Examensarbete i handikapp- och Malmö universitet rehabiliteringsvetenskap Hälsa och samhälle
15 hp 205 06 Malmö
Socialpedagogiskt arbete inom
funktionshinderområdet
SEXUALITET OCH
INTELLEKTUELLA
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
EN KVALITATIV UNDERSÖKNING AV
YRKESVERKSAMMAS ATTITYDER,
FÖRESTÄLLNINGAR OCH SYN PÅ SIN
YRKESROLL.
FÖRORD
Först och främst vill jag rikta ett stort tack till de informanter som deltog i denna undersökning och bidrog till att göra den möjlig, tack!
Jag vill också tacka för den handledning jag under detta arbete fått av Jack Lukkerz. Genom din handledning har jag lyckats föra arbetet framåt och till slut i mål.
Slutligen vill jag också tacka min kära kurskamrat Helena Björnstedt. Tack för allt ditt stöd under uppsatsskrivandet, alla dina kloka tankar och all din kunskap du delat med dig av under dessa tre åren. De hade inte varit desamma utan dig. Malin Vilhelmsson
SEXUALITET OCH
INTELLEKTUELLA
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
EN KVALITATIV UNDERSÖKNING AV
YRKESVERKSAMMAS ATTITYDER,
FÖRESTÄLLNINGAR OCH SYN PÅ SIN
YRKESROLL.
MALIN VILHELMSSON
Vilhelmsson, M. Sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. En
kvalitativ undersökning av yrkesverksammas attityder, föreställningar och syn på sin yrkesroll. Examensarbete i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,
institutionen för socialt arbete, 2018.
Genom definitionen av sexualitet från Världshälsoorganisationen (WHO) tydliggörs sexualitetens centrala och grundläggande del av att vara människa. Rätten att oberoende av bland annat funktionsnedsättning själv bestämma över sin kropp och sexualitet står formulerad i de mänskliga rättigheterna, vilka förtydligas ytterligare i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. För personer med intellektuella funktionsnedsättningar har omgivningen och framförallt yrkesverksammas attityder och föreställningar kring sexualitet visat sig påverka möjligheterna till dessa sexuella rättigheter. I detta tar denna studie sin utgångspunkt. Syftet för studien är att identifiera och belysa attityder och föreställningar kopplat till sexualitet, kön och intellektuella
funktionsnedsättningar bland yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS. Vidare syftar studien också till att belysa yrkesverksammas syn på den egna rollen i relation till stödanvändares sexualitet. Genom semistrukturerade intervjuer, vilka kompletterades med vinjetter, har materialet till undersökningen samlats in och vidare analyserats. Resultatet tyder på överlag positiva och tillåtande attityder och föreställningar bland yrkesverksamma. Gällande kön uppvisades vissa skillnader bland de yrkesverksammas föreställningar, vilka främst berörde risker för sexuella övergrepp. Av resultatet framkom vidare en central upplevelse av ansvar. De yrkesverksamma uttryckte att det genom deras yrkesroll åligger dem ett ansvar att såväl stötta, främja, skydda och möjliggöra för stödanvändare att uttrycka och utveckla sin sexualitet. Vidare uttrycktes svårigheter att veta hur detta ansvar kan erbjudas i form av stöd och ett behov av vägledande riktlinjer som stöttar
yrkesverksamma i situationer kring stödbehov kopplat till sexualitet blev tydligt.
Nyckelord: Attityder, föreställningar, gruppbostäder, intellektuella
SEXUALITY AND INTELLECUTAL
DISABILITIES
A QUALITATIVE STUDY OF PROFESSIONALS’
ATTITUDES, PERCEPTIONS AND VIEW OF
THE PROFESSIONAL ROLE.
MALIN VILHELMSSON
Vilhelmsson, M. Sexuality and intellectual disabilities. A qualitative study of professionals’ attitudes, perceptions and view of the professional role. Degree of
Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social
work, 2018.
From the definition of sexuality by the World Health Organization (WHO), sexuality stand as a central and fundamental part of being human. The right to independently, regardless of e.g. disabilities, decide over your own body and sexuality is written in the declaration of human rights, which is further clarified in the convention of the rights of people with disabilities. For individuals with intellectual disabilities, the surrounding community and foremost the
professionals’ attitudes and perceptions about sexuality, has proven to influence the concession of these sexual rights. The aim of this study is to identify and elucidate attitudes and perceptions connected to sexuality, gender and intellectual disabilities among professionals working at group homes in accordance with LSS. Further, this study aims to illuminate the professionals’ view on their own role, relating to the user’s sexuality. Semi-structured interviews, supplemented with case-descriptions, formed the material which was then transcribed and further analysed. The results mainly indicates positive and allowing attitudes and perceptions among the professionals. Regarding gender, certain discrepancies among the professionals’ perceptions were shown, which mainly concerned the risks of sexual abuse. The personnel articulated that, embedded in their
professional role, laid a responsibility to support, enable and protect the users’ opportunities to express and develop their sexuality. Further, difficulties knowing how this responsibility could be offered as support was expressed by the sample. A need for guidelines serving the professionals in situations connected to user-support and sexuality was identified as essential.
Keywords: Attitudes, group home, intellectual disabilities, perceptions,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 2
1. INLEDNING ... 7
1.1 Problemformulering ... 8
1.2 Syfte och frågeställningar ... 9
1.3 Begreppsdefinitioner ... 9
1.3.1 Intellektuella funktionsnedsättningar ... 9
1.3.2 Gruppbostäder ... 10
1.3.3 Stödanvändare ... 10
2. TIDIGARE FORSKNING ... 10
2.1 Attityder och föreställningar ... 11
2.2 Yrkesverksammas syn på sin yrkesroll ... 12
3. TEORI ... 14
3.1 Sociala representationer ... 14
3.2 Sexuella script ... 16
3.2.1 Sexuella script för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ... 17
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 17
4.1 Semistrukturerad intervju ... 18
4.2 Vinjettstudier ... 18
4.3 Eventuella begränsningar i metodval ... 19
4.4 Urval av informanter ... 20 4.5 Genomförande ... 21 4.5.1 Inför intervjuerna ... 21 4.5.2 Under intervjuerna ... 21 4.5.3 Efter intervjuerna ... 22 4.6 Tematisk analys ... 22 4.7 Forskningsetik ... 23 4.8 Förförståelse ... 23 4.9 Tillförlitlighet ... 24 4.10 Litteratursökning ... 25
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 25
5.1 Dubbel öppenhet ... 26 5.1.1 Sammanfattande analys ... 27 5.2 Vägledningsbehov ... 29 5.2.1 Sammanfattande analys ... 30 5.3 Ansvarskänsla ... 31 5.3.1 Sammanfattande analys ... 33
5.4 Rollen som kompass ... 34 5.4.1 Sammanfattande analys ... 35 5.5 Sexualitetens yttringar ... 36 5.5.1 Sammanfattande analys ... 38 6. DISKUSSION ... 39 6.1 Sammanfattning ... 39 6.2 Metoddiskussion ... 40 6.3 Resultatdiskussion ... 41 6.4 Vidare forskning ... 42 REFERENSER ... 43 BILAGA 1 – informationsbrev ... 46 BILAGA 2 – intervjuguide ... 48 BILAGA 3 – samtyckesblankett ... 51
1. INLEDNING
Lindroth (2013) översätter definitionen av sexualitet formulerad av Världshälsoorganisationen (WHO) enligt följande:
”…en väsentlig del av att vara människa, genom hela livet, och som innefattar kön, könsidentiteter- och roller, sexuell orientering, erotik, njutning, intimitet och
reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, önskningar, föreställningar, attityder, beteenden, praktiker, roller och relationer. Sexualitet kan innefatta alla dessa dimensioner, men alla upplevs eller uttrycks inte alltid. Sexualiteten påverkas av interaktionen mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer” (Lindroth 2013, sidan 21).
Sexualitet kan genom denna definition ses som något varje människa har inom sig och något som uttrycks individuellt utifrån varje enskild individ. Definitionen fångar sexualitetens omfattning och komplexitet. Lindroth (2013) poängterar sexualitetens ständiga skapande och förändring, och vikten av att se detta utifrån sexualitetens sociala och historiska kontext.
I FN:s förklaring om mänskliga rättigheter står formulerat att alla människor är födda fria (Regeringskansliet 2018a). Vidare betonas alla människors lika värde och lika rättigheter vad gäller bland annat frihet och personlig säkerhet. Centralt är också varje människas rätt att själv bestämma över sitt liv. Frihet och
självbestämmande är i de mänskliga rättigheterna centrala ledord. Vidare betonas också sexuella rättigheter i de mänskliga rättigheterna (Folkhälsomyndigheten 2018). Sexuella rättigheter innefattar varje människas rätt att själv bestämma över sin kropp och sexualitet. Detta oberoende av kön, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, ålder, könsidentitet eller sexualitet. Varje individ har rätt att själv bestämma över sin kropp och sexualitet utan att bli utsatt för diskriminering, kränkningar eller våld (a.a.).
