• No results found

“Att titta fotboll på tv är det värsta jag vet” : - En etnografisk studie om den ökande medialiseringen inom fotbollen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Att titta fotboll på tv är det värsta jag vet” : - En etnografisk studie om den ökande medialiseringen inom fotbollen"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

- En etnografisk studie om den ökande medialiseringen inom fotbollen

Daniel Gelang och Julia Billinger

Examensarbete 2021 Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator: Ulrika Sjöberg Handledare: Per Möller Konst, Kultur och Kommunikation (K3)

(2)

Innehållsförteckning

Abstrakt ………....4 English abstract………...5 1. Inledning………....6 1.2 Uppdelning av arbete………....………...…………....6 2. Bakgrund………..….7

3. Syfte och frågeställningar………....….8

3.1 Syfte………...8

3.2 Frågeställningar……….……….8

4. Forskningsöversikt………....9

4.1 Vad är ett fan?………...9

4.1.1 Parasociala teorier………...…9

4.2 Fan-studier inom fotbollen………....10

4.3 Fan-studier, fotboll och Covid-19………...11

4.4. Summering……….……....…...13

5. Teoretiskt perspektiv………..…14

5.1 Medialiseringens centrala perspektiv………...14

5.1.1 Schulz fyra aspekter……….……...15

5.1.2 Mediers formande krafter………...…16

5.2 Individualisering och vardagslivets medialisering ………..…17

5.3 Supportern, fotbollen och medialiseringen……….……....…...18

6. Metod och material………..…...20

6.1 Metod………...…...20

6.1.1 Självreflektion……….………..21

6.1.2 Etnografiska observationer………....……….…21

6.1.3 Kvalitativa intervjuer……….…….…22

6.2 Material………...23

6.2.1 Tabell 1. Intervjupersonerna med kön, ålder och lagtillhörighet………...…....23

6.2.2 Tabell 2. Observerade personer med kön, ålder och lagtillhörighet…………...24

6.2.3 Intervju………....24

6.2.4 Bekvämlighetsurval……….…....25

(3)

6.3.1 Validitet och reliabilitet………...…26

6.4 Etiska aspekter………...…28

6.5 Genomförande………..………..…28

7. Analys………..………...…………..…30

7.1 Förlängning……….………..30

7.1.1 Det digitala matchsnacket………..……….33

7.2 Utbyte………..………...……....……34

7.3 Sammanslagning………..………..38

7.3.1 Sammanslagning 2.0………..……….40

7.4 Anpassning………..…………...……....41

8. Sammanfattning och slutdiskussion………..………...….45

8.1 Sammanfattning………..…...…45

8.1.1 Vilka olika former av medialt engagemang förekommer det bland fans?……...…45

8.1.2 Vilka olika typer av intressen inom fotbollen har den ökade medialisering främjat?………..………...………...45

8.1.3 Vad innebär det för den personliga upplevelsen att behöva vara frånvarande från arenor och andra fysiska samlingsplatser?………..………...…46

8.1.4 Hur använder fans media som ett verktyg för att fortsätta känna sig som en del av fankulturen?………..……...…………....47

8.1.5 Slutsats………..………..……..…..47

8.2 Slutdiskussion av Julia Billinger: Är detta slutet för lokal fotboll?...……….…….…48

8.3 Slutdiskussion av Daniel Gelang: Fotbollen: En realityserie i mängden?…...……..49

9. Referenslista………..………..51

10. Bilagor………....57

(4)

Abstrakt

I den här uppsatsen har vi undersökt fotbollsfansens egna upplevelser under den ökade medialiseringen, som är en process som påskyndats under den pågående pandemin. Vi har genom etnografiska metoder, där halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och etnografiska observationer har varit centrala, försökt uppbringa kunskap kring hur individens egna upplevelser och engagemang förändrats under en tid av ökad medialisering. Genom att applicera Schulz (2004) fyra aspekter av medialisering på vårt material kunde vi se att fankulturen inom fotbollen faktiskt har förändrats som en följd av medialiseringen och pandemin. Denna förändring innebär att nya former av fankulturer har kunnat växa fram och förändrat fansens upplevelser av fotbollen och deras möjligheter till engagemang. Vi kunde se att förändringen som medialiseringen har medfört tagit olika uttryck beroende på om man var ett fan av ett lokalt eller internationellt lag. För majoriteten av de lokala fansen har de tomma läktarna inneburit ett minskat intresse för sitt egna lag men ett ökat intresse för fotbollen i stort, där de stora internationella ligorna och lagen fått den mesta uppmärksamheten. För de internationella fansen har den ökade medialisering inneburit ett ökat medialt intresse för andra internationella lag och spelare utöver sina egna. Vi kunde även se ett utbyte av de känslor man traditionellt förknippar med fotbollsfans som en följd av att intresset förändrats.

Sökord: medialisering, fotboll, fans, fantasy-spel, FPL, media, individ, engagemang,

upplevelser, lokal, internationell, förändring, covid-19, pandemi

Rubrik: “Att titta fotboll på tv är det värsta jag vet” - En etnografisk studie om den ökande

medialiseringen inom fotbollen

Författare: Daniel Gelang och Julia Billinger

Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3)

Fakulteten kultur och samhälle Malmö universitet

Handledare: Per Möller Examinator: Ulrika Sjöberg Vårterminen 2021

(5)

Abstract

In this paper we aim to gain understanding about football fans' own experiences during the increasing mediatization, a process that has been accelerated during the ongoing pandemic. We have through ethnographic methods, where semi structured interviews and ethnographic observations have been central, tried to gain knowledge about how individual experiences and commitments changed during a time of increased mediatization. By applying Schulz (2004) four aspects of mediatization to our gained material, we could see that the fan culture in football has actually changed as a result of the mediatization and pandemic. This change means that new forms of fan cultures have been able to emerge and have changed fans'

experiences of football and their opportunities for commitment. We could see that the changes that meditization has brought about has taken on different expressions depending on whether you were a fan of a local or international team. For the majority of the local fans, the empty stands have meant a reduced interest in their own team but an increased interest in football in general, where the big international leagues and teams have received the most attention. For the international fans, the increased mediatization has meant an increased media interest in other international teams and players than their own. We could also see that many of the feelings we traditionally associated with football fans have changed as a result of the change in interest.

Keywords: mediatization, football, fans, fantasy games, FPL, media, individual,

commitment, experience, local, international, change, covid-19, pandemic.

Heading: “Watching football on TV is the worst thing i know” - An ethnographic study about

the increasing mediatization in football.

Authors: Daniel Gelang and Julia Billinger

Final Exam Project in Media and Communication Studies School of Arts and Communication (K3)

Faculty of Culture and Society Malmö University

Supervisor: Per Möller Examiner: Ulrika Sjöberg Spring of 2021

(6)

1. Inledning

Som fotbollsfan har man behövt möta många motgångar genom åren. Det skulle enligt oss gå att säga att det är just motgångarna som gör fotbollen till vad den är. Vi tror inte det är en överdrift att påstå att för de allra flesta fansen har motgångarna varit betydligt fler än

framgångarna. Trots alla förlorade ligor och finaler, alla förlorade derbyn, nedflyttningar och ekonomiska haverier menar vi att fotbollen och dess fans kanske aldrig mött en större

motgång än den som drabbade dem för lite mer än ett år sedan. Pandemin har hållit fansen borta från arenorna och tillsammans med den ökade medialiseringen utgörs nu ett reellt hot mot fotbollskulturen som vi känner den. De fans som vigt oändliga timmar på diverse läktare, årsmöten och bortaresor har behövt acklimatisera sig till soffan. För vissa har det varit svårare än andra. Även om fansens sånger inte hörs längre så finns de fortfarande kvar. Vi menar, som många andra, att fotboll utan publik inte är fotboll. Men vad är det då egentligen som spelas där på skärmen och vad gör individen med den?

Vi har genom tolv kvalitativa intervjuer och två etnografiska observationstillfällen med totalt fem deltagande personer undersökt hur den ökade medialiseringen förändrat fotbollsfansen upplevelser och engagemang. I detta arbete kommer ni att få ta del av deras livsvärld och få insikt i hur det är att vara fotbollsfan under en helt medialiserad fotbollsvärld.

1.2 Uppdelning av arbete

I arbetets uppstartsfas delade vi upp arbetet så det skulle vara jämnt fördelat. Vi märkte dock snabbt att det inte var särskilt effektivt och att vi gynnades av att skriva mer tillsammans. Genom ständiga diskussioner och samtal har vi gemensamt skapat detta arbete där båda har bidragit lika mycket. Det enda som har skrivits separat är slutdiskussionerna i kapitel 8. De tolv intervjuerna och två observationerna har delats upp jämt med sex intervjuer var och en varsin observation.

