Ombyggnad av takkonstruktionen på Östermalms Saluhall
Utformning av tilläggsisolering med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden
Reconstruction of the roof structure on Östermalms Saluhall
The formation of additional insulation considering the building's cultural historical values
Författare: Edda Ehrenberg & Anna Bergman
Uppdragsgivare: Looström & Gelin
Handledare: Per-Inge von Knorring, Looström & Gelin
Kai Ödeen, KTH ABE
Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE
Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum: 2014-06-24
Bild på framsidan är tagen från Kasper Salins originalritningar ritade år 1888.
Sammanfattning
Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall är ett förslag att tilläggsisolera taket, då ställs det kulturhistoriska värdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gäller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan därför uppstå tvister vid ombyggnaden av saluhallen, då det är svårt att samtidigt uppfylla nybyggnads‐ och ombyggnadskrav på de delar som ska ändras. De delar på saluhallen som studerats är två takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvärdesmässigt och lagmässigt. Det kulturhistoriska värdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden så gott det går. Studien handlar därför om hur man på bästa sätt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden. Nyckelord: Saluhall, Tilläggsisolering, Tak, Ombyggnad, Kulturhistorisk byggnad.Abstract
At the rebuilding of Östermalms Saluhall a proposal has been made to add insulation to the roof. The cultural historical values of the building is set against reconstruction requirements of the building regulations made by the National board of Housing, Building and Planning. Today, requirements for a new construction are the same as for an reconstruction of a building. Contradictions therefore arise in the rebuilding of the market hall because of the difficulty to achieve the construction requirements as well as the reconstruction requirements for the parts that are to be changed. The parts that are studied is two details of the roof and they are designed and analysed by technical building aspects, cultural historical values and by legal requirements. The cultural historical values are threatened by redevelopment, but at the same time Stockholm City wants to maximize the energy efficiency of the building. The study is therefore focusing on how to best maximize energy efficiency of the building and follow the redevelopment requirements that exist without corrupting the building. Keyword: Market hall, Additional insulation, Roof, Reconstruction, Cultural value of a building.Förord
Vi vill tacka Sven‐Henrik Vidhall, som varit vår examinator under denna studie. Kai Ödeen, som varit vår handledare på KTH och har väglett oss genom arbetets gång. Vi vill även tacka Per‐Inge von Knorring, som har varit vår handledare på företaget Looström & Gelin. Ett stort tack ges också till Christer Martis och Jackie Larsson, som båda har varit en inspirationskälla och hjälpt till när det behövts. Vi vill även tacka övriga medarbetare på Looström & Gelin för deras hjälp.Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... I ABSTRACT ... III FÖRORD ... V 1. INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Målformulering ... 2 1.3 Avgränsningar ... 3 1.4 Lösningsmetoder ... 4 1.4.1 Metoder ... 4 1.4.2 Felkällor värmeberäkningar ... 4 1.4.3 Felkällor fuktberäkningar ... 4 1.4.3 Felkällor snölaster och snöfickor ... 4 2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5 3. BYGGNADENS HISTORIA ... 7 3.1 Byggnadsår ... 7 3.2 Ombyggnader ... 8 3.3 Nulägesbeskrivning ... 10 4. BEGREPP ... 11 4.1.1 Plan och Bygglag (2010:900): ... 11 4.1.2 Kulturmiljölag (1988:950): ... 11 4.1.3 Plan‐ och byggförordning (2011:338): ... 11 4.1.4 Miljöbalk (1998:808): ... 11 4.1.5 Boverkets byggregler (BFS 2013:14 BBR 20): ... 11 4.1.6 Miljöbyggnad: ... 12 4.2 Kulturhistorisk klassificering ... 12 4.2.1 Blåa hus: ... 12 4.2.2 K ‐ Kulturmärkning: ... 12 4.2.3 Q ‐ Markanvändningsbestämmelse: ... 13 4.2.4 q ‐ Skyddsbestämmelse: ... 13 4.2.5 KR ‐ Kulturreservat: ... 13 5. LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER ... 15 5.1 Lagar ... 15 5.1.1 Miljöbalk ... 15 5.2 Förordningar ... 15 5.2.1 Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen ... 15 5.2.2 Plan‐ och byggförordning (2011:338) ... 16 5.3 Föreskrifter, Boverkets byggregler ... 16 5.3.1 Utformningskrav ... 16 5.3.2 Tekniska egenskaper ... 16 5.3.3 Varsamhetskrav ... 17 5.3.4 Förvanskning ... 17
5.4 Detaljplan ... 18 5.5 Sammanfattningsvis ... 18 6. FAKTAINSAMLING ... 19 6.1 Programvaror ... 19 6.2 Konversationer om kulturhistoriskt värde ... 19 7. GENOMFÖRANDE ... 21 7.1 Beräkningsvärden ... 21 7.2 Förslag på detalj ʺTakfotʺ: ... 23 7.2.1 Befintlig uppbyggnad takfot ... 23 7.2.2 Takfot med sned isolering utan ståndränna ... 24 7.2.3 Takfot med sned isolering och ståndränna ... 24 7.2.4 Takfot med sned isolering 300 mm från ståndränna ... 25 7.2.5 Takfot med tunn isolering ... 26 7.2.6 Takfot med isolering enligt BBR ... 26 7.2.7 Takfot med gesimsränna indragen ... 27 7.2.8 Takfot med gesimsränna vid takfot ... 27 7.2.9 Takfot med sned PIR‐isolering vid ståndränna ... 28 7.3 Förslag på detalj ʺAnslutning takʺ:... 29 7.3.1 Befintlig uppbyggnad anslutning ... 29 7.3.2 Anslutning tak med tunn isolering (ej enl. BBR) ... 29 7.3.3 Anslutning tak med vinkelrät isolering vid fönster ... 30 7.3.4 Anslutning tak med 5° lutning av isolering vid fönster ... 30 7.3.5 Anslutning tak med 7° lutning av isolering vid fönster ... 31 7.3.6 Anslutning tak med isolering enligt BBR ... 31 7.3.7 Anslutning med PIR‐isolering med 5° lutning ... 32 7.4 Temperaturberäkningar ... 33 7.5 Fuktberäkningar ... 33 7.5.1 Viitanens diagram ... 33 7.5.2 Beräkningsgång fukt ... 34 7.6 Snölaster och snöfickor ... 35 7.7 De utvalda detaljerna ... 35 8. RESULTAT OCH ANALYS ... 37 8.1 Takfot ... 37 8.1.1 Snitt 1 ... 37 8.1.2 Snitt 2 ... 37 8.1.3 Snitt 3 ... 38 8.1.4 Analys takfot ... 38 8.2 Anslutning tak ... 39 8.2.1 Snitt 1 ... 39 8.2.2 Snitt 2 ... 39 8.2.3 Analys anslutning tak ... 40 8.3 Solinstrålning ... 40 8.4 Snölast och snöfickor ... 40
