Vattenskydd Göta älv Förstudie med handlingsplan

(1)

Vattenskydd Göta älv

Förstudie med handlingsplan

(2)

1 FÖRSTUDIE... 3

1.1 Bakgrund... 3

1.2 Syfte med förstudien... 3

2 Ansökan om utökat vattenskydd för Göta Älv till länsstyrelsen... 4

2.1 Organisation ... 4

2.1.1 Förslag till organisation... 4

2.1.2 Principer för organisation... 5

2.1.3 Principer för arbetsfördelning ... 5

2.1.4 Principer för kostnadsfördelning... 6

2.2 Grunder och principer för utformning av vattenskydd ... 6

2.2.1 Lagrum för vattenskydd ... 6

2.2.2 Vattenskyddsprocessen ... 7

2.2.3 Vattenresursen Göta älv... 7

2.2.4 Nyttjande, risker och hot... 8

2.3 Principer och riktlinjer för inventering av potentiella föroreningskällor och riskanalys ... 11

2.3.1 Tillvägagångssätt... 11

2.4 Principer och riktlinjer för vattenskydd ... 12

2.4.1 Principer för avgränsning... 12

2.4.2 Principer för föreskrifter ... 12

2.5 Principer och riktlinjer för ansökan... 13

2.6 Information... 13

3 HANDLINGSPLAN ... 14

3.1 Etapp 0: Förstudie ... 14

3.2 Etapp 1: Organisation ... 14

3.2.1 Formera och bemanna organisationen. ... 14

3.2.2 Fastslå principer för arbetsfördelning. ... 14

3.2.3 Fastslå principer för kostnadsfördelning... 14

3.3 Etapp 2: Riskinventering och riskanalys ... 15

3.3.1 Inventeringsområde... 15

3.3.2 Riskinventering ... 15

3.3.3 Riskbedömningar... 16

3.4 Etapp 3: Förslag avgränsning och föreskrifter ... 16

3.4.1 Vattenskyddsområde... 16 3.4.2 Vattenskyddsföreskrifter ... 16 3.5 Etapp 4: Ansökan ... 17 4 TIDPLAN ... 17 5 BUDGET ... 18

Bilagor

Bilaga 1 Seminarium

Bilaga 2 Sammanställning över riskanalyser Bilaga 3 Riskbedömning

(3)

1 FÖRSTUDIE

1.1 Bakgrund

Ungefär 700 000 personer sammantaget är beroende av Göta älv för säkerheten i

dricksvattenförsörjning och älven bedöms ha ett mycket högt värde som råvattentäkt. Den har föreslagits som riksintresse för vattenförsörjning.

Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv samt Göteborgs kommuner får sitt dricksvatten från älven. Göteborg försörjer även Öckerö och Partille, och delar av Mölndal med dricksvatten som kommer från älven. Ale kommun köper sitt dricksvatten från Göteborg och Kungälv. Vänersborg har sitt intag i Vänersborgsviken, strax uppströms älven. Dessutom tas nödvatten till bl a Kungsbacka och Härryda.

I dagsläget finns ett fastställt skydd för Göteborgs vattenförsörjning, detta vattenskyddsområde sträcker sig från Lärjeholms vattenintag i söder till Surte hamn i norr. Även Dösebacka, Kungälvs kommun, har ett fastställt vattenskydd för vattenintaget i älven och del av stranden.

Målet är att tillskapa ett gemensamt vattenskydd för Göta Älv för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt. Det finns stort behov av ett helhetsgrepp för att uppnå detta. Detta har beskrivits i ett flertal dokument:

• Åtgärdsplan vatten (Göteborg, 2006) • Vattenförsörjningsplan GR (2003) • Vattenöversikt Kungälv

• Vattenvårdsplan för Vänern (Mål och åtgärder)

Ett seminarium hölls 2008-01-15 med deltagare från samtliga berörda kommuner samt vissa verksamheter, program bifogas i bilaga 1. Vid detta seminarium erhölls en samsyn avseende

målsättningen och det principiella upplägget av arbetet. Slutsatsen från seminariet var att genomföra en förstudie.

