Att vara sjuksköterska och möta patienter med psykisk ohälsa

Att vara sjuksköterska och möta patienter

med psykisk ohälsa

- En litteraturöversikt

Turdell Stina

Vikström Camilla

Handledare: Marianne Maltheson Examinator: Annika Karlström

Abstrakt

Bakgrund: Psykisk ohälsa innebär psykiatriska besvär och innefattar en mängd olika tillstånd. Detta måste i vissa fall behandlas av sjukvården, där sjuksköterskan inom den somatiska vården hade en mycket viktig roll i att uppmärksamma och se förändringar i patientens hälsa. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Artiklar med kvalitativ och mixad metod användes i litteraturöversikten, med induktiv ansats. Analysprocessen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatets huvudfynd

sammanställs i sex olika relevanta kategorier och benämns “psykologiskt stöd”, “vårdmiljö”, “rädsla och oro”, “förutfattade meningar”, “kunskap och utbildning” och “stöd och

samarbete”. Diskussion: Stigmatisering till följd av kunskapsbrist är vanligt förekommande bland sjuksköterskor, mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa kan därför upplevas som svårt då dessa patienter prioriteras i andra hand och de somatiska tillstånden tar över. Slutsats: Upplevda brister samt stigmatisering och åsikter hos sjuksköterskorna visar vikten av en förändring i attityder och kunskap gällande omvårdnad och bemötande till dessa patienter.

Innehåll

Introduktion ...1

Bakgrund ...1

Psykisk ohälsa ... 1

Definition av centrala begrepp ... 2

Stigmatisering ... 2

Upplevelser ... 2

Somatisk vård ... 2

Hälsa och välbefinnande ... 3

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar ... 3

Løgstrups teori - mötet med människan ... 4

Problemformulering ... 4

Syfte ...5

Metod ...5

Design... 5

Inklusions- och exklusionskriterier ... 5

Litteratursökning ... 5

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 7

Analys ... 8

Etiska överväganden ... 9

Resultat ...9

Psykologiskt stöd ... 9

Vårdmiljö ... 11

Rädsla och oro ... 12

Förutfattade meningar ... 12

Kunskap och utbildning ... 13

Stöd och samarbete ... 14 Diskussion ... 15 Metoddiskussion ... 15 Resultatdiskussion ... 17 Slutsats... 19 Referenser ... 21

Introduktion

Psykisk ohälsa är en folksjukdom som ökar och den beräknas vara den största

folksjukdomen i världen redan år 2030 (World Health Organization, WHO, 2011). Psykisk ohälsa anses idag vara ett mycket utbrett hälsoproblem och medför stigmatisering generellt i samhället, samt även bland de allmänsjuksköterskor som arbetar inom somatisk vård. Sjuksköterskor har överlag den dagliga kontakten med patienterna och därmed även en mycket stor och betydelsefull roll för omvårdnaden.

Bakgrund

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa innebär psykiska besvär och psykiatriska tillstånd som innefattar flera olika grader av allvarlighet och varaktighet. Psykisk ohälsa kan vara allt från lättare tillstånd som till exempel oro eller nedstämdhet till mer svårare tillstånd som ångest och depression som bör behandlas med hjälp av sjukvården (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Vid ångestsymtom kan subjektiva känslor uppvisas såsom rädsla, beteendet kan också te sig som utåtagerande eller som fysiska symtom såsom instabil andning (MacNeela, Scott, Treacy, Hyde &

O’Mahony, 2012). Det kan också vara ett långvarigt tillstånd som leder till att människans funktionsförmåga kraftigt kan försämras. Psykiska besvär kan ibland uppfattas som mycket svåra att skilja på då det ofta kan likna människors vanliga känslor och uttryck

(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Psykisk ohälsa är ofta förknippat med förändrade familje- och/eller arbetsförhållanden, stress, diskriminering och livsstil. Detta kan främjas av åtgärder som förbättrar det psykiska välbefinnandet, vilket kan vara att skapa en miljö som stödjer den psykiska hälsan (WHO, 2018).

Lundström, Jormfeldt, Hedman Ahlström och Skärsäter (2020) menar att fysisk- och psykisk hälsa går hand i hand, är patientens psykiska hälsa stabil ses det vara lättare att uppnå en bra och hälsosam fysisk hälsa. Är dock den psykiska hälsan instabil kan detta leda till att det är svårare att uppnå god fysisk hälsa då den psykiska hälsan ofta tar över som kan leda till konsekvenser för en ohälsosam livsstil (ibid.). Tillstånd av psykisk ohälsa drabbar

Psykisk störning kan ses som ett samlingsbegrepp för tillstånd som klassificerar psykiska sjukdomar, psykiska syndrom och beteendestörningar. Detta orsakar i sin tur lidande och funktionsnedsättning (Flyckt, u.å.).

Definition av centrala begrepp

Stigmatisering

”Stigmatisering är resultat av en process genom vilken vissa individer och grupper

orättmätigt belastas med skamkänslor, utstötning och diskriminerande handlingar” (WHO, 2001). En grupp eller en individ som anses avvika från normerna pekas ut och betraktas som mindre värda i samhället och kan förknippas med negativitet och stigmatisering. Det har negativa konsekvenser för både individ och samhället i sig. Den som utsätts för

stigmatisering upplever ofta en känsla av skam och vill därmed försöka dölja det, vilket i sin tur leder till att nödvändig vård kanske inte söks då mötet med vården kan uppfattas som diskriminerande. Detta beror ofta på okunskap och fördomar (Folkhälsomyndigheten, 2020b).

Upplevelser

Svenska Akademiens ordbok (2011) definierar upplevelser som en händelse, ett intryck, en känsla eller en erfarenhet vilket kan vara att något upplevts (ibid). Nationalencyklopedin (uppleva, u.å.) definierar också att uppleva eller upplevelser är något som skett hos människan.

