”Det som skrämmer mest är vad som kommer att hända sedan”

43  Download (0)

Full text

(1)

”Det som skrämmer mest är vad som

kommer att hända sedan”

En kritisk diskursanalys av nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm 7

april 2017

”What’s most scary is what will happen later”

A critical discourse analysis of news reporting following the Stockholm attack 7

th

of

April 2017

Emelie Thunberg

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politicies Kandidatprogram

Kandidatuppsats - Statsvetenskap 15 HP Handledare: Tomas Mitander

(2)

Abstract

Bachelor thesis in Political Science by Emelie Thunberg, spring term 2018 Supervisor: Tomas Mitander

”What’s most scary is what will happen later: A critical discourse analysis of news

reporting following the Stockholm attack 7th of April 2017”

The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation?

The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator & Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.

(3)

Sammandrag

Kandidatuppsats i statsvetenskap av Emelie Thunberg, vårterminen 2018 Handledare: Tomas Mitander

”Det som skrämmer mest är vad som kommer att hända sedan: En kritisk diskursanalys

av nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm 7 april 2017”

Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren & Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse.

Nyckelord: Attentatet i Stockholm 2017, Drottninggatan, Fairclough, Kritisk diskursanalys,

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Forskningsfrågor ... 6 1.3 Disposition ... 6 2. Tidigare forskning ... 8 3. Teoretiska utgångspunkter ... 10 3.1 Kritisk diskursteori ... 10 3.2 Kritisk händelse ... 11 4. Metodologiska tillvägagångssätt ... 13 4.1 Kritisk diskursanalys ... 13

4.1.1 Faircloughs modell av tre dimensioner ... 15

4.1.2 Text ... 16

4.1.3 Diskursiv praktik ... 16

4.1.4 Social praktik ... 16

4.2 Metodologiska angreppssätt ... 17

4.2.1 Transivitet och modalitet ... 17

4.2.2 Intertextualitet och interdiskursivitet ... 18

4.3 Validitet, reliabilitet och etik ... 18

4.4 Material ... 19

4.4.1 Urval och tillvägagångssätt ... 20

4.5 Metodologiska reflektioner ... 23

5. Analys och resultat ... 25

5.1 Text ... 25 5.2 Diskursiv praktik ... 32 5.3 Social praktik ... 35 6. Slutsatser ... 37 6.1 Vidare forskning ... 38 6.2 Avslutande ord ... 38 Referenser ... 40 Bilaga 1 ... 42

(5)

1. Inledning

Under en varm och solig fredagseftermiddag i april 2017 meddelade nyhetsnotiser om skadade människor i Stockholms kärna. En lastbil rapporteras ha framförts i hög fart nerför Drottninggatan där en folkmassa befunnit sig. Kollektivtrafiken stängs ner på flertalet centrala platser i Stockholm vilket lämnade stora mängder människor utan möjlighet att ta sig hem. När statsminister Stefan Löfven gjorde sitt första offentliga uttalande bekräftades att Sverige blivit attackerat och att allt tyder på att det är ett terrordåd. Senare samma dag greps den misstänkte gärningsmannen Rahkmat Akilov, som genom sin handling orsakat fem personers död och att flertalet skadades svårt.

Efter att en kritisk händelse har skett, så som en kris i form av ett attentat, är det genom nyhetsmedier som allmänheten pusslar ihop vad som har hänt. Genom att ta del utav nyhetsmedier skapar vi oss en uppfattning om verkligheten. Media har på så sätt en nyckelroll i skapandet av verklighetsuppfattningar efter kritiska händelser och påverkar meningsskapandet hos allmänheten (Strömbäck 2014, s. 100f).

Av den ofantliga producering av nyhetsrapportering som dagligen når gemene man är det enbart ett fåtal som når vårt medvetande och uppmärksammas genom debatt. Så vad är det som gör att vissa frågor anses vara viktiga och vilken betydelse har medierna i sammanhanget? Frågeställningen var ledande i den vetenskapliga artikeln The Agenda-Setting

Function of Mass Media, där den grundläggande sanningen ligger i att verkligheten är allt för

obegränsad och komplex för att individen själv ska kunna skapa en samlad helhetsbild (McCombs & Shaw 1972 refererad i Strömbäck 2014, s. 99). För att släcka människans törstande behov av orientering vänder vi oss till olika källor för att försöka förstå vad som skett och vad som är betydelsefullt. Vi kan vända oss till vänner eller till omgivningen, men framförallt vänder vi oss till diverse nyhetsrapportering för att få den mest uppdaterade informationen. Med hjälp av nyhetsrapporteringar så kan vi bena ut vad som har hänt för att skapa en uppfattning om verkligheten, vilket leder till att massmedia och nyhetsrapporteringar har en vital roll i människans skapande av verkligheten (Strömbäck, 2014 s. 100, 129).

(6)

processer påverkas av kritiska händelser. Meningsskapandet kan tillskrivas i termer av hur människor reagerar inför händelserna, hur man förklarar dem samt vilken betydelse de får för individens syn på sig själv och andra. Denna studie bedrivs närmast ett år efter attentatet och tidigare forskning om attentat är sparsmakad, framförallt gällande meningsskapande processer. För att finna svar på hur det har gått till tas siktet på att undersöka hur meningsskapande efter attentatet i Stockholm 2017 kan förstås genom att granska särskilt belysta diskurser ur nyhetsrapportering.

1.1 Syfte

Studiens syfte är att urskilja och diskutera särskilt belysta diskurser som framträder i nyhetsrapportering från Aftonbladet och Dagens Nyheter veckan efterföljande attentatet och hur de kan förstås utifrån ett perspektiv om meningsskapande vid kritiska händelser.

1.2 Forskningsfrågor

Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats:

1. Vilka särskilt belysta diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? 2. Hur kan diskurserna förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av

meningsskapande?

1.3 Disposition

(7)
(8)

2. Tidigare forskning

Nedan ges en inblick i tidigare forskning som kan relateras till attentatet i Stockholm och meningsskapande av kritiska händelser.

En omfattande analys har bedrivits av institutet för mediestudier som resulterat i artikelsamlingen ”Allt tyder på ett terrordåd”, där fokus ligger på medierapportering och opinion. I samlingen finns bland annat artikeln Opinionen kring nyhetsrapportering av terrordådet i Stockholm. Artikeln belyser det starka informationsbehovet vid dramatiska händelser för alla medborgare och yrkesroller i samhället. Det belyses även att terrorattacker förändrar uppfattningar i samband med starkt känslomässiga upplevelser, vilket i sin tur påverkar attityder och verklighetsuppfattningar (Sohlberg 2018, s. 80 f i Esaiasson et. al, 2018).

I Merollas (2009) verk Democracy at Risk: How terrorist Threats Affect the Public diskuteras hur demokratiska samhällsprocesser fungerar under förhållanden av stress. Merolla argumenterar för att rädsla är en kraftfullt verkande faktor som kan påverka demokratiska medborgares sätt att förhålla sig till andra och samhället på flertalet olika nivåer. Exempelvis kan en djup misstro för omgivningen etableras hos individen, genom överdriven tro på och hängivenhet till politiska ledare eller anammandet av aggressivt främlingsfientliga politiska ståndpunkter. Det är intressant att ta Merollas undersökning i beaktning för hur meningsskapande kan påverka hur framtida samhällsprocesser eventuellt kan formas och etableras (Merolla & Zechmeister 2009, s. 25f).

Nord och Strömbäck (2002) har författat en studie av olika mediers beskrivning av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001 som är utgiven av styrelsen för psykologiskt försvar. I studien belyses kritiska händelser som grund för normbrytande och att individer genererar nya verklighetsuppfattningar, vilket har granskats ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv (Nord et al 2000, s. 10).