1.2 Syfte med förstudien

Förstudien syftar till att definiera och styra upp arbetet med vattenskydd för Göta älv. Härvid kommer riktlinjerna i Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd (2003:6) att utgöra en utgångspunkt. Även arbetet med uppdatering av Handboken (som enligt uppgift från

Naturvårdsverket planeras under 2009) bör beaktas. De aspekter av vattenskyddsarbetet som redovisas i förstudien är organisation, kostnadsfördelning, grunder och principer för utformning av vattenskydd samt en handlingsplan inklusive tidplan.

Förstudien utförs på uppdrag av Göteborgs regionens kommunalförbund (GR) samt Göteborgs stad (Kretsloppskontoret) och bekostas av dessa.

(4)

2 Ansökan om utökat vattenskydd för Göta Älv till

länsstyrelsen

En gemensam ansökan om utökat vattenskydd för Göta Älv tas fram där berörda kommuner står för sina egna delar. Ansökan lämnas in till Länsstyrelsen.

2.1 Organisation

För att genomföra det omfattande arbetet med vattenskydd för Göta älv är det viktigt att definiera vem som gör vad.

2.1.1 Förslag till organisation

Efter en analys av vilka fora som finns i nuläget har nedanstående förslag till organisation utformats. Med hänsyn till att vattenskyddet omfattar hela Göta älv samt Vänersborgsviken i Vänern bedöms det finnas behov av en processledare som driver arbetet.

Styrgrupp (SG)

Via denna grupp sker en förankring hos högre tjänstemän och politiker för att säkra genomförandet. • Representant för Göteborgsregionens kommunalförbund

• Representant från arbetsgruppen (AG)

• Representant(-er) för berörda kommuner (Göteborg, Kungälv, Ale, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg)

Arbetsgrupp (AG)

Denna grupp utför och/eller handlar upp arbetet.

• Representant för Göteborgsregionens kommunalförbund

• Representanter för samtliga berörda kommuner (vattentäkternas huvudmän) • Processledare (konsult)

För att säkerställa att kompetens tillvaratas inom olika expertområden kan ytterligare ledamöter adjungeras vid behov, t ex för:

• Information om Göta älv Vattenrådet för Göta Älv, Vattenvårdsförbundet • Dricksvattenkompetens Göteborg Vatten m fl

• Riskanalys Forskningsprogrammet DRICKS, Chalmers (CTH) • Skredrisk Statens geotekniska institut (SGI), Statens räddningsverk • Klimatförändringar SMHI

• Vattenförvaltningen Vattenmyndigheten (eller dess beredningssekretariat) Samråd och avstämning görs med Länsstyrelsen under arbetets gång.

(5)

Referensgrupp (RG)

Syftet med gruppen är att viktiga intressenter som berörs kan ge information om sina respektive verksamheter. De kan även löpande informeras om det pågående arbetet varvid en förankring kan ske.

• Representanter för samtliga berörda kommuner (miljökontoren) • Representant för kraftintresset • Representant för industrisidan • Sjöfartsverket • Lantbrukarnas riksförbund (LRF) • Vägverket • Banverket • Svenska naturskyddsföreningen (SNF)

2.1.2 Principer för organisation

Samverkan mellan grupperna illustreras i Figur 1. Processledning, dvs hur arbetet drivs och samordnas förutsätts utföras av konsult.

Figur 1 Samverkan mellan grupperna

2.1.3 Principer för arbetsfördelning

Det praktiska arbetet med riskinventeringen samt den kommunspecifika delen av ansökan om vattenskydd utförs av respektive kommun. Det kan även vara lämpligt att industrier genomför riskinventeringar avseende sina verksamheter. Övrigt arbete genomförs i princip av arbetsgruppen, experter bidrar vid behov inom avgränsade områden. Referensgruppen utnyttjas för inhämtande av underlag samt fungerar som remissinstans. Styrgruppen har ansvar för strategiska beslut.