(7)

2. Bakgrund

Den rådande covid-19 pandemin har medfört stora förändringar för nästintill alla i dagens samhälle och fotbollen är inget undantag. De arenor som tidigare varit fotbollens stora

samlingsplatser där tusentals supportrar samlats för att följa och stötta sina respektive lag står nu tomma och har helt bytts ut mot diverse skärmar i supporterns hem. Den ökade

medialiseringen inom fotbollen går dock inte att helt tillskriva pandemin, även om den såklart ställt medialiseringen på sin spets, utan fotbollen har under en längre tid utvecklats i takt med såväl en intensifierad globalisering som medialisering. Fotbollsjournalisten Johanna Frändén (2021) beskriver bland annat hur den ekonomiska utvecklingen, som enligt oss går hand i hand med medialiseringen, gjort att många fans inte längre har råd med säsongsbiljetter, att fotbollen nu är helt genomkommersialiserad, att transfersummorna blivit absurda samt att spelarna möjligen börjat tappa kontakt med verkligheten. Fränden (2021) nämner även att de olika tv-spelen samt dream team och fantasy-spelen förändrat fotbollen från en lagsport där spelare kämpar tillsammans till någon slags individuell extremsport. Slår vi ihop dessa faktorer med de restriktionerna som pandemin medfört anser vi att det inte skulle vara till någon större förvåning om restriktionerna varit den sista droppen som fick fotbollsfansens bägare att rinna över och om intresset, engagemanget och gemenskapen som fotbollsfansen känt under generationer dalat. Även fotbollsjournalisten Simon Bank (2020) har en dystopisk tro på fotbollen och menar att den fotbollen vi nu ser inte längre går att älska och ifrågasätter om fotboll utan publik verkligen är fotboll. Det finns dock uppgifter som gör gällande att fotbollsfansen inte alls gett upp hoppet om fotbollen än. Svensk Elitfotboll (2021) publicerade till exempel den glädjande uppgiften att intresset för både Allsvenskan och Superettan ökat markant under pandemin då Allsvenskans medievärde i både print och webb ökat med strax över 50% och Superettans dito ökat med med strax över 30%. Intresset verkar inte bara gälla för de svenska proffsligorna utan de stora ligorna ute i europa som exempelvis Premier League och Bundesliga slår även de tittarrekord under pandemin (Karlsson, 2020; Grefve, 2020). Vi menar dock att det trots detta fortfarande råder stora tvivel kring hur en helt medialiserad fotboll har påverkat fansen under den här svåra perioden. Den här uppsatsen fokuserar på att förstå fotbollsfans i en medialiserad kultur. Genom att undersöka individuella fans engagemang och upplevelser hoppas vi kunna finna kunskap om fankulturens utveckling under den ökade medialiseringen som intensifierats under den rådande pandemin.

(8)

3. Syfte och frågeställningar

Fotbollen har aldrig varit så medialt tillgänglig som den är just nu. Samtidigt har den kanske aldrig varit fysiskt längre bort. Många av de lokala aspekterna inom fotbollen håller på att ebbas ut och ersättas av det globala, eller som Hepp (2012) förklarar det: det translokala. Fansen är idag inte längre geografiskt bundna utan kan röra sig fritt i sitt supporterskap samt uppleva och engagera sig i fotbollsklubbar världen över. Vi ser detta som en stor möjlighet men menar samtidigt att det bidragit till stora förändringar inom fankulturen, speciellt under den rådande pandemin. I den här uppsatsen har vi för avsikt att försöka undersöka vad den ökade medialiseringen, som ställts på sin spets av den rådande pandemin, haft för effekt på fotbollsfansen engagemang och upplevelser. Vi vill genom kvalitativa intervjuer och

etnografiska observationer utforska hur fansen egna upplevelser och engagemang förändrats under denna påfrestning.

Vi menar att vår studie kan bidra till ökad kunskap om medialiseringen inom fotbollen och vilken effekt den har på fankulturen. Medialiseringsbegreppet är i ständig diskussion och utveckling. Vår studie aktualiseras särskilt eftersom att vi just nu befinner oss i en pandemi där medialiseringen har påskyndats och där fans behövt acklimatisera sig till den rådande situationen.

3.1 Syfte

Syftet är att genom etnografiska metoder skapa ökad förståelse kring fotbollsfans individuella upplevelser och engagemang under den ökade medialiseringen.

3.2 Frågeställningar

- Vilka olika former av medialt engagemang förekommer det bland fans?

- Vilka olika typer av intressen inom fotbollen har den ökade medialisering främjat och vad betyder det för fansens upplevelser och engagemang?

- Vad innebär det för den personliga upplevelsen att behöva vara frånvarande från arenor och andra fysiska samlingsplatser?

- Hur använder fans media som ett verktyg för att fortsätta känna sig som en del av fankulturen under pandemin och vad har det fått för effekt på upplevelser och engagemang?

(9)

4. Forskningsöversikt

I den här forskningsöversikten kommer vi att börja med att gå igenom vad ett fan är samt försöka ge en så allomfattande bild av hur forskare undersökt fans i förhållande till fotboll, både innan och under den rådande pandemin. Vi kommer att ta upp den forskning som vi menar kan bidra till vår undersökning samt även diskutera varför parasociala teorier är relevant när man ämnar att undersöka fotbollsfans.

4.1 Vad är ett fan?

Enligt medieforskarna Ross och Nightingale (2003: 122) är själva ordet “fan”, som har sitt ursprung i det engelska ordet “fanatic” (fanatiker), en ständig påminnelse om hur fanet ofta demoniseras i populärkulturen och har betraktats som både avvikande och hysterisk. Detta är sannerligen något som även gäller för fotbollsfans. Poulton (2005: 28) som forskar om fankulturer och våld inom fotboll beskriver bland annat hur media både konstruerat och försvarat den simplifierade bilden av engelska fotbollsfans som våldsamma huliganer med ölmagar, rakade huvuden och tatueringar. Hur definierar man då ett fan? Enligt den

amerikanske medievetaren och professorn Henry Jenkins (2012), som av många anses vara en av fan-studiernas grundare (Ford, 2014; Bennet, 2014), är ett fan en individ som vidhåller en passionerad koppling till populära medier, identifierar sig genom sitt engagemang till

innehållet samt upplever social tillhörighet kring delad smak och preferens. 4.1.1 Parasociala teorier

Eftersom att fanet ansetts som både avvikande och hysteriskt i populärkulturen har Groszman (2020) föreslagit att forskare inom fan-studier bör inkludera parasociala teorier för att få en mer nyanserad bild i studierna om fans. Det finns två olika typer av parasociala termer som forskare inom fan-studier bör ta hänsyn till enligt Groszman (2020) och dessa är parasociala interaktioner och parasociala relationer. Enligt medieforskaren Kurtin m.fl. (2019) beskrivs parasociala interaktioner som illusioner där medieanvändare tolkar skärmbilder som personer till vilka de responderar socialt samt uppfattar detta som ett personligt och ömsesidigt möte. Parasociala relationer beskrivs som ett sätt att över tid forma emotionella band med

media-figurer genom att få en uppfattning om deras karaktär och personliga egenskaper. Groszman (2020) har i sin studie undersökt hur K-popfans kunnat upprätthålla goda relationer med sina idoler, trots att de inte kunnat träffats i det verkliga livet, genom parasociala

(10)

relationer och menar att det har med det öppna och ärliga innehållet i kommunikationen från artisterna själva som gjort detta möjligt.

4.2 Fan-studier inom fotbollen

Historiskt sett har fans till olika fotbollsklubbar haft tydliga kopplingar till den by, stad, område eller land som fotbollsklubben representerat och under industrialiseringen sågs fotbollsklubben som en symbol över det kringliggande lokalsamhället (McLaughlin &

McGillivray, 2018: 30). För supportrar var klubben under denna tiden en viktig personlig och kollektiv identitetsskapare och något som cementerade sociala och familjära relationer i sitt geografiska område (ibid: 30). Hinck (2018: 106) menar dock att fans idag inte behöver ha en lokal koppling till sitt favoritlag och pekar bland annat på det faktumet att matcher sedan 1950-talet börjat sändas på både nationell och internationell tv, något som Hinck menar varit en stor bidragande orsak till att fotbollen nu globaliserats. Ett svenskt exempel på detta är hur SvT-programmet “Tipsextra” som sändes mellan 1969-1995 format tusentals svenskar till att bli fans av engelska fotbollsklubbar (Engberg 2019). De nya medierna som fansen idag använder för att följa sina favoritlag erbjuder möjligheter för fans att uttrycka sitt stöd till sitt lag på andra sätt som exempelvis i fantasy-ligor och bloggar. Expansionen av nya medier har dessutom gjort att supportrar från olika länder kan mötas över ett gemensamt intresse och expandera deras nätverk. Denna utveckling har förändrat sportupplevelsen för fans och ger tillfälle för varje individuellt fan att skapa sitt egna förhållande till laget den håller på (Gantz & Lewis, 2014). Vi menar dock att den ökade medialiseringen och globaliseringen inte bara medför positiva effekter på fotbollen och dess fans. Forskaren inom professionell lagidrotts ekonomi Kringstad m.fl. (2018) menar i sin forskning om norsk fotboll att de kan se tendenser till att norska fotbollsfans håller på att ersätta den lokala fotbollen och aktiviteter som att besöka det lokala lagets arenan med att titta på fotboll från de fem största europeiska ligorna via diverse skärmar. Det är dock inte bara själva sändningen av fotbollsmatcher som förändrat fankulturer i dagens globaliserade fotbollsfamilj. Kommunikationsprofessorn Ashley Hinck (2018) förklarar att forskning som är gjord kring amerikaners supporterskap till

fotbollsklubbar ökat markant genom tv-spelen “FIFA” och “Let's Play-videos” (som är streaming-videos på andra som spelar tv-spel) och slår fast att “For football fans, football culture happens in video-games and in online videos as much as on the pitch.” (Ibid: 107). Eftersom att fotbollen numera existerar lika mycket i olika medier som på arenan där matcherna spelas har även studierna om dess fans i mångt och mycket förflyttats till hur