Somatisk vård

Ordet somatisk betyder kroppslig, alltså något som har med kroppen att göra. Eftersom kropp och själ är en helhet tar sig alla känslor både psykiska och kroppsliga (somatiska) uttryck (Ottosson, u.å.). Ordet vård betyder tillsyn som är förenad med någon form av behandling eller annan åtgärd (vård, u.å.). Somatisk vård är hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs på sjukhus och inkluderar medicinsk och kirurgisk vård, rehabilitering,

Hälsa och välbefinnande

WHO (2014) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart av sjukdom eller frånvaro av sjukdom. Ett tillstånd av välbefinnande där en människa klarar av att förverkliga sina egna förmågor och

påfrestningar i livet kan också ses som hälsa och välbefinnande. Den psykiska hälsan är grundläggande för de individuella förmågor som människor har, där en miljö som respekterar och skyddar människors rättigheter samt att individuella förmågor som att tänka, ta emot, interagera med varandra och njuta av livet ses som en mycket stor vikt för hälsan (ibid.). Ofta jämför sig människor med varandra och har alldeles för höga krav på sig själv, där egna prestationer inte ses som tillräckliga. Att som patient få motivation till

förändring gällande till exempel livsstilsvanor har sjuksköterskor en mycket viktig roll i att hjälpa till att motivera dessa patienter (Lundström et al., 2020).

Sjuksköterskans omvårdnadsansvar

Att som sjuksköterska ha en klinisk blick och förmågan att uppmärksamma hälsa är mycket viktigt. Ofta är det sjuksköterskorna som har den långa patientkontakten som kan resultera i att sjuksköterskan lär känna patienten efter en tid, vilket kan underlätta för att se

förändringar i hälsan hos patienten (Lundström et al., 2020). Det är inte alltid så lätt för sjuksköterskor att hjälpa patienter med psykisk ohälsa, detta då det sällan framgår om det är akuta symtom eller enbart uppmärksamhetsökandet patienten är ute efter. Sjuksköterskor får sällan eller aldrig reda på om deras hjälp varit effektiv till dessa patienter då de i de flesta fall inte ges någon återkoppling eller bekräftelse av patientens återhämtning (Plant & White, 2013). Relationen mellan sjuksköterskan och patienten kan påverkas utifrån olika faktorer såsom oenighet, där sjuksköterskan inte lyckas nå patienten vilket kan medföra att

omvårdnaden uteblir och därmed påverkar återhämtningen för patienten (Giusti et al., 2019). Därför är det viktigt att sjuksköterskor är en del av patientens process, då känslan av

ensamhet kan vara ett hinder för att kunna förändra sin livsstil (Lundström et al., 2020).

vill därför försöka förstå patientens känslor och tankar. Sjuksköterskor kan också känna en sorts sympati till patienten då denne ibland kan förlora en del av sin självständighet och självbestämmanderätt. Genom att som sjuksköterska ta tiden till att prata med patienten och även ta tiden till att verkligen lyssna på patientens egen berättelse och tankar så försöker sjuksköterskorna att ge dem ett känslomässigt stöd samt visa respekt (MacNeela et al., 2012).

Løgstrups teori - mötet med människan

Løgstrup (1994, s. 41–54) menar att alla människor möter varandra med en grund av naturlig tillit, oavsett om det är en känd eller okänd människa. Att möta en okänd människa med misstro kräver speciella omständigheter, där svek måste ha förstört den naturliga tilliten. Under normala omständigheter så börjar tvivlet först när det finns en anledning till det, grunden till denna tro är alltså aldrig att en människa ljuger i förhand, då det inte är förrän det uppenbarats att det varit en lögn som tilliten förstörs. Tillit, förtroende och kärlek är något som sker helt spontant i mötet mellan människor, vilket är grundläggande hos varje människa och som därmed har ett etiskt medvetande. Det etiska kravet är outtalat och varje specifik situation är unik, alla är ömsesidigt beroende av varandra för att tilliten ska tas tillvara och förbli, samt för att främja den andres förmåga att utvecklas och leva ett värdigt liv (ibid.).

Problemformulering

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

Metod

Design

Detta är en litteraturöversikt, vilket är en sammanställning av vetenskapliga originalartiklar som analyseras utifrån ett forskningsproblem och som sedan sammanställs skriftligen

(Segesten, 2017, s. 108). Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts och sammanställts till denna litteraturöversikt för att kunna besvara syftet. En induktiv ansats är ett

tillvägagångssätt där forskaren drar slutsatser utifrån specifika observationer (Polit & Beck, 2017, s. 7).

Inklusions- och exklusionskriterier

Ingen specifik ålder eller specifikt kön har valts att avgränsas sökningen till denna litteraturöversikt, detta för att få fram ett så brett spann som möjligt av sökningarna.

Artiklarna som valdes ut till översikten var alla publicerade mellan åren 2015–2020 för att få fram den senaste forskningen inom det valda ämnet. Alla artiklarna var skrivna på engelska och artiklarna som valts ut var alla vetenskapliga originalartiklar och uppnådde en hög kvalitet under kvalitetsgranskningen. I de artiklar som haft fler yrkeskategorier med men som ändå svarade mot syftet har inkluderats, men där enbart sjuksköterskans upplevelser och attityder inom den somatiska vården valdes ut. Artiklar som ej svarade mot syftet eller ej var vetenskapliga originalartiklar exkluderades.

Litteratursökning

Sökningarna för artiklarna har genomförts i databasen Cinahl och PubMed med både fritextsökning, Headings och Mesh-termer. Sökorden som användes i Cinahl var: “nurses

“Nurses’ Experiences of Patients AND mental illness or mental health or mental disorder AND Nurse-Patient Relations AND Nurse Attitudes Evaluation” och “(MH "Mental Disorders") AND experience AND nurs* AND general hospitals”. Sökorden som användes i PubMed var: “(MH "Mental Disorders") AND experience AND nurs* AND general hospitals".

För att få fram olika böjningsformer av ett ord måste en sökning göras som möjliggör dessa träffar, detta kan göras genom en så kallad trunkering (*). Genom att använda en stjärna i slutet av ordet söker databasen efter ordets alla böjningsformer (Östlundh, 2017, s. 71).

Även manuella sökningar har genomförts för att öka antalet relevanta artiklar. Manuella sökningar innebär att på egen hand leta fram referenser i vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet, för att sedan kunna få fram tillräckligt med material för att arbeta vidare med (Östlundh, 2017, s. 61–62). Två av litteraturöversiktens artiklar framkom via denna metod. Vid sökningar efter artiklar i databaserna Cinahl och PubMed valdes till slut tolv kvalitativa artiklar ut till resultatet samt 2 artiklar ur den manuella sökningen, alltså totalt fjorton artiklar. Översikt av sökningar, se tabell 1.

Tabell 1.

