Bevakas Sveriges herr- och damlandslag på samma sätt?

Examensarbete 15 hp – Journalistik

Bevakas Sveriges herr- och

damlandslag på samma sätt?

En kvantitativ innehållsanalys av Sportbladets

rapportering under världsmästerskapen i fotboll i

Ryssland 2018 och Frankrike 2019.

Författare: Robin Vramsjö

Abstract

Author: Robin Vramsjö

Title: Are Sweden’s men’s and women’s national teams monitored in the same way? Location: Linnaeus University

Language: Swedish Number of pages: 32

The aim of this study was to compare how the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team are reported on in Sportbladet during their respective world cups. I also wanted to find out the differences in how they are framed respectively from a gender stereotypical point of view. The study were made by analysing all the articles written online at Sportbladets website during the periods of the men’s world cup in Russia 2018 (June 14th _{– July 15}th_{) and women’s world cup in} France 2019 (June 7th – July 7th). The gender of the reporters who wrote the articles were also part of the analysis, to conclude if the different genders are reporting differently regarding the framing.

I used a quantitative content analysis as my method to answer my research questions. With this method, I was able to implement an analysis where I found out how many articles were written about the respective national teams, and which articles that were written by which gender.

The results of my quantitative content analysis showed that the men’s national team got more articles written about them during their world cup, compared to what the women got in theirs. It also showed that both the women’s and men’s team are written about in a gender stereotypical manner in more than a third of the total amount of articles

written. Although, the articles written without gender stereotypes were majority in total, with around half of all the articles.

The results also showed that female and male journalists writes similarly about both national teams, with the only significant difference being that, when they used gender stereotypes, female journalists used female stereotypes more often than anything else, and male journalists used male stereotypes.

The studie also came to the conclusion that Sportbladet writes in a positive way more often towards the women’s team, which was a surprise considering the historic aspect with female athletes being written about in a negative way throughout most of the 20th century.

Nyckelord

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1

1.1 Problembakgrund _________________________________________________ 1

2 Tidigare forskning ____________________________________________________ 3

2.1 Kön, källor och ämnen i nyhetsjournalistiken ___________________________ 3 2.2 Gender Representation of Athletes in Finnish and Swedish Tabloids _________ 4 2.3 A New Age for Media Coverage of Women's Sport? _____________________ 5

3 Teorier _____________________________________________________________ 6

3.1 Genusteori _______________________________________________________ 6 3.2 Gestaltningsteori (framing) _________________________________________ 8

4 Syfte och Frågeställningar ____________________________________________ 10

4.1 Syfte __________________________________________________________ 10 4.2 Frågeställningar _________________________________________________ 10

5 Metod _____________________________________________________________ 10

5.1 Kvantitativ Innehållsanalys ________________________________________ 10 5.2 Kodbok ________________________________________________________ 11 5.3 Material & Urval ________________________________________________ 12 5.4 Reliabilitet och Validitet ___________________________________________ 13 5.5 Metodkritik _____________________________________________________ 15 5.6 Forskningsetik __________________________________________________ 17

6 Resultat och Tabeller ________________________________________________ 18

6.1 Antal artiklar om landslagen________________________________________ 18 6.2 Antal artiklar utifrån skribentens kön _________________________________ 19 6.3 Gestaltning av landslagen __________________________________________ 20 6.4 Samband mellan skribentens kön och gestaltning _______________________ 21 6.5 Samband mellan skribentens kön och ton _____________________________ 23 6.6 Tonen i aritklarna om de respektive landslagen _________________________ 24 6.7 Artiklarnas längd ________________________________________________ 24

7 Analys och Diskussion ________________________________________________ 25

7.1 Herrlandslaget får störst utrymme ___________________________________ 25 7.2 Stereotyper förekommer nästan lika ofta som de saknas __________________ 26 7.3 Män stereotyperar manligt, och kvinnor stereotyperar kvinnligt ____________ 27 7.4 Det skrivs med mer positivitet om damlandslaget _______________________ 29 7.5 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 30

Referenser ___________________________________________________________ 31

Bilagor _______________________________________________________________ I

1 Inledning

Jämställdhet inom idrott, och framförallt svensk landslagsfotboll, är ett stort och hett samtalsämne i dagens samhälle. Om samhället ska förändras till det bättre är rättvisa och jämställdhet ett stort steg på vägen, och sportjournalistiken behöver bli bättre på det. Både Jarlbro (2006) och Jönsson (2001) förklarar hur kvinnliga idrottare har setts ner på rent historiskt. Kvinnor fick inte spela ett internationellt mästerskap i fotboll förrän år 1991, och då hade herrspelare deltagit i internationella mästerskap i 61 år – sedan år 1930. I Sverige ville exempelvis Göteborgs Stad inte ha ett damlag år 1969, för att kvinnor ansågs som odugliga på fotboll. Just Göteborg ville därför inte smutsa ner sin fina fotbollstradition, med stora herrlagsframgångar, genom att skapa ett damlag. Det blev i slutändan sportjournalistiken som fick komma till damfotbollens räddning i Göteborg, och i stort har sportjournalistiken alltid varit på jämställdhetens sida sedan 1900-talet. Utifrån det historiska perspektivet är det intressant att undersöka hur jämställdheten ser ut i dagens mediebevakning.

1.1 Problembakgrund

Åke Jönsson (2001) förklarar hur kvinnor alltid har jobbat i motvind när det kommer till idrott. Som exempel på hur det började skriver han ”När Stockholms kvinnliga

idrottsklubb 1914, som första kvinnliga lag, deltog i Dagbladsstafetten fanns det dagen efter i Svenska Dagbladet en insändare. Under en bild av de kvinnliga löparna stod rubriken: Kunna sådana kvinnor föda barn?” (Jönsson, 2001). Under 1900-talet var det dessa fördomar och reaktioner som kvinnor fick stå ut med. Bland annat tyckte chefen för Stockholm stadion, Erik Bergwall, att kvinnliga idrottare inte hörde hemma i OS 1928 då han menade att det var en tillställning enbart för män (Jönsson, 2001).

för damer 1991, och tagit fyra medaljer (tre brons och ett silver), och är som nämnt rankade topp-5 i världen. Herrlandslaget har inte skördat lika stora framgångar sedan första deltagandet i världsmästerskapet för herrar år 1934, då de endast har tagit tre medaljer på nästan 90 år (två brons och ett silver). Damlandslaget har därmed spelat VM med större framgång än herrarna trots att de mästerskapsdebuterade 57 år senare.

Jarlbro (2006) beskriver hur svårt kvinnor hade att ta sig in i fotbollsvärlden mellan 1960- och 1980-talet. Som exempel ger hon att Göteborg, som ansåg sig själva ha ett så pass bra rykte och starka traditioner inom fotboll med sina herrlagsframgångar, inte tyckte att de behövde ett damfotbollslag i sin stad. De ansåg att det skulle smutsa ned deras goda rykte inom fotbollsvärlden då kvinnor definitivt inte kunde spela fotboll. När damfotbollen kunde hållas tillbaka bara på grund av vilken stad man kom ifrån, så var det journalistkåren som tog tydlig ställning och agerade för att skapa förändring. Sportjournalister i stort har, sedan 1960-talet, alltid ställt sig positiva till damfotboll. Journalisterna var de som bevakade matcher, för att sedan skriva och rapportera om dessa och föra ordet om fotbollsspelande kvinnor vidare. På Göteborgs-Tidningens förstasida från den 1 juni 1969 stod det ”Överallt i Sverige börjar damfotbollen rulla, men inte i Göteborg, som har sådana ståtliga fotbollstraditioner att bevara. Därför vänder sig idag Göteborgs-Tidningen till alla kvinnor i Göteborg med omnejd med en utmaning: VISA ATT NI BOR I FOTBOLLENS HUVUDSTAD – SÄTT IGÅNG OCH SPELA FOTBOLL.” (s.78) (Jarlbro, 2006).

Jag har valt att undersöka artiklar från Sportbladet i min studie. Utifrån Jarlbros förklaring av hur sportjournalisterna alltid har stått på damfotbollens sida och velat jobba för jämställdheten inom fotbollsbevakning, blir det relevant att få fram ett resultat kring om båda könen av sportjournalisterna, genom sitt skrivande, visar att de bryr sig lika mycket.

Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är ”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet.” (Riksidrottsförbundet, 2019).

möjligheter för alla, oavsett kön, att kunna utöva och leda idrott. Kvinnor och män ska också ges samma förutsättningar och möjligheter, och värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt gällande idrottsutövning. Män och kvinnor ska även ha lika stora möjligheter att påverka och medverka när beslut ska fattas och uppdrag ska delas ut. Målet är att jämställdhetsperspektivet ska vara en del av den dagliga verksamheten och genomsyra alla verksamhetsområden (Riksidrottsförbundet, 2019).

2 Tidigare Forskning

2.1 Kön, källor och ämnen i nyhetsjournalistiken

Anja Hirdmans (2018) studie Kön, källor och ämnen i nyhetsjournalistiken, undersöker hur utvecklingen av skillnaderna mellan kvinnliga och manliga skribenter på

tidningsredaktioner såg ut mellan 2007 och 2018. Som exempel undersökte hon bland annat hur många nyheter som totalt sett skrevs av män, kvinnor, eller när båda könen låg bakom en nyhetsartikel. Som resultat fick hon att det, 2007, skrevs 2361

nyhetsartiklar totalt. 56 procent av dessa skrevs av män, medan 41 procent skrevs av kvinnor. Endast tre procent skrevs av båda könen. 2018 visade sig fördelningen vara betydligt mer jämställd, då 50 procent av de totalt 4072 artiklarna som skapades det året skrevs av män, medan kvinnor stod för 44 procent av artiklarna. Fem procent av

artiklarna skrevs här av båda könen.

Något som Hirdman här märkte är dock att det finns en tydlig manlig dominans i morgonpressen, samtidigt som kvinnor är en majoritet i TV- och radiokanaler. I kvällstidningar, vilket Sportbladet som den här uppsatsen undersöker är, var

förhållandet helt jämställt 2018. Det är en stor positiv utveckling jämfört med 2016, då luckan i förhållandet mellan män och kvinnor var 20 procentenheter stor, med 60 procent män och 40 procent kvinnor (Hirdman, 2018).

är en lång väg att gå då den manliga dominansen trots allt är väldigt stor.

Hirdmans undersökning visar att jämställdheten på sportredaktioner går åt rätt håll. Om denna studie däremot får ett resultat som visar att klyftan mellan manliga och kvinnliga skribenter blir större igen, så kan Hirdmans undersökning användas för att hjälpa mig förstå varför det är så. Hennes mätningar visar att representationen av manliga och kvinnliga skribenter både har ökat och minskat de senaste tolv åren, vilket visar att utvecklingen kan gå åt båda håll.

2.2 Gender Representation of Athetes in Finnish and Swedish

Tabloids

Antti Laines studie, Gender Representation of Athletes in Finnish and Swedish

Tabloids. A quantitative and qualitative content analysis of Athens 2004 and Turin 2006 Olympics coverage (2018), är en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys som

undersöker hur stor del av nyheterna som skrevs under sommar-OS 2004 samt vinter-OS 2006 som tillägnades manliga respektive kvinnliga idrottare. Det undersöktes även på vilket sätt de olika tidningarna porträtterade idrottarna i bilder till artiklarna, och om det gjordes någon skillnad på de olika könen även här.

Laine (2018) har undersökt fyra olika tidningar, två svenska och två finska. De svenska tidningar som undersökts är Expressen samt Aftonbladet, vilka är kvällstidningar. Analysen visar att svenska tidningar är bättre än de finska gällande jämställdheten i hur många artiklar som tillägnas damidrott kontra herridrott. I svensk press var 60 procent av de sammanlagda artiklarna från båda olympiska spelen tillägnade herridrott, medan 40 procent därmed tillägnades damidrotten. I finska medierna som analyserades tillägnades hela 76 procent av artiklarna herridrotten, och damidrotten fick därmed 24 procent skrivna om sig.

Laines (2018) resultat visar även att finska medier sexualiserade de finska damhockeyspelarna, medan svenska kvällspressen gestaltade de svenska

Laines analys visar att svensk kvällspress hade kommit långt gällande jämställdheten inom sportjournalistik redan 2006, men den visar även att klyftan mellan herrar och damer blev större från 2004 till 2006 sett till antal artiklar. Med hjälp av Laines

forskning kommer jag kunna se ett mönster i hur jämställdheten visar sig när det gäller hur många artiklar som skrivs, vilket senare leder till slutsatser om varför förhållandet ser ut som det gör idag.

2.3 A New Age for Media Coverage of Women’s Sport?

A New Age for Media Coverage of Women’s Sport? An Analysis of English Media Coverage of the 2015 FIFA Women’s World Cup, är en kvantitativ och kvalitativ studie av Petty och Pope (2018) som undersöker engelska tryckta mediers bevakning av damfotboll under sommaren 2015, då dam-VM i Kanada spelades. England tog sin högsta placering någonsin i ett dammästerskap det mästerskapet, då laget tog brons, vilket antyder att intresset borde varit högt i England under den sommaren.

Tidningarna som undersöktes var Daily Mirror, The Times, The Independent, The Guardian, och The Sun. Exempelvis The Guardian anses vara en progressiv tidning som har relativt bra kvinnosyn, medan en tidning som The Sun ofta kritiseras för sin

sexistiska journalistik och skeva gestaltningar av kvinnor. Totalt 181 artiklar om det engelska damlandslaget fanns med i de fysiska tidningarna mellan maj och augusti 2015, och Petty och Pope (2018) menar att 124 av dessa innehöll fördjupad information som inte bara var en laguppställning inför match eller ett schema över kommande matcher (Petty & Pope, 2018).

Med hjälp av Petty och Popes (2018) tidigare forskning kan jag kontrollera om

mediebevakning av damfotboll fortsätter utvecklas mot jämställdhet eller om det visar sig vara en stor skillnad fortfarande. Jag får även understöd i att förstå hur det skrivs om svenska damlandslaget i fotboll. Om det är med samma optimism som det engelska, eller om damlandslaget får mer negativt vinklade artiklar än herrarna i Sverige.

3 Teorier

De teorier jag använder mig av för att få svar på mina uppsatsfrågeställningar är genusteori och gestaltningsteori (framing). Undersökningen ska ta reda på hur

skillnaden i rapporteringen om män och kvinnor visar sig och dessa teorier kan hjälpa mig förstå resultaten.

3.1 Genusteori

Yvonne Hirdman (1988) beskriver genussystemet som ett förtryck mot kvinnor som sätter de längre ner än män i den sociala ordningen. Hon förklarar att de två

grundläggande logikerna i genussystemet är tudelningen av könen samt etablerandet av det manliga som norm. Hon skriver att ordet kön är något som från början syftade på vilket könsorgan man hade, men senare har utvecklats till att bli en social konstruktion där kvinnor hamnar under män i samhällsordningen. Vidare ses ofta det kvinnliga och manliga som motpoler till varandra, där till exempel flickor förväntas mogna tidigare än pojkar, och pojkar förväntas vara stökiga i tidig ålder. Det faktum att kvinnor har en lägre status än män i samhället har blivit en norm, vilket gör att många tar för givet att det är så det ska vara utan att utmana det.

Hirdman (1988) skriver även om ”genuskontraktet”, som är ett osynligt kontrakt med tre nivåer som finns i varje tid och samhälle gällande vilken plats män respektive kvinnor ska ha i samhället. De tre nivåerna av genuskontraktet som finns är den

integreras in i samhället samt in i arbetslivet. Den sista nivån, den sociala eller individuella, syftar till skillnaderna för män och kvinnor på ett socialt plan. Hirdman menar att genuskontrakten är ett redskap som med fördel kan användas för att beskriva gränserna för kvinnors möjligheter, samt för att med tydlighet kunna fastställa de skillnader som finns mellan det maskulina och feminina (Hirdman, 1988).

Hirdman (2003) skriver även om genuskontraktet som stereotypiskt, där det förklarar hur det ska vara i förhållandet mellan man och kvinna. Hon förklarar det som ett kontrakt med en grund där mannen finns för trygghet, ansvar och försörjning, medan kvinnor finns för att skaffa barn och laga mat. Det är mannen som ska ta hand om kvinnan, som är den svaga och sårbara. Dessa kontraster är tydligt markerade, och skillnaderna mellan kontraktets olika sidor formar män och kvinnors existentiella förutsättningar. Eftersom det manliga hela tiden setts som den idealiska människan, snarare än just en man, så jämförs kvinnor hela tiden med det som anses vara den idealiska människan, eller normen. Tanken under framförallt mitten av 1900-talet och bakåt blev därför att jämförelsen inte på något sätt var orättvis när kvinnor exempelvis bevisats vara svagare fysiskt, kortare eller långsammare än en man.