I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar förtydligas de mänskliga rättigheterna och individuellt självbestämmande specifikt för
personer med funktionsnedsättningar (Regeringskansliet 2018b). Som
konventionsstat har Sverige åtagit sig att utifrån ett jämställdhetsperspektiv arbeta för full rätt till åtnjutandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättningar. I detta ingår bland annat betoning på
friheten att göra egna val. Vidare betonas också vikten av att bekämpa stereotypa och diskriminerande fördomar och föreställningar riktade mot personer med funktionsnedsättningar. I konventionen framgår också rätten för personer med funktionsnedsättningar att utan diskriminering ingå äktenskap och personliga relationer. Vidare framhålls även varje individs rätt till tillgänglig och anpassad information, i detta inkluderas även information gällande sexualitet (a.a.). Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag genom vilken personer med funktionsnedsättningar som medför omfattande stödbehov har rätt till stöd för att garantera goda levnadsvillkor (LSS 1993:387). Målet med lagen är att personer med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att
leva som andra. Lagen kan ses som ett sätt att säkerställa och skydda de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar som medför stora stödbehov. Tillgänglighet, delaktighet, självbestämmande, inflytande, jämlikhet och helhetssyn är bärande principer som genomsyrar lagen.
Verksamheter som bedrivs inom LSS ska ha för syfte att främja levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de individer som omfattas av lagen. Vidare beskrivs i lagen att verksamheter inom LSS ska utgå från respekt för varje
individs självbestämmande och integritet. Varje individ som omfattas av lagen ska ges inflytande och medbestämmande i det stöd som riktas till denne. Genom LSS finns möjlighet för rätt till en rad olika stödinsatser, däribland bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad (LSS 1993:387).
1.1 Problemformulering
I drygt fyra decennier har reformer rörande livsvillkoren för personer med intellektuella funktionsnedsättningar präglats av samhälleliga ideal med mål om integrering, normalisering och självbestämmande (Löfgren-Mårtensson 2016). Vi har lämnat 1900-talet och dess institutioner bakom oss och kommit en bit på vägen vad gäller möjligheterna för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar att “leva som andra”. Ett område där det fortfarande återstår mycket arbete är sexualitetsområdet och möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att finna privata sfärer där tillfällen för sexuella erfarenheter och upplevelser möjliggörs (a.a.). Jämfört med andra har personer med intellektuella funktionsnedsättningar färre erfarenheter av sexuella kontakter och saknar i högre utsträckning kunskap om olika sexuella läggningar och uttryck (Löfgren-Mårtensson 2005; Lukkerz 2014).
Den samhälleliga synen på sexualitet hos personer med intellektuella
funktionsnedsättningar är präglad av problematiska aspekter som exempelvis ambivalens, restriktioner och negativitet (Löfgren-Mårtensson 2016).
Omgivningens, särskilt yrkesverksamma och anhöriga, ansvarskänslor inför sexualiteten hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan vara en bidragande orsak till denna restriktiva hållning, vilken tar sig uttryck i bland annat förebyggande och kontrollerande agerande (a.a.). Jämfört med andra ser ofta umgänget med jämnåriga annorlunda ut för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar (Löfgren-Mårtensson 2005). Umgänget är ofta tillrättalagt, organiserat och arrangerat av andra än personerna själva och då ofta av
yrkesverksamma omkring dem. Tillgången till privata sfärer försvåras genom ständig närvaro av yrkesverksamma, vilket vidare leder till begränsade möjligheter att hitta en kärleks- eller sexpartner (a.a.).
Löfgren-Mårtensson (2016) lyfter att omgivningens kunskap kring sexuella behov och uttryck bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar är
begränsad. Vidare menar Löfgren-Mårtensson att detta är problematiskt eftersom personer med intellektuella funktionsnedsättningar ofta befinner sig i en
beroendesituation i förhållande till sin omgivning. Attityder och värderingar hos omgivningen är avgörande för möjligheterna till sexuell utveckling, och många gånger präglas dessa av normativa föreställningar (Löfgren-Mårtensson 2008). Detta försvårar möjligheten till sexuellt identitetsskapande, särskilt för personer med preferenser utanför de allmänt rådande normerna (a.a.). Många gånger “korrigeras” sexuella uttryck utanför heteronormen av yrkesverksamma (Löfgren-Mårtensson 2005). Detta utifrån yrkesverksammas uppfattning att det är deras
uppgift att socialisera personer med intellektuella funktionsnedsättningar i den samhälleliga heteronormen (Löfgren-Mårtensson 2005).
Forskning visar att föreställningar och attityder bland yrkesverksamma tenderar att skilja sig åt beroende på kön hos personer med intellektuella
funktionsnedsättningar (Löfgren-Mårtensson 2005; Young m.fl. 2012; Meaney-Tavares & Gavidia-Payne 2012). Sexualiteten hos män med intellektuella funktionsnedsättningar beskrivs vara starkare och mer okontrollerad än
sexualiteten hos kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Sexualiteten hos kvinnor beskrivs i mer emotionella termer och i större utsträckning utifrån ett riskperspektiv jämfört med beskrivningar av sexualiteten hos män (a.a.).
När personer med intellektuella funktionsnedsättningar flyttar hemifrån sker detta ofta till gruppbostäder med ständig närvaro av yrkesverksamma
(Löfgren-Mårtensson 2016). Tillsammans med yrkesverksammas attityder och
föreställningar kan regler och restriktioner på gruppbostäder riskera att begränsa möjligheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att få
tillgång till den privata sfären där möjlighet till sexuella erfarenheter finns (Sibers 2012). Ohlin och Ringsby Jansson (2008) har identifierat tre huvudsakliga
förhållningssätt bland yrkesverksamma inom gruppbostäder. Kännetecknande för samtliga är de yrkesverksammas upplevelser av ansvar för att dels främja de boendes självbestämmande men också säkerställa att detta uttrycks på ett, enligt de yrkesverksamma, korrekt sätt. Regler och restriktiva attityder och
föreställningar kan riskera att påverka och inskränka i individers frihet och självbestämmande vad gäller möjligheter till sexuella uttryck och upplevelser (Sibers 2012).
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet för denna undersökning är att identifiera och belysa attityder och föreställningar kopplat till sexualitet, kön och intellektuella
funktionsnedsättningar bland yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS. Utöver detta syftar undersökningen även till att nå förståelse för hur
yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS ser på den egna yrkesrollen i relation till stödanvändares sexualitet. Detta avser jag göra utifrån följande två frågeställningar:
1. På vilket sätt samtalar yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS kring sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar?
2. Vilket ansvar anser sig yrkesverksamma ha i relation till sexualitet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar?
1.3 Begreppsdefinitioner
För att förenkla läsning och förståelse av denna uppsats följer här en definition av centrala och vanligt förekommande begrepp.
1.3.1 Intellektuella funktionsnedsättningar
Intellektuella funktionsnedsättningar innebär begränsningar av den intellektuella förmågan (Dammert 2013). Intellektuella funktionsnedsättningar innebär vidare IQ 70 eller lägre samt begränsningar vad gäller teoretiska, praktiska och sociala förmågor, vilket medför olika omfattande svårigheter med läsning, skrivning och bearbetning av information (a.a.). Löfgren-Mårtensson (2009) betonar att personer
med intellektuella funktionsnedsättningar inte utgör en homogen grupp utan variationerna vad gäller förmågor är stor och individuell. Vidare beskriver Löfgren-Mårtensson (2009) att intellektuella funktionsnedsättningar i olika omfattning innebär svårigheter att förstå sig själv, egna känslor och behov. Detta leder vidare till svårigheter att förstå andras känslor och behov. För möjligheten att nå denna typ av förståelse kan personer med intellektuella
funktionsnedsättningar behöva omgivningens hjälp att tolka och förstå (Löfgren-Mårtensson 2009).
1.3.2 Gruppbostäder
Gruppbostäder avser bostad med särskild service, vilket är en insats som beviljas enligt LSS (1993:387). Insatsen kan beviljas till personer med
funktionsnedsättningar som medför omfattande stödbehov vilket kräver mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal (a.a.). Syftet med gruppbostäder är att personer med funktionsnedsättningar som inte har förmåga att klara andra typer av boende ska ha möjlighet att skapa ett eget hem (Erman 2015).