(9)
(10)

3. Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för den kritiska diskursanalysens teoretiska angreppssätt. Kapitlet avser även att skapa en förståelse för kritisk diskursteori, för meningsskapande vid kritiska händelser samt mediala maktrelationer.

3.1 Kritisk diskursteori

Vid användning av ett kritiskt diskursanalytiskt angreppsätt erbjuds forskaren en paketlösning innehållande både metodologiska verktyg och teoretiska ramar. Diskursteorin finner sin grund i socialkonstruktionismen, vilket är ett samlingsbegrepp för teorier och perspektiv som utgår ifrån att det inte finns en objektiv verklighet och verkligheten därav är socialt konstruerad. Inkluderat i paketlösningen finns ontologiska och epistemologiska premisser gällande språkets roll i den sociala konstruktionen av omvärlden som måste accepteras. En premiss är att acceptera att människans kunskap om världen inte omedelbart kan betraktas som en objektiv sanning. Människans uppfattning om verkligheten är konstruerad genom dennes kategoriseringar och skapar därav subjektiv kunskap om världen utifrån sin egen kategoriseringsprocess. Detta antagande skildrar således att olika individers uppfattningar om verkligheten även påverkas utav i vilken tid och på vilken plats individen befinner sig. Således är verklighetsuppfattningarna historiskt och kulturellt präglade. De kan både vara specifika och kontingenta, vilket implicit menas med att individers verklighetsuppfattningar och världsbilder är sammanlänkade med den kultur som denne befinner sig i och är föränderlig över tid. Diskursivt handlande är en form av socialt handlande som påverkar individens konstruerande av den sociala världen. Detta synsätt är en ontologisk utgångspunkt benämnd antiessentialistiskt, som åsyftar att människan inte har förutbestämda karaktärsdrag utan de skapas socialt och diskursivt beroende på sin omgivning. Genom kommunikation och social interaktion fördelas subjektiva veklighets- och världsuppfattningar och individer kan således generera information om rådande normer och handlingsagerande som anses naturliga kontra otänkbara (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s.10ff; Burr 1995, s. 2ff refererad i Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s.11f ).

(11)

utgångspunkt med samhällsvetenskap. Till skillnad från exempelvis mer poststrukturalistiska diskursteoretiska ansatser betonar Fairclough att diskursen enbart är en utav flera möjliga aspekter av varje social praktik (Bergström & Boréus 2012, s. 356). Vid applicering av den kritiska diskursteorin förlängs diskursteorin genom att forskaren undersöker relationen mellan diskurser och olika samhällsfenomen. Ett centralt begrepp vid Faircloughs teoretiska angreppsätt är intertextualitet. Begreppet förklaras närmare i avsnitt 4.3.2 men kan kort förklaras med att text bygger på tidigare element och diskurser från andra texter. Genom att studera lingvistiska inslag i studiematerialet klarläggs intertextualiteten och man kan då möjligtvis betrakta förändringen av diskursen. Ett annat viktigt skiljedrag hos den kritiska diskursteorin är att diskurser är både konstituerande och konstituerad, vilket menas diskursen både formar nya och är formad av tidigare diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 13, s. 67f, s. 69f).

Som forskare är det viktigt att reflektera kring den sanning och världsbild som produceras. Syftet är inte att eftersträva att avslöja vad som egentligen sägs eller hur verkligheten egentligen ser ut. Med ovan nämnda teoretiska ansatser är utgångspunkten att verkligheten inte kan nås utanför diskursens ramar, varpå det är diskursen som är föremålet i studiens analys. Målet är att arbeta med vad som faktiskt har konstaterats eller skrivits för att avslöja lingvistiska mönster och vilka sociala konsekvenser som de olika diskursiva framställningarna av verkligheten får (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 28).

3.2 Kritisk händelse

(12)

Lödén förklarar att en kritisk händelse kan förstås som händelse med meningsskapande betydelse utöver det omedelbara sammanhanget. Exempelvis studerar Lödén den mening som tillskrivs händelserna 11 september 2011 och Irakkriget 2003 av gymnasieelever i Sverige. Meningen tillskrivs i termer av hur gymnasieelever reagerar inför händelserna, hur man förklarar dem samt vilken betydelse de får för individens syn på sig själv och andra (Lödén 2005, s. 8ff). Utifrån Sears händelsebegrepp definierar Lödén en händelse som en klart avgränsad företeelse i tid och rum (Sears 2002, s. 255 refererad i Lödén 2005, s. 10). Hur händelsen kan kopplas samman med begreppet kritisk framgår i Filipps anknytning mellan

critical life events och olika utvecklingspsykologiska influenser. Vid historieberoende

influenser påverkas stora delar av befolkningen vid ett och samma tillfälle, fristående från människors ålder och övriga livsomständigheter. Historieberoende händelser kan innebära vändpunkter, så kallade kritiska moment, i människors liv eftersom det skapar frågesättning av uppfattningar om världen och om sig själv. Sådana händelser kan enligt Filipp betecknas som weakly scripted, vilket innebär att det inte finns något tillgängligt ”manuskript” som påvisar hur man bör och inte bör agera vid kritiska händelser. För att få en uppfattning av händelsen interagerar vi med andra människor, vilket således kan leda till reflektioner om synen på sig själv, på andra och hur vi bör förhålla sig till dem. Sammanslaget är kritiska händelser kritiska avseende betydelsen för människors synsätt på sig själv och andra och har därför en meningsskapande betydelse utöver det omedelbara sammanhanget Filipp 2001, s. 154f refererad i Lödén 2005, s. 10f).

(13)

4. Metodologiska tillvägagångssätt

I följande kapitel redovisas och motiveras metodval samt analysredskap som kommer att användas i studien, samt en metodologisk diskussion om väsentliga vägval. Därefter redogörs planeringen, genomförandet och en argumentation för insamlingen utav underliggande material och urval.

4.1 Kritisk diskursanalys

Definitionen av begreppet diskurs är mångfacetterad. En enkel förklaring är att en diskurs kan benämnas som kommunikation i tal eller i text, hur vi diskuterar om världen samt förstår den. Winther Jørgensen & Phillips beskriver att en diskurs är ”ett bestämt sätt att tala om och

förstå världen” (2000, s.7). En diskurs är inte enbart en ansats, utan ett flertal

tvärvetenskapliga och multidisciplinära ansatser som går att tillämpa på många olika sociala områden i flertalet typer av undersökningar. Diskurser är aldrig enbart konstituerande utan samtidigt konstituerade av externa strukturer, vilket innebär att diskurser påverkar de processer som de är inkluderade i samt påverkas själva. Med hjälp av diskurser kan en representation av verkligheten skapas, som kontinuerligt är i förändring. Det betyder dock inte att verkligheten inte finns. Representationerna och dess betydelse är reella, så verkligheten får en betydelse genom diskurs (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s.7-15; Bergström & Boréus 2012, s. 355ff).

Syftet med en kritisk diskursanalys är inte att försöka bena ut hur verkligheten egentligen ser ut bakom diskursen, utan syftet är att undersöka vilka mönster som finns och vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får. Vid tillämpandet av forskning med hjälp av kritisk diskursanalysmetod är det av oerhörd vikt att i vidast möjliga uträckning försöka ställa sig främmande inför materialet, eftersom det kan vara komplicerat att förhålla sig neutral till vad som kan anses vara självklarheter – men det är just självklarheterna som ska upptäckas (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 10).

(14)

framförallt inom lingvistiska sammanhang medan det utvidgade begreppet används vid språklig praktik vid kritisk diskursanalys. Enligt det ytterligare utvidgade begreppet begränsas inte diskurser till en viss del av ett socialt system och används vid Laclau & Mouffes diskursteori som språklig och social praktik (Bergström & Boréus 2012, s. 355ff).