På grund av det stereotypiska genuskontaktet fick man indirekt uppfattningen om att kvinnor inte nådde upp till det mänskliga idealet, trots att man egentligen jämförde dem med män, och därför inte dög som exempelvis idrottare eller arbetare på fabriker. De ansågs inte kunna klara av fysiskt arbete, om ens något arbete. Deras plats var i hemmet för att uppfylla sin del av genuskontraktet, vilket var att ta hand om man och barn, främst genom att bidra med mat (Hirdman, 2003).

Genusteori blir ett användbart verktyg i denna studie då den skulle kunna bekräfta varför det exempelvis skrivs fler artiklar eller mer positivt om något av landslagen. Genusperspektivet som tas upp förklarar att orättvisan i samhället har blivit en

3.2 Gestaltningsteori (framing)

Gestaltningsteorin handlar om hur media väljer att framställa innehållet i sina diverse medier, vilka kan vara allt från radio och tv till text. Entman (1993) menar att grunden i just framing, som den engelska benämningen är, handlar om att välja en del av

verkligheten och gestalta den delen som exempelvis ett problem eller som något som är i behov av förändring eller liknande. Hur innehållet framställs kan ske både medvetet och omedvetet, och kan därmed ske även om reportern eller den ansvariga källan bakom mediet och dess förmedling anser sig vara neutral. Det beror på att mottagaren av själva medieinnehållet, med hjälp av egna slutsatser och tänkande, kan anse sig ha märkt av en viss gestaltning i texten för att sedan påverkas trots att det ej var menat från början. Det kan även ha en motsatt effekt, att mottagaren av medieinnehållet inte alls tänker på intentionen som finns från kommunikatören och därför förblir oberörd. Ett av de tydligaste exemplen på hur gestaltningsteorin appliceras är kalla krigets framing, där USA:s utrikesrapportering bestod av att få saker som hände i andra länder, exempelvis inbördeskrig i Mellanöstern, att framstå som större problem än det kalla krig som pågick.

För att förklara hur de som är ansvariga för medieinnehållet kan gestalta media på olika sätt, så börjar det ofta med var de vill att mottagaren ska lägga sin uppmärksamhet. De väljer exempelvis att göra vissa ord eller meningar mer unika och utstickande för att mottagarna ska reagera, tänka över vad de nyss hörde eller läste, och sedan minnas just den delen. Det kan också handla om att man repeterar en viss mening, eller var

någonstans i mediet man placerar den. Till exempel kan det vara att något placeras på förstasidan i en tidning, eller sägs tidigt i ett tv-program när man har som flest tittare. Det viktigaste att tänka på som kommunikatör av medieinnehållet är dock att spela på något som är en populär åsikt. En mening eller ett ord som repeteras ofta kan bli effektlöst om det inte spelar på exempelvis stereotyper inom ett visst område. Om mottagaren inte riktigt förstår eller ser det mönster som skapas genom gestaltningen har det ingen funktion, och därför undviks alldeles för avancerade eller långsökta ord och budskap (Entman, 1993).

påverkan framing har på människor. En grupp människor fick välja mellan alternativ A eller B i ett scenario där man behövde bekämpa ett virus. 72 procent valde alternativ A. En andra undersökningen gjordes, och här fick gruppen exakt samma scenario och alternativ, men alternativen var skrivna på ett annat sätt. Här blev resultatet raka motsatsen, då 78 procent valde alternativ B. Experimentet visar hur framing kan ändra människors uppfattning om saker och ting beroende på hur budskapet läggs fram.

Utöver det förklarar Karlsson & Strömbäck (2019) att ett kännetecken för generella gestaltningar är att de finns i all form av nyhetsrapportering, oavsett vilket ämne rapporteringen gäller. Gestaltningarna grundar sig till stor del i journalistiska

värderingar, praktiker och rutiner som är stöttepelarna i redaktionellt arbete på olika nyhetsorganisationer. Med andra ord är det medierna själva som lagt grunden för generella gestaltningar, då det förekommer dagligen inom nyhetsjournalistik. I

gestaltning av samhällsproblem behöver det dock inte bara handla om hur journalisterna skriver sina artiklar och vilka argument som används, utan det kan också handla om valet kring vilka intervjupersoner som får komma till tals. Det kan också gälla den journalistiska infallsvinkeln eller hur man som journalist eller skribent använder värdeladdade ord i sina texter.

Anledningen till att denna teori är av värde i min studie är att gestaltningsteori går att koppla till det stereotypa genuskontraktet. Gestaltningsteorin har spelat en roll i hur genusstereotyperna har tagit sig in i vardagen, och därmed sportjournalistiken. Entman (1993) skriver att innehållet i medier kan gestaltas både medvetet och omedvetet. Vid både medveten och omedveten gestaltning handlar det oftast om bakomliggande värderingar hos den ansvariga källan som, antingen medvetet eller omedvetet, lyser igenom i mediet i fråga. Då genuskontraktet har lagt en sådan grund för hur förhållandet mellan man och kvinna ska se ut, både individuellt och som par, kan det finnas en bakomliggande värdering hos både journalister och mediekonsumenter. Det kan även kopplas till det som Karlsson & Strömbäck (2019) nämner kring gestaltning, att medierna har lagt grunden i dagens gestaltningar för sig själva.

4 Syfte och Frågeställningar

4.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kvällstidningarnas rapportering om svensk landslagsfotboll skiljer sig åt för dam- och herrlandslagen, och hur den skiljer sig åt mellan sportjournalister och deras kön. Jag ska undersöka hur många artiklar som skrevs om de respektive landslagen under sina mästerskap. Jag ska även ta reda på om reportrarna som skrivit artiklarna till stor del använder sig av stereotypiska inslag gällande genus inom idrott, och om reporterns kön gör att rapporteringen visar sig annorlunda.

4.2 Frågeställningar

1. Hur mycket skiljer sig antalet artiklar i Aftonbladet mellan svenska herrlandslaget och svenska damlandslaget i fotboll under världsmästerskapen 2018 samt 2019?

2. Gestaltas artiklarna på ett stereotypiskt sätt mer eller mindre ofta beroende på vilket landslag det handlar om?

3. Finns det någon skillnad i rapporteringen beroende på reporterns biologiska kön?

5 Metod

I det här kapitlet redovisas den metod som används samt metodkritik för densamma. Det kommer även att redogöras för hur artiklarna samlats in samt vilket material som används. Reliabilitet och validitet redogörs här, och sista delkapitlet förklarar hur uppsatsen lever upp till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

5.1 Kvantitativ innehållsanalys

utanför, eller åtminstone påverka så lite som möjligt. Man ska alltså enbart gå efter de regler som man själv satt för hur urvalet ska kategoriseras under hela processens gång, och inte låta personliga värderingar spela in. Med begreppet systematik menas att man hela tiden ska mäta på samma sätt och vara konsekvent i sitt tänk. Det är en viktig aspekt då den konsekventa kategoriseringen leder till en mindre risk för att resultatet på något sätt ska bli skevt eller rentav fel.

Esaiasson et al. (2017) menar att en kvantitativ innehållsanalys består av två olika komponenter. Just begreppet kvantitativ syftar på att undersökningen ska grundas i likvärdiga och jämförbara uppgifter, samt att det ska vara ett tillräckligt stort urval av uppgifter så att dessa ska kunna jämföras, analyseras och uttryckas i siffror. Den andra komponenten, begreppet innehållsanalys, syftar till att det ska vara en undersökning av just innehållet som kan framställas antingen muntligt, bildmässigt eller skriftligt. En kvantitativ innehållsanalys används med fördel då man vill svara på frågeställningar över hur innehållet i ett material kategoriseras. Antingen kan det handla om hur stort utrymme vissa kategorier får i exempelvis en tidning, eller så kan det handla om frekvensen i hur ofta en kategori förekommer.

En kvantitativ innehållsanalys gör sig bäst lämpad för min studie då jag undersöker ett stort urval från en tidning under två olika mästerskap med ett år mellan sig. Det passar även då jag jämför artiklarna från de olika tidsperioderna med varandra och tar reda på hur stort utrymme respektive landslag får, vilket stämmer överens med definitionen som Esaiasson et al. (2017) nämnde gällande kategorisering av material.