(11)

klubbar och fans använder sig utav media för att bibehålla/öka upplevelser och engagemang. Enligt Vale och Fernandes (2017) har bland annat sociala medier förändrat hur supportrar engagerar sig i sina idrottslag, utövare och med andra fans. De menar även att sociala mediers popularitet bidragit till att idrottsklubbar investerat allt mer tid och resurser för att öka

online-engagemanget hos sina fans. Dock menar Vale och Fernandes (2017) att många klubbar fortfarande kämpar med dilemmat att vilja ha kontroll över sitt varumärke samtidigt som de vill bygga en engagerande närvaro hos sitt fan community. Deras studie ger även förslag på hur klubbar kan behålla lojala fans genom att trigga deras önskade

tillfredsställelser. Även om det största fokuset i denna studien ligger på hur klubbar bör agera för att behålla sina fans engagerade och inte hur fansen själva agerar för att behålla sitt engagemang menar vi att de nämner en del intressanta aspekter. Det faktumet att klubbar har svårt att kontrollera varumärket när de inkluderar fans och slutsatsen att klubbar bör titta närmare på fansens tillfredställelser är även relevant för vår studie. Även forskarna i internationella relationer inom sport Michailidou m.fl. (2018) menar att idrottsklubbar i allmänhet och fotbollsklubbar i synnerhet börjat använda sociala medier mer och mer som ett sätt att bygga starka relationer med publiken och drar slutsatsen att sociala medier kan vara ett användbart verktyg för att nå ut till publiken. I denna studien kommer Michailidou m.fl. (2018) även fram till slutsatsen att sociala medier otvivelaktigt är ett utmärkt sätt för fans att ha direktkontakt med sitt lag, känna sig delaktig samt att fansen på sociala medier utgör en nyckelkomponent i beslutsfattningar. Vi menar att detta är intressant eftersom att vi uppfattar den kommunikation som kommer från fotbollsklubbarna (och de större

supporterföreningarnas) sociala medier-konton i regel alltid är envägskommunikation där fans varken kan få kontakt med någon från klubben eller vara delaktig i några beslut.

4.3 Fan-studier, fotboll och Covid-19

Som vi kunnat slå fast har media generellt och sociala medier i synnerhet blivit en allt mer viktig fråga för fotbollsklubbar runt om i världen. Det finns idag inte en enda klubb i de fyra största ligorna i Europa som inte har egna konton på Facebook, Twitter och Instagram (Aichner 2019). När den rådande pandemin slog till mot Europa fick samtliga ligor, förutom den belarusiska ligan, temporärt ställas in. När ligorna väl kunde återupptas fanns det inte längre någon publik på läktarna, förutom i vissa enstaka ligor och fall där det fanns extremt begränsad publik. De fans som både innan, under och efter matcher brukade samlas blev helt förpassade till att följa sina lag via media. López-Carril och Anagnostopoulos som är

(12)

pandemin spelat en stor roll, kommit att spela en allt mer betydande roll för fansen i syftet att hålla kontakten med sina respektive klubbar under pandemin. López-Carril och

Anagnostopoulos (2020) menar att varje kris erbjuder möjligheter att omdefiniera de prioriteringar som finns inom organisationen och har i sin studie undersökt hur och om klubbar tar socialt ansvar samt hur det bland annat påverkat dem att skapa nya fans. De flesta studierna som rör fotbollsfansen under den rådande pandemin handlar precis som

López-Carril och Anagnostopoulos studie om hur klubbar blivit påverkade eller hur de bör agera för att behålla /skapa nya fans men det finns undantag. Majumdar och Naha (2020) forskning handlar om hur pandemin öppnat upp för fansen att vara kreativa under pandemin. De menar att pandemin medfört en möjlighet för samhället att reformera sportupplevelsen genom att ge fans mer frihet i att uttrycka sitt engagemang i allt från sociala medier till stora tv-sändningar (Ibid: 1098).

Det är inte bara klubbarna som under denna globala kris försöker behålla och engagera sina fans via sociala medier. I dagens fotbollsvärld är individuella utövare som exempelvis spelare och tränare minst lika viktiga för många fans som själva klubbarna. Tittar man endast på hur många följare utövare har jämfört med de klubbar de representerar blir detta tydligt då till exempel Lionel Messi har ca. 180 miljoner och Cristiano Ronaldo har ca. 260 miljoner följare medan Barcelona FC har ca. 90 miljoner följare och Juventus FC har ca. 46 miljoner följare. Assisterande professorn i digital marknadsföring och sportverksamhet Yiran Su m.fl. (2020) menar att det trots sin relevans endast är på senare tid som forskare börjat analysera

användandet av TikTok i sport och utforskar bland annat hur idrottare använder TikTok för att engagera sina fans under pandemin. I studien konstateras det att TikTok’s lekfulla och

underhållande natur kunnat fylla en del av de tomrum som uppstått under pandemin för många unga medieanvändande fans. Även om vi tror att TikTok kan vara ett bra

tillvägagångssätt för att engagera unga fans både under och efter pandemin menar vi dock att det fortfarande är tveksamt och oklart huruvida innehållet i atleters TikTok-videos har kunnat fylla det tomrummet som uppstått hos de individer som brukar samlas och gå på matcher. Professorn i sociala medier, socialt kapital och fotboll Fenton m.fl. (2021) menar dessutom att de strategier som fotbollsklubbars sociala medie-avdelningar använt sig utav i syfte att få en bredare fanskara rent geografiskt stört och upprört de lokala fansen. Det är möjligt att de individer som framförallt engagerar sig i samt är fans av utövare som Messi och Ronaldo inte är lika lokalt förankrade som fans av fotbollsklubbar men vi menar dock att den lokala

(13)

patriotismen hos många fotbollsfans är stark och bör därför också tas i beaktning i undersökningar av fans.

4.4 Summering

I den här forskningsöversikten har vi först gått igenom vad fan-studier är samt varför begrepp som parasociala relationer kan vara relevanta för studier kring fotbollen och dess fans under den ökade medialiseringen. Vi menar dessutom att parasociala relationer under pandemin möjligen är ännu mer relevant då fansens uppbyggnad och bibehållning av intresse och engagemang till stor del endast kan ske via media. Vi har sedan gått igenom hur forskningen sett ut både innan och under den rådande covid-19 pandemin och tagit upp de aspekter vi tycker är intressant för vidare forskning. Vi har påvisat genom tidigare forskning att olika medietekniker som sociala medier, online-videos, tv-spel och fantasyspel nu spelar en ännu större roll i skapandet och bibehållandet av fans och vi menar att det tyder på att det behövs mer forskning kring hur fansen använder media för att bibehålla upplevelsen och känna gemenskap med andra fans. Vi har även påvisat att forskning kring fotbollen och dess fans både innan och under pandemin till stora delar handlat om klubbarnas

varumärkesuppbyggnad och hur fotbollsklubbar bör agera i media för att nå ut till och skaffa sig fler fans samt hur de i många fall ser på deras fans som endast potentiella konsumenter. Vi har även genom tidigare forskning förstått att klubbar som fokuserat på globalisering kunnat nå ut till fler fans men under den tiden tappat den lokala känslan som präglat fotbollsfansen i generationer. För oss är fotbollsfans något mycket större och viktigare än bara konsumenter och vi menar att det behövs mer forskning kring hur fansen som individer använder och agerar i media för att känna gemenskap med andra fans samt bibehålla intresse och

(14)

5. Teoretiskt perspektiv

Medialisering som begrepp används i flera sammanhang av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap när de försöker definiera vilken betydelse media kan ha i olika delar av samhället. I diskussioner om vilket inflytande media har på samhälle och kultur tar medialiseringsbegreppet en stor plats. Det finns däremot inte en ensam definition av

begreppet och medieforskare är långt ifrån överens om begreppets innebörd. För att kunna använda medialisering som ett sätt att förstå samhällsfenomen anser vi att det är viktigt att lyfta olika tolkningar av begreppet och positionera vår studie till en av tolkningarna. Därför kommer vi i detta kapitel diskutera de mest utbredda tolkningarna av

medialiseringsbegreppet, lyfta andra viktiga begrepp relaterade till medialisering och medialiseringen inom fotboll för att sedan kunna positionera oss.