(15)

4.1.1 Faircloughs modell av tre dimensioner

(16)

4.1.2 Text

Gällande text i Faircloughs modell åsyftas inte enbart både visuell och språklig förståelse av tal, bild eller skrift men även gester och symbolik. Som nämnt fokuserar analysen på textens formella drag som kan urskiljas vid granskning av språk, grammatik och struktur. Språket analyserar ordens betydelse och uppställda metaforer och gällande grammatik kan satskonstruktioner granskas närmare med hjälp av verktygen modalitet och transivitet (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 74ff). Efter att ha bearbetat det framtagna materialet i studien kunde framförallt tre framträdande diskursteman urskiljas, vilka framgår tydligare i avsnittet för material och urval, som ligger till grund för analys av den diskursiva praktiken. Därefter kan relationen mellan texterna och den sociala praktiken kopplas samman med hjälp av den diskursiva praktiken.

4.1.3 Diskursiv praktik

Vid analys av den diskursiva praktiken som är tillämpad i forskningsmaterialet undersöks det hur texten är producerad. Genom att använda den diskursiva praktiken omvandlas och integreras den första dimensionens textanalys till en diskursiv analys. Begreppen intertextualitet och interdiskursivitet förklaras i avsnitt 4.3.2 och är ypperligt relevanta vid Faircloughs dimension av diskursiv praktik. Med hjälp av begreppen som analysverktyg kan det urskiljas hur texter och diskurser baseras och byggs upp av tidigare antaganden och hur någonting nytt kan formas (Fairclough 1995 refererad i Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 85f).

4.1.4 Social praktik

(17)

(Fairclough 1992 refererad i Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 90; Bergström & Boréus 2012, s. 377f).

4.2 Metodologiska angreppssätt

4.2.1 Transivitet och modalitet

När begreppet transivitet appliceras som analysverktyg ser man på hur händelser och processer förbinds, eller ej förbinds, med subjekt och objekt. Genom att granska satskonstruktioner kan konsekvenser som olika framställningsformer klarläggas. Exempelvis kan en sats innehålla ett påstående i passiv form genom att utelämna agenten och således inte tillskriva någon ett ansvar för handlingen i påståendet.. En passiv satskonstruktion som utelämnar en agent kan exempelvis vara ”50 sjuksköterskor avskedades igår”. Genom att utelämna agenten i satskonstruktionen framstår avskedandet som ett fenomen som skett utav sig självt utan att någon kan ställas till ansvar. Istället läggs vikten vid effekten av den påstådda handlingen och bortser från de handlingar och processer som leder fram till den. Motsatsvis kan satsen tillskriva en agent, som då får ansvar för handlingen genom att subjekt och objekt kopplas samman i texten (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 87).

(18)

4.2.2 Intertextualitet och interdiskursivitet

Att kommunikativa händelser har sin grund i tidigare händelser betecknas av begreppet intertextualitet. Tolkningen är således att ingen text kan anses stå ensam utan bör tolkas i samband med andra texter, eftersom att en kommunikativ händelse uppstår på grund utav en annan händelse. Därav kan en text ses som en beståndsdel i en intertextuell kedja, som genom varje text byter lingvistiska byggstenar med varandra. Intertextualitet är högst relevant i denna studie, då det i rapportering kring attentatet kontinuerligt producerades nya artiklar med byggstenar från tidigare konstateranden kring händelsen. På så sätt byggs kedjan på av nyproducerade texter innehållande tidigare känd information blandat med nya tillägg, som i konsumtionsprocessen presenterades för allmänheten (Fairclough 1995, s. 14f; Fairclough 1992 refererad i Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 77).

Begreppet interdiskursivitet används för att belysa artikuleringen emellan olika diskurser och diskursordningar. Diskursiva praktiker kan blandas och skapa nya artikuleringar och skifta gränser inom olika diskursordningar. De kallas då kreativa diskursiva praktiker och som med sin drivkraft kan leda till sociokulturell förändring. Således är interdiskursivitet en form av intertextualitet. På så sätt hänger hög interdiskursivitet ihop med skapandet av förändring. En låg interdiskursivitet tyder istället på reproduktion av det bestående (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 77f).

4.3 Validitet, reliabilitet och etik

(19)

Reliabilitet avser studiens tillförlitlighet där mätningarna är korrekt genomförda (Thurén 2007, s. 26). För att öka studiens reliabilitet har ett omfattande arbete bedrivits gällande bearbetning av det empiriska materialet. Studien är baserad på rapportering av två nyhetsplattformar för att få en nyanserad bild av vad som framkom i nyhetsrapporteringen följande attentatet. Textbearbetningen gällande urskiljningen av framträdande diskurs har bedrivits repetitivt, samt med hjälp av studiens analysverktyg, för att få fram en så tydlig tolkning som möjligt ska framgå. Givetvis innebär det inte att studien kan anses vara helt garderad för eventuell påverkan av tillfälligheter och att en annan forskare skulle kunna ha tolkat diskurserna på ett annat sätt. Undersökningen har beskrivits så transparent som möjligt för att klargöra tillvägagångsättet. Sammantaget kan detta bevisa att studiens reliabilitet bedöms vara relativt hög.

Då studien inte innehåller kontakt med respondenter eller informanter har forskningsetiska riktlinjer inte direkt behövt appliceras för att ackumulera empiriskt material och eliminerat risken för skada av personlig integritet. Dock har etiken haft inslag i materialbearbetningen i form av de många vägval som tagits för att forma studien. För att undgå att egna subjektiva värderingar präglar studien har ett intersubjektivt förhållningssätt i största möjliga mån anammats, bland annat igenom att utförligt beskriva hur undersökningen har gått tillväga (Ekengren & Hinnfors, 2012 s. 108).

4.4 Material

Studiens material består utav strategiska urval av nyhetsartiklar om attentatet i Stockholm publicerade av Dagens Nyheter och Aftonbladet. Analysmaterialet som kommer att behandlas i studien är hämtade genom mediearkivet Retriever. Vanligtvis behövs numer en prenumeration för att få tillgång till Dagens Nyheters publicerade material, men genom Retriever ges obegränsad tillgång till bland publicerade artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet.

(20)

så sätt kan tidningarna anses kunna representera den nationella nyhetsrapporteringen relativt generellt, vilket är av vikt för studiens validitet. Studiens analys kommer inte att innehålla en specifik jämförelse av nyhetsplattformarnas producerade och formulering av artiklar eftersom det inte faller inom studiens syfte. Nyhetsartiklarna kommer att analyseras sammanslaget för att undersöka vilka diskurser som framträder. Även fast studiens syfte inte inkluderar analys av eventuella politiska skillnader så finner jag det av vikt att poängtera dem. Dagens Nyheter är sedan 1998 en oberoende liberal daglig morgontidning som utges av AB Dagens Nyheter som är dotterbolag till Bonnier AB (NE, 2018). Aftonbladet är en socialdemokratisk kvällstidning. som ägs utav den norska mediekoncernen Schibsted (NE, 2018).

Efter inspiration av Hans Lödéns publikationer om kritiska händelser har mitt val av tidsspann begränsats till veckan som följde attentatet, ergo är attentatsdatumet 7 april 2017 till och med 14 april 2017. Genom att framta material från hela tidsperioden ackumuleras information som rör den initiala händelsen, gärningsmannen Rakhmat Akilovs gripande samt hur den intertextuella kedjan såg ut den följande veckan. Även ett längre tidsspann hade kunnat appliceras, men väljer att tydligt avgränsa spannet på grund av begränsad tid för genomföring av studien.

4.4.1 Urval och tillvägagångssätt

Då händelsen klassificeras som en kritisk händelse resulterade det i att majoriteten av alla slags nyhetskanaler, tidningar och flöden uppfylldes utav nyheter kring attentatet. På så sätt finns det en uppsjö utav material att använda från både Dagens Nyheter och Aftonbladet. För att kunna avgränsa materialet men ändå få ett stort underlag sker min begränsning stegvis.