Översikt av sökningar

Databas Datum

Sökord Avgr. Antal

relevanta träffar Urval * 1 Urval* 2 Urval* 3 Urval* 4 Antal valda Artiklar Cinahl 2020-09-01 nurses attitudes or experiences AND general hospital or somatic ward AND mental health or mental illness or mental disorder or psychiatric illness Engelska 2015–2020 211 110 42 20 6 4 Passos Pereiraa et al. (2019); Foye et al. (2020); Chapma n et al. (2016); Jones et al. (2015) Cinahl 2020-09-07 general nurses experience or perspective or view or attitude AND somatic care for patients

AND mental health or mental illness or mental disorder or psychiatric illness n & Salzman n (2018) Cinahl 2020-09-10

Patients with mental illness AND general nurses’ attitudes or expectations Engelska 2015–2020 134 53 33 7 2 1 Ordan et al. (2018) Cinahl 2020-09-11

mental illness AND registered nurses' AND experience Engelska 2015–2020 23 7 5 2 1 1 Holmbe rg et al. (2020) Cinahl 2020-09-11 Nurses’ Experiences of Patients AND mental illness or mental health or mental disorder AND Nurse-Patient Relations AND Nurse Attitudes Evaluation Engelska 2015–2020 13 4 2 1 1 1 Morley et al. (2015) PubMed 2020-11-05 ((("Hospitals, General"[Mesh]) AND "Mental Disorders"[Mesh]) AND "Attitude"[Mesh] AND experience AND nurs*

Engelska 2015-2020 4 2 2 2 2 2 Brunero et al. (2018); Brunero et al. (2017) Cinahl 2020-11-05 (MH "Mental Disorders") AND experience AND nurs* AND general hospitals Engelska 2015-2020 9 3 3 2 2 1 Douglas et al. (2018)

*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästs, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Urvalsprocessen bearbetades under ett flertal olika steg. Relevansbedömningen utfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) mall (2014), för att få en uppfattning om relevans. I det första steget lästes artiklarnas titel, var titeln relevant utifrån syftet lästes abstraktet. Stämde abstraktet överens med syftet och de valda

samt resultat skulle vara tydligt beskriven. Alla inkluderade artiklar ansågs vara av hög kvalitet, se tabell 3 (bilaga I).

Analys

Arbetet genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys för de valda kvalitativa artiklarna. Hela artiklarna översattes med hjälp av ett svenskt-engelskt lexikon och lästes ett flertal gånger för att få en översikt av innehållet. Artiklarnas resultat lästes därefter ytterligare några gånger så att meningsenheter som svarade mot syftet sammanställdes korrekt och inte blev förbisedd eller missförstådd. Dessa meningsenheter kondenserades sedan vilket innebar att texten kortades ned utan att innehållet förändrades. Sedan skapades koder för att kortfattat få en helhetsbild av innehållet. Till sist

färgmarkerades texten som var till för att se likheter och skillnader utifrån resultatet. Detta genererade i subkategorier som sedan bildade slutgiltiga kategorier. Exempel på

analysprocessen av de kvalitativa artiklarna kan ses i tabell 2.

Tabell 2.

Exempel på analysprocess av kvalitativa artiklar.

Meningsenheter Kondenserade meningsenheter

Kod Subkategori Kategori Identifiera somatisk sjukdom

samtidigt som psykisk sjukdom. Respektera personlig integritet

Identifiera somatisk och psykisk sjukdom. Visa respekt

Visa respekt, kunskap

Kunskap _{Kunskap och} utbildning

Patienter med

missbruksproblem leder till stigmatisering. Försvårar sjuksköterskans arbetsuppgifter

Leder till stigmatisering och patienter märks som svårhanterlig Stämplas på grund av bakgrund Stigmatisering Förutfattade meningar

För de två artiklar som hade mixad metod analyserades enbart det kvalitativa resultatet med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Sammanställningen av resultaten skapade sex kategorier: “psykologiskt stöd”, “vårdmiljö”, “rädsla och oro”, “förutfattade

meningar”, “kunskap och utbildning” och “stöd och samarbete”. I löpande text presenteras

Etiska överväganden

Till litteraturöversikten valdes fjorton vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar var etiskt godkända av en etisk kommitté och/eller hade ett samtycke från deltagarna samt att artiklarna var skrivna på ett icke kränkande sätt. I högsta möjliga mån har granskning av artiklarna utan egna personliga åsikter eller värderingar genomförts. Däremot har artiklarna som valts ut diskuterats utifrån egna tankar, erfarenheter och reflektioner. Artiklarna ansågs efter att översättning skett från det engelska språket till svenska som lättlästa vilket bidrog till möjligheten att bearbeta artiklarna på ett mer hanterbart sätt.

Resultat

Denna litteraturöversikt baserades på fjorton kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Analysen resulterade i 6 kategorier och dessa presenteras i figur 1.

Psykologiskt stöd Vårdmiljö Rädsla och oro Förutfattade meningar Kunskap och utbildning Stöd och utbildning Figur 1. Resultatets kategorier.

Psykologiskt stöd

Karlsson och Holmberg (2020), där de menar att erfarenheten inte alls var så viktig för att kunna vårda dessa patienter. De menade istället att den viktigaste förmågan i mötet med patienterna var att som sjuksköterska kunna se, lyssna och visa respekt. Det var även mycket viktigt att som sjuksköterska respektera den personliga integriteten hos patienten (ibid.).

Sjuksköterskorna upplevde att de behövde förändra sitt förhållningssätt genom att samtala och bete sig annorlunda mot dessa patienter för att kunna ge psykiatrisk vård inom den somatiska vården (Brunero, Ramjan, Salamonson & Nicholls, 2018). Till exempel beskrevs fasthållning där det krävdes att sjuksköterskorna fysiskt höll fast patienten, för exempelvis en injektion, som en mycket obehaglig men oundviklig del av sitt arbete vilket bidrog till en skrämmande upplevelse för sjuksköterskan (Chapman et al., 2016). Sjuksköterskorna var osäkra på hur de skulle bete sig, vilka strategier de skulle använda sig utav samt hur de skulle samtala med dessa patienter (Brunero, et al., 2018), vilket relaterade till en

distansering till dessa patienter när de befann sig på en somatisk avdelning (Foye, Simpson & Reynolds, 2020).

tillstånden var uteslutna och/eller färdigbehandlade, vilket kunde vara svårt vid vårdandet av patienter med psykisk ohälsa då det ibland inte framgick om patienten talade sanning eller inte (Holmberg et al., 2020). Sjuksköterskorna uppgav att deras medvetenhet om patientens bakgrund och tillstånd kunde möjliggöra att en holistisk och personcentrerad vård utfördes. Men trots denna medvetenhet och trots att sjuksköterskorna försökte vara sympatiska så uppgav de ändå en oförenlighet mot dessa patienter, vilket ledde till frustration för sjuksköterskorna (Morley, Briggs & Chumbley, 2015). Dessa patienter upplevdes ibland även vara arroganta och otrevliga, vilket gjorde att sjuksköterskorna tappade tålamodet och empatin (Holmberg et al., 2020).