5.2 Kodbok

Enligt Esaiasson et al. (2017) är kodbokens variabler och variabelvärden en obligatorisk byggsten i en kvantitativ innehållsanalys datamatris.

smidigaste metoden att samla in data med, för att sedan kategorisera den. Mina variabler är utvalda med stor omsorg för att så bra som möjligt kunna samla in material som kan ge ett omfattande resultat att analysera. Statistikprogrammet PSPP användes när kodningen var klar för att räkna ut procent och antal artiklar utifrån mitt urval, så tabeller sedan kunde skapas till resultatdelen.

Nedan följer de 6 olika variabler som kommer att användas i den kvantitativa

innehållsanalysens kodningsschema. De olika variabelvärdena samt förklaringar och fördjupningar i dessa redovisas vidare i bilaga A samt bilaga B.

V1. Artikelnummer. V2. Landslag. V3. Skribentens kön. V4. Textens längd. V5. Ton. V6. Gestaltning.

5.3 Material och Urval

Anledningen till att jag valt att undersöka Aftonbladet, är för att det är Sveriges största tidning online i relation till unika läsare, sidvisningar och procentuell räckvidd enligt Orvesto (2020). Det är anledningen till att jag valt just den tidningen. Urvalet som används i analysen är artiklar från Sportbladet, som är Aftonbladets sportsidor. Perioderna jag har valt att analysera är den då artiklarna skrevs om de respektive landslagen under herr-VM 2018 (14 juni-15 juli) samt dam-VM 2019 (7 juni-7 juli). Materialet har samlas in från hemsidan aftonbladet.se/sportbladet, i hemsidans egna arkiv under de två taggarna ”herrlandslaget i fotboll”, samt ”damlandslaget i fotboll”.

betyda att det skrivs flest artiklar under dessa perioder, som i sin tur ger en så pass rättvis bild som möjligt kring skillnaderna i rapporteringen.

Bryman (2018) menar att urvalsstorleken är av stor betydelse, där ett större urval ger analysen större representativitet och sannolikhet. Jag har därför valt att analysera samtliga nyhetsartiklar som skrevs under de tidsperioder jag redovisade tidigare, då jag anser det vara mest rättvist, och ger högst trovärdighet när slutsatserna ska dras. Det totala artikelantalet i analysen uppgår till 677.

5.4 Reliabilitet och Validitet

I en kvantitativ analys är det viktigt att ha god reliabilitet och validitet. Bryman (2018) förklarar att reliabilitet och validitet ofta verkar synonyma med varandra, men ändå skiljer sig åt på flera sätt. Reliabilitet grundar sig i de frågor som handlar om huruvida de mätningar som gjorts uppfyller krav om överensstämmelse, följdriktighet samt pålitlighet. Det finns tre betydelser av ordet reliabilitet. Dessa betydelser är stabilitet, intern reliabilitet, samt interbedömarreliabilitet.

Stabilitet handlar om frågan om mätningen är så pass stabil att ett resultat inte ska kunna variera nämnvärt om exempelvis en grupp människor gör samma mätning två gånger. Korrelationen mellan de två tillfällena blir måttet på hur starkt förhållandet mellan två variabler är. Om resultaten från de två mätningarna skiljer sig alltför mycket, att det saknas en stark korrelation, tappar studiens slutsatser trovärdighet och tillförlitlighet. Intern reliabilitet handlar om att samtliga variabler ska ha ett samband och sträva efter att få fram resultat inom samma ”område”. Risken som finns om det saknas en god intern reliabilitet är att vissa av de olika variablerna står alldeles för mycket för sig själva, och inte har något samband till de andra. Detta skulle i sin tur leda till att det innefattar sig en irrelevans då variablerna som saknar samband till de andra skulle stå för något annat än det som forskningen syftar att göra. (Bryman, 2018)

För att undvika att den interna reliabiliteten i mitt arbete blir bristfälligt har jag noggrant valt ut variabler som skulle kunna bidra till att besvara mina frågeställningar och

bedömare, och syftar till att de olika kategorier eller variabler som all empiriska data ska översättas till i stort sett har samma betydelse för alla inblandade. Om det visar sig att två forskare som utför en undersökning har tolkat samma variabel på alltför olika sätt tappar undersökningen trovärdighet. Då jag skriver och kodar min empiriska data själv behöver jag inte oroa mig för bristfällig interbedömarreliabilitet. Jag har genomfört ett interkodarreliabilitetstest för att försäkra mig om att mina variabler inte kan tolkas på ett annorlunda sätt jämfört med mina tolkningar.

Interkodarreliabilitetstestet, vilket innebär att en utomstående person får koda en del av samma urval som jag kodade till innehållsanalysen, följs av att jag sedan kontrollerar korrelationen mellan kategoriseringen för min kodning kontra den utomstående

kodarens. Vid god reliabilitet bör hög korrelation vara förväntat. Om korrelationen dock är låg betyder det att en del av variablerna kan vara instabila och otydliga, vilket gör att resultatet tappar sin trovärdighet (Bryman, 2018).

Interkodarreliabilitetstest är att föredra framför intrakodarreliabilitetstest, som hade inneburit att jag som kodare kodar om en del av mitt urval igen för att testa

reliabiliteten. Risken finns dock att jag har minnen av hur jag kodade första gången och därmed påverkas av det. En utomstående kodare har inget minne av någon kodning och är därför helt neutral i sitt tänk (Esaiasson et al., 2017).

I interkodarreliabilitetstestet analyserade en utomstående kodare 40 av det totala antalet artiklar som jag kodade i analysen. 34 av artiklarna kodades på samma sätt som jag gjorde, medan tre av dem skildes åt på olika variabelvärden. De variabler som skilde sig åt var ”ton” samt ”gestaltning” med två respektive fyra variabelvärden som inte kodades likadant. Totalt sett är det en felmarginal på fem procent på variabeln ”ton” och tio procent på variabeln ”gestaltning”. Esaiasson et al. (2017) skriver att generellt

Validitet syftar till om de olika variabler och variabelvärden verkligen mäter och undersöker det som de är utformade för att göra (Bryman, 2018).

Validitet är det mest centrala och svåraste problemet inom empirisk samhällsforskning. På grund av att forskningen arbetar med både ett operationellt och ett teoretiskt språk är validitetsproblemet i stort sett olösligt, då det blir en nödvändig konsekvens av just användandet av dessa två typer av språk. Med teoretiskt språk syftas frågeställningarna och problemformuleringarna, medan operationellt språk syftar till genomförandet av undersökningarna. Det ska finnas en förståelse mellan de olika parter som genomför undersökningen, vilket kan kopplas till interbedömarreliabilitetens princip. Inom validitet ska därför inte det teoretiska och operationella språket tolkas på olika sätt (Esaiasson et al., 2017).

Eftersom jag kodade ensam behövde jag inte oroa mig för att någon annan inblandad kodare skulle kunna tolka en variabel eller kategori annorlunda jämfört med mig, och därmed ge ett missvisande resultat med låg validitet. I framtagningarna av mina variabler och variabelvärden utgick jag till stor del från genusteori, gestaltningsteori, samt den tidigare forskning som jag skrev om i kapitel 2. För att vara säker på att mina variabler skulle kunna få fram resultat som besvarade mina frågeställningar, snarare än att undersöka något som inte kan kopplas till min studie, utgick jag till stor del från variabler som det forskats på tidigare. Jag kopierade inga variabler rakt av på ett medvetet sätt, utan inspirerades snarare av dessa. Det gjorde jag för att kunna följa upp det med min egen forskning för att sedan kunna sätta det i perspektiv med vilka resultat och slutsatser tidigare forskning har kommit fram till. Därför anser jag att mina

variabler och variabelvärden bidrar till en hög validitet i mina resultat.

5.5 Metodkritik

instruktioner för varje variabel eller kategori. Som kodare ska man skapa sig en tydlig bild och beskrivning av vad som passar in i vilken kategori. Det ska inte finnas några osäkerheter eller någon otydlighet när urvalet, i mitt fall nyhetsartiklarna, ska placeras i sina olika kategorier. Risken som finns om kategorierna inte är tydligt beskrivna är att resultatet blir mindre trovärdigt, då man som kodare i så fall bestämmer passande kategori på osäkra grunder (Bryman, 2018).

För att undvika att dessa problem uppstår för mig har jag valt variabler och

variabelvärden som inte är för lika varandra, vilket gör att det så sällan som möjligt ska finnas en osäkerhet kring vilken kategori en artikel ska kategoriseras in i. Jag har även tydliga förklaringar till alla variabler samt variabelvärden för att enkelt kunna identifiera en passande kategori till så många artiklar som möjligt. För att kunna kontrollera

artiklar i efterhand har jag sparat ned länkarna till samtliga artiklarna på Sportbladets hemsida.

