Institutionen för statsvetenskap
Kandidatuppsats
Asyl: rättighet eller hot
En diskursanalys av EU:s bild av asylsökande
Författare: Sofia Söderin (930511-7187)
Handledare: Amanda Nielsen Examinator:
Termin: HT2016 Ämne: Statsvetenskap Nivå: G3
Abstract
The aim of this paper is to examine the asylum discourse in the EU during 2015. The study is based on the following questions: How is asylum seekers presented in the asylum discourse in the EU? and How is asylum seekers connected to security? In order to answer these questions the study will use a discourse analysis on messages and reports presented by the European Commission during 2015. The result of the analysis show that the EU’s image of asylum seekers is fragmented; in one way they are
portrayed as people worthy of protection and in another way they are portrayed as a security problem. Regarding the security part of the asylum discourse, the analysis show that there is a struggle between the security of the asylum seekers and the security of the EU. The EU recognizes that they have a responsibility for the safety of the asylum seekers, as long as it does not expend the security of the EU. Asylum seekers are only entitled to protection by EU as long as they have a legitimate right to it.
Keywords
EU, Common European Asylum System, asylum seeker, discourse analysis, security, human security
Nyckelord
EU, Europeiska asylsystemet, asylsökande, diskursanalys, säkerhet, mänsklig säkerhet
Tack
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 3
1.1 Syfte och frågeställning ____________________________________________ 4 1.2 Avgränsning _____________________________________________________ 4 1.3 Disposition ______________________________________________________ 5
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 6
2.1 EU:s bild av flyktingar _____________________________________________ 6 2.2 EU:s gemensamma asylpolitik _______________________________________ 7
3 Tidigare forskning ___________________________________________________ 11
3.1 Säkerhetisering __________________________________________________ 11 3.2 Human security __________________________________________________ 12
4 Teori ______________________________________________________________ 14
4.1 Diskurs och diskursteori ___________________________________________ 14 4.1.1 Artikulation _________________________________________________ 15 4.1.2 Antagonism _________________________________________________ 15 4.1.3 Hegemoni ___________________________________________________ 16 4.2 Säkerhetisering __________________________________________________ 16 5 Metod _____________________________________________________________ 19 5.1 Forskningsdesign ________________________________________________ 19 5.2 Metodkritik _____________________________________________________ 20 6 Material ___________________________________________________________ 23 6.1 Inhämtning av material ____________________________________________ 23 6.2 Källkritik _______________________________________________________ 24 7 Resultatredovisning __________________________________________________ 25
1 Inledning
Uppfattar man människor på flykt som en mängd individer som har rätt att söka asyl så blir reaktionen naturligtvis en annan än om man ser dem som ett hot mot rikets säkerhet. 1
Så skriver Elisabeth Abiri antologin Laglöst land: Terroristjakt och Rättssäkerhet i Sverige. Citatet beskriver på ett tydligt sätt hur bilden av flyktingar och asylsökande formas olika beroende på vilket sammanhang de sätts in i. Enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR, så fanns det under 2015 uppskattningsvis 65.3 miljoner människor på flykt som en följd av konflikter, våldsamheter eller brott mot mänskliga rättigheter. 2 Dessa konflikter finns i världens alla hörn; Syrien, Nigeria och Ukraina. 3 De flesta flyktingar befinner sig i länder som angränsar till dessa konflikter. Men många försöker även ta sig till Europa. Under 2015 upplevde den Europeiska unionen, hädanefter kallad EU, en dramatisk uppgång i antalet flyktingar och migranter som nådde unionens gränser; under 2015 ansökte 1 255 600 personer om asyl för första gången i EU. 4 Många av dessa personer kom via båt - en livsfarlig resa över
Medelhavet i jakten på fred och trygghet. Detta har resulterat i att frågan om asyl har hamnat högt upp på EU:s politiska dagordning. För att hitta en långsiktig lösning så har EU sedan slutet av 90-talet arbetat med skapandet av en gemensam asyl och flyktingpolitik och ett gemensamt asylsystem för att underlätta för medlemsstaterna och skapa en bättre fördelning av asylsökande inom EU. 5 Trots den gemensamma asylpolitiken så ökade enskilda stater sina gränskontroller under 2015 och flera länder byggde stängsel för att skydda sina gränser. Även begränsningar i rätten till att söka asyl och möjligheten till familjeåterförening minskade. 6
Detta tyder på att EU:s bild av asylsökande är och har varit problematisk. Forskaren Meng-Hsuan Chou menar att EU:s migrations och asylpolitik har utvecklats från att fokusera på mänskliga rättigheter och tillgång till den inre marknaden till att handla om hot mot det västerländska välfärdssystemet och säkerheten i medlemsstaterna. 7 Säkerhetsfrågan är således ständigt aktuell inom den internationella politiken. 8 När det uppstår olika
konkurrerande perspektiv på säkerhet, får det olika effekter och resultat på den asylpolitik
1 Abiri, 2003, s. 131
2 United Nations High Commissioner for Refugees, 2016, s. 2 3 Pettersson, Wallensteen, 2015, s. 536
4 Eurostat, 2016
5 Europeiska kommissionen, 2014a, s. 3
6 United Nations High Commissioner for Refugees, 2016, s. 34 7 Cho, 2009, s. 542
som förs. Med flera perspektiv blir det svårt att hålla en enad politisk linje, vilket blir extra tydligt när asylpolitiken utsätts för stora påfrestningar i likhet med det som skedde i EU under 2015. Vems säkerhet är det som ska få råda; asylsökandes eller EU:s? Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka hur EU:s asyldiskurs såg ut under 2015. Studien är
statsvetenskapligt intressant eftersom det är samtalet i den politiska diskursen som skapar den politiska världen, och i förlängningen även den politik som förs. 9 Om diskursen då präglas av motstridiga perspektiv på säkerhet så uppstår det konflikter i politiken, vilket skapar problem för både de som fattar beslut och de som påverkas av dessa beslut.
1.1 Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med uppsatsen är att problematisera EU:s bild av asylsökande utifrån de olika perspektiven på säkerhet. Det preciserade syftet med uppsatsen blir då att analysera hur EU:s asyldiskurs såg ut under 2015.
För att uppnå syftet så kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskrivs asylsökande i EU:s asyldiskurs?
På vilket sätt kopplas asylsökande ihop med säkerhet inom EU:s asyldiskurs?
1.2 Avgränsning
Uppsatsens undersökning avgränsas till att studera dokument publicerade av
kommissionen under 2015. Anledningen att analysen kommer att bestå av dokument från EU-kommissionen är på grund av dess uppgift att främja EU:s allmänna intressen och är den institution som har till uppgift att föreslå och verkställa EU:s gemensamma politik. 10 Detta gör att EU-kommissionen kan ses som en representant för EU:s gemensamma politik och den institution som ser till att den efterlevs. Utifrån detta är det relevant att analysera
EU-kommissionens bild av asylsökanden, eftersom den på något sätt får ses som representativ för hela EU genom den gemensamma asylpolitiken. EU-kommissionen har dessutom varit drivande i genomförandet av EU:s gemensamma asylpolitik (CEAS) och upprättandet av Genèvekonventionen som en norm för EU:s asylpolitik. 11 Tidsavgränsningen är vald utifrån
att EU under 2015 upplevde en kraftig ökning i antalet asylsökande, vilket krävde ett tydligt agerande från EU-kommissionen och aktioner på både nationell och Europeisk nivå.
9 Howart, 2007, s. 10
Tidsavgränsningen är dessutom motiverad eftersom det inte finns någon diskursanalys på EU:s asylpolitik under den här perioden.
1.3 Disposition
Detta avsnitt förklarar uppsatsens disposition. Det föregående avsnittet har presenterat en inledning till undersökningen samt dess syfte och problemformulering. Det följande avsnittet kommer att redogöra bakgrunden till undersökningen. Det tredje avsnittet kommer att
behandla den tidigare forskningen som är gjord på området. I det fjärde avsnittet så kommer den teori som ligger till grund för undersökningen presenteras. Det femte avsnittet presenterar den metod som uppsatsen kommer att använda sig av. I det sjätte avsnittet kommer
2 Bakgrund
Detta kapitel kommer att förklara bakgrunden till undersökningen. Den information som presenteras här är relevant för att skapa en helhets bild av hur EU ser på asylsökande och den gemensamma asylpolitiken. Kapitlet är uppdelat i två delar. Den första delen kommer att presentera vem som är en flykting respektive asylsökande. Den andra delen kommer kortfattat att redogöra för hur EU:s gemensamma asylpolitik har utvecklats fram till idag.