Vårdmiljö

Intervjuerna med sjuksköterskorna avslöjade att de upplevde att avdelningarna inte var tillräckligt förberedda på att ta emot och hantera patienter med psykisk ohälsa (Douglas et al., 2018). Sjuksköterskorna menade att avdelningarna var alldeles för upptagen för att ta hand om patienter som led av psykisk ohälsa (Brunero et al., 2017).

Rädsla och oro

Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa dominerades ofta av rädsla, vilket var relaterat till bristande förståelse om sjukdomen (Brunero et al., 2018). Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa var komplicerad, då det på ena sidan fanns en villighet att nå patienten medan det också fanns en viss begränsning då de kände att de var tvungna att vara mer på sin vakt på grund av rädsla (Holmberg et al., 2020). Detta kunde också ses i artikeln av Giandinoto och Edward (2015) där rädsla upplevdes vara ett problem för sjuksköterskorna (ibid.), vilket var något som upplevdes då uppfattningen var att dessa patienter var svårare att hantera (Foye et al., 2020). Eller att patienterna enligt sjuksköterskorna var eller kunde bli aggressiva (Brunero et al., 2018; Foye et al., 2020). Sjuksköterskorna upplevde att vissa av patienterna med psykisk ohälsa var farliga och med potential av att utöva våld, vilket gav sjuksköterskorna en känsla av rädsla och sårbarhet. Deltagarna kände sig hotade, både fysiskt och mentalt av de

patienter med psykisk ohälsa som kategoriserats som ”farliga” av sjuksköterskorna, vilket gav sjuksköterskorna en ursäkt för att motsätta sig vårdandet (Brunero et al., 2017).

Att vara osäkra på hur samtalen med dessa patienter skulle göras bidrog därmed till en stark oro, då sjuksköterskorna var rädda att detta kunde göra situationen värre (Brunero et al., 2018). Sjuksköterskorna upplevde dock med tiden att om det sattes tydliga regler och gränser i ett tidigt skede mot dessa patienter, så kom de att bete sig bättre och samarbeta (Chapman et al., 2016). De patienter med psykisk ohälsa som sökte hjälp begärde ofta även högre doser av smärtstillande läkemedel än andra patienter, vilket gjorde att ovana och unga

sjuksköterskor upplevde en viss osäkerhet och rädsla (Morley et al., 2015). Att som

sjuksköterska kunna förutsäga framtida beteenden hos patienter med psykisk ohälsa ansågs som mycket viktig för att kunna hantera sin egen rädsla (Brunero et al., 2018).

Förutfattade meningar

Patienter med psykisk ohälsa ansågs störa de normala förhållanden som sjuksköterskorna hade (Brunero et al., 2018). Sjuksköterskorna var ovilliga att acceptera psykiatrisk vård på allmänna sjukhus, men var tvungna att göra det då det var en del av yrket. Detta

villiga att ta hand om dessa patienter (Fernandes Moll, Duarte Silva, Henrique de Lima Magalhães & Aparecida Arena Ventura, 2017). Sjuksköterskorna uppgav en ökad arbetsbelastning med denna vård, vilket var kopplat till att det var mycket egna åsikter inblandade vilket resulterade i negativa attityder hos sjuksköterskorna (Morley et al., 2015).

Sjuksköterskornas attityder till psykisk ohälsa ansågs vara mindre positiva, vilket gjorde att sjuksköterskornas egna färdigheter samt känslor och övertygelser behövde utvecklas för att minska stigmatiseringen och att detta påverkade vården av dessa patienter (Jones et al., 2015). Sjuksköterskorna upplevde att patienter med psykisk ohälsa uppfattades som mindre intressanta för dem, vilket bidrog till lägre prioritet till dessa patienter än mot de patienterna med endast somatiska sjukdomar (Holmberg et al., 2020). Sjuksköterskorna kunde ibland även uppleva ett etiskt dilemma i samband med vårdandet av kvinnor med psykisk ohälsa som nyligen blivit förälder. De upplevde en stark farhåga över ett otillräckligt föräldraskap (Ordan, Shor, Liebergall, Noble & Noble, 2018). Patienter blev ofta offer för stigmatisering och märkta som en svårhanterlig patient av sjuksköterskorna (Morley et al., 2015), detta för att sjuksköterskorna beskrev att de inte kände sig bekväma med psykiatriska patienter, då det fanns mycket fördomar kring denna patientgrupp (Fernandes Moll et al., 2017).

Sjuksköterskorna hade också förutfattade idéer och tankar om hur de skulle bete sig både verbalt och icke verbalt, vilket utmärktes av försiktighet (Brunero et al., 2018).

Kunskap och utbildning

En av svårigheterna som sjuksköterskorna nämnde i mötet med patienten var deras

upplevelse av kunskapsbrist. Sjuksköterskorna nämnde liten eller ingen förberedelse då de aldrig utbildats i att ta hand om dessa patienter, vilket enligt dem själv kunde vara

hopplöshet när de vårdade en patient med psykisk ohälsa, då de uppfattade sig själva ha bristande kompetens och dåligt självförtroende vilket kunde resultera i diskussioner om arbetsuppgifter (Foye et al., 2020).

Sjuksköterskorna menade att de borde haft mer kunskap inom psykiatrisk vård, då detta visat sig ge en större andel positiva attityder från sjuksköterskorna till dessa patienter

(Douglas et al., 2018). Trots att vissa av sjuksköterskorna ansågs sig ha kunskap om vikten av att vara medveten och reflekterande över sina egna känslor, samt att kommunikationen med patienterna var av stor betydelse, så erkände de att detta inte alltid tillämpades på ett korrekt sätt vid bemötandet med dessa patienter (Jones et al., 2015). Sjuksköterskornas upplevelse av att inte ha tillräckligt med tid, kompetens eller resurser för att ta emot de ökade antalet samtal som inkom gällande psykisk ohälsa var mycket skrämmande. Detta för att sjuksköterskorna var rädda för att inte kunna ge patienten det rätta svaret samt att

sjuksköterskorna inte kunde se resultatet av samtalet efteråt (Bjorkman & Salzmann, 2018).