Bryman (2018) nämner också de nackdelar som finns med innehållsanalyser. Han förklarar att en innehållsanalys enbart kan vara så bra som de dokument som den baseras på. Bryman refererar till Scott som listar upp tre punkter som är potentiella svagheter eller begränsningar i en innehållsanalys. De punkterna är autenticitet,

trovärdighet och representativitet. Med autenticitet menas att materialet man utgår ifrån verkligen är det som det utgör sig för att vara, och inte är en förfalskning eller en förvrängd variant av originalet. Med trovärdighet menar han att det inte ska finnas någon anledning att tro att materialet ens kan vara förvrängt eller förfalskat. Man ska vara säker på att källan man använder är helt sanningsenlig och inte infinna sig i några former av tvivelaktighet. Med representativitet syftas att materialet som använts ska kunna vara representativa för alla andra relevanta material. Det innebär att det ska vara möjligt att generalisera sitt material med liknande dokument.

Bryman (2018) förklarar även att en innehållsanalys har svårt att svara på varför-frågor. Han ger ett exempel i form av en studie av Beullen och Schepers från 2013, som

undersökte om olika typer av spritsorter som fanns med i bilder på sociala medier var avgörande för hur många gilla-markeringar en bild fick. Resultaten de kom fram till var att deras påstående stämde, och de slog fast att det berodde på att det finns en generellt positiv attityd till alkoholkonsumtion. Bryman menar dock att deras slutsats endast kan vara en spekulation innan ännu fler belägg läggs fram för att bekräfta den. Han skriver att innehållsanalytiker ofta uppmärksammar varför-frågor som uppstått under deras innehållsanalys, för att sedan följa upp sina undersökningar eller samla in

kompletterande information för att kunna komma fram till ett svar på frågorna. Den uppföljande forskningen kan exempelvis vara kvalitativa analyser eller intervjuer med journalister snarare än att göra ännu en kvantitativ innehållsanalys.

För att undvika begränsningar i mina egna slutsatser, tog jag så mycket hjälp som möjligt från mina teorier och tidigare forskning för att kunna utveckla slutsatserna så utförligt som möjligt. Om teorierna och den tidigare forskningen inte användes kontinuerligt i analysen för att understödja mina tankar och resultat, eller om de

användes bristfälligt fanns risken att jag spekulerade fram slutsatser på samma sätt som Bryman (2018) menar att Beullen och Schepers gjorde i sin undersökning från 2013.

5.6 Forskningsetik

På hemsidan Codex (2019) förklaras vad en god forskningssed innebär enligt Vetenskapsrådet, samt vikten av att följa dessa riktlinjer.

Då jag analyserade artiklar som redan skrivits av andra människor kommer inget större behov av reflektion kring etiska principer att krävas. Jag har inte förvrängt de resultat jag fick på något sätt för att min trovärdighet skulle förbli så hög som möjligt. Det som kunde komma att bli en faktor som spelade in i artiklarna är om reportrarna som skrivit dem har agerat oetiskt i samband med ordval, bildval eller liknande. I övrigt är jag väl medveten om vad en god forskningssed innebär och använde mig av den genomgående under arbetets gång. Jag såg även över mitt empiriska material, den tidigare forskningen samt forskningsteorierna jag valt med noggrannhet för att se till att allt följer de

6 Resultat och Tabeller

Nedan redovisas resultaten av den kvantitativa innehållsanalys som gjorts, både med text samt tabeller/diagram. I alla diagram avrundas resultaten till hela procent för enkelhetens samt tydlighetens skull. Samtliga procentenheter som står inom parentes i tabell 2 – tabell 6 läses vågrätt för att nå 100 procent.

6.1 Antal artiklar om landslagen

Tabell 1: Antal artiklar för varje landslag. N-tal = 677

Landslag Antal artiklar Andel procent

Herrlandslaget 399 artiklar 59%

Damlandslaget 255 artiklar 38%

Båda landslagen 15 artiklar 2%

Annat ämne 8 artiklar 1%

Totalt 677 artiklar 100%

Studiens resultat visar att antalet artiklar som skrevs under perioden för de olika mästerskapen skiljer sig åt till herrlandslagets fördel. Av sammanlagt 677 artiklar, utspridda över totalt 63 dagar och två världsmästerskap, handlade nästan 60 procent om herrlandslaget. Damlandslaget fick strax under 40 procent skrivna om sig, vilket är en skillnad på nästan 150 artiklar totalt sett, eller 21 procentenheter ur en procentuell synvinkel. Endast två procent av de totalt 677 artiklarna handlade om båda landslagen, medan en procent inte handlade om svenska landslaget eller svenska spelare

överhuvudtaget. Det var artiklar som kunde handla om andra landslags spelare som var skadade, eller artiklar om administrativa saker kring VM som exempelvis domarkåren.

6.2 Antal artiklar utifrån skribentens kön

I tabell 2 visas det, i antal artiklar, hur många artiklar de båda könen skrev totalt. Det visas även hur många, både till antal samt procentandel, av deras artiklar som skrevs om de respektive landslagen.

Skribentens kön

Herrlandslaget Damlandslaget Båda landslagen Annat ämne Totalt Män 245 artiklar (83%) 46 artiklar (16%) 2 artiklar (1%) 2 artiklar (1%) 295 artiklar Kvinnor 63 artiklar (26%) 164 artiklar (67%) 13 artiklar (5%) 6 artiklar (2%) 246 artiklar Blandat 89 artiklar (74%) 32 artiklar (26%) 0 artiklar (0%) 0 artiklar (0%) 121 artiklar TT Nyhetsbyrån 1 artikel (20%) 4 artiklar (80%) 0 artiklar (0%) 0 artiklar (0%) 5 artiklar Ej angivet 0 artiklar (0%) 10 artiklar (100%) 0 artiklar (0%) 0 artiklar (0%) 10 artiklar

Resultaten visar att det i störst utsträckning är kvinnor som skriver om damlandslaget, samtidigt som majoriteten av artiklarna skrivna om herrlandslaget är skrivna av manliga reportrar. Manliga reportrar skrev 245 av de 399 artiklarna om herrlandslaget, medan kvinnliga reportrar endast skrev 63 artiklar. Artiklar som skrevs av både män och kvinnor var 89 till antalet gällande herrlandslaget, vilket alltså är fler än det antal artiklar som skrevs av enbart kvinnor. En artikel om herrlandslaget tog Sportbladet från TT Nyhetsbyrån, vilket endast motsvarar en procent av det totala antalet artiklar.

Tabell 3 illustrerar hur fördelningen ser ut gällande gestaltningen, ur en genusstereotypisk synvinkel, av de olika landslagen.

Tabell 3: Antal artiklar om landslagen utifrån stereotyper. N-tal = 677

Landslag Utan stereotyper Manliga stereotyper Kvinnliga stereotyper Otydligt Totalt Herrlandslaget 186 artiklar (47%) 115 artiklar (29%) 53 artiklar (13%) 45 artiklar (11%) 399 artiklar Damlandslaget 102 artiklar (40%) 30 artiklar (12%) 70 artiklar (27%) 53 artiklar (21%) 255 artiklar Båda landslagen 4 artiklar (27%) 4 artiklar (27%) 3 artiklar (20%) 4 artiklar (27%) 15 artiklar

Annat ämne 1 artikel (13%) 3 artiklar (37%) 1 artikel (13%) 3 artiklar (37%) 8 artiklar

Resultatet visar att största delen av alla artiklar som skrevs under mästerskapen, oavsett vilket landslag det gällde, saknade idrottstypiska stereotyper av spelarna. Gällande herrlandslaget var nästan 47 procent av artiklarna skrivna på ett neutralt sätt, vilket utgjorde totalt 186 till antalet. Det skrevs totalt 115 artiklar som innehöll manliga stereotyper, vilket representerar ungefär 30 procent av alla artiklar om herrlandslaget. Endast 13 procent av artiklarna om herrlandslaget, vilket var 53 till antalet, var skrivna med inslag av kvinnliga stereotyper. 45 artiklar, strax över tio procent, var otydliga gällande stereotyper eller handlade om något annat än svenska spelare eller svenska landslaget.

Tabellen visar hur fördelningen i gestaltning gjordes gällande artiklar som handlade om båda landslagen, eller artiklar som handlade om andra landslag. De två variabelvärdena utgör så pass liten del av det totala antalet, plus att var det så pass jämnt, att det inte finns något intressant att redovisa från dem.