För att undvika förvirring är det på sin plats att göra ett förtydligande kring vad som menas med EU och vad begreppet syftar till. Den Europeiska unionen har genom historien haft olika namn; först EEG mellan 1957-1965, sedan EG mellan 1965-1993 och slutligen EU från 1993 och framåt.12 För att underlätta för läsaren kommer båda bakgrundskapitlet och resten av uppsatsen att konsekvent använda sig av EU, oavsett vilken tidsperiod som dess politik diskuteras.
2.1 EU:s bild av flyktingar
EU definierar att en flykting är: en tredjelandsmedborgare eller statslös person som uppfyller kraven i artikel 1 A i 1951 års Genèvekonvention om skydd för flyktingar. 13 Enligt artikel 1 så är en flykting en person som flyr undan förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet eller politisk åskådning. 14 På detta sätt tillskrivs de flyktingar som kommer till EU vissa rättigheter och att EU är skyldiga att uppfylla dessa.
Att söka asyl är en grundläggande mänsklig rättighet. Att bevilja asyl är en internationell skyldighet för stater enligt 1951 års Genèvekonvention om skydd för flyktingar. 15 Den Europeiska kommissionen menar att asyl inte ska vara ett lotteri, utan alla EU:s
medlemsländer har ett gemensamt ansvar att välkomna asylsökande på ett likvärdigt och rättvist sätt genom det gemensamma asylsystemet CEAS. 16 När en flykting ansöker om asyl i ett EU land får den status som asylsökande. 17
Enligt fördraget om Europeiska unionens funktion (EUF-fördraget) så har EU möjlighet att utforma en gemensam politik när det gäller asyl, subsidiärt skydd och tillfälligt skydd med
12 Hansen, 2008, s. 11
13 Europeiska gemenskapernas officiella tidning, 2002, s. 326 14 Förenta Nationerna, 1951, s. 543
15 Europeiska kommissionen, 2014a, s. 3 16 Ibid, s. 3
syfte att erbjuda detta till alla tredjelandsmedborgare som behöver internationellt skydd. 18
EU-kommissionen menar i en kommentar om den gemensamma asylpolitiken att:
Denna politik ska överensstämma med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951, med protokollet av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning och med andra tillämpliga fördrag. 19
Förutom Genèvekonventionen så finns det tre andra överlappande viktiga rättssystem för det internationella skyddet för flyktingar och asylsökande inom EU och dessa är: 20
EU-lagen
1984 års FN:s konvention mot tortyr
1950 års Europeiska konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Dessa rättssystem täcker EU:s samtliga 28 medlemsländer samt resterande Europeiska länder som sitter i Europarådet. 21Asylsökande har på detta sätt ett utbrett rättsligt skydd enligt lag.
Förutom att asylsökande har ett lagstadgat stöd, så menar Europaparlamentets talman 2012-2016, Martin Schultz att:
What Europe stands for is the desirability of a tolerant and open society rooted in the notion of solidarity, such that no one is stigmatized or excluded on the basis of race, class, religion, or gender. In this way, unity can exist in the face of cultural diversity.22
EU står alltså för ett öppet och solidariskt samhälle där alla människor är välkomna. Detta visar tydligt att EU grundar sig på tanken om att alla människor är lika mycket värda. Nästa kapitel kommer att redogöra för hur detta uttrycks i EU:s asylpolitik.
2.2 EU:s gemensamma asylpolitik
Den här delen kommer att redogöra för utvecklingen av EU:s asylpolitik. EU:s gemensamma asylpolitik är mångfacetterad; det finns olika delar som skapar en helhet. En gemensam asylpolitik är möjlig eftersom att EU:s institutioner – exempelvis kommissionen, EU-parlamentet, Europeiska rådet – existerar ovanför medlemsstaterna och har
beslutsbefogenheter inom vissa politikområden som sedan gäller gemensamt för alla
medlemsstater. 23 André Nollkaemper menar i artikeln European Asylum Policy: Oscillating Between Shared and Individual Responsibility att det delade ansvaret för att hantera
kommer till Europa. Nollkaemper menar vidare att det gemensamma arbetet kan minska möjligheten att utkräva ansvar från varje enskild europeisk stat för att de ska uppfylla sina internationella förpliktelser, vilket försvårar den gemensamma asylpolitiken. 24 Något som
försvårar EU:s gemensamma asylpolitik ytterligare är att den, som nämnts ovan, utgår från flyktingkonventionen och att den konventionen är tydlig med att varje människa som känner en välgrundad fruktan för förföljelse har rätt till asyl – oavsett hur många andra människor som behöver det under samma tidsperiod. EU:s mottagarländer kan inte styra detta, utan det bestäms snarare i de länder där det finns konflikter. 25 Detta skapar spänningar inom EU som ibland gör det svårt att fatta gemensamma politiska beslut som ska gälla för samtliga
medlemsstater.
Den gemensamma asylpolitiken har inte alltid varit en självklarhet inom EU. Sedan EU grundades på 50-talet så har migrationspolitiken varit uppdelad mellan en överstatlig del reglerad på EU nivå och ett mellanstatligt samarbete som medlemsstaterna själva ansvarade för. Den överstatliga delen reglerade den fria rörligheten inom EU, medan den mellanstatliga delen reglerade migrationspolitiken från länder utanför EU. 26 Det var först i slutet av 90-talet, i samband med genomförandet av Amsterdamfördraget 1997, som EU kunde börja hantera frågor som rörde migration och asyl på en överstatlig nivå. Flera medlemsländer började en harmonisering av nationella lagstiftningar i syfte att överföra detta till överstatlig beslutsnivå. Innan slutet av maj 2004 så skulle en gemensam asylpolicy och lagstiftning finnas på plats. 27
Två år senare skapade Tampereöverenskommelsen det ramverk för skapandet av EU:s gemensamma migration- och asylpolitik. 28
EU:s gemensamma asylpolitik innehåller idag flera olika politiska direktiv, förordningar samt ett gemensamt asylsystem. 29 De viktigaste direktiven och förordningarna är följande30:
Det ändrade asylförfarandedirektivet – Syftet med det uppdaterade
asylförfarandedirektivet är att det ska leda till rättvisare, snabbare och bättre
asylbeslut. Framför allt ska ensamkommande barn och tortyroffer få förstärkt skydd med detta nya direktiv.
Det ändrade direktivet om mottagningsvillkor – Detta direktiv garanterar att
asylsökande i hela EU ska ha tillgång till humana materiella mottagningsvillkor (t.ex. boende och mat) samt att asylsökandes grundläggande rättigheter ska respekteras. Direktivet garanterar också att människor endast ska hållas i förvar som en sista utväg. Det ändrade kvalifikationsdirektivet – Innehåller förklaringar och förtydligande av
grunderna till att bevilja internationellt skydd, så att alla asylbeslut inom EU blir mer konsekventa. Detta leder till stärkta rättigheter till de personer som har rätt till internationellt skydd och en bättre tillgång till integrationsåtgärder.
Den ändrade Dublinförordningen – Betyder att asylsökande får ett förstärkt skydd under arbetet med att avgöra vilket land som ska ansvara för prövningen av ansökan. Genom den uppdaterade Dublinförordningen introducerades ett system för att kunna upptäcka problem i de nationella asyl- eller mottagningssystemen och åtgärda dessa innan allvarliga kriser uppstår.
Den ändrade Eurodacförordningen – Förordningen innebär att medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter under mycket strikta villkor kan få tillgång till EU:s databas med fingeravtryck från asylsökande. Denna tillgång ska underlätta arbetet med att förhindra, upptäcka och utreda mycket allvarliga brott, t.ex. mord och terrorism.