9. SLUTSATS ... 43 9.1 Lagar, regler och bestämmelser ... 43 9.2 Slutsats av beräkningar ... 43 9.3 Sammanfattningsvis ... 44 10. REKOMMENDATIONER ... 47 11. KÄLLFÖRTECKNING ... 48 12. BILAGOR ... 55 12.1 Beräkningsbilagor ... 55 12.2 Mail bilagor ... 56 12.3 Ritningsbilagor ... 56
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Östermalms Saluhall uppfördes år 1888 och har sedan uppförandet hyllats för sina arkitektoniska kvalitéer. Byggnaden är idag i dåligt skick och måste renoveras för att affärsverksamheten i saluhallen ska kunna fortgå, men även för att kunna bevara det kulturhistoriska värdet av byggnaden i framtiden. Därför har Stockholms stad beställt en renovering. Vid renoveringen vill beställaren bland annat effektivisera energiförbrukningen i byggnaden, men detta försvåras av de varsamhetskrav och förvanskningsförbud som gäller för byggnaden. Vid kontakt med företaget Looström & Gelin, konstruktörerna för detta projekt, föreslogs därför ett examensarbete kring takkonstruktionen på Östermalms Saluhall. Förslaget är i programskedet att tilläggsisolera taket utifrån, samt förstärka fackverket med stålförstärkningar som vid behov ska kunna tas bort. Vidare fördjupning på hur man skulle kunna tilläggsisolera taket har ännu inte utförts. Studien kommer därför att fördjupa sig i framtagning av detaljlösningar på två ställen av det mellersta taket (Bild 1, sida 4).1.2 Målformulering
Det övergripande målet är att välja ut två förslag på detaljlösningar vid tilläggsisolering, en för takfoten och en för anslutning till det övre taket (Ritningsbilaga 5). Studien ska undersöka om förslagen fungerar byggtekniskt och lagmässigt, men även undersöka hur förslagen påverkar det kulturhistoriska värdet på saluhallen. När dessa detaljer är utförda är målet att studera och analysera de enskilda detaljerna med hänsyn till: Snöfickor och snölast. Takavvattning. Fukttransport. Takets förmodade uppbyggnad. U‐värde. Temperaturskillnader och eventuella köldbryggor. Byggnadens kulturhistoriska värde. Lagar, förordningar och föreskrifter som påverkar ombyggnationer. Det slutgiltiga målet med studien är inte att hitta en lösning på hur man ska energieffektivisera byggnaden, utan snarare att ge förslag på hur man skulle kunna lösa detaljerna om man väljer att tilläggsisolera taket.1.3 Avgränsningar
Avgränsning i studien ligger i att välja, utifrån ett antal redovisade förslag, vilket av dessa som anses vara det mest lämpade för takfoten och anslutning tak. Utifrån detaljlösningarna ska vi se hur de påverkas av byggtekniska, kulturmässiga och lagmässiga faktorer och se om de är genomförbara. I studien utförs inte några kostnadskalkyler av de olika förslagen. Däremot beaktas de långsiktigt ekonomiska aspekterna av förslagen ur en energimässig synvinkel, det vill säga vad som är mest ekonomiskt försvarbart med hänsyn till husets energiförbrukning. Miljöaspekterna angående produktion och tillverkning av förslagen tas inte upp, däremot värderas detaljerna efter hur mycket energibesparingar man kan göra i det långa loppet. I studien utförs inte några beräkningar av fackverkstakstolarna men faktorn att lasten kommer öka vid tilläggsisolering beaktas och beräkningar angående snölaster och snöfickor kommer därför att utföras. Bild 1: Översiktlig sektion av saluhallen. Upprättad av Anna Bergman och Edda Ehrenberg.1.4 Lösningsmetoder
1.4.1 Metoder
De metoder vi framför allt har använt oss av är informationssökning och beräkningar. Vi har även vid framtagning av detaljer använt oss av en metod som skulle kunna liknas vid ekonomins SWOT‐analys metodik.1.4.2 Felkällor värmeberäkningar
I denna studie har inte några transienta beräkningar angående värme utförts.1.4.3 Felkällor fuktberäkningar
Vid beräkning av fukt har stationära beräkningar utförts. Transienta förhållanden har kontrollerats och jämförts med de stationära beräkningarna i Excel programmet KFX. Men risk för mögeltillväxt eller röta beror på hur länge materialet är utsatt för en viss relativ fuktighet. Detta tas upp översiktligt i diagram 1 på sida 34 (Johansson, Samuelson, Ekstrand‐Tobin, Mjörnell, Sandberg, & Sikander, 2005). Då värden angående temperatur inte har angivits i använd tabell för Östermalm, har värden på temperaturen i januari och juli tagits för området Bromma. Detta gör att värdena inte är exakta, men de är ändå så pass nära att slutresultaten blir desamma. Väggens uppbyggnad vid anslutningen är okänd. Därför antas att väggen inte är fuktkänslig, även om den kan vara det i verkligheten. Trä är ett hygroskopiskt material, vilket innebär att träet mycket väl kan ”suga upp fukt” vid kondens och sedan ge ifrån sig fukten när omgivande luft har lägre RF. Detta fenomen har inte beaktats i beräkningarna.1.4.3 Felkällor snölaster och snöfickor
Vindlast och egentyngdsberäkningar har utförts av Looström & Gelin och har inte kontrollerats i denna studie.
