav som skyddade deltagarna och hjälpte oss att bevaka deras rättigheter under deras medverkan. Vi var tydliga med att göra

respondenterna medvetna om deras rättigheter redan i mejlet som vi skickade för att först ta kontakt med dem. Detta gjorde vi för att de skulle våga och känna sig bekväma med att delta i studien. Vi såg till att påminna respondenterna om de etiska kraven och hur vi följde dem även innan intervjuerna påbörjades, just för att de precis innan inte skulle känna en oro att dela med sig av sina subjektiva upplevelser. I både mejlet och under intervjun började vi med att redogöra för informationskravet. Kravet innebar att vi utrustade deltagarna med

(23)

studiens gång hade skyddad identitet och därav skulle kvarstå som anonyma. Nyttjandekravet som var det fjärde och sista skyddade kvinnors rättighet på så vis att allt de sagt under

intervjuernas gång endast skulle användas till denna studie och dess forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12-14).

5. Resultat

I detta avsnitt kommer vi att presentera det resultat som skapats utifrån datainsamlingen. Resultatets analys kommer därmed att genomgå tre tolkningsprocesser: inledande tolkning, fördjupad tolkning och huvudtolkning. Under denna process kommer data att bearbetas med hjälp av teorier och begrepp som vi tagit upp i avsnitt (3.0). Under tolkningsprocessen kommer det empiriska materialet att brytas ned i teman för att få ordning och struktur på all insamlad material. trakasserier fanns inte med i våra intervju frågor

5.1 Inledande tolkning

Avsnittet kommer att innefatta en kort presentation om varje respondent samt den helhetsbild vi lyckats framställa utifrån varje respondents narrativ. Nedan kommer det alltså göras en översiktlig tolkning av det första intrycket av det som sades under intervjuns gång men även transkriberingen som gjordes. Tolkningarna kommer vidare att brytas ner till teman och kopplas med den teoretiska referensramen i nästa tolkningsprocess.

Information om intervjupersoner

(K1) Intervjuperson 1: Kvinna, 26 år, Brandman

K1 har jobbat som brandman i fem år och nyligen läst till befäl.

Hon har tidigare läst omvårdnad med inriktning skydd och säkerhet, vilket innebär att hon är undersköterska i grunden. Hon har dessutom läst SMO (skydd mot olyckor) som är en tvåårig eftergymnasial utbildning, något krävs för att bli brandman. Under intervjun berättade K1 att hon i början av sin anställning stötte på hinder och svårigheter i form av hårt fysiskt arbete samt trakasserier av äldre och erfarna på arbetsplatsen. Hon berättar att hon som kvinna fått träna mer än männen för att orka, men även att hon upplevt ignorans och kommentarer som påpekat att hon inte är tillräcklig på arbetsplatsen. Detta har dock inte varit ett hinder för K1, utan hon försökt tränga undan detta och se det positiva med sin insats. Ju längre hon jobbat på arbetsplatsen desto bättre har relationen till kollegorna blivit. Detta då de tillsammans

genomgått många dramatiska händelser under dess arbetstid har de stöttat varandra genom dessa och kommit varandra närmare. Numera trivs K1 på sin arbetsplats där hon integrerats in i en grupp som passar henne och som medfört en positiv identitetsutveckling.

(K2) Intervjuperson 2: Kvinna, 31 år, Datorspelsdesigner

K2 har jobbat inom spelbranschen i sex år. Hon började med att jobba inom marknadsföring där hon marknadsför företag på sociala medier community management. Hon har dessutom varit marknadschef för marknadsavdelningen och sedan jobbat som narrative designer. Tidigare har K2 i två år studerat till kreativ skrivande. Då det var svårt att få jobb inom skrivandet läste hon ytterligare en tvåårig yrkesutbildning till webbkommunikatör med inriktning sociala medier. Därefter fick hon jobb på spelsidan som community manager. Då hon hade en fot inne ville hon komma närmare skrivandet.

(K3) Intervjuperson 3: Kvinna, 24 år, Hilton lager

(24)

kom att påverka henne enormt mycket. Hon jobbar i ett team med män där hon är den enda tjejen, vilket bidrar till hennes personliga utveckling. K3 trivdes bra på jobbet och blev bra bemött av sitt team till en början. Men med tiden började hennes roll på jobbet ifrågasättas då hon inte levde upp till männens krav och förväntningar på henne som en del av teamet. Hennes förmågor jämfördes med männen på arbetsplatsen och de började störa sig på K3 och kunde utföra arbetsuppgifter åt henne för att det ska gå fortare i produktionen.

