• No results found

Ombyggnad av takkonstruktionen på Östermalms Saluhall Utformning av tilläggsisolering med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ombyggnad av takkonstruktionen på Östermalms Saluhall Utformning av tilläggsisolering med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden"

Copied!
68
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ombyggnad av takkonstruktionen på Östermalms Saluhall

Utformning av tilläggsisolering med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden

Reconstruction of the roof structure on Östermalms Saluhall

The formation of additional insulation considering the building's cultural historical values

Författare: Edda Ehrenberg & Anna Bergman

Uppdragsgivare: Looström & Gelin

Handledare: Per-Inge von Knorring, Looström & Gelin

Kai Ödeen, KTH ABE

Examinator: Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE

Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 2014-06-24

(2)

Bild på framsidan är tagen från Kasper Salins originalritningar ritade år 1888.   

(3)

Sammanfattning

Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall är ett förslag att tilläggsisolera taket, då ställs det  kulturhistoriska värdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gäller samma  krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan därför uppstå tvister vid  ombyggnaden av saluhallen, då det är svårt att samtidigt uppfylla nybyggnads‐ och  ombyggnadskrav på de delar som ska ändras.   De delar på saluhallen som studerats är två takdetaljer och de projekteras och analyseras  byggtekniskt, kulturvärdesmässigt och lagmässigt. Det kulturhistoriska värdet hotas vid  ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden så gott  det går. Studien handlar därför om hur man på bästa sätt ska kunna energieffektivisera  byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden.    Nyckelord: Saluhall, Tilläggsisolering, Tak, Ombyggnad, Kulturhistorisk byggnad.         

(4)
(5)

Abstract

At the rebuilding of Östermalms Saluhall a proposal has been made to add insulation to the  roof. The cultural historical values of the building is set against reconstruction requirements  of the building regulations made by the National board of Housing, Building and Planning.  Today, requirements for a new construction are the same as for an reconstruction of a  building. Contradictions therefore arise in the rebuilding of the market hall because of the  difficulty to achieve the construction requirements as well as the reconstruction  requirements for the parts that are to be changed.   The parts that are studied is two details of the roof and they are designed and analysed by  technical building aspects, cultural historical values and by legal requirements. The cultural  historical values are threatened by redevelopment, but at the same time Stockholm City  wants to maximize the energy efficiency of the building. The study is therefore focusing on  how to best maximize energy efficiency of the building and follow the redevelopment  requirements that exist without corrupting the building.    Keyword: Market hall, Additional insulation, Roof, Reconstruction, Cultural value of a  building. 

(6)
(7)

Förord

Vi vill tacka Sven‐Henrik Vidhall, som varit vår examinator under denna studie. Kai Ödeen,  som varit vår handledare på KTH och har väglett oss genom arbetets gång.   Vi vill även tacka Per‐Inge von Knorring, som har varit vår handledare på företaget  Looström & Gelin. Ett stort tack ges också till Christer Martis och Jackie Larsson, som båda  har varit en inspirationskälla och hjälpt till när det behövts.   Vi vill även tacka övriga medarbetare på Looström & Gelin för deras hjälp.      

(8)
(9)

Innehållsförteckning

 

SAMMANFATTNING ... I  ABSTRACT ... III  FÖRORD ... V  1. INLEDNING ... 1  1.1 Bakgrund ... 1  1.2 Målformulering ... 2  1.3 Avgränsningar ... 3  1.4 Lösningsmetoder ... 4  1.4.1 Metoder ... 4  1.4.2 Felkällor värmeberäkningar ... 4  1.4.3 Felkällor fuktberäkningar ... 4  1.4.3 Felkällor snölaster och snöfickor ... 4  2. TEORETISK REFERENSRAM ... 5  3. BYGGNADENS HISTORIA ... 7  3.1 Byggnadsår ... 7  3.2 Ombyggnader ... 8  3.3 Nulägesbeskrivning ... 10  4. BEGREPP ... 11  4.1.1 Plan och Bygglag (2010:900): ... 11  4.1.2 Kulturmiljölag (1988:950): ... 11  4.1.3 Plan‐ och byggförordning (2011:338): ... 11  4.1.4 Miljöbalk (1998:808): ... 11  4.1.5 Boverkets byggregler (BFS 2013:14 BBR 20): ... 11  4.1.6 Miljöbyggnad: ... 12  4.2 Kulturhistorisk klassificering ... 12  4.2.1 Blåa hus: ... 12  4.2.2 K ‐ Kulturmärkning: ... 12  4.2.3 Q ‐ Markanvändningsbestämmelse: ... 13  4.2.4 q ‐ Skyddsbestämmelse: ... 13  4.2.5 KR ‐ Kulturreservat: ... 13  5. LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH FÖRESKRIFTER ... 15  5.1 Lagar ... 15  5.1.1 Miljöbalk ... 15  5.2 Förordningar ... 15  5.2.1 Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen ... 15  5.2.2 Plan‐ och byggförordning (2011:338) ... 16  5.3 Föreskrifter, Boverkets byggregler ... 16  5.3.1 Utformningskrav ... 16  5.3.2 Tekniska egenskaper ... 16  5.3.3 Varsamhetskrav ... 17  5.3.4 Förvanskning ... 17 

(10)

5.4 Detaljplan ... 18  5.5 Sammanfattningsvis ... 18  6. FAKTAINSAMLING ... 19  6.1 Programvaror ... 19  6.2 Konversationer om kulturhistoriskt värde ... 19  7. GENOMFÖRANDE ... 21  7.1 Beräkningsvärden ... 21  7.2 Förslag på detalj ʺTakfotʺ: ... 23  7.2.1 Befintlig uppbyggnad takfot ... 23  7.2.2 Takfot med sned isolering utan ståndränna ... 24  7.2.3 Takfot med sned isolering och ståndränna ... 24  7.2.4 Takfot med sned isolering 300 mm från ståndränna ... 25  7.2.5 Takfot med tunn isolering ... 26  7.2.6 Takfot med isolering enligt BBR ... 26  7.2.7 Takfot med gesimsränna indragen ... 27  7.2.8 Takfot med gesimsränna vid takfot ... 27  7.2.9 Takfot med sned PIR‐isolering vid ståndränna ... 28  7.3 Förslag på detalj ʺAnslutning takʺ:... 29  7.3.1 Befintlig uppbyggnad anslutning ... 29  7.3.2 Anslutning tak med tunn isolering (ej enl. BBR) ... 29  7.3.3 Anslutning tak med vinkelrät isolering vid fönster ... 30  7.3.4 Anslutning tak med 5° lutning av isolering vid fönster ... 30  7.3.5  Anslutning tak med 7° lutning av isolering vid fönster ... 31  7.3.6 Anslutning tak med isolering enligt BBR ... 31  7.3.7  Anslutning med PIR‐isolering med 5° lutning ... 32  7.4 Temperaturberäkningar ... 33  7.5 Fuktberäkningar ... 33  7.5.1 Viitanens diagram ... 33  7.5.2 Beräkningsgång fukt ... 34  7.6 Snölaster och snöfickor ... 35  7.7 De utvalda detaljerna ... 35  8. RESULTAT OCH ANALYS ... 37  8.1 Takfot ... 37  8.1.1 Snitt 1 ... 37  8.1.2 Snitt 2 ... 37  8.1.3 Snitt 3 ... 38  8.1.4 Analys takfot ... 38  8.2 Anslutning tak ... 39  8.2.1 Snitt 1 ... 39  8.2.2 Snitt 2 ... 39  8.2.3 Analys anslutning tak ... 40  8.3 Solinstrålning ... 40  8.4 Snölast och snöfickor ... 40 

(11)

9. SLUTSATS ... 43  9.1 Lagar, regler och bestämmelser ... 43  9.2 Slutsats av beräkningar ... 43  9.3 Sammanfattningsvis ... 44  10. REKOMMENDATIONER ... 47  11. KÄLLFÖRTECKNING ... 48  12. BILAGOR ... 55  12.1 Beräkningsbilagor ... 55  12.2 Mail bilagor ... 56  12.3 Ritningsbilagor ... 56 

 

(12)
(13)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Östermalms Saluhall uppfördes år 1888 och har sedan uppförandet hyllats för sina  arkitektoniska kvalitéer. Byggnaden är idag i dåligt skick och måste renoveras för att  affärsverksamheten i saluhallen ska kunna fortgå, men även för att kunna bevara det  kulturhistoriska värdet av byggnaden i framtiden. Därför har Stockholms stad beställt en  renovering. Vid renoveringen vill beställaren bland annat effektivisera energiförbrukningen  i byggnaden, men detta försvåras av de varsamhetskrav och förvanskningsförbud som  gäller för byggnaden.  Vid kontakt med företaget Looström & Gelin, konstruktörerna för detta projekt, föreslogs  därför ett examensarbete kring takkonstruktionen på Östermalms Saluhall. Förslaget är i  programskedet att tilläggsisolera taket utifrån, samt förstärka fackverket med  stålförstärkningar som vid behov ska kunna tas bort. Vidare fördjupning på hur man skulle  kunna tilläggsisolera taket har ännu inte utförts. Studien kommer därför att fördjupa sig i  framtagning av detaljlösningar på två ställen av det mellersta taket (Bild 1, sida 4). 