EU har fått kritik för att asylsystemet inte innehåller några lagliga vägar för att söka asyl. Reglerna säger att människor måste vara på plats i det land som de vill söka asyl i, vilket gör att människor måste ta sig till EU för att kunna göra en ansökan. 31 För att ansökan ska vara giltig måste den asylsökande ha kommit direkt till landet, utan att ha rest igenom några andra länder på vägen, annars kommer de skickas tillbaka till det första landet de kom i kontakt med. 32 Om människor på flykt vill göra en laglig asylansökan innan de reser till EU måste de kontakta myndigheterna i sina hemländer och vänta på att få pass och visum utfärdade innan de reser till EU. 33 Något som inte är möjligt för den stora majoriteten av människor som befinner sig på flykt idag. EU har dessutom gemensamma visumkrav på alla länder som är ”flyktingproducerade”, och asylsökan är inte ett av de skäl som en person kan beviljas visum för. 34 Systemet har alltså effektivt stängt eller
31 Amnesty, 2016
3 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen är en viktig del i skapandet av ny forskning, både när det gäller att se vad som tidigare har studerats och vilka resultat som presenteras inom området. Detta kapitel kommer att presentera den tidigare forskningen som har gjorts inom EU och dess syn på asylsökande samt forskning på säkerhetsfokuseringen i asylpolitiken generellt.
3.1 Säkerhetisering
Den politiska debatten om asylpolitik har historiskt sett alltid genomströmmats av en retorik baserat på att asylsökande utgör ett hot mot samhället, speciellt dess välfärdssystem,
arbetsmarknad och kulturella identitet. 35 Jef Huysmans menar i artikeln The European Union and the Securitatization of Migration att frågan om asyl inom EU blev allt mer
säkerhetsorienterad under mitten av 80-talet; fram till dess så hade både invandrare och asylsökande sett som ett välkommet tillskott i EU:s ekonomi. 36 Den politiska debatten om migration under den här tiden präglades av ”protection of public order and the preservation of domestic stability” och som ett resultat framställdes migration som ett hot mot samhället. Det bästa exemplet på hur den säkerhetsdiskursen påverkade de politiska besluten var införandet av Schengenavtalet 1985; där det tydligt framgår att ökad invandring och asyl kopplas ihop med terrorism och internationell kriminalitet och måste stoppas genom stränga
gränskontroller. 37 Peo Hansen går i sin bok EU:s migrationspolitik under 50 år ett steg längre och menar att EU under införandet av Schengen-avtalet såg flyktingar och asylsökande som ett problem; det var en flod av människor som bara kunde stoppas genom hårda
säkerhetsanordningar både när det gällde EU:s yttre och inre gränser. 38
”A distinct security discourse emerged from this process, which depicts asylum seekers as economic migrants exploiting the generosity of EU states and foreign workers as competitors for scarce jobs and social security; after the terrorist attacks since 2001, efforts were made to link migrants with the perpetrators of these acts.”40
Genom att måla upp asylsökande som en säkerhetsrisk så minskar deras möjlighet att ta sig till EU, och deras möjlighet att få stanna minskar eftersom de inte ses som önskvärda i EU och ska hållas borta från EU.
3.2 Human security
I slutet på 90-talet vidgades säkerhetsbegreppet; det gick från att handla om statlig säkerhet till att handla mer om human security, alltså mänsklig säkerhet. Säkerhetspolitiken skulle först och främst handla om att trygga och säkerställa människors livssituation. Ofta togs flyktingar och asylsökande upp som ett exempel på hur den traditionella säkerhetspolitiken inte hade kunnat säkra dessa människors livsvillkor. 41 Dessa tankegångar går att spåra tillbaka till 1948 års FN Deklaration för Mänskliga rättigheter, men det var först 1994 som FN införde
begreppet i sitt lexikon och därmed spred det vidare till den internationella och nationella säkerhetspolitiken. 42 Begreppet innefattar flera olika dimensioner av human security;
ekonomisk, politisk samt en tillgång till mat, god hälsa och ren miljö. Den karaktäriserades av universiality, interdependence, prevention och people/individual centered. 43
I artikeln The European Union’s human security discourse; where are we now? diskuterar George Christou hur human security påverkade den politiska diskursen i EU. Christou menar att human security fick mer fokus i EU efter Balkankriget på 90-talet, samt terroristattackerna den 11 september 2001 i USA, den 11 mars 2004 i Madrid och 7 juli 2007 i London. Dessa händelser skedde i skuggan av debatten om internationella organisationers skyldigheter att skydda mänskliga rättigheter i nationella stater samt globaliseringsprocessen som effektivt suddade ut gränserna mellan inre och yttre hot. För att hantera detta så krävdes en strategi som var mer inriktad på individen och inte staten. 44 Inom själva EU så tog den diskursiva debatten om human security sig uttryck på olika sätt. Dels fanns det drivna individer som lyfte fram human security som en central del inom EU:s politik.45 Det formulerades också olika
European Way of Security (2007).46 Dock fanns det visst motstånd från medlemsstaterna,
vilket gjorde det svårt att låta human security genomsyra EU:s politik som helhet. Även de olika EU-institutionerna hade olika syn på hur human security skulle användas i praktiken. 47
Forskaren Christian Kaunert menar i sin artikel Liberty versus Security? EU asylum policy and the European Commission att EU-kommissionens inställning till flyktingar skiftade när Tampereprogrammet infördes – fokus i den politiska diskursen flyttades från att asylsökande sågs som ett säkerhetshot till att EU måste börja uppfylla sina åtaganden gentemot
asylsökande enligt Genèvekonventionen.48 Kaunert menar vidare att:
Even under difficult circumstances, such as September 11, it pushed to include refugee rights under the Geneva Convention, and opposed the perception of asylum seekers as a security threat.49
Detta visar att EU-kommissionen tog ett tydligt ställningstagande för att asylsökande har rätt till säkerhet och att de inte utgör ett säkerhetshot mot EU. Men splittringen mellan EU:s olika institutioner innebär att EU har svårt att använda human security som en grund i sin politik, trots att det anses vara ett viktigt område. Vilket resulterar i att den politiska diskursen ofta handlar om statlig säkerhet. En av anledningarna kan vara att det existerar flera olika diskurser om human security inom själva EU och att den här splittringen förhindrar en gemensam bild. 50 Christou menar att detta, tillsammans med flera kriser både i och utanför EU har bidragit till att den politiska debatten sväng tillbaka till att återigen handla om staters säkerhet. 51 Detta syntes speciellt när flera av EU:s medlemsstater införde hårdare gräns- och visumkontroller under 2015, något som bland annat UNHCR har kritiserat EU för. 52
46 Christou, 2014, s. 369 47 Ibid, s. 377-378 48 Kaunert, 2009, s. 164 49 Ibid, s. 164 50 Christou, 2014, s. 374 51 Ibid, s. 379
4 Teori
Det här kapitlet kommer att presentera den teori som ligger till grund för undersökningen. Grunden till undersökningen utgörs av två olika teoretiska perspektiv; diskursteori och
säkerhetisering. Diskursteorin är vald för sin förmåga att förklara hur olika diskurser förhåller sig till varandra och påverkar de människor som befinner sig inom dem. Säkerhetiserings teorin är vald för att kunna förklara sambandet mellan asylsökande, EU och säkerhet inom EU:s asylpolitik.
4.1 Diskurs och diskursteori
Den diskursteori som kommer att användas i den här undersökningen är Laclau och Mouffes diskursteori från boken Hegemonin och den socialistiska strategin. Deras diskursteori är intressant att använda eftersom den är inriktad på politiska processer; hur innehållet i politiken utvecklas och förändras. 53 För att skapa en bättre överblick av diskursteorins olika begrepp och metoder så kommer undersökningen även att använda sig av Jörgensen Winther och Phillips bok Diskursanalys som teori och metod och deras förklaring av Laclau och Mouffes diskursteori.
