Förbättringar av trafiksäkerheten på Tians väg i Bromölla : En lägesrapport

VTl meddelande

Nr 699 - 1992

Förbättringar av trafiksäkerheten på Tians väg i Bromölla

En lägesrapport

VTI meddelande

Nr 699 - 1992

Förbättringar av trafiksäkerheten på Tians väg i Bromölla

En lägesrapport

Utgivare: Publikation: vryt yEDDELANDE 699 Utgivningsår: Projektnummer:

1992 72336-1

nehTrafik. Projektnamn:

W&W

Vägmiljöegenskaper och trafikantbeteende

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) e 581 01 Linköping

Författare:

Uppdragsgivare:

Hans Erik Pettersson

Vägverket (VV)

Titel:

Förbättringar av trafiksäkerheten på Tians väg i Bromölla - en lägesrapport

Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord:

En arbetsgrupp haranalyserattrafikenoch föreslagit åtgärderför attförbättratrafiksäkerheten

på Tians väg i Bromölla. Man har i analysen använt sig av en metodik som, vid sidan av

traditionella trafikbeskrivande mått, tar sin utgångspunkt i beskrivningar av inträffade

olyckor, vägavsnittets funktion i transportsystemet och det beteende trafikanterna uppvisar.

Vägen har karaktär av genomfartsled med förhållandevis hög standard vilket inbjuder till

höga hastigheter. Cykeltrafiken har dock en omfattning som man snarast väntar sig att finna

i en tätortskärna, medan utformningen av anslutningarna till korsande vägar och

angräns-ande fastigheter ofta håller en standard som hör hemma i bostadsområden med mycket små

trafikmängder.

Resultaten från omfattande trafik och hastighetsmätningar redovisas i rapporten. För att få

en mer detaljerad bild av cykeltrafiken som uppfattats som det centrala problemet på Tians

väg har videoregistreringar av trafiken i de fem största korsningarna genomförts. Utifrån

dessa registreringar har detaljerade beskrivningar av cyklisternas rörelsemönster kunnat

göras.

Från studien av cykeltrafiken framgår att den är dåligt strukturerad.

De åtgärder som föreslås syftar huvudsakligen till att åstadkomma en bättre strukturering av

cykeltrafiken, sänka biltrafikens hastigheter och förbättra samspelet mellan cyklister och

bilister.

Publisher: Publication: VTI MEDDELANDE 699 Published: Project code:

1992 72336-1

SwedishRoadand Project

E TrafficRossarchinatitute Caracteristics of the road environment Swedish Road and Traffic Research Instäute e S-581 01 Linköping Sweden! and road user behaviour

Author: Sponsor:

Hans Erik Pettersson Swedish National Road Administration

Title:

Road safety improvements on a road in a small Swedish village - status report Abstract (background,aims, methods, results) max 200 words:

A working group has performed a traffic analysis and produced proposals for road safety improvements on "Tians väg", a road in Bromölla, southern Sweden. The analysis employs a method based not only on conventional traffic measurement, but also on analyses of accidents, function of the particular road section in the transport system and road user behaviour.

The road is a through route with relatively high standard, which encourages high speeds. However, the volume of cycle traffic resembles that at an urban centre, while the design of junctions and connections with adjoining properties is often of a standard found in housing areas with very small traffic volumes.

-The results of extensive traffic and speed measurements are published in the report. To obtain a more detailed picture of the cycle traffic, which is regarded as the core problem on "Tians väg", video recordings have been made of the traffic at the five largest junctions. Using these recordings, detailed analyses of cyclists' patterns of movement have been performed.

The study of cycle traffic indicates that it is poorly structured.

The proposed actions aim principally at achieving a better structuring of cycle traffic, reducing car speeds and improving interaction between cyclists and motorists.

FÖRORD

I den arbetsgrupp som deltagit i det arbete som redovisas i detta arbete har följande personer ingått.

Britt Frejholtz Vägverket Borlänge

Jan Johansson Vägförvaltningen i Kristianstad län Kell Lindahl Vägförvaltningen i Kristianstad län Ralf Nilsson Vägförvaltningen i Kristianstad län Hans Erik Pettersson Statens väg- och trafikinstitut Egon Svensson Länspolisen i Kristianstad län Lars Thuresson Vägverket Borlänge

Kerstin Åkerlund Vägförvaltningen i Kristianstad län

Videoregistrering och utvärdering av gjorda videoregistreringar har gjorts av Alexander Obrenovic. Anna Anund har deltagit i arbetet med olycksanalysen.

Projektet är ett delprojekt inom ramen för projektet "Vägmiljö-egenskaper och trafikantbeteende" ett planprojekt som Statens väg- och trafikinstitut genomför på uppdrag av Vägverket.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING I SUMMARY II 1 BAKGRUND 1 2 TIANS VÄG 2 2.1 Funkt ionsbeskrivning 2 2 . 2 Vägens sektioner 4 2.3 Väggeomet ri 4 2 , 4 Trafikreglering 4 2.5 Trafikmängder 5 2 . 6 Trafikens hastighet 6 2.7 Oskyddade trafikanter 6 2 . 8 Olyckor 7

2 . 9 Beskrivning av olyckor med oskyddade trafikanter 10

3 SLUTSATSER 19

3,1 Hastigheten 19

3. 2 Cykeltrafiken 19

3,3 Anslutande gator 20

4 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 21

5 REFERENSER 26

Bilaga 1: Figurbilaga

Bilaga 2: Metodik för diagnos av problem i lokala trafikmiljöer

FÖRBÄTTRINGAR AV TRAFIKSÄKERHETEN PÅ TIaNS vÄG I BROMÖLLA En lägesrapport

av Hans Erik Pettersson

Statens väg- och trafikinstitut 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

En arbetsgrupp har analyserat trafiken och föreslagit åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten på Tians väg i Bromölla. Man har i analysen använt sig av en metodik som, vid sidan av tradi-tionella trafikbeskrivande mått, tar sin utgångspunkt i beskriv-ningar av inträffade olyckor, vägavsnittets funktion i tran-sportsystemet och det beteende trafikanterna uppvisar.

Under perioden 1986-1990 inträffade 49 polisrapporterade olyckor på Tians väg. Olycksmaterialet tyder på en överrepresentation av cykelolyckor. I rapporten ges en sammanfattande beskrivning av olycksförloppet i var och en av de

15'olyckor med oskyddade

tra-fikanter

som inträffat på det avsnittt av vägen som arbet

pen arbetat med. I anslutning till

varje olycksbeskrivning ges

en kommentar som beskriver väg- och trafiktekniska faktorer som

kan ha bidragit till olyckans uppkomst.

Tians

väg var ursprungligen byggd

som en förbifart förbi

Bro-mölla

samhälle. När samhället

expanderade kom vägen att ligga

mitt

emellan tätortens centrumanlägningar i den äldre delen av

samhället

och de

senare byggda bostadsområdena. Detta bidrar

till en hel del trafik som korsar Tians väg på väg till och från

cent rum.

Pendeltrafiken till och från Bromölla är betydande. Framför allt

är det fråga om gymnasister som pendlar till och från sin skola

eftersom samhället saknar gymnasieskola.

Busstrafiken, som är

omfattande,

går längs Tians väg, vilket

bidrar till att

cykel-trafiken i anslutning till vägen blir stor.

II

Den tunga lastbilstrafiken utgör en mindre andel än vad som är vanligt på Vägverkets vägar men för en tätortsgata kan den dock ej anses som obetydlig. Det är framför allt industriområden som ligger söder och öster om tätorten som genererar lastbils-trafiken.

Vägbanan exklusive gång- och cykelbanor är ca 10 m bred, vilket gör att vägen har markerade vägrenar på båda sidor. Trottoaren, som varierar i bredd mellan 2 och 3 m, fungerar som en kombine-rad gång- och cykelbana. Cykelbanan är enkelriktad utom på de avsnitt där trottoaren saknas på den ena sidan.

Medelhastigheten på vägen ligger strax över 50 km/h.

Resultaten från omfattande trafik- och hastighetsmätningar redo-visas i rapporten. För att få en mer detaljerad bild av cykel-trafiken som uppfattats som det centrala problemet på Tians väg har videoregistreringar av trafiken i de fem största korsningar-na genomförts. Utifrån dessa registreringar har detaljerade be-skrivningar av cyklisternas rörelsemönster kunnat göras.

Utifrån gjorda observationer ges följande karaktäristik av Tians väg:

Vägen har karaktär av genomfartsled med förhållandevis hög stan-dard vilket inbjuder till höga hastigheter. Cykeltrafiken har dock en omfattning som man snarast väntar sig att finna i en tätortskärna, medan utformningen av anslutningarna till korsande vägar och angränsande fastigheter ofta håller en standard som hör hemma i bostadsområden med mycket små trafikmängder.