(14)

1.2 Målformulering

Det övergripande målet är att välja ut två förslag på detaljlösningar vid tilläggsisolering, en  för takfoten och en för anslutning till det övre taket (Ritningsbilaga 5). Studien ska  undersöka om förslagen fungerar byggtekniskt och lagmässigt, men även undersöka hur  förslagen påverkar det kulturhistoriska värdet på saluhallen.   När dessa detaljer är utförda är målet att studera och analysera de enskilda detaljerna med  hänsyn till:    Snöfickor och snölast.   Takavvattning.   Fukttransport.   Takets förmodade uppbyggnad.   U‐värde.   Temperaturskillnader och eventuella köldbryggor.   Byggnadens kulturhistoriska värde.   Lagar, förordningar och föreskrifter som påverkar ombyggnationer.    Det slutgiltiga målet med studien är inte att hitta en lösning på hur man ska  energieffektivisera byggnaden, utan snarare att ge förslag på hur man skulle kunna lösa  detaljerna om man väljer att tilläggsisolera taket.        

(15)

1.3 Avgränsningar

Avgränsning i studien ligger i att välja, utifrån ett antal redovisade förslag, vilket av dessa  som anses vara det mest lämpade för takfoten och anslutning tak. Utifrån detaljlösningarna  ska vi se hur de påverkas av byggtekniska, kulturmässiga och lagmässiga faktorer och se om  de är genomförbara.   I studien utförs inte några kostnadskalkyler av de olika förslagen. Däremot beaktas de  långsiktigt ekonomiska aspekterna av förslagen ur en energimässig synvinkel, det vill säga  vad som är mest ekonomiskt försvarbart med hänsyn till husets energiförbrukning.   Miljöaspekterna angående produktion och tillverkning av förslagen tas inte upp, däremot  värderas detaljerna efter hur mycket energibesparingar man kan göra i det långa loppet.   I studien utförs inte några beräkningar av fackverkstakstolarna men faktorn att lasten  kommer öka vid tilläggsisolering beaktas och beräkningar angående snölaster och snöfickor  kommer därför att utföras.     Bild 1: Översiktlig sektion av saluhallen. Upprättad av Anna Bergman och Edda Ehrenberg.  

(16)

1.4 Lösningsmetoder

1.4.1 Metoder

De metoder vi framför allt har använt oss av är informationssökning och beräkningar. Vi har  även vid framtagning av detaljer använt oss av en metod som skulle kunna liknas vid  ekonomins SWOT‐analys metodik.    

1.4.2 Felkällor värmeberäkningar

I denna studie har inte några transienta beräkningar angående värme utförts.   

1.4.3 Felkällor fuktberäkningar

Vid beräkning av fukt har stationära beräkningar utförts. Transienta förhållanden har  kontrollerats och jämförts med de stationära beräkningarna i Excel programmet KFX. Men  risk för mögeltillväxt eller röta beror på hur länge materialet är utsatt för en viss relativ  fuktighet. Detta tas upp översiktligt i diagram 1 på sida 34 (Johansson, Samuelson,  Ekstrand‐Tobin, Mjörnell, Sandberg, & Sikander, 2005).  Då värden angående temperatur inte har angivits i använd tabell för Östermalm, har värden  på temperaturen i januari och juli tagits för området Bromma. Detta gör att värdena inte är  exakta, men de är ändå så pass nära att slutresultaten blir desamma.   Väggens uppbyggnad vid anslutningen är okänd. Därför antas att väggen inte är  fuktkänslig, även om den kan vara det i verkligheten.    Trä är ett hygroskopiskt material, vilket innebär att träet mycket väl kan ”suga upp fukt”  vid kondens och sedan ge ifrån sig fukten när omgivande luft har lägre RF. Detta fenomen  har inte beaktats i beräkningarna.   

1.4.3 Felkällor snölaster och snöfickor

Vindlast och egentyngdsberäkningar har utförts av Looström & Gelin och har inte  kontrollerats i denna studie.  

(17)

2. Teoretisk referensram

Denna studie består till stor del av litteraturstudier och egna observationer av byggnaden,  därför har inte några teoretiska modeller använts. Det som vi har använt oss av är följande;    Eurokoder.   Stationära flödesberäkningar.   Lagar, förordningar och föreskrifter.  Eurokoder användes vid beräkning av snöfickor, de eurokoder som användes var EN 1991‐ 1‐2:2003. BFS 2013‐10‐EKS9 användes för att ta reda på ψ0  för vindlast.  De stationära flödesberäkningarna utfördes vid beräkning av fukt och temperatur och  kontrollerades med transienta beräkningar.    Kurser under utbildningens gång som tillämpas i studien är:   HS1013 Installationsteknik och energi – Energianvändning.    HS1021 Stål‐ och träkonstruktion ‐ Snöfickor, snölaster.   HS1020 Skademekanismer av fukt‐ Fuktaspekter på konstruktionen.   HS1008 Konstruktionsteknik‐ Snölaster, laster.   AF1730 Building Information Modeling – Revit, CAD.   AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära ‐ U‐värden.   AF1710 Byggteknik 1, husbyggnad och design – CAD. 

(18)
(19)

3. Byggnadens historia

3.1 Byggnadsår

År 1888 fick arkitekten Isak Gustaf Clason  och arkitekten/konstruktören Kasper Salin i  uppgift att rita den nya saluhallen som  skulle ligga i Stockholm på Östermalm i  kvarteret Riddaren 3 (Brandberg, 2014).  Innan dess hade företaget Östermalms  Saluhallar AB haft en arkitekttävling med  ett tiotal deltagare. Fem av dessa belönades  men Isak Clason och Kasper Salin var de  som slutligen fick uppdraget (Nilsson &  Åhgren, 2012). Inspirationen till Östermalms  Saluhall arkitektur togs från Kasper Salins  studieresor i Europa, där en av de stora  inspirationskällorna var Eiffeltornet  (Engelbrecht, 2014). Den 13 mars 1888 lämnade Clason och Salin in en bygglovsansökan,  denna godkändes och byggstart kunde ske redan den 1 juni 1888. Redan efter 6 månader  stod byggnaden klar och invigning skedde den 30 november och närvarandes av Kung  Oscar II (Engelbrecht, 2014). Foto 1, är ett foto på en orginalritning av Salin.    Foto 1: Ritning från 1888 på Östermalms Saluhall. Från Arkitektmuseet 25 mars 2014.      Bild 2: Redovisning av takuppdelning, underlag  från Tengbom. Färdigställd av Edda  Ehrenberg. 

(20)

3.2 Ombyggnader

Dokumentation om ombyggnader av Östermalms Saluhall är dålig. Ombyggnader kan ha  skett utan att det har dokumenterats alls. Bilder på Östermalms Saluhall från olika årtionden  skiljer sig från varandra, vilket tyder på att ombyggnad kan ha skett utan att det har  dokumenterats. Nedan visas  skillnaderna vi har funnit på bilder.   På foto 2 ses att saluhallen vid år  1958 hade ett plåttak.  Detta visas  även på, foto 1 sida 8, som är  originalritningar ritade av Kasper  Salin 1888. Där ses även att både det  mittersta och översta taket (Bild 2)  har ritats med ett plåttak. Vid  platsbesök uppmärksammandes  även att fönstren en gång i tiden har  varit öppningsbara.          På foto 3 och foto 4, som är en förstoring av foto 3, ses att saluhallens mittersta tak var under  ombyggnation då bilden togs, år 1974. Information om vad som utfördes vid ombyggnaden  har inte hittats, men det kan antas vara bytet från plåttak till papptak.         Foto 2: Östermalms Saluhall 1958 tagen av Petersens, Lennart af. Foto 3: Ingvar Lundkvist (Sjöberg  & Wisth, 1973).  Foto 4: Förstoring av foto 3. Ingvar Lundkvist  (Sjöberg & Wisth, 1973).  

