Räddningsinsatser i slutna utrymmen

Författare: Alexander Möter & Karl Teiner Handledare: Per Nilsson

Examinator: Karin Lundberg Termin: Vårterminen 2021 Ämne: Självständigt arbete, 15 hp Kurskod: 1SJ51E

Räddningsinsatser i slutna

utrymmen

Abstrakt

Arbeten i slutna utrymmen är ett riskfyllt moment som är vanligt förekommande till sjöss. Dessa arbeten är riskfyllda då slutna utrymmen saknar naturlig eller mekanisk ventilation och ofta endast ett fåtal öppningar. Allvarliga olyckor förekommer och ibland med dödlig utgång. Om olyckan är framme så gäller det att på ett effektivt sätt rädda den nödställde och därför handlar detta arbete om att undersöka om räddningsmetoderna och utrustningen som används idag är tillräckligt effektiv. För att undersöka detta har sex intervjuer med aktiva sjöbefäl genomförts som en del i en kvalitativ undersökning. Under intervjuerna har frågor ställts enligt fyra olika teman om räddningsinsatser från slutna utrymmen i sin helhet samt hur utrustningen används. Intervjuerna har gett en inblick i hur respondenterna uppfattar utrustningen och dess olika användningsområden. Resultatet visar att utrustningen är bristfällig i utrymmen som ballasttankar där det är väldigt trångt i jämförelse med lastrum som vanligtvis är öppna.

Nyckelord

Abstract

Working in enclosed spaces is a hazardous job that is very common in the work at sea. These works are hazardous because these spaces lack natural and mechanical ventilation with only a few open gaps. Lethal accidents occur and sometimes with fatalities. When these accidents occurs we need to have effective measures to save the distressed.

To examine this, six active officers of the sea been interviewed in a qualitative study. During these interviews the officers have been asked about different themes about rescue from enclosed spaces in general and if the rescue equipment is satisfying enough. This has given their point of view in how they perceive the equipment and how efficient it works. The answers have then been concluded and showed that in some spaces it's inadequate for example the ballast tanks where there is insufficient space compared to a cargo tank where it works better.

Keywords

Förord

Vi vill i detta förord tacka för alla som hjälpt oss med denna studie. Ett särskilt tack till Per Nilsson för sitt engagemang och handledning samt respondenterna som ställt upp på både testintervjuer och intervjuer.

Kalmar 2021-05-05

Innehållsförteckning

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte _______________________________________________________________ 3 3 Metod ______________________________________________________________ 3 3.1 Kvalitativa intervjuer ______________________________________________ 3 3.2 Urval ___________________________________________________________ 4 3.3 Bearbetning av data _______________________________________________ 4 3.4 Etiska ställningstaganden ___________________________________________ 5 4 Teori _______________________________________________________________ 5 5 Tidigare studier ______________________________________________________ 7 6 Tidigare Olyckor ____________________________________________________ 10 6.1 Viking Islay ____________________________________________________ 10 6.2 Saga Rose ______________________________________________________ 11 6.3 Saga Spray _____________________________________________________ 12 7 Resultat ____________________________________________________________ 12

7.1 Allmänt om slutna utrymmen och utrustning för bärgning ur ett sådant ______ 12 7.2 Övning med utrustning ____________________________________________ 13 7.3 Utrustningens funktionalitet ________________________________________ 15 7.4 Scenario _______________________________________________________ 18 8 Diskussion __________________________________________________________ 19 8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 19 8.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 21 8.3 Slutsats ________________________________________________________ 21

9 Förslag till vidare forskning ___________________________________________ 22 Referenser ___________________________________________________________ 23 Figurer ______________________________________________________________ 24 Bilaga 1 Enclosed space entry permit ______________________________________ I Bilaga 2 Ballasttankens uppbyggnad _____________________________________ V Bilaga 3 Intervjuguide ________________________________________________ VI

1 Inledning

Det sker flera olyckor varje år till sjöss, från förlisningar till mindre skador på fartyget till personskador och dödsfall. Alla inrapporterade tillbud och olyckor från luft- och sjöfarten under 2018 finns listat och där kan det ses att det skedde 316 händelser till sjöss varav 57 av dem var tillbud till olyckor vidare har 82 händelser klassats som personolyckor och 177 som sjöolyckor. Sjöolyckor definieras som en olycka som är kopplad till fartygets framdrift medan personolyckor är händelser som inte går att koppla till framdriften. Tillbud är i båda dessa fall händelser som hade lett till olycka om det inte avstyrs i tid. (TSFS Säkerhetsöversikt luftfart och sjöfart 2018 kap 3, p17)

Att beträda ett slutet utrymme är en vanligt förekommande arbetsuppgift ombord på fartygen och det kan vara allt från att lastutrymmen som ska rengöras eller att någon tank ombord ska inspekteras (ISGOTT, s. 225). Ett slutet utrymme är ett utrymme som saknar naturlig ventilation och har få ingångsvägar (ISGOTT, s 158). På grund av detta finns en del risker med arbeten i slutna utrymmen då det finns dålig ventilation och är svåråtkomliga. Risker som föreligger kan läsas om i International Chamber of Shippings guide till oljetankers och terminaler ISGOTT. Det kan vara allt från dålig atmosfär med farliga gaser från en tidigare last, brist på syre eller en inerterad lasttank (International Chamber of Shipping, 2020, s165-167). Uppskattningsvis sker ett dussintals dödsfall och allvarliga skador sker varje år i slutna utrymmen både på land och till sjöss (Forensic Science International Kjetland Sundal et al vol 279, 2017 p7-9). Många tankar är trånga och du klättrar ibland på branta och hala lejdare där fallrisk finns. Innan inträde i tankarna måste flera moment gås igenom och förberedas så som en riskanalys, gasmätning och ett dokument som ger dig tillstånd att beträda det slutna utrymmet. International maritime organization (IMO) som är ett FN organ har gett ut sina rekommendationer på hur detta ska gå till på ett säkert sätt vilka sammanfattas i bilaga 1 (IMO resolution A.1050(27)).