1.3.3 Stödanvändare
Giertz (2012) menar att det i relation till välfärdsystemet är nödvändigt med kategorisering av individer och lyfter flera rådande benämningar vilka beskriver sådan kategorisering; klient, brukare, boende och omsorgstagare. Benämningarna är olika sätt att beskriva relationen mellan individer och offentliga institutioner och organisationer (a.a.). I denna uppsats används begreppet stödanvändare. Stödanvändare avser här personer med intellektuella funktionsnedsättningar som har stöd enligt LSS.
2. TIDIGARE FORSKNING
Följande avsnitt presenterar tidigare forskning som bedömts vara av relevans utifrån denna undersöknings syfte och frågeställningar. Den tidigare forskning som presenteras belyser omgivningens attityder och föreställningar kring
sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar. Särskilt fokus riktas mot attityder bland yrkesverksamma inom funktionshinderområdet samt
yrkesverksammas syn på den egna yrkesrollen. De presenterade studierna är internationellt spridda och belyser ämnena utifrån olika kulturella kontexter vilket bedömts ge en bredare bild av de aktuella områdena.
Vid sökandet efter och arbetet med tidigare forskning framkom tidigt tydliga teman utifrån vilka attityder och föreställningar kring intellektuella
funktionsnedsättningar och sexualitet presenteras ur ett personalperspektiv. Ett centralt tema berör faktorer som påverkar attityder och föreställningar. Ytterligare ett centralt tema berör den påverkan yrkesverksammas attityder och
föreställningar har för möjligheterna för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar att uttrycka sin sexualitet. Sökandet efter forskning som belyser vilka attityder och föreställningar kring sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar som råder gav snabbt resultat. Forskning kring
yrkesverksammas syn på den egna yrkesrollen som utifrån denna undersökning bedömdes relevant var något svårare att finna vilket motiverade mig att närma mig området från olika infallsvinklar.
2.1 Attityder och föreställningar
Studier av omgivningens attityder och föreställningar kring sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar tar många gånger sin utgångspunkt i den betydelse dessa har för möjligheten till sexuella rättigheter och möjligheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar (Gilmore & Chambers 2010; Meaney-Tavares & Gavidia-Payne 2012; Pebdani 2016; Saxe & Flanagan 2013; Young m.fl. 2012). Vidare är många gånger dessa studier av kvantitativ karaktär med syftet att identifiera i vilken utsträckning olika faktorer påverkar
omgivningens attityder och föreställningar (a.a.).
Faktorer som återkommande visat sig påverka attityder till sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar är ålder, utbildningsnivå, yrkesroll samt huruvida informanterna har utbildning inom sexualitetsområdet eller inte (Meaney-Tavares & Gavidia-Payne 2012; Saxe & Flanagan 2013; Young m.fl. 2012). Personliga faktorer som exempelvis en nära familjemedlem med
intellektuell funktionsnedsättning beskrivs också påverka attityder kring området (Pebdani 2016).
I sammanhang av yrkesroll och ålder visar studier av Meaney-Tavares och Gavidia-Payne (2012) samt Young m.fl. (2012) på att yngre personer som är yrkesverksamma inom funktionshinderområdet i högre utsträckning ger uttryck för positiva attityder kring sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. Bland yrkesverksamma högre upp i åldern påvisades mer konservativa attityder. Samma studier presenterar resultat som tyder på att yrkesstatus påverkar
yrkesverksammas attityder. Högre status tycks följas av mer positiva attityder (Meaney-Tavares & Gavidia-Payne 2012; Young m.fl. 2012). Vidare presenterar dessa båda studier tillsammans med Saxe och Flanagan (2013) samband mellan utbildningsnivå och attityder. Yrkesverksamma med högre utbildningsnivå gav uttryck för mer positiva attityder, särskilt de med specifik utbildning inom sexualitetsområdet (Meaney-Tavares & Gavidia-Payne 2012; Young m.fl. 2012). Pebdani (2016) framhåller det centralt med fortbildning inom sexualitetsområdet för främjandet av positiva attityder bland yrkesverksamma. Genom detta
möjliggörs i större utsträckning de sexuella rättigheterna för personer med intellektuella funktionsnedsättningar (a.a.). Till skillnad från ovanstående studier presenterar studier av Gilmore och Chambers (2010) och Pebdani (2016) inget samband mellan ålder, utbildningsnivå och attityder.
I sammanhang där kön hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar relateras till attityder kring sexualitet presenteras en bild av attityder riktade mot sexualitet hos män med intellektuella funktionsnedsättningar präglad av risker, bristande självkontroll och problematik (Gilmore & Chambers 2010; Meaney-Tavares & Gavidia-Payne 2012; Saxe & Flanagan 2013; Young m.fl. 2012). Män med intellektuella funktionsnedsättningar beskrivs mindre förmögna till sexuell självkontroll (Gilmore & Chambers 2010; Saxe & Flanagan 2013; Young m.fl. 2012). Vidare beskrivs denna bristande självkontroll bidra till att mäns sexualitet ofta är problematisk för omgivningen (a.a.). Meaney-Tavares och Gavidia-Payne (2012) presenterar resultat som visar på att yrkesverksamma inom
funktionshinderområdet upplever det svårare att hantera sexuella behov och uttryck från män än från kvinnor.
Gällande sexualitet hos kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar skiljer sig forskningsresultaten åt. Saxe och Flanagans (2013) studie visar på att
yrkesverksamma uttrycker mer konservativa attityder gentemot sexualitet hos kvinnor än hos män. Resultaten från studien av Meaney-Tavares och Gavidia-Payne (2012) skiljer sig från Saxe och Flanagan (2013) då dessa visar på mer positiva attityder gentemot sexualitet hos kvinnor än hos män. Kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar beskrivs sexuellt oskyldiga, naiva och sårbara (Gilmore & Chambers 2010; Young m.fl. 2012). Denna oskyldighet, naivitet och sårbarhet beskrivs innebära att kvinnor anses vara i större behov av att skyddas, snarare än i behov av kunskap (a.a.). Gilmore och Chambers (2010) beskriver också hur antagandet att kvinnor är sexuellt naiva och sårbara leder till uppfattningen att det är önskvärt med mindre sexuell frihet för kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar.
Studier visar på att attityder bland omgivningen präglas av heterosexuella
antaganden där homosexuella uttryck förbises eller avskrivs från att vara sexuella (Saxe & Flanagan 2013; Young m.fl. 2012). Uttryck utanför heteronormen anses opassande och präglas av negativa attityder och särskilt negativa attityder riktas mot homosexuella män (a.a.).
2.2 Yrkesverksammas syn på sin yrkesroll
Ledord som inflytande, delaktighet och självbestämmande har idag givna platser inom såväl funktionshinderpolitik som praktiska verksamheter inom
funktionshinderområdet (Giertz 2012; Socialstyrelsen 2011). Yrkesverksamma inom funktionshinderområdet beskrivs ha stort inflytande över stödanvändare, vilket följs av risken för styrande bemötande (Socialstyrelsen 2011). I
sammanhang av sexualitet poängteras i flertalet studier den påverkan
yrkesverksammas attityder och föreställningar har för stödanvändares möjligheter till erfarenheter, uttryck och utveckling av sin sexualitet (Gilmore & Chambers 2010; Saxe & Flanagan 2013; Young m. fl. 2012). Med utgångspunkt i det inflytande och den påverkan yrkesverksamma har över stödanvändare är behovet av yrkesverksammas reflektion över sin yrkesroll konstant aktuellt menar
Socialstyrelsen (2011).
Dilemmat mellan yrkesverksammas påverkan och styrning och stödanvändares möjligheter till självbestämmande påverkar samspel och sätter gränser för stödanvändares inflytande (Socialstyrelsen 2011). Dilemmat följs av en
ambivalens som vidare utvecklas till olika förhållningssätt bland yrkesverksamma (a.a.). Bergström och Wihlman (2011) undersöker synen på den egna yrkesrollen bland yrkesverksamma inom gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Likt Socialstyrelsen (2011) presenteras här
forskningsresultat som tyder på olika kulturer, roller och förhållningssätt bland de yrkesverksamma (Bergström & Wihlman 2011).
Bergström och Wihlman (2011) identifierar i sin studie fem kategorier av roller bland de yrkesverksamma; föräldern, manipulatören, tränaren, utbildaren och liberalen. De två första kategorierna har flera likheter med några av de
gruppbostadskulturerna Socialstyrelsen (2011) presenterar. Husmorskulturen, institutionskulturen och professionskulturen har tillsammans med rollkategorierna föräldern och manipulatören en disciplinerande karaktär. Dessa kulturer och roller präglas av yrkesverksammas upplevelser av ansvar för stödanvändare, vilket tar
sig uttryck i ett förhållningssätt där stödanvändares makt och självbestämmande är begränsat (Bergström & Wihlman 2011; Socialstyrelsen 2011).