(21)

 På foto 5 ses att det  nedre taket, som idag  består av en rödmålad  plåt har haft en  svartmålad plåt innan  renovering (Digitala  Stadsmuseet, 1998).  Det ses på foto 6 och  foto 7 att fönstren som  är mellan mellantaket  och det övre taket  tidigare har varit  spröjsade och haft  svarta lister (Digitala  Stadsmuseet, 1998).             Ant aga nde  om  att  fler a  om byggnader har utförts stärks ytterligare av foto 8 där varken spröjsade eller svarta lister  syns. Foto 8 togs den 4 april 2014 vilket tyder på att fönster och tak har bytts ut någon gång  efter 1998.             Foto 5: Hämtad från: (Digitala  Stadsmuseet, 1998)  Tak/takutsikter bild 3.  Foto 6: Hämtad från: (Digitala  Stadsmuseet, 1998) bild 12A.  Foto 7: Hämtad från (Digitala Stadsmuseet,  1998), Vy över hallen, bild 25A. Foto 8: Fönster vid anslutning. Tagen av: Edda  Ehrenberg 2014. 

(22)

3.3 Nulägesbeskrivning

Idag är Östermalms Saluhall i dåligt skick och för att saluhallen inte ska behövas stängas om  några år måste en renovering ske. De tekniska installationerna i byggnaden ska enligt  myndighetskrav bytas ut. Brand‐ och utrymningsfunktioner är ytterst bristfälliga och  behöver förbättras. Arbetsmiljön är dålig på grund dålig ventilation, brist på  omklädningsrum och toaletter för de anställda (Stockholms stad, Östermalmshallen.pptx,  2014).   Efter beräkningskontroller utförda av Looström & Gelin visas att takstolarna  hållfasthetsmässigt är fullt utnyttjade. Beräkningarna visar även att lasten på bjälklaget över  källaren idag är högre än dess utnyttjandegrad. (Larsson & Martis, 2013). Även  sekundärbalkarna är utnyttjade över maxgränsen och vissa balkar man har testat är rostiga.  Orsaken till varför balkarna har rostat är troligen på grund av överbelastning av bjälklaget,  då balkarna har spruckit och fukt har trängt in i dem (Larsson & Martis, 2013). Saluhallen  måste därför rustas upp för att kunna bibehålla sin affärsverksamhet i framtiden.   Ett problem med upprustningen av saluhallen är att den har olika skyddsbestämmelser på  grund av dess kulturvärde. Innebörden av detta är att man i princip inte bör ändra  någonting på byggnaden interiört eller exteriört, då det kan förstöra byggnadens  kulturvärde.  Detta ställer till med problem när man idag vill följa energikrav som finns vid renovering.  Beställaren kräver att energikraven ska följas enligt BBR och för att uppnå dessa krav  behöver man förmodligen tilläggsisolera taket. Beställaren strävar efter att miljöklassificera  alla byggnader vid ombyggnad med klassificeringssystemet ”Miljöbyggnad” (Se kap 4.1.6)  till nivån Guld. Avsteg får däremot göras från denna ambition då alla ombyggnadsprojekt  är olika och kan ha olika stor omfattning och storlek (Fastighetskontoret, Maj 2011).  En invändig isolering på taket vore en förvanskning av byggnaden eftersom hallens  rumsvolym och den invändiga fackverkskonstruktionen är några av de bitar som  fortfarande har mycket hög autenticitetsgrad (Nilsson & Åhgren, 2012)  Nyréns Arkitektkontor har på uppdrag av Fastighetskontoret i Stockholms stad gjort en  antikvarisk förundersökning av Östermalms Saluhall. Enligt förundersökningen är det  viktigast att bevara saluhallens funktion. Saluhallen fungerar som en samlingspunkt på  Östermalm och man ser gärna att dess funktion finns kvar även när ombyggnaden och  upprustningen av saluhallen pågår. Därför kommer man temporärt att ställa upp en  provisorisk paviljong på Östermalmstorg, för att kunna inhysa den nuvarande  affärsverksamheten (Nilsson & Åhgren, 2012).     

(23)

4. Begrepp

Det som redovisas nedan är förklaringar av begrepp som mer eller mindre berör  renoveringen av Östermalms Saluhall. 

 

4.1.1 Plan och Bygglag (2010:900):

Plan‐ och bygglagen (PBL) innehåller bestämmelser om byggande och om planläggning av  vatten och mark (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010).   

4.1.2 Kulturmiljölag (1988:950):

Kulturmiljölagen finns för att skydda och vårda kulturmiljön i Sverige. Saluhallen är inte  klassad som ett byggnadsminne, därför gäller inte kulturmiljölagen. Detta gör att vi inte  vidare kommer gå in på denna lag  (Johansson K. , 2014).   

4.1.3 Plan- och byggförordning (2011:338):

I plan‐ och byggförordningen (PBF) finns det bestämmelser som berör bland annat planer  och områdesbestämmelser (Boverket, Plan‐ och Byggförordningen, 2012). PBF är mer  detaljerad än vad PBL är och utfärdas av regeringen (Livsmedelsverket, 2013). Förordningen  kommer att nämnas kort då den i huvudsak liknar plan‐ och bygglagen.   

4.1.4 Miljöbalk (1998:808):

Miljöbalken är en sammanslagning av flera lagar som berör miljörätt. Lagarna påverkar  även byggnader och därför hänvisar ofta PBL, PBF och BBR till Miljöbalken gällande  sakfrågor (Miljödepartementet, Miljöbalk, kap 3 paragraf 6, 1998).    

4.1.5 Boverkets byggregler (BFS 2013:14 BBR 20):

Boverkets byggregler (BBR) innehåller allmänna råd och föreskrifter till plan‐ och bygglagen  och plan‐ och byggförordningen (Boverkets författningssamling 2013:14 BBR 20, Tabell 9:4  och 9:92, 2013). BBR är till för att tolka dessa lagar och förordningar.   

(24)

4.1.6 Miljöbyggnad:

Miljöbyggnad är ett certifieringssystem av byggnader som används i Sverige idag för att  visa hur väl byggnaden är miljöanpassad. Certifikatet gäller i högst tio år men kan även  sluta vara giltigt om byggnaden genomgår större ändringar (Sweden Green Building  Council, certifiering med miljöbyggnad , 2014). Certifikatet baseras på svenska normer vad  det gäller energi, material och innemiljö (Sweden Green Building Council, Miljöbyggnad,  2014). En byggnad kan klassas i tre olika nivåer; Guld, Silver och Brons och klassificeringen  kan ske både på nyproducerade och befintliga byggnader (Sweden Green Building Council,  Miljöbyggnad ‐ Miljöcertifiering utifrån svenska förhållanden, 2014). De myndighetskrav  som finns idag motsvarar i princip nivån Brons (Enköpings kommun, 2014). 

4.2 Kulturhistorisk klassificering

4.2.1 Blåa hus:

Stadsmuseet har i Stockholms stad ansvaret att specificera vilka byggnader som är  kulturhistoriskt värdefulla. De har valt att använda ett klassificeringssystem med  klassificeringar så som blåa, gula och gröna hus. På Stadsmuseets hemsida beskrivs  klassificeringen blå på följande sätt:   “Blått är den högsta klassen och omfattar synnerligen kulturhistoriskt värdefull  bebyggelse som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.”  (Stockholms Stadsmuseum, 2014).   Detta innebär att den blå klassningen ska fungera ungefär som byggnadsminnen, även fast  det inte är juridiskt skyddat. Både den gula och den gröna klassificeringen beskrivs på  Stadsmuseets hemsida, men dessa kommer studien inte ta upp. Östermalms Saluhall är  klassad som ett blått hus (Mail bilaga 1).   