(21)

attentatet i Stockholm 2017. Exempelvis så innehöll sökningsexperimenten kombinationer av orden ”attentat”, ”terror”, ”terrorattentat”, ”terrordåd”, ”Stockholm”, ”Drottninggatan”, ”lastbil”, ”Åhléns”, ”Rahkmat Akilov”, ”Akilov”, ”Polis” och ”polisjakt”. Efter sökningsexperimenten framkom att de sökord som förekom mest frekvent i nyhetsartiklarna efter attentatet är:

o Drottninggatan o Attentat

o Lastbil

För att få fram studiens material angavs samtliga sökord nämnda i ovan punkter i Retriever under utökad sökning med kriteriet att något av orden finns angivet i nyhetsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Den utökade sökningen begränsades även till tidigare nämnda tidsspann 7 april 2017 till och med 14 april 2017. Vid appliceringen sökorden framkom totalt 227 artiklar som innehåller något utav orden, där 132 var publicerade av Dagens Nyheter och 95 av Aftonbladet. Därefter sållades diverse artiklar bort som inte var relevant för studien i studiematerialets andra stora avgränsning. Artiklarna som sållades bort bedömdes som irrelevanta om de enbart innehöll en kort referens till attentatet men att huvudinnehållet hade ett annat fokus samt de artiklar som inte hade någon koppling till attentatet alls och men innehöll sökorden. Därefter gjordes även en avgränsning till de nyhetsartiklar som var publicerade på sektionen ”General”, ”Nyheter”, ”Frontpage” och ”Attentatet i Stockholm”. Kvarvarande artiklar lästes för att få en överblick av nyhetsrapporteringen. Efter att läst de kvarvarande artiklarna och en överblick samt förståelse av nyhetsrapporteringen skapats kunde ett flertal diskurser läggas märke till. Diskurserna involverade ställningstaganden som formulerades som ett ”vi” och ”dem”, olika politiska partiers uttalanden efter attentatet, undersökningar och uttalanden rörande förövaren som begått attentatet, Löfvens ledaregenskaper, att vård och blåljuspersonal gjorde omfattande insatser för att säkerställa trygghet, kritiserande av Sveriges invandringspolitik, spridandet av falska nyheter och manipulerade bilder samt redogörelser för gärningsmannen Rahkmat Akilovs bakgrund. Dock framgick att vissa diskurser särskilt hamnade i strålkastarljuset. De diskurserna benämns:

o Formulerandet av ett ”vi” och ”dem” o Konstruerandet av förövaren

(22)

De ytterligare diskurser som påträffades i materialet som ej belystes i samma omfattning som ovan nämnda punkter, åtminstone i studiens valda tidsspann, kommer inte att inkluderas i studiens analys. Detta just på grund utav att de hamnade i skuggan av de tre tydligt framträdande diskurserna som fick betydligt mer plats i nyhetsartiklarna. Redogörelser för gärningsmannen Rahkmat Akilovs bakgrund kommer inte att inkluderas i diskursen nämnd konstruerandet av förövaren. En bedömning har gjorts att diskurserna kan särskiljas där det i förstnämnd diskurs eftersträvas en djupare profilering av Akilovs bakgrund. I sistnämnd diskurs ligger fokus på effekterna av attentatet och Akilov benämns snarare som en anonym förövare än en profilerad gärningsman.

Då materialet fortfarande var av omfattande mängd var det nödvändigt att genomföra ytterligare avgränsningar för att genomföra en djupare analysprocess med hjälp av CDA. Avgränsningen skedde genom en urvalsprocess av de nyhetsartiklar där de tre diskurserna tydligast kunde urskiljas varv 20 artiklar valdes ut för djupare analys. 12 nyhetsartiklar hade publicerats av Dagens Nyheter och 8 av Aftonbladet under nämnda sektioner. Samtliga artiklar finns redovisade i bilaga 1.

(23)

Vid appliceringen av verktyget transivitet undersöktes specifikt hur texten förband, samt inte förband, olika subjekt med övriga subjekt och objekt vilket på olika sätt kan klarlägga ur materialet konstituerade diskursers relationer. Det var under appliceringen av transivitet som samtliga diskurser kunde anses som framträdande och särskiljas från varandra även fast de är sammanlänkande. Citat kommer att lyftas i analysen men ett kort exempel på hur attityderna kan urskiljas ur satskonstruktionen; ”Terroristerna kan aldrig besegra Sverige”, där satsen förbinder aktören ”terroristerna” med objektet ”Sverige”. Verktyget modalitet applicerades för att undersöka aktörens, avsändarens, sammankoppling till påståendet och hur sannolikt det är att avsändaren står bakom vad som uttrycks. Genom att bedriva en omfattande analys enligt angivet sätt skapas möjlighet att förstå hur diskurserna konstruerar relationer och identitet bland aktörer, vilket kan påvisa maktrelationer som uppstår. När väl texten analyserats och den diskursiva praktiken kommer detta att placeras i den sociala praktiken. För att svara på studiens andra och tredje forskningsfråga kommer resultatet av diskussionen förankras med studiens teoretiska utgångspunkter om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande.

4.5 Metodologiska reflektioner

Applicerandet av Faircloughs kritiska diskursanalys är inte helt problemfri. Trots att analysramen är väl framarbetad och erbjuder multipla redskap för att bedriva forskning finns vissa svaga punkter. Redogörelsen för hur den diskursiva praktiken påverkar den sociala praktiken och vice versa är sparsmakad. Det framgår inte tydligt var praktikernas gränser går samt vad den tydliga skillnaden är. Forskaren får även fria händer i vilken teori som ska åtfölja metoden, då det enda som konkretiseras är att det skall vara i någon form av social- eller kulturteori. Även fast det kan anses negativt med en vag kompott av verktyg ges forskaren en frihet som kan resultera i många spektakulära analytiska fynd som skiljer sig beroende på angreppssätt och applicering av teori (Winther Jørgensen & Phillips, 2000 s. 93).

(24)

nyfiken forskares perspektiv där diskursanalysen ger en oerhörd frihet utan klart formulerade tillvägagångssätt och strikta facit.

(25)

5. Analys och resultat

Följande kapitel innehåller studiens analys samt resultat som utgår från Faircloughs modell med tre dimensioner där totalt tre särskilt belysta diskurser som i nyhetsrapporteringen om attentatet i Stockholm 2017 analyseras djupare. De tre diskurserna som framgår är; Formulerande av ett ”vi” och ”dem”, konstruerandet av förövaren och tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. De framträdande diskurserna kommer att analyseras i dimensionen text med hjälp av analysverktygen transivitet och modalitet. Dimensionen diskursiv praktik kommer att analyseras med hjälp av analysverktygen intertextualitet och interdiskursivitet. Därefter kommer den diskursiva praktiken att placeras i den sociala praktiken. Diskussionen förankras med studiens teoretiska utgångspunkter om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande.