(K4) Intervjuperson 4: Kvinna, 34 år, Byggingenjör

K4 jobbar inom byggbranschen där hon i grunden är byggingenjör och i dagsläget är en projektledare. Hon har en kandidatexamen inom byggingenjör, bygg och arkitektur har alltid intresserat henne sens hon varit liten. Nu lever hon hennes drömliv, där hon jobbat upp sig från att vara en vanlig byggingenjör till en projektledare i drygt 5 år. Hon har ett team män som hon leder och ser både fördelar och nackdelar med att vara projektledare inom

byggbranschen som enligt normen är mansdominerat. K4 tyckte att det var lite tufft i början då hon fick bevisa sin skicklighet och kompetens för att få respekt för den rollen hon har, som kvinnlig projektledare över ett gäng manliga byggingenjörer. K4 tillät inte sig själv påverkas av männens nedvärderande åsikter kring att ha en kvinnlig projektledare utan hon jobbade hårdare och levde istället upp till de höga förväntningarna.

(K5) Intervjuperson 5: Kvinna, 37 år, Skådespelare

K5 har jobbat inom skådespelarbranschen i 19 år. I sina tidigare år studerade hon i den kungliga svenska balettskolan, men besitter inte någon teaterutbildning utan är något som hon jobbat ihop under åren. Sedan dess har hon jobbat inom teaterbranschen och filmat små roller till nyligen då hon spelade huvudrollen i en långfilm. Skådespelaren berättar att hon under 19 år i branschen stött på många hinder som utmanat henne att ge upp men som hon använt som motivation för att nå sina mål. Hinderna uppstod i form av bland annat, normativa

förväntningar och konkurrens som markerat hennes underordning. Jämfört med männen följer kvinnans yrkesidentitet med till det privata livet och påverkar samt formar hennes livsstil. Skådespelaren anser att hennes identitet förändrats på så sätt att hon blivit mån om hur viktigt hennes yttre är och därav baserat sin livsstil på denna. Trots att hon fått slåss mot dessa motgångar brinner hon för sitt yrke och anser det hårda arbetet vara värt det.

(K6) Intervjuperson 6: Kvinna, 32 år, Butikschef (livsmedelsbutik)

K6 har jobbat som butikschef i 4 år, och innan jobbade inom verksamheten som

heltidsanställd i 10 år. K6 besitter en gymnasial utbildning i samhällsvetenskap och efter detta blev anställd på sin nuvarande arbetsplats. Hon berättade att hon utvecklade en identitet som levde upp till den manliga ytan. Detta för att hon var ledare över män och därav ville bli behandlad med respekt och bli seriöst tagen. De resulterade i att hon plockade bort delar av sin identitet för att reducera den synligt kvinnliga ytan.

(K7) Intervjuperson 7: Kvinna, 38 år, Forskare i teknisk fysik

K7 har studerat civilingenjör teknisk fysik i grunden och är disputerad inom teknisk fysik inriktning elektricitet fära. Forskaren har doktorerat på universitetet, där hon sedan blivit befordrad till universitetslektor på avdelningen institution för elektroteknik. Hon trivs på avdelningen hon jobbar på idag och anser att arbetsplatsen är speciell för att vara ett

mansdominerat yrke, trots att det är 60-40 balans mellan könsfördelning. K7 upplevde hennes arbetsplats som positivt och hade inga negativa upplevelser kring könsfördelningen.

References

Related documents

Med anledning av promemorian om reviderade förslag för ett stärk spelarskydd till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 vill XXX lämna följande

Justitiekanslern har i och för sig förståelse för den i förslaget framförda uppfattningen att den praktiska betydelsen av fotograferingsförbudet begränsas om det inte

I förvarande fall har dock Kriminalvården ingen annan uppfattning än att normalpåföljden kan förväntas bli dagsböter och att förslaget därför endast kommer att få

Många av personerna, som Jacob Let- terstedt eller Joseph Stephens, en järnvägsingenjör som använde en för- mögenhet han skaffade i brittiska Indien för att köpa ett bruk i

De svenska emigranterna skulle kontraktsbindas för arbete åt farmare i Kapkolonin redan före avresan från Sverige, och vid deras ankomst skulle farmarna betala Letterstedt £ 10

I allt finns det 14 belägg för varianten med utsatt kommunnamn, om vi nämligen väljer att hit också räkna några få fall med andra slags attribut som har en delvis litet

Utifrån kvantitativa data från ScriptLog har jämförelser gjorts mellan de olika texterna vad gäller tangentnedslag under själva skrivprocessen och den färdiga texten, hur lång

Många tidigare studier (Stretmo 2014; Nilsson-Folke 2017; Hag- ström 2018) om nyanlända elever handlar om deras undervisning, språkut- veckling och sociala situation, både