Hastigheten på vägen betraktas som hög med hänsyn till den stora mängden oskyddade trafikanter. Viktiga orsaker till de höga hastigheterna antas vara den stora vägbredden, den raka linje-föringen och de diskret utformade korsningarna.

III

Från studiet av cykeltrafiken framgår att den är dåligt struktu-rerad. Cykeltrafik förekommer såväl på cykelbanorna som på väg-banan och man färdas på båda sidor av vägen. Den korsande cykel-trafiken är jämt fördelad över de olika korsningarna. De bete-ende som cyklisterna uppvisar i samband med korsning och avsväng uppvisar en stor variation. Många byten av sida från vänster till höger och omvänt förekommer även bland de cyklister som färdas längs Tians väg.

De åtgärder som föreslås syftar huvudsakligen till att åstad-komma en bättre strukturering av cykeltrafiken, sänka biltrafi-kens hastigheter och förbättra samspelet mellan cyklister och bilister.

IV

ROAD SAFETY IMPROVEMENTS ON A ROAD IN A SMALL SWEDISH VILLAGE A status report

by Hans Erik Pettersson

Swedish Road and Traffic Institute S-581 01 LINKÖPING

SUMMARY

A working group has performed a traffic analysis and produced proposals for road safety improvements on, "Tians väg", a road in Bromölla, southern Sweden. The analysis employs a method based not only on conventional traffic measurement, but also on analyses of accidents, function of the particular road section in the transport system and road user behaviour.

During the period 1986-1990, 49 accidents were reported by the police on "Tians väg". The accident data indicate an over-representation of cycle accidents. The report contains a summary of the accident sequence in each of the 15 accidents involving unprotected road users which occurred on the section of road studied by the working group. Each accident description is accompanied by a comment describing road and traffic engineering factors that may have contributed to the accident.

"Tians väg" was originally built as a by-pass for the village of Bromölla. When the community expanded, the road came to lie in the centre between the older part of the village and the more recently built housing estates. This has contributed to a large amount of traffic crossing "Tians väg" to and from the centre of the village.

Commuter traffic to and from Bromölla is considerable. In parti-cular, this consists of high school students commuting to and from their school, since the community has no high school of its own. Bus traffic is heavy and is routed along "Tians väg", thereby contributing to large volumes of cycle traffic connec-ting with the road.

The proportion of heavy goods vehicles is smaller than is usual on public roads, although the volume cannot be regarded as in-significant for a road in a built-up area. It is primarily the industrial estates south and east of the built-up area that generate truck traffic.

Execluding the pedestrian and cycle paths, the carriageway is approximately 10 m wide, with both hard shoulders marked by peinted lines. The pavement varies in width between 2 and 3 m ani provides a combined pedestrian and cycle path. The cycle path one-way, except on the sections where no pavement is prov: 4ed on one side.

The mean speed on the road is just over 50 km/h.

The results of extensive traffic and speed measurements are put.ished in the report. To obtain a more detailed picture of the cycle traffic, which is regarded as the core problem on väg", video recordings have been made of the traffic at the five largest junctions. Using these recordings, detailed analyses of cyclists' patterns of movement have been performed.

The following characterisation of "Tians väg" has been made on the basis of the observations:

The road is a through route with relatively high standard, which encourages high speeds. However, the volume of cycle traffic resembles that at an urban centre, while the design of junctions and connections with adjoining properties is often of a standard found in residential areas with very small traffic volumes.

Speeeds on the road are considered high with regard to the large volume of unprotected road users. The principal reasons are the width of the road, the straight alignment and the discretely designed junctions.

VI

The study of cycle traffic indicates that it is poorly structu-red. Cycle traffic occurs both on the cycle paths and on the carriageway, with cyclists on both sides of the road. Intersec-ting cycle traffic is evenly distributed among the junctions. There is a large variation in cyclists' behaviour at junctions and when leaving the road. Many change side from left to right and vice versa, including those travelling along "Tians väg".

the proposed actions aim principally at achieving a better structuring of cycle traffic, reducing car speeds and improving interaction between cyclists and motorists.

1 BAKGRUND

Under hösten 1990 bildades en arbetsgrupp med uppgift att under-söka möjligheterna att förbättra säkerheten på Tians väg i Bro-mölla. Deltagare i arbetsgruppen har varit representanter från Vägverkets huvudkontor, Vägförvaltningen i Kristianstads län, Statens väg- och trafikinstitut, Bromölla kommun och polisen. Projektet ingår som ett delprojekt i projektet "Vägmiljöegenska-per och trafikantbeteende". Inom ramen för detta projekt har en begreppslig referensram för att beskriva trafikantbeteende ut-artet at s och rapporterats i VTI Rapport 370, 1992. Den syn på traf.kantbeteende som redovisas i denna rapport avspeglas även i ana. av trafikantbeteendet på Tians väg.

Avs.kten var, och i möjligaste mån har denna avsikt fullföljts, att arbetet skulle följa en metodik som tog sin utgångspunkt i en problemanalys byggd på information om inträffade olyckor, traf:kantbeteende samt väg- och trafikkaraktäristika. Metodiken beskrevs kortfattat i en PM 1990-12-06 (se bilaga 1).

I denna rapport ges en sammanfattning av de data som samman-ställts rörande:

- Vägut formning - Inträffade olyckor =- Trafikkaraktäristika

Vidare ges en beskrivning av de slutsatser rörande trafikproblem på Tians väg, och de åtgärdsförslag som gruppen kommit fram till.

2 TIANS VÄG

2.1 Funktionsbeskrivning

Beskrivning av vilken roll Tians väg spelar i det vägnät som svarar för trafikförsörjningen i Bromölla centrum görs med ut-gångspunkt från de principskisser som ges i figur 1 och 2. I figur 3 presenteras en skalenlig karta över den vägsträcka som arbetsgruppen koncentrerat sig på. Arbetsgruppen har i första hand intresserat sig för sträckan från Ågatan norrut till den skola som ligger norr om Storgatan. För en mer utförlig beskriv-ning av trafiken i Bromölla och av de planer som finns för fram-tiden hänvisas till "Trafikplan för Bromölla" upprättad av Kjessler och Mannerstråle 1989. Väghållare för länsväg 116, av vilken Tians väg utgör en del, är Vägverket.

Bromölla kommun har 7 400 invånare i tätorten.

Den största industrin IFÖ-verken ligger omedelbart väster om samhället mellan centrum och Ivösjön. Väster om samhället ligger också LB-hus och söder om E22 ligger Nymölla pappersbruk.

Pendeltrafiken till kringliggande tätorter är omfattande. 400-500 gymnasieelever pendlar till Kristianstad, Sölvesborg och Olofström.

Tians väg är benämningen på länsväg 116 då den passerar genom Bromölla centrum. Länsväg 116 kommer norrifrån från Olofström och passerar Bromölla och vägen passerar E22 och fortsätter söderut mot Nymölla pappersbruk. På grund av Bromöllas läge öster om Ivösjön, söder om Levrasjön och norr om E22 har sam-hället expanderat österut. Detta har gjort att Tians väg från att ha fungerat som en förbifart kommit att ligga mitt emellan de serviceanläggningar som ligger i de äldre delarna av sam-hället väster om vägen och de senare byggda bostadsområden som ligger öster om vägen. Planer finns på att bygga en ny förbifart öster om den nuvarande bebyggelsen.

Pendeltrafiken från och till Bromölla, både vad avser kollektiv-trafik och privatkollektiv-trafik, utnyttjar i stor utsträckning Tians väg då det är den naturliga utfarten söderut för de som bor öster om vägen - de största bostadsområdena. Norrut utgör Tians väg den enda utfarten.

Den tunga trafiken på Tians väg består av trafik till IFÖ-verken, som dock i stor utsträckning går på Storgatan, trafik till de industriområden som ligger söder om E22, trafik från E22 mot Olofström och av busstrafik. Busstrafiken går till stor del från och till centrum via Folketshusgatan och Tians väg.

En stor mängd oskyddade trafikanter, framför allt cyklister, korsar Tians väg då de färdas mellan bostaden i de östra delarna och cent rumanläggningarna och industriområdet som ligger i de västra delarna. Oskyddade trafikanter färdas i inte obetydlig omfattning även längs den aktuella vägsträckan. Speciella kon-cent av oskyddade trafikanter förekommer i anslutning till skolan norr om Storgatan, korsningen med Folketshusgatan och i området kring korsningarna med Valjevägen och Ågatan. De två senare punkterna är framför allt belastade av cykeltrafik till och från de busshållplatser som finns där.

Enligt trafikplanen för Bromölla föreslås ett sammanhängande GC-nät med planerade passager över Tians väg i anslutning till korsningarna med Storgata, Villagatan, Bruksgatan/Per Albins gata och Nymögatan/Hantverkargatan. Ingen ting har dock gjorts för att styra trafiken till dessa överfarter varför cyklisterna passerar Tians väg i de flesta korsningar.