Löfgren-Mårtensson (2005) lyfter att sexualitet är ett område som ofta präglas av yrkesverksammas restriktiva förhållningssätt och tankar om att det är ett område där yrkesverksamma måste bestämma över personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Vidare beskriver Löfgren-Mårtensson att detta från yrkesverksamma ofta motiveras utifrån att personer med intellektuella funktionsnedsättningar har bristande förståelse för konsekvenserna av sin sexualitet och därför måste yrkesverksamma agera på ett tillrättavisande sätt (a.a.). Giertz (2012) kommer i sin studie fram till att situationer där stödanvändare inte förväntas förstå sin situation präglas av ett institutionellt tänkande där
stödanvändaren inte anses veta sitt eget bästa. Ett sådant tänkande menar Giertz leder till ett otydligt tolkningsföreträde (a.a.).
I rollerna utbildaren och liberalen ges, i likhet med det Socialstyrelsen (2011) benämner den andre-orienterade-kulturen, större utrymme för stödanvändares självbestämmande (Bergström & Wihlman 2011; Socialstyrelsen 2011).
Yrkesverksamma som intar rollen som liberalen beskrivs acceptera människors olikheter och rätt till fria val, bra som dåliga (Bergström & Wihlman 2011). Här ses personer med intellektuella funktionsnedsättningar ha samma rätt till
självbestämmande som alla andra vilket också innebär att yrkesverksamma inte har rätt att fatta beslut åt dem. Yrkesverksamma måste acceptera gränserna för sin yrkesroll vilket vidare innebär att yrkesverksamma inte avgör vad som är
moraliskt rätt eller fel (a.a.). Löfgren-Mårtensson (2005) har i sin studie identifierat att yrkesverksamma som arbetar med personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte sällan står inför dilemmat att hitta en balans mellan självbestämmande och risken för att misslyckas. Detta eftersom en intellektuell funktionsnedsättning ibland följs av att inte kunna bedöma risker eller
konsekvenser. Att ständigt misslyckas skadar till slut en individs självförtroende vilket leder till en balansgång för yrkesverksamma att hantera (a.a.).
Löfgren-Mårtensson (2005) beskriver att yrkesverksamma många gånger upplever etiska dilemman i frågor rörande sexualitet hos personer med intellektuella
funktionsnedsättningar. Vidare beskriver Löfgren-Mårtensson att resultatet av studien ”Får jag lov” vittnar om en diffus ansvarskänsla bland yrkesverksamma. De yrkesverksamma uttrycker ambivalens inför sitt ansvar som främst beskrivs utifrån rädslor för sexuella kränkningar eller övergrepp (a.a.). Liknande tankar framkommer i resultaten från Saxe och Flanagan (2013) och Swago-Wilsson (2008). Här uttrycks ett ansvar att inte ”väcka den björn som sover” och
yrkesverksamma uttrycker en oro att uppmuntra sexuella uttryck bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta medför att yrkesverksamma, även om de erkänner vikten av sexualitet och relationer, inte uppmuntrar sexualupplysning för personer med intellektuella funktionsnedsättningar (a.a.). Swago-Wilson (2008) presenterar resultat som alltså visar på att yrkesverksamma erkänner sexualitetens betydelse samtidigt som de inte uppmuntrar den kunskap som behövs för sexuell utveckling och identitetsskapande. Abbott och Howarth (2007) har studerat i vilken utsträckning och på vilket sätt yrkesverksamma stöttar framförallt homo- eller bisexuella personer med intellektuella
funktionsnedsättningar kring sexualitet och relationer. Resultatet visar på att yrkesverksamma upplevde svårigheter kring att stötta stödanvändare kring frågor
om sexualitet och relationer. Ett vanligt förekommande förhållningssätt innebar att stöd inte erbjöds om stödanvändarna inte själva initierade det. Detta
motiverades utifrån en tro att sådant stöd skulle uppfattas påträngande eller problematiskt samt en rädsla för att erbjuda stöd kopplat till sexualitet. Vidare förklarades rädslan utifrån en brist på kunskap och utbildning kring stödstrategier inom sexualitetsområdet (Abbott & Howarth 2007).
Som en följd av avsaknad av riktlinjer för hur yrkesverksamma kan eller bör arbeta för att stötta stödanvändare kring sexualitetsfrågor beskrivs
yrkesverksamma ofta uppleva det svårt att veta hur de på bästa sätt kan stötta stödanvändare i sådana situationer (Abbott & Howarth 2007; Gilmore & Chambers 2010; Saxe & Flanagan 2013; Stoffelen m.fl. 2017). Resultatet av Stoffelen m.fl. (2017) studie visar på att sexualitet och sexuell hälsa ofta nämns i individuella stödplaneringar men att informationen sällan tillhandahåller praktisk information om hur stöd rörande sexualitet och sexuell hälsa kan erbjudas. Resultatet tyder på en diskrepans mellan informationen där vikten av stöd kring sexualitet betonas och förslag på stödstrategier (a.a.).
3. TEORI
Följande avsnitt presenterar de vetenskapliga teorier i vilka denna undersökning tar sitt avstamp. De teoretiska perspektiven genomsyrar undersökningens alla delar, såväl metodval som analys av empiriskt material. Bryman (2011) menar att teorier kan ses vägledande i och för forskning och genom dem ges forskare en grund att utgå från. Genom teoretiska perspektiv och antaganden ges forskare också möjlighet att förstå och tolka sociala företeelser och forskningsresultat (a.a.).
Denna undersökning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv innebär en uppfattning om verkligheten som kollektivt och socialt konstruerad genom mellanmänsklig social interaktion (Justesen & Mik-Meyer 2010). Inom socialkonstruktivismen betonas det kollektiva görandet av
verkligheten vilket här anses ske genom språket, diskurser och institutionella strukturer (a.a.) Med bakgrund av detta och utifrån undersökningens syfte och frågeställningar är därför teorin om sociala representationer och teorin om sexuella script teoretiska utgångspunkter för denna undersökning.
3.1 Sociala representationer
Med utgångspunkt i Durkheims resonemang om kollektiva representationer har Moscovici formulerat teorin om sociala representationer (Chaib & Orfali 1995). Kortfattat handlar teorin om hur vi genom vardagslivets erfarenheter och sociala interaktioner med andra människor skapar representationer och föreställningar om omvärlden. Genom interaktion med andra konstruerar människor gemensamma föreställningar och representationer vilka blir till vardagskunskap. Genom denna kunskap finner vi hjälp att orientera oss i vår sociala tillvaro (a.a.). Jodelet (1995) betonar vikten av sociala representationer utifrån vårt ständiga behov av
vägledning att tolka och bemöta olika sociala företeelser. Sociala representationer beskrivs bidra till att underlätta social orientering och kommunikation mellan människor genom att erbjuda sociala grupper gemensamma språkliga koder genom vilka sociala fenomen kan utmärkas och klassificeras (Chaib & Orfali
1995). Teorin har en konstruktivistisk grund genom sitt antagande att det är i kommunikativa och interaktionistiska kontexter sociala representationer och vardagskunskap formas (a.a.).
Jodelet (1995) beskriver hur sociala representationer alltid innebär en
representation av ett objekt vilken formats av ett subjekt. Vidare belyser Jodelet kommunikationens roll i skapandet av sociala representationer. Kommunikationen beskrivs central utifrån dess inverkan på de processer genom vilka sociala
representationer konstrueras. Jodelet förklarar hur kommunikativa betingelser tillsammans med kognitiva aktiviteter i ett växelspel tillskriver sociala objekt och fenomen dess betydelse. Slutligen beskrivs hur kommunikationen påverkar och utformar beteende och attityder. Genom ovanstående sätt beskrivs social kommunikation påverka socialt tänkande och sociala representationer (Jodelet 1995).
Objektifiering och förankring beskrivs vara två centrala begrepp inom teorin om sociala representationer (Carle m.fl. 2006; Chaib & Orfali 1995). Begreppen beskriver två grundläggande mentala processer genom vilka förståelse för hur sociala representationer konstrueras kan nås. Begreppen beskriver de
samverkande processer genom vilka människor genom interaktion med andra omvandlar abstrakta idéer till bekanta verklighetsfenomen. Begreppet
objektifiering beskriver den process genom vilken människan utifrån sin befintliga kunskap skapar förståelse för ett nytt, abstrakt och obekant fenomen. När människan objektifierat detta nya fenomen och erhållit nya och konkreta kunskaper och erfarenheter kan hon förankra dessa i hennes redan bekanta förståelsekategorier och placera dem i en redan bekant kontext. Detta är den process begreppet förankring beskriver. Dessa processer rymmer också en social dimension genom att de bidrar till att kommunikation mellan människor
underlättas. Genom objektifiering och förankring pågår ett ständigt utbyte av vardagskunskap av olika sociala fenomen och objekt (Carle m.fl. 2006; Chaib & Orfali 1995).