(6)

2.1.4 Principer för kostnadsfördelning

Det praktiska arbetet med riskinventeringen samt den kommunspecifika delen bekostas av

respektive kommun. Arbetet med att ta fram gemensamt underlag (riktlinjer för inventering, analys, ansökan mm) bekostas gemensamt. Kostnaden fördelas till 50 % i proportion till försåld/producerad mängd vatten och till 50 % i proportion till antalet kommuninvånare.

Kostnaden för förstudien har Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Göteborgs stad (Kretsloppskontoret) stått för.

2.2 Grunder och principer för utformning av vattenskydd

2.2.1 Lagrum för vattenskydd

Möjligheterna att skapa vattenskydd regleras i Miljöbalken kapitel 7 § 21-24. Dessutom anges i kapitel 2 Allmänna hänsynsregler (de s k portalparagraferna i Miljöbalken) att alla som bedriver verksamhet är skyldiga att ta hänsyn och vidta skadeförebyggande åtgärder. Detta gäller oavsett om vattenskyddsområde är inrättat eller inte.

Enligt de allmänna råd som Naturvårdsverket upprättat (NFS 2003:16) bör länsstyrelse och kommun verka för att vattenskyddsområden skapas för åtminstone samtliga allmänna vattentäkter och större enskilda egna eller gemensamma vattentäkter. Även grund- och ytvattentillgångar, som kan antas komma att utnyttjas för dricksvattenproduktion, bör skyddas. Enligt de av riksdagen antagna miljömålen ska skydd finnas för ytvattentäkter år 2009 och för grundvattentäkter år 2010. Miljömålen är dock inte lagligt bindande, vilket däremot EU-direktivet för vatten (det s k

Ramdirektivet för vatten) och dess implementering i svensk lagstiftning är1_{. Här finns krav på att}

vattenresurser som nyttjas för dricksvattenproduktion ska skyddas, målet är att samtliga ska vara skyddade senast år 2015. Naturvårdsverket har som vägledning gett ut en Handbok avseende vattenskyddsområden (2003:6). Enligt uppgift från ansvarig handläggare kommer denna att uppdateras under 2009.

Beslut om vattenskyddsområden kan tas antingen av länsstyrelsen eller av kommun. Om ett vattenskyddsområde eller ett avrinningsområde till detta berör flera kommuner, som fallet är med Göta älv, bör beslutet om att inrätta vattenskyddsområdet tas av länsstyrelsen (NFS 2003:16). I det fall området berör två eller flera län bör berörda länsstyrelser ta beslut. Avrinningsområdet för Göta älv nedströms Vänern ligger dock helt och hållet inom Västra Götalands län.

Vattendirektivet är numera infört i svensk lagstiftning genom: • Förändringar i främst 5 kap i Miljöbalken

• SFS 2004:660, Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön • SFS 2007:825, Förordningen med länsstyrelseinstruktion (ersätter SFS 2002:864) Ansökan om vattenskydd framställs normalt av vattentäktens huvudman. Men även kommun och länsstyrelse har möjlighet att initiera ett vattenskydd.

1_{EU-direktiv är bindande för de anslutna staterna, genom implementering i respektive stats}

(7)

2.2.2 Vattenskyddsprocessen

För att klarlägga och definiera skyddsbehovet behövs underlag avseende hela kedjan:

vattenförekomst – värde – sårbarhet – risker - konsekvenser. Följande moment ingår: 1. Analys av vattenresursen Göta Älv

i. Sårbarhet ii. Värde

2. Analys av potentiella föroreningskällor i. Identifiering av risker och hot ii. Värdering av risker och hot

3. Analys av skyddsbehovet (ger motivering till skyddsnivå) 4. Avgränsning av skyddsområdet

5. Utformning av skyddsföreskrifter 6. Utformning av ansökan

Det är viktigt att ett långt tidsperspektiv tillämpas i arbetet och att pågående klimatförändringar beaktas.