Mellan Ågatan och Villagatan finns flera villautfarter framför allt på vägens västra sida.

2 . 2 Vägens sektioner

Vägbredden, exklusive gång- och cykelbanor, varierar något över den aktuella sträckan:

Ågatan - Nygatan 10,0 m

Nygatan - Villagatan 9,6 m

Villagatan - Storgatan 9,8 m

Norr Storgatan 10,0 m

Körfältsbredden är ca 3,5 m med 1,5 m vägren.

På båda sidor finns en kombinerad upphöjd gång- och cykelbana med något varierande bredd (2-3 m). GC-bana saknas mellan Stor-gatan och Villagatan på vägens västra sida och söder om Ågatan på vägens östra sida. GC-banorna är enkelriktade i de fall de förekommer på vägens båda sidor.

2.3 Väggeometri

Den aktuella vägsträckan har obetydliga horisontal och vertikal-kurvor .

2 . 4 Trafikreglering

Övergångsställen över Tians väg utan mittrefug finns omedelbart norr och söder om Ågatan, på båda sidor om Valjevägens anslut-ning, norr och söder om Nygatan och norr om Folketshusgatan. Norr om Storgatans anslutning finns ett signalreglerat över-gångsställe och mitt för skolan omedelbart norr om Storgatan, finns ett förskjutet övergångsställe med mittrefug.

Trafiken på anslutningsgatorna till Tians väg har skyldighet att lämna företräde. GC-överfarterna på anslutningsvägarna är som regel indragna ca 2,5 m från vägrenskant. Trots detta är väj-ningslinjen placerad före övergångsstället. I flera anslutningar är GC-överfarten upphöjd, dock ej i de större anslutningsgatorna Ågatan, Nygatan, Folketshusgatan och Storgatan. Upphöjningarna har ej, som vanligt är i samband med GC-överfarter, formen av platågupp utan har formen av cirkelsegment d v s ett s k "Wats-gupp" .

Parkering är förbjuden på den västra sidan av vägen medan oreg-lerad kantstensparkering förekommer på den östra sidan dock endast i mindre omfattning.

Hastigheten är längs hela den aktuella vägsträckan begränsad till 50 km/h.

2.5 Trafikmängder

Trafikmängderna varierar mycket över vägsträckan. Vid Vägverkets mätningar 1987 uppmättes 6 900 fordon ÅDT i den södra delen och 3 200 ÅDT i den norra delen. Motsvarande siffror från Kjessler och Mannerstråles mätningar 1988 var 8 000 respektive 4 400. Andelen tunga fordon uppgavs till 7 %.

Under en vecka i september 1991 mättes trafikmängder och hastig-heter i fem mätpunkter längs Tians väg. Mätpunkternas placering framgår av figur 2. Resultaten av dessa mätningar presenteras i figur 4-8. Observera den avvikande skalan i beskrivningen av mätningarna vid Alvikenskolan.

Som framgår av figurerna är trafikmängderna väsentligt högre i vägens södra delar än i de norra. Att trafiken vid Alvikenskolan är något större än vid den söder därom liggande mätpunkten Tians väg 57 beror på att en del trafik tillkommer från Storgatan.

Från figur 4-8 framgår vidare att trafiken är förhållandevis jämnt fördelad över veckodagarna dock är fredagarna något mer belastade och söndagarna som väntat något mindre belastade. I figur 9 presenteras trafikens fördelning över dygnet för de olika mätpunkterna. Som framgår av figuren finns en tydlig trafiktopp mellan kl 16.00 och 18.00 och en något mindre markant topp på morgonen mellan kl 06.00 och 08.00.

&

3

+P> Trafikens hastighet

Av figur 4-8 framgår att den uppmätta medelhastigheten i samt-lige måtpunkter utom den södraste (mätpunkt 5) ligger strax över 50 km &. Att hastigheten i den södra mätpunkten är lägre beror troligen på att denna punkt ligger så nära vägens anslutning till E22. I figur 10-14 presenteras medelhastigheten under de ol.ka veckodagarna fördelade på personbil, lastbil och lastbil med släp. Hastigheten tycks jämnt fördelad över veckans olika dagar. Lågg märke till hur de tunga fordonen tvingas hålla en markant lägre hastighet än de lätta vid den södra mätpunkten (måtpunkt 5) som ligger nära järnvägsövergången och anslutningen till E22. I övrigt tycks personbilar och tung trafik hålla unge-fär samma hastighet. Utanför Alvikenskolan (mätpunkt 1) tycks dock lastbilarna med släp hålla en något högre hastighet. Skill-nåden i hastighet mellan lastbilar, med respektive utan släp, i den senare mätpunkten kan möjligen bero på att en stor del av bilarna utan släp är distributionsfordon på väg till eller från centrum via Storgatan.

2.7 Oskyddade trafikanter

För att få en uppfattning om mängden oskyddade trafikanter och om hur de rör sig på olika ställen längs Tians väg genomfördes videoregistreringar en vardag i september mellan kl 07.00-19.00. Registreringarna genomfördes i korsningarna med Folketshusgatan, Bruksgatan/Per Albins gata, Tunnbygatan, Nygatan och Ågatan.

Såväl motorfordon som cyklister och fotgängare registrerades. I figur 15-20 presenteras översiktliga beskrivningar av uppmätta trafikmängder på Tians väg och i de tillfarter där registre-ringarna genomförts. I figur 21-25 ges detaljbeskrivningar av trafikantrörelserna i de studerade korsningarna. Siffran inom parentes efter ett fotgängar- eller cyklistflöde anger antalet trafikanter av det givna flödet som ej varit separerade från motorfordonstrafik. Fotgängare och cyklist betraktas som ej separerade då de tvingas samspela med en motorfordonstrafikant i samband med att de passerar korsningen.

Av figur 15-20 framgår att trafikbelastningen på Tians väg är störst i den södra delen för att succesivt minska när man rör sig norrut. Ett undantag utgör busstrafiken som är förhållande» vis jämnt fördelad över den sträcka där mätningarna genomförts. När det gäller fotgängartrafiken kan en viss koncentration mär-kas i korsningen med Folketshusgatan i norr och med Ågatan i söder. Den ostrukturerade karaktären hos cykeltrafiken framgår av figur 21-25. Figur 22 är av speciellt intresse i detta av-seende då det visar det problem som kan uppstå för cykeltrafiken i en så kallad förskjuten trevägskorsning.

2.8 Olyckor

Orsaken till att man intresserade sig för säkerheten på Tians väg var givetvis att sträckan ansågs vara speciellt olycksbelas-tad. Arbetsgruppen tog också sin utgångspunkt i första hand i de olyckor med oskyddade trafikanter som inträffat på vägen. Att olyckorna behandlas sist i sammanställningen av de data som lig-ger till grund för problembeskrivningen beror alltså inte på att man undervärderar betydelsen av denna information utan på att man för att få full förståelse för olyckornas karaktär bör känna till de egenskaper som karaktäriserar vägavsnittet. I själva verket är det olyckornas karaktär som gjort att man satsat på att specialstudera cyklisterna på det sätt som redovisats ovan.

Vägförvaltningen i Kristianstad län har gjort en sammanställning av de olyckor som inträffat på Tians väg under perioden 1986-1990 och jämfört utfallet med länets övriga vägar. Viltolyckor ingår ej i jämförelsen. Totalt, på hela Tians väg, rör det sig om 49 polisrapporterade olyckor varav 24 är personskadeolyckor. I dessa olyckor har 25 personer skadats. I jämförelsen konsta-terar man att andelen:

- är 17% över medel för länet

-vinterolyckor är 13% över - H . -mörkerolyckor är 10% under - " -- cykelolyckor är 24% över ax -F -an -= -korsningsolyckor är 10% över s m . -singelolyckor är 12% under - "

-Att t ex cykelolyckorna är överrepresenterade och singelolyckor-na underrepresenterade är i och för sig inte så förvåsingelolyckor-nande då en stor del av jämförelsematerialet rimligen utgörs av landsbygds-vägar medan Tians väg är en tätortsgata. Om man emellertid en-dast ser till de 18 olyckor där oskyddade trafikanter varit in-blandade kan man konstatera att 16 stycken är cykelolyckor och att deras andel av olyckorna med oskyddade trafikanter är 30 % över det som gäller länet i övrigt. Vidare kan man konstatera att andelen olyckor som inträffar vintertid med oskyddade trafi-kanter ligger 18 % över medel för länet.

Olycksmaterialet från lokala platser, som det här är fråga om, blir naturligtvis alltid för litet för att man skall kunna dra några säkra slutsatser. Samtidigt måste man dock komma ihåg att de är de bästa data vi har och att det rimligen är bättre att utnyttja detta datamaterial än att beskriva problemet oberoende av vilka olyckor som inträffat. Med detta som utgångspunkt ver-kar det rimligt att konstatera att cykelolyckorna utgör det mest iögonfallande säkerhetsproblemet. Vidare tyder överrepresenta-tionen av olyckor med oskyddade trafikanter vintertid på att Bromölla är en ort där man cyklar året runt.