Jörgensen Winther och Phillips menar att ”en diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”. 54 Diskursteorin utgår från att människor får tillträde till verkligheten genom
språket; med hjälp av språket skapar människor representationer av verkligen. Detta resulterar i att den verkliga världen får betydelse genom en diskurs. 55 Diskursteorin undersöker alltså
hur sociala praktiker konstruerar och ifrågasätter de diskurser som utgör den sociala
verkligheten. 56 Begreppet är omdiskuterat, och får olika betydelse, räckvidd och tillämpning
beroende på vilket teoretiskt system som de används inom. 57 För att underlätta undersökningen i den här uppsatsen så kommer en definition av diskursanalys och
diskursteori att göras utifrån Laclaus och Mouffes definition av dessa begrepp. Laclau och Mouffes diskursteori bygger på att allt är diskursivt, att allt har en mening och att de får sin mening genom system där skillnader pekas ut. 58 Laclau och Mouffes diskursteori har sin utgångspunkt i poststrukturalismen som menar att diskursen konstruerar betydelse i den
53 Bergström och Boréus, 2012, s. 370 54 Jörgensen Winter, Phillips, 2000, s. 7 55 Ibid s. 15
sociala världen och att betydelsen aldrig kan låsas fast på grund av att språket är instabilitet. 59
På detta sätt är ingen diskurs en sluten enhet; diskursen formas ständigt om i kontakten med andra diskurser. För att förklara förhållandet mellan olika diskurser så använder Laclau och Mouffe olika begrepp som kommer att förklaras närmare när nedan.
4.1.1 Artikulation
Begreppet artikulation är utgångspunkten för strukturen inom diskursteorin. Laclau och Mouffe menar att artikulation är den praktik som skapar förändring inom olika elements identitet.60Det är alltså genom artikulation som diskurser skapas – att tecken, alltså olika
begrepp eller ord, får en betydelse inom ett bestämt område. 61 Element är de tecken som är flytande, som för tillfället inte har fixerats i en diskurs. Moment är dess motsats; de är tecken som tillfälligt fixeras i en viss diskurs. 62 Diskursen skapas genom att en betydelse formas runt
en nodalpunkt. En nodalpunkt är ett centralt tecken kring vilket de andra tecknen placeras och från vilken de får sin betydelse. 63 I den här analysen så är nodalpunkten asylsökande och
sedan hur olika former av säkerhet får sin innebörd i förhållande till denna punkt. Diskursen skapas sedan som en enhet, där varje tecken är fastställt som ett moment genom relationerna till andra tecken, vilket sker genom en uteslutning av alla andra möjliga betydelser som tecknen kan ha. Alla de här möjligheterna som diskursen utesluter kallar Laclau och Mouffe för ”det diskursiva fältet” 64; ett fält som är fyllt av betydelser som tecken har eller har haft i andra diskurser, men som ignoreras i den aktuella diskursen för att skapa tydlighet. 65
4.1.2 Antagonism
Enligt Laclau och Mouffe så handlar antagonism om konflikter mellan olika diskurser. 66 Antagonism uppstår när olika diskurser hamnar i konflikt med varandra och blockerar
varandra. 67 Konflikten bottnar i att olika diskurser fastställer verkligheten på olika sätt, vilket resulterar i att det finns olika riktlinjer för det sociala handlandet beroende på vilken diskurs som är i fokus. 68 Det är sedan diskursanalysens uppgift att beskriva och kartlägga hur
59 Jörgensen Winther, Phillips, 2000, s. 13 60 Laclau, Mouffe, 2008, s. 157-158 61 Jörgensen, Phillips, 2000, s. 33 62 Laclau, Mouffe, 2008, s. 157-158 63 Jörgensen, Phillips, 2000, s. 33 64 Ibid, s. 34 65 Ibid, s. 34 66 Laclau, Mouffe, 2008, s. 185
diskurser blockeras och vilka medel som hindrar dem. 69 Antagonism mellan diskurser
upplöses genom att det uppstår hegemoni. 70
4.1.3 Hegemoni
Hegemoni uppstår när en diskurs upprättar en enda entydig diskurs och fixerar de olika elementen i moment. Hegemonin upplöser de olika elementen och fixerar momenten tvärs över de diskurser som antagonistiskt står i konflikt med varandra. Som resultat av detta uppstår en enda diskurs som har en egen fixering av betydelse. 71 Hegemoni är en viktig del av av Laclau och Mouffes diskursteori, eftersom det innebär att olika diskurser och politiska krafter genom hegemonin kopplas samman till ett gemensamt projekt som skapar en ny samhällsordning. 72
4.2 Säkerhetisering
Det diskursanalytiska tänket om att det finns en antagonistisk kamp mellan olika diskurser blir tydligt även inom säkeriseringen. Under Kalla kriget hade militära säkerheten uppnått
hegemoni inom säkerhetsdiskursen och hade på så sätt makten över säkerhetens betydelse i den politiska diskursen. Men efter Berlinmurens fall så skedde det en breddning av begreppet, och även andra delar som t.ex. mänsklig säkerhet började att användas. 73
Elisabeth Abiri menar i avhandlingen The Securitisation of Migration att debatten om
säkerhet handlar om en kamp mellan två perspektiv på säkerhet; security och human security. Skillnaden mellan dem beskriver Abiri så här:
The term human rights denotes a focus on the well-being of individual human beings, and is of a more perscriptive character declaring ’how things should be’. Security on the other hand is of a more descriptive nature describing how things are ’in reality’. The concept can have different focuses, but is still used in a more realistic or pragmatically oriented way, above all concerned with the nation-state. 74
Kampen mellan dessa två blir intressant eftersom stater generellt sett bara har en officiell röst – ett dominerande tankesätt för att förstå och förhålla sig till det fenomen som står i fokus. 75
Detta går att koppla samman med den ovan nämnda diskursteorin, där det dominerade
69 Howarth, 2007, s. 121
70 Jörgensen Winther, Phillips, 2000, s. 55 71 Ibid, s. 55
72 Howarth, 2007, s. 125-126 73 Abiri, 2003, s. 136
perspektivet utgör en politisk diskurs som vill uppnå hegemoni och ha tolkningsföreträde framför andra perspektiv.
För att förtydliga kopplingen mellan security och stater så använder undersökningen
Köpenhamnsskolan synsätt och deras the theory of securitization. Det är en teori som främst förknippas med Berry Buzan och Ole Waever samt deras medarbetare. 76 Buzan et al menar att säkerhet finns inom fem olika sektorer; military, political, economic, societal och
environmental. 77 Dessa placeras sedan på följande sätt i säkerhetsanalysen: Military security – Handlar om militärt skydd av stater.
Political security – Innebär den organisatoriska stabiliteten av stater, regeringar och myndigheter för att en stat ska vara politiskt stabilt.
Economic security – Syftar till en stats resurser, finanser och marknader som behövs för att upprätthålla en stats välfärd och statlig makt.
Societal security – Handlar om hållbarhet och utveckling av språk, kultur, religion, nationell identitet och traditioner.
Environmental security – Rör upprätthållandet av ekosystem för att garantera säkerhet för både människa, djur och natur.78
Inom den politiska diskursen så presenteras ett fenomen som ett säkerhetshot genom en speciell retorisk struktur; det som inom språkteori kallas speech act. Buzan et al menar att:
In security discourse, an issue is dramatized and presented as an issue of supreme priority; thus, by labeling it as a security, an agent claims a need for and a right to treat it by extraordinary means. For the analyst to grasp this act, the task is not so assess some objective threats that ”really” endager some object to be defended or secured; rahter, it is to understand the process of
constructing a shared understanding of what is to be considered and collectively responded to as a threat. 79
Denna handling kallas säkerhetisering och sker alltså när en person pekar ut ett objekt eller område som problematiskt och genom att övertyga andra till att detta område innebär en risk, så framställs objektet som ett säkerhetshot. Michael C Williams menar i artikeln Words, Images, Enemies; Securitization and International Politics att säkerhetisering är en social konstruktion av säkerhetsfrågor som genom talhandlingar presenterar och erkänner olika saker som ett säkerhetshot. Dessa talhandlingar beskriver inte bara en befintlig
76 Williams, 2003, s. 511; Smith, 2005, s. 32 77 Buzan et al, 1998, s. 7
säkerhetssituation, utan skapar även situationen genom att på ett framgångsrikt sätt presentera ett fenomen som ett säkerhetshot. 80
Till skillnad mot security, som fokuserar på stater och samhället i stort, så ligger fokus för human security på den enskilda individen. Human security handlar om säkerhet för individer och samhällen istället för staters säkerhet. Det är en kombination av mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling. Human security presenterades för första gången 1994 i Human
Development Report från United Nations Development Programme (UNDP).81 Rapporten identifierade sju olika kärnelement som tillsammans utgör human security; economic security, food security, health security, environmental security, personal security, community security och political security. 82
5 Metod
Efter att föregående kapitel har klargjort det forskningsproblem och teori som uppsatsen utgår ifrån, redovisas i detta kapitel den undersökningsmetod som har använts för detta syfte. Kapitlet kommer att beskriva hur och varför uppsatsen är genomförd som den är.