2. Teoretisk referensram
Denna studie består till stor del av litteraturstudier och egna observationer av byggnaden, därför har inte några teoretiska modeller använts. Det som vi har använt oss av är följande; Eurokoder. Stationära flödesberäkningar. Lagar, förordningar och föreskrifter. Eurokoder användes vid beräkning av snöfickor, de eurokoder som användes var EN 1991‐ 1‐2:2003. BFS 2013‐10‐EKS9 användes för att ta reda på ψ0 för vindlast. De stationära flödesberäkningarna utfördes vid beräkning av fukt och temperatur och kontrollerades med transienta beräkningar. Kurser under utbildningens gång som tillämpas i studien är: HS1013 Installationsteknik och energi – Energianvändning. HS1021 Stål‐ och träkonstruktion ‐ Snöfickor, snölaster. HS1020 Skademekanismer av fukt‐ Fuktaspekter på konstruktionen. HS1008 Konstruktionsteknik‐ Snölaster, laster. AF1730 Building Information Modeling – Revit, CAD. AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära ‐ U‐värden. AF1710 Byggteknik 1, husbyggnad och design – CAD.3. Byggnadens historia
3.1 Byggnadsår
År 1888 fick arkitekten Isak Gustaf Clason och arkitekten/konstruktören Kasper Salin i uppgift att rita den nya saluhallen som skulle ligga i Stockholm på Östermalm i kvarteret Riddaren 3 (Brandberg, 2014). Innan dess hade företaget Östermalms Saluhallar AB haft en arkitekttävling med ett tiotal deltagare. Fem av dessa belönades men Isak Clason och Kasper Salin var de som slutligen fick uppdraget (Nilsson & Åhgren, 2012). Inspirationen till Östermalms Saluhall arkitektur togs från Kasper Salins studieresor i Europa, där en av de stora inspirationskällorna var Eiffeltornet (Engelbrecht, 2014). Den 13 mars 1888 lämnade Clason och Salin in en bygglovsansökan, denna godkändes och byggstart kunde ske redan den 1 juni 1888. Redan efter 6 månader stod byggnaden klar och invigning skedde den 30 november och närvarandes av Kung Oscar II (Engelbrecht, 2014). Foto 1, är ett foto på en orginalritning av Salin. Foto 1: Ritning från 1888 på Östermalms Saluhall. Från Arkitektmuseet 25 mars 2014. Bild 2: Redovisning av takuppdelning, underlag från Tengbom. Färdigställd av Edda Ehrenberg.3.2 Ombyggnader
Dokumentation om ombyggnader av Östermalms Saluhall är dålig. Ombyggnader kan ha skett utan att det har dokumenterats alls. Bilder på Östermalms Saluhall från olika årtionden skiljer sig från varandra, vilket tyder på att ombyggnad kan ha skett utan att det har dokumenterats. Nedan visas skillnaderna vi har funnit på bilder. På foto 2 ses att saluhallen vid år 1958 hade ett plåttak. Detta visas även på, foto 1 sida 8, som är originalritningar ritade av Kasper Salin 1888. Där ses även att både det mittersta och översta taket (Bild 2) har ritats med ett plåttak. Vid platsbesök uppmärksammandes även att fönstren en gång i tiden har varit öppningsbara. På foto 3 och foto 4, som är en förstoring av foto 3, ses att saluhallens mittersta tak var under ombyggnation då bilden togs, år 1974. Information om vad som utfördes vid ombyggnaden har inte hittats, men det kan antas vara bytet från plåttak till papptak. Foto 2: Östermalms Saluhall 1958 tagen av Petersens, Lennart af. Foto 3: Ingvar Lundkvist (Sjöberg & Wisth, 1973). Foto 4: Förstoring av foto 3. Ingvar Lundkvist (Sjöberg & Wisth, 1973).På foto 5 ses att det nedre taket, som idag består av en rödmålad plåt har haft en svartmålad plåt innan renovering (Digitala Stadsmuseet, 1998). Det ses på foto 6 och foto 7 att fönstren som är mellan mellantaket och det övre taket tidigare har varit spröjsade och haft svarta lister (Digitala Stadsmuseet, 1998). Ant aga nde om att fler a om byggnader har utförts stärks ytterligare av foto 8 där varken spröjsade eller svarta lister syns. Foto 8 togs den 4 april 2014 vilket tyder på att fönster och tak har bytts ut någon gång efter 1998. Foto 5: Hämtad från: (Digitala Stadsmuseet, 1998) Tak/takutsikter bild 3. Foto 6: Hämtad från: (Digitala Stadsmuseet, 1998) bild 12A. Foto 7: Hämtad från (Digitala Stadsmuseet, 1998), Vy över hallen, bild 25A. Foto 8: Fönster vid anslutning. Tagen av: Edda Ehrenberg 2014.
3.3 Nulägesbeskrivning
Idag är Östermalms Saluhall i dåligt skick och för att saluhallen inte ska behövas stängas om några år måste en renovering ske. De tekniska installationerna i byggnaden ska enligt myndighetskrav bytas ut. Brand‐ och utrymningsfunktioner är ytterst bristfälliga och behöver förbättras. Arbetsmiljön är dålig på grund dålig ventilation, brist på omklädningsrum och toaletter för de anställda (Stockholms stad, Östermalmshallen.pptx, 2014). Efter beräkningskontroller utförda av Looström & Gelin visas att takstolarna hållfasthetsmässigt är fullt utnyttjade. Beräkningarna visar även att lasten på bjälklaget över källaren idag är högre än dess utnyttjandegrad. (Larsson & Martis, 2013). Även sekundärbalkarna är utnyttjade över maxgränsen och vissa balkar man har testat är rostiga. Orsaken till varför balkarna har rostat är troligen på grund av överbelastning av bjälklaget, då balkarna har spruckit och fukt har trängt in i dem (Larsson & Martis, 2013). Saluhallen måste därför rustas upp för att kunna bibehålla sin affärsverksamhet i framtiden. Ett problem med upprustningen av saluhallen är att den har olika skyddsbestämmelser på grund av dess kulturvärde. Innebörden av detta är att man i princip inte bör ändra någonting på byggnaden interiört eller exteriört, då det kan förstöra byggnadens kulturvärde. Detta ställer till med problem när man idag vill följa energikrav som finns vid renovering. Beställaren kräver att energikraven ska följas enligt BBR och för att uppnå dessa krav behöver man förmodligen tilläggsisolera taket. Beställaren strävar efter att miljöklassificera alla byggnader vid ombyggnad med klassificeringssystemet ”Miljöbyggnad” (Se kap 4.1.6) till nivån Guld. Avsteg får däremot göras från denna ambition då alla ombyggnadsprojekt är olika och kan ha olika stor omfattning och storlek (Fastighetskontoret, Maj 2011). En invändig isolering på taket vore en förvanskning av byggnaden eftersom hallens rumsvolym och den invändiga fackverkskonstruktionen är några av de bitar som fortfarande har mycket hög autenticitetsgrad (Nilsson & Åhgren, 2012) Nyréns Arkitektkontor har på uppdrag av Fastighetskontoret i Stockholms stad gjort en antikvarisk förundersökning av Östermalms Saluhall. Enligt förundersökningen är det viktigast att bevara saluhallens funktion. Saluhallen fungerar som en samlingspunkt på Östermalm och man ser gärna att dess funktion finns kvar även när ombyggnaden och upprustningen av saluhallen pågår. Därför kommer man temporärt att ställa upp en provisorisk paviljong på Östermalmstorg, för att kunna inhysa den nuvarande affärsverksamheten (Nilsson & Åhgren, 2012).4. Begrepp
Det som redovisas nedan är förklaringar av begrepp som mer eller mindre berör renoveringen av Östermalms Saluhall.
4.1.1 Plan och Bygglag (2010:900):
Plan‐ och bygglagen (PBL) innehåller bestämmelser om byggande och om planläggning av vatten och mark (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010).
4.1.2 Kulturmiljölag (1988:950):
Kulturmiljölagen finns för att skydda och vårda kulturmiljön i Sverige. Saluhallen är inte klassad som ett byggnadsminne, därför gäller inte kulturmiljölagen. Detta gör att vi inte vidare kommer gå in på denna lag (Johansson K. , 2014).4.1.3 Plan- och byggförordning (2011:338):
I plan‐ och byggförordningen (PBF) finns det bestämmelser som berör bland annat planer och områdesbestämmelser (Boverket, Plan‐ och Byggförordningen, 2012). PBF är mer detaljerad än vad PBL är och utfärdas av regeringen (Livsmedelsverket, 2013). Förordningen kommer att nämnas kort då den i huvudsak liknar plan‐ och bygglagen.