Under perioden 1986-1990 har 40 olyckor inträffat på den sträcka som arbetsgruppen arbetat med (se figur 1-3). I 15 av dessa har oskyddade trafikanter varit inblandade. Någon systematisk upp-följning av olyckorna under 1991 har ej gjorts av arbetsgruppen men en allvarlig cykelolycka som inträffade utanför Alvikensko-lan har dock kommit att påverka utredningen så att sträckan kom att utvidgas norrut för att även vägavsnittet framför skolan skulle inkluderas. På kartan i figur 26 har olyckorna som in-träffat under femårsperioden på den aktuella sträckan markerats. 36 av de 40 olyckorna har inträffat i korsningar. 14 av de 15 olyckorna med oskyddade trafikanter har inträffat i korsningar.

Antalet olyckor med oskyddade anges inom parentes.

Storgatan 7 (2) Villagatan 2 (1) Ivögatan 2 (1) Folketshusgatan 9 (3) Bruksgatan 1 Tunnbygat an 1 Nygatan 1 (1) Nymögat an 1 Barumsg 1 Fjälkingegatan 1 (1) Val jevägen 3 (3) Ågatan 7 (2)

Av figur 26 framgår att korsningarna med Storgatan, Folketshus-gatan och Ågatan är de som är mest olycksbelastade (se figur 21 och 25). Detta är i och för sig inte förvånande då dessa kors-ningar har den största sekundärvägstrafiken. Även i korsningen med Nygatan förekommer dock en avsevärd trafik på sekundärvägen utan att korsningen är speciellt olycksbelastad (se figur 15-20) . Olyckor med oskyddade trafikanter förekommer i korsningarna längs hela sträckan. Man kan speciellt lägga märke till att det inträffat 3 cykelolyckor i anslutning till korsningen med

Valje-10

när Valjevägens anslutning genererar mycket cykeltrafik. Även i anslutning till korsningen med Folketshusgatan fanns en buss-hållplats som alstrar mycket fotgängar och cykeltrafik (se figur 21A och B) .

Eftersom man bedömt att säkerhetsproblemet längs Tians väg domineras av cykelolyckorna har arbetsgruppen koncentrerat sig på olyckorna där oskyddade trafikanter varit inblandade. Bakom detta ställningstagande ligger också att dessa olyckor har en allvarligare skadeföljd än andra olyckor och att åtgärder för att förbättra de oskyddade trafikanternas säkerhet som regel även medför säkerhetsförbättringar för övriga trafikanter.

2 . 9 Beskrivning av olyckor med oskyddade trafikanter

På följande åtta sidor ges en kort beskrivning av var och en av de 15 olyckor med oskyddade trafikanter som inträffat under perioden 1986-1990 på den sträcka av Tians väg, som arbets-gruppen primärt intresserat sig för.

Z

Storgatan

11

Olycka 1

Kl 8.00 en decembermorgon. 16-årig cyklist kör Tians väg söderut på höger sida. 39-årig bilist kör österut på Storgatan och skall korsa Tians väg. Stannar före korsningen och börjar köra ut då han uppfattar att det är fritt. Föraren upptäcker cyklisten på ett avstånd av 3-4 m. Orsaken till den sena upptäckten är enligt föraren av personbilen att cyklisten ej tänt cykelbelysningen. Cyklisten uppfattar att personbilen är på väg att stanna in för att lämna honom företräde. Cyklisten ansåg att det var så ljust att någon cykelbelysning ej behövde användas. Cyklisten kör in i personbilens vänstra framflygel.

Kommentar: En bidragande orsak kan ha varit att övergångsstället är tillbakadraget. Om personbilen stannat vid väjningslinjen före GC-överfarten kan det dels ha bidragit till att föraren ej hann upptäcka cyklisten i tid och till att cyklisten misstolkade personbilens låga hastighet då den kör in över

övergångsstället som att föraren avser att stanna för att lämna honom företräde.

Olycka 2

Vid tretiden en februaridag. En 24-årig bilist kör norrut längs Tians väg och ser en man (79 år) framför sig som cyklar på vägens högra sida i samma riktning som han själv. Plötsligt sträcker cyklisten ut höger hand och påbörjar samtidigt vänstersvängen. Föraren bromsar direkt men lyckas ej undvika kollissionen. Föraren uppger hastigheten till 50 km/h. 17 m långa bromsspår uppmättes.

Kommentar: Det framgår inte klart om cyklisten kört på vägrenen eller på GC-banan men tolkar man

skrivningen bokstavligt bör det ha varit på vägrenen. Om cyklisten kört på GC-banan hade han möjligen tvingats till större försiktighet i samband med att han

Z C A % Villagatan Tians väg N _: B o & 1 Ivögatan EIB a U e Tians väg 12 Olycka 3

En dag i slutet av mars vid fyratiden. En 47-årig man kör en lastbil i nordlig riktning längs Tians väg. Han möter en kvinnlig cyklist (86 år) strax norr om korsningen med Villagatan. Cyklisten kör på cykelbanan på vägens östra sida i sydlig

riktning. Plötsligt svänger cyklisten ut framför lastbilen. Cyklisten omkommer vid kollisionen. Avståndet från Villavägens anslutning till kollisionspunkten uppges i polisrapporten till 11 m.

Kommentar: På vägavsnittet mellan Villagatans och Storgatans anslutningar saknar Tians väg GC-bana på vägens västra sida. En rimlig förklaring till att kvinnan svänger ut framför lastbilen är att hon önskar passera över Tians väg för att söder om Villagatans anslutning fortsätta på GC-banan på vägens högra sida. Eftersom

GC-banan söder om Villagatan är enkelriktad så är hon enligt gällande trafikregler skyldig att byta sida då hon kommer i höjd med Villagatan.

Olycka 4

I början av december vid åttatiden på morgonen. En bilist kör på ITvögatan i östlig riktning med avsikt att svänga till höger in på Tians väg. Han ser två bilar komma norrifrån varför han tvingas stanna på GC-överfarten. Han ser också en cyklist komma söderifrån på den västra GC-banan. Han räknar med att cyklisten skall passera bakom honom. Cyklisten kör emellertid framför fordonet just då föraren börjar köra ut i korsningen varför cyklisten blir påkörd. Kommentar: Situationen blir oklar för de inblandade parterna genom att bilisten tvingas stanna på GC-överfarten. Möjligen skulle stopplikt i kombination med att GC-överfarten görs smalare och flyttas fram i liv med GC-banan ha gjort situationen klarare. Bilisten skulle då rimligen ha stannat före GC-överfarten och väntat där till dess att de två norrifrån kommande

1 1 N i i S

önnunå

/

I XS

JU

1 W

Folketshusgatan

g |] 10 1 1

Ä

' [

S

S

S

S

Tians

väg

N

S

S

S

Önnunå

/

f X

JH

T W

1

Folketshusgatan

|]

ECW:

t

df

S

S

S

|]Tians

|] väg 13 Olycka

Vid åttatiden en januarimorgon. En 16-årig cyklist färdas norrut längs Tians väg på den östra GC-banan. Han kör fort för han har bråttom för att hinna till skolan. En 44-årig bilist kör österut längs

Folketshusgatan och har för avsikt att korsa Tians väg. Hon stannar framme vid Tians väg och väntar på att en tillräckligt stor lucka i trafiken skall uppstå så att hon kan passera. Hon startar och kör sakta över Tians väg och upptäcker då plötsligt den från höger kommande cyklisten. Hon bromsar och blir stående med fordonet tvärs över GC-överfarten på den östra sidan om Tians väg. Cyklisten försöker stanna när han ser att bilen stannar men lyckas ej utan kör in i bilens högra sida.Cyklisten uppger särskilt att väglaget var halt och man får ett intryck att detta har spelat en roll för hans möjlighet att stanna cykeln. Det är disig gryning. Cyklisten använder ej cykelbelysningen och gatubelysningen var släckt.

Kommentar: Halkbekämpning är förmodligen en lönsam åtgärd på en väg med så mycket cykeltrafik som på Tians väg. Man kan även diskutera hur tidigt man skall släcka gatubelysningen i trafikmiljöer med förhållandevis stora mängder oskyddade trafikanter. Minicirkulation kan ha en positiv effekt på situationer som denna då den sänker hastigheten samtidigt som den bidrar till ett mindre tidspressat samspel med den korsande trafiken.

Olycka 6

En förmiddag vid tiotiden i början av september. En lastbilschaufför (40 år) kör Folketshusgatan österut, stannar vid väjningslinjen vid den västra tillfarten till Tians väg. När han upptäcker en lucka i trafiken startar han och passerar Tians väg. Han upptäcker inte den från höger på den östra av GC-banorna på Tians väg kommande cyklisten (82 år) utan kör på honom. En bidragande orsak till att han inte upptäckte cyklisten uppges den lågt stående solen kunna ha varit.