5.1 Forskningsdesign
Forskningsdesign handlar om det viktiga valet av jämförelsepunkter i en undersökning.
Undersökningar kan delas in i två olika kategorier; förklarande och beskrivande. För att uppnå syftet med uppsatsen kommer en beskrivande forskningsdesign att användas, eftersom
undersökningen bygger på frågor som hur, vem och vilka. Hade undersökningens syfte varit att gå djupare och förklarat varför något skedde eller utvecklades så hade en förklarande forskningsdesign varit det självklara valet. 84
När det gäller metoden går det att skilja mellan kvantitativa och kvalitativa analyser. 85 För den här undersökningen så kommer en kvalitativ analys att användas eftersom
undersökningen syftar till att ta fram det centrala innehållet i en text samt att se den kontext som den ingår i. 86 Tillvägagångssättet för en kvalitativ textanalys består i att genom en aktiv och noggrann läsning kunna ställa frågor till texten och se efter om texten kan besvara dessa.
87 Den kvalitativa textanalysen kan delas in i två olika övergripande frågeställningar; de som
handlar om att systematisera innehållet i den aktuella texten och sådana som handlar om att kritiskt granska innehållet i texten. För den här uppsatsen så kommer det senare
förhållningssättet att användas då en diskursanalys kommer att användas. 88
uppfattningen att språket påverkar och formar verkligheten. 91 Genom att analysera den
politiska diskursen går det att hitta den övergripande positioneringen i en viss fråga hos den politiska eliten. 92 En diskursanalys handlar dock inte om att komma bakom diskursen i sina
analyser, det vill säga att försöka kartlägga vad människor verkligen menade när de uttryckte sig på just detta sätt. En diskursanalys handlar istället om att undersöka vilka mönster som det finns i de texter som analyserats, och att de olika diskursiva framställningarna av verkligheten får sociala konsekvenser. 93 Det går alltså att se diskursanalysen som en reflektion av det sociala sammanhanget. 94
I den här undersökningen kommer detta att ske genom att undersöka hur asylsökande framställs i asyldiskursen samt hur kopplingen mellan asylsökande och de två
säkerhetsperspektiven security (staters säkerhet i fokus) och human security (människors säkerhet i fokus) ser ut. Genom en diskursanalys av materialet kommer uttryck för dessa perspektiv att redogöras. Analysen kommer även undersöka om det finns en antagonism mellan de olika perspektiven, eller om något av dem har fått en större betydelse och att det på det sättet har uppstått hegemoni. Detta går att koppla till att diskursanalysen går ut på att dekonstruera de strukturer som utgör den ”naturliga” omvärlden; det gäller att påvisa att världen är organiserad på grund av politiska processer med sociala konsekvenser. 95 Utifrån
detta kommer uppsatsens analys att struktureras på följande sätt; den första delen kommer att analysera hur asylsökande framställs i EU:s asyldiskurs. Den andra delen kommer att
undersöka kopplingen mellan asylsökande och säkerhet. Materialet kommer att sorteras in under respektive del. Genom analysen kommer de preciserade frågeställningarna att besvaras.
5.2 Metodkritik
Diskursanalysen har på senare tid fått en större spridning inom statsvetenskapen. 96
Eftersom det är en relativt ny och bred disciplin så finns det vissa problem med metoden, men även fördelar. En av fördelarna är att diskursanalysen är ett viktigt verktyg för att människor ska förstå sin samtid som i allt större utsträckning präglas av kommunikation via texter och
bilder. 97 En annan fördel med diskursanalys är att den kan användas för att analysera makt
och maktförhållanden; det handlar om makten över tanken. 98 Mot dessa fördelar har det
utvecklats viss kritik. Den första kritiken handlar om diskursanalysens sätt att se allt som präglat av språket, vilket leder till att det inte finns några yttre kriterier att relatera en diskurs till. 99 Den andra kritiken handlar om att det inte finns någon tydlig gräns mellan vad som är diskursivt och vad som är icke-diskursivt, samt att diskursanalysen inte har någon strategi för att hantera icke-diskursiva kontexter. 100 En tredje kritik som brukar riktas mot
diskursanalysen handlar om själva utförandet; att metoden består av ett antal olika steg och att analysen måste förlita sig på olika tekniker för att samla in empiriskt material. Eftersom det finns flera olika steg, så finns det en risk för att detta inte redovisas i sin helhet i
undersökningen och det skapar en förvirring för läsaren. 101 Eftersom undersökning och analys är en social process som påverkar analytikerns perspektiv på forskningsproblemet, insamlingen av data och metodologiska frågor kan detta påverka objektiviteten i
undersökningen. 102 Dock är detta inte ett problem så länge forskaren är medveten som sin subjektivitet och hur det eventuellt kan påverka undersökningen. 103
Inom metodkritiken så finns det två begrepp som används för att säkerställa undersökningens kvalitet; reliabilitet och validitet. Reliabilitet i en undersökning innebär frånvaro av
slumpmässiga eller osystematiska fel. 104 För att säkerställa att undersökningen har en god
reabilitet så har endast dokument som är slutgiltiga och offentligt publicerade studerats. Eftersom materialet är publicerat och tillgängligt via EUR-Lex så stärks reliabiliteten
ytterligare eftersom det finns möjlighet att replikera undersökningen genom att studera samma dokument. Ytterligare ett sätt för att stärka reliabilitet är att ha en god intersubjektivitet; bra och tydliga förklaringar av hur undersökningen har gått till, vilket har skett i den tidigare delen av metodkapitlet. 105 God validitet uppstår när det finns en tydlig överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator, frånvaro av systematiska fel och att undersökningen mäter det som den påstår att den mäter. 106 I den här undersökningen uttrycks
97 Begström, Boréus, 2012, s. 399-400 98 Ibid, s. 400
99 Ibid, s. 401
6 Material
Detta kapitel kommer att redogöra för det material som ligger till grund för undersökningen. Det kommer även att finnas en diskussion kring avgränsningen i materialet samt en
avslutande diskussion om källkritik. Materialet som kommer att användas för diskursanalysen är de förslag och meddelande som EU-kommissionen har lagt fram till andra EU-institutioner som handlar om asyl och asylsökande under 2015.
6.1 Inhämtning av material
Det här avsnittet kommer att presentera källan samt tillvägagångssättet för inhämtningen av material till den här undersökningen. De dokument som kommer att studeras är alla utgivna av EU-kommissionen i form av meddelande och rapporter. Alla dokumenten är översatta av Kommissionens svenska språkavdelning. 107 Detta gör att översättningarna inte avviker från originalspråket när det gäller stil eller disposition samt att detta gör att översättningen är säker och inte påverkar innebörden i texten.
Dokumenten är hämtade från EU:s egen databas EUR-lex där alla dokument som finns
tillgängliga för alla EU-medborgare är sökbara. 108 Eftersom EUR-lex databasen innehåller en stor mängd dokument så finns det olika sätt att sortera och kartlägga dessa. Det viktigaste av dessa är Celexnumret som anger vilken sektor dokumentet utgavs ifrån, vilket årtal, vilken rättslig form och vilket löpnummer dokumentet har. 109 Det finns olika sorters dokument i
databasen och dessa är indelade i olika sektorer. För den här analysen kommer dokument från sektor 5 att användas, vilket innebär att dokumenten är förberedande rättsakter från EU-kommissionen. 110
dokument som ligger till grund för undersökningen (se bilaga 1). Detta innebär att analysen inte kommer att använda sig av de dokument som hade fokus på enskilda länder inom EU, som var förslag på ändringar av budget eller offentlig upphandling.