Teorin om sociala representationer har som ambition att teoretiskt rama in och förklara relationen mellan två eller flera individers representationer eller föreställningar om ett visst objekt eller fenomen (Chaib & Orfali 1995). Dessa fenomen eller objekt kan vara av social, fysisk, inbillad eller symbolisk karaktär. Sociala representationer berör inte bara de kollektiva föreställningar eller
representationerna utan även den bakomliggande processen av uppkomsten av dessa. Detta gör teorin tillämpbar vid studier av uppkomst och uttryck av föreställningar inom en given social grupp av individer (a.a.).
Inom teorin om sociala representationer belyses attityd som begrepp. Moscovici menar att attityd är ett begrepp som vilar på individuell karaktär och att attityder gentemot objekt eller fenomen i den sociala verkligheten grundar sig på tidigare representationer av objektet eller fenomenet (Carle m.fl. 2006). Med bakgrund i detta att representationer formar våra attityder betonas ytterligare den sociala kontextens betydelse. Detta motiverar mig att använda teorin om sociala representationer för att förstå den sociala kontextens betydelse för
yrkesverksammas attityder, föreställningar och syn på den egna yrkesrollen. Teorin om sociala representationer kan alltså användas vid studier av hur människor genom interaktion skapar en gemensam bild av verkligheten, vilken
orienterar dem i förståelse och hantering av olika sociala kontexter. Med bakgrund av detta har jag valt att använda mig av teorin för nå förståelse för hur
vardagskunskapen bland informanterna i undersökningen påverkar attityder, föreställningar och synen på den egna yrkesrollen, och därigenom besvara syfte och frågeställningar i denna uppsats.
3.2 Sexuella script
Att se sexualitet utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskrivs enligt Lewin (2010) som ett synsätt där sexuell socialisering anses ske i en samhällelig process genom vilken människan lär sig socialt accepterade sexualitetsnormer. Sociologerna William Simon och John Gagnon anses vara bland de första att studera sexualitet utifrån ett symboliskt interaktionistiskt och
socialkonstruktivistiskt perspektiv (Löfgren-Mårtensson 2013). Med utgångspunkt i konstruktivistiska uppfattningar om sociala fenomens konstruerandeflyttade Simon och Gagnon ut sexualitetsstudier från det lilla och specifika till det stora och allmänna. Därigenom kunde sexualitet studeras på samma sätt som andra former av socialt konstruerade fenomen (a.a.). Simon och Gagnon (2005)
beskriver sin utgångspunkt utifrån teorier om formandet av könsidentitet. Genom sociala inlärningsprocesser lär vi oss som barn successivt vilka normer,
värderingar och uttryck som är socialt accepterade. Därefter följer förändring av våra beteende under livets olika åldrar och faser, eftersom det vilar olika
samhälleliga förväntningar på oss beroende på vilken ålders- eller livsfas vi befinner oss i. På samma sätt menar Simon och Gagnon (2005) att sociala
konstruktioner av sexualitet, så kallade sexuella script, skapas i mellanmänskliga inlärningsprocesser.
Script används av Simon och Gagnon (2005) som metafor för att beskriva hur praktiskt taget inget mänskligt beteende kan anses ske spontant. Med fokus på förståelse, förklaring och analys av sexualitetens sociala konstruerande menar Simon och Gagnon att sexuella script fungerar som former av manuskript genom vilka människan lär sig agera sexuellt korrekt. De sexuella scripten blir till kartor vilka fastställer sexualitetens acceptabla uttryck genom att definiera var, när, hur och med vem eller vilka som människor bör uttrycka sin sexualitet (Löfgren-Mårtensson 2013).
De socialkonstruktivistiska tankegångarna inom teorin återspeglas vidare i antagandet att sexuella script anses formas inom sociokulturella kultexter (Simon & Gagnon 2007). Socialt accepterad sexualitet definieras utifrån varje
sociokulturell kontexts särskilda normer och värderingar. Detta innebär att sexuella script varierar utifrån kontext och därför inte är statiska utan konstant föränderliga. För att förstå enskilda individers syn på sexuella normer, värderingar och agerande måste därför utgångspunkten vara de sexuella scripten i den
specifika kulturella kontexten individerna befinner sig i (a.a.).
De sexuella scripten delas in i tre olika nivåer vilka beskrivs påverka individer gemensamt men på olika sätt. Den kollektivt kulturella nivån av sexuella script innefattar normer, föreställningar och värderingar på övergripande samhällelig nivå. Sexualitet blir på denna nivån en samhällelig angelägenhet och gränser för sexualitet konstrueras genom dels sociala värderingar och även mer explicit genom lagar och förordningar (Simon & Gagnon 2007; Löfgren-Mårtensson 2013; Månsson 2012). Script på denna nivå gestaltas genom institutionella normer och på en mer abstrakt nivå genom normer och värderingar för olika sociala roller
och värderingar, till exempel könsroller och relationsnormer (Simon & Gagnon 2007; Löfgren-Mårtensson 2013; Månsson 2012).
Sexuella script på interpersonella nivån utgörs av relationen mellan script på samhällelig kollektiv nivå och mellanmänskliga relationer. Genom att individer genom anpassning införlivar de kollektiva scripten ordnar script på den
interpersonella nivån relationer mellan människor på ett enligt samhället lämpligt sätt (Simon & Gagnon 2007; Löfgren-Mårtensson 2013; Månsson 2012). Den intrapsykiska nivån av sexuella script är intern och utgörs av individers egna definitioner och föreställningar av lämpligt och acceptabelt sexuellt beteende. Inom denna nivån ryms också individers egna uppfattningar om vad som är sexuellt upphetsande och önskvärt (a.a.). Simon och Gagnon (2007) betonar att script på samtliga nivåer kan variera för olika grupper inom samhället och även för individer inom en och samma grupp. Vidare betonas även att de sexuella scripten varierar över olika livsfaser och åldrar och därför skiljer sig scripten för yngre respektive äldre människor åt (a.a.).
3.2.1 Sexuella script för personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Löfgren-Mårtensson (2013) beskriver sexuella script riktade mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar omgivna av restriktioner och kontroll. Vidare beskrivs de sexuella scripten utifrån heteronormativitet, risker och med avsaknad av betoning på lust och njutning. En central orsak till dessa restriktiva script kan förklaras genom omgivningens uppfattning av ansvar gentemot gruppen som Löfgren-Mårtensson menar ofta ses som en sårbar och utsatt grupp (a.a.). Löfgren-Mårtensson (2013) lyfter också bristen på sexualupplysning riktad mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en möjlig bidragande faktor till de restriktiva sexuella scripten. Genom denna brist på kunskap ges inte samma möjligheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att utveckla och uttrycka sin sexualitet, vilket vidare leder till att gruppen saknar kunskaper kring olika sexuella variationer, läggningar och uttryck (a.a.). Genom att använda teorin om sexuella script i undersökningar ges möjlighet att förstå och analysera vilka normer och värderingar sexuella script riktade till personer med intellektuella funktionsnedsättningar i en särskild sociokulturell kontext innehåller (Löfgren-Mårtensson 2005). Denna undersökning tar avstamp i den sociokulturella kontext i vilken yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS befinner sig. Genom att använda teorin om sexuella script och dess teoretiska perspektiv i denna undersökning tror jag mig få god hjälp att uppnå
undersökningens syfte, det vill säga att identifiera och belysa vilka attityder och föreställningar som finns bland yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS.
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE
Genom sitt syfte och kunskapsanspråk låg det nära denna undersökning att använda sig av en kvalitativ forskningsansats. Ahrne och Svensson (2011)
beskriver kvalitativ ansats vara motiverad vid undersökningar som syftar till att nå bredare och djupare förståelse för hur samhälleliga fenomen fungerar och
påverkar människor, samt vid undersökningar som vill belysa människors tankar, föreställningar eller handlingar. Vidare beskriver författarna observationer,
diskursanalyser och intervjuer som vanliga metoder inom kvalitativ forskning. Detta eftersom dessa metoder ger möjligheter för forskare att på ett flexibelt sätt komma nära sitt material och beskriva fenomen utifrån dess specifika kontext (Ahrne & Svensson 2011).