5.1 Medialiseringens centrala perspektiv

Medialiseringsbegreppet är komplext och kan appliceras på flera delar av samhället. Hjarvard (2008: 106) ger en kort historisk överblick där han menar att en av de tidigaste definitionerna av medialisering kom från medieforskaren Kent Asp år 1986. Asp använde begreppet på politikens värld där han diskuterade mediers inverkan på politisk kommunikation. Hjarvard (Ibid: 106) tar även upp en tidig definition av medialiseringen som gavs av sociologen Gudmund Hernes där Hernes utan att nämna medialisering beskriver ett samhället som är media-vridet, att media har en stor påverkan på sociala institutioner och relationen mellan dem. Hjarvard menar att teorin bygger på samma premisser som medialiseringen bara det att begreppet medialisering inte hade etablerats vid den tid Hernes presenterade teorin om ett media-vridet samhället. Medialiseringsbegreppets innebörd och omfattning diskuteras ännu idag. Det finns en grundförståelse som de flesta forskare inom fältet är överens om, den förståelsen är att medialisering handlar om att försöka fånga den process som finns i det långsiktiga och ömsesidiga förhållandet mellan förändring inom media samt sociala och kulturella förändringar (Hepp, Hjarvard & Lundby, 2010: 225). Hepp m.fl. beskriver begreppet som sprunget ur två tidigare teoribildningar, medium-teorin och effektforskning (Ibid: 223). De båda har på olika sätt haft fokus på medias inflytande på sociala och kulturella förändringsprocesser. Medialisering är ett försök att utifrån vad det tidigare forskats inom istället se medias inflytande på ett mer komplext sätt där olika aspekter av hur media och innehållet influerar andra områden i samhället och kulturen. Hepp (2014: 51) menar att det

(15)

går att urskilja två tydliga inriktningar inom medialiseringsteorin, en institutionell och en sociokulturell. Den sociokulturella inriktningen betonar hur media influerar uppfattningar av individers verklighet. Inom den sociokulturella inriktningen ses media framförallt som ett verktyg för kommunikation (Ibid: 58). Enligt Hepp (Ibid: 51) vill medialiseringen inom denna inriktning lägga vikt på processen av kommunikation i en sociokulturell verklighet.

Inriktningen fokuserar på processer inom medier, hur de framställs samt vilket inflytande de kan ha i samhället. Den institutionella inriktningen ser media som en självständig institution med egna regler (Ibid: 51). Medialiseringen syftar inom detta fält till att olika system eller sociala fält, som till exempel politik eller religion, har behövt anpassa sig till institutionens regler. Dessa regler beskrivs ofta som “medias logik”. Aktörer utanför media måste anpassa sig till medias logik om de vill vara en del av en mediekultur eller ett mediesamhälle (Ibid: 51). Vi kommer applicera ett institutionellt synsätt på vår studie om individers intresse och engagemang. Det gör vi då vi anser att fotbollen och fankulturen kring fotbollen under pandemin i princip endast existerar inom media, vilket har gjort att fansen behövt anpassa sig till medias logik för att kunna fortsätta vara en del av fankulturen. Vi menar att de olika intressena, de mediala engagemanget och den förändrade upplevelsen som pandemin skapat och som vi i denna uppsats ämnar att undersöka i grund och botten är en slags anpassning till medias logik från fansen.

5.1.1 Schulz fyra aspekter

Inom den institutionella traditionen hittar vi kommunikationsvetaren Winfried Schulz (2004: 87) som lyfter fram medialisering som ett analytiskt verktyg. Han tar upp fyra aspekter av den process inom sociala förändringar där media spelar en stor roll. Dessa är förlängning, utbyte, sammanslagning och anpassning. Vi kommer här att ge exempel från fotbollsvärlden för att beskriva Schulz aspekter. Den första, förlängning, menar Schulz (2004: 88) innebär att de nya teknologierna har gjort att den mänskliga kommunikationen har gått förbi de naturliga

gränserna. Kommunikationen är inte längre bunden till en plats eller tid utan förlängs till en ny sorts dimension av kommunikation. Detta kan man exempelvis se i sociala medier och forum där fotbollsfans från hela världen diskuterar en match ihop eller möjligheten att kunna se flera olika internationella ligor. Utbyte handlar om att media har ersatt sociala aktiviteter och institutioner. Schulz (2004: 88-89) menar att det sociala nu sker i form av medierad kommunikation istället. Ett enkelt exempel skulle kunna vara att ungdomar förr träffades och spelade fotboll ihop medan de nu har möjligheten att istället sitta hemma och spela FIFA tillsammans. Det är i grund och botten samma aktivitet fast det nu finns möjlighet att göra den

(16)

via media istället. Den tredje aspekten är sammanslagning. Schulz (2004: 89) beskriver sammanslagning som att aktiviteter relaterade till media och aktiviteter inte relaterade till media har slagits ihop och att gränsen mellan dem har suddats ut. Ett exempel på detta är när fans går och kollar på fotboll har majoriteten med sig sin mobiltelefon och samtidigt som de ser matchen kan de twittra om den. Till sist nämner Schulz (2004: 89-90) anpassning som handlar om att media har tagit sig in i flertalet sfärer vilket gör att dessa sfärer behöver anpassa sig till mediernas logik. Detta har i princip påverkat alla delar av fotbollen.

Exempelvis sänds fotboll på TV och matchtider har anpassats till bästa sändningstider och reklam på arenor samt i sändningar har gjort att fotbollen behövt anpassa sig efter medias logik. En annan form av anpassning kan vara att fotbollsspelarna idag är alla “medietränade”, vilket betyder att de inte alltid säger exakt vad de tycker utan att de har har behövt anpassa hur de uttrycker sig beroende på situationen.

5.1.2 Mediers formande krafter

I takt med att medialiseringen har blivit ett allt mer centralt begrepp så anser Hepp (2012: 1) att behovet för ett kritiskt perspektiv på medieteknologier inom medialiseringen har ökat. Detta kan göras genom att blanda in medieteknologi i en teori av kommunikativa handlingar. Genom att göra detta kan vi förstå medias institutionella och teknologiska egenskaper som “formande krafter” (moulding forces) av kommunikativa handlingar och använda dem i forskningen av medialiseringsprocessen. De kvalitativa aspekterna av medialisering menar Hepp (2012: 14) nås genom konceptet om medias formande krafter. Teorin bygger på att media utövar en press på hur vi kommunicerar och bidrar därmed till att forma hur och när vi använder media. Exempelvis ger mobilen möjligheten att kunna ha kontakt med vem som helst var som helst, men den skapar även en sorts press på individen att bibehålla den kontakten. Detta blir endast konkret genom olika former av kommunikation och är inte en direkt effekt av medier. Därför bygger konceptet på att alla medier har olika egenskaper som behövs tas hänsyn till när man undersöker frågor om förändringar i kommunikation.

Hur mediernas formande krafter tar uttryck beror på vilken slags kommunikation det handlar om. Hepp (2012: 21) identifierar i det här fallet en systematisering av fyra grundläggande typer av kommunikation. Den första är den direkta kommunikationen, vilket betyder de direkta konversationerna mellan personer. Sedan tar han upp ömsesidig kommunikation i media som handlar om en digital personlig kommunikation via exempelvis en chatt på mobilen. Den tredje kommunikationstypen är kommunikation producerat av media som

(17)

exempelvis masskommunikationen inom TV, tidningar och radio. Till sist kommer virtuell kommunikation i media där individen kommunicerar med intelligenta och interaktiva system som robotar och TV-spel. Den direkta kommunikationen har en gemensam referenspunkt i tid och plats vilket gör den mer lokal. De andra typerna av kommunikation menar Hepp (2012: 22) öppnar upp möjligheten för en translokal kontakt utan fysisk rörelse där det vardagliga samtalet har kunnat röra sig förbi det lokala. Ömsesidig kommunikation i media skapar en translokal kontakt eftersom individer använder teknik som gör det möjligt att agera utanför en speciell tid eller plats. Möjligheten för translokal kommunikation innebär däremot en

minskning i den symboliska meningen av en lokal kommunikation. Kommunikation producerat av media skapar också en sorts translokal kontakt men på ett annat sätt. Den kommunicerar inte till någon specifik person utan istället till en obegränsad publik där möjligheterna till kontakt är oändliga (Hepp, 2012: 23). Medialiseringen i de olika

kommunikationstyper handlar enligt Hepp (2013: 68) om den process där de olika typerna av kommunikation går in i diverse områden av samhället. Hepp (Ibid: 68) menar att det är viktigt att se närmare på dessa områden i samhället för att kunna se vilken form av kommunikation som uppstår och hur de formande krafterna utvecklas utifrån kommunikationen.