Trots rekommendationerna som finns förekommer ändå olyckor i slutna utrymmen där dödsfall ibland är utgången. I ICS tanker safety guide (2020) står det att en stor del av dödsfallen som sker är oplanerade och impulsiva räddningsförsök vilket är vad som hände i till exempel olyckan på Viking islay som står beskrivet i kapitlet om tidigare olyckor (ICS tanker safety guide, guidance on enclosed space entry and rescue).

IMO menar att arbeten med slutna utrymmen är försett med flertalet potentiella risker och trots ändringarna som trädde i kraft 2015 så förekommer fortfarande olyckor (IMO 2019). Idag finns det några olika redskap för att rädda en människa ur ett slutet utrymme. Redskap som finns tillgängliga är tripod, bår, räddningssele, emergency breathing apparatus (EEBD) samt en andningsanordning (BA-set), metoder som har använts under en lång tid. För att då evakuera en person med denna utrustning krävs det övning samt att alla inblandade förstår sin roll då situationen kräver att någon beträder det slutna utrymmet för att evakuera en person. Detta sker då genom att tripoden monteras över ingången till det slutna utrymmet. Därefter sätter personen som ska beträda det slutna utrymmet på sig ett BA-set som är ett luftpaket kopplat till en mask som ger lufttillförsel. Personen tar även med sig en EEBD som är ungefär som en huva du tar över huvudet och genom komprimerad luft ger den nödställde syre i 10–15 minuter (ISGOTT, s. 178). Själva evakueringen sker antingen med hjälp av räddningsselar alternativt bår som kopplas till tripoden för att fira upp personen ur utrymmet.

2 Syfte

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur effektiva räddningsmetoderna som används är för att rädda någon ur ett slutet utrymme.

• Hur effektiva är metoderna som finns idag?

• Hur fungerar dessa metoder i praktiken och finns det situationer där metoderna inte fungerar alls?

3 Metod

För att undersöka om detta är ett problem och i vilken utsträckning så användes en kvalitativ forskningsmetod. I arbetet intervjuades sex aktiva sjöbefäl och frågor skrevs med hjälp av boken Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra, och

rapportera en undersökning 2019. Frågorna i intervjuerna hade en låg standardisering

samt en semistrukturering som gav respondenten mer frihet att utforma sitt svar (Patel & Davidson, 2019, s.98,105). I arbetet användes frågor med öppna svarsalternativ för att få ett bredare mer utvecklat svar (Patel & Davidson, 2019, s.99).

För att intervjuerna skulle ge så mycket som möjligt så genomfördes pilotintervjuer med två studenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Samtliga intervjuer som genomfördes spelades in för att sedan transkriberas och sammanställas. Svaren jämfördes sedan med varandra samt till tidigare studier för att få en korrekt bild av det studien undersöker.

3.1 Kvalitativa intervjuer

avslutas med ett av oss uppdiktat scenario där respondenten fick berätta hur det hade gått till väga. Frågorna är utformade med en låg standardisering som gav respondenten utrymme att forma sina svar med egna ord (Patel & Davidson, 2019, s.104). För att få utförliga svar av alla respondenter så var alla intervjuer som genomfördes individuella (Trost, 2010).

3.2 Urval

För att respondenterna skulle vara relevanta för forskningsfrågorna som tagits fram så användes ett ändamålsstyrt urval (Bryman & Bell, 2017, s.406). Snöbollsurval är ett exempel på ett ändåmålsstyrt urval och fungerar så att det börjades med att intervjua en sedan tidigare känd respondent som sedan hänvisade vidare till nya möjliga respondenter (Patel & Davidson, 2019, s.141). Detta gav arbetet respondenter som var kunniga inom området och relevanta för arbetet i fråga. Snöbollsurvalet började med två tidigare kända respondenter som hänvisade vidare. Då båda snöbollar tog stopp fick ytterligare en person kontaktas för att genomföra den sista intervjun. För att intervjuerna skulle ge en bättre förståelse i arbetet kring slutna utrymmen så bestämdes det att respondenterna skulle vara aktiva sjöbefäl då dessa borde ha bra insyn i fartygets rutiner som används med räddning från slutna utrymmen. För att få en bredare förståelse och för att eventuellt skönja ett mönster i form av skillnader och likheter så bestämdes att hälften skulle vara juniorbefäl och hälften seniorbefäl. I de sex intervjuer som hölls var tre juniorbefäl och tre seniorbefäl. I gruppen juniorbefäl varierade åldrarna mellan 23 och 27 och bland seniorbefälen 33 och 73. Alla respondenter har genomfört en sjökaptensutbildning men har olika befattningar och erfarenheter till sjöss vilket har gett studien en större bredd. Ett försök till att få häften manliga och hälften kvinnliga respondenter med varierande ålder gjordes då kategorierna skiljer sig åt och kommer ge en bredare bild enligt Trosts bok

Kvalitativa intervjuer. Men då majoriteten av respondenterna var män så kan inga

slutsatser dras om det skiljer sig mellan könen (Trost, 2010, s.138).

3.3 Bearbetning av data

ur ett sådant, övning med utrustningen, utrustningens funktionalitet och scenario. Respondenternas svar sattes sen in i separata dokument för att sedan gå igenom fråga för fråga i de olika teman för att finna lika och olika svar samt för att få en bild av hur respondenternas svar skiljde sig. Sedan har de olika teman använts för att presentera resultatet av intervjuerna.