Stöd och samarbete

Sjuksköterskorna kände ett begränsat stöd i möjligheten att få reflektera över allvarliga incidenter som kunde ha inträffat (Foye et al., 2020), vilket gjorde att sjuksköterskorna upplevde vikten av stöd från sina kollegor som mycket viktigt för att kunna hantera vissa krävande eller känslomässigt påfrestande samtal med patienter (Bjorkman & Salzmann, 2018). Stödet från den psykiatriska enheten ansågs däremot som obefintlig då de ofta ej kom för att utvärdera patienten (Passos Pereira et al., 2019), samarbetet upplevdes därför som mycket bristfälligt (Foye et al., 2020) och sjuksköterskorna menade att de inte blev tillräckligt lyssnad på från psykiatrin (Brunero et al., 2018). Det var dock mycket önskvärt med ett samarbete för att få hjälp med att ta hand om dessa patienter (Ordan et al., 2018), då

Diskussion

Metoddiskussion

Ämnet psykisk ohälsa kan anses vara tabu att samtala om och kanske främst bland de allmänsjuksköterskor som arbetar inom den somatiska vården. Syftet valdes då det ansågs nödvändigt att bidra till ökad förståelse kring sjuksköterskans upplevelser.

Ämnet gav på förhand tankar och åsikter om eventuella svårigheter att hitta relevant forskning och artiklar som enbart fokuserade på sjuksköterskans upplevelser inom den somatiska vården. Från början av arbetet fanns viljan att enbart använda kvalitativa artiklar till litteraturöversikten, då kvalitativ metod ansågs ha en mer holistisk syn. Genom att inkludera kvalitativa artiklar till litteraturöversikten ansågs det stärka trovärdigheten och reliabiliteten (Polit & Beck, 2017, s. 578), eftersom kvalitativa artiklar syftar till att skapa en fördjupad förståelse för människors upplevelse, erfarenhet, förväntningar eller behov (Segesten, 2017, s. 107). Därmed motsvarar den kvalitativa metoden litteraturöversiktens syfte mer väl än vad kvantitativ metod ansågs göra då den kvantitativa metoden fokuserar mer på ett samband mellan variabler (Polit & Beck, 2017, s. 81).

Att göra en induktiv ansats innebär att göra en allmän slutsats från olika specifika situationer (Polit & Beck, s. 7), där forskaren utvecklar en teori eller en beskrivning som hjälper till att belysa något intressant och verkligt fenomen (Polit & Beck, s. 11). Deduktiv ansats innebär att utgå från en teori till specifika förutsägelser som testas genom forskning för att se om teorin fungerar (Polit & Beck, s. 43). Innebörden i denna litteraturöversikt är därför enbart av induktiv ansats för att få ett resultat av människors verkliga upplevelser.

Valet av att avgränsa forskningen till de senaste fem åren anses som en styrka då det

Att avgränsa till ett språk som till exempel svenska kan resultera i ett för få antal träffar på grund av ett språk i minoritet (Östlundh, 2017, s. 77), därför har enbart det engelska språket valts för att sedan kunna bearbetas och översättas till svenska. Enligt Östlundh (2017, s. 77) så skrivs de flesta vetenskapliga artiklarna på engelska (ibid.). En översättning kan dock göra att relevant information tolkats fel och därmed kan ha påverkat resultatet. Då de artiklar som inte använt sig av det engelska språket inte har granskats, kan viktig information därmed förbisetts och bidragit till att överförbarheten och tillämpbarheten till andra inställningar och grupper kan ha försummats (Polit & Beck, 2017, s. 570).

Sökningarna till denna översikt gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo där både fritextsökning, Headings och Meshtermer användes. Dessa tre databaser är av omvårdnad-, medicinsk- och psykiatrisk inriktning vilket antogs skulle lämpa sig till ändamålet (Polit & Beck, 2017, s. 90–93). Cinahl gav trots olika sökord ett resultat av dubbletter av artiklar, vilket resulterade i att artiklarna kunde hittas i ett flertal olika sökvägar. Detta ansågs vara en fördel då sökorden visade sig vara relevant mot syftet vilket gav uppfattningen om att vara på “rätt väg”. Vissa ord kunde dock påverka stort, som i detta fall då ordet psykisk ohälsa inte hade en direkt översättning till det svenska språket. Begrepp som mental illness, mental health, mental disorder och psychiatric illness har därför använts och anses likvärdigt med ordet psykisk ohälsa.

Under fasen av litteratursökningen sker en avgränsning, då ska texternas kvalitet bedömas vilket resulterar i att vissa texter exkluderas och andra texter inkluderas för analys (Friberg, 2017, s. 46). Metoderna som användes för kvalitetsgranskningen och relevansbedömningen ansågs som väl bearbetade och därför även mycket pålitliga, vilket gjorde att det kändes tryggt att fortsätta arbetet med att sammanställa och skapa ett resultat.

Den kvalitativa analysprocessen ansågs passa artiklarna och var möjlig att arbeta med då processen var lätt att följa. Dock upplevdes vissa svårigheter med att kondensera

meningsenheter utan att förändra innebörden av innehållet. Även till vilken kategori en meningsenhet hörde var inte heller alltid helt tydligt. Artiklarna under analysprocessen lästes tillsammans flertalet gånger för att undvika eventuella missförstånd i bearbetning av text, vilket också kan ha stärkt validiteten (Polit & Beck, 2017, s. 154). Att samarbeta och ses genom fysiska träffar ansågs som en styrka då texterna kunde läsas och bearbetas

tillsammans under ett flertal gånger.

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans upplevelser av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Några av fynden i litteraturöversiktens resultat visar att vårdmiljön inte uppfattas vara anpassad för patienter med psykisk ohälsa, samt att

kunskapsbrist kan vara något som gör att det i de flesta fall uppstår stigmatisering samt rädsla och oro, vilket är ett vanligt förekommande problem bland allmänsjuksköterskor inom den somatiska vården.

Litteraturöversiktens resultat visar att mötet mellan sjuksköterskan och patienten kan upplevas som svårt och även om sjuksköterskan är medveten om patientens bakgrund och trots försök till att vara sympatisk, så känner de en oförenlighet med dessa patienter vilket också ger sjuksköterskan en känsla av frustration. Dock menar MacNeela et al. (2012) att sjuksköterskorna gärna vill försöka förstå patientens känslor och tankar och att detta kan ske om sjuksköterskan tar tiden att verkligen lyssna på patientens berättelse samt visa ett

behöver ses över då uppfattningen är att fokus oftast hamnar på de somatiska sjukdomarna och inte patienten i sin helhet, vilket gör att psykologiskt stöd åsidosätts vilket också kan ses i litteraturöversiktens resultat.