5.2 Individualisering och vardagslivets medialisering

De aspekter som vi har diskuterat hittills berör i första hand medialiseringen på samhällsnivå. Vi menar att vi även behöver se medialiseringen på en individnivå för att förstå hur

medialiseringen formar individens vardag. I en rapport av Anne Kaun och Karin Fast (2014: 13) beskriver de medialiseringen i vardagslivet som ett specifikt område där kulturella processer formas och får mening av individer. Vardagen utgörs av upplevelser som är

konkreta och rutinmässiga. Kaun (2014: 45) pekar i en annan del av rapporten ut tre relevanta aspekter kring medialiseringen i vardagslivet som är: identitet, vanor och plats/rum. De hänger ihop med varandra, där exempelvis identitet kan formas genom vanor som tar plats i en specifik tid eller plats. Det som är aktuellt för oss är främst aspekten av plats/rum där Kaun (2014: 56) nämner flertalet tidigare studier som har undersökt den rumsliga förlängningen av vardagslivet genom nya former av kommunikation. Människor blir allt mindre bundna till en specifik plats vilket skapar nya möjligheter i vardagen. Kaun (2014: 55) tar även upp ett annat perspektiv som diskuterar plats/rum kopplat till globaliseringen. Det perspektivet bygger på att plats/rum har förändrat struktur och skapat en ny transnationell media som binder det lokala vardagslivet till det regionala, nationella och det globala.

(18)

En annan syn på vad den rumsliga aspekten mellan individ och medialiseringen tar för uttryck ges av Hjarvard (2008: 129). Den synen bygger på att medialiseringen har skapat en

virtualisering av sociala institutioner. Tidigare var institutioner bundna till specifika platser, utbildning var exempelvis bunden till skolor och konst var begränsad till museum och gallerier. Tack vare att dessa institutioner har virtualiseras så behöver de inte längre vara bundna till en plats. Att inte behöva vara bunden till en tid eller plats kan liknas med Schulz (2004) aspekt om förlängning men det som är intressant med virtualiseringen är att Hjarvard (2008) tar ner den på en mikronivå och drar liknelser med individen, familjen och

vardagslivet. Han menar att tidningar, TV och radio bland annat fört in politiken i hemmet. Detta ser Hjarvard (2008: 129) som positivt i den bemärkelse att det kan berika familjelivet och skapa nya alternativ till jobb och mycket annat. Men han ser även en negativ sida av det som innebär att individen kan vara hemma fysiskt men mentalt är den någon annanstans vilket kan påverka familjedynamiken. Ett resultat av virtualiseringen menar Hjarvard (2008: 129) är att individen har fått ta mer ansvar. Det är upp till individen att bestämma vart den ska vara och att sedan kunna anpassa sig utifrån situationer baserat på hur den vill att personer i ens närhet ska påverkas. Hjarvard (2008: 130-131) diskuterar även vilken roll individualiseringen har i medialiseringen och hur det förhåller sig till en mer självstyrande individ. Han menar att media har en stor roll i hur kommunikationen är konstruerad och hur den tar uttryck i olika delar av samhället. Medialiseringen främjar enligt Hjarvard (Ibid: 130-131)

individualiseringen på olika nivåer, exempelvis har interaktivitet inom media ökat där man kan kommunicera i mindre grupper på spel online, chattrum och bloggar.

5.3 Supportern, fotbollen och medialiseringen

Vi har i detta avsnitt redogjort för de delar av medialiseringsbegreppet som vi anser är viktigast för vår studie. Medialiseringsbegreppet är omfattande och kan variera beroende på situation. Därför valde vi ut de mest relevanta perspektiven som kan hjälpa oss att besvara vårt syfte och frågeställningar. De perspektiv och teorier vi har redogjort för ovan kommer från olika grenar av medialiseringen, vi menar att det är viktigt att se olika sidor av begreppet för att förstå helheten. Eftersom att vi anser att fansen under den rådande pandemin behövt anpassa sig till medias logik och att det i förlängningen förändrat fansen engagemang och upplevelser har vi valt att utgå från den institutionella inriktningen av medialisering. Då vår studie fokuserar på den enskilde individens upplevelser använder vi de valda teorierna och sätter de i förhållande till individen. I medialiseringen har vi identifierat andra relevanta begrepp som vi nämnt i detta avsnitt och kommer ta med oss vidare till analysen, de är

(19)

individualisering, globalisering och translokalitet. Vi har valt att använda dessa begrepp inte som huvudteorier men för att visa att medialiseringen kan gå in i flera processer i samhället. Schulz (2004) fyra aspekter kommer vara central i vår studie och vi ämnar att applicera dessa aspekter på en individnivå. Vi har avsikten att använda aspekterna för att förhoppningsvis kunna säga något om hur individen kommunicerar med andra fans samt hur det förändrat fansens upplevelser och engagemang. Schulz diskussion om förlängning menar att

kommunikationen inte längre är bunden till en tid eller plats, detta går att likna med det Kaun diskuterar om förlängning. Även om de är lika tar Kaun det på en annan nivå där hennes fokus ligger på hur förlängningen visar sig för individen i vardagslivet och hur det kan påverka den delen av individens liv. I Hepps formande krafter tar han upp flera olika former av kommunikation som vi känner är användbara för att se hur fans använder kommunikation för att visa sitt supporterskap. Hepp tar även upp en translokalitet vars innebörd påminner om det Kaun presenterar som transnationell media. Båda bygger på att individen kan agera inom media oberoende av tid och plats. Det perspektiv som Kaun ger om en transnationell media är relevant för vår studie då den menar att individens och därmed även fansens vardag har förändrats som en konsekvens av globaliseringen. Vardagen är inte enbart bunden till det lokala utan kan även gå utanför gränserna till det nationella och internationella. Till sist ser vi Hjarvards teori om virtualiseringen som ett komplement till de andra perspektiven då den mer tar upp individualiseringen och en självständig individ vilket har lett till ökad interaktivitet. Detta kan innebära att fansen själv bestämmer hur den vill uttrycka sitt supporterskap på media och kan ta till sig andra former av kommunikation för att hitta nya sätt att uttrycka sig.

(20)

6. Metod och material

I detta avsnitt redogör vi för vårt val av metod och empiriskt material. Vi

för även en diskussion om studiens validitet och en etisk diskussion kring vår valda metod. Eftersom vi vill förstå sociala fenomen utifrån individens egna perspektiv och beskriva världen som individen upplever den har vår metod varit kvalitativ. När man söker kvalitativ kunskap är det vanligt att forskare använder sig utav ett fenomenologiskt förhållningssätt (Kvale och Brinkmann, 2014: 44). Kvale och Brinkmann (Ibid: 46) har utvecklat tolv aspekter som karaktäriserar det fenomenologiska perspektivet Vi har valt att fokusera på de aspekterna av fenomenologin som vi menar är relevanta för vår studie. De aspekter som vi valde att i beaktning är: Livsvärld, som handlar om att förstå individers levda vardagsvärld; det kvalitativa, vars fokus ligger på att erhålla nyanserade beskrivningar av det kvalitativa i individens livsvärld; förändring, vilket innebär att forskaren hjälper individen att upptäcka nya aspekter och teman i den upplevda världen samt fokusering, som innebär att vi i våra intervjuer inte använder oss av standardiserade frågor utan istället försöker leda

intervjupersoner in i specifika teman genom diskussion (Ibid: 46-48). Kvale och Brinkmann (Ibid: 46) menar att dessa aspekter lämpar sig bäst för den kvalitativa forskningsintervjun men vi menar att de aspekter vi valt ut genomsyrat hela vår metod.

De finns enligt medieforskaren Baym (2006: 80) två extremer i synen på kvalitativ forskning. Det finns de som menar att all kvalitativ forskning är ogiltig eftersom att den anses vara mjuk och bygga på antaganden. På den andra sidan spektrat finns de som menar att all kvalitativ forskning borde vara giltig eftersom att ingenting som är subjektivt kan vara fel. Eftersom att en majoritet av de tidigare studierna som inkluderat fotbollsfans under pandemin handlat om hur klubbar bör agera för att bibehålla och/eller införskaffa sig nya fans där de behandlat fans som konsumenter i olika statistikprogram ville vi ta en mer kvalitativ riktning i vår

undersökning.

6.1 Metoder

Vi delade in vår materialinsamling i tre olika faser. Vi inledde med en självreflektion för att sedan utföra etnografiska observationer och avslutade med att utföra kvalitativa intervjuer. Vi hade till en början endast tänkt att utföra kvalitativa intervjuer men upplevde svårigheter med att identifiera fokusområden till intervjuguiden. Vi valde därför att implementera en inledande

(21)

självreflekterande fas samt ett antal etnografiska observationer som skulle hjälpa oss att få insikt och lokalisera viktiga aspekter som vi kunde ta med oss in i intervjudelen. Vi ansåg dock att vissa av observationerna gav ett så intressant resultat att vi även kunde använda oss av dem i analysen.