4.1.4 Miljöbalk (1998:808):
Miljöbalken är en sammanslagning av flera lagar som berör miljörätt. Lagarna påverkar även byggnader och därför hänvisar ofta PBL, PBF och BBR till Miljöbalken gällande sakfrågor (Miljödepartementet, Miljöbalk, kap 3 paragraf 6, 1998).4.1.5 Boverkets byggregler (BFS 2013:14 BBR 20):
Boverkets byggregler (BBR) innehåller allmänna råd och föreskrifter till plan‐ och bygglagen och plan‐ och byggförordningen (Boverkets författningssamling 2013:14 BBR 20, Tabell 9:4 och 9:92, 2013). BBR är till för att tolka dessa lagar och förordningar.4.1.6 Miljöbyggnad:
Miljöbyggnad är ett certifieringssystem av byggnader som används i Sverige idag för att visa hur väl byggnaden är miljöanpassad. Certifikatet gäller i högst tio år men kan även sluta vara giltigt om byggnaden genomgår större ändringar (Sweden Green Building Council, certifiering med miljöbyggnad , 2014). Certifikatet baseras på svenska normer vad det gäller energi, material och innemiljö (Sweden Green Building Council, Miljöbyggnad, 2014). En byggnad kan klassas i tre olika nivåer; Guld, Silver och Brons och klassificeringen kan ske både på nyproducerade och befintliga byggnader (Sweden Green Building Council, Miljöbyggnad ‐ Miljöcertifiering utifrån svenska förhållanden, 2014). De myndighetskrav som finns idag motsvarar i princip nivån Brons (Enköpings kommun, 2014).4.2 Kulturhistorisk klassificering
4.2.1 Blåa hus:
Stadsmuseet har i Stockholms stad ansvaret att specificera vilka byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla. De har valt att använda ett klassificeringssystem med klassificeringar så som blåa, gula och gröna hus. På Stadsmuseets hemsida beskrivs klassificeringen blå på följande sätt: “Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.” (Stockholms Stadsmuseum, 2014). Detta innebär att den blå klassningen ska fungera ungefär som byggnadsminnen, även fast det inte är juridiskt skyddat. Både den gula och den gröna klassificeringen beskrivs på Stadsmuseets hemsida, men dessa kommer studien inte ta upp. Östermalms Saluhall är klassad som ett blått hus (Mail bilaga 1).4.2.2 K - Kulturmärkning:
“K‐märkt” är en gammal benämning på områden i en detaljplan som var ett “reservat för bevarad kulturhistorisk bebyggelse.” (Länsstyrelsen, Vad är k‐märkt?, 2014). Denna benämning byttes ut när Plan ‐ och bygglagen ersatte den tidigare bygglagstiftningen. Dock finns vissa av dessa detaljplaner kvar vilket också har bidragit till att benämningen ʺK‐ märktʺ idag lever kvar (Länsstyrelsen, Vad är k‐märkt?, 2014). Nu för tiden används begreppet ʺK‐märktʺ som ett samlingsbegrepp i folkmun för bebyggelser och miljöer som är lagskyddade på olika sätt, på grund av att de har ett kulturhistoriskt intresse (Riksantikvarieämbetet, Lagar och Ansvar, 2012).4.2.3 Q - Markanvändningsbestämmelse:
Tidigare kunde bokstaven Q användas för att definiera markanvändningsbestämmelser. Beskrivningen löd; ”användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värde” (Boverket, PBL Kunskapsbanken boverkets vägledning för plan‐ och bygglagen, 2013), men har haft betydelsen ”Kulturreservat”. I princip betydde bestämmelsen att bevarandesyftet inte fick motverkas av markanvändningen. Q‐benämningen innebar inte något skydd utan var tvunget att kompletteras med skydds‐ och varsamhetsbestämmelser. Denna benämning är nu borttagen men finns precis som K‐benämningen kvar på äldre detaljplaner (Boverket, PBL Kunskapsbanken boverkets vägledning för plan‐ och bygglagen, 2013).4.2.4 q - Skyddsbestämmelse:
Om en byggnad är en ”särskilt värdefull bebyggelse” (PBL Kunskapsbanken, Skyddsbestämmelser och rivningsförbud, 2013) ur kulturhistorisk synpunkt får en skyddsbestämmelse utfärdas. Skyddsbestämmelsen syftar till att visa vad som har förvanskningsförbud på detaljplanen och betecknas med bokstaven q och kan precisera typen av skydd med en indexsiffra efter q. Till skillnad från Q‐bestämmelsen ger skyddsbestämmelsen (q) ett juridiskt bindande skydd. Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara befintliga egenskaper och detaljer på byggnader. Denna benämning används på detaljplaner idag (PBL Kunskapsbanken, Skyddsbestämmelser och rivningsförbud, 2013).4.2.5 KR - Kulturreservat:
Bokstäverna KR, som finns på detaljplanen för Östermalms Saluhall, finns inte med i någon av Boverkets äldre handböcker (Boverket, Lag & rätt, Äldre planhandböcker, 2014) men enligt Ulf Melander vid Stadsbyggnadskontoret (Intervju Edda Ehrenberg och Anna Bergman) är det som gäller för KR det som står på detaljplanen och tillhörande planbestämmelse (Bilaga 1 och bilaga 2). Detta innebär, enligt Stadsbyggnadskontoret, att de skall kräva att en ”certifierad sakkunnig bebyggelseantikvarie”(Mail bilaga 1) ska medverka och se till att kulturvärdena tillgodoses. Om det sedan fastslås att kulturvärdena inte är tillgodosedda så ”utfärdas inget startbesked. ” (Mail bilaga 1).5. Lagar, förordningar och föreskrifter
Nedan redogörs de lagar, förordningar, föreskrifter och paragrafer i dessa som påverkar Östermalms Saluhall. Fördjupande beskrivningar av de krav som gäller vid ombyggnation och beskrivning på vad som gäller på en detaljplan redogörs.5.1 Lagar
Då Östermalms Saluhall inte är klassat som ett byggnadsminne gäller inte kulturmiljölagen (Kulturdepartementet, Kulturmiljölag (1988:950), 1988; Johansson K. , 2014). Det är istället plan och bygglagen som gäller och därmed även Boverkets byggregler (Boverkets författningssamling 2013:14 BBR 20, Tabell 9:4 och 9:92, 2013).5.1.1 Miljöbalk
Det som också styr renoveringen av saluhallen är miljöbalken, då Stockholms innerstad är ett riksintresseområde för kulturmiljövården (Mail bilaga 2). Det går att finna i 3 kap § 6 Miljöbalken att markområden med natur‐ eller kulturvärden som är av betydelse ska skyddas mot åtgärder som kan skada kultur‐ och naturmiljön (Miljödepartementet, Miljöbalk, kap 3 paragraf 6, 1998). Detta innebär att man vid ombyggnaden måste tänka på att inte skada kulturvärdet på markområdet som tillhör saluhallen.5.2 Förordningar
5.2.1 Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen
För att skydda värdefulla byggnader i Sverige finns förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Byggnader som tillhör staten kan bli klassade som statliga byggnadsminnen och ändringar av sådan bebyggelse behöver godkännas av Riksantikvarieämbetet (Kulturdepartementet, 2013). Denna förordning ersatte förordning (1988:1229) om statliga byggnadsminnen 1 januari 2014 (Kulturdepartementet, 1988). I den tidigare förordningen fanns en paragraf som behandlade värdefulla fastigheter, § 16. I Strukturbild. Uppförd av Edda Ehrenberg.