5.1 Text

Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”

I flertalet nyhetsartiklar citeras eller refereras kortare intervjuer med Statsminister Stefan Löfven. I uttalandena ges uttryck för en samhällelig unifiering genom sammanhållenhet. Samhället Sverige har drabbats av ett terrorattentats och ska nu hantera det kollektiva hot, rädslan och sorgen som attentatet genererat. Strax efter attentatet 7 april 2017 hölls en presskonferens där Löfven uttalade sig angående händelsen som framgår i nedan citat:

Sverige har blivit attackerat. Allt tyder på att det är ett terrordåd. Vi tänker på offren, deras familjer och de skadade. Regeringen informeras löpande och gör allt för att bistå berörda myndigheter i deras arbete. Jag uppmanar alla att vara uppmärksamma och lyssna till polisens information. (Carlsson Tenitskaja et al,

2017, 8 april 2017)

(26)

I följande citat från samma artikel framgår tydligt en lingvistisk skiljelinje i Löfvens uttalande:

Terroristerna kan aldrig besegra Sverige. Vårt budskap är klart. Vi tänker aldrig kuva oss. Vi tänker inte vika oss. Ni kan aldrig någonsin vinna. (Carlsson

Tenitskaja et al, 2017, 8 april 2017)

Denna satskonstruktion kopplar distinkt samman agenterna ”terroristerna” och ”ni” som ställs emot ”Sverige” och ”vi”. Genom lingvistisk analys tilldelas alltså agenterna ansvaret för händelsen samt de processer och handlingar som lett fram till händelsen. I citatet framgår även att det är någonting som inte nämns i satsen som står på spel. Genom att konstruera en mening på ovan sätt tilldelas ytterligare en grad av samhörighet utav det enade Sverige – ”vi”. Genom att inkludera en viss grupp, vi i Sverige, exkluderas oundvikligen en annan. Gruppen ”terrorister” och ”ni” går ej att definiera utan underförstådda tolkningar, utav vad som kan fastslås är att det sker en inkludering samt en exkludering.

Formandet utav ett ”vi” i kontrast till ett ”dem” kunde fortsatt urskiljas i flertalet nyhetsartiklar. Vissa uppfattningar delade Löfvens uppfattning om att det finns ett inkluderat internt ”vi” och ett exkluderat externt ”ni”. Andra uttalanden delar uppfattningen om skapelsen av ett ”vi”, men påvisar även en oro för en närliggande splittring.

/I dag är känslan av tolerans och generositet mitt i sorgen fantastisk. Det som skrämmer mest är vad som kommer att hända sedan, när tiden fått gå. Jag fruktar att risken är stor för ökad främlingsfientlighet, för mer hat och hot, säger Karin Mörtberg./ /Det som skrämmer henne är hetsen och det ständiga upprepandet av ordet ”terrorattack”, något som för tankarna till att en stor organisation ligger bakom./ (By, 9 april 2017)

(27)

kommer till uttryck är exkluderingen av de okända ”dem” genom satskonstruktionen att en ”stor organisation” kan ligga bakom attentatet.

Sverige som en samhällelig samlad enhet kommer även till uttryck i uttalanden gällande institutionella och politiska aspekter. Det inkluderande ”vi” påvisas än en gång, i detta fall genom att politiska partier uppvisar en enad front, vilket kan anses vara av vikt vid kritiska händelser på samma sätt som Löfvens uttalande för allmänhetens generering av verklighetsuppfattningar.

/Vid kris och hot mot landet brukar de politiska partierna samla sig bakom regeringen och lägga tvisterna åt sidan. Det gör de också denna gång, de kommer att göra upp över blockgränsen om det behövs snabba riksdagsbeslut./ /Som de svenska partierna brukar göra i krisläge läggs konflikterna på hyllan och de forna kombattanterna samarbetar och berömmer varandra och de svenska myndigheterna./ (Stenberg, 8 april 2017)

Ur satskonstruktionen kan urskiljas att ”kris och hot” kopplas samman med ”de politiska partierna” som resulterar i händelsen ”lägga tvisterna åt sidan” och att de kommer att ”göra upp över blockgränsen vid snabba riksdagsbeslut”. Satskonstruktionen kan anses ha relativt hög transivitet då kopplingen mellan händelse och processer framgår, samt att agenten ”politiska partierna” får ansvar för handlingen att samarbeta över blockgränserna. Även modaliteten kan anses som relativt hög, då det benämns att partierna ”gör det”, att de ”kommer” göra upp samt att de ”lägger” konflikterna på hyllan och berömmer varandra. Dock kan sannolikheten bedömas vara relativt låg, men eftersom ingen vidare information ges om hur denna kunskap har förvärvats och att satskonstruktionen bygger på författarens egenkonstruerade uppfattning av verkligheten kan satsen inte bedömas som osannolik.

En ytterligare framträdande skildring i nyhetsrapporteringen efterföljande attentatet var vid den stora mängd människor som samlades vid Sergels torg för att visa sitt stöd. Bilder och klipp på stora markområden och polisfordon täckta med blommor spreds i nyhetsrapporteringen. Vad som även var tydligt var formulerandet av de exkluderade och mystifierade ”dem”.

(28)

känner man att man inte är ensam, säger Ellinor Hallström./ (Westin, 10 april

2017)

Här kopplas bland annat att ”Stockholm är en vacker tavla” som har försökts ”förstöras”. Men agenten ”de” uttrycks inte ha lyckats. Här får den exkluderade agenten tydligt ansvar för agerandet som ämnade att ”förstöra”. Modaliteten är hög då satskonstruktionen innehåller påståendet att ”de kan inte det”. Det ytterligare citatet påvisar en upplevelse av ”styrka” och ”trygghet” i att folksamlingen var så stor. Medborgaren Hallström uttalande kan tolkas att det råder en acceptans för att olika deltagare i samhället tolkar händelsen och agerar på olika sätt, men att den samhälleliga sammanslutningen oavsett generar trygghet och gemenskap.

Konstruerandet av förövaren

Förövaren konstrueras, samt icke-konstrueras, på ett flertal olika sätt i de analyserade nyhetsartiklarna. I många nyhetsartiklar utelämnades konstateranden och potentiell spekulationer om förövare och fokuserade på konsekvenser av förövarens handlande. Konstruerandet av förövaren kunde även bland annat uppfattas som en förlängning av de tidigare definierade ”dem”. Paralleller dras med liknande attacker i Berlin och Nice där förövaren agerade ensam och styrde ett större fordon mot folksamlingar.

/Och precis som vid alla terrorattentat var syftet att skapa hat och sätta skräck i befolkningen. Och att samtidigt paralysera samhället och offentliga beslutsfattare./ /Men mönstret är exakt detsamma: det är de mjukaste och skyddslösa som är enklast att skada; helgshoppare, turister, butiksanställda och kontorsslavar./ (Winiarski, 8 april 2017)

I denna satskonstruktion kopplas ”terrorattentat” samman med syftet att ”skapa hat och sätta skräck” samt att ”paralysera samhället”. Ingen specificerad agent tilldelas ansvaret för handlingen och vikten läggs vid handlingen och dess effekter. Här skildras även offren i den kritiska händelsen för första gången i studien. Ovan framställs offren som gemene man genom bland annat benämningarna ”helgshoppare” och ”turister” samt att de är ”mjuka” och ”skyddslösa” som genom handlingen är ”enklast att skada”. Modaliteten bedöms som relativt hög då satskonstruktioner innehåller bestämda konstaterande verb, men det går inte att avgöra hur sanningsenligt påståendet kan vara utan avsändare.

(29)

Men de värsta såren sitter på insidan – från minnena av de fruktansvärda scener han tvingades se på Drottninggatan. – Jag mår så jävla dåligt av vad jag såg. Allt det där, kropparna, det sitter på näthinnan fortfarande. Den värsta smärtan är i själen. (Jörnmark, 12 april 2017)

I satskonstruktionen framgår att individen kopplar samman ”fruktansvärda scener” med ”minnen” som skapats utav händelsen. Även fast agenten och dess ansvar utelämnats framgår tydliga konsekvenser av handlingen som binder hop händelsen med efterföljande konsekvenser. Avsändaren kan kopplas samman med uttrycket och genererar hög modalitet då säkra konstateranden används så som exempelvis att individen ”mår så jävla dåligt” och att ”det sitter på näthinnan fortfarande”.