Ett omfattande underlagsmaterial finns redan i dagsläget, detta gäller speciellt riskanalyser. Befintligt material analyseras och utgör grund för arbetet. Erfarenheter från befintligt vattenskydd för Göta älv samt från arbetet med andra storskaliga vattenskydd bör utnyttjas.

2.2.3 Vattenresursen Göta älv

Göta älv har ett stort avrinningsområde (ca 50 000 km2_{), vilket omfattar ca 10 % av Sveriges yta}

samt lite av Norge. Vänern utgör ett stort magasin och är reglerad. Nyligen har tappningsstrategin ändrats i syfte att förebygga risken för översvämningar kring sjön och längs Göta älv. Detta problem har påtalats i det första delbetänkandet från Klimat- och sårbarhetsutredningen. Den nya

tappningsstrategin bygger på långtidsprognoser (8 veckor) med utgångspunkt från

markvatteninnehåll, snö mm. Med stöd av dessa prognoser kommer förhandstappning att göras. Förändringen avser endast vattenstånd högre än +44,0 möh i Vänern, se Tabell 1. Tappningsstrategin träder i kraft 2008-10-01. För Göta älv kommer detta sannolikt att innebära färre mycket höga tappningar men fler ganska höga tappningar (enligt uppgift från SMHI).

Tabell 1 Tappningsställare för Vänern (i höjdsystem RH00)

Vänerns fiktiva yta (möh) Lägsta veckomedeltappning

Över 44,7 m Max enligt vattendom (1030 m3_/s)

44,5 – 44,7 m 870 m3_/s

44,3 – 44,5 m 780 m3_/s

(8)

Göta älv utgör ett rinnande vatten. Vattendraget har inga naturliga barriärer i form av sjöar men det finns tre kraftdammar (Vargön, Trollhättan och Lilla Edet). Bristen på barriärer medför att

föroreningar är svåra att åtgärda och att de rör sig genom hela systemet men även att de snabbt sköljs bort. Älvens vattenföring är betydande (550 m3_{/s i medelvattenföring) men den varierar kraftigt.}

Utspädningen av en eventuell förorening blir i de flesta fall stor. Avföringspåverkan kan dock trots utspädning bli så kraftig att den innebär en påtaglig risk för vattenburen smitta.

Sträckan mellan Vänern och Lärjeholm (det vattenintag som ligger längst ner i älven) är ca 77 km och rinntiden har beräknats till 1,5 dagar vid hög tappning (700 m3_{/s) och till 5 dygn för låg}

tappning.

Kontakten med Västerhavet innebär risk för saltvatteninträngning in i älven vid situationer med hög havsnivå i kombination med låg tappning. Detta innebär en sårbarhet med avseende på vattenintagen närmast älvmynningen. Vid Kungälv/Bohus delar sig älven i Göteborgsgrenen respektive Nordre älv. Av älvens totala vattenföring går 2/3 till 3/4 i Nordre älv. Vid låga flöden hålls vattenföringen i Göteborgsgrenen uppe genom reglering med skärmar vid Ormo i Nordre älv. Detta ingår i

Vattenfalls åtaganden enligt vattendomen. Vid ogynnsamma förhållanden (lågtappning och hög havsnivå) kan saltvattenkilen dock gå längre upp i älven än vattenintaget Lärjeholm trots Ormoskärmen. På sin väg passerar saltvattenkilen dessutom urbana områden varpå föroreningar kommer att föras med uppåt i älven. Situationen bedöms förvärras av pågående klimatförändringar med de stigande havsnivåer som prognostiseras.

I dagsläget finns ett fastställt skydd för Göteborgs vattenförsörjning. Vattenskyddsområdet sträcker sig från Lärjeholms vattenintag i söder till Surte hamn i norr och har en yta på ca 28 km2_{. Göteborg}

har flera källor till råvatten, varför viss reservvattenförsörjning är möjlig. Råvattenreserverna är dock begränsade i volym och tillgänglighet för respektive vattenverk.