4.2.2 K - Kulturmärkning:

“K‐märkt” är en gammal benämning på områden i en detaljplan som var ett “reservat för  bevarad kulturhistorisk bebyggelse.” (Länsstyrelsen, Vad är k‐märkt?, 2014). Denna  benämning byttes ut när Plan ‐ och bygglagen ersatte den tidigare bygglagstiftningen. Dock  finns vissa av dessa detaljplaner kvar vilket också har bidragit till att benämningen ʺK‐ märktʺ idag lever kvar (Länsstyrelsen, Vad är k‐märkt?, 2014). Nu för tiden används  begreppet ʺK‐märktʺ som ett samlingsbegrepp i folkmun för bebyggelser och miljöer som är  lagskyddade på olika sätt, på grund av att de har ett kulturhistoriskt intresse  (Riksantikvarieämbetet, Lagar och Ansvar, 2012).   

(25)

4.2.3 Q - Markanvändningsbestämmelse:

Tidigare kunde bokstaven Q användas för att definiera markanvändningsbestämmelser.  Beskrivningen löd; ”användning anpassad till bebyggelsens kulturhistoriska värde”  (Boverket, PBL Kunskapsbanken boverkets vägledning för plan‐ och bygglagen, 2013), men  har haft betydelsen ”Kulturreservat”.  I princip betydde bestämmelsen att bevarandesyftet  inte fick motverkas av markanvändningen. Q‐benämningen innebar inte något skydd utan  var tvunget att kompletteras med skydds‐ och varsamhetsbestämmelser. Denna benämning  är nu borttagen men finns precis som K‐benämningen kvar på äldre detaljplaner (Boverket,  PBL Kunskapsbanken boverkets vägledning för plan‐ och bygglagen, 2013).   

4.2.4 q - Skyddsbestämmelse:

Om en byggnad är en ”särskilt värdefull bebyggelse” (PBL Kunskapsbanken,  Skyddsbestämmelser och rivningsförbud, 2013) ur kulturhistorisk synpunkt får en  skyddsbestämmelse utfärdas. Skyddsbestämmelsen syftar till att visa vad som har  förvanskningsförbud på detaljplanen och betecknas med bokstaven q och kan precisera  typen av skydd med en indexsiffra efter q. Till skillnad från Q‐bestämmelsen ger  skyddsbestämmelsen (q) ett juridiskt bindande skydd. Bestämmelsen syftar till att skydda  och bevara befintliga egenskaper och detaljer på byggnader. Denna benämning används på  detaljplaner idag (PBL Kunskapsbanken, Skyddsbestämmelser och rivningsförbud, 2013). 

4.2.5 KR - Kulturreservat:

Bokstäverna KR, som finns på detaljplanen för Östermalms Saluhall, finns inte med i någon  av Boverkets äldre handböcker (Boverket, Lag & rätt, Äldre planhandböcker, 2014) men  enligt Ulf Melander vid Stadsbyggnadskontoret (Intervju Edda Ehrenberg och Anna  Bergman) är det som gäller för KR det som står på detaljplanen och tillhörande  planbestämmelse (Bilaga 1 och bilaga 2). Detta innebär, enligt Stadsbyggnadskontoret, att de  skall kräva att en ”certifierad sakkunnig bebyggelseantikvarie”(Mail bilaga 1) ska medverka  och se till att kulturvärdena tillgodoses. Om det sedan fastslås att kulturvärdena inte är  tillgodosedda så ”utfärdas inget startbesked. ” (Mail bilaga 1). 

(26)
(27)

5. Lagar, förordningar och föreskrifter

Nedan redogörs de lagar, förordningar, föreskrifter och paragrafer i dessa som påverkar  Östermalms Saluhall. Fördjupande beskrivningar av de krav som gäller vid ombyggnation  och beskrivning på vad som gäller på en detaljplan redogörs. 

5.1 Lagar

Då Östermalms Saluhall inte är  klassat som ett byggnadsminne  gäller inte kulturmiljölagen  (Kulturdepartementet,  Kulturmiljölag (1988:950), 1988;  Johansson K. , 2014). Det är istället  plan och bygglagen som gäller och  därmed även Boverkets byggregler  (Boverkets författningssamling  2013:14 BBR 20, Tabell 9:4 och 9:92,  2013).    

5.1.1 Miljöbalk

Det som också styr renoveringen av saluhallen är miljöbalken, då Stockholms innerstad är  ett riksintresseområde för kulturmiljövården (Mail bilaga 2). Det går att finna i 3 kap § 6  Miljöbalken att markområden med natur‐ eller kulturvärden som är av betydelse ska  skyddas mot åtgärder som kan skada kultur‐ och naturmiljön (Miljödepartementet,  Miljöbalk, kap 3 paragraf 6, 1998). Detta innebär att man vid ombyggnaden måste tänka på  att inte skada kulturvärdet på markområdet som tillhör saluhallen.  

5.2 Förordningar

5.2.1 Förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen

För att skydda värdefulla byggnader i Sverige finns förordning (2013:558) om statliga  byggnadsminnen. Byggnader som tillhör staten kan bli klassade som statliga  byggnadsminnen och ändringar av sådan bebyggelse behöver godkännas av  Riksantikvarieämbetet (Kulturdepartementet, 2013). Denna förordning ersatte förordning  (1988:1229) om statliga byggnadsminnen 1 januari 2014 (Kulturdepartementet, 1988).  I den tidigare förordningen fanns en paragraf som behandlade värdefulla fastigheter, § 16. I  Strukturbild. Uppförd av Edda Ehrenberg. 

(28)

det är Riksantikvarieämbetet som har tillsyn över värdefulla byggnader 

(Kulturdepartementet, 1988). I dagens förordning, förordning (2013:558), är paragraf 16  borttagen och därför berör inte förordningen saluhallen längre, då den inte är klassad som  ett statligt byggnadsminne.  

 

5.2.2 Plan- och byggförordning (2011:338)

I 3 kap § 23 PBF, som handlar om hur undantag kan göras vid ändringar, finns referenser till  plan‐ och bygglagen. PBF innehåller i princip samma punkter som PBL och därför kommer  hädanefter endast ske till PBL (Sveriges Riksdag, Plan‐ och byggförordning (2011:338), kap 3  paragraf 23, 2011). 

5.3 Föreskrifter, Boverkets byggregler

Regler för ändring enligt BBR omfattar alla befintliga byggnader och alla typer av ändringar,  men kraven behöver endast tillämpas på den del som ska ändras. Vid en ändring av en  befintlig byggnad gäller utformningskraven, tekniska egenskaper, varsamhetskravet och  förvanskningsförbudet enligt PBL. De tekniska egenskapskraven och utformningskraven  motsvarar de som finns vid nybyggnation (Boverket, Pdf: Boverket informerar 2013:1, 2013).   

5.3.1 Utformningskrav

Utformningskraven vid ändring av befintliga byggnader går att finna i 8 kap § 1 PBL som  lyder:   “En byggnad ska   1. vara lämplig för sitt ändamål,   2. ha en god form‐, färg‐ och materialverkan, och   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse‐ eller  orienteringsförmåga.” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010).  Alla punkter påverkar alla befintliga byggnader. Däremot påverkar inte alla punkter  takkonstruktionen utan den punkt som framförallt påverkar takkonstruktionen är punkt 2.    

5.3.2 Tekniska egenskaper

De tekniska egenskaperna som en byggnad ska ha går att finna i 8 kap § 4 PBL. De punkter  som påverkar denna studie är framförallt punkt 1 och punkt 6. Punkt 1 handlar om  ”bärförmåga, stadga och beständighet” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, 2010)  och punkt 6 handlar om ”energihushållning och värmeisolering” (Socialdepartementet,  Plan‐ och bygglagen, 2010).   

(29)

5.3.3 Varsamhetskrav

 8 kap § 17 PBL gäller för all bebyggelse, oavsett om bygglov krävs vid ombyggnad eller  inte, och ger nivån ”Varsamhet” till samtliga byggnader i Sverige (Länsstyrelsen  Östergötland, K‐märkt?, 2013:13, 2013). Den lyder:   “Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man  tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska,  historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.”  (Socialdepartementet, Plan och bygglagen, kap 8 paragraf 17 , 2011)  Innebörden av detta är att när en ändring av en byggnad sker ska man ta tillvara och tänka  på byggnadens utformning och karaktär så att man undviker att förstöra något av  kulturhistoriskt värde. Varsamhetskraven är mer sedda som hänsynsregler och är tänkta att  fungera i synergi med de tekniska kraven. Om de tekniska kraven av någon anledning inte  skulle gå att tillgodose samtidigt som varsamhetskraven gäller varsamhetskravet över de  tekniska kraven (Boverket, Varsamhetskrav och kulturvärden, 2013).   