3.4 Etiska ställningstaganden

För att respondenterna skulle få tala fritt utan att behöva oroa sig för framtida konsekvenser så informerades det om att personuppgifter och data kommer att behandlas i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer. Vetenskapsrådets riktlinjer består av fyra grundkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Patel & Davidson, 2019, s.84). Detta innebär att respondenterna informerades om syftet med denna forskning. Respondenterna hade rätt att välja över sin medverkan och kunde vid vilken tidpunkt välja att avsluta sin medverkan. Alla personuppgifter behandlades på ett säkert sätt och respondenterna kommer att förbli anonyma och data som samlas in kom endast att användas i syfte för forskningen (Patel & Davidson, 2019, s.84). Respondenter fick veta att intervjuerna kommer att spelades in för att senare transkriberas.

I Vetenskapsrådets revidering av boken God forskningsed så ger de en kortfattad översikt av det forskningsetiska området. Vetenskapsrådet har sammanfattat texten med åtta regler som handlar om att det inte ska vara osanning i arbetet och att metoder och resultat är öppet redovisade (Vetenskapsrådet 2017).

4 Teori

Det finns idag regelverk som förklarar hur berörda ska gå till väga vid nedgång in i slutna utrymmen då detta är ett riskfyllt moment.

IMO givit ut resolutioner som rör slutna utrymmen i ett försök att minska mängden olyckor samt dödsfall i slutna utrymmen.

Då ett slutet utrymme beträds krävs det att en ordentlig riskbedömning som identifierar alla risker och som kontinuerligt kontrolleras och görs om (IMO 2018). Före tillträde i dessa utrymmen krävs det att gasmätning har skett och att syrenivåer är tillfredsställande samt att det ej finns för höga halter av andra eventuellt giftiga och explosiva gaser. Denna gasmätning krävs för att riskbedömningen skall vara godkänd.

När riskbedömningen är utförd krävs det att befälhavaren alternativt person som är ansvarig över detta ombord godkänner denna för att utrymmet skall få öppnas och beträdas. Nedgång i slutna utrymmen kräver även att ett tillstånd för slutna utrymmen är ifyllt. Dem består i stort av en checklista med bland annat syrenivåer, se bilaga 1 (IMO Resolution A1050(27)).

Om dessa kriterier är uppfyllda och tillträdet i det slutna utrymmet är välplanerat men det trots det sker en olycka finns vissa räddningsprocedurer som skall följas för att undvika ytterligare skador på personal. Dessa procedurer skall vara välplanerade och inövade för alla som deltar i räddningsoperationen (ICS, 2020)

Räddningsoperationer ska börja med att den övervakande personen utanför det slutna utrymmet slår larm så fort misstanke om skada eller medvetslöshet har uppstått. Därefter ska evakueringsteamet samlas och ta med utrustning som kan behövas vid evakueringen av personen i det slutna utrymmet (ICS, 2020).

Efter det att räddningsteamet kommit fram till platsen skall gasmätning ske före det att någon beträder utrymmet för att evakuera personen. Räddningsledaren ska under insatsen övervaka räddningsteamet och se till att extra lufttuber finns tillgängliga. Det skall även riggas tripod eller annan uppfirningsutrustning därefter skall utrymmets atmosfär övervakas samt försöka se till att få bättre belysning och ventilation (ICS Guidance on enclosed space entry and rescue). Denna utrustning rekommenderas av ICS:

• Vinsch (dedikerad vinsch för evakuering av slutna utrymmen. Tripod bör vara lättillgänglig för ev räddningsinsats.

• BA-Set (lufttuber och mask till räddningsteamet)

• Kommunikationsutrustning (bärbar radio som är lämplig för detta ändamål)

• PPE (personlig skyddsutrustning såsom skyddshjälmar, kläder och handskar)

• Ficklampa

• Extra luftutrustning exempelvis EEBD

Trots att dessa rutiner finns gällande evakuering och hur berörda skall gå tillväga när de går ner i ett slutet utrymme händer det ändå olyckor som i värsta fall resulterar i dödsfall (ICS, 2020)

5 Tidigare studier

Det finns flera studier gjorda inom området slutna utrymmen och olyckor som skett i slutna utrymmen. Och några av dessa belyser vikten av övning och förberedelser. Att göra en ordentlig riskbedömning där riskerna identifieras och på så sätt undvika olyckorna och öva så att alla inblandade vet vad deras uppgift är om olyckan skulle vara framme.

Ett annat arbete som heter Verktyg för strukturerad riskbedömning Slutna utrymmen

ombord på fartyg (Nilsson, 2019) som har tagit fram ett verktyg för att hjälpa besättningen

att göra en passande riskanalys innan de beträder utrymmet och på så sätt minska riskerna med arbeten i slutna utrymmen. Fokusgrupperna var eniga om riskerna kunde identifieras så kan det sänka antalet olyckor men även att tekniska lösningar, kunskap och kreativitet bland annat kunde hjälpa till att minska olyckorna (Nilsson, 2019).

I arbetet Dött utrymme, en studie om olyckor i slutna utrymmen (Johansson & Kristensson 2017) belyser författarna vad det är som orsakar att olyckor sker inuti slutna utrymmen. I detta arbete kom det fram att olyckorna som sker ombord i slutna utrymmen ofta beror på dålig översyn av arbetsledaren och överträdelser av den enskilde individen samt att det ofta är bristande organisation ombord (Johansson & Kristensson 2017). Författarna har även i denna studie tittat på vad som kan göras för att förbättra räddningsaktioner och har där kommit fram till att mer övningar med slutna utrymmen bidrar till att använda sina kunskaper vid räddningsaktionerna istället för att agera på instinkt.

Artikeln beskriver att det viktigaste är att alla som beträder utrymmet har på sig en sele anpassad för lyft så att den nödställde enkelt kan lyftas upp eller för att enkelt kunna placera personen på en bår. Om den nödställde inte har på sig en sele redan från början så läggs onödig extra tid för räddningen. Artikeln beskriver att utrymmets utformning och öppning är en viktig del i en lyckad räddningsaktion. Öppningen till utrymmet kan vara så pass liten att nödvändig utrustning inte kommer in i utrymmet och detta måste berörda veta om och i så fall ha en uttänkt alternativmetod. Väl inne i utrymmet så skriver författaren att olika utrymmen är olika konstruerade och alla lämpar sig till exempel inte för lyft med en tripod utan kanske kräver att lyftpunkter fästs över höjder inne i utrymmet. Det krävs att personer som är inblandade har en djup kunskap gällande utrymmen som de kan tänkas möta och ha bra strategier för var och en av dessa. Artikeln tar upp att ansvariga måste se till att det finns ett räddningsteam som övar och sätter sig in i olika scenarion för att prestera när olyckan väl är framme.