Sökning och bearbetning av tidigare forskning inom området sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar resulterade i flertalet studier genomförda med kvantitativa metoder. För att få djupare och bredare förståelse och kunskap kring yrkesverksammas individuella och kollektiva attityder, föreställningar och beskrivningar av området för denna undersökning anser jag att fler kvalitativa studier behövs. För att besvara denna undersöknings frågeställningar har jag valt att använda mig av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer
tillsammans med vinjetter. Nedan följer beskrivning och motivering av metodval samt en närmre beskrivning av genomförandet av intervjuerna och det arbetet som fortsatte därefter.
4.1 Semistrukturerad intervju
Kvalitativa intervjuer utgör ett verktyg genom vilket förståelse utifrån den intervjuades perspektiv kan nås (Kvale & Brinkmann 2014). Dalen (2007) beskriver kvalitativa intervjuer särskilt lämpliga i undersökningar där insikt om informanters tankar, känslor och erfarenhet står i fokus. Intervjuer är också en metod genom vilken information och kunskap om en särskild social miljö kan nås (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2011). Genom intervjuer kan inte bara kunskap om enskilda individers upplevelser och känslor nås, även kunskaper om sociala förhållanden kan nås genom denna metod (a.a.).
Karaktären på kvalitativa intervjuer varierar mellan strukturerad, ostrukturerad och semistrukturerad (Justesen & Mik-Meyer 2010). Utifrån denna undersöknings syfte och frågeställningar har intervjuer av semistrukturerad karaktär använts. Semistrukturerade intervjuer utmärks av den intervjuguide intervjuaren i förhand formulerat inför intervjun (Justesen & Mik-Meyer 2010). Intervjuguiden utgår från ett antal förformulerade huvudfrågor genom vilka undersökningens syfte och frågeställningar specificerats. Intervjuguiden med dess huvudfrågor utgör ramen för intervjun. Inom semistrukturerade intervjuer tillåts intervjuaren avvika från guiden för att flexibelt kunna följa informanten. Målet är att skapa en miljö där informanterna utifrån huvudfrågorna i relativt fri utsträckning har möjlighet att berätta om sina upplevelser, erfarenheter och tankar kring temat för intervjun. Vid semistrukturerade intervjuer används samma intervjuguide till samtliga
informanter, detta eftersom målet är att samtliga informanter ska reflektera över det tema som är aktuellt för den specifika undersökningen (a.a.).
Genom att på ett för både intervjuare och informant flexibelt sätt rama in ett särskilt tema ansåg jag semistrukturerade intervjuer lämpliga för denna undersökning. Utifrån ovanstående beskrivningar av den semistrukturerade intervjun ansåg jag metoden lämplig eftersom jag utifrån informanternas perspektiv eftersträvade djup och bred information kring informanternas tankar och värderingar inom området jag avsåg att undersöka.
4.2 Vinjettstudier
Vid insamlingen av material kom intervjuerna att kompletteras av vinjetter. Egelund (2008) beskriver vinjettstudier som lämplig metod vid strävan efter att identifiera värderingar, attityder och handlingsval inom särskilt utvalda sociala
grupper. Vidare beskriver Egelund vinjettstudier applicerbara vid undersökningar om olika värderingar och handlingsberedskap inom professionella grupper (a.a.) Genom vinjetter preciseras den kontext som utgör undersökningens syfte.
Forskaren har utifrån undersökningens syfte formulerat vinjetter utifrån flera olika variabler som bedömts viktiga för den aktuella kontexten (Egelund 2008).
Vinjettstudier utgår från korta fiktiva berättelser som samtliga informanter får ta del av och reagera på (Bryman 2011; Egelund 2008). Genom vinjetterna
presenteras informanten inför en situation eller ett scenario vilket följs av frågor om hur informanten skulle reagerat eller agerat om hen befann sig i den beskrivna situationen. Därigenom blir vinjettstudier ett verktyg för att kartlägga sambandet mellan värderingar, attityder och val av handling (a.a.). Bryman (2011) menar att vinjetter främjar reflekterade svar från informanten eftersom dennes svar genom vinjetter är förankrat i en konkret situation.
Utifrån denna undersöknings syfte har totalt tre vinjetter formulerats. Dessa har formulerats utifrån kunskapsanspråket som ligger till grund för undersökningen, alltså att identifiera och belysa attityder och föreställningar bland
yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS, samt hur de yrkesverksamma ser på sin yrkesroll i relation till stödanvändares sexualitet. Bryman (2011) menar att intervjuer som berör känsliga teman kan upplevas hotande av informanter. Vinjetter kan vid sådana intervjuer innebära möjlighet till distans inför temat och diskussionen (a.a.). Detta motiverar ytterligare varför vinjetter användes
tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Genom vinjetterna tilläts informanterna utifrån en mer distanserad aspekt närma sig området för undersökningen utan att helt ta avstånd från det egna perspektivet. 4.3 Eventuella begränsningar i metodval
Dalen (2007) tar upp solidaritetsproblem som ett möjligt metodproblem vid kvalitativa intervjuer. Solidaritetsproblem förklaras innebära en risk vid studier av ett område eller tema forskaren själv är berörd av. Detta eftersom det kan få betydelse vid tolkning och analys av material och resultat. Vidare förklarar Dalen att solidaritetsproblematiken även kan göra avtryck på vilka resultat och hur dessa resultat förmedlas (a.a.). För att undvika solidaritetsproblem under arbetet med denna undersökning har jag aktivt arbetat med min förförståelse för att minimera påverkan utifrån den. Detta beskrivs närmre i avsnitt 4.8.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) lyfter problematiken rörande betydelsen av det som sägs under ett intervjutillfälle. En fråga författarna lyfter kopplat till detta rör huruvida informanten i sina utsagor menat det forskaren tolkat, eller om det ryms andra betydelser av det som sagts. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011) menar att en sådan problematik kan övervinnas genom att använda
kompletterande metoder. Intervjuerna kombinerades med vinjetter med avsikt att undgå denna typ av problematik i denna undersökning.
Bryman (2011) och Egelund (2008) poängterar kravet på vinjetters trovärdighet. För att informanter ska kunna relatera till och reagera på vinjetterna är det ett krav att vinjetterna är konstruerade på ett för informanterna trovärdigt sätt. Vidare menar Bryman (2011) och Egelund (2008) att vinjettstudier alltid innefattar en viss risk genom att informanter uttalar sig utifrån ett fiktivt scenario. Detta innebär medföljande svårighet att veta i vilken utsträckning svaret speglar informanternas värderingar och svårigheter att veta om informanterna uttalar sig
utifrån ideala eller realistiska värderingar. Trots detta menar Bryman (2011) att vinjettstudier är en lämplig teknik vid undersökningar inriktade på attityder, normer och värderingar. Vinjetterna författades utifrån min egen kunskap och yrkeserfarenhet för att möjliggörandet av trovärdiga vinjetter.
4.4 Urval av informanter
Dalen (2007) framhåller vikten av att varje undersökning innehåller en grundlig presentation av det urval resultat och analys bygger på. Detta framhålls särskilt viktigt utifrån läsarens möjlighet att bedöma giltigheten av en undersöknings resultat. I följande avsnitt presenteras denna undersöknings urvalsprocess. Utifrån denna undersöknings syfte gjordes ett vad Bryman (2011) beskriver som målstyrt urval. Detta innebär att urvalet av informanter strategiskt utgår från personer som är relevanta utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. I detta fallet innebar det att urvalet bestod av personer som var yrkesverksamma på LSS-gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I urvalsprocessen var informanternas utbildningsbakgrund eller yrkeserfarenhet inte något som beaktades, detta för att få ett så brett urval av informanter som möjligt. Att undersökningens syfte och urval begränsades till yrkesverksamma inom gruppbostäder kan förklaras genom Giertzs (2012) beskrivning av hemmet som många människors mest privata sfär och arena för relationer.
För att komma i kontakt med aktuella informanter inleddes urvalsprocessen med att jag genom SMS och e-post kontaktade ca 30 sektionschefer för gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Samtliga sektionschefer var verksamma inom olika kommuner i Skåne. I kontakten med sektionscheferna presenterade jag mig själv, min utbildning och min undersökning tillsammans med mitt bifogade informationsbrev och förfrågan om sektionscheferna kunde vidarebefordra detta till sina anställda. Fem sektionschefer återkopplade till mig med meddelandet att de skickat mitt informationsbrev vidare till sina anställda. Detta resulterade i att tre personer kontaktade mig och ville vara med i
undersökningen. Samtliga av dessa tre har deltagit i undersökningen.