Socialstyrelsen (2017) skriver att psykisk ohälsa ökar kraftigt i samhället och speciellt bland unga vuxna (ibid.), vilket gör att dessa patienter ses mer ofta inom den somatiska vården. Litteraturöversiktens resultat visar att det är av mycket stor vikt oavsett vilken erfarenhet sjuksköterskan än har, att under det första mötet med en patient som lider av psykisk ohälsa ha kännedom om detta samt att kunna lägga sina egna tankar och åsikter åt sidan. Inom vården finns idag mycket stigmatisering kring psykisk ohälsa och det ansågs därför som viktigt att redan under sjuksköterskeutbildningen få möjligheten att fysiskt träffa dessa patienter under en längre period.

Litteraturöversiktens resultat visade även att sjuksköterskorna uppgav en viss oro över utbildning, där efterfrågan av mer utbildning inom psykisk ohälsa och psykiatrisk omvårdnad sågs som viktigt, detta för att på lång sikt eventuellt kunna minska den stigmatisering som fanns och även öka kunskapen inom området psykisk ohälsa. Då

negativitet uppfattas som ett återkommande problem och alltid kommer att finnas gentemot denna patientgrupp, så har sjuksköterskorna enligt Lundström et al. (2020) en mycket viktig roll genom att försöka motivera dessa patienter till någon slags livsstilsförändring (ibid.). Det kan vara att stärka patientens självkänsla eller sätta rimliga mål för att ta kontrollen över sitt liv. Løgstrup (1994, s. 41–54) skriver att den andres förmåga att utvecklas och leva ett värdigt liv ska främjas.

som något unikt och speciellt. Resultatet i litteraturöversikten visar att det dock kan vara svårt då sjuksköterskorna ofta upplever rädsla och oro som ett problem i detta möte, vilket kan leda till att inte ha förmågan att ge dessa patienter den uppmärksamhet de behöver och ger därför sjuksköterskan en utmaning då dessa patienter oftast prioriteras i andra hand. Att prioriteras i andra hand på grund av psykisk ohälsa anses inte vara en del av

sjuksköterskans profession och anses därför som oacceptabelt. Detta tyder på att psykisk ohälsa bör uppmärksammas mycket mer inom vården för att det ska leda till bättre kunskap som i sin tur genererar i mindre negativa upplevelser.

Psykiska besvär kan uppfattas som mycket svåra att skilja på, då de ofta kan likna människors vanliga känslor och uttryck, samt bestå av en mängd olika typer av symtom (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Litteraturöversiktens resultat visar att ju längre tid sjuksköterskorna har arbetat desto mer erfarenhet har de, vilket också gör dem bättre förberedd på att ta hand om och möta patienter med psykisk ohälsa. Detta kan också ses i Lundströms et al. (2020) studie där sjuksköterskan är den som ofta har den mesta och viktiga kontakten med patienten.

Litteraturöversiktens resultat visar att avdelningarnas vårdmiljöer ofta inte var lämpliga för patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med psykisk ohälsa ansågs få bättre vård på en psykiatrisk avdelning där personal var mer kunnig och

vårdmiljön mer anpassad. Enligt WHO (2014) ska det finnas en vårdmiljö som respekterar och skyddar människors rättigheter då den psykiska hälsan anses vara grundläggande för de individuella förmågor som människor har (ibid).

Slutsats

I denna litteraturöversikt har en rad olika faktorer identifierats som påverkar

beteenden och åsikter bland sjuksköterskor mot patienter med psykisk ohälsa kan komma att förändras. Det skulle främja bemötandet av en utsatt patientgrupp och innebära bättre

Referenser

* = artikeln tillhör resultatet

*Andersson, H., Carlsson, J., Karlsson, L., & Holmberg, M. (2020).

Competency requirements for the assessment of patients with mental illness in somatic emergency care: a modified delphi study from the nurses’ perspective. Nordic Journal of Nursing Research, 40(3), 162–170. doi:10.1177/2057158520946212

*Bjorkman, A., & Salzmann, E. M. (2018). When all other doors are closed: telenurses’ experiences of encountering care seekers with mental illnesses. International Journal of Mental Health Nursing, 27(5), 1392–1400. doi:10.1111/inm.12438

*Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017). Categorising patients mental illness by medical surgical nurses in the general hospital ward: a focus group study. Archives of psychiatric nursing, 31(6), 614-623.

doi:10.1016/j.apnu.2017.09.003

*Brunero, S., Ramjan, L. M., Salamonson, Y., & Nicholls, D. (2018). A constructivist grounded theory of generalist health professionals and their mental health work. International Journal of Mental Health Nursing,

27(6), 1816–1825. doi:10.1111/inm.12489

*Chapman, R., Ogle, K. R., Martin, C., Rahman, A., McKenna, B., &

Barnfield, J. (2016). Australian nurses’ perceptions of the use of manual restraint in the emergency department: a qualitative perspective.

Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(9–10), 1273–1281.

doi:10.1111/jocn.13159

*Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K., & Abel, W. (2018). Nurses’ perception of preparedness for moving mental health care from psychiatric to general hospitals in Jamaica. Revista Panamericana de

Salud Publica, 42, 1–8. doi:10.26633/RPSP.2018.158

*Fernandes Moll, M., Duarte Silva, L., Henrique de Lima Magalhães, F., & Aparecida Arena Ventura, C. (2017). Nursing professionals and

psychiatric admission in general hospital: perceptions and professional training. Cogitare Enfermagem, 22(2), doi:10.5380/ce.v22i1.49933

Flyckt, L. (u.å.). Psykisk störning. I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 november, 2020,

Folkhälsomyndigheten. (2020a). Livsvillkor och levnadsvanor. Hämtad 28 september, 2020, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (2020b). Minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa. Hämtad 3 november, 2020, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/ *Foye, U., Simpson, A., & Reynolds, L. (2020). “Somebody else’s business”:

the challenge of caring for patients with mental health problems on medical and surgical wards. Journal of Psychiatric & Mental Health

Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(4), 406–416. doi:10.1111/jpm.12596

Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbete. I F. Friberg (Red.),

Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:3

uppl., kap. 3, s. 37–48). Lund: Studentlitteratur.