I nyhetsartiklar som handlar om de avlidna offren utelämnades även där en konstruktion av förövaren och kopplar dödsfallet som konsekvens utav händelsen, vilket kan tolkas som ett ställningstagande att inte lämna utrymme till förövaren.

En analyserad nyhetsartikel innehöll ett konstaterande från en utav poliserna som grep gärningsmannen Rakhmat Akilov, vilket är den första gången som den faktiska gärningsmannen benämns i studiens analys.

Patrullen hittade Akilov gående längs en väg i Märsta. När de fick ögonkontakt förstod de direkt att det var den misstänkte terroristen, berättar Emma: – Jag tänkte ”den här personen måste vi få kontroll på blixtsnabbt, han ska ned på backen bara”. (Bouvin & Dragic, 14 april 2017)

Uttalandet från polisen binder samman att ”patrullen hittade” ”Akilov” samt ”de” binds ihop med uppfattningen om att han var ”den misstänkte terroristen”. Agenten i denna satskonstruktion tolkas vara ”patrullen” som får ansvaret för handlingen ”hittade” samt agerandet ”ska ned på backen”. Citatet innehåller relativt hög modalitet då det finns en blandning av säkra verb så som ”ska” samt att de ”förstod direkt” och det vagare påståendet ”måste vara”. Utöver konstaterade observationer konstrueras inte förövaren vidare.

(30)

/Han satt hukad över bordsskivan och undvek att titta bakåt mot det stora medieuppbådet./ /Redan vid gripandet samt under förhör hade 39-åringen erkänt sig skyldig till lastbilsattacken i Stockholm den 7 april som hittills dödat fyra personer./ (Nilsson, 12 april 2017)

I denna satskonstruktion kopplas ”han” ihop med agerandet ”hukad över bordsskivan” samt att han ”undvek att titta bakåt”. Agenten är tydlig åsyftandes Akilov som tillskrivs ansvar för händelseaktionerna ”hukad” och ”titta bakåt”. I citatet framgår även tydligt att samme person benämnd ”39-åringen” är agenten och ges ansvaret för ”erkänt sig skyldig”. Satskonstruktionerna innehåller genomgående säkra och konstaterande verb och har således hög modalitet.

Tryggheten som vård – och blåljuspersonal skapade

Stor medial uppmärksamhet riktades mot vård- och blåljuspersonalen som fanns i tjänst under och efter attentatet. Det skildrades i majoritet sammanhängande som hjältar som var de som sprang mot faran när andra sprang därifrån, vilket skapades enormt stöd och sympati från svenska folket efter händelsen. Vid folksamlingen på Sergels torg uttryckte sig finansborgarrådet Karin Wanngård på följande sätt.

Karin Wanngård tackade förskollärarna som stannade kvar när föräldrarna inte kunde komma fram, sjukvården som räddade liv, och polis och räddningstjänst för att de kom på plats så snabbt. Applåderna rungade allra högst när polisen tackades. – Ni är alla våra hjältar, säger Karin Wanngård. (Westin, 10 april 2017)

I citatet kopplas ”Karin Wanngård” samman ”förskolelärarna”, ”sjukvården”, ”polis” och ”räddningstjänst” för deras handlingar, följt av konstaterandet ”ni är våra hjältar”. Agenterna tillskrivs nämnda yrkesmän som ges ansvaret för handlingarna. Konsekvenserna av handlingarna kan tolkas igenom konstaterandet att det råder applåder, men att agenten ”polis” kopplas samman med satskonstruktionen ”applåderna rungade allra högst när polisen tackades”. Modaliteten tolkas vara väldig hög då citaten enbart består utav konstaterande säkra verb.

(31)

Vi fokuserade på förstahandsåtgärderna, rädda liv och försöka säkra området. Vi fick fantastisk hjälp av väktare, ordningsvakter, civila och räddningstjänsten. Vetskapen om att det kunde smälla igen, när som helst gjorde förstås att vi kände en ständig skräck för att vår egen personal men också andra skulle kunna drabbas, berättar Ulf Johansson. (Thegerström, 13 april 2017)

I ovan citat exemplifieras hur ”vi”, symboliserande poliskåren då uttalande är regionpolischef, sammankopplas med ”rädda liv” och ”försöka säkra området”. Modaliteten i detta citat bedöms vara högt på grund av att aktören ”vi”, poliskåren, kopplas samman med informationen att det fanns vetskap om att det eventuellt kunde ”smälla igen” vilket utgjorde skräck för egen personal och andra. Sammankopplingen är tydlig och kan anses som sanningsenlig. Genom att vård- och blåljuspersonalens beredskap fick stor medial uppmärksamhet kan det tolkas som att en samhällelig trygghet anordnas, då det är just de yrkesmännen som samhället förlitar sig på i händelser som kan betecknas som weakly scripted. Tesen kan förstärkas genom att granska nedan citat.

Efter gårdagen känns det ju väldigt fint och bra att se något sådant. De flesta är ju väldigt chockade, och går runt och pratar om det. Det här är ett perfekt tillfälle att hylla polisens jobb. Det är det här vi har poliser till, och alla har varit väldigt eniga om att polisen gjort ett väldigt bra jobb, säger Marcus Östlid. (Schori,

Jörnmark & Nordh, 9 april 2017)

I medborgaren Östlids satskonstruktion kan ”hylla” och ”polisen” kopplas samman. Agenten kan både tolkas vara ”polisen” vars handlande bedrivits genom ”ett väldigt bra jobb” varpå de tillskriv ansvaret för att de ”hyllas” och att Östlund anser att, så som han bemärker det, ”känns det ju väldigt fint”. Agenten kan även tolkas vara ”de flesta” som är ”väldigt chockade” samt ”går runt och pratar om det” och de är ”eniga om att polisen har gjort ett väldigt bra jobb”. Avsändaren kan kopplas samman med uttrycket och det är sannolikt att avsändaren står bakom uttrycket. Modaliteten är relativt hög med en blandning av säkra och vagare verb.

I studiens bearbetade material framkom ytterligare ett uttalande av Löfven som hyllar både vård- och vårdpersonal samt övriga medborgare som öppnade upp för okända människor.

– I dag är det en sorgens dag och hela Sverige sörjer offren för gårdagens fruktansvärda attack. Jag vill också här och nu uttrycka en mycket stor tacksamhet mot sjukhuspersonal, polis och räddningspersonal som var på plats här i går och gjorde en fantastisk insats. Liksom det som så många enskilda människor gjorde för sina medmänniskor och befann sig, på en man kanske trodde var en farlig plats, men man tog den risken och såg till att hjälpa sina medmänniskor, säger Stefan Löfven till det samlade pressuppbådet. (Schori, Jörnmark & Nordh, 9 april

(32)

Vid granskning av uttalande framgår att både Löfven själv och ”sjukhuspersonal”, ”polis”, ”räddningspersonal” och ”enskilda människor” kan anses vara agenten. De kopplas samman med handlingar som benämns ”en fantastisk insats”, ”det som så många enskilda människor gjorde för sina medmänniskor” samt att ”man tog den risken och såg till att hjälpa till”. Avsändaren kan starkt kopplas till vad som uttrycks och återigen finns en tillit till regeringschefen vid händelser som betecknas weakly scripted, så uttalandet kan anses sanningsenligt. Uttalandet bedöms ha hög modalitet då konstaterande säkra verb använts genomgående.

5.2 Diskursiv praktik

Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”

Nästan omedelbart vid analysens start kunde en intertextuell kedja identifieras som sträcker sig genom varje identifierad diskurs, där lingvistiska byggstenar byttes bland texterna. På så sätt är diskurserna både konstituerade och konstituerande. Artikuleringen mellan de olika diskurserna är tydligt sammanhängande, vilket i den bemärkelsen resulterar till att interdiskursiviteten kan anses vara relativt hög.