Eftersom jag ansåg att tre intervjuer inte var tillräckligt för att få ett brett material annonserade jag via sociala medier att jag sökte informanter. Detta resulterade i att flera intressenter kontaktade mig, men enbart två valdes ut till undersökningen. Detta för att övriga intressenter inte hade den erfarenhet av att arbeta på
gruppbostäder för personer med intellektuella funktionsnedsättningar vilken var en förutsättning för att delta i denna undersökning. De fem informanter som deltagit var verksamma inom fyra olika gruppbostäder för personer med
intellektuella funktionsnedsättningar, två av informanterna arbetade inom samma verksamhet. Samtliga av informanterna hade långvarig yrkeserfarenhet inom LSS och att arbeta med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Fyra av informanterna hade eftergymnasial utbildning på minst 60 högskolepoäng och var anställda stödpedagoger, den femte informanten var anställd som stödassistent. Totalt har alltså fem intervjuer genomförts. Efter den femte intervjun kunde jag konstatera att de teman jag identifierat var återkommande genom samtliga intervjuer och nöjde mig därför med dessa fem intervjuer. Genom att arbeta på detta sätt och samla in material till dess att inget nytt eller relevant dyker upp benämner Bryman (2011) som att arbeta med teoretisk mättnad. Teoretisk
görs inte fler intervjuer eftersom detta kanske inte ger någon ytterligare ny kunskap (Bryman 2011; Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2011).
4.5 Genomförande
Följande avsnitt presenterar hur själva genomförandet av intervjuerna gick till. För att förenkla möjligheten att följa processens olika steg har avsnittet delats upp i tre olika delar; inför, under och efter intervjuerna.
4.5.1 Inför intervjuerna
Inför intervjuerna arbetade jag fram den intervjuguide som skulle komma att fungera som utgångspunkt och ram för själva intervjutillfällena (se bilaga två). Att formulera olika teman och förslag på frågor som är relevanta utifrån de teman som formulerats är centralt för semistrukturerade intervjuer (Kvale & Brinkmann 2014). Med bakgrund i detta formulerade jag utifrån undersökningens syfte och frågeställningar konkreta teman. Dessa teman var: organisatoriska förutsättningar, sexualitetsnormer, yrkesroll och stödbehov kopplat till kön. Dalen (2007)
framhåller det fördelaktigt att i en intervjuguide inleda med teman i periferin av mer centrala teman. Detta för att intervjun bör inledas på ett sådant sätt att informanten känner sig bekväm och avslappnad (a.a.). Med bakgrund av detta formulerades intervjuguiden med det inledande temat organisatoriska
förutsättningar för att därefter följas av teman mer specifikt inriktade på normer, attityder och föreställningar kring sexualitet och intellektuella
funktionsnedsättningar.
Utifrån varje tema formulerades ett antal huvudfrågor med tillhörande följdfrågor. Huvudfrågorna och dess följdfrågor formulerades för min möjlighet att ställa frågor som skulle ge fylliga och rika svar. Karaktären av semistrukturerade intervjuer tillät mig att i de fall jag bedömde det givande avvika från
intervjuguiden och på ett flexibelt sätt följa den riktning informanterna tog. Detta möjliggjorde för mig att utifrån varje unik intervjusituation ställa frågor utifrån det som togs upp och därigenom få fylliga svar.
Även vinjetterna formulerades mot bakgrund av undersökningens syfte och frågeställningar. Vinjetterna formulerades, likt intervjuguiden, utifrån tanken att ringa in flera olika områden inom sexualitetsområdet. Med utgångspunkt i Egelunds (2008) betoning på vikten av trovärdiga och realistiska vinjetter
formulerades vinjetterna utifrån potentiella situationer som kan komma att uppstå på gruppbostäder enligt LSS. Detta med förhoppningen att vinjetterna tillsammans med intervjuguiden skulle ge mig möjlighet att fånga de styrande attityderna och föreställningarna bland informanterna.
4.5.2 Under intervjuerna
Fyra av intervjuerna genomfördes på respektive informants arbetsplats, den femte intervjun genomfördes på Malmö universitet. Samtliga intervjuer tog ca 45 minuter att genomföra. Mötena för intervjuerna inleddes med en muntlig och skriftlig presentation av undersökningen, dess syfte och tillvägagångssätt samt de etiska krav arbetet med undersökningen utgått ifrån. Informanterna fick i lugn och ro läsa igenom informationen om undersökningen och gavs därefter möjlighet att ställa eventuella frågor. Därefter signerade informanterna en samtyckesblankett (se bilaga tre) och intervjun startade.
Intervjuerna inleddes utifrån intervjuguidens frågor och därefter följde jag som intervjuare informanterna utifrån de svar de gav. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad karaktär kunde jag med stor flexibilitet följa informanterna när de tog upp spår jag utifrån undersökningens syfte och frågeställningar bedömde intressanta. När dessa spår kändes uttömda kunde jag med enkelhet återgå till intervjuguiden och föra intervjun framåt.
4.5.3 Efter intervjuerna
Samtliga informanter godkände att intervjuerna spelades in. Detta möjliggjorde för mig som intervjuare att enkelt och koncentrerat följa informanterna under intervjuerna utan att behöva göra några tidskrävande anteckningar. Efter intervjuerna transkriberades det insamlade materialet vilket sedan skrevs ut på papper för min möjlighet att analysera materialet. Det transkriberade och utskrivna materialet har bearbetats genom tematisk analys.
4.6 Tematisk analys
I det som benämns för analys ingår att ordna, sortera och begripliggöra det material som samlats in vid till exempel intervjuer (Svensson 2011). Teorier kan vid analysarbetet fungera som glasögon genom vilka olika aspekter av materialet blir tydliga och andra aspekter hamnar i periferin. Därigenom är analys av
insamlat material inte en isolerad del av forskningsprocessen (a.a.). Rennstam och Wästerfors (2011) understryker att den kvalitativa analysen kräver kreativitet och fantasi. Detta därför att analysen inte produceras automatiskt utifrån en särskild metod. Analysen kräver att forskaren på ett självständigt sätt bearbetar sitt material och presenterar detta i dialog med befintlig teori (a.a.).
Vid analys av denna undersöknings insamlade material användes analysmetoden tematisk analys. Denna metod beskrivs av Bryman (2011) som en av de vanligaste analysmetoderna inom kvalitativ forskning.Svensson och Ahrne (2011) betonar att det i förhand inte finns någon given ordning, sortering eller begriplighet i empiriskt material. Det är upp till forskaren att skapa detta genom sin analys. Vid tematisk analys skapas denna ordning genom noggrann undersökning av
materialet där återkommande centrala ord och meningar identifieras (Bryman 2011). Utifrån detta skapas empirinära koder vilka sedan kategoriseras in i centrala teorinära teman. För att identifiera koder och teman är det vid analysen viktigt att vara observant inför återkommande ord, meningar eller teman, samt likheter och skillnader i hur informanterna diskuterar olika centrala teman. Vidare framhålls det centralt att vara uppmärksam på återkommande lokala uttryck eller begrepp vilka kan vara knutna till en särskild verksamhet eller profession. Språkliga kopplingar, exempelvis ”på grund av” eller ”därför att” är också en central del av den tematiska analysen. Detta för att språkliga kopplingar kan tyda på bakomliggande faktorer av informanternas svar. Slutligen framhålls även vikten av reflektion över det som inte finns med i materialet, alltså det informanterna inte tagit upp i sina svar (a.a.).
Analysarbetet med denna undersöknings insamlade material utgick från ovanstående arbetssätt. De transkriberade intervjuerna bearbetades upprepade gånger och genom olika färger kodades materialet och återkommande kategorier och teman identifierades. Det framkom ett antal olika kategorier vilka fördes samman till mer övergripande teman; dubbel öppenhet, vägledningsbehov, ansvarskänsla, rollen som kompass och sexualitetens yttringar.
4.7 Forskningsetik
Kvale och Brinkmann (2014) poängterar att den mellanmänskliga interaktionen i intervjusituationer påverkar intervjuundersökningen och den kunskap som produceras med hjälp av intervjuer. Vidare menar författarna att detta innebär att all forskning som involverar intervjuer präglas av etiska aspekter. Etiska
överväganden och riktlinjer är centralt för all forsknings genomförande och kvalité (Vetenskapsrådet 2017). För att vägleda forskare till etiskt riktig forskning och skydda individer som deltar i forskning har Vetenskapsrådet formulerat fyra huvudkrav gällande forskningsetik (Vetenskapsrådet 2017).