5.3.4 Förvanskning

En byggnad får inte förvanskas om den har en skyddsbestämmelse som redovisas på en  detaljplan (Socialdepartementet, Plan och bygglagen, kap 8 paragraf 13 punkt 2, 2011). Detta  går att finna i 8 kap § 13 PBL:   ʺEn byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig  eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas...”  (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, kap 8 paragraf 13, 2011).  Förbud mot förvanskning innebär inte att förändring av byggnaden inte får ske, utan det är  endast de delar av byggnaden som är av värde som behöver skyddas. Vad som definieras  som värdefullt på byggnaden kan variera och det behövs ofta en sakkunnig för att kunna  avgöra det (Boverket, Varsamhetskrav och kulturvärden, 2013).   

5.3.5 Avsteg

Ibland kan avsteg från paragrafer i 8 kap PBL göras, stöd till detta går att finna i  8 kap § 7  PBL:   “Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och  avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens  syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar och till bestämmelserna om  varsamhet och förbud mot förvanskning i detta kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3  och 4 § första stycket 8 får dock göras endast om det med hänsyn till ändringens  omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard är uppenbart oskäligt 

(30)

att uppfylla kraven.” (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, kap 8 paragraf 7,  2011).  Sammanfattningsvis kan man säga att man kan få göra avsteg med hänsyn till ändringens  omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet  (Boverket, Pdf: Boverket informerar 2013:1, 2013).   

5.4 Detaljplan

I en detaljplan får kommunen, när det gäller byggnader, förtydliga och bestämma vilka krav  som gäller för att man ska kunna följa förbudet mot förvanskning och varsamhetskrav  (Socialdepartementet, Plan‐ och bygglagen, kap 8 paragraf 13, 2011).   Äldre benämningar på detaljplaner ska tolkas utifrån de lagar och regler som gällde då  detaljplanen skapades (Mailbilaga 3). Den detaljplan som gäller för Östermalms Saluhall  fastställdes 9 februari år 1979.    

5.5 Sammanfattningsvis

  Dessa lagar, förordningar och föreskrifter visar ungefär samma sak, att det huvudsakligen är  PBL som styr renoveringen av Östermalms Saluhall, men att man kan få ansöka om avsteg i  vissa fall. Det som är viktigast är att skydda den befintliga kultur‐ och naturmiljön, inte att  kulturklassade byggnader ska uppnå nybyggnationskrav, även om det är önskvärt.  Informationen om vilka paragrafer som gäller för en specifik byggnad går att finna på  detaljplanen för området. De beskrivningar och beteckningar som står på detaljplanen är de  som gäller oavsett när detaljplanen skrevs. Enligt äldre bestämmelser på den aktuella  detaljplanen för saluhallen (Bilaga 1) har den statusen ʺkulturreservat (KR)ʺ. För att få  bygglov för en renovering av saluhallen måste man tillgodose kulturvärdena.   

(31)

6. Faktainsamling

Information till denna studie har inhämtats från en rad olika lagar, förordningar och  föreskrifter så som PBL, PBF, BBR, Miljöbalken och förordningen om statliga  byggnadsminnen. Information om vilka klassificeringar som gäller för Östermalms Saluhall  har inhämtats från Riksantikvarieämbetet, Stadsmuseet och Stadsbyggnadskontoret.     Vid beräkningar har källor som Fukthandboken, BBR, Eurokoder, Thermisols hemsida,  Looström & Gelins egna beräkningar sedan tidigare och kursmaterial från tidigare kurser  använts. Sedan har även beräkningsvärden tillhandahållits via mail med fuktansvariga och  VVS‐konsulter på projektet.    Vid projektering har källor som handlingar från Looström & Gelin och Tengbom använts,  samt även äldre handlingar från Stadsmuseet, Stadsbyggnadskontoret och  Riksantikvarieämbetet. Även materialegenskaper från Thermisol och Isover har använts.    

6.1 Programvaror

De programvaror vi har använt oss av är:    Autocad 2014   Revit 2014   Microsoft Word   Microsoft Excel   Microsoft Visio   Mathcad prime 3.0   KFX‐ Excel program skapat av Lars Rodhe 

6.2 Konversationer om kulturhistoriskt värde

I följande stycken ges en redovisning av hur mailkonversationer och telefonsamtal om lagar  och regler angående Östermalms Saluhall har gått till.   Den 24 mars 2014 kontaktades Stadsmuseet angående information om saluhallen. Det som  söktes då var mestadels information om hur Stadsmuseet resonerade kring ombyggnaden  av saluhallen och ifall de hade någon vidare information om hur den var uppbyggd.  Hänvisning skedde till Klara Johansson per telefon och kontakt upprättades. Klara  Johansson menade att saluhallen inte skyddas av kulturminneslagen utan att dess klassning  är ʺblåttʺ hus. Hon sa även att Stadsmuseets uppgift är att lämna tankar och åsikter men att  det är Stadsbyggnadskontoret som avgör vad som gäller. Johansson rekommenderade även  att informationssökning i projektet Coolbricks (Baltic Sea Region, 2014) kunde göras  eftersom Coolbricks är ett EU‐projekt som handlar om energieffektivisering av  tegelbyggnader. Uppföljning av informationen gjordes men projektet verkar inte stämma in 

(32)

Mailkontakt med Stadsbyggnadskontoret upprättades den 27 mars 2014 med frågor om  vilka lagar och regler som gäller för saluhallen. Svaret blev att Stadsbyggnadskontoret för  närvarande inte har något ärende i frågan men att det finns äldre detaljplaner (Bilaga 1 och  bilaga 2) som ger byggnaden statusen ”kulturreservat” Detta innebar att  Stadsbyggnadskontoret har, rätt enligt PBL, att kräva att en ”certifierad sakkunnig  bebyggelseantikvarie” medverkar under processen och ser till att kulturvärdena inte kränks  (Mail bilaga 1).  Termen kulturreservat undersöktes i studien och begreppet hittades i miljöbalken. Något  sådant begrepp kan dock inte hittas i PBL (Riksantikvarieämbetet, Lagar och Ansvar, 2012).  Av den detaljplan som skickats ut (Bilaga 1) framgick även att detaljplanen fastställdes 9  februari år 1979. På Riksantikvarieämbetets hemsida stod det att ” Skyddsinstrumentet  kulturreservat infördes med miljöbalken 1999.” (Riksantikvarieämbetet, Lagar och Ansvar,  2012). Eftersom detaljplanen fastställts 1979 och benämningen kulturreservat kom in i  miljöbalken 1999 så antogs det att dessa benämningar inte kunde innebära samma sak,  vilket ledde till ytterligare frågor till Stadsbyggnadskontoret.   Besök hos Stadsbyggnadskontoret gjordes därför den 3 april 2014 och Ulf Melander,  antikvarie, svarade på vissa frågor, dock blev mötet avbrutet på grund av tidsbrist och  mailkontakt upprättades istället.  Fortsatta frågor mailades den 4 april och svar från Stadsbyggnadskontoret kom den 11 april.  Svaret bestod dels av hänvisningar till paragrafer. Rådgivning om att kontakta ledningen på  bygglov eller plankontoret gavs. Dessa kontakter har inte tagits i studien.    

(33)

7. Genomförande

Studien påbörjades genom att söka information kring Östermalms Saluhall samt information  om de lagar, förordningar, föreskrifter, klassificeringar och krav som påverkar  ombyggnaden av saluhallen. Avgränsning och mål formulerades. Därefter söktes värden  som var av betydelse för studien upp, dessa redovisas i stycke 7.1 Beräkningsvärden.  Projektering av detaljer påbörjades och fackverkets uppbyggnad hämtades från Kasper  Salins ritningar från 1888. 