I arbetet Confined space rescue: A proposed procedure to reduce the risk (Selman, Jason et al., 2019) har författarna kommit fram till en metod för att minimera riskerna med räddningsförsök från slutna utrymmen, detta då räddningsförsöken kan resultera i fler dödsfall. Anledningarna till att räddningsförsöken ibland resulterar i dödsfall är att slutna utrymmen ofta har flertalet faror exempelvis utrymmets utformning och risken för att det är dålig atmosfär. På grund av detta gör det jobbet svårt att rädda någon från slutna utrymmen och kan därför vara förlagt med stress hos de som skall utföra räddningsförsöken. Samtidigt skriver att det finns risker med att de som utför räddningsförsöken agerar på instinkt och direkt går ner i utrymmet och då utsätter sig för ännu fler risker. Detta bedöms vara orsakat av dåliga riskbedömningar och rutiner med hur berörda ska gå tillväga vid räddning från slutna utrymmen.

gjort skall första hjälpen påbörjas samt andra livräddande procedurer. Det sista steget är att få ut den skadade personen ur det slutna utrymmet.

Trots övningar och riskbedömningar så förekommer ändå olyckor och det kan komma sig av olika anledningar. Övningarnas innehåll eller hur frekvent besättningarna övar på evakueringar (Blomquist et al., 2019). Det kan också vara missar vid identifiering av risker där till exempel ett par fräscha ögon lättare kan se en risk i något som en person som gjort samma sak under flera år har (Nilsson, 2019). Olyckor kommer fortsätta att inträffa då flera olika faktorer alltid kommer att spela in. När olyckan är framme så gäller det finns adekvat hjälp att tillgå i form av utrustning och rutiner för att förbättra chanserna till en lyckad räddningsinsats med hela besättningens liv och hälsa i behåll. Besättningen ombord behöver veta vad för utrymmen som finns ombord och hur dess utformning och belägenhet kan avgöra vilken utrustning som kan och behöver användas (Professional Safety, 2018). En röd tråd genom dessa studier är förberedelser som behövs göras för att maximera utrustningens potential och öka chanserna för en lyckad räddning.

6 Tidigare Olyckor

I detta kapitel berättas det mer om tre tidigare olyckor med slutna utrymmen som visar på riskerna som föreligger med slutna utrymmen och förstärker varför syftet med arbetet har valts.

6.1 Viking Islay

I MAIB s utredning har de kommit fram till att övningsrutinerna för slutna utrymmen inte varit tillräckliga för att förbereda besättningen för olyckor av detta slag. De har dock tränat enligt intervallen som SOLAS anger men inte med stor variation utan endast övat räddning från tvättrummet. Därav kan det konstateras att fartygets besättning ej var väl förberedd för räddningsinsatsen från ett slutet utrymme med ofördelaktig atmosfär och detta kan ha kostat två liv. Besättningen följde heller inte rutiner för nedgång i slutna utrymmen och hade ej fyllt i något enclosed space entry permit vilket borde ha gjorts (MAIB, 2008).

6.2

Saga Rose

Den 11 juni 2008 ombord på passagerarfartyget Saga Rose inträffade en olycka i en ballasttank som kostade ett liv. Detta skedde när ett andrebåsen blev beordrad att kontrollera om det var salt eller sötvatten i tanken. Något enclosed space entry skrevs aldrig då besättningen trodde ballast tanken var full men då denna nästan var tom valde andrebåsen att gå ner i tanken varvid denne person då kollapsar. Detta upptäcks snabbt av en förbipasserande motorman som omgående slår larm för att sedan återvända till platsen och göra ett räddningsförsök som resulterar i att även denne kollapsar i tanken. Efter detta kommer fartygets räddningsteam till platsen samtidigt som räddningstjänsten i land larmas. En person från räddningsteamet går ner i tanken med BA-set samt extra masker och placerar denna på andrebåsens huvud med fritt flöde inställt på lufttillförseln. Motormannen får även denna en mask samt blir sköljd med vatten på huvudet och kvicknar till för att sedan lyckas ta sig ut själv från tanken. Motormannen blir sedan förd till sjukhuset när räddningstjänsten når platsen. Andrebåsen uppfattades det stora svårigheter med att bärga på grund av platsbrist och det faktum att han var medvetslös så räddningstjänsten lyckades inte få ut denne på flera timmar. Enligt efterföljande undersökningar fann de att andre båsen avlidit till följd av syrebrist.

6.3 Saga Spray

Den 16:e november 2006 sker en olycka ombord på bulkfartyget Saga Spray som kostade en besättningsmans liv samt orsakade allvarliga skador på en stuvare och ytterligare sju personer som blev lindrigt skadade.

Saga Spray låg till kaj i Helsingborg för att lossa träpellets, lossningen hade fortlöpt utan problem fram tills att det näst sista lastutrymmet skulle tömmas då det vid denna behöver använda en hjullastare. Detta på grund av att detta utrymme ej är möjligt att lossa med hjälp av kranen. För att då komma åt detta lastutrymme krävdes det att detta öppnades nedifrån vilket leder till att en matros samt en stuvare klättrar ner i lastutrymmet. På väg ned i detta utrymme kollapsar både matrosen och stuvaren. Efter detta tillkallas ambulans till platsen. Två personer från ambulansen som skynda sig till platsen samt fem andra från besättningen behövdes föras till sjukhus på grund av inandning av luft med för låg mängd syre. En matros miste sitt liv i denna olycka. Undersökningen efter denna olycka visar på att både fartygets besättning samt stuveriet ej har följt sina rutiner för nedgång i lastutrymmen och rapporten påvisar vikten av att följa de säkerhets rutiner som finns (Swedish Maritime Administration Report Series B 2007-1).