det är Riksantikvarieämbetet som har tillsyn över värdefulla byggnader
(Kulturdepartementet, 1988). I dagens förordning, förordning (2013:558), är paragraf 16 borttagen och därför berör inte förordningen saluhallen längre, då den inte är klassad som ett statligt byggnadsminne.
5.2.2 Plan- och byggförordning (2011:338)
I 3 kap § 23 PBF, som handlar om hur undantag kan göras vid ändringar, finns referenser till plan‐ och bygglagen. PBF innehåller i princip samma punkter som PBL och därför kommer hädanefter endast ske till PBL (Sveriges Riksdag, Plan‐ och byggförordning (2011:338), kap 3 paragraf 23, 2011).
5.3 Föreskrifter, Boverkets byggregler
Regler för ändring enligt BBR omfattar alla befintliga byggnader och alla typer av ändringar, men kraven behöver endast tillämpas på den del som ska ändras. Vid en ändring av en befintlig byggnad gäller utformningskraven, tekniska egenskaper, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet enligt PBL. De tekniska egenskapskraven och utformningskraven motsvarar de som finns vid nybyggnation (Boverket, Pdf: Boverket informerar 2013:1, 2013).
5.3.1 Utformningskrav
Utformningskraven vid ändring av befintliga byggnader går att finna i 8 kap § 1 PBL som lyder: “En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form‐, färg‐ och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse‐ eller orienteringsförmåga.” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010). Alla punkter påverkar alla befintliga byggnader. Däremot påverkar inte alla punkter takkonstruktionen utan den punkt som framförallt påverkar takkonstruktionen är punkt 2.5.3.2 Tekniska egenskaper
De tekniska egenskaperna som en byggnad ska ha går att finna i 8 kap § 4 PBL. De punkter som påverkar denna studie är framförallt punkt 1 och punkt 6. Punkt 1 handlar om ”bärförmåga, stadga och beständighet” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010) och punkt 6 handlar om ”energihushållning och värmeisolering” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010).5.3.3 Varsamhetskrav
8 kap § 17 PBL gäller för all bebyggelse, oavsett om bygglov krävs vid ombyggnad eller inte, och ger nivån ”Varsamhet” till samtliga byggnader i Sverige (Länsstyrelsen Östergötland, K‐märkt?, 2013:13, 2013). Den lyder: “Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.” (Socialdepartementet, Plan och bygglagen, kap 8 paragraf 17 , 2011) Innebörden av detta är att när en ändring av en byggnad sker ska man ta tillvara och tänka på byggnadens utformning och karaktär så att man undviker att förstöra något av kulturhistoriskt värde. Varsamhetskraven är mer sedda som hänsynsregler och är tänkta att fungera i synergi med de tekniska kraven. Om de tekniska kraven av någon anledning inte skulle gå att tillgodose samtidigt som varsamhetskraven gäller varsamhetskravet över de tekniska kraven (Boverket, Varsamhetskrav och kulturvärden, 2013).5.3.4 Förvanskning
En byggnad får inte förvanskas om den har en skyddsbestämmelse som redovisas på en detaljplan (Socialdepartementet, Plan och bygglagen, kap 8 paragraf 13 punkt 2, 2011). Detta går att finna i 8 kap § 13 PBL: ʺEn byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas...” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, kap 8 paragraf 13, 2011). Förbud mot förvanskning innebär inte att förändring av byggnaden inte får ske, utan det är endast de delar av byggnaden som är av värde som behöver skyddas. Vad som definieras som värdefullt på byggnaden kan variera och det behövs ofta en sakkunnig för att kunna avgöra det (Boverket, Varsamhetskrav och kulturvärden, 2013).5.3.5 Avsteg
Ibland kan avsteg från paragrafer i 8 kap PBL göras, stöd till detta går att finna i 8 kap § 7 PBL: “Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligtatt uppfylla kraven.” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, kap 8 paragraf 7, 2011). Sammanfattningsvis kan man säga att man kan få göra avsteg med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet (Boverket, Pdf: Boverket informerar 2013:1, 2013).