7.1 Beräkningsvärden

 Värden och mått angående mineralull är från Isover.   Mineralullens tunghet antogs till 80 kg/m3 (Isover, Isover Taurus 37, 2013).   Takboardens tunghet antogs till 80 kg/m3 (Isover, Isover Takboard 33, 2013).   Värmekonduktiviteten för mineralullen antogs vara 0,038 W/m°C (Isover,  Isover Taurus 37, 2013).   Värmekonduktiviteten för takboarden antogs vara 0,033 W/m°C (Isover,  Isover Takboard 33, 2013).    Värden och mått angående PIR‐isolering är från Thermisol.   PIR‐isoleringens ångmotstånd ligger mellan 60‐80 för TR26 (Thermisol, ʺPIR ‐  En tunnare skivaʺ, 2014).   PIR‐isoleringens tunghet antogs vara 32 kg/m3 (Thermisol, ʺPIR ‐ En tunnare  skivaʺ, 2014).   Värmekonduktiviteten antogs vara 0,022 W/m°C (Thermisol, ʺPIR ‐ En  tunnare skivaʺ, 2014).   Ånggenomsläpplighetsvärdet beräknas fram i beräkningsbilaga 11.   Träboardens värmekonduktivitetsvärde antogs till 0,14 W/m°C (Andersson, 2008) .   Rse och Rsi är hämtade från Jennys formelsamling, se punkten ovan (Andersson, 

2008).   Medelvärde för temperatur i Bromma under Januari månad är antagen till ‐3,4°C  (Nevander, Lars Erik; Elmarsson, Bengt, Tabell 93.1, sid 505, 2011).   Medelvärde för temperatur i Bromma under Juli månad är antagen till 17,1°C  (Nevander, Lars Erik; Elmarsson, Bengt, Tabell 93.1, sid 505, 2011).   Höjder, längder och bredder på saluhallen är uppmätta på plats och de mått som inte  gick att komma åt är tagna från Tengboms lasermätning.    Pappens höjd vid anslutning tak har efter uppmätning och beräkningar valts  till 120 mm (Beräkningsbilaga 1).   Fönsterblecket har efter antaganden valts till 50 mm (Beräkningsbilaga 1).   Pappens höjd vid ståndrännan användes det uppmätta värdet 43 mm, högsta  punkten (Beräkningsbilaga 1).    Takdetaljen i trä vid takfoten har uppskattats via platsbesök. 

(34)

 Takkonstruktioner av det här slaget ska ha ett U‐värde som inte överstiger 0,13  W/m2°C (Boverkets författningssamling 2013:14 BBR 20, Tabell 9:4 och 9:92, 2013).   Inomhustemperaturen i lokalen är till en början antagen till 20°C (Arbetsmiljöverket,  2009).   Inomhustemperaturen i lokalen är sedan antagen till 24°C (Mail bilaga 4).   Snölasten är (200 kg/m2) 2 kN/m2 (Swedish Standard Institute, SS‐EN 1991‐1‐3:2003,  Sid 53, Tabell NB:1, 2014).   Säkerhetsklass är SK3 (Boverkets författningssamling, 2013).    Längder på byggnad och tak är angivna från A‐Ritningar (A40‐S01‐102) och Revit  modell gjorda av Tengbom. Dessa mått har bestämts genom lasermätning.   Antagande om plåttjocklek, 1 mm, baseras på dagens standard av hur tjocka  fönsterbleck är (Löddeplåt, 2014).   Takpappens tjocklek uppmätt på plats, därav värdet 3 mm.   Takpappens ångmotstånd Zv är 1000*103 s/m (Nevander & Elmarsson, Fukt handbok,  praktik och teori, sida 487, Tabell 92.5, 2008).    Takpappens ångmotstånd som sedan används ligger på 1.1*103 s/m (Bygg och Teknik  , 2000).   Träboardens ångenomsläpplighet är 0,5*10‐6 m2/s (Nevander & Elmarsson, Tabell  92.2 sida 485, 2011).    Mättnadsånghalter är hämtade från en tabell i Fukthandboken (Nevander &  Elmarsson, Tabell 91.6, sida 476, 2011).   Färg på insida tak antogs vara en akrylatexfärg på grund av att färgen har funnits  sedan 1950 (Träguiden, Akrylatfärg (latexfärg), 2014).   Akrylatexfärg har ett Z‐värde på 20*103 s/m (Nevander & Elmarsson, Tabell 91.6,  sida 476, 2011).   Fukttillskottet får inte gå över 3 g/m3 (Folkhälsomyndigheten, 2014). Därför har detta  värde antagits till en början i beräkningarna.   Fukttillskottet som sedan används i beräkningar ligger på 1.8 g/m3 och har beräknats  i beräkningsbilaga 8.   Vindlast och egentyngd av befintligt tak hämtades från Looström & Gelins egna  beräkningar.   Vid beräkning av snölast och snöfickor hämtades värden ur Eurokoder (Swedish  Standard Institute, EN 1991‐1‐2:2003, Oktober 2005).   Areorna på taken redovisas i beräkningsbilaga 2.     

(35)

7.2 Förslag på detalj "Takfot":

De detaljer som kommer redovisas för detalj ”Takfot” är följande;    Befintlig uppbyggnad takfot   Takfot med sned isolering utan ståndränna   Takfot med sned isolering med ståndränna   Takfot med sned isolering 300 mm från ståndränna   Takfot med tunn isolering (ej enligt BBR)   Takfot med isolering enligt BBR   Takfot med gesimsränna indragen   Takfot med gesimsränna vid takfot   Takfot med sned PIR‐isolering vid ståndränna         

7.2.1 Befintlig uppbyggnad takfot

Visar hur den befintliga takfoten ser ut idag (Ritningsbilaga 5, K34‐54‐001). Nedan  redovisas positiva och negativa aspekter med att ha kvar taket som det ser ut idag.   

Positivt

Negativt

 Förvanskningskrav och bevarandet  av kulturarvet uppfylls till fullo.   BBR:s energikrav uppfylls inte.   Snölasten på taket är densamma, det  vill säga minimal, och fackverken  behöver inte förstärkas.   Byggnaden kommer ha samma  energiförluster som den har idag.     Vid extrema väder kan snö hamna  på taket, vilket kan bli en högre  snölast än vad taket klarar av. 

(36)

 

 

7.2.2 Takfot med sned isolering utan ståndränna

Visar ett förlag där befintlig ståndränna är borttagen och mineralullsisolering ligger med ca  30° lutning till takets kant (Ritningsbilaga 6, K34‐54‐002). I detta förslag har takavvattningen  bortsetts från.   

Positivt

Negativt

 Konstruktionen anpassas delvis till  förvanskningskrav och  varsamhetskrav enligt PBL.   Köldbryggor kommer att uppstå där  isoleringen är sned vilket gör att  istappar kan bildas.   Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav på nästan alla delar.   Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion.     Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.     Den befintliga takavvattningen tas  bort och ett nytt  takavvattningssystem måste  konstrueras. 

7.2.3 Takfot med sned isolering och ståndränna

Visar ett förslag där en ny ståndränna har placerats där den existerande rännan är idag.  Tilläggsisolering av mineralull har applicerats enligt BBR:s energikrav fram till takfoten och  lutar därefter kraftigt med ca 30° lutning till botten av ståndrännan (Ritningsbilaga 6, K34‐ 54‐002).   

Positivt

Negativt

 Förslaget har anpassats efter   varsamhetskrav och  förvanskningskrav enligt PBL.   Där isoleringen är som minst kan en  köldbrygga uppstå vilket kan leda  till att fuktproblem kan uppstå.   Takuppbyggnaden syns förmodligen  inte från torget.   Konstruktionen uppfyller inte BBR:s  energikrav på alla ställen på taket  vilket skapar energiförluster.     Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion. 

(37)

 

   

7.2.4 Takfot med sned isolering 300 mm från ståndränna

Visar ett förslag där en ny ståndränna har placerats och en tilläggsisolering av mineralull  har applicerats, med längre avstånd till ståndrännan än föregående förslag för att få plats  med lika mycket vatten som det idag finns plats för ovanför rännan. Isoleringen har  applicerats enligt BBR:s energikrav fram till ca 300 mm innan ståndrännan och lutar sedan  kraftigt med 30 graders vinkel (Ritningsbilaga 7, K34‐54‐003).   

Positivt

Negativt

 Förslaget har anpassats bättre efter  varsamhetskrav och  förvanskningskrav enligt PBL än  tidigare förslag.   Där isoleringen är som minst kan en  köldbrygga uppstå vilket kan leda  till att fuktproblem kan uppstå.     Takuppbyggnaden syns inte från  torget.   Konstruktionen uppfyller inte BBR:s  energikrav på alla ställen på taket  vilket skapar energiförluster.   Avrinningen är anpassad efter hur  mycket vatten som kan rinna av  idag.   Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.     Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion. 