Kommentar:Minicirkulation kan ha en positiv effekt på situationer som denna då den sänker hastigheten samtidigt som den bidrar till ett mindre tidspressat samspel med den korsande trafiken.

14 1 0 1 1

Em '

Jjosgill

2/1

OS

Folketshusgatan l

4

1

1

t

₁

if

₁

1

1

1

1

Å

_väg

1

N

1

1

1

1

1

1

d A-__

Ny-

tåg 1

H ååå

*

1611

_{1 p}

1iE=

[|

4

1

23% /Z

Ägnnt

1

1

1

1

1

1

Tians

väg

Olycka 7

Vid havfemtiden i slutet av januari, det är mörkt

ute. En kvinna (44 år) skall gå över

övergångsstället norr om Folketshusgatan

tillsammans med sin hund. Hon ser åt höger

och upptäcker en bil i höjd med ICA-affären

d.v.s. strax norr om korsningen med Nygatan.

Hon bedömde att hon hade gott om tid att

passera övergångsstället. Bilisten (26 år) kör

norrut längs Tians väg. Han påstår att han först

blev bländad av en mötande bil och att han

därefter upptäckte en bil som närmade sig från

höger på Folketshusgatan. Han har

uppmärksamheten riktad mot det från höger

kommande fordonet för att försäkra sig om att

föraren av detta fordon skall lämna honom

företräde. När han åter ser framåt upptäcker han

fotgängaren med hunden på cirka 10 m avstånd.

Han försöker nu bromsa och styra åt höger men

lyckas ej undvika att köra på hunden som dör

omedelbart.

Kommentar: Man får av olycksbeskrivningen

intrycket att personbilen hållit en hög hastighet.

Minicirkulation kan ha en positiv effekt på

situationer som denna då den sänker hastigheten

samtidigt som den bidrar till ett mindre

tidspressat samspel med den korsande trafiken.

Olycka 8

Vid lunchtid i mitten av augusti. En kvinna (25

år) kör norrut längs Tians väg och ser en cyklist

(79 år) köra på den högra GC-banan i samma

riktning som hon själv. Strax före korsningen

med Nygatan kör cyklisten ner från GC-banan

på vägrenen. Hon uppfattar att han skall

fortsätta norrut genom korsningen men plötsligt

svänger han ut till vänster framför henne

förmodligen i avsikt att svänga över på

Nygatan. Bilisten kan ej undvika kollisionen.

Kommentar: Denna olycka kan möjligen ses

som resultatet av den dåliga struktureringen av

cykeltrafiken längs Tians väg, där man cyklar på

såväl GC-bana som på vägren, genomför såväl

den s.k. lilla som stora svängen (se figur 18C).

15 = = å = = = = 8 s s s s s 5 9 % Ga OP 1 2 9 39 8 9 s S S S 9 5s 8 s s s 5 9 2 9 Tians väg 1 I N 1 1 1 1 0 1 1 1 N 1 I Valje 1 1 vägen I

H o

1

I

ll/

1

1

1

I

1

1

[ Tians |

väg

Olycka 9

En eftermiddag vid halvsextiden i mitten av

juni. En kvinna (23 år) kör norrut på Tians

_{väg. Hon kör om en mopedist och en}

cyklist (15 år), som färdas på vägens .

högra sida i sammariktning som hon själv

_{och samspråkar med varandra. Cirka 30 m}

längre fram saktarhon in för att svänga in

till höger till den fastighet som ligger mitt

emot Fjälkingegatans anslutning till Tians

väg. Hon väntar med att genomföra

högersvängen för att låta mopedisten och

cyklisten passerapå som hon trodde

hennes högra sida. Cyklisten

uppmärksammar inte att hon stannat varför

han kör in i hennes fordon bakifrån.

Kommentar: Olyckan kan ses som ett

exempel på den dåliga strukturering av

cykeltrafiken som råder längs Tians väg,

där inte oväsentliga mängder cykeltrafik

kör på vägen eller vägrenen trots att

_{GC-bana finns. Olyckan aktualiserar även}

det speciellaproblemet med

fastighetsutfarter direkt ut mot en så stor

_{gata som Tians väg.}

Olycka 10

Vid femtiden en eftermiddag i mitten av

februari. En cyklist (68 år) kör på

_{trottoarkanten strax norr om Valjevägens}

anslutning till Tians väg.

Kommentar: Den kombinerade GC-banan

är smal varför det kan vara lätt att köra av.

Likaså inbjuder den till att ömsom köra på

vägrenen ömsom på GC-banan.

1 1 N 1 1 1 1 i d 1 1 1 0 UK ( 1 Valje U vagen (

Håff

t

1

f

1

t

1

W

1

(

1

0 Trans I

_väg

1

1

1

1]]

%

1

1

i

|

11 1

1

llk

1

1

Valje

1

vägen

1

[115

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

[ Tians |

_väg

16

Olycka 11

En eftermiddag i början av augusti vid 2

halvfyratiden. En cyklist (12 år) färdas norrut på

GC-banan och blir dåhanpasserar Valjevägen

påkörd av en bilist som svänger in från Tians väg.

Kommentar: Detta illustrerar detklassiska problemet

med cykelöverfarter då man har en separat

cykelbana. Möjligen skulle olyckan hakunnat

undvikas om cykelvägen förts ut på Tians väg före

korsningen. Förhoppningen är att en sådan åtgärd

skall förbättra samspelet mellan bilister och

cyklister.

Olycka 12

En eftermiddag i mitten av april vid halvfemtiden.

En cyklist (19 år) kör Tians väg norrut. Då han

passerar Valjevägen blirhan påkörd av en bilist (39

_{år) som likasåfärdas norrut på Tians väg och}

svängerinpå Valjevägen

Kommentar: Dettaillustrerar detklassiskaproblemet

med cykelöverfarter dåman har en separat

_{cykelbana. Möjligen skulle olyckan hakunnat}

undvikas om cykelvägen förts ut på Tians väg före

korsningen. Förhoppningen är att en sådan åtgärd

_{skall förbättra samspelet mellan bilister och}

xo; å 1 1 1 1 41 0 Jm ==

å 3

3

k

Ä[J'll'JDBUE']

I

1

I

1

fans 1

väg

N

1

l

I

1

1

1

ÅPDDDDP

ET h |

l

o-:

g

g

g 8 g g NQDDDUG I I I 1 plans 1 väg 17 Olycka 13

En eftermiddag i mitten av december vid halvfemtiden. En kvinna (85 år) avser att passera över Tians väg i östlig riktning på det övergångsställe som ligger omedelbart norr om korsningen med Agatan. Hon går ut till mitten av vägen och stannar där för att låta en bil passera i nordlig riktning. Cirka 15 m efter detta fordon kommer ännu en bil (föraren 20 år). Hon tror att hon skall hinna över mellan bilarna, vilket hon inte gör utan blir påkörd av det andra fordonet.

Kommentar: Med de lägre hastigheter som t. ex. en minicirkulation skulle kunna

åstadkomma hade kanske bilisternas benägenhet att stanna och låta kvinnan passera ökat.

Olycka 14.

Vid sjutiden en morgon i början av februari. En bilist (23 år) kör i östlig riktning på Ågatan. Då han kommer fram till korsningen med Tians väg stannar han ser åt båda håll och då han ej ser några andra trafikanter fortsätter han ut mot korsningen. Han kör då på en cyklist (46 år) som kommer norrifrån på den västliga GC-banan längs Tians väg. Bilisten har inte sett cyklisten. Cyklisten har däremot sett bilisten och uppfattat att denne skulle lämna honom företräde.

Kommentar: GC-överfarten är tillbakadragen men trots detta ligger väjningslinjen före övergångsstället. Detta kan bidra till att cyklister felaktigt kan uppfatta att bilar som färdas sakta över övergångsstället avser att stanna för att lämna företräde då de i själva verket är på väg att starta efter att ha stått stilla vid väjningslinjen.

18

Z

Olycka 15

K Vid femtiden på eftermiddagen i slutet av maj. En mopedist (15 år) kör norrut på Tians väg bakom en personbil. >

å 4

Personbilen bromsar. Då mopedföraren

(3

bromsar sladdar han omkull i den olja

23

som läckt ut från en buss strax innan.

oo (C

-

C- C

Ågatan

2

0

0

0

0

J D ä S P S S S S S ; s s s s p m ; 9 5 © e P F e e . sr fu ss 0000 s s s a s e Tians väg

19

3 SLUTSATSER

Tians väg har karaktär av genomfartsled med förhållandevis hög standard vilket inbjuder till höga hastigheter. Cykeltrafiken har dock en omfattning som man snarast väntar sig att finna i en tätortskärna, medan utformningen av anslutningarna till korsande vägar och angränsande fastigheter ofta håller en standard som hör hemma i bostadsområden med mycket små trafikmängder.