Informationskravet innebär att alla individer som berörs av forskning ska få information på ett för dem tillgängligt sätt om forskningens syfte, genomförande och tillvägagångssätt (Bryman 2011; Vetenskapsrådet 2017). Därutöver ska individerna också få vetskap om att allt deltagande bygger på frivillighet och att de har rätt att när helst de önskar avbryta sitt deltagande utan vidare motivering. Nära sammanhängande med informationskravet är kravet om samtycke. Detta krav innebär att ingen forskning får utföras om individen inte samtyckt till att delta. Samtyckeskravet säkerställer därigenom varje individs rätt att själv bestämma över sitt deltagande i forskning (a.a.).
Ovanstående forskningsetiska krav har i denna undersökning beaktats genom att alla deltagande informanter fått ett informationsbrev skickat till sig. Detta informationsbrev innehöll information om undersökningens syfte,
tillvägagångssätt och de etiska krav undersökningen följt. Innehållet i
informationsbrevet och information om frivillighet och samtycke presenterades också både skriftligt och muntligt vid starten av mötena för intervjuerna. Informanterna signerade då också en samtyckesblankett (se bilaga tre).
Vetenskapsrådets tredje krav, konfidentialitetskravet, innebär att alla uppgifter som berör individerna aktuella i forskning ska skyddas från obehöriga
(Vetenskapsrådet 2017). En del av detta krav berör informanternas anonymitet vilken är upp till forskaren att säkerställa. Nyttjandekravet, det fjärde och sista, innebär att allt insamlat material enbart får användas i den aktuella studien utifrån vilken materialet samlats in (a.a.).
Ovanstående forskningsetiska krav har i denna undersökning beaktats genom att inspelningarna av intervjuerna skett med en diktafon utan uppkoppling till internet. För att skydda materialet förvarades diktafonen på ett säkert och låst ställe dit bara jag hade tillgång. Vid transkribering av material var inte datorn uppkopplad till internet, detta för att skydda materialet till dess att det var helt anonymiserat. Konfidentialitet och anonymitet har beaktats både vad gäller deltagande informanter samt de verksamheter de arbetar på. Detta för att ingen utomstående ska kunna identifiera varken individ eller verksamhet. Gällande nyttjandekravet så beaktades detta genom att materialet som samlades in enbart används i denna undersökning. När uppsatsen godkänts kommer allt material att raderas och därmed inte kunna användas igen.
4.8 Förförståelse
Det fenomen vi avser att studera är på förhand präglat av våra uppfattningar och åsikter kring själva fenomenet (Dalen 2007). Dessa uppfattningar och åsikter utgör vår förförståelse, vilken vi tar med oss in i mötet med alla delar av vår forskningsprocess. I undersökningar där intervju är den metod som används
innebär detta att förförståelsen finns med i mötet med informanter och insamlat material. Dessa situationer ställer krav på att forskaren är medveten om sin förförståelse för att få möjlighet att nå förståelse för informantens yttrande och upplevelser. Medvetenhet om den egna förförståelsen innebär vidare att forskaren blir mer känslig inför sitt insamlade material och dess relation till aktuell teori (Dalen 2007).
Min förförståelse inför det valda undersökningsområdet tar sin utgångspunkt i flera års yrkeserfarenhet inom olika LSS-verksamheter. Under dessa år har jag stött på stödbehov kopplat till sexualitet och många gånger haft svårt att veta hur jag på bästa sätt då skulle erbjuda stöd. Det väckte en reflektion över min
yrkesroll och det komplexa i att mitt arbete är en stor del av en annan människas liv.
För att undvika det Dalen (2007) benämner som solidaritetsproblem har jag under hela processen av uppsatsskrivandet medvetet reflekterat över min förförståelse inför området. Vid utformandet av intervjuguiden och vinjetterna var min förförståelse till hjälp, däremot försökte jag förhålla mig mer distanserad till den vid bearbetning och analys av material. Detta för att undvika att resultat och analys blev alltför påverkade och färgade av den förförståelse jag hade med mig in i processen. Kvale och Brinkmann (2014) nämner vikten av intervjuarens förutsättningsmedvetande vilket innebär att intervjuare förhåller sig öppen inför oväntade aspekter eller fenomen istället för att utgå från givna kategorier eller tolkningsscheman. Detta var också en aspekt jag var medveten om och förhöll mig till under arbetet.
4.9 Tillförlitlighet
Inom kvantitativ forskning utgör reliabilitet och validitet centrala
grundkomponenter för en undersöknings kvalité (Bryman 2011). Eftersom kvalitativ forskning inte eftersträvar mätning och statistisk generaliserbarhet på samma sätt som kvantitativ forskning utgör istället begreppet tillförlitlighet en grundkomponent i dessa undersökningars kvalité. Detta motiveras utifrån den centrala del av kvalitativ forskning som utgörs av antagandet att människan konstruerar sin sociala verklighet. Detta innebär vidare att det inte går att direkt tillämpa innebörden av validitets- och reliabilitetskriterierna på kvalitativ forskning, eftersom det inte går att fånga en enda och absolut bild av social verklighet (Bryman 2011; Dalen 2007).
Begreppet tillförlitlighet rymmer fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman 2011). Trovärdighet rymmer resultaten av kvalitativa undersökningars sannolikhet i andras ögon. Vidare beskrivs
trovärdigheten också beroende av forskningens genomförande och huruvida den skett i enlighet med de regler den omges av. Överförbarhet utgörs av resultatens tillämpbarhet på andra liknande sociala kontexter. En undersöknings pålitlighet utgörs av huruvida det finns möjlighet att utföra studien igen vid annat tillfälle och då uppnå samma resultat, detta ställer krav på utförlig beskrivning av samtliga delar av processen. Konfirmering rymmer frågan om huruvida forskaren skulle kunna undvika de egna personliga värderingarna från att påverka undersökningens utförande och resultat skevt (a.a.).
Ambitionen med detta metodavsnitt har varit att så noggrant, öppet och
detta är att stärka denna undersöknings trovärdighet, tillförlitlighet och kvalité. Genom att noggrant redogöra för undersökningens olika delar och i uppsatsens bilagor presentera det material undersökningen utgått ifrån möjliggörs för andra att genomföra en undersökning liknande denna. Eftersom undersökningen utgår från en kvalitativ ansats där material inhämtats genom individuella intervjuer och resultat och analys grundar sig på svar från dessa intervjuer kan svårigheter gällande undersökningens överförbarhet uppstå. Eftersom resultatet i denna undersökning är unikt utifrån deltagande informanter är det sannolikt att svårigheter att uppnå samma resultat kan uppstå. Detta särskilt eftersom
informanternas attityder och föreställningar är subjektiva och kan variera mellan personer, kontexter och tid. Däremot visar undersökningens resultat att attityder och föreställningar bland yrkesverksamma från olika verksamheter innehåller många likheter vilket ger anledning att anta att liknande attityder och
föreställningar kan identifieras även bland yrkesverksamma inom liknande
verksamheter. Det bör dock framhållas att detta enbart är mitt antagande och inget som kan garanteras. Under arbetet med undersökningens olika delar har jag hela tiden försökt hålla mig distanserad från min egen förförståelse och istället tagit utgångspunkt i den litteratur jag bearbetat, detta för att styrka tillförlitlighetens krav på konfirmering.
4.10 Litteratursökning
Litteraturskaffningen utgick dels från Malmö universitets sökmotor Libsearch och databaserna SwePub och ProQ. Aktuella svenska nyckelsökord var sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar, attityder, personal, professionella,
yrkesverksamma, gruppboende, gruppbostäder, yrkesroll, sociala representationer, kvalitativ forskning och sexuella script. Vid sökning med engelska nyckelord användes sökorden sexuality, intellectual disability, staff, care givers,
professionals, attitudes, sexual scripts, group home och staff experiences. Sökorden kombinerades på flera olika sätt för möjligheten till stort urval av litteratur. Vidare användes trunkering vid sökningar med exempelvis nyckelord som sexuality, attitudes och intellectual disability, detta för att möjliggöra träffar där andra ändelser av orden används.
Utöver sökandet i Libsearch, SwePub och ProQ bearbetades även en rad tidigare uppsatser och avhandlingar inom området vilket också gav inspiration till
användbar litteratur.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt presenteras resultatet av det insamlade materialet. Detta utgör grunden för undersökningens analys. Materialet har tematiskt analyserats och kategoriserats utifrån fem teman, vilka presenteras nedan. De teman som identifierats redogörs nedan genom en presentation av materialets resultat med efterföljande teoretisk sammanfattande analys i slutet av varje tema.
Under arbetet med att koda, kategorisera och tematisera materialet framkom bland informanterna återkommande tankar och perspektiv vilka resulterat i
nedanstående teman. Arbetet med att identifiera och ta fram dessa teman har utgått från mig som denna undersöknings författare. Detta bör poängteras då det påverkat arbetet med insamlat material, tematisering, resultatbeskrivning och