(38)

 

7.2.5 Takfot med tunn isolering

Visar ett förslag där befintlig ståndränna är borttagen och mineralullsisolering har anpassas  till detaljen vid anslutning tak, det vill säga isoleringen har samma höjd hela vägen på taket  (Ritningsbilaga 8,K34‐54‐004). I detta förslag har takavvattningen bortsetts från.   

Positivt

Negativt

 Konstruktionen har anpassas till   varsamhetskrav och  förvanskningskrav enligt PBL .   Konstruktionen uppfyller inte BBR:s  energikrav.     Takuppbyggnaden syns förmodligen  inte från torget.   Värme kommer att läcka ut från taket  vilket gör att snö smälter på vissa  ställen och vattenskador kan uppstå.   Snölasten kommer att öka, men  antagligen inte fullt så mycket som  vid de andra förslagen.   Befintlig takavvattning tas bort,  vilket gör att ett nytt  takavvattningssystem måste  utformas.   Förslaget har anpassats till den  befintliga konstruktionen.   

7.2.6 Takfot med isolering enligt BBR

Visar ett förslag där mineralullsisolering har applicerats utan hänsyn till hur takfoten ser  ut idag, dvs. befintlig ståndränna är borttagen och isolering har applicerats (Ritningsbilaga  8, K34‐54‐004). I detta förslag bortses takavrinningen helt.   

Positivt

Negativt

 Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav vilket innebär att  Energikostnaderna minskar.   Förslaget har inte anpassats efter de  varsamhetskrav och  förvanskningskrav enligt PBL och  PBF som finns.   Köldbryggor minimeras.   Takuppbyggnaden syns  förmodligen från torget.     Snölasten på taket ökar, på grund  av att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.     Befintligt takavvattning tas bort,  vilket gör att ett nytt  takavvatningssystem måste  utformas.   

(39)

7.2.7 Takfot med gesimsränna indragen

Visar ett förslag där befintlig ståndränna är borttagen och en gesimsränna har applicerats  där ståndrännan tidigare fanns. Isoleringen av mineralull har applicerats enligt BBR:s  energikrav (Ritningsbilaga 9, K34‐54‐005).   

Positivt Negativt

 Konstruktionen försöker efterlikna  nuvarande konstruktion så mycket  som möjligt.   Det finns bitar av konstruktionen där  isolering inte appliceras, vilket  skapar köldbryggor.   Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav förutom där en  gesimsränna har placerats.   Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.     Det kan bli fuktproblem där  gesimsrännan har placerats pga att  plåten i rännan är helt tät.   

7.2.8 Takfot med gesimsränna vid takfot

Visar ett förslag där befintlig ståndränna är borttagen och en gesimsränna har applicerats  vid takfoten (Svensk Byggtjänst, 2012). Isolering av mineralull har applicerats enligt BBR:s  energikrav (Ritningsbilaga 9, K34‐54‐005).   

Positivt Negativt

 Takavvattningen kan fungera bättre  än vad den gör idag.   En köldbrygga kan uppstå vid  gesimsrännan.   Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav.   Tar inte hänsyn till de  varsamhetskrav och  förvanskningskrav enligt PBL och  PBF som finns.     Kan bli fuktproblem där  gesimsrännan har placerats på grund  av att plåten i rännan är helt tät.       Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av. 

(40)

7.2.9 Takfot med sned PIR-isolering vid ståndränna

Visar ett förslag där en PIR‐isolering har applicerats 300 mm upp från en ståndränna.  Isoleringen är sned den sista biten (Ritningsbilaga 13, K34‐54‐009).   

Positivt Negativt

 Konstruktionen följer BBR:s  energikrav.   Fortfarande för tjock isolering.   Tunnare än mineralullen på grund  av isoleringens låga  värmekonduktivitet.   Dyrare isolering än mineralull.     Isoleringen har högre  ånggenomsläpplighet än vad  mineralull har.   Där isoleringen är som minst kan en  köldbrygga uppstå, vilket kan leda  till att fuktproblem kan uppstå.   Förslaget har anpassats bättre efter  varsamhetskrav och  förvanskningskrav enligt PBL än  tidigare förslag.   Konstruktionen uppfyller inte BBR:s  energikrav på alla ställen på taket,  vilket skapar energiförluster.    Takuppbyggnaden syns inte från  torget.   Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.    Avrinningen är anpassad efter hur  mycket vatten som kan rinna av  idag.   Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion. 

(41)

7.3 Förslag på detalj "Anslutning tak":

De detaljer som kommer redovisas för detalj ”Anslutning tak” är följande;    Befintlig uppbyggnad anslutning   Anslutning tak med tunn isolering (ej enl. BBR)   Anslutning tak med isolering enligt BBR   Anslutning tak med 5° lutning av isolering vid fönster   Anslutning tak med 7° lutning av isolering vid fönster   Anslutning tak med isolering enligt BBR   Anslutning med PIR‐isolering 5° lutning     

7.3.2 Anslutning tak med tunn isolering (ej enl. BBR)

Visar ett förslag där isolering av mineralull anpassats till höjden av plåten och pappen  under fönstret (Ritningsbilaga 10, K34‐54‐006).   

Positivt Negativt

 Förslaget har anpassats till den  befintliga konstruktionen.   Konstruktionen uppfyller inte BBR:s  energikrav.   Snöfickor uppstår förmodligen inte  då snön förmodligen smälter.   Köldbryggor kommer att finnas,  vilket leder till att snö smälter och  istappar uppstår.   Snölasten kommer att öka, men inte  fullt så mycket som vid de andra  förslagen.     

7.3.1 Befintlig uppbyggnad anslutning

Visar hur den befintliga anslutningen tak ser ut idag (Ritningsbilaga 5, K34‐54‐001). Nedan  redovisas positiva och negativa aspekter med att ha kvar taket som det ser ut idag.   

Positivt Negativt

 Förvanskningskrav och bevarandet  av kulturarvet uppfylls till fullo.   BBR:s energikrav uppfylls inte.   Snölasten på taket är densamma, det  vill säga minimal, och fackverken  behöver inte förstärkas.   Byggnaden kommer ha samma  energiförluster som den har idag.      

(42)

 

7.3.3 Anslutning tak med vinkelrät isolering vid fönster

Visar ett förslag där mineralullsisolering applicerats vinkelrätt mot fönstret fram tills  anslutning med isolering lagd enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 10, K34‐54‐006).   

Positivt Negativt

 Förslaget har anpassats till den  befintliga konstruktionen.   Snöfickor kan uppstå vid fönstret   Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav förutom vid den lutade  isoleringen.   Köldbryggor kommer förmodligen  att finnas där isoleringen har  anpassats, vilket leder till att snö kan  smälta och vatten kan fastna.     Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion.     Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.     Man bygger generellt sett inte på  detta vis.  

7.3.4 Anslutning tak med 5° lutning av isolering vid fönster

Visar ett förslag där mineralullsisolering applicerats i 5° lutning vid fönstret fram till  isolering lagd enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 11, K34‐54‐007).   

Positivt Negativt

 Förslaget har anpassats till den  befintliga konstruktionen.   Snöfickor kan uppstå pga. den låga  lutningen vid fönstret.   Isoleringen lutar 5° vilket gör att snö  och vatten kan transporteras nedåt.   Köldbryggor kommer förmodligen  att finnas där isoleringen har  anpassats, vilket leder till att snö kan  smälta och vatten kan fastna.     Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion.     Snölasten på taket ökar, pga. att snön  inte längre smälter bort, vilket  takkonstruktionen idag inte klarar  av. 

(43)

   

7.3.5 Anslutning tak med 7° lutning

 

av isolering vid fönster

Visar ett förslag där mineralullsisolering har applicerats i 7° lutning vid fönstret fram till  utlagd isolering enligt BBR:s energikrav (Ritningsbilaga 11, K34‐54‐007). 

Positivt

Negativt

 Förslaget har anpassats till den  befintliga konstruktionen.   Köldbryggor kommer förmodligen  att finnas där isoleringen har  anpassats.   Isoleringen lutar 7°, vilket gör att snö  och vatten kan transporteras nedåt.     Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.   Lika mycket snö ansamlas  antagligen inte vid anslutningen  som vid förra exemplet, då det kan  glida iväg på grund av en större  lutningen.   Köldbryggorna blir något större än  när isoleringen lutar med 5°,  eftersom isoleringen blir mindre.     Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion. 