3.1 Hastigheten

Medelhastigheten ligger kring 50 km/h och 85-percentilen ligger strax under 60 km/h. Med tanke på den stora mängden cyklister och de förhållandevis stora trafikmängderna på sekundärvägarna, framför allt Folketshusgatan (se figur 21E) och Ågatan (se figur 250), får detta anses vara höga hastigheter. I olycka 2, 3, 7 och 13 finns det anledning att se hastigheten på de fordon som färdas längs Tians väg som en faktor som spelat en stor roll för olyckornas uppkomst . Man kan anta att viktiga orsaker till att hastigheten är så hög är vägens breda tvärsektion, den förhål-landevis långa raksträckan och de mycket diskret utformade an-slutningarna.

3. 2 Cykeltrafiken

Som framgår av figur 21-25 så förekommer en stor mängd cykel-trafik så väl längs Tians väg som på de vägar som ansluter. Man kan dessutom konstatera att cykeltrafiken är dåligt strukturerad i den bemärkelsen att man cyklar så väl på cykelbanorna som på vägrenarna. En hel del cykeltrafik går fram på den vänstra GC-banan. I stort sett alla möjliga varianter av vänstersvängs-beteenden förekommer, stora svängen, lilla svängen, snedda över korsningen och varianten att korsa gatan före korsningen för att sedan genomföra svängen från vänster sida av vägen. Man byter

20

cykeltrafiken antas ha spelat en roll för uppkomsten av olyckor-na. Viktiga orsaker till att cyklisterna uppträder på ett så okontrollerat sätt kan man finna i att:

-= GC-banorna är förhållandevis smala samtidigt som körbanans bredd med en särskild utmärkt vägren gör att man upplever det som attraktivt att cykla på vägrenen och körbanan.

- uppfarterna på GC-banan från GC-överfarterna ofta har en utformning och placering som gör att de upplevs som obekväma att utnyttja.

- cykelbana saknas på den ena sidan av gatan på vissa sträckor varför GC-banorna i vissa fall är dubbelriktade och i andra fall enkelriktade.

3.3 Anslutande gator

Vi har inte speciellt studerat trafiken i tillfarterna, t ex vad avser var man stannar innan man kör ut på Tians väg, i de fall det är nödvändigt att stanna. Detta. är dock möjligt att göra från de videoregistreringar som gjorts. I den mån man kommer att vidta förändringar av tillfarterna kommer dock videoregistre-ringarna att användas för att genomföra utvärderingen. Man kan trots detta konstatera att genom att endast ett fåtal övergångs-ställen finns på den aktuella sträckan och att mittrefuger inte användes i någon enda korsning så är anslutningarna ofta svåra att upptäcka. I t ex korsningen med Folketshusgatan ligger be-byggelse och hög vegetation dessutom så nära vägen att det ytterligare försvårar upptäckten av korsningen. GC-överfarterna är tillbakadragna ca 2,5 m från vägrensmarkeringen, vilket torde göra att de knappast utnyttjas av GC-trafikanterna. Man har dessutom på flera ställen placerat väjningslinjen före över-gångsstället, vilket gör att bilisterna troligen, om de stannar vid väjningslinjen, inte har så god sikt att de därifrån kan avgöra om det är möjligt att köra ut eller inte. Detta torde bidra till att en hel del motorfordon blir stående på GC-över-farterna. Dessutom kan det medföra att cyklisterna som ser en bil köra sakta över övergångsstället felaktigt tolkar detta som att bilisten avser att stanna för att lämna honom/henne företrä-de. Olyckor där utformningen av väganslutningarna kan ha spelat

21

4 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER

I enlighet med de slutsatser som dragits ovan bör man söka efter åtgärder som dämpar hastigheten på Tians väg, ger cykeltrafiken en mer kontrollerad struktur och förbättrar gatuanslutningarna.

En nära till hands liggande åtgärd som både skulle bidra till lägre hastigheter och en bättre kontroll på cykeltrafiken skulle vara att bredda GC-banorna. Detta bedömdes dock på ett tidigt stadium som en alltför dyrbar åtgärd. Vidare har den framför allt i Folketshusgatan förhållandevis stora mängden svängande bussar med stora utrymmeskrav inneburit restriktioner vid valet av åtgärder.

- Genom att göra de, i enlighet med den kommunala GC-planen, planerade cykelstråken mer attraktiva skulle man kunna över-föra cykeltrafik från i första hand Folketshusgatan, Nygatan och Ågatan. Ett led i detta skulle vara att stänga följande anslutningar för biltrafik: Hantverkargatan, Nymögatan, Per Albins gata och Bruksgatan. I korsningarna med Hantverkar-gatan/Nymögatan och Per Albins gata/Bruksgatan läggs GC-överfarter skyddade av 2,0 m breda mittrefuger. Alternativt breddas GC-banorna längs Tians väg på bekostnad av körbanans bredd. Denna senare åtgärd kan även antas bidra till att dämpa bilarnas hastighet. Om åtgärden genomföres antas cykeltrafiken i korsningarna med Folketshusgatan, Nygatan och Ågatanminska medan den ökar i överfarterna Hantverkar-gatan/Nymögatan och Per Albins gata/Bruksgatan, vilket gör det lönsamt att höja cyklisternas säkerhetsstandard i dessa senare korsningar.

- För att avlasta Tians väg från cykeltrafik till och från busshållplatserna som ligger i anslutning till vägen vore det önskvärt att busslinjerna drogs från centrum via Fol-ketshusgatan över Tians väg och söderut via Hagagatan för att åter ansluta till Tians väg via Valjevägen. Åtgärden är

22

ej orimlig då merparten av resenärerna torde bo öster om Tians väg.Om åtgärden vidtages kan så väl den cykeltrafik som korsar Tians väg som går längs vägen antas minska.

- På vägavsnittet norr om storgatan upp till den nordligaste änden av tätbebyggelsen målas 1,80 m breda cykelfält med heldragen räfflad linje (0,20 m). På samma sätt målas cykel-fält på vägens västra sida mellan Storgatan och Villagatan. Längs hela Tians väg skyltas dubbelriktad cykeltrafik på båda sidor om vägen. Mittlinjen längs hela sträckan målas (0,15 m). Om åtgärden genomförs kan man anta att trafikreg-leringen längs Tians väg kommer att upplevas sommer enhet-lig. Detta kan leda till att bilisterna blir mer medvetna om att cykeltrafik förekommer dubbelriktat på vägens båda sidor och till att cyklisterna i minskad utsträckning byter kör-banesida.

- GC-banorna skyltas tydligt. Vegetationen längs fastighets-gränserna ansas så att inte grenar sticker ut över banorna. Om åtgärden genomföres kan det antas medföra att en större andel av cyklisterna kommer att färdas på GC-banorna istäl-let för på körbanan.

- Eventuellt förs cykeltrafiken ut i körbanan före väganslut-ningarna till Tians väg för att förbättra samspelet mellan cyklister och bilister som färdas längs vägen. Upp och ner-farter från GC-banorna ges en utspetsning som tillåter bek-väm passage för cyklister. Om åtgärden genomförs kan antalet konflikter mellan rakt fram körande cyklister och vänster-svängande bilister antas minska.

- För att dämpa hastigheten framför Alvikenskolan görs insmal-ning av vägen genom klackar från vardera sidan i anslutning till en befintlig refug, som skyddar en GC-överfart. Likaså görs en avsmalning av den norra tillfarten till korsningen med Storgatan. I korsningen läggs en minirondell. GC-signa-len i den norra tillfarten tas bort. Hastigheten begränsas

23

till 30 km/h över en sträcka från strax söder om korsningen med Storgatan till stax norr om GC-överfarten norr om sko-lan. Om åtgärden genomföres kan hastigheten förbi skolan antas minska. Den tunga trafikens hastighet kommer troligen att minska mest.

- Mellan Villavägen och Ifögatan läggs klackar på vardera si-dan om vägen för att dämpa hastigheten. Dessa bidrar troli-gen dessutom till att göra det mindre attraktivt för cyklis-terna att färdas på körbanan. Om åtgärden genomföres kommer troligen motorfordonstrafikens hastighet mellan Villavägen och Ifögatan att minska och en mindre andel cyklisterkommer att färdas på körbanan. Den senare effekten kommer även att kunna märkas så väl norr om Ifögatan som söder om Villa-vägen.

-= Korsningen med Folketshusgatan utformas som en minirondell (överkörningsbar) . Detta skulle dämpa hastigheten på Tians väg och tillåta mindre stressade passager för trafiken på sekundärvägen. Om åtgärden genomförs kan hastigheten så väl strax norr som söder om Folketshusgatan antas sjunka. Trafikanterna på sekundärvägen skulle troligen uppfatta åt-gärden som en förbättring av framkomligheten.