2.2.4 Nyttjande, risker och hot

Göta älv är en komplex vattenresurs där många olika typer av verksamheter direkt utnyttjar resursen för olika ändamål:

• För dricksvattenförsörjning

• Som farled för sjöfart (riksintresse) • För elkraftproduktion (fallhöjd och flöde) • Som recipient för avlopp

• För industriändamål • För sportfiske

Detta mångfaldiga nyttjande av vattenresursen Göta älv samt de många verksamheter som förekommer inom avrinningsområdet innebär risker och hot mot vattenkvaliteten. Följande potentiella föroreningskällor och föroreningshot kan urskiljas:

(9)

• Avloppsutsläpp (smittspridning)

• Djurhållning och gödselhantering (smittspridning) • Strandbete (smittspridning)

• Hamnverksamhet (utsläpp i samband med lastning och lossning) • Industriverksamhet (utsläpp från en eventuell olycka)

• Sjötransporter (utsläpp från en eventuell olycka) • Vägtransporter (utsläpp från en eventuell olycka) • Järnvägstransporter (utsläpp från en eventuell olycka) • Jordbruk och skogsbruk (läckage av näringsämnen och

växtskyddsmedel/bekämpningsmedel)

Potentiella föroreningskällor och riskobjekt kan kategoriseras i diffusa – punktformiga respektive kontinuerliga – tillfälliga, se nedanstående Tabell 2.

Tabell 2 Kategorisering av olika typer av hot och risker (efter Joanna Friberg, Riskanalyser Göta älv)

Punktvisa Diffusa

Tillfälliga Trafikolycka vid landbaserade transporter Sjöfartsolycka Industriolycka Brand Hamnverksamhet Muddring

Skred och ras Broras

Avloppsutsläpp

Strandbete Vägdagvatten

Avrinning från jordbruksmark och skogsmark

Översvämning Skred och ras

Saltvatteninträngning

Kontinuerliga Avloppsutsläpp

Fiskevård Enskilda avlopp Erosion och slamtransport Urlakning förorenad mark Avrinning från avfallsdeponier Utsläpp sjöfart

Nedfall luftföroreningar

Ett stort arbete är gjort för att identifiera risker som berör Göta Älv, en inventering av befintligt underlag avseende risker har genomförts (en sammanställning redovisas i Bilaga 2).

(10)

Dokumenterade föroreningssituationer

Konstaterade problem enligt årliga rapporter avseende vattenkvaliteten i Göta Älv:

• Mikrobiell förorening har förorsakat mest problem, och risken för vattenburen smitta är orsak till stängning av vattenintag för Göteborg vid många tillfällen (enligt uppgift upp till 100 dagar per år). Problem förekommer även vid de övriga vattenintagen.

• Saltvatteninträngning har varit orsak till stängning av vattenintag vid 0-30 tillfällen/år (uppgift från Olof Bergstedt, Göteborg Vatten). Detta är dock svårt att förebygga och hantera med skyddsföreskrifter. Problemet beror på höga vattenstånd i havet i kombination med låg tappning i älven och kräver tekniska åtgärder, den sk Ormoskärmen är en sådan. • Utsläpp i samband med olyckshändelser mm. Under perioden 2002-2006 har ungefär 5

utsläpp av olja eller kemikalier som har lett till stängning av vattenintaget för Göteborg inträffat årligen (uppgift från Emma Hansryd, Göteborg Vatten).

Preliminär analys av riskhändelser

En systematisk riskanalys har genomförts avseende avbrott i råvattentillgången i Göteborgs vattenförsörjning (Sweco 2006). En del av denna avsåg huvudråvattentäkten Göta älv, här

identifierades huvudsakliga riskhändelser som kan leda till avbrott i dricksvattenförsörjningen. För Göta älv bedömdes förorening genom utsläpp respektive skred vara sådana. Jordskred sker

återkommande i Göta älvdalen

p g a de geologiska förhållandena och vattnets erosion. Kraftiga skred finns dokumenterade sedan år 1050 och en metodik för skredriskanalys har tagits fram av SGI.

Brister i underlag – behov av kompletteringar:

Mest material finns för den nedre delen av älven inom fastställt vattenskyddsområde för Göteborgs vattenförsörjning. För övriga delar finns visst material.