5.4 Detaljplan
I en detaljplan får kommunen, när det gäller byggnader, förtydliga och bestämma vilka krav som gäller för att man ska kunna följa förbudet mot förvanskning och varsamhetskrav (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, kap 8 paragraf 13, 2011). Äldre benämningar på detaljplaner ska tolkas utifrån de lagar och regler som gällde då detaljplanen skapades (Mailbilaga 3). Den detaljplan som gäller för Östermalms Saluhall fastställdes 9 februari år 1979.5.5 Sammanfattningsvis
Dessa lagar, förordningar och föreskrifter visar ungefär samma sak, att det huvudsakligen är PBL som styr renoveringen av Östermalms Saluhall, men att man kan få ansöka om avsteg i vissa fall. Det som är viktigast är att skydda den befintliga kultur‐ och naturmiljön, inte att kulturklassade byggnader ska uppnå nybyggnationskrav, även om det är önskvärt. Informationen om vilka paragrafer som gäller för en specifik byggnad går att finna på detaljplanen för området. De beskrivningar och beteckningar som står på detaljplanen är de som gäller oavsett när detaljplanen skrevs. Enligt äldre bestämmelser på den aktuella detaljplanen för saluhallen (Bilaga 1) har den statusen ʺkulturreservat (KR)ʺ. För att få bygglov för en renovering av saluhallen måste man tillgodose kulturvärdena.6. Faktainsamling
Information till denna studie har inhämtats från en rad olika lagar, förordningar och föreskrifter så som PBL, PBF, BBR, Miljöbalken och förordningen om statliga byggnadsminnen. Information om vilka klassificeringar som gäller för Östermalms Saluhall har inhämtats från Riksantikvarieämbetet, Stadsmuseet och Stadsbyggnadskontoret. Vid beräkningar har källor som Fukthandboken, BBR, Eurokoder, Thermisols hemsida, Looström & Gelins egna beräkningar sedan tidigare och kursmaterial från tidigare kurser använts. Sedan har även beräkningsvärden tillhandahållits via mail med fuktansvariga och VVS‐konsulter på projektet. Vid projektering har källor som handlingar från Looström & Gelin och Tengbom använts, samt även äldre handlingar från Stadsmuseet, Stadsbyggnadskontoret och Riksantikvarieämbetet. Även materialegenskaper från Thermisol och Isover har använts.6.1 Programvaror
De programvaror vi har använt oss av är: Autocad 2014 Revit 2014 Microsoft Word Microsoft Excel Microsoft Visio Mathcad prime 3.0 KFX‐ Excel program skapat av Lars Rodhe6.2 Konversationer om kulturhistoriskt värde
I följande stycken ges en redovisning av hur mailkonversationer och telefonsamtal om lagar och regler angående Östermalms Saluhall har gått till. Den 24 mars 2014 kontaktades Stadsmuseet angående information om saluhallen. Det som söktes då var mestadels information om hur Stadsmuseet resonerade kring ombyggnaden av saluhallen och ifall de hade någon vidare information om hur den var uppbyggd. Hänvisning skedde till Klara Johansson per telefon och kontakt upprättades. Klara Johansson menade att saluhallen inte skyddas av kulturminneslagen utan att dess klassning är ʺblåttʺ hus. Hon sa även att Stadsmuseets uppgift är att lämna tankar och åsikter men att det är Stadsbyggnadskontoret som avgör vad som gäller. Johansson rekommenderade även att informationssökning i projektet Coolbricks (Baltic Sea Region, 2014) kunde göras eftersom Coolbricks är ett EU‐projekt som handlar om energieffektivisering av tegelbyggnader. Uppföljning av informationen gjordes men projektet verkar inte stämma in
Mailkontakt med Stadsbyggnadskontoret upprättades den 27 mars 2014 med frågor om vilka lagar och regler som gäller för saluhallen. Svaret blev att Stadsbyggnadskontoret för närvarande inte har något ärende i frågan men att det finns äldre detaljplaner (Bilaga 1 och bilaga 2) som ger byggnaden statusen ”kulturreservat” Detta innebar att Stadsbyggnadskontoret har, rätt enligt PBL, att kräva att en ”certifierad sakkunnig bebyggelseantikvarie” medverkar under processen och ser till att kulturvärdena inte kränks (Mail bilaga 1). Termen kulturreservat undersöktes i studien och begreppet hittades i miljöbalken. Något sådant begrepp kan dock inte hittas i PBL (Riksantikvarieämbetet, Lagar och Ansvar, 2012). Av den detaljplan som skickats ut (Bilaga 1) framgick även att detaljplanen fastställdes 9 februari år 1979. På Riksantikvarieämbetets hemsida stod det att ” Skyddsinstrumentet kulturreservat infördes med miljöbalken 1999.” (Riksantikvarieämbetet, Lagar och Ansvar, 2012). Eftersom detaljplanen fastställts 1979 och benämningen kulturreservat kom in i miljöbalken 1999 så antogs det att dessa benämningar inte kunde innebära samma sak, vilket ledde till ytterligare frågor till Stadsbyggnadskontoret. Besök hos Stadsbyggnadskontoret gjordes därför den 3 april 2014 och Ulf Melander, antikvarie, svarade på vissa frågor, dock blev mötet avbrutet på grund av tidsbrist och mailkontakt upprättades istället. Fortsatta frågor mailades den 4 april och svar från Stadsbyggnadskontoret kom den 11 april. Svaret bestod dels av hänvisningar till paragrafer. Rådgivning om att kontakta ledningen på bygglov eller plankontoret gavs. Dessa kontakter har inte tagits i studien.
7. Genomförande
Studien påbörjades genom att söka information kring Östermalms Saluhall samt information om de lagar, förordningar, föreskrifter, klassificeringar och krav som påverkar ombyggnaden av saluhallen. Avgränsning och mål formulerades. Därefter söktes värden som var av betydelse för studien upp, dessa redovisas i stycke 7.1 Beräkningsvärden. Projektering av detaljer påbörjades och fackverkets uppbyggnad hämtades från Kasper Salins ritningar från 1888.7.1 Beräkningsvärden
Värden och mått angående mineralull är från Isover. Mineralullens tunghet antogs till 80 kg/m3 (Isover, Isover Taurus 37, 2013). Takboardens tunghet antogs till 80 kg/m3 (Isover, Isover Takboard 33, 2013). Värmekonduktiviteten för mineralullen antogs vara 0,038 W/m°C (Isover, Isover Taurus 37, 2013). Värmekonduktiviteten för takboarden antogs vara 0,033 W/m°C (Isover, Isover Takboard 33, 2013). Värden och mått angående PIR‐isolering är från Thermisol. PIR‐isoleringens ångmotstånd ligger mellan 60‐80 för TR26 (Thermisol, ʺPIR ‐ En tunnare skivaʺ, 2014). PIR‐isoleringens tunghet antogs vara 32 kg/m3 (Thermisol, ʺPIR ‐ En tunnare skivaʺ, 2014). Värmekonduktiviteten antogs vara 0,022 W/m°C (Thermisol, ʺPIR ‐ En tunnare skivaʺ, 2014). Ånggenomsläpplighetsvärdet beräknas fram i beräkningsbilaga 11. Träboardens värmekonduktivitetsvärde antogs till 0,14 W/m°C (Andersson, 2008) . Rse och Rsi är hämtade från Jennys formelsamling, se punkten ovan (Andersson,2008). Medelvärde för temperatur i Bromma under Januari månad är antagen till ‐3,4°C (Nevander, Lars Erik; Elmarsson, Bengt, Tabell 93.1, sid 505, 2011). Medelvärde för temperatur i Bromma under Juli månad är antagen till 17,1°C (Nevander, Lars Erik; Elmarsson, Bengt, Tabell 93.1, sid 505, 2011). Höjder, längder och bredder på saluhallen är uppmätta på plats och de mått som inte gick att komma åt är tagna från Tengboms lasermätning. Pappens höjd vid anslutning tak har efter uppmätning och beräkningar valts till 120 mm (Beräkningsbilaga 1). Fönsterblecket har efter antaganden valts till 50 mm (Beräkningsbilaga 1). Pappens höjd vid ståndrännan användes det uppmätta värdet 43 mm, högsta punkten (Beräkningsbilaga 1). Takdetaljen i trä vid takfoten har uppskattats via platsbesök.