7 Resultat

7.1 Allmänt om slutna utrymmen och utrustning för bärgning ur ett

sådant

olika respondenternas checklistor var relativt lika varandra då de är utformade efter samma krav från SOLAS, IMO och vissa rekommendationer från ISGOTT.

En tydlig likhet mellan respondenterna gällande vad för räddningsutrustning som fanns på deras olika arbetsplatser identifierades under intervjuerna. Samtliga respondenter nämnde tripod, BA-set, sele och bår. EEBD nämndes av fyra av sex respondenter att detta även fanns redo för att snabbare lyckas få syre till eventuell medvetslös person i det slutna utrymmet. Samtliga respondenter tyckte dock att EEBD är ett bra komplement om detta finns tillgängligt. Respondenterna som har kran tillgänglig berättade att även denna skulle användas vid nödfall då kranen oftast är snabbare än en tripod med vinsch och det i en nödsituation är väldigt viktigt att snabbt bärga någon från ett slutet utrymme. Trots dessa varierande åldrar och olika lång erfarenhet berättade alla respondenter om liknande utrustning ombord. Det som skiljde sig mest är huruvida lättillgänglig och snabbt de kommer åt utrustningen vilket utifrån svaren visade sig variera mellan fartyg till fartyg.

Det slutna utrymmets utformning är något som alla respondenter var eniga om spelar stor roll för hur lyckad räddningsinsatsen blir. I en lasttank fungerar ofta tripoden då det inte är så mycket konstruktion i vägen så den når ner hela vägen till botten. Ballasttanken är utformad på ett annat sätt vilket gör att det är mycket konstruktion i vägen för tripodens lyftlina. Många ballasttankar är uppbyggda på så sätt att en lejdare går ner och går sedan vidare till andra änden av utrymmet innan nästa lejdare går ner (Bilaga 2). Detta för att förhindra höga fall om det skulle vara så att en person ramlar. I mindre tankar är det ofta små celler med endast hål i mellan dom som gör att personer måste klättra igenom för att ta sig vidare (Bilaga 2). Utformningen gör att en räddningsaktion blir extremt försvårad. Tripoden kan endast användas om personen är under öppningen utan konstruktion som täcker. Detta gör att för att lyckas få ut personen ur en ballasttank så måste den nödställdes först transporteras till öppningen och detta med manskraft. Vissa svarade att en bår kan användas men att det i vissa utrymmen kan bli svårt då det är för trångt. Ingen ansåg uppgiften som omöjlig men att det kräver mer ansträngning och tid än från en lasttank.

7.2 Övning med utrustning

för övningsintervall. Två av dessa sex respondenter stack ut med att berätta att de har övningar gällande slutna utrymmen en gång i månaden medans resterande svarade varannan månad.

På frågan om respondenterna använder all utrustning som finns tillgänglig svarade samtliga att det ej används vid varje tillfälle då vissa av övningar endast är teoretiska och andra har specifika scenarion där bara viss specifik utrustning används. En av respondenterna berättade även att övningarna tyvärr blir lite lidande på grund av tidsbrist och kanske därför inte alla gånger blir tillfredsställande, men en annan tog upp detta som en dålig ursäkt.

Du får skapa tid och det är en väldigt dålig ursäkt, man ska se till att det finns tid, planera bättre.

På frågan om respondenterna hade varit med om något skarpt läge där utrustningen behövts användas svarade samtliga nej. Frågan om de trodde att det blir skillnad i stressnivåer mellan övning och skarpt läge och samtliga svarade ja men två av respondenterna svarade även att det varierar från person till person om hur mycket stress påverkar. Samtliga trodde även att stressen påverkar negativt då människor kan bli mer riskbenägna dock svarade tre på detta med att övningar kan minska stressen då de får in rutin på vad som ska göras och inte behöver tänka lika mycket.

7.3 Utrustningens funktionalitet

I temat utrustningens funktionalitet så fick respondenterna frågor om de tyckte att utrustningen var tillräckligt bra ur tids- och funktionsperspektiv.

För tripoden fanns det delade meningar där vissa ansåg att den fyller sitt syfte som är att hissa någon upp och ner med hjälp av en ställning med vinsch och vissa ansåg att den tog för lång tid att ta fram och montera upp. Flera svarade att för att tripoden ska bli tillräckligt effektiv så krävs det att den är monterad och flyttas med allt eftersom besättningen byter tank. Detta medförde dock alldeles för mycket jobb om besättningen ska inspektera alla tankar på en dag eller bara göra en snabb inspektion av någon tank. De flesta enades dock om att den vid räddning ur en ballasttank är ganska oduglig.

Tripoden går att använda tillsammans med bår och sele som sätts fast i den nödställde för att sen hissa upp. Respondenterna hade blandade åsikter om vad de tyckte fungerade bäst. Vissa antyder att en bår är otymplig och svår att handskas med i en ballasttank och att sele då är det bättre valet. Problemet som en respondent tog upp med sele är att den kan vara svår att trä på en medvetslös person. Om det skulle hjälpa att ha på sele redan innan de beträder det slutna utrymmet så svarade respondenterna olika. Vissa tyckte att det skulle vara för bökigt medan vissa tyckte att det hade underlättat om olyckan skulle vara framme. Några respondenter var tydliga med att alla bårar inte lämpar sig till vertikala lyft utan att det gäller att det finns en bår där den nödställde ligger säkert som i en japanbår eller helikopterbår som är mer som en bur. En bår som inte lämpar sig för vertikala lyft enligt respondenter är en så kallad spineboard där personen endast sitter fast med kardborrar. Fyra av respondenterna anser att kranen kan användas som komplement till tripoden. Den är inte klassad för att lyfta människor men de anser att den i nödfall kan användas då den snabbt går att starta och manövrera till tanköppningen för att sedan lyfta upp den nödställde. En förutsättning för att detta ska fungera är att kranen når till tanken som den nödställde befinner sig i vilket oftast inte är alla tankar ombord.

finns en extra slang från luftpaketet som kan ges till den nödställde och på så vis förse den med luft. Resterande fyra berättade att dom använder en Emergency Escape Breathing Device, EEBD för att förse den nödställde med snabb luft och att den fyller sitt syfte väl. EEBD är som beskrivet i inledningen en flyktmask och lämpar sig bara i första hand till att ge syre tills den nödställde har evakuerats eller fått ett eget BA-set (ISGOTT, s. 178).