6.1.1 Självreflektion

Eftersom att vi båda är fotbollsfans och tillhör den målgrupp som vi avser att undersöka valde vi att börja med en kortare självreflektion innan vi utförde våra etnografiska observationer och intervjuer. Vi valde att börja med att skriva ner olika viktiga händelser i vårt liv kopplat till fotboll och vårt egna supporterskap. Vi reflekterade sedan över varför dessa händelser betytt mycket för oss och vilka aspekter som är viktigast för oss som supportrar. Vi

reflekterade även över hur vi använt media under pandemin jämfört med innan samt hur det förändrat våra egna upplevelser och engagemang kring vårt supporterskap. Genom att inleda med att undersöka oss själva som fotbollsfans har vi kunnat få en ökad förståelse för hur deltagarna i vår etnografiska studie möjligen skulle kunna uppleva den rådande situationen. Det har även hjälpt oss att få en inblick i vad vi, i egenskap av att vara fotbollsfans, anser är viktigt att fokusera på inför kommande observationer och intervjuer. Vi upptäckte såklart nya intressanta aspekter att fokusera på under både observationerna och intervjuerna men

självreflektionen hjälpte oss att komma igång med vår studie samt att få en överblick över vad som skulle kunna vara intressant att undersöka vidare.

6.1.2 Etnografiska observationer

Efter den inledande självreflektionen påbörjade vi våra etnografiska observationer. Vi gick in i observationerna med ett öppet tillvägagångssätt. Vi ansåg att det var viktigt att kunna observera fans i den naturliga miljön de brukar befinna sig i när de konsumerar fotboll under pandemin. Därför valde vi att genomföra observationerna med individer i vår närhet när de såg på fotboll i sina hem. Detta skapade en naturlig och trygg miljö för våra deltagare där vi inte upplevde att de kände sig obekväma. I en etnografisk observation med deltagare menar Atkinson (2007: 4) att det är viktigt att även forskaren hittar en roll i den miljö hen ska studera. I vårt fall blev vår närvaro normal eftersom vi brukar se på fotboll med folk i vår närhet. Utmaningen blev istället hur vi skulle hantera att kunna gå in i rollen som forskare i en miljö där vi brukar ha en annan roll. Vår lösning på det var att anta rollen som fullständig deltagare under observationen. När man är en fullständig deltagare blir man en del av den grupp man studerar utan att informera deltagarna om att de är med i en studie (DeWalt, K &

(22)

DeWalt, B, 2010: 24; Emerald Group Publishing). Den etnografiska forskningen handlar inte om att studera beteenden, den undersöker istället meningsfulla handlingar vilka forskaren sedan tolkar. Med en sån studie försöker forskaren se världen utifrån deltagarnas perspektiv och med det kunna förstå vad vissa handlingar kan betyda för den (Ekström, Waldenström & Westlund, 2019: 31). Vi valde att använda observationerna för att se om vi kunde se några mönster i engagemang, känslor eller beteenden hos de vi observerade som vi senare kunde använda oss utav när vi började skriva ner vår intervjuguide. Observationerna pågick alla samtidigt som en fotbollsmatch var igång och vi förde anteckningar så diskret vi kunde på mobiltelefonen allt eftersom vi upptäckte något som kunde vara av relevans för vår studie. Vi applicerade även en del av situerat intervjuande i observationerna där vi ställde följdfrågor kring något som deltagarna gjorde eller sa i stunden. Detta kan bidra till att få en bättre bild över hur deltagarna tänker i situationer som annars inte hade beskrivits på samma sätt i en vanlig intervju (Ekström, Waldenström & Westlund, 2019: 42).

6.1.3 Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer används som forskningsmetod i syfte att försöka kunna se världen ur intervjupersonernas perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2014: 17). Eftersom att vi ville undersöka fansens egna upplevelser och ha möjligheten att kunna gå på djupet i våra

intervjuer menar vi att den kvalitativa intervjun var det metodval som lämpade sig bäst med tanke på vårt syfte och våra frågeställningar. Det var också den metod som vi lade störst fokus på samt spenderade mest tid på i fråga om insamling och analys. När man ska genomföra kvalitativa intervjuer finns det några olika vägar att gå. Eftersom att vårt mål med intervjuerna var att på bästa sätt kunna skapa ett öppet samtal med frågor som skulle utvinna beskrivningar av intervjupersonernas livsvärld valde vi genomföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Denna typ av forskningsintervju används när forskaren vill förstå något ur intervjupersonens vardagsliv och eftersom att den är halvstrukturerad kan den liknas vid en blandning av det vardagliga samtalet och ett mer slutet frågeformulär (Ibid: 45). Att utföra en kvalitativ undersökning innebär alltså att fokus läggs på den upplevda världen hos individerna, något som inte är helt obestritt i forskningssammanhang. Vissa menar att kvalitativ forskning inte kan vara objektiv utan alltid är subjektiv. Vi tar här stöd i Kvale och Brinkmanns (Ibid: 291-292) text och hävdar att den kunskap som produceras i kvalitativa intervjuer kan vara en objektiv undersökningsform då begreppet objektivitet är en mångtydig term. Den objektivitet som är av relevans för kvalitativa studier är inte nödvändigtvis densamma som för den naturvetenskapliga. Den typ av objektivitet som kvalitativa studier kan erhålla och som vi

(23)

tagit intresse vid handlar framförallt om att vi ska ha frihet från bias, ha reflexiv objektivitet samt att våra intervjupersoner ska ha möjlighet att opponera sig (Ibid: 292).

6.2 Material

Vårt material består av tolv intervjupersoner och fem observerade personer med tio män och fem kvinnor. Två av de observerade personerna blev även intervjuade. Både de observerade personerna och intervjuade personerna är mellan 21-54 år. Vissa intervjupersoner och observerade personer sympatiserade med fler lag, i dessa fall står det lag de själva ansåg ha starkast sympatier med först. Sju av intervjupersonerna ansåg själva att de endast eller främst sympatiserade med ett lokalt lag och fem ansåg att de endast eller främst sympatiserade med ett internationellt lag. Hos de observerade personerna var tre framförallt eller endast

internationella fans och två framförallt eller endast fans av lokala lag. 6.2.1 Tabell 1. Intervjupersonerna med kön, ålder och lagtillhörighet.

Intervjuperson Kön Ålder Lagtillhörighet

Intervjuperson 1 Man 31 Landskrona BoIS/QPR

Intervjuperson 2 Kvinna 23 Skånelagen Dam

Intervjuperson 3 Man 27 Malmö FF

Intervjuperson 4 Man 26 Manchester United

Intervjuperson 5 Man 54 Wolverhampton/MFF

Intervjuperson 6 (OP 3) Man 29 Arsenal/MFF

Intervjuperson 7 (OP 4) Man 28 Helsingborg IF/Arsenal

Intervjuperson 8 Man 25 Manchester United

Intervjuperson 9 Man 29 Helsingborg IF

Intervjuperson 10 Kvinna 25 Malmö FF

Intervjuperson 11 Man 24 Liverpool/Hammarby

(24)

6.2.2 Tabell 2. Observerade personer med kön, ålder och lagtillhörighet.

Obs-person* Kön Ålder Lagtillhörighet

Obs-person 1 Kvinna 34 Liverpool FC

Obs-person 2 Kvinna 21 Liverpool FC

Obs-person 3 (IP 6) Man 29 Arsenal/MFF

Obs-person 4 (IP 7) Man 28 Helsingborgs IF/Arsenal

Obs-person 5 Man 25 Helsingborgs IF

*Obs-person = Observerad person *IP = Intervjuperson

6.2.3 Intervju

Kvale och brinkmann (2014: 170) beskriver att en kvalitativ intervju bör iscensättas på ett sådant vis att intervjupersonen inspireras att ge synpunkter på sin upplevda livsvärld och sitt liv. För att vi på bästa sätt skulle få våra intervjupersoner att känna sig bekväma och

uppmuntrade till att diskutera ville vi skapa en så personlig och öppen miljö som möjligt. Vi kände att en sådan miljö var enklast att skapa genom att ha fysiska intervjuer med våra utvalda intervjupersoner. Eftersom att det vid intervjuandets stund rådde en pandemi var det dock inte möjligt att utföra fysiska intervjuer vid samtliga intervjutillfällen utan tre av tolv intervjuer blev därför förpassade till videosamtal. Enligt Kvale och Brinkmann (Ibid: 176) bör frågorna i en kvalitativ intervju vara korta och enkla. De inledande frågorna kan handla om en konkret situation för att locka fram spontana och rika beskrivningar av de viktigaste

aspekterna i det undersökta fenomenet (Ibid: 176). Vi valde att börja våra intervjuer med att fråga vilket eller vilka lag intervjupersonen “hejar” på samt om de kunde beskriva varför de “hejar” på just det laget. Vissa personer gav relativt slutna svar som till exempel att de bara hejade på det laget som representerade det området de var födda eller uppväxta i. Majoriteten av personerna gav dock svar som enligt oss kunde ge en djupare inblick i vilken typ av fan de var samt den fankultur som de växt upp i. Efter det hade vi skapat en intervjuguide med förslag till frågor som skulle hjälpa oss att hålla oss till ämnet men vi försökte samtidigt plocka upp de sidospår som verkade vara intressanta för vår studie.