(33)

än som inkluderats i studien. Efter Akilovs erkännande tolkas samtliga diskurser innehålla en relativt jämn fördelning av information.

Diskursen om formulerandet av ett ”vi” och ett ”dem” är genomgående präglad av formuleringar för ett samhälleligt enande och skapar således subjektet ”vi”. De sammanslagna texterna konstruerar verkligheten kring attentatet som att hela samhället är involverade. Skapandet och exkluderandet av ”dem” är tydlig, men det finns ingen vedertagen konstruerad sanning om vilka ”dem” inkluderar och är på så sätt något mystifierad. ”Dem” kan tolkas som vem som helst utifrån människans egna kategoriseringar och konstruktioner av verkligheten. Som finns klarlagt i första dimensionens analys påtalas rädsla både för ett ”dem” i form av terrorister och eventuellt en större bakomliggande organisation, samt att ett splittrat ”vi” kan leda till en ny formning av ”dem”. I diskursen framgår även att det är något som står på spel för Sverige som har aktualiserats genom den kollektiva hotbild som attentatet konstruerat. Hotet kan tolkas utmana vedertagna rådande sociala ordningar som att implementera en rädsla för det mystifierade ”dem”, vilket i förlängningen skulle kunna minska tillit till varandra och samhället.

Nyhetsartiklarna innehåller alltså värderingar som konstruerar en verklighet där det samhälleligt enade Sverige ska stå samman emot de mystifierade ”dem”. Således sätter diskursen en norm som instruerar människor över hur de ska agera och känna inför dåden samt förhålla sig till andra.

Konstruerandet av förövaren

Som nämnt innan är den intertextuella kedjan tydligt genomgående emellan diskurserna, men kan även urskiljas i varje specifik diskurs. Som gällande i föregående diskurs är textdimensionen strategiskt uppställd för att en sammanlänkande berättelse enkelt ska framgå samt påvisa tydligt hur den intertextuella kedjan kan se ut.

(34)

som har hänt och hur det kan uppfattas genom att spekulera i attentatet syfte. Vid spekulationen går diskursen oundvikligen in i formulerandet utav ett ”vi” och ”dem”, då det diskursiva handlandet försöker sätt konstruktionen ”dem” i proportion med spekulerande kring ett syfte. Här tydliggörs även att interdiskursiviteten återigen bedömas som relativt hög.

Vid en snarlik tidpunkt innehåller även nyhetsartiklar uttalanden från individer som har befunnit sig på Drottninggatan samt att det har förekommit dödsfall. Nyhetsrapporteringen har i studiens materiel inte direkt kopplas till en konstruerad förövare, utan offren har beskrivits självständigt separat. Detta tolkas som ett medvetet etiskt ställningstagande från artikelförfattarna, åtminstone i det inkluderande empiriska materialet, för att belysa och hylla individen som har gått bort. Vittnesperspektiv från individer som på något sätt tagit del av händelsen återges i nyhetsartiklarna och deras subjektiva upplevelser och verklighetsuppfattningar återger hur dramatiskt attentatet var. I textdimensionen berättar ett vittne hur den värsta smärtan sitter i själen efter att ha bevittnat attentatet (Jörnmark, 2017). Övriga artiklar som inte citerats som innehåller vittnesperspektiv återberättar om ett inferno av panik och skadade människor.

Rakhmat Akilov kliver in i diskursen när gripandet sker relativt odramatiskt samma dag som attentatet begåtts. I de utvalda nyhetsartiklarna är informationen och konstruerandet av Akilov som förövare sparsmakad. Akilov framställs inte som en ensam galen förövare även fast paralleller dras med liknade attentat i Berlin och Nice. Diskursen återger inte heller Akilov som en representant för en större organisation.

Studiens diskurs om konstruerandet av förövaren består således utav både formandet av ett omfattande ”något” samt sparsmakade skildringar av Akilov.

Tryggheten som vård – och blåljuspersonal skapade

(35)

I den initiala nyhetsrapporteringen fick vård- och blåljuspersonal ett oerhört utrymme. I diskursen kan de tolkas som symboler för trygghet och ordning i det samhälleliga inferno som attentatet skapade. En uppsjö av artiklar intervjuar ansvariga så som regionpolischefen Ulf Johansson som redogör för det extensiva arbete som bedrivits och beredskapsnivån (Thegerström, 13 april 2017). Ytterligare nyhetsartiklar belyser hur Polismyndigheten nyligen genomfört krisövningar och hur sjukvården snabbt anpassade sig till dess krisrutiner. De återges som hjältar utav vanliga medborgare, politiker och statsminister Stefan Löfven. Genom att lyfta hur kompetenta och beredda vård- och blåljuspersonalen var under dådet kan det tolkas som att det står i kontrast till tidigare antaganden om hur attentatet spekulerats ha syftet att sprida rädsla i samhället som i förlängningen kan leda till minskad tillit till samhället och andra individer. I diskursen kan det ej urskiljas någonting negativ gällande vård- och blåljuspersonalens agerande. Motsatsvis kan det tolkas som att Sverige har en trygghet i ett fungerande säkerställande av ordning och trygghet.

Uppskattning visades genom diskursivt handlande där hjältarna hyllades med bland annat applåder och blommor, samt lovord om höjda resurser. Diskursen om tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade således en norm som instruerade hur både människor och institutioner bör förhålla sig till vård- och blåljuspersonalen samt hur de bör återges i socialt agerande med andra individer.

5.3 Social praktik

I den tredje delen av Faircloughs tredimensionella modell ska den diskursiva praktiken sättas in den sociala praktiken med hjälp av teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser.

Efter bedrivandet av tidigare dimensioners analys kan även kopplingar göras till meningsskapande ur kritiska händelser. I redogörelserna i dimensionen för den diskursiva praktiken framgår att varje urskild diskurs innehar medföljande reflektioner och i vissa aspekter handlingsrekommendationer. Eftersom attentatet är en händelse som betingas weakly

scripted innebär det att diskurserna belyser behovet av att få en uppfattning av händelsen.

(36)

samband med social interaktion ges även där uppfattningar om verkligheten och rekommenderade förhållningssätt.

I varje behandlad diskurs framgår olika individers självreflektioner, reflektioner om andra och världen. I diskursen för formulerandet av ”vi” och ”dem” framkommer tydliga ställningstagandet att individen inkluderas i ställningstagandet ”vi”. Underförstått instruerar även diskursen att ett ställningstagande bör tas i förhållandet till ”dem”, även fast ”dem” inte definieras i diskursen. Detta kan i förlängningen innebära reflektioner om kunskap och världen, hur kan individen skall kunna förstå ”dem”? I den diskursiva praktiken framgår även en individs reflektion om vad som inkluderas i ”vi” och uttrycker en rädsla för att splittringar ska ske i form av främlingsfientlighet och hat. Detta bevisar tydligt hur meningsskapandet av händelsen genererat reflektioner om kommande skeenden och hur förhållningssättet till andra och dess handlingsagerande. I den diskursiva praktiken gällande konstruerandet av förövaren framkom även att den samhälleliga enigheten är en rådande norm utanför antagandet av ”vi”, eftersom förövaren beskrivs både som ”något” och ”någon”. Den diskursiva praktiken för tryggheten som vård- och blåljuspersonal instruerade tydligt hur individer bör förhålla sig till personal inom dessa yrken, vilket kan tolkas fortsätta vara en rådande norm som inte är begränsad till den omedelbara händelsen.

(37)

6. Slutsatser

Slutresultatet efter genomförandet av en kritisk diskursanalys om nyhetsrapportering efterföljande attentatet i Stockholm innehåller svar på samtliga forskningsfrågor.