En av respondenterna tog upp fallskydd som i förebyggande syfte ska förhindra att en besättningsman ska falla och slå sig. Den fungerar som så att du har en vajer som du fäster i toppen på tanken som sen går ner till en sele du har på dig med en rulle på. Om rullen dras ut för snabbt så biter den till och det tar stopp, kan likställas med ett bilbältes funktion där den stoppar om bältet dras för snabbt. Respondenten beskrev den som ett bra komplement för en säker nedgång i tank.

Av sex respondenter ansåg fem hur de upplevt kommunikationssvårigheter på grund av utrustningen. Dessa fem ansåg att det kan vara svårt att höra vad någon säger i en walkie talkie när de har ett BA-set över ansiktet. Vissa tog upp strupmikrofoner som ett bättre alternativ i användning tillsammans med BA-set. Flera tog upp att de måste tala på ett speciellt sätt när en mask sitter över ansiktet för att det ska höras vad som sägs. Metoden som beskrevs var att tala i korta och koncisa meningar samt att stanna upp, ta ett djupt andetag och sedan prata för att göra sig hörd på bästa sätt.

Vid frågan om utrustning kan användas i alla väder, främst med tanke på tripoden så tyckte de flesta att det inte var något större problem. Tripoden går bra att surra fast på däck och sen ha personer som håller i en styrlina för att förhindra att den nödställde börjar svinga i tanken under lyftet. En respondent tyckte inte att detta var ett problem i en ballasttank då det inte finns plats att svinga men att det i en lasttank kan bli ett problem. En annan respondent som ansåg att utrustningen fungerar även om det gungar men att det kommer försvåra räddningsarbetet markant.

På de allra flesta fartyg som respondenterna är på så vet både däck och maskin hur räddningsutrustning används då alla är med på övningarna som genomförs. Två personer visste inte riktigt om maskin kunde allt men att då de är med på övningarna så borde de kunna det. Om de under övning märkte att någon saknade kunskap på en viss del så fick de chans träna mer på det. Alla var eniga om att fler vet om hur utrustningen används så är det större chans att räddningsinsatsen blir lyckad. Två respondenter berättade om att de som oftast är ansvariga och innehar stora uppgifter i en räddningsinsats ofta är samma personer som är nere i tankarna vilket gör att dessa personer också innehar störst risk att drabbas av en olycka. Detta innebär att det är viktigt att alla vet hur utrustningen används och inte bara de som är tilldelade den i förhand.

Under intervjuerna hade några respondenter olika förslag till förbättring av utrustningen och räddning. Många pratade om att det viktigaste är att förebygga olyckorna och att det kan göras på flera olika sätt. Att följa checklistor och verkligen se till att atmosfären är godkänd för en besättningsman att beträda utrymmet. Att det är tillräckligt ljust i tanken, antingen med ficklampor eller att öppna luckor för solljus är en förutsättning för att besättningsmannen inte ska trampa fel och slå sig. Ett annat sätt att undvika fallrisk är att fira ner utrustningen så det på ett säkert sätt går att klättra ner. En respondent tryckte hårt på att se till att all utrustning fungerar och ses över, till exempel att luftpaketen innehåller rätt mängd syre och inte har läckt eller liknande.

Vi firar ju ner all utrustning. Klättrar man ner så är det bara det man gör.

För att rädda någon så föreslog en respondent att det kunde byggas in en förstärkning med lyftögla i förslagsvis overallen som används vid arbete på däck för att lätt kunna dra och lyfta personen. Ett annat förslag var att sätta öglor ovanför alla lejdare i ballasttanken där de sedan kan använda block och talja för att lätt lyfta upp personen till nästa plattform. Att se till att repen till taljorna är tillräckligt långa för att höjdmässigt nå det mest extrema fallet som kan mötas ombord. Ett annat förslag var en liknande lösning som den i ballasttankarna men att bygga en sådan fast anordning ovanför nedgångarna till lasttankar där de sedan kan fästa en vinsch och på så sätt slippa plocka fram och montera tripoden.

7.4 Scenario

I scenariot som beskrevs för respondenten så ska en avsvimmad person bärgas utifrån ett slutet utrymme och frågan som ställs var då hur de går tillväga samt hur lång tid det uppskattas dröja tills personen i fråga får syre.

Samtliga respondenter berättade att i deras SMS manual finns det checklistor som skall gås igenom vid ett räddningsförsök från ett slutet utrymme. Vidare svarade samtliga respondenter att larm är det första som händer. Detta så att samtliga i besättningen samlas och blir informerade samtidigt som ett första insatsteam förbereder sig. Steget därefter är att uppskatta situationen och kontrollera atmosfären i utrymmet innan någon går in så de vet ett BA-set krävs eller inte. Krävs BA-set beträds utrymmet med detta och två av sex respondenter berättade då att de har en Buddy-buddy mask kopplat till sitt BA-set så att luft kan ges medans resterande tog med sig en EEBD för att snabbt ge luft. Samtidigt som detta sker ska en tripod förberedas så att personen snabbt kan börja hissas upp ur utrymmet. Detta sker enligt respondenterna med hjälp av bår eller sele beroende på situationen. Tiden respondenterna uppskattade att det dröjer tills personen får syre är väldigt varierande (se figur nedan)

Figur 1

I figuren ovan ses ett stapeldiagram där tiden det dröjer tills det att den nödställde i en lasttank samt ballasttank får syre. Intervjuerna visar på ett varierande resultat där det i bästa fall dröjer 3 minuter och i värsta fall 15 minuter.

går från fem minuter till femton minuter och ett snittvärde hamnar då strax över nio minuter.