6.4 Sambandet mellan skribentens kön och gestaltningen

I tabell 4 illustreras det hur ofta reportrarna använder sig av stereotyper i sina texter, samt vilka stereotyper som oftast används. Tabellen illustrerar även om gestaltningen skiljer sig åt beroende på vilket kön som reportern har.

Tabell 4: Antal artiklar med stereotyper utifrån skribentkön. N-tal = 677 Gestaltning Män Kvinnor Blandat TT

Nyhetsbyrå n Ej angivet Totalt Utan stereotyper 134 artiklar (45%) 102 artiklar (35%) 51 artiklar (18%) 3 artiklar (1%) 3 artiklar (1%) 293 artiklar Manliga stereotyper 75 artiklar (50%) 36 artiklar (24%) 36 artiklar (24%) 0 artiklar (0%) 2 artiklar (1%) 149 artiklar Kvinnliga stereotyper 42 artiklar (32%) 57 artiklar (44%) 26 artiklar (20%) 1 artikel (1%) 4 artiklar (3%) 130 artiklar Otydligt 44 artiklar (42%) 51 artiklar (49%) 8 artiklar (8%) 1 artikel (1%) 1 artikel (1%) 105 artiklar

neutrala artiklar. 41 procent, 102 artiklar till antalet, var artiklar som inte innehöll stereotyper gällande spelarnas kön. Skillnaden här är dock att kvinnliga reportrar stereotypiserade kvinnor till störst del, till skillnad från manliga reportrar som stereotypiserade män. Kvinnliga reportrar skrev 57 artiklar som innehöll kvinnliga stereotyper, vilket var 23 procent av det totala antalet artiklar kvinnorna skrev.

Kvinnliga reportrar skrev 36 artiklar som innehöll manliga stereotyper, vilket utgjorde knappt 15 procent. Det var en minskning i jämförelse med de manliga reportrarna, som skrev artiklar med manliga stereotyper i en fjärdedel av sina artiklar.

6.5 Tonen i artiklarna i samband med skribentens kön

I tabell 5 illustreras det vilken ton som skribenterna använde sig av i sina artiklar.

Tabell 5: Antal artiklar med respektive ton utifrån skribentkön. N-tal = 677 Skribentens

kön

Positivt Negativt Neutralt Otydligt Totalt antal

Kvinnor 84 artiklar (34%) 42 artiklar (17%) 99 artiklar (40%) 21 artiklar (9%) 246 artiklar Män 122 artiklar (41%) 47 artiklar (16%) 117 artiklar (40%) 9 artiklar (3%) 295 artiklar Blandat 56 artiklar (46%) 33 artiklar (27%) 31 artiklar (26%) 1 artikel (1%) 121 artiklar TT Nyhetsbyrån 5 artiklar (50%) 1 artiklar (10%) 4 artiklar (40%) 0 artiklar (0%) 10 artiklar Ej angivet 5 artiklar (100%) 0 artiklar (0%) 0 artiklar (0%) 0 artiklar (0%) 5 artiklar

Procentuellt sett är tonen i artikeln relativt lika oavsett vilket kön som reportern har. De mest intressanta aspekterna är att kvinnliga reportrar använder neutral ton i störst

utsträckning med 40 procent av det totala antalet artiklar. Manliga reportrar skriver dock sina artiklar med mestadels positiv ton, då det utgjorde lite mer än 40 procent av deras totala antal. De neutrala artiklarna som skrivs av män är knappt endast två

procentenheter lägre än de positiva, med lite drygt 39 procent, som i tabellen har avrundats till 40.

Negativ ton i artiklar skrivs minst med stor marginal av båda könen, då kvinnor skrev texter med negativ ton i 17 procent av artiklarna, medan männens motsvarighet utgjorde 16 procent av alla artiklar. Resultatet visar att det inte är något av könen som fokuserar tydligt mer på negativa aspekter än det andra. I övrigt skrev kvinnor texter med positiv ton i 34 procent av sina artiklar, alltså dubbelt så ofta som den negativa tonen användes. Män stereotyperade med andra ord herrspelarna och herrlandslaget oftast, medan

Tabell 6 illustrerar hur tonen var i artiklarna för de respektive landslagen.

Tabell 6: Antal artiklar om landslagen med respektive ton. N-tal = 677

Landslag Positiv Negativ Neutral Otydligt Totalt

Herrlandslaget 160 artiklar (40%) 70 artiklar (18%) 159 artiklar (40%) 10 artiklar (2%) 399 artiklar Damlandslaget 111 artiklar (44%) 51 artiklar (20%) 90 artiklar (35%) 3 artiklar (1%) 255 artiklar

Båda landslagen 0 artiklar (0%) 2 artiklar (13%) 1 artikel (7%) 12 artiklar (80%) 15 artiklar

Annat ämne 1 artikel (13%) 0 artiklar (0%) 1 artikel (13%) 6 artiklar (75%) 8 artiklar

Artiklarnas ton gällande herrlandslaget är mestadels positiv, tätt följt av neutral. Positiva texter utgör 40 procent av alla artiklar som handlade om herrarna, och det är endast en artikel färre som är neutral, vilket gör att de hamnar på samma heltal gällande

procentenheten. 18 procent av artiklarna hade negativ ton.

I artiklarna som handlade om damlandslaget hade positiv ton störst majoritet, då nästan 45 procent av texterna var positivt laddade. De neutrala texterna utgjorde ungefär 35 procent av totala antalet, vilket är en skillnad på 21 artiklar jämfört med de positiva. Negativa artiklar utgjorde 20 procent av totalen, vilket är två procentenheter högre än herrlandslagets motsvarighet.

6.7 Artiklarnas längd

Herrlandslagets artiklar bestod av 85 procent korta artiklar, medan damlandslagets artiklar bestod till 90 procent av korta. Herrlandslaget fick strax under 15 procent av de totala artiklarna klassade som medellånga, medan damlandslagets medellånga artiklar utgjorde strax över sju procent av totala antalet. För båda landslagen var det endast mellan en och tre procent av de totala artiklarna som var långa eller väldigt långa.

7 Analys och Diskussion

Med hjälp av tidigare forskning och litteratur kommer följande kapitel att innehålla delar där studiens resultat analyseras på djupet.

7.1 Herrlandslaget får störst utrymme

Utifrån resultaten går det att konstatera att det skrivs betydligt fler artiklar om det svenska herrlandslaget än damlandslaget. Vidare går det att utläsa att det fortfarande finns en del problem i rapporteringen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Enligt studien får männen störst utrymme i nyhetsbevakningen med sina 59 procent mot damernas 38 procent, vilket är en differens på 21 procentenheter. Det visar på en förbättring från OS i Turin 2006 men en försämring jämfört med OS i Aten 2004, vilka är två mästerskap som Laine (2018) analyserade. Han undersökte artiklarna som skrevs i svensk

kvällspress från dessa olympiska spel, och drog där slutsatsen att Sverige hade kommit långt gällande jämställdhet i sportrapportering i jämförelse med Finland. Jämställdheten skiftade dock snabbt i Sverige och från att differensen endast var tio procentenheter till herrarnas favör mellan dam- och herrapporteringen 2004, skilde det 24 procentenheter 2006.

Differensen mellan antalet artiklar har bevisligen varierat mellan olympiska spel och mästerskap genom åren. Rent statistiskt skriver dock svensk kvällspress inte på ett mer jämställt sätt idag, sett utifrån antal artiklar som tillägnas de båda landslagen, än vad de gjorde under OS-2004 gällande rapportering av mästerskap.

Hirdman (2018) nämner att svensk kvällspress har en bra syn på jämställdhet i allmänhet, men att sportdelen skiljer sig från det på ett negativt sätt. Hennes

jämförbart med herr-VM 2018 där manliga reportrar skrev klart flest artiklar, med hela 61 procent. Kvinnliga reportrar stod då för knappt 16 procent, vilket är mindre än den andel procent som Hirdmans undersökning visade att kvinnliga reportrar stod för under hela sportåret 2018. En möjlig förklaring till att det finns en problematik gällande hur stor dominans männen har ligger i att det finns fler män än kvinnor på sportredaktioner. Även mina resultat visar att män totalt sett skriver betydligt fler artiklar än kvinnor, vilket bekräftar problematiken som antyder att sportredaktionerna behöver bli mer jämställda.

Det som går emot Hirdmans (2018) resultat i min studie är rapporteringen om dam-VM 2019 där manliga reportrar utgjorde en minoritet gentemot kvinnorna. Kvinnor stod för ungefär 65 procent av artiklarna om svenska landslaget under dam-VM, medan män skrev strax under 20 procent av artiklarna. I stort visar detta att kvinnliga reportrar i störst utsträckning bevakar damlandslaget, medan män bevakar herrlandslaget till störst del.

7.2 Stereotyper förekommer nästan lika ofta som de saknas

Resultaten visar att ungefär 43 procent av samtliga artiklar som undersöktes var skrivna på ett neutralt sätt, vilket innebär att dessa inte innehöll några stereotypiska inslag gällande hur de olika könen blev gestaltade. Andelen artiklar som innehöll stereotyper, både manliga och kvinnliga, var dock nästan lika stor med 41 procent. De övriga 16 procenten av det totala antalet artiklar var otydliga. Totalt sett är därmed

könsstereotyperna inom fotbollsjournalistik fortfarande en stor del av skrivandet. Trots att artiklarna utan stereotyper är marginellt fler än de som har stereotyper, så är 41 procent en alldeles för hög andel för att anse att idrottare endast skrivs om utifrån sitt idrottsutövande, snarare än sitt kön.

Både Entman (1993) och Karlsson & Strömbäck (2019) menar att gestaltning inom journalistiken kan ske omedvetet. Generella gestaltningar finns i all form av

skribenterna har gjort i sina artiklar, men något som är säkert är att nyhetsredaktionerna själva har lagt en grund där gestaltningar som dessa är en del av fundamentet.

I det stereotypa genuskontraktet skriver Hirdman (2003) att män var de som tog hand om kvinnorna, som i sin tur var svaga och inte klarade sig på egen hand. Oftast ansåg kvinnor inte kunna hantera vardagen fullt ut på grund av att de saknade många av de fysiska attribut som män hade, som exempelvis större muskelmassa eller något så basalt som kroppslängd. Det var något som medier ansåg vara normen under delar av 1900-talet, vilket rimligtvis betyder att det fortfarande, i viss mån, präglar journalistiken fortfarande. Just det fundamentet som medierna ska ha lagt för sig själva tror jag grundar sig mycket i det stereotypa genuskontraktet, där synen på förhållandet mellan män och kvinnor fortfarande till viss del ses ur en stereotypisk synvinkel. Eftersom journalistiken, och framförallt en stor tidning som Aftonbladet, även har en signifikant påverkan på samhället, så formar det stereotypa genuskontraktet även människors åsikter i vardagen genom gestaltning än idag.

7.3 Män stereotypiserar manligt och kvinnor stereotypiserar kvinnligt

Undersökningens resultat visar att reporterns kön inte spelar någon roll när det kommer till hur ofta reportrarna gestaltar spelarna eller lagen på ett stereotypiskt sätt. De skriver, procentuellt sett, ungefär lika ofta sina texter på ett stereotypiskt sätt och håller därmed sina texter fria från stereotyper ungefär lika ofta. Det som dock sticker ut i resultaten är att både manliga och kvinnliga reportrar använder stereotyper som gäller sitt eget kön oftare än motsatsen. Manliga reportrar använder manliga stereotyper i 25 procent av sina totala antal artiklar, men använder kvinnliga stereotyper i endast 14 procent av totala antalet. Kvinnliga reportrar i sin tur använder kvinnliga stereotyper i sina texter i 23 procent av det totala antalet artiklar, men endast 15 procent av deras artiklar

innehåller manliga stereotyper.

journalisterna använder stereotyper av sitt eget kön. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att fler kvinnor bevakar herrlandslaget samtidigt som fler män bevakar damlandslaget, vilket i sin tur därmed skulle kunna leda till att det blir färre stereotyper. Problematiken kan ligga i att det finns fler manliga reportrar på

redaktionerna, vilket innebär att det inte går att få fördelningen helt jämnställd gällande rapporteringen av landslagen, då det rent statistiskt blir manlig dominans på

reportersidan.

Laine (2018) menar att svensk sportjournalistik har kommit längre i utvecklingen gällande jämställt skrivande om damidrott än vad ett land som exempelvis Finland har gjort. I Finland sexualiserades exempelvis deras damhockeyspelare i media under de olympiska spelen i Turin 2006, medan svensk kvällspress hela tiden skrev om den svenska motsvarigheten som seriösa idrottare utan någon form av sexualisering eller objektifiering. Mina resultat kan inte göra ett ställningstagande gällande objektifiering, men något som resultaten kan bekräfta är att Sverige fortfarande är bra på att hålla rapporteringen seriös och överlag jämställd. Dock ska det som sagt noteras att mina resultat även visar att artiklar med könsstereotyper utgör en relativt stor del av det totala antalet artiklar som skrivits under de två mästerskapen, även om det inte är någon majoritet för dessa artiklar.

Min teori är att även genuskontraktet spelar in här. Anledningen till att män och kvinnor stereotypiserar utifrån sitt eget kön kan bero på att man som både man och kvinna växer upp med bild av vad som är normen för män respektive kvinnor. Det stereotypa

genuskontraktet finns i vår vardag, och har funnits i generationer, tack vare påverkan från gestaltningen i medier. Eftersom det har tagit sig så långt in i vårat undermedvetna, är det sannolikt att manliga och kvinnliga reportrar utgår från sig själva när de

7.4 Det skrivs med mer positivitet om damlandslaget

Tonen i artiklarna visade sig sällan vara negativa, då endast 18 procent av samtliga 677 artiklar var skrivna med negativ eller pessimistisk ton. Gällande just ton visade sig positiv ton utgöra störst andel av artiklarna med hela 40 procent. Både för

damlandslaget och herrlandslaget utgjorde artiklar med positiv ton en betydligt större del än artiklar med negativ ton. För damlandslaget var en större andel artiklar skrivna med positiv ton än andelen positiva artiklar om herrlandslaget.

Petty & Pope (2018) beskrev hur brittisk media skrev om det engelska damlandslaget under fotbolls-VM 2015. De märkte då en skillnad i rapporteringen, vilken var att det engelska damlandslaget för första gången någonsin skrevs om med en liknande optimism som det engelska herrlandslaget alltid skrivs om i sina mästerskap. De

engelska journalisterna tog damlandslaget på stort allvar, och just den skillnaden går att koppla till mina resultat. De positiva artiklarna om herrlandslaget utgjorde 40 procent av alla artiklar som skrevs om dem under VM-2018, men av alla artiklar som skrevs om damlandslaget under VM-2019 var 44 procent positiva. Det svenska damlandslaget skrevs med en större positivitet och optimism än herrlandslaget, vilket var långt ifrån väntat.

Möjligtvis kan det bero på att det svenska damlandslaget tog sig längre än vad herrarna gjorde i sitt mästerskap, och tog en bronsmedalj, vilket naturligt leder till fler artiklar kring firande av medaljen. Det skrivs med störst sannolikhet fler artiklar om en medalj än artiklar om ett uttåg i kvartsfinalen, vilket var herrarnas verklighet i VM-2018. Jag är dock övertygad om att bronsmedaljen inte enbart är anledningen till positiviteten, då damlaget har en historia av att prestera bättre än herrarna i majoriteten av sina mästerskap utan att det någonsin uppmärksammats att damerna har tillägnats större positivitet än sina motsvarigheter i herrlandslaget. Jarlbro (2006) förklarade att sportjournalistiken länge har stått på damidrottens sida och alltid strävat efter en jämställd rapportering, där rapporteringen kring damidrottare ska se ut som

rapporteringen om herridrottare alltid har sett ut. Mitt resultat bevisar att damlandslaget i fotboll, i alla fall under sitt senaste världsmästerskap, till och med gick om

tonen gentemot damfotboll verkligen har förändrats till det bättre, och mycket är tack vare sportjournalistiken.

7.5 Förslag till vidare forskning

Denna studie har undersökt världsmästerskapen i fotboll som spelades 2018 för herrar samt 2019 för damer. Förslag till framtida forskning är att följa upp med kommande världsmästerskap, för att se åt vilket håll utvecklingen går. För att bredda mina resultat är ett förslag till vidare forskning att göra en undersökning i antingen en annan

kvällstidning som exempelvis Expressen, eller en rikstäckande dagstidning som exempelvis Dagens Nyheter, för att få ett bredare perspektiv på resultaten och slutsatserna. Jag skulle därför rekommendera en ny kvantitativ innehållsanalys där användningen av mina resultat kan utnyttjas med framgång. Jag personligen hade undersökt fler tidningar i den här studien om jag kände att jag hade haft mer tid på mig, men då jag var osäker från början på hur många artiklar analysen skulle innehålla, vilket leder till en osäkerhet gällande hur lång tid det skulle ta, så höll jag det till en tidning.

Studien har undersökt om det fanns könsstereotyper eller inte, och hur ofta det förekom. Jag anser därför att det skulle vara intressant att följa upp med att kontrollera mer exakt på vilka sätt könsstereotyperna visar sig i artiklarna. Som metod skulle jag

Referenser

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber AB

Codex. (2019). Forskarens etik. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml [Hämtad 2020-11-20]

Entman, R. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Evanston: Northwestern University. Tillgänglig:

https://is.muni.cz/el/1423/podzim2018/POL256/um/Entman_1993_FramingTowardclari ficationOfAFracturedParadigm.pdf

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wägnerud, L. (2017). Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5 uppl.). Göteborg: Wolters Kluwer Sverige AB

Fédération Internationale de Football Association, FIFA. (2020). FIFA/Coca-Cola World Ranking. Tillgänglig:

https://www.fifa.com/fifa-world-ranking/ranking-table/men/ [Hämtad 2021-01-02]

Fédération Internationale de Football Association, FIFA. (2020). FIFA/Coca-Cola World Ranking. Tillgänglig:

https://www.fifa.com/fifa-world-ranking/ranking-table/women/ [Hämtad 2021-01-02]

Hirdman, A. (2018). Kön, källor och ämnen i nyhetsjournalistiken. Stockholm: JMK, Stockholms universitet. Tillgänglig:

https://mediestudier.se/wp-content/uploads/2019/08/Kon_kallor-och-amnen-i-nyhetsjournalistiken.pdf

Hirdman, Y. (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. (2:5 uppl.). Malmö: Liber AB

Jönsson, Å. (2001). Kvinnliga idrottare kämpade länge i motvind. Populär Historia. Tillgänglig: https://popularhistoria.se/vardagsliv/sport/kvinnliga-idrottare-kampade-lange-i-motvind

Karlsson M., & Strömbäck, J. (red.) (2019) Handbok i journalistikforskning. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB

Laine, A. (2016). Gender Representation of Athletes in Finnish and Swedish Tabloids. A quantitative and qualitative content analysis of Athens 2004 and Turin 2006 Olympics coverage. Jyväskylä: University of Jyväskylä. Tillgänglig:

https://www.researchgate.net/publication/311263386_Gender_representation_of_athlete s_in_finnish_and_swedish_tabloids_A_quantitative_and_qualitative_content_analysis_ of_athens_2004_and_turin_2006_olympics_coverage

Orvesto. (2020). Orvesto Internet. Stockholm: Kantar Sifo. Tillgänglig:

https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsmatningar/orvesto-internet [Hämtad 2021-01-02]

Petty, K., & Pope, S. (2018). A New Age for Media Coverage of Women’s Sport? An Analysis of English Media Coverage of the 2015 FIFA Women’s World Cup. Durham: Durham University. Tillgänglig:

https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/0038038518797505

Riksidrottsförbundet (2019). Jämställdhetsmål. Tillgänglig:

Bilagor

Bilaga A: Kodningsschema

V1. Artikelnummer.

Artiklarna har nummer 1 – 677.

V2. Vilket landslag handlar artikeln om?

1. Herrlandslaget eller svenska herrspelare. 2. Damlandslaget eller svenska damspelare.

3. Båda landslagen eller spelare från båda landslagen. 4. Annat ämne

V3. Vilket är skribentens kön?

1. Kvinna / Kvinnor 2. Man / Män

3. Både man och kvinna 4. Ej angivet

5. TT Nyhetsbyrån

V4. Hur lång är texten i antal ord?

1. 0 - 699 ord 2. 700 - 1299 ord 3. 1300 - 1799 ord 4. 1800 eller fler ord

V5. Vilken ton appliceras till landslagets situation i artikeln?

1. Tydligt negativt / pessimistiskt 2. Tydligt positivt / optimistiskt 3. Neutralt

1. På ett neutralt sätt utan stereotyper 2. Stereotypiskt kvinnligt inom idrott 3. Stereotypiskt manligt inom idrott 4. Annat ämne

Bilaga B: Kodinstruktioner

Kodinstruktionerna är en förklaring av hur jag som kodare har tolkat de olika variablerna och variabelvärdena. Variablerna och dess värden definieras här.

Variabel 1:

Innehåller en siffra som gör den kodade artikeln unik. Då det totala antalet artiklar var 677 numrerades alla artiklar med ett unikt nummer från 1 till 677.

Variabel 2:

Om ett av landslagen eller en/flera spelare eller ledare nämns i artikeln, så kategoriseras den som att den handlar om det landslag som nämnts, eller det landslag som de nämnda spelarna eller ledarna tillhör. Om båda landslagen kommer på tal, eller om spelare eller ledare från båda landslagen kommer på tal, så anses artikeln beröra båda landslagen och handlar därmed om båda. Variabelvärde 4 är en kategori som används om det inte har nämnts en svensk ledare, fotbollsspelare eller ett svenskt landslag i artikeln. Exempel på detta är artiklar om resultat i andra matcher eller nyheter om skador på spelare i andra landslag.

Variabel 3:

Anger vilket kön som reportern som har skrivit artikeln har. Jag har faktakollat Sportbladets inblandade reportrar genom Sportbladets hemsida för att kontrollera att alla kön stämmer. Jag har utifrån denna vetskap kategoriserat alla reportrar i olika variabelvärden.

Variabel 4:

inte alltid innehåll relevant information, och därmed kunde handla om något helt annat än svenska landslaget. Som exempel fanns det en faktaruta om Schweiz där det

förklarades varför de är kända för bland annat skidåkning och chokladen Toblerone, inför Sveriges match mot dem, som inte räknades med.

Variabel 5:

Anger vilken ton artiklarna är skrivna med. Med neutral ton syftas de informativa artiklarna som sällan innehåller skildringar av svenska spelare och ledare, eller svenska landslagen. Som exempel kan det vara artiklar som handlar om vilken domare som ska döma Sveriges match, eller artiklar som innehåller bekräftade laguppställningar inför en match.

Med tydligt positiv eller optimisktiskt syftas artiklar som innehåller mycket glädje och positiva skildringar av landslagen eller spelare och ledare från dem. Exempel på artiklar med glädje är artiklar som är skrivna efter vinster där laget i fråga eller avgörande individer hyllas stort. Under den här kategorin finns även artiklar som är skrivna med en optimism, exempelvis när en spelare uttalar sig inför en match och säger att de går ut med stort självförtroende till matchen då de känner sig ha stor vinstchans. Det kan också finnas informativa artiklar som räknas som positiva, som exempelvis att en spelare som varit tveksam till spel inför en match trots allt ändå lyckas ta sig till start.

Med tydligt negativt eller pessimistiskt syftas artiklar som är sätter landslagen eller spelare och ledare i dålig dager. Exempel på dessa artiklar är artiklar som är skrivna efter en svag insats, vilket ofta också är en förlust, där antingen laget eller individer pekas ut som syndabock, som svaga eller rent av dåliga i matchen som nyligen spelades. Även här kan artiklar som är skrivna inför matcher kategoriseras in. Om skribenten nämner att kommande motståndare är en svår motståndare som Sverige inte har vunnit mot på många år, och därmed antyder att det kan gå dåligt den här matchen också, räknas den som negativ eller pessimistisk. Negativa artiklar kan också vara mer

Anger hur artiklarna gestaltades utifrån ett stereotypiskt genusperspektiv. Med neutralt syftas en artikel som inte innehåller typiskt manliga eller kvinnliga stereotyper, där skribenten endast har beskrivit den spelare eller de spelare som finns i artikeln som fotbollsspelare och professionella idrottare utan en tydlig beskrivning utifrån könsstereotyper.

Med typiskt manligt stereotypisk syftas, enligt Hirdmans definitioner (2003), när en spelare eller ett lag beskrivs som ansvarstagande, fysiskt starka, orädda och fulla med självförtroende. Det stereotypiskt maskulina är att inte visa känslor och istället acceptera situationen och ta tag i problemen utan gnäll eller protest. Exempel på artiklar som är skrivna med manliga stereotyper är när Sebastian Larsson spelade en match sjuk utan att gnälla. Just att spela med en sjukdom är något som ses som ett manligt attribut hos idrottare, man ska bara gilla läget.