6.2 Källkritik
Som det nämndes i inledningen av det här avsnittet så kommer ett omfattande textmaterial att utgöra grunden för den här undersökningen. Materialet är utvalt för sin relevans och för den information som kan tillföras för undersökningen. Analysmaterialet är primärkällor från EU:s databas för att säkerställa en korrekt analys med trovärdiga källor. I en diskursanalys är det viktigt att materialet är representativt för de diskurser som analyseras, vilket är fallet här eftersom det handlar om EU:s asyldiskurs och att EU-kommissionen är representativ för denna. Urvalet av dokumenten är avgränsat till att endast analysera de dokument vars huvudsakliga fokus är asyl, vilket innebär att ingen studie kommer att genomföras på angränsande diskurser som migration och integration. Undersökningen diskuterar inte heller dokument som endast innehåller ordet asyl i texten, utan studien är gjort på dokument vars huvudfokus är asyl och asylsökande. Dessa avgränsningar kan begränsa analysen och på så sätt förståelsen för hur EU:s säkerhetsfokus påverkar andra diskurser. Källorna är inte valda för att ge en korrekt bild av verkligheten, utan för att de ska användas för att undersöka hur de är med och skapar verkligheten, vilket är syftet i en diskursanalys. 112
7 Resultatredovisning
I det här avsnittet kommer uppsatsens analys av materialet att presenteras. Detta kommer ske genom att ge svar på de preciserade frågeställningarna. Analysen har sin utgångspunkt i uppsatsens syfte som är att undersöka hur EU:s asyldiskurs såg ut under 2015. Fokus för analysen ligger på hur säkerhet utformas i diskursen. När olika säkerhetsperspektiv kommer i konflikt med varandra uppstår det som inom diskursanalysen kalla antagonism. 113Något som är viktigt att påpeka när det gäller analysen är att det handlar om motstridiga diskurser inom samma område – asyl – av en enda aktör – EU-kommissionen. Det handlar alltså inte om konkurrerande diskurser från olika områden eller olika aktörer.
För att få en bättre förståelse för underlaget till analysen så presenteras härmed de dokument som ligger till grund för analysen:
COM(2015)910 – Är en rapport om hur EU:s stadga för de grundläggande mänskliga rättigheterna tillämpades under 2014 i EU:s institutioner. 114
COM(2015)240 – Ett meddelande som presenterar den Europeiska migrationsagendan och där EU-kommissionen listar de åtgärder som krävs inom EU:s gemensamma migrationspolitik. 115 I analysen kommer fokus framförallt att ligga på de delar som
handlar om den gemensamma asylpolitiken.
COM(2015)453 – EU-kommissionens meddelande om EU:s handlingsplan för återvändande. Presenterar de åtgärder för att göra återvändandet mer effektivt och konsekvent i hela EU. 116
COM(2015)510 – Meddelande från EU-kommissionen som presenterar lägesrapporten från hanteringen av flyktingkrisen enligt den europeiska migrationsagendan. 117 COM(2015)490 – Är ett meddelande från EU-kommissionen som behandlar de
prioriterade åtgärder för att hantera flyktingkrisen enligt den europeiska migrationsagendan. 118
Hädanefter kommer ingen speciell betoning göras på de olika dokumenten, utan att de kommer att behandlas som en gemensam del av EU:s asyldiskurs.
7.1 Hur beskrivs asylsökande i EU:s asyldiskurs?
Analysen visar att det finns flera olika bilder av asylsökande. Dessa kommer att redovisas under respektive avsnitt nedan.
7.1.1 Asylsökande som skyddsvärda
En av de tydligaste bilderna av asylsökande är att de ses som personer som EU måste värna om. EU-kommissionen menar att: ”Europa måste alltid välkomna dem som behöver skydd.”
119 EU menar att de ska vara den fristad som personer i behov av skydd söker. EU tar sitt
ansvar som beskyddare på största allvar, och det uttrycks på följande sätt:
Det är vår absoluta plikt att skydda människor i nöd. Den svåra situationen för tusentals migranter som riskerar sina liv för att korsa Medelhavet har chockat oss alla. Som en första och ögonblicklig reaktion lade kommissionen fram en tiopunktsplan med omedelbara åtgärder.120
Det finns alltså en överenskommelse inom EU att den flyktingkris som uppstod under 2015 inte får hända igen. EU har genom införandet av den gemensamma asylpolitiken genomfört de åtgärder för att kunna erbjuda de asylsökande ett bättre skydd. EU:s bild av asylsökande som skyddsvärda grundas i de asylsökande som har laglig rätt till det: ”Alla asylansökningar ska handläggas och skydd måste beviljas dem som är berättigade”.121Det går att koppla till
att EU:s asylpolitik utgår från Genèvekonventionen som tydligt deklarerar att asylsökande har rätt till skydd och säkerhet. Detta avspeglas även i EU:s grundtanke; att alla människor är lika mycket värda. Asylsökandes skyddsvärde är nära förbundet med asylsökandes rätt till
säkerhet, vilket kommer att analyseras längre fram i detta kapitel.
7.1.2 Asylsökande som säkerhetsproblem
Även EU framhåller asylsökande som skyddsvärda, så finns det även en bild av asylsökande som ett säkerhetsproblem:
De som behöver skydd måste fortsatt kunna få det i EU. Man måste också erkänna att de
färdigheter som krävs för att skapa en livskraftig ekonomi inte alltid omedelbart kan uppbådas på EU:s arbetsmarknad eller kommer att ta tid att utveckla. Migranter som har rest in lagligt i medlemsstaterna bör inte mötas av ovilja och hinder – de bör få all nödvändig hjälp att integreras i sina nya samhällen. […] Men på samma sätt måste EU ta konsekvenserna när migranterna inte uppfyller kriterierna för att få stanna. Asylsökande som fått avslag på sin ansökan och som undviker att återvända, personer som stannar längre än viseringen tillåter och migranter som permanent uppehåller sig här i strid med bestämmelserna utgör ett allvarligt problem. Detta urholkar tilltron till systemet. 122
119 COM(2015)510, s. 13
120 COM(2015)240, s. 2 121 Ibid, s. 12
Med denna formulering visar EU att asylsökande och migranter är välkomna till EU - dock bara om de kommer på laglig väg. De asylsökande som inte gör det, tillsammans med dem som inte har rätt att stanna och som inte återvänder, utgör alltså ett säkerhetsproblem. Detta förtydligas också på följande sätt: ”Dagens stora antal flyktingar, migranter och fördrivna som anländer vid våra gränser är en prövning för Europeiska unionen.” 123
Detta gör det tydligt att asylsökande utmålas som ett säkerhetsproblem; ett problem som det etablerade systemet inte kan hantera. EU är hotat på grund av att omvärlden inte har lyckats mäkla fred i de olika konflikterna runt om i världen: ”Det har också visat sig under de senaste veckorna och månaderna att oförmågan att behandla migrationens grundorsaker eller minska trycket från länder utanför EU skapar enorma påfrestningar för EU.” 124 Detta leder till att det har skett en säkerhetisering av asylsökande; EU har pekat ut detta som problematiskt och försöker övertyga medlemsstaterna om att stora mängder asylsökande är ett säkerhetshot. Genom att ständigt presentera asylsökande tillsammans med stora siffror: ”Under 2014 ansökte 600 000 personer om asyl i EU, vilket var den högsta siffran någonsin”125 samt
”Under de första nio månaderna av året har över 710 000 människor – flyktingar, fördrivna personer och andra migranter – tagit sig till Europa” 126 så förstärker EU bilden av att asylsökande utgör ett säkerhetsproblem; asylsökande hotar att svämma över i EU:s medlemsstater.