En analys som görs i Svenskt Vatten Utvecklings projekt Säkrare dricksvattenförsörjning (utkast daterat 2007-05-16) visar att det för vattenintagen finns omfattande underlag, vad som saknas är verksamhetsutövarnas analyser av vilka risker de utgör för dricksvattenförsörjningen. De riskanalyser som utförts har ofta ett annat fokus än påverkan på råvattenkvalitet.

Speciella områden där det saknas underlag i dagsläget är:

• Jord- och skogsbruk (vad gäller riskobjekt och –analys, frånsett strandbete som redan är väl belyst)

• Sjöfart (vad gäller riskanalys)

• Industrier (riskanalys med fokus på utsläpp till vatten)

Det bör observeras att det pågår arbeten med riskanalyser avseende Göta älv på CTH (inom forskningsprogrammet DRICKS, se bilaga 2), resultaten från dessa projekt kan ge ytterligare underlag till föreliggande arbete med vattenskyddet. Det pågår även ett forskningsprojekt avseende bedömningar av sårbarhet, risk och anpassning inför klimatförändringar i städer och kommuner. Detta bedrivs av SGI och CSPR (Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings Universitet) i samarbete och finansieras av forskningsrådet FORMAS. Arbetet sker som en fallstudie i Göteborg och Göta Älvregionen.

(11)

2.3 Principer och riktlinjer för inventering av potentiella

föroreningskällor och riskanalys

Det är viktigt att arbetet med inventering av potentiella föroreningskällor/riskhändelser samt riskanalys samordnas och görs på ett enhetligt sätt. Samma bedömningsgrunder bör utnyttjas för att säkerställa likartade bedömningar i alla delar av avrinningsområdet. Ett flergenerationsperspektiv bör användas så att inte enbart dagens risker beaktas.

2.3.1 Tillvägagångssätt

Avgränsning av inventeringsområde

Hela avrinningsområdet för Göta älv, från och med Vänersborgsviken i Vänern ner till intaget vid Lärjeholm (Alelyckan), föreslås ingå vid en första genomlysning, se Figur 2. En uppdelning görs i delavrinningsområden, så att det framgår vilka områden som avrinner direkt till älven respektive via tillrinnande vattendrag. De områden som enligt utförd översvämningskartering berörs av översvämningar med olika återkomsttid bör beaktas speciellt. De objekt som är aktuella att skydda, dvs vattenintagens lägen, beaktas.

Identifiering av potentiella föroreningskällor och riskhändelser

Potentiella föroreningskällor och riskhändelser inom inventeringsområdet identifieras. Vi föreslår en uppdelning i generella respektive specifika riskobjekt. De specifika riskobjekten inventeras individuellt medan de generella endast anges med antal. Exempel på generella riskobjekt är

bensinstationer, golfbanor, idrotts- och

parkanläggningar, kyrkogårdar. Figur 2 Avgränsning av inventeringsområdet

Vid identifieringen bör sunt förnuft användas så att de största potentiella föroreningskällorna inte ”drunknar” i många mindre.

Resultaten från inventering och identifiering kan med fördel redovisas med hjälp av GIS eller annan gemensam kartdatabas. Uppgifter från den s k Vattenkarta (VISS) bör utnyttjas, men behöver kompletteras med fastighetsuppgifter mm. Det är viktigt att ett och samma kartsystem används. Kartdatabasen bör upprättas i ett tidigt skede så att den kan nyttjas i hela projektet.

(12)

Bedömning av de identifierade potentiella föroreningskällorna och riskhändelserna

De identifierade potentiella föroreningskällor och riskhändelserna bedöms med stöd av en speciell bedömningsmall. Syftet med en bedömningsmall är att möjliggöra enhetliga bedömningar samt säkerställa spårbarhet. Det ska tydligt framgå hur bedömningarna är utförda.