De särskilt belysta diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är:

o Formulerandet av ett ”vi” och ”dem” o Konstruerandet av förövaren

o Tryggheten som vård – och blåljuspersonal skapade

Varje diskurs har analyserats efter Faircloughs tredimensionella modell innehållande dimensionerna text, diskursiv praktik och förankrats i social praktik. Den textbaserade dimensionen innehåller klarläggning och diskussioner om transivitet och modalitet. I den diskursiva praktiken har intertextuell kedjor och relationer till interdiskursivitet klarlagts och diskuterats. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga om hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande.

Diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande utifrån premisserna att diskurserna skapar ifrågasättande och reflektioner. I den kritiska diskursanalysen har det framkommit att diskurserna bidrar till generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse.

(38)

Åter igen är detta ett tydligt bevis på hur meningsskapandet av händelsen genererat reflektioner om kommande skeenden och hur förhållningssättet till andra och dess handlingsagerande.

6.1 Vidare forskning

Under studiens gång har en mängd idéer uppkommit som tyvärr fått avgränsas på grund av den mån av tid som studien bör bedrivas inom, samt att de inte nödvändigtvis behövts inkluderas för studiens syfte. Vid fördjupning av Hans Lödéns publikationer uppstod flertal frön till idéer om fördjupningsstudier som riktar sig mot identitetsskapande. Framtida forskning om attentatet på Drottninggatan skulle bland annat kunna bedrivas i form av enkätstudier för att rikta in sig på hur händelsen har påverkat en viss grupps syn på sig själva, på andra och på omvärlden. En annan intressant anfallsvinkel vore att fördjupa analysen kring skapandet av ”vi” och ”dem” och involvera identitetsskapande som kan bedrivas med ett stort spann av infallsvinklar. Det skulle även vara otroligt intressant att läsa en jämförande studie över hur olika diskurser har förändrats över tid från den initiala händelsen och efter Akilovs avslutade rättegång. Ett annat alternativ är att bedriva forskning kring hur attentatet har påverkat hur politiska partier integrerat händelsen och argumenterar för handlingsaktioner i sin politik, samt om det kan ha, eller hade, en avgörande roll för utfallet i riksdagsvalet september 2018. Ett annat angreppssätt skulle kunna vara att studera Stefans Löfvens ledaregenskaper följande attentatet utifrån ett perspektiv om sammankopplingen mellan politiska ledarskap och krishantering. En mindre framträdande diskurs som uppstod vid materialets bearbetning var spridningen av falska påståenden och manipulerade bilder som användes som proganda. Vidare forskning skulle kunna bedrivas i hur olika aktörer kan ta till vara på en kritisk händelse för nå ut med olika specifika budskap som inte skulle haft samma slagkraft om händelsen inte kunnat betecknas som weakly scripted.

6.2 Avslutande ord

(39)

hitta en balans mellan ett kritiskt samt rationellt förhållningssätt och emotionell koppling till omvärlden.

Studien har klarlagt att rådande normer gällande vad som anses som vanliga handlingsageranden bröts vid attentatet. I en intervju med utbildningsminister Gustav Fridolin av TV4 (2017) talade han om att människor ställde upp för varandra när de öppnade sina hem för att okända skulle få en trygg plats och mötte en fruktansvärd attack med främlingskärlek. Efter attentatet har begreppet florerat på mediala inlägg som är sammankopplade med attentatet och det är tydligt att många bär med sig begreppet vidare i livet.

(40)

Referenser

Altheide, D. L., (2009) The Columbine shootings and the discourse of fear. American Behavioral Scientist, 52 (10), 1354-1370.

Bergström, G. & Boréus, K. (red.), (2012) Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Deverell, E., Hansén, D. & Olsson, E. (2015) Perspektiv på krishantering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ekengren, A-M., & Hinnfors, J., (2012) Uppsatshandbok: hur du lyckas med din uppsats. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Ghersetti, M., Nord, L., Odén, T., Sohlberg, J., Vigso, O., Östlund, E., Johanssson, B. [red.] & Truedson, L. [red.] (2018) ”Allt tyder på ett terrordåd” –

Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Fairclough, N., (1995) Critical Discourse Analysis: The critical study of language. London: Longman.

Lödén, H., (2005) "Jag är på papperet svensk, men-": kritiska händelser, identitet och

politiskt engagemang hos gymnasister i Sverige. Karlstad: Institutionen för

samhällsvetenskap, Avd. för statsvetenskap, Karlstads universitet.

Merolla, J-L., Zechmeister, E. J., (2009). Democracy at risk: how terrorist threats affect

the public: Chicago Studies in American Politics [Elektronisk resurs]. Chicago: The

University of Chicago Press

Nationalencyklopedin, (2018). Aftonbladet.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aftonbladet (hämtad 2018-04-20).

Nationalencyklopedin, (2018). Dagens Nyheter.

(41)

Nord, L. & Strömbäck, J., (2002) Tio dagar som skakade världen. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.

Strömbäck, J., (2014) Makt, medier och samhälle; en introduktion till politisk

kommunikation. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Thurén, T., (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.

Tv4 Nyheterna, (2017) Intervju med Gustav Fridolin och Isabella Lövin: Ett land väldigt

lätt att älska och väldigt värt att försvara, 8 april 2017.

https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/ett-land-v%C3%A4ldigt-l%C3%A4tt-att-%C3%A4lska-och-v%C3%A4ldigt-v%C3%A4rt-att-f%C3%B6rsvara-3889612 (Hämtad 2018-05-21).

(42)

Bilaga 1

Nedan följer studiens empiriska underlag som analyserats. Aftonbladet

Blom, B., (2017) Graaf: Vi var meter ifrån att träffas av lastbilen. Aftonbladet, 9 april 2017.

Carlsson Tenitskaja, A., (2017) ’Ni kan aldrig vinna’. Aftonbladet, 8 april 2017.

Frändén, J., (2017) Du kan dela någons sorg utan att hulka i jag-form. Aftonbladet, 14 april 2017.

Jörnmark, D., (2017) Kalle, 64: Tänkte att nu dör jag. Aftonbladet, 12 april 2017.

Nilsson, C., (2017) ’DET VAR JAG’. Aftonbladet, 12 april 2017.

Schori, M., Jörnmark, D., & Nordh, C., (2017) HYLLAS AV ALLA. Aftonbladet 9 april 2017.

TT-Aftonbladet, (2017) Fler betonglejon placeras ut på Drottninggatan – men inget

terrorskydd. Aftonbladet, 11 april 2017.

Westin, A., (2017) Samlas för kärleken. Aftonbladet, 10 april 2017.

Dagens Nyheter

Ahlström, K., (2017) Propagandan fick snabb spridning efter terrordådet. Dagens Nyheter, 10 april 2017.

(43)

By, U., (2017) Tusentals stockholmare kom för att hedra offren. Dagens Nyheter, 9 april 2017.

By, U., (2017) Polischefen: Stödet för oss var överväldigande. Dagens Nyheter, 13 april 2017.

Delin, M., (2017) Lastbilen plöjde genom folkhavet. Dagens Nyheter, 8 april 2017.

Eriksson, K., (2017) Landsfadern Löfven får svår att ena Sverige. Dagens Nyheter, 13 april 2017.

Gustafsson, A., (2017) Vårdpersonal fick blommor av politiker på tackturné. Dagens Nyheter, 11 april 2017.

Jones, E., (2017) Vittnet: Jag tänkte direkt att det var ett attentat. Dagens Nyheter, 11 april 2017.

Lagerwall, K., Bouvin, E., & Lucas, D., (2017) De föll offer för vansinnesdådet. Dagens Nyheter, 11 april 2017.

Stenberg, E., (2017) Ewa Stenberg: Från och med nu står kampen mot terror överst. Dagens Nyheter, 8 april 2017.

Stenberg, E., (2017) Debatt om mer kontroll och övervakning väntar. Dagens Nyheter, 9 april 2017.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :