Från dold turisminriktning till attraktiv Turismutbildning med lokal förankring

(1)

SÄL II:2

Examensarbete, 5 poäng HT 2003

Från dold turisminriktning

till attraktiv Turismutbildning

med lokal förankring.

Författare:

Handledare:

Eva Erlandsson

Karin Nyström

Examinator:

Karin Nyström

(2)

Sammanfattning

Syftet med detta arbete var att presentera ett förslag hur man kan lyfta Turismutbildningen vid Strömstad Gymnasium.

Metoden var att samla primärdata genom djupintervjuer med några nyckelpersoner i den lokala näringen samt att genomföra en enkätundersökning i årskurs 9.

Resultatet av undersökningen visar att det finns ett elevunderlag i området och att den lokala näringen ser det nödvänd igt att höja utbildningsnivån.

Slutsatsen var att Turismutbildningens status och teoretiska nivå måste höjas. Detta kan åstadkommas genom att flytta Turismutbildningen även till Samhällsvetenskapliga-programmet, men det är av största vikt att samtidigt bevara och utöka de praktiska momenten som finns i dagens utbildning.

Samtidigt skall utbildningen knytas närmare den befintliga lokala näringen.

För att åstadkomma denna förändring är min rekommendation att skapa en nätverksgrupp innehållande personer ifrån den lokala turismnäringen och skolan, för att samverka i att utveckla och stödja Turismutbildningen.

Ekonomiska resurser måste avsättas för att driva verksamheten. Dessutom måste resurser läggas på att arbeta aktivt och målmedvetenhet med marknadsföring på olika plan.

Nyckelord: nätverksgrupp, samverkan med den lokala näringen, Strömstad Gymnasium, turismprogram

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1 1 Inledning

4

1.1 Bakgrund 4 1.2 Problemformulering 4 1.3 Syfte 5

2 Metod

6

2.1 Primärdata 6 2.2 Avgränsning 6

3 Förutsättningar och yttre ramar

7

3.1 Läroplan, Lpf 94 7

3.2 Ämnet Turisms syften 7

3.3 Befintliga Turisminriktning på Handelsprogrammet 8

3.4 Elevunderlaget i närområdet 8

3.5 Turismens betydelse i närområdet 9

4 Resultat

10

4.1 Den lokala Turismnäringens åsikter 10

4.2 Framtidens elever 10

5 Diskussioner

11

5.1 Den lokala Turismnäringen 11

5.1.1 Diskussion utifrån mötet med näringen 11 5.1.2 Hur kan eleverna vinna av samarbete? 11

5.1.3 Vad kan lärarna vinna på samarbete? 11

5.1.4 Hur kan näringen vinna av samarbete? 11

5.2 Vikten av praktiska moment 12

5.2.1 Tankar kring APU 12

5.3 Enkätundersökning bland årskurs 9 12

6 Slutsatser och rekommendationer

14

6.1 Fortsatt utvecklingsarbete med lokala näringen 14

6.2 Fortsatt utvecklingsarbete i skolan 14

6.3 Turismprogrammets sammansättning 15

6.3.1 Turism & Resor –TURI1207 16

6.3.2 Hotell A – HOK1202 17

6.3.3 Guide- och reseledarkunskap 18

(4)

6.3.5 Marknad för Turism – TURI1204 20

6.3.6 Arbetsmarknad för Turism – TURI1202 21

6.4 Marknadsföring av Turismutbildningen 22

6.5 Ekonomiska resursers betydelse 22

6.5.1 Kursrelaterade kostnader 22

6.5.2 Programrelaterade kostnader 23

6.5.3 Personalkostnader 23

Källförteckning

24

(5)

1

.

Inledning

I följande kapitel ges en bakgrund till den gjorda undersökning, dess syfte, problemformulering, metod och avgränsning beskrivs.

1.1 Bakgrund

Kort efter påbörjad tjänst vid Strömstad Gymnasium (SGY), såg jag behovet av att förändra, utveckla och förbättra turisminriktningen vid Strömstad Gymnasium. Strömstad och Tanums kommuner är två mindre kommuner som till stor del lever av och med turism. Dessa två orter har ca 11000 respektive 12000 innevånare. Flera företag som arbetar med turister måste ta in arbetskraft utifrån, på grund att det inte finns tillräckligt med kunnig personal inom vårt område.

Med denna bakgrund tycker jag att SGY bör ta tillvara denna efterfrågan genom att se över befintlig turisminriktningen och att utveckla den till en Turismutbildning med nära koppling till den lokala turismnäringen. Detta är speciellt viktigt i en region som till stor del idag lever av turism. Det är av största vikt att våra elever lämnar gymnasiet med bra och aktuell kunskap som ger dem en bra position på arbetsmarknaden samt en bra grund för att läsa vidare.

Idag är det små grupper inom turisminriktningen med ibland bristande intresse, denna trend måste ändras och istället skapa en attraktiv Turismutbildning vid SGY.

Utbildningen ska leda till att eleverna ska vara kunniga, verklighetsförankrade och

attraktiva för arbetsmarknaden. Detta måste göras med marknadsföring och en profilering tillsammans med de lokala företagen.

Detta är av största vikt då eleverna har stora valmöjligheter och vill man ’sälja in’ sitt koncept måste man nå ut till eleverna och allmänheten.

Dessutom är det viktigt att skolans utveckling följer med i regionens expansiva turismutveckling.

1.2 Problemformulering

Frågeställningen som arbetet utgår ifrån är:

?? Hur ska man kunna lyfta utbildningens märkbarhet och status? ?? Finns det elev underlag?

?? Hur kan turismnäringen och skolan samverka för att skapa en kvalitativ turismprogram vid Strömstad Gymnasium?

(6)

1.3 Syfte

Syftet med detta arbete är att presentera ett förslag hur man skall lyfta Turismutbildning vid SGY, genom att skapa en kvalitativ Turismutbildning i samverkan med den lokala Turismnäringen.

(7)

2. Metod

Undersökningen är baserad dels på primärdata, dels på sekundärdata ifrån olika källor, större de4len från skolverkets hemsida.

2.1 Primärdata

Insamling av primärdata skedde genom personliga intervjuer. En person valdes ut från ett av traktens större företag samt en person som representant för Strömstad Tourist

ekonomiska förening. Undersökningsmetod var djupintervjuer. Detta för att skapa en bild av hur den lokala näringen ser på den befintliga turisminriktningen samt vilka visioner de har av en lokal Turismutbildning.

Stödfrågor som användes under samtal återfinns i Bilaga 1.

Primärdata insamlades också genom en enkätundersökning ifrån årskurs 9 elever i både Strömstads och Tanums kommuner. Enkäten finns som Bilaga 2.

Under månadsskiftet september/oktober utfördes en enkätundersökning i årskurs 9 i tre olika högstadieskolor i Strömstads och Tanums kommun.

Eleverna informerades inledningsvis om den befintliga turisminriktningen inom HP på SGY. De informerades även om den pågående undersökningen av möjligheten att utveckla Turismutbildningen och att deras synpunkter är viktiga.

Denna inledning tog ca 10 minuter per besökt grupp.

Tanums kommuns årskurs 9 undersöktes också på grund av att dessa elever hittills har sökt sig till antigen till Strömstad eller Uddevalla för att läsa turism.

Att just årskurs 9 valdes berodde på att de snart skulle välja till gymnasiets olika program och tron att deras intresse och kunskap skulle vara störst.

Undersökningen omfattade 299 elever från sammanlagt 15 klasser av årskurs 9, vilka totalt hade 340 elever.

Bortfallet beror på elevernas frånvaro vid undersökningstillfället.

1.5 Avgränsning

Arbetet omfattar endast åtgärdsförslag på karaktärsämnen i Turismutbildningen, även om andra ämnen med fördel också kan ”vinklas” mot turism.

Studien har inte omfattat studiebesök vid liknande Turismutbildningar, för att de inte skall påverka utredningen och att man skall bli låst vid andras idéer.

I arbetet har inte tagits hänsyn till eventuella förändringar i samband med regeringens förslag om Nya Gymnasiereformen, ”Åtta vägar till kunskap”, som är

Gymnasiekommiténs betänkande. För närvarande behandlas remissvaren och en

proposition beräknas ligga klar i mars 2004. Den tänkta förändringen kan tidigast införas i juli 2007.

(8)

(9)

3. Förutsättning och yttre ramar

Vad som tagits hänsyn till som förutsättningar och yttre ramar under arbetets gång är styrdokumenten, ämnet Turisms syften, elevunderlaget i närområdet och den lokala turismnäringens karaktär.

3.1 Läroplan, Lpf 94

Från 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står att läsa under ”mål och riktlinjer,” att varje elev skall kunna:

?? Utveckla kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv.

?? Ha god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.

?? Ha kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. ?? Ha kunskaper om internationell samverkan och globala samband.

?? Bedöma skeende ur svenska, nordiskt och globalt perspektiv.

Givetvis måste hela läroplanen tas hänsyn till, men dessa mål för eleverna är extra intressanta inom ramen för turismämnen.

3.2 Ämnet Turismssyften

Enligt Skolverkets formuleringar om ämnet Turism skall följande gälla:

”Utbildningen i ämnet turism syftar till grundläggande kunskap om turismens utveckling och om rese- och turistindustrin. Ämnet syftar också till kunskap om yrken och

arbetsuppgifter inom området och förståelse för turistyrkenas servicekaraktär. Ett syfte för ämnet är även att ge de kunskaper som krävs som grund för yrkesmässig verksamhet inom valt område samt att stimulera intresset för entreprenörskap och fortsatt lärande”. Vidare står det att ”Goda språkkunskaper är väsentliga inte minst med tanke på ökad globalisering” samt att ”Egenskaper som social, kulturell kompetens, flexibilitet, god samarbetsförmåga och god initiativförmåga är viktiga delar av ämnet turism”.

(10)

3.3 Befintlig Turisminriktning på Strömstads Gymnasium

Handels- och Administrationsprogrammet (HP) är ett av 17 treåriga nationella program. HP är ett av de sju programmen som finns representerat på SGY.

I årskurs 1 läser alla eleverna på HP en inledande baskurs i Turism. Den heter Turism och har kurskod TURI 1205 och är på 50 poäng. Målen är enligt Skolverket:

”

Kursen skall ge grundläggande kunskap om turism och om olika roller inom turistverksamheten. Kursen skall också ge kunskap om turismens utveckling och framtidsmöjligheter samt en översikt av svenska ochutländska geografiska namn. Ett mål för kursen är även att skapa medvetenhet om betydelsen av god service och kundinriktat uppträdande.”

På höstterminen i årskurs 1 väljer eleverna fortsatt inriktning, Handel och service eller Turism och resor. Valet styr deras karaktärskurser i årskurs 2 och 3.

Sedan år 2000, då Turisminriktningen fick sitt nuvarande utseende, har det varit ganska jämnt mellan elevantalet på de två olika inriktningarna.

Eleverna som väljer Turism och Resor läser ytterligare tre Turismkurser på sammanlagt 250 poäng. Dessutom ska de göra sin Arbetsplatsförlagda utbildning (APU) på 200 poäng inom Turismnäringen.

3.4 Elevunderlaget i närområdet

För närvarande kommer merparten av elevunderlaget till SGY ifrån Strömstads och Tanums kommuner. Om utbildningen förblir lokal och man inte utvecklar den till en utbildning med riksintag, skulle förutsättningarna förbli de samma. I Tanums kommun har man för närvarande inte någon Turismutbildning på sitt nystartade gymnasium. Tanums kommuns elever, som önskar studera Turism kan idag söka sig till Strömstad eller Uddevalla för att studera.

För närvarande är det 25,9% av elevantalet vid SGY som kommer ifrån Tanums kommun.

I år är det sammanlagt 340 elever från både Strömstad och Tanums kommun som står inför ett gymnasieval.

(11)

3.5 Turismens betydelse i närområdet

Bohuslän är ett besöksmål med stark attraktionskraft.

Turismen i Bohusläns 14 kommuner omsätter årligen 5,2 miljarder kronor och dessutom tillkommer den renodlade gränshandeln i Strömstad området med 2,4 miljarder kronor. Turismen genererar drygt 3300 årsverken i Bohuslän, vilket är en ökning med 22% sedan 1996.

Detta och mycket annat finns att läsa i Turismens Utredningsinstitut i rapporten Turism i Bohuslän 2002.

Av de turister som besöker Bohuslän är 77% svenskar och den näst största gruppen är norrmän med 17%.

Norrmännen dominerar bland de utländska gästerna, särskilt i de norra kommunerna. Tyskarna utgjorde fyra procent medan danskarna endast utgjorde en procent. I rapporten visar man också på att både Tanums och Strömstads kommuner har flest gästnätter i hela Bohuslän. Gästnätterna omfattar följande boendeformer: hotell, stugby, vandrarhem och camping vilka alla finns väl representerade inom vårt närområde. Flera av boendeanläggningarna i området har tillhörande konferensanläggningar. I vårt närområde finns flera besöksmål knutna till natur och kultur. I Tanums kommun finns Hällristningarna i Tanum, som sedan 1994 finns med på Unesco världsarvslista och en av undersökningen mycket välkänt besöksmål.

Förutom detta finns det i närområdet företag som representerar säljande gruppen, nämligen resebyrå och turistinformationer och företag som representerar resegruppen, i form av rederi och bussbolag.

(12)

4. R

esultat

4.1 Den lokala Turismnäringens åsikter

Djupintervjuer och andra samtal med företrädare för turismnäringen ger en bild av de förväntningar som den lokala Turismnäringen har på turismutbildningen.

Man är överens om att det är viktigt att det finns en Turismutbildning i regionen, då näringen är av största betydelse och det dessutom är svårt att rekrytera all personal lokalt. Villighet till samarbete betonades.

Det framkom också att man anser att eleverna hade brister i följande områden: ?? Matematiska kunskaper

?? Språkkunskaper

?? Många elever saknar egen initiativförmåga och servicekänsla Dessutom visar samtalen att det finns människor inom Turismbranschen som inte känner till att det idag finns en turismutbildning ”dold” i

Handels- och administrationsprogrammet.

4.2 Framtidens elever

Det som framkom av enkätundersökningen i årskurs 9 var:

?? att 37.5% av de intervjuade tycker det var viktigt och att de kanske skulle kunna tänka sig söka en sådan utbildning.

?? att av de intresserade är 70.5% kvinnor.

?? att 41.6% av tillfrågade Tanums elever är intresserade. ?? att 34% av tillfrågade Strömstad elever är intresserade.

(13)

5. Diskussioner

5.1 Den lokala Turismnäringen

5.1.1 Diskussion utifrån mötet med näringen

Det är viktigt att vara lyhörd för turismnäringens åsikter om den befintliga

utbildningsformen och att försöka ta hänsyn till den. Annars tappar man förtroende inom näringen.

Det är allvarligt att många anser att eleverna har bristande kunskap och inte den inställning till service som behövs inom näringen.

Detta i sin tur försvårar för SGY att finna APU platser och att integrera eleverna i fältprojekt. Något som är oerhört viktigt för dessa elevers utveckling inom näringen. 5.1.2 Hur kan eleverna vinna av samarbete?

Näringen och kommunen måste vara engagerad, om vi ska nå till en bra utbildning. Här finns ett hav av möjligheter att tillsammans arbeta med verkliga projekt, som till exempel mässvärdar när Strömstad Tourist eller Strömstad Kommun anordnar konferenser eller seminarier.

Min erfarenhet av de lokala företagen i Strömstads och Tanums kommuner är mycket gott. De ställer upp både som föredragshållare och tar emot vid till exempel vid studiebesök.

Bygger skolan och läraren bra relationer med de lokala företagen kan det kanske på sikt finnas möjlighet till sponsring av olika slag inom ramen för elevernas utveckling inom turism.

5.1.3 Vad kan lärarna vinna av samarbete?

För den lärare som undervisar i turism är det av största betydelse att ha en bred förankring och kunskap av turismnäringen, en näring som är under ständig förändring. Här är det viktigt, som lärare, att hålla kontakten och vara delaktig utanför skolans verksamhet.

Genom att vara engagerad, ha brett nätverk och ett aktivt intresse för branschen finns det flera situationer som kan skapa kompetenshöjande effekter. Till exempel studieresor, mässdeltagande eller liknande.

5.1.4 Hur kan näringen vinna av samarbete?

Näringen kan vinna av att vara med och forma och påverka utbildningen. Det kan innebära en värdefull marknadsföring inför sina framtida medarbetare.

I många fall kan till exempel en APU plats leda till någon form av anställning – eleven behöver då inte internutbildats då detta har gjorts till stor del under APU tiden.

(14)

5.2 Vikten av praktiska moment

Det är viktigt att höja den teoretiska utbildningsnivån och samtidigt förstå vikten av att bevara de praktiska momenten. Att lära sig att arbeta med gäster i olika sammanhang görs bäst på fältet. Att lära på plats vid till exempel en studieresa är också klart kompetensutvecklande och nödvändigt för eleven. Det borde vara lika självklart inom turismundervisning, som det är inom Hotell och Restaurangprogrammets att använda råvaror, att vi behöver platser och människor för att skapa verkliga situationer som eleverna skall möta i framtiden.

Elevernas APU fyller en stor funktion i elevens praktiska utveckling.

I samverkan med den lokala näringen kan skolan se över kurserna och knyta samman näringen och elever för att utföra praktiska moment på fältet.

Jag skulle vilja påstå att det är bara är de utbildningar som förstått vikten av det praktiska arbetet och accepterat de kostnader som det medför, som lyckats inom turism

utbildningen.

5.2.1 Tankar runt APU

Ämnet Arbetsmarknad för Turism är idag till fullo utlagt på arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Eleverna gör idag sin APU fördelad på 3 veckor i årskurs 2 och i årskurs 3, två dagar/vecka på hösten samt en avslutande samlad längre period på våren.

Det är bra att det finns en längre period om eleven önskar göra APU utanför regionen. Dock tycker jag att denna tid på ett mer strukturerat sätt skall fördelas inom de olika branscherna, så att alla elever provar att under någon period vara på till exempel en boendeanläggning, en transportör och en informatör/resebyrå. Dessutom borde ett visst antal timmar fördelas i skolan för att ge eleverna en inledning inför APU:n, mitt termins träff och uppföljning efter avslutad APU.

5.3 Enkätundersökning i årskurs 9

Den ursprungliga tanken med enkätundersökningen var att den skulle följas upp med djupintervju med några intresserade elever. Denna del prioriterades bort på grund av eleverna mycket dåliga kunskaps nivå om gymnasiets olika program vid denna tidpunkt. Detta framkom vid den korta informationen som hölls i samband med enkätinledningen. Flera elever kände vid undersökningstillfället, vilket var september/oktober, inte till vad de olika gymnasieprogrammen innebar, något som förvånande och oroade.

Undersökningen visar ett mycket större intresse bland de kvinnliga eleverna för turism, något som bekräftar den bild som redan finns på den nuvarande turisminriktningen. Av enkätundersökningens siffror bör man kunna göra bedömningen att det med rätt marknadsföring borde finnas underlag att skapa en klass med ca 15 elever.

(15)

Eftersom utbildningen ligger på SGY skulle man kunna tro att antalet intresserade skulle är större från Strömstad, men så är det inte. Detta ger en tydlig signal att det finns ett stort potentiellt elevunderlag i Tanums kommun.

Dock ska man komma ihåg att eleverna har en vag bild av vad turism är och ”vad man kan bli” samt att det inte har presenterats något konkret förslag för dem om den tänkta utbildningen.

(16)

6. Slutsatser och rekommendation

Viktigt är att inledningsvis säga att utvecklingsarbetet inte är klart i och med rapporten är klar. Detta är en grund till ett förslag som måste förankras och utvecklas vidare med den lokala näringen och bland politiker i kommunen.

6.1 Fortsatt utvecklingsarbete med lokala näringen

Det har hela tiden indikerats att det finns ett intresse att Turismutbildningen utvecklas och det är nu dags att påbörja ett samarbete under fastare former.

Det är av största betydelse att kommunen och den lokala näringen har kunskap om Turismutbildningens utformning samt att de känner ett engagemang för den.

Mitt förslag är:

?? Informera om den nya Turismutbildningen.

?? Gör en analys av den lokala turismnäringens struktur och därmed förväntningar för samverkan.

?? Skapa en samverkans grupp med representanter från skolan, kommunen och den lokala näringen. Totalt fem till åtta personer.

?? Skapa gemensamt ett namn på utbildningen.

?? Utse en projektansvarig från skolan att driva arbetet vidare.

?? Avsätt sammansatt tid för att denna ska kunna ha den behövliga kontakten med den lokala näringen.

?? Gör några (minst tre) studiebesök vid andra Turismprogram och studera deras upplägg tillsammans i gruppen.

?? Gör en gemensam genomgång av vilka delar som kan läggas ut på fältet under de olika kurserna.

?? Gör en plan för marknadsföringen ska läggas upp.

?? Fortsätta att löpande under året, 3 ggr/termin, träffa gruppen för diskussioner som kan leda till fortsatt utveckling.

6.2 Fortsatt utvecklingsarbete i skolan

I skolan måste ske en intern marknadsföring eftersom det är minst lika viktigt att skapa en förankring i den egna organisationen, som att skapa utrymme för att marknadsföra utåt mot kommande elever och deras föräldrar.

Mitt förslag är:

?? Informera medarbetare på SGY.

?? Informera kollegor på högstadier skolor i Strömstad och Tanums kommun. ?? Viktigt att Studie- och yrkesvägledarna är väl förtroliga med utbildningen och

(17)

arbetsmaterial.

?? Investera i bokningsprogram.

6.3 Turism programmets sammansättning

Turismprogrammet bör baseras på det Samhällsvetenskaplig programmet (SP). Inom detta program finns ett utrymme på 550 poäng som kan ’disponeras’ för att skapa ett Turismprogram. Det finns idag flera av Skolverket godkända kurser inom turism. De är genomtänkta och innehåller mycket som är bra. Dessa kurser bör anpassas till de lokala förutsättningar som råder. Förutom de av skolverket föreslagna Turism kurser, följer här ett förslag på en lokal Guide- och reseledarkunskap kurs, som skulle komplettera de andra kurserna väl.

Följande kurser är lämpliga för utbildningen: ?? Turism & Resor

?? Hotell A

?? Guide- och reseledarkunskap ?? Turism – Natur, kultur och miljö ?? Marknad för Turism

?? Arbetsmarknad för Turism

Kursen Turism, TURI1205, har inte använts bland de föreslagna kurserna. Kursen är en baskurs med översiktlig introduktion av ämnet Turism. Denna passar mycket bra som inledande turismkurs före val av inriktning, men det mesta återkommer och kan tas upp under de nedan föreslagna kurserna.

Mycket av grunderna kommer in redan under Turism & Resors föreslagna första del. Det finns inget hinder att göra på detta vis bara eleverna får den kunskap, enligt Torbjörn Wall på Skolverket.

Nedan följer en genomgång av de ovan föreslagna kurserna, förslag på när kurserna kan vara lämpliga att placera samt rekommendationer om lämpliga moment per kurs.

Kurserna Turism och resor, Marknad för Turism och Turism – natur, kultur och miljö används redan idag på den befintliga utbildningen. Problemet är att eleverna inte når den önskade kunskapsnivån.

(18)

6.3.1 Turism & Resor – TURI1207

Kursen Turism & Resor, Tu/re, har kursbeteckning TURI1207 och är på 50 poäng. Denna kurs ska dels ge en grundläggande platta för vad Turism är, dels ge möjlighet att kalkylera, planera och genomföra en resa.

Jag föreslår att denna kurs delas upp över två årskurser, den första delen i form av vanliga lektioner i årskurs 1, innehållande kunskap om Turism och geografiska kunskapen. Den andra delen kan med fördel ligga i ett samlat block parallellt med Guide och

reseledarkunskap på hösten i årskurs 2. Under hösten avsätter man tid, halva eller hela dagar, för att planera studieresan. Tiden för genomförandet av studieresan planeras in under en arbetsvecka. Om upplägget är schemalagt på detta vis kan eleverna koncentrerat arbeta med detta och det stör heller inte annan undervisning.

Mål Åtgärd

Kunskap om Turism. Grundbegrepp och fackspråk.

Turismens historia och framtidens trender. Resebyrå och flygplatskunskap inklusive studiebesök.

Vanliga resvägar och resmål. Geografisk kunskap.

Användandet av kataloger, video och tidskrifter.

Planera, kalkylera och genomföra resor. Olika resalternativ vägs emot varandra. Beräkna, lägga upp och genomförande av studieresa i Europa 5-7 dagar.

(19)

6.3.2 Hotell A –HOK1202

Kursen Hotell A har kursbeteckningen HOK1202 och är på 50p.

Fördelen med att inrätta denna kurs är att man kan ifrån Turism och resor frigöra den del som omfattar hotellkunskap och ge en djupare kunskap om olika boendeformer.

En del tid kan frigöras ifrån kursen Marknad för turism, som omfattar bokningssystem och målgruppsförståelse. Kursen kan med fördel placeras i årskurs 1.

Yrkesmässiga krav på korrekt service och attityder.

Diskussion om service, klädsel, hygien och arbetsplatshygien.

Olika hotellkategorier och boendeformer. Inventera vad som finns. Hotell kedjor i världen.

Gör studiebesök på tex vandrarhem, lokalt större och mindre hotell, camping samt hotell i större hotell kedja i tex Gbg. Olika gästkategorier. Förstå olika mål gruppers behov. Hur hotellorganisationen är uppbyggd och

dess olika yrkesroller.

Gå igenom vilka roller som finns och deras arbetssituationer.

Gärna besök ifrån eller besök hos olika grupper.

Hotellbranschens centralorganisationer. Skapa en kännedom om vad som finns. Försöka få någon från

branschorganisationen att besöka under kursen.

Olika typer av bokningssystem. Arbeta praktiskt med hotell bokningssystem, tex Hotsoft.

(20)

6.3.3 Guide - och reseledarkunskap

Guide- och reseledarkunskap är en lokal kurs på 50 poäng.

Genom att lyfta ut dessa moment så skapar man mer plats i såväl Turism & Resor som i kursen Turism – Natur, kultur och miljö.

Denna kurs bör ligga parallellt med Turism och resors andra del, vilket gör den lämplig som kurs i årskurs 2. Då har eleven med sig av denna kunskap till kursen Turism- natur, kultur och miljö.

Samla in och tolka information från kartor, geografiska tabeller, handböcker och andra informationskällor.

Skapa ett guidematerial.

Kunskap av buss och guideteknik. Övning i buss; säkerhet, regler, mikrofon teknik, samarbete med chaufför.

Kunskap i ledarkunskap. Reseledaren/Guides arbetsuppgifter.

Kunskap i presentationsteknik. Övning på att stå inför grupp och att presentera på ett intressant sätt. God och korrekt servicekänsla. Öva service känsla på gäster/kompisar. Viss kännedom om sjukvårdens ABC. Grundläggande sjukvårdskunskaper.

(21)

6.3.4 Turism – Natur, kultur och miljö –TURI1206

Kursen Turism – natur, kultur och miljö har beteckningen TURI1206 och är på 100p. Kursen är lämplig på våren i årskurs 2, då man bör lägga stor del av verksamheten ute på lokala sevärdheter.

Förutsättningar för turism i Sverige och andra länder.

Teoretisk grunddel. Statistik inom Turism.

Sveriges landskapssevärdheter. Lokal guidningar i närområdet för gästgrupper, gärna för åk 8 o 9.

Fördjupa i vårt landskap - Bohuslän och gör en 3 dagars resa.

Kännedom om världens stora sevärdheter. Video.

Miljöeffekter av turism. Samarbete med Ekopark Strömstad. Skapa en förståelse för att turism kan slita på naturen.

Kritiskt synsätt. Kretslopps kunskap. Kunna samla in material från olika källor,

sammanställa och presentera detta det.

Arbeta fram material som presenteras på guidning vid de lokala sevärdheterna och vid landskapsresan i Bohuslän.

(22)

6.3.5 Marknad för Turism –TURI1204

Kursen Marknad för Turism har beteckningen TURI1204 och är på 100 poäng. Denna kurs är en lämplig höst kurs, och kan med fördel läggas i årskurs 3.

M ål Åtgärd

Marknadsföring av turismtjänster. Marknadsföringens grunder på tjänster. Studiebesök hos ett par lokal företag och turistinformationer samt ett större i tex Göteborg – Hur marknadsför de sig? Besöka TUR mässan.

Förstå olika målgruppers behov och analysera dem.

Analysera katalogmaterial och förstå olika målgruppers behov.

Kvalitets begrepp. Kännedom om olika organisationer. Servicenivåns betydelse – värdskap. Informations- och bokning system. Arbeta praktiskt med något bokningsystem,

tex Smart .

Gör studiebesök för att se lokal företags bokningssystem ser ut.

Känna till förutsättningar inom rese- och turistindustrin.

Gällande lagar och regler.

Ansvar & skyldigheter företag och gäster. Arbeta på ett serviceinriktat sätt. Delta som tex mässvärdar under

(23)

6.3.6 Arbetsmarknad för Turism –TURI1202

Kursen Arbetsmarknad för turism, genomförs som APU, och är alltså idag helt arbetsplatsbaserad. Kursen har beteckning TURI1202 och är på 200p.

Mitt förslag är att redan i årskurs 1 införa APU, så att alla årskurser innehåller praktiskt arbete på en arbetsplats som har någon turistisk verksamhet. Dock bör merparten av APU:n ligga i årskurs 3. Gällande för all APU, oavsett årskurs, är att den bör vara mer strukturerad så att varje elev har genomgått praktiskt arbete inom olika branscher. Kontakten med arbetsplatserna bör bli utförligare. En inledande träff med eleven och handledare innan APU:n börjar där man diskuterar vad eleven kan få göra utifrån kursmålen, service inriktat arbete och eventuella speciella förutsättningar på arbetsplatsen.

Under APU:ns gång ska läraren ha kontakt både via telefon och personliga besök på med eleven och handledare på arbetsplatsen.

Efter avslutad APU bör läraren personligen ta kontakt med handledaren för utvärdering av elevens utförda arbete.

Arbeta serviceinriktat. Inledningsvis innan APU:n lägga ett pass om att arbeta service inriktat.

Olika yrkesroller och dess uppgifter. Eleverna kan undersöka detta innan APU inom den bransch de ska till för att ha mer bransch kunskap när de kommer till sin APU plats.

Rutiner, arbetsformer och policy. Diskussion under mitt träffen.

Dokumentera och redovisa erfarenheter. Ha en genomgång och diskussion om detta I hela gruppen efter avslutat APU.

(24)

6.4 Marknadsföring av Turismutbildningen

Man måste komma ihåg att bara för ett nytt program blir tillgängligt så säljer det sig inte själv.

Det krävs insatser – insatser kostar – insatser ger! Mitt förslag:

?? Utarbeta ett proffsigt broschyrmaterial.

?? Utarbeta presentationsmaterial för olika målgrupper . ?? Avsätt tid till att informera elever och föräldrar.

?? Börja informera eleverna tidigare och mer fortlöpande under högstadiets andra del. Detta bör göras tillsammans av lärare och elever från programmet.

?? Låt Turismeleverna bjuda in klasser till olika guidningar, redovisningar mm så eleverna förstår vad utbildningen innebär. Från tex årskurs 8.

?? Det måste vara helt klart vad som ingår i utbildningen, så att detta kan användas i marknadsföring mot eleverna.

?? Jobba aktivt med lokal pressen och lokala radiostationer att sprida information om var som görs på utbildningen. Även här är det fråga om att skapa relationer. Detta är en mycket effektiv form av marknadsföring och dessutom är den gratis!

6.5 Ekonomiska resursers betydelse

Vill kommunen satsa på en Turismutbildning, så kostar det. Det är viktigt att påpeka att utbildning inom Turism kräver ett stort utrymme för praktiska övningar och om det ska bli någon kvalité så kan man inte pruta på detta.

6.5.1 Kurs relaterade kostnader

Det får aldrig råda något tvivel om möjligheten att genomföra olika inplanerade kursmoment, på grund av plötsliga inköpstopp eller liknande.

För att få en överblick på kostnader bör en programbudget göras. Man kan med fördel gå igenom karaktärsämnena och studera åtgärderna för att få fram de kursrelaterade

kostnaderna. Man måste komma ihåg att det kostar att transportera gruppen till studiebesök, guidningar och mässor. Tänk på att ta hänsyn till elevantalet på kurserna. Litteratur, i form av kurslitteratur, facktidskrifter och annan referensmaterial måste också läggas till.

(25)

6.5.2 Programrelaterade kostnader

Förutom de kostnader som är direkt styrda till olika karaktärsämnen bör man se över möjligheterna att skapa en Turismavdelning på SGY, där man kan bygga upp

kontorslandskap, installera bokningssystem, samla all litteratur och annat nödvändigt kontorsmaterial, för att skapa en så verklighetstrogen miljö som möjligt.

6.5.3 Personalkostnader

Man måste också budgetera in att läraren/projektledaren måste ha avsatt tid för att ha utökad lektionstid kopplat till APU, extra personalkostnader förknippade med studieresor och att det måste finnas tid avsatt för att bibehålla och utöka nätverket med näringslivet.

(26)

Källförteckning

Axelsson, Jörgen. Turistchef Strömstad Tourist. (2003, 20 april) Personlig intervju. Barn- och Utbildningsnämnden Strömstad Kommun (2001). Skolplan för Strömstads kommun 2001-2004.

http://www.stromstad.se/bun

Fredriksson, Margareta. Terminalchef Colorline, Strömstad (2003, 22 april). Personlig kommunikation.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Patel, Davidson (2002) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Skolverkets hemsida, Nationella program, samt Kursmål och betygskriterier.

http://www3.skolverket.se (2003-09-10)

Strömstad Gymnasiums hemsida. http://www.stromstad.se/bun/gymnasiet/index.htm

Tjörns Turismprogram. http://www.tjorn.se/utbildning/index.html (2003-10-06)

Turismens Utredningsinstutut. Turismen i Bohuslän 2002.

www.turismensutredningsinstitut.com (2003-11-09)

Turismledarprogrammet. http://www.utsikten.info/ (2003-10-06)

Utbildningsdepartementet (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Utbildningsdepartementet (2002) SOU 2002:120. Åtta vägar till kunskap. Wall, Thorbjörn. Skolverket (2003-10-27) Personlig kommunikation.

(27)

Bilagor

Bilaga 1 Riktlinjes frågor vid djup intervjuer inom Turismnäringen. Bilaga 2 Enkät årskurs 9.

Från dold turisminriktning till attraktiv Turismutbildning med lokal förankring