8 Diskussion

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur effektiva räddningsmetoderna som används är för att rädda någon ur ett slutet utrymme.

Resultaten visar på brister i utrustning som finns och att den inte är tillräckligt effektiv i vissa hänseenden. Om utrustningen är tillräckligt effektiv beror på faktorer som utrymmets utformning, förberedelser och hur familjär besättningen är med utrustningen.

Resultaten visar på tydliga brister i utrustningen i vissa avseenden, framför allt tripoden i utrymmen med mycket konstruktion som till exempel en ballasttank. I många ballasttankar så finns det mycket konstruktion och kan se ut som ritningen i bilaga 2 vilket gör att tripoden inte kan användas överallt i utrymmet. Ingen av respondenterna såg det som helt omöjligt att rädda någon ur ett sådant utrymme men att det var förknippat med tungt och mycket tidskrävande arbete då det inte finns bra lösningar för det utrymmet. Detta var precis det som gjorde att andrebåsen i olyckan på Saga Rose omkom. En lösning på det när inte tripoden fungerar kan exempelvis vara fasta lyftpunkter för att underlätta räddningsaktioner (Anon, 2018). Detta är ett förslag som även togs upp i resultatet var att fästa fasta lyftpunkter ovanför lejdare i ballasttanken kan då förbättra chanserna till en snabb bärgning av någon i en ballasttank. Något som både artikeln och resultatet tog upp var att utrymmet kan vara för trångt för den utrustningen som behövs. Det krävs då att det i förhand planerats för hur de ska gå tillväga för en räddning ur just det utrymmet.

och gör att många fartyg inte har detta. Det krävs att någon ombord påtalar detta till rederiet så att de är medvetna om risken. För att ge grund till köpet så ska det tilläggas att denna inte endast kan användas vid räddningen ur ett slutet utrymme utan också vid dagligt arbete i bullriga och tuffa miljöer.

Ur resultatet framgår det att viktigaste var att förebygga olyckorna vilket

bekräftar det att förberedelser är det som bäst förhindrar olyckor. Detta finns även i en tidigare studie där resultatet visar att förberedelser är det som är bäst för att förhindra olyckor (Blomquist & Larsson, 2020). Identifiering av risker samt kreativa lösningar på detta är ett sätt som även kan förebygga olyckor (Nilsson, 2019). I denna fråga kunde dock ingen koppling till att ålder eller befattning göras utan att detta snarare berodde på vilken säkerhetskultur som fanns ombord. Hade en bra säkerhetskultur arbetats in där rutiner gällande förberedelser som är framarbetade följs får hon också ett säkrare fartyg.

I arbetet Räddningsarbeten i slutna utrymmen (Blomquist & Larsson, 2020) belyser författarna även att det finns brister gällande övningar som utförs då dessa inte alltid är helt tillfredsställande. Det beskrivs vidare att övningar är bästa sättet att förebygga och underlätta eventuella olyckor, detta gör även arbetet Dött utrymme en studie om olyckor i slutna utrymmen (Johansson & Kristensson 2017). Respondenter i denna studie bekräftar detta och berättade att övningarna är av skiftande kvalitet och ibland blir korta teoretiska övningar på grund av tidsbrist men att övningarna är det som bäst kan förbereda besättningen för ett skarpt läge.

Ur resultaten framgår det att det skulle kunna vara fördelaktigt att alltid ha på sig en sele när ett slutet utrymme ska beträdas eller att sätta in en förstärkning i till exempel overallen för att kunna lyfta och dra en person kunde byggas in. Det är dock något oroande att inte fler av respondenterna anser det fördelaktigt att redan vara förberedd med sele då detta bekräftas av artikeln i Professional Safety som anser att personer alltid bör bära sele när de beträder utrymmet och att det är en av de viktigaste sakerna för en lyckad bärgning.

8.2 Metoddiskussion

Metoden som valts är att göra kvalitativa intervjuer och utgå ifrån ett snöbollsurval med junior och seniorbefäl för att få så bred spridning som möjligt. Urvalsprocessen började genom att ett juniorbefäl samt ett seniorbefäl blev frågade för att sedan bli hänvisa vidare till nya respondenter.

Metoden i sin helhet har fungerat bra och det var effektivt att använda teman då detta underlättade för oss att koppla samman olika svar. För att ge ett bättre helhetsperspektiv skulle det behövts fler respondenter som hade kunnat ge oss en ännu bredare inblick i ett väldigt brett ämne. Med mer tid hade det funnits möjlighet att jobba fram tydliga förslag till smarta lösningar. Mer tid hade även gett oss möjlighet att kunnat fått tag på fler respondenter för att få en mer rättvis könsfördelning för att sen se om de olika könens svar skiljde sig åt. För att bygga ut studien med mer data som stärkte resultatet så hade det med hjälp av ett kvantitativt sätt i form av till exempel enkäter kunnat få mer rättvisande data i vissa frågor.

Då en av respondenterna inte kunde utföra intervjun över Zoom gav det möjlighet att utföra en intervju i verkligheten vilket innebar en tydlig skillnad i jämfört med över internet. Intervjun i verkligheten så blev svaren mer nyanserade och tillät intervjun att gå bredare med hjälp av följdfrågor på ett lättare sätt.

8.3 Slutsats

om att använda utrustningen i ett skarpt läge där de har tvingats att rädda någon ur ett slutet utrymme och därför besvaras inte frågan hur utrustningen skulle fungera på annat än vid övning. Resultatet visar även hur viktigt det är med förberedelser och rutiner som jobbar mot att förebygga olyckor.