Problembilden kring asylsökande handlar inte bara om hur stort antal som kommer, utan även vilka som faktiskt kommer till EU för att söka asyl. Rätten att söka asyl är en mänsklig
rättighet, vilka EU har skyldigheter att skydda. Men de asylsökande som inte har juridisk rätt till asyl utmålas som problem och ska avhysas från EU så fort som möjligt:
En del av mottagningsarbetet i de utsatta områdena handlar om att identifiera och registrera irreguljära migranter som inte har ett tydligt behov av internationellt skydd och därför inte kan komma i fråga för omplacering.127
Dessa personer ses som en stor utmaning för hela den gemensamma migrationspolitiken och asylsystemet, och att hantera dessa personer är högsta prioritet för EU:
Att återsända irreguljära migranter som inte har rätt att stanna i EU till deras hemländer, med full respekt för principen om non-refoulement, är en grundläggande del av EU:s omfattande
ansträngningar för att hantera migration och i synnerhet för att minska den irreguljära migrationen.128
Efter att EU har identifierat att de asylsökande inte längre har rätt till asyl så anser EU att de asylsökande ska lämna unionen så fort som möjligt – EU:s skyldighet att skydda dessa människor har då upphört. Budskapet är tydligt: har du inte lagliga skäl att vistas i EU är du inte välkommen. Detta hänger ihop med att EU anser att stora mängder irreguljära migranter påverkar samhället negativt, samt att de behövande människornas möjligheter till skydd förbises eftersom resurser måste användas för att hantera irreguljära migranters ansökningar:
Under 2014 ledde omkring 55 % av ansökningarna till avslag, och för vissa nationaliteter avslogs snart sagt alla ansökningar, samtidigt som detta försämrade medlemsstaternas möjligheter att snabbt erbjuda behövande erforderligt skydd.129
Det är tydligt att EU:s resurser ska gå till de människor som bäst behöver dem. EU hoppas att de snabba återsändandet av irreguljära migranter ska få människor att avstå att ta den farliga resan över:
Det är möjligt att människor som inte är i behov av internationellt skydd skulle vara mindre benägna att riskera livet och sina tillgångar för att nå EU om de visste att de snabbt kommer att återsändas till sitt hemland.130
7.1.3 Vem är inte asylsökande
EU-kommissionen menar att människor kommer till EU med hopp om ett bättre liv; de flyr undan krig, konflikter och fattigdom, för att återförenas med sina familjer eller för att skaffa sig en bättre utbildning eller jobb. 131 När det gäller bilden av de personer som inte är
asylsökande, så framställs dessa personer som några som EU är i behov av. Dessa människor ses som något positivt för EU, vilket avspeglar sig i diskursen som handlar om att dessa människor är en tillgång och inte som ett problem:
Direktivet om studenter och forskare, som nu är föremål för förhandlingar med medlagstiftarna, syftar till att ge dessa grupper nya möjligheter att flytta och söka arbete. Ett skyndsamt antagande av lagstiftningen skulle ge dessa strategiskt viktiga grupper möjlighet att se EU som en
välkomnande miljö för deras arbete. […] En annan sektor med betydande inverkan på ekonomin är tjänstemarknaden. Tjänstesektorn omfattar välutbildade, högkvalificerade utländska yrkesutövare som behöver resa in i EU under kortare perioder för att erbjuda företag och regeringar sina tjänster.
132
Genom att presentera de människor som kommer för att studera och arbeta som en positiv tillgång för EU, så förstärks bilden av att asylsökande är en börda för EU ytterligare. Detta resulterar i att EU gör skillnad på de människor som kommer till EU, vilket inte stämmer
överens med att EU:s asylpolitik utgår från Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna där det står att alla människor ska behandlas lika.
7.2 På vilket sätt kopplas asylsökande ihop med säkerhet?
I asyldiskursen så kopplas asylsökande ihop med säkerhet på två sätt; asylsökandes säkerhet och EU:s säkerhet. Dessa två perspektiv kommer att analyseras utförligare i respektive stycke nedan.
7.2.1 Asylsökandes säkerhet
När det gäller asylsökandes säkerhet så utgår EU:s lagstiftning från den internationella lagstiftningen som baseras på de mänskliga rättigheterna:
Artikel 21 i EU-fördraget innehåller riktlinjer för unionens yttre åtgärder. Där fastställs EU:s roll i att främja demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet samt respekt för principerna i FN-stadgan och i folkrätten. 133
Alla lagar och regler inom EU måste alltså respektera de mänskliga rättigheterna; asylsökande har rätt till skydd och säkerhet. EU:s nya handlingsplan för 2015-2019 om mänskliga
rättigheter och demokrati kommer att: ”inriktas på att säkra samstämmigheten mellan de inre och yttre åtgärderna på området mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller
terrorismbekämpning, migration och rörlighet samt handel”. 134
Genom att förtydliga detta så visar EU-kommissionen att de arbetar aktivt med att
upprätthålla och låta de mänskliga rättigheterna genomsyra EU:s olika politikområden, med extra fokus på migrationsfrågor. Rent konkret så kommer detta ske genom:
Det gemensamma europeiska asylsystemet är en garanti för att EU uppfyller sin skyldighet att hjälpa människor i behov av internationellt skydd tillfälligt eller permanent och respekterar migranternas grundläggande rättigheter. 135
Asylsökandes rättigheter ska respekteras på alla plan av EU. Det är viktigt att EU behandlar asylsökande på ett korrekt sätt:
Nationella myndigheters metoder måste respektera de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till värdighet (artikel 1) och rätten till respekt för privatlivet och familjelivet (artikel 7). Inga krav får ställas på den sökande som skulle kunna undergräva dennes värdighet eller personliga integritet, såsom påträngande och förnedrande medicinska eller pseudomedicinska tester, påträngande frågor eller krav på/mottagande av fotografier eller filmbevis av sexuell art.136
133 COM(2915)191, s. 5
134 Ibid, s. 5
Det gemensamma asylsystemet förutsätter kontroller av vilka som kommer till EU för att fungera, det är bara genom att kontrollera vilka som kommer till EU som skydd till behövande kan garanteras:
Personal från EU:s organ och andra EU-länder kommer att bidra till att identifiera, kontrollera och registrera migranter vid inresa till EU. Detta är det första steget mot en säker framtid för
behövande och en möjlighet att i ett tidigt skede identifiera dem som bör återsändas till sina hemländer.137
Genom att kontrollera de som kommer till EU och ta reda på vilka som har rätt till hjälp så menar EU att säkerheten för de asylsökande ökar, då de kan få snabb och effektiv hjälp.
Asylsökande ska inte bara vara säkra inom EU, utan EU är även delaktig i säkerheten utanför EU:s gränser. Fokus på detta ligger på hur EU kan vara delaktig i att förebygga de krig och konflikter som tvingar människor att lämna sina hem:
I den europeiska migrationsagendan framhålls att en framgångsrik migrationspolitik av nödvändighet måste fungera både i och utanför EU. Europa måste alltid välkomna dem som behöver skydd. Men det ligger i allas intresse att man åtgärdar de grundläggande orsakerna till de kriser som tvingar flyktingar att lämna sina hem och färdas i stor fara. 138
Genom detta så utvidgar EU mängden människor som anses vara skyddsvärda; även de som inte har anlänt till EU har rätt till ett säkert hem. För att upprätta asylsökandes säkerhet så måste EU ta sitt ansvar som en global aktör och förhindra och bistå vid de konflikter som uppstår runt om i världen:
Utanför EU för att skapa förutsättningar för flyktingarna att stanna nära sina hem, genom att stärka vårt partnerskap med de grannländerna som ger tillfälligt skydd och viktiga transitländer,
säkerställa finansiering för UNHCR och Världslivsmedelsprogrammet och andra relevanta organ, genom att intensifiera kampen mot människohandlare och smugglare och genom ökat diplomatiskt engagemang i allvarliga kriser såsom Syrien.139
EU vill genom samarbete med andra internationella organisationer öka säkerheten och levnadsstandarden i länder runt om i världen så att människor inte ska behöva fly sina hem. Om en person får avslag på sin asylsökan så ska EU även garantera att den personen kan återvända på ett säkert sätt:
Asylsökande bör snabbt och i alla stadier av asylansökan få information om möjligheterna att få bidrag till frivilligt återvändande, för att ge personer som fått avslag på asylansökan eller som valt att dra tillbaka ansökan får ett sunt alternativ och kan återvända till sina hemländer på ett värdigt sätt.140
Deras säkerhet ska garanteras genom: ”EU:s återvändandedirektiv ger precisa
rättssäkerhetsgarantier för att ge de personer som återvänder ett effektivt skydd under hela
137 COM(2015)490, s. 5
förfarandet.”141 Alla åtgärder i återvändardirektivet ska genomföras i enlighet med EU:s
stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt FN:s flyktingkonvention från 1951 och dess protokoll från 1967.