7.3.6 Anslutning tak med isolering enligt BBR

Visar ett förslag där mineralullsisolering applicerats enligt BBR:s energikrav, det vill säga  utan hänsyn till befintlig konstruktion (Ritningsbilaga 12, K34‐54‐008). 

Positivt

Negativt

 Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav.   Fönstret måste flyttas uppåt om detta  förslag ska fungera.   Köldbryggor minimeras.    Tar inte hänsyn till de  varsamhetskrav och  förvanskningskrav som finns enligt  PBL.     Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.       Syns från torget. 

(44)

7.3.7 Anslutning med PIR-isolering med 5° lutning

Visar ett förslag där en PIR‐isolering från Thermisol har applicerats (Ritningsbilaga 13, K34‐ 54‐009). 

Positivt

Negativt

 Konstruktionen uppfyller BBR:s  energikrav och förslaget har  anpassats till den befintliga  konstruktionen.   Snölasten på taket ökar, på grund av  att snön inte längre smälter bort,  vilket takkonstruktionen idag inte  klarar av.   Tar hänsyn till de varsamhetskrav  och förvanskningskrav som finns  enligt PBL.   Snöfickor kan uppstå, vilket betyder  att lasten kommer att öka ännu mer.   Är tunnare i jämförelse med vanlig  isolering och uppfyller ändå  energikraven   Köldbryggor kommer förmodligen  att finnas där isoleringen har  anpassats, vilket leder till att snö  kan smälta och vatten kan fastna.   Behöver ingen takboard.   Isoleringen måste anpassas till olika  höjder, vilket kan vara  arbetskrävande och kostsamt vid  produktion.   Isoleringen lutar 5°, vilket gör att  snö och vatten kan transporteras  nedåt.      Efter framtagning av dessa detaljer har fukt och temperaturberäkningar utförts på befintliga  detaljer, detaljer med isolering enligt BBR:s energikrav och detaljer med PIR‐isolering.  Beräkningar har även genomförts på snölaster och snöfickor. 

(45)

7.4 Temperaturberäkningar

  Temperaturen, vid sommar och vinter, i varje skikt beräknades för fyra olika  isoleringstjocklekar, nuvarande konstruktion, 260 mm mineralullsisolering, 120 mm  mineralullsisolering och 160 mm PIR‐isolering.  Redovisning av hur värdena beräknades för  isoleringen av 260 mm sker i beräkningsbilaga 6, därefter redovisas endast resultat i  beräkningsbilaga 7,8, 9, 10, 11 och 13. Resultaten för resterande har räknats fram med  samma beräkningsgång som för 260 mm mineralullsisolering.   Efter detta utfördes en solstudie av Östermalms Saluhall med hjälp av programmet Revit  och indata från Injosoft (Injosoft, 2012). Utifrån denna utfördes en ritning över takplanet för  att visa vart solen inte lyser när det är vinter, samt för att visa vart detaljerna och  sektionerna är tagna någonstans.  

7.5 Fuktberäkningar

7.5.1 Viitanens diagram

Enligt studier av trä som utsätts för hög relativ fuktighet vid olika temperaturer har det visat  sig att trä vid låg temperatur av omgivande luft klarar av högre RF och fuktkvot, utan att få  skador som mögel eller röta, än vad trä i höga temperaturer gör. Hur länge de påverkas av  fukten har även inverkan. Detta kan ses i  diagram 1 (Johansson, Samuelson, Ekstrand‐ Tobin, Mjörnell, Sandberg, & Sikander, 2005).     Diagram 1; Viitanen 2004, hämtad från (Johansson, Samuelson, Ekstrand‐Tobin, Mjörnell, Sandberg, &  Sikander, 2005).    

(46)

7.5.2 Beräkningsgång fukt

När temperaturen hade beräknats kunde mättnadsånghalten vid de olika temperaturerna  läsas av enligt tabell (Nevander & Elmarsson, Tabell 91.6, sida 476, 2011). Därefter  beräknades ånghalten i varje skikt, vilket slutligen gjorde att den relativa fuktigheten i varje  skikt kunde räknas fram (Beräkningsbilaga 6).  Till en början antogs ett fukttillskott på 3 g/m3 och en inomhustemperatur på 20˚C. Om  dessa värden hade varit korrekta skulle skiktet mellan takpapp och takboard idag ha ett RF  på 100 % under vintertid och kondensera med 1,69 g/m3 (Beräkningsbilaga 7 och  beräkningsbilaga 6). Den översiktliga risken för mögel ligger på en RF på ca 70 %. För röta  ligger dessa värden vid 16 % fuktkvot vilket motsvarar 75 % RF i omgivande luft (Nevander  & Elmarsson, Tabell 52.1, sida 292, 2011). Om de uträknade värdena skulle vara  sanningsenliga hade skiktet mellan takboarden och takpappen idag varit blöt och saluhallen  hade antingen haft mögeltillväxt eller drabbats av röta i takboarden, vilket den enligt  observationer inte har. Det står även i Fuktsäkerhetsprogrammet (Grontmij AB, 20 december  2013) som tekniskt krav att fuktkvoten inte får överstiga 16 % i inbyggt trä. (Nevander &  Elmarsson, Figur 52.3, sid 293 , 2011).  Med detta som bakgrund antogs temperaturen i saluhallen vara högre än 20˚C och att  fukttillskottet var lägre än 3 g/m3.   Inomhustemperaturen vid taket antogs på grund av VVS‐konsultens antaganden till 24˚C  och fukttillskottet antogs ligga på 1,8 g/m3 (Mailbilaga 4 och beräkningsbilaga 8). Detta  gjorde att skiktet mellan takpappen och takboarden fick ett beräknat RF på 100 % och  kondenserade därmed med 0,45 g/m3 under vintertid. Enbart beräkningar under vintertid  utfördes för att relativa fuktigheten då är som högst vilket gör att risken för skador är som  störst. Trä är ett hygroskopiskt material, vilket innebär att det kan ta åt sig och avge fukt  beroende på den omgivande luftens RF. Detta leder till att en kondensation på 0,45 g/m3 i  teorin skulle kunna absorberas av träet, men studien har inte studerat denna teori och därför  antas den framräknade kondensationen vara orimlig.  På grund av dessa resultat antogs det att takpappen på taket inte kan ha en låg  ånggenomsläpplighet, utan att det istället måste vara en takpapp med hög  ånggenomsläpplighet som har applicerats på taket (Woodisol, 2014).  Efter närmare efterforskning på takpapp antogs ånggenomgångsmotståndet till 1,1*103 s/m  (Bygg och Teknik , 2000). Med 24˚C och fukttillskott på 1,8 g/m3 fick skiktet mellan  takpappen och takboarden en RF på 75% under vintertid, vilket är mer rimligt.  (Beräkningsbilaga 9) Därför används hädanefter dessa värden vid fortsatta beräkningar på  tilläggsisoleringen.  I dessa beräkningar har inte solinstrålning beräknats, detta har istället kontrollerats i  beräkningsprogrammet KFX och resultat med indata redovisas i beräkningsbilaga 14. KFX  har också använts till att kontrollera de resultat som har räknats fram.     

References

Related documents

En redovisning från målvisa myndigheter och sektorsmyn- digheterna hur de avser tillgodose kulturmiljö och kultur- historiska värden bidrar ytterligare till att ansvar och roller

Avser att kulturvärden eller kulturhistoriska värden införlivas i plan- och byggprocesser samt att involverade aktörer i dessa processer har kunskaper om och förståelse för dessa

Projektet syftade till att finna lösningar på hur man kan minska miljöpåverkan och begränsa energianvändningen i byggnader utan att förstöra deras kultur­.

Detta PM är en komplettering till den beskrivning av Lovöns kulturhistoriska miljöer som finns att läsa i vägutredningen för ”Effektivare nord-sydliga förbindelser” och

I äldre byggnader måste även det kulturhistoriska värdet tas i beaktning, dels för att bevara byggnadens värde och dels för att den kan vara skyddad enligt lag

De s k äldre ekonomiska kartorna i skala 1:50.000, som producerades från 1800-talets mitt tom 1920-talet, är föregångaren till dagens ekonomiska karta. Dessa kartor finns över

papperstapeter i historiska miljöer samt att redogöra för de motiv som kan ligga till grund för detta.. Det har även varit att problematisera vad som anses vara en

I en undersökning av plywoodens utformning ämnar examensarbetet visa hur kostnader varierar för olika format av plywood och om det finns något samband mellan utformningen