Takkonstruktioner av det här slaget ska ha ett U‐värde som inte överstiger 0,13 W/m2°C (Boverkets författningssamling 2013:14 BBR 20, Tabell 9:4 och 9:92, 2013). Inomhustemperaturen i lokalen är till en början antagen till 20°C (Arbetsmiljöverket, 2009). Inomhustemperaturen i lokalen är sedan antagen till 24°C (Mail bilaga 4). Snölasten är (200 kg/m2) 2 kN/m2 (Swedish Standard Institute, SS‐EN 1991‐1‐3:2003, Sid 53, Tabell NB:1, 2014). Säkerhetsklass är SK3 (Boverkets författningssamling, 2013). Längder på byggnad och tak är angivna från A‐Ritningar (A40‐S01‐102) och Revit modell gjorda av Tengbom. Dessa mått har bestämts genom lasermätning. Antagande om plåttjocklek, 1 mm, baseras på dagens standard av hur tjocka fönsterbleck är (Löddeplåt, 2014). Takpappens tjocklek uppmätt på plats, därav värdet 3 mm. Takpappens ångmotstånd Zv är 1000*103 s/m (Nevander & Elmarsson, Fukt handbok, praktik och teori, sida 487, Tabell 92.5, 2008). Takpappens ångmotstånd som sedan används ligger på 1.1*103 s/m (Bygg och Teknik , 2000). Träboardens ångenomsläpplighet är 0,5*10‐6 m2/s (Nevander & Elmarsson, Tabell 92.2 sida 485, 2011). Mättnadsånghalter är hämtade från en tabell i Fukthandboken (Nevander & Elmarsson, Tabell 91.6, sida 476, 2011). Färg på insida tak antogs vara en akrylatexfärg på grund av att färgen har funnits sedan 1950 (Träguiden, Akrylatfärg (latexfärg), 2014). Akrylatexfärg har ett Z‐värde på 20*103 s/m (Nevander & Elmarsson, Tabell 91.6, sida 476, 2011). Fukttillskottet får inte gå över 3 g/m3 (Folkhälsomyndigheten, 2014). Därför har detta värde antagits till en början i beräkningarna. Fukttillskottet som sedan används i beräkningar ligger på 1.8 g/m3 och har beräknats i beräkningsbilaga 8. Vindlast och egentyngd av befintligt tak hämtades från Looström & Gelins egna beräkningar. Vid beräkning av snölast och snöfickor hämtades värden ur Eurokoder (Swedish Standard Institute, EN 1991‐1‐2:2003, Oktober 2005). Areorna på taken redovisas i beräkningsbilaga 2.
7.2 Förslag på detalj "Takfot":
De detaljer som kommer redovisas för detalj ”Takfot” är följande; Befintlig uppbyggnad takfot Takfot med sned isolering utan ståndränna Takfot med sned isolering med ståndränna Takfot med sned isolering 300 mm från ståndränna Takfot med tunn isolering (ej enligt BBR) Takfot med isolering enligt BBR Takfot med gesimsränna indragen Takfot med gesimsränna vid takfot Takfot med sned PIR‐isolering vid ståndränna7.2.1 Befintlig uppbyggnad takfot
Visar hur den befintliga takfoten ser ut idag (Ritningsbilaga 5, K34‐54‐001). Nedan redovisas positiva och negativa aspekter med att ha kvar taket som det ser ut idag.
Positivt
Negativt
Förvanskningskrav och bevarandet av kulturarvet uppfylls till fullo. BBR:s energikrav uppfylls inte. Snölasten på taket är densamma, det vill säga minimal, och fackverken behöver inte förstärkas. Byggnaden kommer ha samma energiförluster som den har idag. Vid extrema väder kan snö hamna på taket, vilket kan bli en högre snölast än vad taket klarar av.
7.2.2 Takfot med sned isolering utan ståndränna
Visar ett förlag där befintlig ståndränna är borttagen och mineralullsisolering ligger med ca 30° lutning till takets kant (Ritningsbilaga 6, K34‐54‐002). I detta förslag har takavvattningen bortsetts från.
Positivt
Negativt
Konstruktionen anpassas delvis till förvanskningskrav och varsamhetskrav enligt PBL. Köldbryggor kommer att uppstå där isoleringen är sned vilket gör att istappar kan bildas. Konstruktionen uppfyller BBR:s energikrav på nästan alla delar. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Den befintliga takavvattningen tas bort och ett nytt takavvattningssystem måste konstrueras.7.2.3 Takfot med sned isolering och ståndränna
Visar ett förslag där en ny ståndränna har placerats där den existerande rännan är idag. Tilläggsisolering av mineralull har applicerats enligt BBR:s energikrav fram till takfoten och lutar därefter kraftigt med ca 30° lutning till botten av ståndrännan (Ritningsbilaga 6, K34‐ 54‐002).
Positivt
Negativt
Förslaget har anpassats efter varsamhetskrav och förvanskningskrav enligt PBL. Där isoleringen är som minst kan en köldbrygga uppstå vilket kan leda till att fuktproblem kan uppstå. Takuppbyggnaden syns förmodligen inte från torget. Konstruktionen uppfyller inte BBR:s energikrav på alla ställen på taket vilket skapar energiförluster. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion.
7.2.4 Takfot med sned isolering 300 mm från ståndränna
Visar ett förslag där en ny ståndränna har placerats och en tilläggsisolering av mineralull har applicerats, med längre avstånd till ståndrännan än föregående förslag för att få plats med lika mycket vatten som det idag finns plats för ovanför rännan. Isoleringen har applicerats enligt BBR:s energikrav fram till ca 300 mm innan ståndrännan och lutar sedan kraftigt med 30 graders vinkel (Ritningsbilaga 7, K34‐54‐003).
Positivt
Negativt
Förslaget har anpassats bättre efter varsamhetskrav och förvanskningskrav enligt PBL än tidigare förslag. Där isoleringen är som minst kan en köldbrygga uppstå vilket kan leda till att fuktproblem kan uppstå. Takuppbyggnaden syns inte från torget. Konstruktionen uppfyller inte BBR:s energikrav på alla ställen på taket vilket skapar energiförluster. Avrinningen är anpassad efter hur mycket vatten som kan rinna av idag. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion.
7.2.5 Takfot med tunn isolering
Visar ett förslag där befintlig ståndränna är borttagen och mineralullsisolering har anpassas till detaljen vid anslutning tak, det vill säga isoleringen har samma höjd hela vägen på taket (Ritningsbilaga 8,K34‐54‐004). I detta förslag har takavvattningen bortsetts från.
Positivt
Negativt
Konstruktionen har anpassas till varsamhetskrav och förvanskningskrav enligt PBL . Konstruktionen uppfyller inte BBR:s energikrav. Takuppbyggnaden syns förmodligen inte från torget. Värme kommer att läcka ut från taket vilket gör att snö smälter på vissa ställen och vattenskador kan uppstå. Snölasten kommer att öka, men antagligen inte fullt så mycket som vid de andra förslagen. Befintlig takavvattning tas bort, vilket gör att ett nytt takavvattningssystem måste utformas. Förslaget har anpassats till den befintliga konstruktionen.7.2.6 Takfot med isolering enligt BBR
Visar ett förslag där mineralullsisolering har applicerats utan hänsyn till hur takfoten ser ut idag, dvs. befintlig ståndränna är borttagen och isolering har applicerats (Ritningsbilaga 8, K34‐54‐004). I detta förslag bortses takavrinningen helt.