-= Mellan Folketshusgatan och Bruksgatan läggs klackar på var-dera sidan om vägen för att dämpa hastigheten. Dessa bidrar troligen dessutom till att göra det mindre attraktivt för cyklisterna att färdas på körbanan. Om åtgärden genomföres kommer troligen motorfordonstrafikens hastighet mellan Fol-ketshusgatan och Bruksgatan att minska och enmindre andel cyklister kommer att färdas på körbanan. Den senare effekten kommer även att kunna märkas så väl norr om Folketshusgatan som söder om Bruksgatan.

-= Korsningen med Nygatan utformas som en minirondell (överkör-ningsbar). Detta skulle dämpa hastigheten på Tians väg och

24

vägen. Om åtgärden genomförs kan hastigheten så väl strax norr som söder om Nygatan antas sjunka. Trafikanterna på sekundärvägen skulle troligen uppfatta åtgärden som en för-bättring av framkomligheten.

- Mellan Nygatan och Nymögatan läggs klackar på vardera sidan om vägen för att dämpa hastigheten. Dessa bidrar troligen dessutom till att göra det mindre attraktivt för cyklisterna att färdas på körbanan. I skydd av klacken på den östra si-dan av vägen läggs parkeringsplatser. Om åtgärden genomföres kommer troligen motorfordonstrafikens hastighet mellan Ny-gatan och Nymögata att minska och en mindre andel cyklister kommer att färdas på körbanan. Den senare effekten kommer även att kunna märkas så väl norr om Nygatan som söder om Nymögatan .

- I anslutning till övergångsstället strax norr om Valjevägens tillfart läggs en mittrefug för ått skydda fotgängarna och dämpa hastigheten på Tians väg. Om åtgärden genomföres kan trafikens hastighet förbi övergångsstället antas minska.

- Mellan Valjevägen och Ågatan läggs klackar på vardera sidan om vägen för att dämpa hastigheten. Dessa bidrar troligen dessutom till att göra det mindre attraktivt för cyklisterna att färdas på körbanan. I skydd av klackarna läggs parke-ringsplatser. Om åtgärden genomföres kommer troligen motor-fordonstrafikens hastighet mellan Valjevägen och Ågatan att minska och en mindre andel cyklister kommer att färdas på körbanan. Den senare effekten kommer även att kunna märkas så väl norr om Valjevägen som söder om Ågatan.

- I korsningen med Ågatan anläggs en minirondell. Detta skulle dämpa hastigheten på Tians väg och tillåta mindre stressade passager för trafiken på sekundärvägen. Om åtgärden genom-förs kan hastigheten så väl strax norr som söder om Ågatan antas sjunka. Trafikanterna på sekundärvägen skulle troligen uppfatta åtgärden som en förbättring av framkomligheten.

25

- För att göra anslutningarna tydligare, förmå GC-trafiken att i högre grad utnyttja GC-överfarterna och för att förbättra samspelet mellan GC-trafiken längs Tians väg och motortrafi-ken på anslutningsvägarna placeras GC-överfarterna över an-slutningsvägarna närmare Tians väg så att de kommer i höjd med GC-banorna. Dessutom görs GC-överfarterna smalare så att väjningslinjen kan placeras närmare korsningen. Stopplikt bör övervägas åtminstone i Folketshusgatans anslutningar. Om åtgärden genomförs kan andelen cyklister som färdas på GC-banorna jämfört med på körbanan antas öka, och mängden bi-lister som stannar på GC-överfartena för att invänta en möj-lighet att köra ut på Tians väg kan antas minska.

- Omedelbart söder om Ågatans anslutning och vid infarten i tätorten i den norra änden av vägen konstrueras s k tätorts-portar för att markera för bilisterna att de kör in i ett område med gott om oskyddade trafikanter. Om åtgärden genom-förs kan den bidra till minskade hastigheter och en ökad förväntan på förekomst av fotgängare och cyklister hos bilisterna.

- Klackar och tätortsportar förses med träd för att ge vägen ett tätare intryck, vilket kan antas bidra till att dämpa hastigheten och för att göra vägen vackrare. Om åtgärden genomförs kan det antas bidra till en mindre negativ reak-tion från bilisternas sida på de framkomlighets-dämpande åtgärderna.

26

5 REFERENSER

Pettersson, H E: Fallstudiemetodik för att belysa faktorer bakom cykel- och bilolyckor i korsningar, Statens väg- och trafik-institut, Meddelande 611, Linköping, 1989.

Pettersson, H E, Harms, L och Helmers, G: Trafikantbeteende och vägmiljöegenskaper, Statens väg- och trafikinstitut, Rapport 370, Linköping 1992.

Bilaga 1 Sid 1 (39)

Bilaga 1 Sid 2 (39)

//Figur 1 Principskiss över Bromölla samhälle.

Skissen ej skalenlig.

SKOLA

Storgatan

CENT-

9

aka

N

BOSTÄDER

NING

1

|

INDUSTRI

IDROTTS-

ä OMRÄDE

ANLÄGG-NING

|E

Yillagatan

oi

BOSTA-

-AHNLÄGG- DER

BOSTÄDER

NING

Folketshusgatan

BOSTÄDER

BOSTÄDER

BOSTÅ-_

eroLa

Bruksgatan

DER

NT-gå!-[_

BOSTA-

Per Albins gata

INDUSTRI-

_ANLÄGG

_ DER

OMRÄDE

_NING

BOSTÄDER

BOSTÄDER

Tunnbyga tan

Nygatan

XW

N

2

DAGHEM

5

å

'

©

$

₅₎

_BOSTÄDER

_BOSTÄDER

$

BOSTÄDER

n

vt

**

rä

©

ågatan -- SERYICE- INDUSTRI-" . ANLÄGGNING OMRÄDE f] |-LL] llllllllllllllllJlll 111314 1 1 LL LL 1 C CL C C i i LTL "N a

Hot Eristianstad E22 Hot Sölvesborg

Bilaga 1 Sid 3 (39)

Figur 2. Principskiss över anslutningarna till den del av Tians väg som arbetsgruppen i första hand

intresserat sig för.

= Mätpunkter för trafik och hastighetsmätningar. Mätresultaten presenteras i figur 4 - 14

Storgatan I = Alvikenskolan

1 II = Mellan Folketshusgatan och Ivögatan -i III = Mellan Tunnbygatan och Per Albins gata ton- IV = Fjälingegatan

å

V = Söder om järnvägskorsningen

E

vYillagatan

II

Folketshusgatan

Bruksgatan

.

Per Albins gata

III

Tunnbyga tan

Nygatan

X

I N å Ny t

':

Hantverkaregatan

£

tj

©.

g

-

e

15

L-

_be

Farum:s

A

_pool

å

g

alk

FÅ

a

Valje vragen

få

1v|

j

ägatan

>-fx -s LL BG 000006 C 220200 00 000000 50 00000 C 100 050100 C CC C C C 1 C 1 C 1 1 C 1 1 111 1 1 LC © Hot Eristianstad fl) Hot SölvesborL

Kvarngården 1206/-,. Kapellparker..

&!

qu

_-

1A

>I

sd1

0]5

S50

J4

10000 I 59000 Bilaga 1 Sid 5 (39) VÄG 116 _BROMÖLLA ___ _ _Vid Alvikenskolan trafikrnätning 91-09-01 - 91-09-08

total antal fordon_{22 hastighet}

- 60 >-md 02 åå © o n mmne---. --0 -6 -S -55-80-00 - - -- - -.-'- .-u - _ - & ass

me 90 nar 40 30 -1 N n 4 v e e e e e e e e e s s d 2500 --20 J L K X k X X r X == +> Am .)A . M . A T L ; Du k .. .i ena f nensenmale _i 10 === hastighet personbil io ogee R T X K å -A Ne a / bre sm S a L u > . V > _ _ _ W b t t . . 0 [__ fordon p r e e m oki on k. p X ti on O ___

se nu uf men van.. v ärver. pet,W, n _{ns ...}

Figur 4. Resultat av trafik och hastighetsmätningar på Tians väg utanför Alvikenskolan strax norr om Storgatan (mätpunkt 1).

VÄG 116 BROMÖLLA

vid Tians väg 57

trafiktnätning 91-09-01 - 91-09-08

total antal

ford_on

hastighet

12000

11000

10000

9000

8000

7000

6000

9000

4000 |

3000

2000

1000

ovatmon inetrma sönm senoa. seem 60

-

₇

_i

F

»

|

__ Tntmmm mmmtmjemmmem på00900mm mm mm mmmm m m em m en i

1 mp

t

Fa

å

t

o.