Riskanalys

Risk är en sammanvägning av sannolikheten att en händelse ska inträffa och konsekvensen av denna händelse. Olika skalor kan användas, ofta tillämpas en 3-gradig eller 5-gradig skala. För

identifierade riskhändelser beskrivs vad som krävs för att de ska tillhöra en viss sannolikhetsklass och konsekvensklass.

Riskanalysen utgör grund för vidare bedömning av behov av vattenskydd.

2.4 Principer och riktlinjer för vattenskydd

2.4.1 Principer för avgränsning

En uppdelning kan göras i flera zoner: vattenintag - primär – sekundär. Enligt handboken finns även möjlighet till ytterligare en zon (tertiär) om detta är motiverat. Uppdelningen görs baserat på avstånd och bedömda rinntider samt riskanalysen. Vid indelningen är det viktigt att inte samma område ingår i flera zoner så att det blir dubblering. Som en första ansats föreslås en sammanhängande primär zon i älven inklusive en strandzon. Runt respektive vattenintag läggs en intagszon. Som sekundär zon föreslås de markområden som avrinner direkt mot älven. En analys görs avseende hur biflöden samt de områden som avvattnas via dagvattensystem (tekniskt avrinningsområde) ska hanteras. Vid avgränsningen bör strävan vara enkelhet och tydlighet.

Vid avgränsningen bör situationer med höga vattennivåer och höga flöden i älven och dess biflöden beaktas. Dessa situationer innebär översvämningar, risk för skred eller ras, korta transporttider och snabb avrinning. Klimatförändringar kommer sannolikt att ytterligare accentuera problemen.

2.4.2 Principer för föreskrifter

De verksamheter som bör regleras i skyddsföreskrifter är följande: • Avloppsvatten

• Djurhållning

• Miljöfarlig verksamhet • Båttrafik, sjöfart

• Transport av farligt gods • Väghållning • Muddring • Petroleumprodukter • Bekämpningsmedel • Upplag, avfall • Energianläggningar

(13)

De typer av reglering som är möjlig är förbud – tillstånd – anmälan. Föreskrifterna utformas differentierade för de olika zonerna i en fallande skala räknat från vattenintagen. Det är viktigt att föreskrifterna har formen av inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området (Miljöbalken kap 7 § 22). Enligt samma paragraf är det vattentäktens skyddsbehov som styr föreskrifternas utformning. Detta är en viktig grundförutsättning, det är således inte aktuellt att föra någon förhandling med verksamhetsutövare under arbetet med skyddsföreskrifterna.

Föreskrifterna bör utformas så att de är tydliga och lätta att förstå för verksamhetsutövare. En analys avseende andra befintliga regleringar bör göras.

Det är även viktigt att beakta att alla riskhändelser och hot inte kan regleras i föreskrifter.

2.5 Principer och riktlinjer för ansökan

En samlad ansökan görs till Länsstyrelsen. Ansökan läggs upp med en gemensam del innehållande beskrivning av vattenresursen, motivering till vattenskydd, generell beskrivning av risker och principerna för riskanalys samt en samlad riskbedömning. I specifika kommundelar redovisas information avseende respektive vattenintag (läge, vattenuttag, tillstånd, behandling mm) samt riskinventeringar. Gemensamma principer för handläggning inom kommunerna upprättas. Miljösamverkan Västra Götaland har arbetat fram en vägledning/handledning

”Vattenskyddsområden, fastställande och tillsyn” (daterad april 2005) som kan användas. Förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter ingår som bilagor till ansökan.

2.6 Information

Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer ska information ges till dem som kommer att beröras av skyddsområdet. Även de politiker som ska medverka i de formella besluten om att begära inrättande av vattenskydd bör informeras om de juridiska aspekterna och eventuella ersättningsanspråk som kan uppkomma. Inför genomförandet av fältinventering bör informationsmöten hållas.

Det kan vara lämpligt att använda möten i kombination med informationsblad.

Det är en fördel om informationsmöte hålls i ett tidigt skede av projektet. Information kan sedan läggas på en hemsida alternativt ställas ut på bibliotek eller annan lämplig plats under förutsättning att den uppdateras.