När det kom till inspelning av intervjun valde vi att skilja oss åt från fall till fall. I vissa fall fungerade det bra att ha intervjun i en stillsam miljö där inspelningsmöjligheterna var goda. I

(25)

andra fall befann vi oss i miljöer där inspelningsmöjligheterna var begränsade, som till exempel i en utomhusmiljö eller barmiljö där vi tittade på fotboll tillsammans med den intervjuade. I enstaka fall kände vi även att intervjupersonen möjligen skulle uppleva en inspelad intervju som ett förhör och valde därför att inte spela in intervjun. Detta har påverkat hur vi har transkriberat de olika intervjuerna. I de fallen där vi valde att inte spela in intervjun förde vi anteckningar av vad intervjupersonen sa och skrev sedan ner intervjun mer utförligt direkt efter avslutad intervjun. Ifall det uppstod osäkerhet kring anteckningarna kontaktade vi intervjupersonen och försäkrade oss om att citaten vi skrivit ner stämde. I de andra fallen där vi spelade in intervjun transkriberade vi materialet efter utförd intervju. Det är möjligt att hävda att stringensen i vår studie har fått lida på grund av detta men vi ansåg att flexibiliteten var viktigare i just detta fall, speciellt under den rådande pandemi-situationen.

Intervjupersonernas svar styrde längden på våra intervjuer men de flesta intervjuerna varade mellan 20 och 35 minuter.

Efter att de första intervjuerna var avklarade började vi se återkommande mönster i intervjupersonernas svar. Detta ledde till att vi gjorde vissa justeringar i intervjuguiden eftersom att vi upptäckt nya infallsvinklar som vi ansåg var av relevans för vår studie. Vi har även återkommit med följdfrågor när vi upptäckt något intressant hos en viss intervjuperson och undersökt hur de andra intervjupersonerna vi tidigare intervjuat känner kring det

nyupptäckta ämnet samt skrivit in frågor kring det nyupptäckta ämnet i vår intervjuguide för framtida intervjuer.

6.2.4 Bekvämlighetsurval

I de första diskussionerna om urvalet till intervjuer och observationer var vi inte riktigt säkra på vilken väg vi ville ta. Vi diskuterade om deltagarna skulle väljas ut utifrån ålder, kön eller om de är fans till ett internationellt eller lokalt lag. När det kom till ålder och kön kom vi fram till att vi inte ville begränsa oss för mycket. Vi ansåg också att om vi begränsar oss till en viss typ av fan så kommer vi kanske gå minste om eventuella spännande tolkningar. Att ta med både internationella och lokala fans gjorde det intressant att se om det fanns några skillnader i svaren vi skulle få mellan de olika typerna. Med detta i åtanke så kom vi fram till att använda oss av ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalet innebär att man tar de man hittar och fyller på eftersom man hittar nya personer som kan tänkas passa in i studiens syfte och

utformning (Trost, 2010: 140). I vårt fall betydde det att vi tog de personer i vår närhet som vi vet är fotbollsfans. Vi valde att använda oss av personer vi redan har en relation med då vi

(26)

anser att det skulle hjälpa oss att skapa ett mer öppet samtal. Det var även nödvändigt i observationerna då vi skulle vara en av deltagarna och vi ansåg att det skulle vara enklare att genomföra med människor vi har en relation med.

6.3 Metoddiskussion

Undersökningar som riktar in sig på att förstå en grupp eller kultur kan finna många fördelar med att blanda olika kvalitativa metoder menar Silverwood (2014: 9). Varje enskild metod har såklart sina fördelar och nackdelar men vi menar att det är möjligt att användandet av olika metoder ökar trovärdigheten i vår undersökning. Silverwood (Ibid: 9) beskriver även att det är mer troligt att komma åt den äkta sanningen genom att kombinera metoder och nämner att det som endast sker under en enstaka observation inte behöver spegla hela sanningen. Genom att vi både observerat individer när de befunnit sig med andra och sedan även intervjuat vissa av dem ger de oss en större inblick i hur deras supporterskap ser ut. Vi menar även att det minskar risken för att observationen eller intervjun skulle vara agerad. En svaghet med vår undersökning var att vi inte kunde genomföra observationer på alla individer vi intervjuade. Att vi utförde både observationer och intervjuer med vissa gav oss dock en insikt i vilka frågor där det möjligen skulle kunna finnas skillnader mellan hur vi upplevde att de upplevde världen och hur de själva beskrev att de upplevde världen.

En nackdel med vårt urval är att när man väljer ut slumpmässiga deltagare kan risken finnas att man får personer som är sällsynta i sitt tankesätt, och att det därmed är svårt att dra några generella slutsatser kring sina resultat (Trost, 2010: 140). Trost (Ibid) menar att i en studie vill forskaren inte ha så många säregna personer utan mer “vanliga” människor, hur de nu än är utformade. De sällsynta personerna blir då inte representativa för en hel grupp. Vi anser att eftersom att vi har relationer med samtliga intervju- och observationspersoner samt är fotbollsfans själva kan vi med säkerhet argumentera att våra intervju- och

observationspersoner är “vanliga” fotbollsfans och kan representera fotbollsfansens åsikter och känslor i stort.

6.3.1 Validitet och reliabilitet

Enligt samhällsvetenskapen har validitet kommit att handla om huruvida den metod forskaren valt undersöker vad den påstås undersöka, alltså om forskaren mäter det den tror att den mäter (Kvale & Brinkmann, 2019: 296). I vårt fall är validiteten inte bara begränsad till vårt

(27)

metodval, det är hela forskningsprocessen från början till slut som bestämmer studiens validitet. Kvale och Brinkmann (Ibid: 297) menar att validering genomsyrar hela

undersökningen och delar upp forskningen i sju stadier. De första stadierna handlar om hur forskaren väljer ut teori, syfte, forskningsfrågor och metoder. Efter att materialet har samlats in handlar stadierna istället om hur forskaren skriver ut materialet, analyserar och redogör för det. I vårt arbete har vi jobbat kontinuerligt med validiteten under de sju stadier som Kvale och Brinkmann tagit upp. Vi menar att vi har en röd tråd mellan uppsatsen olika stadier och att vi genom våra valda metoder och teoretiska perspektiv har goda möjligheter att undersöka och finna svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Den kritik som kvalitativa intervjuer framförallt fått utstå ur ett validitetsperspektiv handlar framförallt om att resultatet i en studie kan vara ogiltigt eftersom att forskaren inte vet om intervjupersonerna talar sanning eller ej (Ibid: 301). Det är såklart omöjligt för oss att veta om våra intervjupersoner undanhåller vissa sanningar för oss men eftersom att vårt ämne inte är särskilt känsligt, att de förblir anonyma samt att vi har en relation med samtliga intervjupersoner anser vi att det skulle vara

osannolikt.

Kvale & Brinkmann (2019: 296) beskriver att god reliabilitet inom forskning handlar om huruvida forskningen man utfört går att återskapa av andra forskare vid andra tillfällen. Det handlar alltså om ifall intervjupersonerna kommer att förändra sina svar beroende på tillfälle och vem som utför intervjun. Det kan exempelvis handla om att intervjuaren oavsiktligt använder sig av ledande frågor. De beskriver att även om reliabilitet är önskvärt inom kvalitativa intervjuer för att motverka godtycklig subjektivitet kan ett för starkt fokus på reliabilitet motverka kreativiteten och variationen samt göra det svårt att följa upp nya löftesrika infall (Ibid: 296). Vi menar att även om vi försökt ha en så god reliabilitet som möjligt, genom att till exempel inte oavsiktligt använda oss av ledande frågor, är det nästintill omöjligt att ha reliabilitet i en kvalitativ studie (Trost, 2010: 132). Trost (Ibid: 132) menar att man i kvalitativa studier är intresserad av förändringsprocesser. Människan är aktiv och agerar, i och med det sker förändringar. Därför är det inte säkert att man kommer få samma svar av intervjupersonen nästa gång. Vi har däremot försökt erhålla oss av en så tydlig bild av intervjupersonens verklighet som möjligt genom att inte bara lyssna på dennes svar utan också vara uppmärksam på kroppsuttryck och ansiktsskiftningar. I vårt fall har det varit nödvändigt att gå ifrån reliabiliteten för att utforska nya spännande infallsvinklar hos våra intervjuobjekt. För oss har subjektiviteten varit viktig eftersom att det i vårt fall handlar om hur individer uppfattar världen just nu.