Positivt
Negativt
Konstruktionen uppfyller BBR:s energikrav vilket innebär att Energikostnaderna minskar. Förslaget har inte anpassats efter de varsamhetskrav och förvanskningskrav enligt PBL och PBF som finns. Köldbryggor minimeras. Takuppbyggnaden syns förmodligen från torget. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Befintligt takavvattning tas bort, vilket gör att ett nytt takavvatningssystem måste utformas.7.2.7 Takfot med gesimsränna indragen
Visar ett förslag där befintlig ståndränna är borttagen och en gesimsränna har applicerats där ståndrännan tidigare fanns. Isoleringen av mineralull har applicerats enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 9, K34‐54‐005).Positivt Negativt
Konstruktionen försöker efterlikna nuvarande konstruktion så mycket som möjligt. Det finns bitar av konstruktionen där isolering inte appliceras, vilket skapar köldbryggor. Konstruktionen uppfyller BBR:s energikrav förutom där en gesimsränna har placerats. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Det kan bli fuktproblem där gesimsrännan har placerats pga att plåten i rännan är helt tät.7.2.8 Takfot med gesimsränna vid takfot
Visar ett förslag där befintlig ståndränna är borttagen och en gesimsränna har applicerats vid takfoten (Svensk Byggtjänst, 2012). Isolering av mineralull har applicerats enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 9, K34‐54‐005).
Positivt Negativt
Takavvattningen kan fungera bättre än vad den gör idag. En köldbrygga kan uppstå vid gesimsrännan. Konstruktionen uppfyller BBR:s energikrav. Tar inte hänsyn till de varsamhetskrav och förvanskningskrav enligt PBL och PBF som finns. Kan bli fuktproblem där gesimsrännan har placerats på grund av att plåten i rännan är helt tät. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av.7.2.9 Takfot med sned PIR-isolering vid ståndränna
Visar ett förslag där en PIR‐isolering har applicerats 300 mm upp från en ståndränna. Isoleringen är sned den sista biten (Ritningsbilaga 13, K34‐54‐009).Positivt Negativt
Konstruktionen följer BBR:s energikrav. Fortfarande för tjock isolering. Tunnare än mineralullen på grund av isoleringens låga värmekonduktivitet. Dyrare isolering än mineralull. Isoleringen har högre ånggenomsläpplighet än vad mineralull har. Där isoleringen är som minst kan en köldbrygga uppstå, vilket kan leda till att fuktproblem kan uppstå. Förslaget har anpassats bättre efter varsamhetskrav och förvanskningskrav enligt PBL än tidigare förslag. Konstruktionen uppfyller inte BBR:s energikrav på alla ställen på taket, vilket skapar energiförluster. Takuppbyggnaden syns inte från torget. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Avrinningen är anpassad efter hur mycket vatten som kan rinna av idag. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion.7.3 Förslag på detalj "Anslutning tak":
De detaljer som kommer redovisas för detalj ”Anslutning tak” är följande; Befintlig uppbyggnad anslutning Anslutning tak med tunn isolering (ej enl. BBR) Anslutning tak med isolering enligt BBR Anslutning tak med 5° lutning av isolering vid fönster Anslutning tak med 7° lutning av isolering vid fönster Anslutning tak med isolering enligt BBR Anslutning med PIR‐isolering 5° lutning7.3.2 Anslutning tak med tunn isolering (ej enl. BBR)
Visar ett förslag där isolering av mineralull anpassats till höjden av plåten och pappen under fönstret (Ritningsbilaga 10, K34‐54‐006).
Positivt Negativt
Förslaget har anpassats till den befintliga konstruktionen. Konstruktionen uppfyller inte BBR:s energikrav. Snöfickor uppstår förmodligen inte då snön förmodligen smälter. Köldbryggor kommer att finnas, vilket leder till att snö smälter och istappar uppstår. Snölasten kommer att öka, men inte fullt så mycket som vid de andra förslagen.7.3.1 Befintlig uppbyggnad anslutning
Visar hur den befintliga anslutningen tak ser ut idag (Ritningsbilaga 5, K34‐54‐001). Nedan redovisas positiva och negativa aspekter med att ha kvar taket som det ser ut idag.
Positivt Negativt
Förvanskningskrav och bevarandet av kulturarvet uppfylls till fullo. BBR:s energikrav uppfylls inte. Snölasten på taket är densamma, det vill säga minimal, och fackverken behöver inte förstärkas. Byggnaden kommer ha samma energiförluster som den har idag.
7.3.3 Anslutning tak med vinkelrät isolering vid fönster
Visar ett förslag där mineralullsisolering applicerats vinkelrätt mot fönstret fram tills anslutning med isolering lagd enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 10, K34‐54‐006).
Positivt Negativt
Förslaget har anpassats till den befintliga konstruktionen. Snöfickor kan uppstå vid fönstret Konstruktionen uppfyller BBR:s energikrav förutom vid den lutade isoleringen. Köldbryggor kommer förmodligen att finnas där isoleringen har anpassats, vilket leder till att snö kan smälta och vatten kan fastna. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Man bygger generellt sett inte på detta vis.7.3.4 Anslutning tak med 5° lutning av isolering vid fönster
Visar ett förslag där mineralullsisolering applicerats i 5° lutning vid fönstret fram till isolering lagd enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 11, K34‐54‐007).
Positivt Negativt
Förslaget har anpassats till den befintliga konstruktionen. Snöfickor kan uppstå pga. den låga lutningen vid fönstret. Isoleringen lutar 5° vilket gör att snö och vatten kan transporteras nedåt. Köldbryggor kommer förmodligen att finnas där isoleringen har anpassats, vilket leder till att snö kan smälta och vatten kan fastna. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion. Snölasten på taket ökar, pga. att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av.
7.3.5 Anslutning tak med 7° lutning
av isolering vid fönster
Visar ett förslag där mineralullsisolering har applicerats i 7° lutning vid fönstret fram till utlagd isolering enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 11, K34‐54‐007).
Positivt
Negativt
Förslaget har anpassats till den befintliga konstruktionen. Köldbryggor kommer förmodligen att finnas där isoleringen har anpassats. Isoleringen lutar 7°, vilket gör att snö och vatten kan transporteras nedåt. Snölasten på taket ökar, på grund av att snön inte längre smälter bort, vilket takkonstruktionen idag inte klarar av. Lika mycket snö ansamlas antagligen inte vid anslutningen som vid förra exemplet, då det kan glida iväg på grund av en större lutningen. Köldbryggorna blir något större än när isoleringen lutar med 5°, eftersom isoleringen blir mindre. Isoleringen måste anpassas till olika höjder, vilket kan vara arbetskrävande och kostsamt vid produktion.7.3.6 Anslutning tak med isolering enligt BBR
Visar ett förslag där mineralullsisolering applicerats enligt BBR:s energikrav, det vill säga utan hänsyn till befintlig konstruktion (Ritningsbilaga 12, K34‐54‐008).