9 Förslag till vidare forskning

Referenser

Anon, (2018). SEVEN STEPS OF CONFINED SPACE RESCUE. Professional safety, 63(9), p.58.

Bryman, A. & Bell, E., (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder Upplaga 3., Stockholm: Liber.

Blomquist, D. & Larsson, F. (2020). Räddningsarbeten i slutna utrymmen, En studie om hur övningar ombord förbereder besättningen för evakuering i slutna utrymmen. Linnéuniversitetet. Kalmar

Erzin, E, (2009). Improving Throat Microphone Speech Recognition by Joint Analysis of Throat and Acoustic Microphone Recordings. IEEE transactions on audio, speech, and language processing, 17(7), pp.1316–1324.

IMO (2019).

Amendments to the IMSBC code and supplements: Analysis on accidents 1999-2018 in

relation to solid bulk cargoes.

IMO Resolution A.1050(27) (Hämtad 2021-04-11)

https://www.westpandi.com/publications/news/imo-revised-recommendations-for-entering-enclosed/

Intenational Chamber of Shipping Guidance on enclosed space entry and rescue (Hämtad 2021-04-11)

https://www.ics-shipping.org/wp-content/uploads/2020/08/document-b-guidance-on-

enclosed-space-entry-and-rescue-based-on-ics-tanker-safety-guide-chemicals28F7B3075079.pdf

International Chamber of Shipping, (2020). International safety guide for oil tankers &

terminals: (ISGOTT) 6. ed., London: Witherby)

Marine Accident Investigation Branch, (2008). Carlton House Carlton Place

Southampton United Kingdom SO15 2DZ Report No 12/2008 July 2008

Marine Accident Investigation Branch, (2009). Carlton HouseCarlton Place

Southampton United Kingdom SO15 2DZ Report No 01/2009 January 2009

Nilsson, P. (2019). Verktyg för strukturerad riskbedömning Slutna utrymmen ombord på fartyg. Linnéuniversitetet. Kalmar

Patel, R. & Davidson, B., (2019). Forskningsmetodikens grunder : att planera,

genomföra och rapportera en undersökning Femte upplagan., Lund: Studentlitteratur.

Solas Chapter III, regulation 19, 3.6

Stafström, S. Vetenskaprsådet (2017). GOD FORSKNINGSED

Sundal, Marjana Kjetland et al., (2017). Asphyxiation death caused by oxygen-depleting cargo on a ship. Forensic science international, 279, pp.e7–e9.

Swedish Maritime Safety Inspectorate (2007). REPORT Bulk Carrier SAGA SPRAY -

VRWW5 – Fatal Accident on 16 November, 2006

Transportstyrelsens säkerhetsöversikt LUFTFART OCH SJÖFART 2018 Transportstyrelsen (2018)

Trost, J., (2010). Kvalitativa intervjuer 4., [omarb.] uppl.., Lund: Studentlitteratur.

Figurer

Bilaga 1 Enclosed space entry permit

International Chamber of Shipping (Hämtad 2021-04-11)

https://www.ics-shipping.org/wp-content/uploads/2020/08/document-b-guidance-on-

Bilaga 2 Ballasttankens uppbyggnad

Bilaga 3 Intervjuguide

Du kommer förbli anonym och vi kommer behandla dina uppgifter enligt

Vetenskapsrådets riktlinjer. Du gör den här intervjun frivilligt och du kan när du vill avbryta intervjun.

Personlig bakgrund

-Hur många år till sjöss samt befattning? -Vart jobbar du just nu?

-Kön och ålder?

Tema 1. Allmänt om slutna utrymmen och utrustning för bärgning ur ett sådant 1. Vad har ni för rutiner innan nedgång i slutet utrymme?

-Från dokument (enclosed space entry permit) till nedgång.

-Vad har ni till er hjälp för att bärga någon från ett slutet utrymme i form av räddningsmetoder och utrustning?

-Tripod -EEBD -BA -Sele -Bår

2. Ser du hur olika utrymmen kan göra skillnad för en lyckad räddningsinsats -Ballasttank skiljer sig ofta i uppbyggnad i jämförelse med lasttank

-Kan det vara omöjligt att bärga en person med utrustningen vi har ombord från ett visst utrymme

Tema 2. Övning med utrustningen 3. Hur ofta har ni övat?

-När ni har övat med dom hur har det gått?

-Övade ni med all utrustning som ni hade tillgängliga vid varje tillfälle? 4. Har du behövt använda dom i skarpt läge?

-Hur gick det i så fall?

5. Hur kan stressnivån som kan skilja sig från övning och skarpt läge påverka hur lyckad räddningsinsatsen blir?

-Kan stresspåslaget vid skarpt läge påverka? -I så fall hur påverkas man?

-Kommunikationssvårigheter typ språkbarriär med olika nationaliteter?

Tema 3. Utrustningens funktionalitet:

6. Vad tycker du om utrustning som finns tillgänglig ombord?

-Finns det brister eller är dom tillräckligt effektiva i ett tid och funktionsperspektiv -Är utrustningen komplicerad att använda?

-Fungerar utrustningen i alla väder om det skulle visa sig att det började gå större sjö under tiden man är i utrymmet? Väderförändring medans en besättningsman är inne. 7. Vet alla i besättningen hur man använder utrustningen som finns tillgänglig eller är det bara somliga?

-Skulle det hjälpa om fler visste?

8. Har du några egna förslag till lösningar eller förbättringar?

Tema 4. Scenario:

9. Någon har tuppat av inuti ett slutet utrymme och den som vaktar vid ingången kallar på hjälp, hur går ni tillväga steg för steg?

-Hur lång tid uppskattar du att det tar från larm till att personen är uppe eller får tillräckligt med syre? Bästa fall och värsta fall? fråga om mer deltagare?