142
7.2.2 EU:s säkerhet
Trots att asylsökandes säkerhet uttrycks tydligt i EU:s asyldiskurs, så blir den utmanad av EU och medlemsstaternas säkerhet. Inom diskursen för EU:s säkerhet så handlar det först och främst om att kontrollera vem som kommer till EU och se till att de yttre gränserna är väl bevakade. De yttre gränserna måste vara hårt kontrollerade för att skydda de fria flödet som sker mellan EU:s medlemsstater:
De yttre gränserna är fortfarande den viktigaste enskilda frågan för att hålla hela det asyl- och migrationspolitiska området stabilt. Det är starka yttre gränser som gör det möjligt för oss att hålla våra inre gränser inom Schengenområdet öppna och garantera fri rörlighet för personer. Därför måste vi samarbeta närmare för att förvalta våra yttre gränser 143
EU:s roll är alltså att skydda de yttre gränserna till vilket pris som helst. För att gränserna ska kunna var säkra så krävs det samarbete mellan alla medlemsstater. Detta blir problematiskt när det finns länder som är mer öppna än andra länder. Att EU har kontroll över sina yttre gränser är en garanti för EU:s legitimitet:
En väl fungerande och effektiv hantering av migrationen vid de yttre gränser som står under högst tryck är en förutsättning för att återställa förtroendet för systemet i allmänhet och
Schengensystemet med fri rörlighet utan inre gränskontroller i synnerhet. 144
Det är viktigt att EU har vetskap om vilka som anländer till EU, annars kommer hela den fria rörligheten att kollapsa. Då EU ställer krav på de människor utanför EU som anländer hit, så befäster EU bilden av att de har olika rättigheter. Rätten till frihet har bara människor som kommer bidra till fred och säkerhet i EU. De som står för motsatsen får inte ha tillgång till systemet.
Asylfrågan har blivit en aktuell fråga för både EU och medlemsstaterna. I många länder145 runt om i EU så har förtroendet för EU sjunkit, vilket utmanar EU-samarbetet i grunden:
Brister vid de yttre gränserna leder till tryck på asylsystemet. Brister i identifiering och registrering av migranter vid inresan undergräver förtroendet för systemet som helhet. Den låga andelen
framgångsrika återsändningar av migranter som inte har rätt att vistas i EU skadar förtroendet för asylbesluten.146
EU:s yttre gränser garanterar alltså stabiliteten inom unionen. EU existerar bara så länge medlemsländerna anser att samarbete är lösningen på gemensamma problem. Vilket har resulterat i att EU måste bevisa att de kan kontrollera asylpolitiken på ett tillfredsställande sätt för sina medlemsstater.
Då har den mänskliga säkerheten fått stå tillbaka till förmån för den statliga säkerheten, vilket även syns i diskursen där det har skett en ökad EU-finansiering av samordning för
bevakningen av de yttre gränserna, inköp av övervakningsutrustning147 och utökade insatser vid de yttre gränserna:
Det bör också erinras om att medlemsstaterna genom Frontex gemensamma insatser Triton och Poseidon fortsätter att bidra till den dagliga förvaltningen av de yttre gränserna, så att tusentals migranter och flyktingar kan räddas. 148
Här syns problematiken i EU:s agerande tydligt. Gränsbevakningen ses som ett sätt att rädda asylsökande. Men eftersom det inte finns några lagliga vägar för asyl till EU så har dessa människor inget val.
Vill EU verkligen vara framgångsrika när det gäller att rädda människor undan krig och konflikter så vore det bättre att investera pengarna i att skapa lagliga vägar för asyl i EU samt fungerande mottagnings- och integrationssystem i alla medlemsstater. Det anas faktiskt en förändring i asyldiskursen:
Slutligen måste en långsiktig hållning inbegripa att man öppnar lagliga migrationskanaler. Detta är ett led i upprättandet av ett robust system för migrationshantering, och det är nödvändigt om vi ska kunna göra migrationen till en väl förvaltad tillgång för en kontinent som står inför en allvarlig demografisk tillbakagång i stället för ett problem som måste lösas. 149
Genom att införa lagliga vägar för asyl så visar EU att de är beredda att ta sitt ansvar för de människor som flyr undan krig och konflikter. Dock är detta inga konkreta planer; det finns ingen angivelse i hur och när detta ska genomföras.
146 COM(2015)490, s. 12
8 Diskussion
Det här avsnittet kommer att diskutera och problematisera det resultat som har framkommit i analysen, samt att återkoppla till de teoretiska perspektiv som ligger till grund för analysen. Eftersom samtalet i den politiska diskursen skapar den politiska världen så är EU:s bild av asylsökande avgörande för vilken sorts asylpolitik som EU ska driva. Analysen visar att bilden av asylsökande är dubbel; de ses både som människor i behov av skydd samt människor som utgör ett säkerhetsproblem. Det råder alltså ett antagonistiskt förhållande mellan de olika bilderna av asylsökande inom EU:s asyldiskurs. Den dubbla bilden resulterar i ett dubbelt politiskt budskap, vilket påverkar de asylsökande negativt.
Vidare innebär det också att EU gör skillnad på människor – de som kommer för att arbeta eller studera tas emot med öppna armar, medan asylsökande mer ses som en börda; i behov av skydd eller till och med som ett säkerhetsproblem. Genom att framställa asylsökande som ett säkerhetsproblem går EU emot grundtanken om att alla människor är välkomna i EU. Trots att Schulz framhåller att EU bygger på solidaritet, visar analysen av materialet att den
solidariteten inte omfattar alla de miljoner människor som befinner sig på flykt undan krig och konflikter. Den dubbla bilden av asylsökande försvårar även för EU att föra en asylpolitik som är konsekvent och har en förmåga att lösa problematiken med att många människor söker asyl i EU. Att upprätta hårda gränskontroller blir en kortsiktig lösning på ett problem som kräver fler långtgående och mer flexibla lösningar; en laglig väg till EU skulle underlätta säkerheten för de asylsökande väldigt mycket. Diskursanalysen har alltså kunnat kartlägga det maktförhållande som finns inom diskursen, och som uttrycks genom att det är EU som har makten att bestämma på vilket sätt det är lagligt att söka asyl i EU och hur många som har möjlighet att göra det.
hålla asylsökande borta från EU. För det första så finns det inte några lagliga vägar in i EU för att kunna söka asyl. Eftersom människor måste vara på plats i det land som de vill söka asyl i, tvingas människor att göra den livsfarliga resan över Medelhavet eller via Östeuropa för att kunna söka asyl i EU. Analysen visar att EU har börjat föra diskussioner om hur detta problem ska åtgärdas, men inget konkret har ännu presenterats. Tillsammans med de hårda gränskontrollerna och EU:s stärkta ekonomiska stöd till ”flyktingproducerande” länder, utgör de uteblivna lagliga vägarna för asylsökande ett sätt för EU att garantera sin egen, och inte de asylsökandes, säkerhet. Konsekvensen av detta blir att EU:s säkerhet går före asylsökandes säkerhet är att människor nekas möjlighet till att börja ett nytt tryggt liv i EU. Detta förstärks av att EU å ena sidan säger ”Europa måste alltid välkomna de som behöver skydd”, men det gäller bara de människor som kommer till EU på det sätt som EU bedömer som lagligt. Vilket är ett sätt som för många människor är helt omöjligt. Något som går att koppla till påståendet om att det som uttrycks i diskursen är en reflektion av det sociala sammanhanget; asylsökande ses som ett säkerhetsproblem som måste hållas borta från EU.
Ytterligare en problematik som finns i EU:s asyldiskurs är hur frågan har hanterats politiskt. Asylfrågan har inte varit prioriterad, och trots att EU har haft både lagstiftning, ekonomiska resurser och politiska arrangemang för att hantera en stor mängd asylsökningar, så har det i många fall inte varit kända för medlemsstaterna och därför inte genomförts. 150 Eftersom
asylpolitiken inte har varit prioriterad, så var inte det politiska systemet förberett på att utsättas för det tryck som skedde under 2015. I många medlemsstater kollapsade systemet helt, och för att EU skulle kunna återta kontrollen infördes hårdare gränskontroller och hårdare krav för att söka asyl. Detta gjorde att fokus i asyldiskursen gick från human security till state security; EU:s säkerhet var viktigare än de asylsökandes säkerhet.