(28)

6.4 Etiska aspekter

Eftersom vi har genomfört personliga intervjuer där vi behandlar andra personers livsvärldar är den etiska reflektionen viktig för oss. Under vår undersökning har vi följt de

forskningsetiska principer som vetenskapsrådet (2002) satt upp och som varit relevanta för vår undersökning. En av de relevanta principerna som vi följt är informationskravet. I enlighet med informationskravet har vi informerat våra intervjudeltagare om vilka villkor som har gällt för deras deltagande och vad deras uppgift i projektet varit. Vi har gjort det klart för våra deltagare att det är en frivillig intervju samt att de när som helst har rätten att avsäga sin medverkan. Vi har informerat våra deltagare om syftet med undersökningen och beskrivit hur undersökningen genomförts. Informationskravet gör även gällande att den

förhandsinformation som skall fördelas innan påbörjad intervju ska innehålla

projektansvariges namn och institutionsanknytning (Vetenskapsrådet, 2002: 7). Då våra intervjudeltagare varit personer i vår direkta närhet med personliga relationer till minst en utav oss har vi ansett att just den förhandsinformationen inte varit nödvändigt. I de fallen där vi utfört observationer har vi dock inte lämnat någon förhandsinformation över huvud taget då vi ansett att det hade äventyrat undersökningens resultat. I de fallen har vi istället lämnat samma information som till intervjudeltagarna direkt efter att observationen varit genomförd och erhållit godkännande att använda observationen i vår undersökning. I vår undersökning har vi även följt konfidentialitetskravet. Det innebär att vi inte delat med oss av några

personuppgifter till någon utomstående part, att vi förvarat intervjumaterialet på en säker plats samt att vi i vår analys hanterar våra intervjupersoner på ett sådant sätt att de inte kan

identifieras av obehöriga (Vetenskapsrådet, 2002: 12). Då ingen av våra intervjudeltagare ansett att någon information som delats med oss varit känslig har vi fått muntlig tillåtelse av samtliga att publicera de citat och den information som ni kommer att finna om dem i vår uppsats.

6.5 Genomförande

I tolkningen av materialet kunde vi som vi tidigare nämnt identifiera olika intressanta aspekter allt eftersom att vi utförde vår självreflektion och våra observationer. Vi använde dessa

intressanta aspekter för att strukturera upp en intervjuguide. Till analysen har vi valt att använda dessa aspekter samt vårt material och sätta de i relation till Schulz (2004) fyra aspekter av medialisering: förlängning, utbyte, anpassning, sammanslagning. Schulz (2004)

(29)

menar att aspekterna är en del av en social förändring där media spelar en stor roll. Detta anser vi är väldigt relevant för vårt studie och kan hjälpa oss att svara på vår frågeställning. Under teoretiskt perspektiv gav vi en mer utförlig beskrivning om dessa fyra aspekter samt drog paralleller mellan aspekterna och fotbollsvärlden i stort. Det vi nu har valt att göra är att använda aspekterna för att fokusera på fansen som individer och hur de uttrycker sitt

supporterskap i vardagen. Vi bryter ner en aspekt i taget och sätter aspekterna i relation till vårt material för att sedan kunna analysera det och dra paralleller med andra teoretiska begrepp som vi lyft i teoretiskt perspektiv.

(30)

7. Analys av det empiriska materialet

För att kunna utföra en analys av fotbollsfans utifrån Schulz’s (2004) fyra aspekter av medialisering menar vi att det är viktigt att ta i beaktning att det finns olika typer av fans. Eftersom att vi menar att supporterskap grundar sig i känslor och åsikter finns det enligt oss lika många olika typer av fans som det finns individer. Under våra intervjuer har vi dock kunnat upptäcka två olika grupper som enligt oss var relevanta att ha med oss under analysens gång. Inom dessa två grupper har såklart alla de olika individerna varierande åsikter och känslor kring sitt lag och sitt supporterskap men det fanns vissa aspekter av deras

supporterskap där de inom sina grupper liknade varandra, något vi även kunde ta fasta på under analysen. Den ena gruppen var fans av internationella lag, de kunde dock även va fan utav ett lokalt lag men ansåg sig själva primärt va fan utav de internationella laget. Dessa internationella fans beskrev under våra intervjuer att de ansåg vinster, titlar och att en rolig fotboll var det viktigaste i deras supporterskap. Den andra gruppen var de fans som primärt sympatiserade med ett lokalt lag, De kunde även de ha sympatier med internationella lag men ansåg sig själva primärt vara ett fan utav det lokala laget. Dessa fan ansåg inte att vinster, titlar och en rolig fotboll var fullt lika viktig utan höll andra aspekter av supporterskap som till exempel gemenskap, geografisk stolthet samt att de ansåg sig själva kunna stå bakom

föreningens värdegrunder och historia som minst lika viktigt.

7.1 Förlängning

Enligt Schulz (2004) innebär aspekten förlängning att de nya medieteknologierna har gjort att kommunikation inte längre behöver vara bunden till en plats eller tid. Den naturliga

kommunikationen har förlängts och skapat en ny dimension av kommunikation. För fansen kan det till exempel betyda att man kan diskutera matchen via sin telefon hemma i soffan istället för personen bredvid sig på en läktare. Denna typ av kommunikation har inom fältet för medialisering benämnts på flera olika sätt, Hepp (2012) har till exempel valt att kalla den för translokal kommunikation. Genom våra intervjuer kunde vi se en ökning i aktivitet på diverse sociala medie-plattformar och att fans använder sig av nya medieteknologier för att uttrycka sitt supporterskap.

(31)

- Absolut, jag är väldigt aktiv i en reddit-tråd sen är det väl en 3-4 stängda grupper på Facebook som är med fans runt hela världen. Jag skapar själv inga nya inlägg men kommenterar ofta på andras (IP 6).

Intervjuperson 6 var inte ensam om att vara aktiv på diverse medieplattformar. De flesta av våra intervjupersoner menade sig vara delaktiga i diskussioner med andra fans med hjälp av olika medieteknologier. En skillnad vi kunde se var att de lokala fansen inte var lika aktiva på medieplattformar som de internationella. Flera av de lokala fansen nämnde att de inte var med i någon diskussion på medieplattformar och de som väl var med på någon plattform var inte aktiv på flera stycken. De internationella fansen svarade däremot att de var med i flera olika medie-plattformar, vilken plattform de använde varierade och det kunde vara allt från Reddit, Facebook, Instagram till Svenska Fans. Med den ökade aktiviteten på sociala

medie-plattformar menar vi att fans tar till sig andra former av media för att kunna uttrycka sitt supporterskap och diskutera fotboll. De samtalen fans hade innan de sociala

medie-plattformarna var beroende av en tid eller plats och skedde då oftast hemma med familj och vänner eller på en bar/pub. För supporten innebär en förlängning av kommunikation att de kan använda sig av andra plattformar för att uttrycka sig som ett fan. Något som vi tyckte var intressant var att vi kunde se tendenser till att internationella fans verkar ha adapterat sig mer till en mer medialiserad fankultur än de lokala fansen under pandemin. Både

intervjuperson 4, 6 och 8 som alla är fans av internationella lag förklarar att de under pandemin aktiverat sig mer på diverse forum kopplade till sina lag under det senaste året medan de lokala fansen verkar ha tappat lite av intresset generellt.

- Under corona har jag som supporter inte varit jätteengagerad eftersom att titta fotboll på tv är det värsta jag vet. Jag ser väldigt lite charm i att titta på fotboll på tv (IP 10).

Att de internationella fansen kunnat adaptera sig mer till en medialiserad fankultur menar vi har att göra med att de redan är relativt vana vid förlängningen och att engagera sig i sina respektive klubbar genom media eftersom att de, till skillnad från lokala fans, till exempel inte har samma förutsättningar att samlas och samtala med andra fans under matcher eller på andra samlingspunkter. Som intervjuperson 10 förtäljer är de lokala fansen inte lika vana vid en medialiserad fankultur och har därför adapterat sig sämre till en sådan kultur. Vi menar även att de lokala fansen inte har velat eller kunnat uppvisa samma engagemang och intresse kan ha att göra med att kvalitén på fotbollen är sämre i Sverige, där våra lokala fotbollsfans har

References

Related documents

Dessutom tillhandahåller vissa kommuner servicetjänster åt äldre enligt lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som kan likna sådant arbete som kan köpas som rut-

Regeringen gör i beslutet den 6 april 2020 bedömningen att för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet för Norrland och Gotland bör regeringen besluta att

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Det finns en hel del som talar för att många centrala förhållanden i skolan verkligen kommer att förändras under åren framöver:... INSTALLATIONSFÖRELÄSNING

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Jag undrade varför det inte var lika naturligt för operationssjuksköterskan, till skillnad från andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård, att få möta patienten och