*Giandinoto, J., & Edward, K. (2015). The phenomenon of co-morbid

physical and mental illness in acute medical care: the lived experience of Australian health professionals. BMC Res Notes 8, 295.

doi:10.1186/s13104-015-1264-z

Giusti, L., Ussorio, D., Salza, A., Malavolta, M., Aggio, A., Bianchini, V., Casacchia, M., & Roncone, R. (2019). Italian investigation on mental health workers’ attitudes regarding personal recovery from mental illness. Community Mental Health Journal, 55(4), 680–685. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1007/s10597-018-0338-5

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.

doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

*Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study. Nordic Journal of Nursing Research,

40(3), 151–161. doi:10.1177/2057158520941753

*Jones, S., Krishna, M., Rajendra, R. G., & Keenan, P. (2015). Nurses attitudes and beliefs to attempted suicide in Southern India. Journal of Mental

Health, 24(6), 423–429. doi:10.3109/09638237.2015.1019051

Lundström, S., Jormfeldt, H., Hedman Ahlström, B., & Skärsäter, I. (2020). Mental health nurses’ experience of physical health care and health promotion initiatives for people with severe mental illness.

International Journal of Mental Health Nursing, 29(2), 244–253.

doi:10.1111/inm.12669

Løgstrup, K. E. (1994). Det etiska kravet (M. Brandby-Cöster, övers.) (kap. 1, s. 41–60). Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1956)

MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony, R. (2012). A risk to himself: attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in medical-surgical units.

Research in Nursing & Health, 35(2), 200–213. doi:10.1002/nur.21466

Martin, A., Krause, R., Chilton, J., Jacobs, A., & Amsalem, D. (2020).

Attitudes to psychiatry and to mental illness among nursing students: adaptation and use of two validated instruments in preclinical

education. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing (John Wiley &

Sons, Inc.), 27(3), 308–317. doi:10.1111/jpm.12580

*Morley, G., Briggs, E., & Chumbley, G. (2015). Nurses’ experiences of patients with substance-use disorder in pain: a phenomenological study. Pain Management Nursing, 16(5), 701–711.

doi:10.1016/j.pmn.2015.03.005

Ottosson, J.-O. (u.å). Somatisering. I. Nationalencyklopedin. Hämtad 5 november, 2020, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/somatisering

*Ordan, R., Shor, R., Liebergall, W. M., Noble, L., & Noble, A. (2018). Nurses’ professional stigma and attitudes towards postpartum women with severe mental illness. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons,

Inc.), 27(7–8), 1543–1551. doi:10.1111/jocn.14179

Plant, L. D., & White, J. H. (2013). Emergency room psychiatric services: a qualitative study of nurses’ experiences. Issues in Mental Health

Nursing, 34(4), 240–248. doi:10.3109/01612840.2012.718045

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing

Evidence for Nursing Practice (11th ed., chapter 1, pp. 2–20; chapter 3,

pp. 42–63; chapter 4, pp. 65–81; chapter 5, pp. 82–111; chapter 8, pp. 153–174; chapter 18, pp. 566–584; chapter 32, pp. 727–751).

Philadelphia: Wolters Kluwer.

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (3:2 uppl., kap. 8, s. 105–108). Lund: Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2014). Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans. Hämtad 28 september, 2020, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

https://www.sbu.se/contentassets/cde743efce40472ca6c009b7f491d328/ bilaga-3.-gallrings--och-granskningsmallar.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2017). Kvalitetsgranskning av studier (SBU-metodhandbok). Hämtad 28 september, 2020, från Statens beredning för medicinsk utvärdering, https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/ sbushandbok.pdf

Socialstyrelsen. (2017). Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Hämtad 15 oktober, 2020, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/om- socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna/

Uppleva. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad den 4 november, 2020, från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/upplevelse

Uppleva. (2011). I Svenska Akademins ordbok. Hämtad den 4 november, 2020, från http://www.saob.se/artikel/?seek=upplevelse#U_U517_37750 Vård (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad den 5 november, 2020, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vård

World Health Organization (WHO). (2001). Rapport. Hämtad 3 november, 2020, från World Health Organization,

World Health Organization (WHO). (2011). Rapport. Hämtad 3 november, 2020, från World Health Organization,

https://apps.who.int/gb/ebwha/pdf_files/EB130/B130_9-en.pdf

World Health Organization (WHO). (2014). Basic documents, 48th ed. Hämtad 19 maj, 2020, från World Health Organization,

https://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd48/basic-documents-48th-edition-en.pdf

World Health Organization (WHO). (2018). Mental health: strengthening our response. Hämtad 28 september, 2020, från World Health

Organization, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:2 uppl., kap. 5, s. 59–

Bilaga I

Tabell 3. Översikt av inkluderade artiklar

Författare Årtal Land

Studiens syfte Typ av

studie Deltagare (bortfall) Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet Andersson, H., Carlsson, J, Karlsson, L., & Holmberg, M. 2020 Sverige Brunero, S., Buus, N., & West, S. 2017 Australien Identifiera kompetenskrav för bedömning av patienter med psykisk sjukdom genom att få åsikter från akutsjuksköterskor.

Att få insikt i medicinsk/kirurgiska sjuksköterskors process (er) för kategorisering av psykisk sjukdom på allmänna sjukhus. Modifierad Delphi-metod, kvalitativ Kvalitativ fokusgrup pstudie 131 (101) 16 (0) Upprepade frågeformulär Innehållsanalys Gruppdiskussioner. Diskursanalys

Högsta nivån var kompetenskrav som grundläggande medicinsk kunskap, att kunna lyssna på patienten och visa respekt för patienten. Lägsta nivån var arbetslivserfarenhet inom psykiatrisk vård.

Patienter kategoriseras i olika grupper av sjuksköterskorna vilket ger sjuksköterskorna bättre överblick och förklaring av hur de bedriver sin omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

Hög

Bjorkman, A., & Salzmann-Erikson, M. 2018 Sverige Beskriva registrerade sjuksköterskors upplevelser av telefonrådgivning med patienter med psykiska sjukdomar.

Kvalitativ studie 20 (1) Semistrukturerade intervjuer Induktiv kvalitativ innehållsanalys

Erfarenhet att möta

vårdsökandes med psykiska sjukdomar, erfarenheten av svårigheter och utmaningar samt erfarenheter av att möta missnöje och hot.