=

>=

M

--

7

-

%

aaaeke e mn emnm Aes

se rna

-i 40

l

--

-

$

a

x

F "*

- 7

E mse mak ar asen en t ne saken Å Tå '

R prog - j -_e e_k e ee f et i 000 X- --4 brad 0 i ; trB h i t 413 i * i - ; A 4 2 ; | / % å kl "Å + 4 1 3 => 7 # d 1 H Å ,1 häl - Z P t j sa t i r r Å P - £ t _' 2 - J t | o k 05 ; ä a R 4 1 - i - f. ' 2 1000 e g S Bad s i R h nm do H Fd ri fi hastighet; - i 4 -3 2000 6 : A f.

Åtta

04 0 03% J

personbil i

P %

5

ä

-

t

A

t

3 PÅ - 2 kl PinÅ 1 b== 4 + d i X _ Z - P S 2 k tak

Bilaga 1 Sid 6 (39)

( VÄG 116 BROMÖLLA

vid fd ICA-träffen

trafikmätning 91-09-01 - 91-09-08

i total antal fordon

_

"&%th 60

12000

o o o

>-8 du

©u es au eu em en en s em en eu © ©8 08 © © "

pu 08 H 98 ©: dx om en ex 01 en as en © 03 |

5

_ a e ek ea ku see r ee 2. n | 10000 --- -T" "= "== mm. 50 » Q L L L + = r TT t " t | | i j I 1 1 i 8000 . -- - gan a

vttöme ae k tm palt ghadee Sie SS ma s...

| Å fr" op_ V)" o 1 =_6000 Tx _ vo r ys 577727??? F 0 a

& F-

_#

Å

_>

M. . .] . & k e e h S C A O sem en w w w ' L t » 7 9 0 Q se r er v e % T " B s s d " 3 d . N x x x x i x n, _; i X i > _ _ _ T ) | " 1 f k t a X 4000 1 L . . N K ä ; » . » A X M M T M Å Å ) kd å r d sm > X , ' . 1 x x * W ' v t ' c C J " p a s LX 1. Ne t 1 e . * i % + * x v N S N k N o a N X 2 X Ä . T . : x _ . 2000 10 -= -= hastighet personbil ' I 9 f // fordon o =* q v -w s w f w v ' r l m ' v f * K X a X Y s s b . . -L v l 1 he la . i N Q L e n e m e r m e n t j _ " 3 =-q l me m om ae r * ? * " . x l ' x ' . n o s " " X so t ev en mr re mn -j T TO T v + N PK Fa xy a Sö i l s at T u ] . n a S i s t t i s nt 3 % . x x : x x . '. '-. xx x Å K M Ä X Ä Ä . X . ] , X > (' or je v e r v k N h lr > p . ₍3 . 5 3 x e Ä Ä X > X x x å w x x f Se da r r x-*' tj x* jx 4J 2 LX )! S X A U

F

81

O C C W N d kr D E R O D & la g ( D O e g m e e rx . k ks pre=- KN [X

Figur 6. Resultat av trafik och hastighetsmätningar på Tians vägmitt emellan anslutningarna till

Tunnbygatan och Per Albins gata (mätpunkt 3).

( VÄG 116 BROMÖLLA - 1

vid Pingstkyrkan

trafikmätning 91-09-01 - 91-09-08

total antal

fordon_

hastighet

12000

ak Sd % 00 k m k je eke demm snea.

60

-b-

i f

] - |

i 10000 _{cam namn maan annna anne}

ak m e p 2 4 50 _i - 4 r - i d 1 T i i v L ! 40 l % pro ror i i i -4 » + å pro Frog 202 m t ; - Py 7 1 % å i e H »" v 4 A l i ? t R- [[' fr r; [' serar ; u 7) frn " ? :- :, t j i ill :( e I 6000 Fe>> - 74 F- 2-1 ä == --1 vo a 30 - F 3 e e e i 3 b ) "2 A , 4 P - % = » r_, + t J_{Z |}; »): ( ä a i å f .., 2 S 4 å ! 2 + +4 +4 +4 54 %+4 P3 20 - f 200008 l 3 e o 3 Å i - | 20004 ; o $ 3 200] t i 4 4 i d 3 o å 0001 - e 4 i ( 3 1 TG IQ T FPC P4 hastighet ! 10004 i 40007 Z + 4 % ] Fj o $ 2 3

,-

&

0

1

l

personbil i

t |

A

: Å k t J A ( Ä g ) 3 r e Z 4 Leg 2 30-23 ] 77) fordon '

O E d [ od L -A lynne 0 ein Å. freden d Å O L & ve 7

L

sö

må

ti

on

to

fre

15

,

enesils ovme,10 ml. > 22som_jsvagare.ene em2 ne äe -

joe ema. 0. Sv

sarte2

inan,sn imnm

8 artnr e - morsan.

Figur 7. Resultat av trafik och hastighetsmätningar på Tians väg strax söder om Fjälkingegatans

anslutning (mätpunkt 4).

Bilaga 1 Sid 7 (39) 2 Häft enda rT REq2. 2 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 - VÄG 116 BROMÖLLA JOm söder järnväg trafiktmätning 91-09-01 - 91--09-08 total antal fordon

ti On to

pane

sönPruePknsdt60 hn eemomssomh 197MO2mr mmener - Og sme + hoss n ms c es en 62 © © © 9 ©3 en mu ex ex m må uu åå m 94 4 " * " © WW ut mm am eu en an es en : 0 f me nd -b *.*.

& & at ne tkiten ls - e ian görs

H

_s

grrr)

15:33; SÅ

K

$;.* a N ..'./1 Ä - Wc] P. > x:'.,f'_-.:.'_,://! å m $ i; ko. L B-_{E 059; EU} X 0 HV/f ...hh.l. + are n ___ 1: År. $ f pl S_8 2 08 2 p + + *S* "& > _ & 9 * .-./' . har *S.V ..._C'/. ;t /> oc 4 k ls tv ',,- LM .

oss >]. ',..å Va ' j kk? _'tI-.",' Q v

S_t'o. ..,; R ok i a a 8 .N_ . _.Å X b >:(. t. ./ & - A.. * .Å K , 2",. K å 2299ls. 0 N 4 Nj DDD %& o x),..v'...å ä + / v. l ä j b.. + ._-._u./ . - -% - i e f e ts : . Ne El s a alt + k + 2 M 3 + e kr k #4 Ä +- ..!- K Fr Ä_-';-'ZI-:-;p) K . e , ' P sta hu ' ,, x * .l. , (:l) k 2 o 5193131)! / +" ) /." Å Ny ver 1" x., f Kl ."..I'/ k 0+ + 4 -, + 02 204 x- _o/ ks '.' s r e 2 putta

b >' _,'o_.l., /' &. * 1 bl Isie a a 4 t... ...AÅ- &..-... ... l ...?/' N,

- EUE_{vote] g + ce i då s häl i} kr_{- W % A} St4_{snor + *4 4} bud_{Loe Sk 4} KC_{+ "+ "e 4 ** % & > 4}

O SCA ALA k LL Lå LK ee ce rd t] or e S i. J O fre Jet hastighet 50 -ä L w ' + s o m e N 2 4 © C O O [ 4 9 ] © e e e e L L A .x. LxÄ x-.X'. .XI >Å? LN å Na da R-A AG N: 1) po t O L. _L _L .? L. .. J. .. X ... N S F J P 15 vt 0 Tunisomen a Lm e n a s e t e n W e n d e s K o r t e t s a n n e === hastighet personbil F->4 fordon | _ _ _

Figur 8.Resultatavtrafik ochhastighetsmätningar på TiansVäg strax söder om järnvägskorsningen

(mätpunkt 5). em iv * G ORO Ms ekv 2 antal

fordo_1_1_ _

Väg 116Bromölla

5900

E

' 400

! 359

: -300

2 r

r

tt

TT

T

TT

r

rt

yt

: 20of

/

E

i

F

å

150;

|

100

50

O

(Tkr 17 1" ?TY Ta *t T) t 1 * 1 / 3 # # Q 03 0 vm sew p ge = -TO TFT fa 1 rL OUT PT 24 30-min intervall IQ TFT (FY 6 T T tott: 09 12 15

Figur 9. Trafikmängder fördelade över dygnet på Tians väg. Mätpunkt 1. Utanför Alvikenskolan strax norr om Storgatan. Mätpunkt 2. Mellan anslutningarna till Folketshusgatan och Ivögatan. Mätpunkt 3. Mitt emellan anslutningarna till Tunnbygatan och Per Albins gata.

an- ..

20 io ben en sr vtOm 2 gean-sarapri.repen

äe "% s VTT-'l't-r

; å 41

po

4/2)

;? 4 * 5 å 1 F % % xx fos e- 5 k I '. ' T X 3 e r 3 1. e e , X 3 4 T , 14 ära X 2 5 2 " % &: XV MF'T'TAT'f'T TW IT T FJ f © fr 18 31 i + Su KR öku m eb kom nn nn en tom sh em ne ns he2. chi nnn ann ns mg snrns sr ar ae rså ta as ank om 6 .n -l