Hög

Brunero, S., Ramjan, L. M., Salamonson, Y., & Nicholls, D. 2018

Australien

Att beskriva de grundläggande sociala processer som hälso- och sjukvårdspersonal är involverade i för personer med psykisk sjukdom i specifika allmänna sjukhusmiljöer i Australien och att utveckla en materiell teori som belyser komponenterna i dessa processer.

Konstrukti vistisk grundad teoristudie, kvalitativ 21 (0) Tre deltagar-observationer, 2 fokusgrupper, 21 individuella intervjuer och 12 policys och protokolldokument Teoretiskt kodning

Upplevelsen av att känna obehag för sitt arbete, sammanhanget och den sociala processen.

Hög

Chapman, R., Robyn Ogle, K., Martin, C., Rahman, A., McKenna, B., & Barnfield, J. 2016 Australien

Att utforska akutsjuksköterskors uppfattningar om användningen av allmän kvarhållning. Kvalitativ beskrivan-de, utforskan-de metod 15 (0) Semistrukturerade intervjuer Kvalitativ beskrivande tematisk analys En del av jobbet, återhållsamhetsteknik, konsekvenser och brist på dokumentation.

Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K., & Abel, W. 2018 Jamaica

Att undersöka sjuksköterskornas uppfattning om beredskap att ta hand om patienter med psykisk sjukdom vid två allmänna sjukhus i St. Catherine, Jamaica. Tvärsnittss tudie, mixad 130 (25) Intervjuer Fristående frågeformulär Mixad analys Majoriteten av

sjuksköterskorna upplevde sig inte tillräckligt förberedda att ta hand om psykisk sjuka patienter, sjuksköterskorna tyckte det var svårt med tillgängligheten för

psykiatriska läkemedel. Vid högre utbildningsnivån framkom även bättre attityder

Hög Fernandes Moll, M., Duarte Silva, L., Henrique de Lima Magalhães, F., & Aparecida Arena Ventura, C. 2017 Brasilien

Undersöka hur vårdpersonalen uppfattar psykiatrisk vård på ett allmänt sjukhus och bedömningen om hur de kan hjälpa personer med psykiska störningar. Kvalitativ studie 33 (2) Semistrukturerade intervjuer Innehålls- och temaanalys Behov av utbildning av vårdteamet för att tillgodose behoven hos personer med psykiska störningar då sjuksköterskorna var ovilliga att ta hand om psykisk sjuka patienter.

Foye, U., Simpson, A., & Reynolds, L. 2020

England

Att utforska personalens upplevelser när det gäller att tillhandahålla vård för människor med psykiska hälsoproblem.

Kvalitativ metod 30 (0) Semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper. Tematisk analys Sjuksköterskorna saknade brist på vägledning och stöd, sjuksköterskorna upplevde att det inte var en del av deras arbete att ta hand om psykisk sjuka patienter samt upplevde rädsla att arbeta med psykisk sjukdom. Hög Giandinoto, J., & Edward, K. 2015 Australien En fördjupad beskrivning av vårdpersonalens erfarenhet av vård av patienter som upplever

komorbid fysisk och psykisk sjukdom i australiensiska akuta vårdenheter. Fenomeno-logisk design, kvalitativ 6 (0) Semistrukturerade intervjuer Temaanalys

Att hantera utmanande beteenden, otillfredsställande miljö- och organisations-faktorer, brist på färdigheter, kunskap och erfarenhet, hypervaksamhet och ångest, känna plikt att vårda samt negativa attityder. Hög Holmberg, M., Hammarbäck, S., & Andersson, H. 2020 Sverige

Att beskriva registrerade

sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma patienter med psykisk sjukdom i akutvård. Kvalitativ studie 28 (0) Intervjuer Induktiv beskrivande analys Komplexitet i bedömningar av patienter. Lägre prioritet och mindre intressanta patienter än de patienter som enbart har somatiska sjukdomar.

Jones, S., Krishna, M., Rajendra, R. G., & Keenan, P. 2015

England

Studera attityden hos personal inom äldreomsorgen till patienter som hade försökt begå självmord ur ett professionellt och kulturellt perspektiv, vilket kan påverka vård efter sjukhusinläggning. Kvalitativ metod 21 (6) Semistrukturerade intervjuer Fenomenologisk analys, IPA Skillnader hos sjuksköterskornas

övertygelser kan ses och är kopplat till deras attityder. Utbildning och övning behövs för att sjuksköterskor ska utvecklas och för att bristen på psykologiska stödet försvinna.

Hög

Morley, G., Briggs, E., & Chumbley, G. 2015

England

Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med

substansanvändning vid smärta

Fenomenol ogisk studie, kvalitativ 5 (0) Semistrukturerade intervjuer Giorgis fenomenologiska analysmetod Sjuksköterskorna upplevde patienter med missbruksproblem som manipulerande och aggressiva. Sjuksköterskorna uppgav att erfarenhet hjälpte till att hantera patienter bättre.

Hög

Ordan, R., Shor, R.,

Liebergall-Wischnitzer, M., Noble, L., & Noble, A.

2017 Israel

Att undersöka professionellt stigma och föräldraskapets attityder gentemot postpartum kvinnor med svår psykisk sjukdom och

sambandet mellan postpartum sjuksköterskors attityder och ammande insatser som främjar moderskap. Prospektiv tvärsnittsst udie, mixad 61 (0) Frågeformulär Mixad analys

Stigma bland hälso- och sjukvårdspersonal gentemot mot personer med SMI, attityder till föräldraskap bland personer med SMI, omvårdnadsåtgärder som främjar

BAM.

Etiska dilemman, oro och faktorer som kan hjälpa vård av kvinnor.

Passos Pereiraa, L., de Lourdes Custódio Duarteb, M., & Domingues Eslabãoa, A. 2019 Brasilien

Att analysera de svårigheter som sjuksköterskor möter när de vårdar personer med psykiatrisk

komorbiditet i den allmänna akutenheten och deras förslag för att förbättra vården av dessa patienter.

Kvalitativ beskrivand e och utforskand e studie 12 (0) Semistrukturerade intervjuer Innehållsanalys Svårigheter som

sjuksköterskor mötte var brist på materiella resurser, brist på förberedelser och brist på psykiatriska konsultationer. Överbeläggning sågs som ett hinder för att tillhandahålla lämplig vård för dessa patienter. Sjuksköterskorna upplevde sig inte förberedda på att hantera psykiatriska patienter.