(14)

3 HANDLINGSPLAN

Arbetet med att skapa vattenskydd är en process som berör många verksamheter och det är viktigt att förankring görs efterhand för att säkerställa genomförandet. Det gäller att i ett tidigt skede få med alla berörda på tåget, annars finns risk att den formella hanteringen vid fastställandet blir mer omfattande och utdragen. Det är också svårare att i efterhand vända verksamhetsutövare som fått en negativ inställning. Med hänsyn till dessa erfarenheter har avstämningar med olika parter samt remissförfarande lagts in i arbetet med avgränsning och föreskrifter (etapp 3). När det gäller ett vattenskydd av denna storleksordning och som berör så många verksamheter finns det behov av en processledare som har ansvar att driva arbetet.

3.1 Etapp 0: Förstudie

En förstudie har genomförts. Den ska presenteras vid ett stormöte med berörda kommuner och intressenter. Avstämning med länsstyrelsen genomförs.

3.2 Etapp 1: Organisation

Ett förslag till organisation har tagits fram i förstudien (se punkt 2.1.1):

3.2.1 Formera och bemanna organisationen.

Förslag på bemanning tags fram och organisationen formeras vid ett möte.

3.2.2 Fastslå principer för arbetsfördelning.

Ett förslag till arbetsfördelning har tagits fram i förstudien (se punkt 2.1.2):

• Varje kommun ansvarar för att det praktiska arbetet med riskinventeringen samt den kommunspecifika delen av ansökan utförs.

• Experter bidrar vid behov inom avgränsade områden.

• Referensgruppen bidrar med underlag och får information om arbetet. • Arbetsgruppen tar fram riktlinjer och förslag.

• En konsult står för processledning och samordning av arbetet. Beslut angående arbetsfördelningen tas av styrgruppen.

3.2.3 Fastslå principer för kostnadsfördelning.

Ett förslag till kostnadsfördelning har tagits fram i förstudien (se punkt 2.1.4). För uppskattning av kostnad se Budget (punkt 4).

Respektive kommun bekostar:

• det praktiska arbetet med riskinventeringen

• sammanställning av riskinventeringen samt första bedömning • den kommunspecifika delen av ansökan

(15)

Gemensamt bekostas arbetet med att ta fram samordnat underlag: • riktlinjer för inventering av potentiella föroreningskällor • risk bedömning och -analys

• förslag vattenskyddsområde och -föreskrifter • ansökan

Kostnaden föreslås fördelas till 50 % i proportion till producerad/försåld mängd vatten och till 50 % i proportion till antalet kommuninvånare.

Beslut angående kostnadsfördelningen tas av styrgruppen (se förslag organisation, punkt 2.1.1 i förstudien).

3.3 Etapp 2: Riskinventering och riskanalys

Principer och riktlinjer för arbetet med riskinventering och riskanalys har tagits fram i förstudien (se punkt 2.3).

3.3.1 Inventeringsområde

Inom hela det aktuella avrinningsområdet, som har en yta på ca 3 500 km2_{, genomförs en översiktlig}

analys av markanvändning. I närområdet till vattendrag med påverkanspotential samt inom de områden som är karterade som översvämningszoner (enligt ovan) genomförs en inventering av verksamheter som kan innebära risker och hot. Behov kan dock finnas att utvidga karteringsområdet i speciella fall.

• En uppdelning görs i delavrinningsområden med markanvändning markerad. • En analys görs av vilka vattendrag som ska tas med.

• Begreppet närområde definieras (preliminärt ett avstånd av ca 200 m från vattendrag) • Närområdet till aktuella vattendrag och de områden som enligt utförd

översvämningskartering berörs av översvämningar med olika återkomsttid identifieras. • De aktuella vattenintagens lägen markeras.

3.3.2 Riskinventering

Inventeringen föreslås utföras inom respektive kommun även om påverkan sker på ett vattenintag i en annan kommun. Arbetet med upplägg bedrivs i samråd med CTH, där arbete avseende riskfrågor bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet DRICKS.

• De begrepp som ska användas definieras (för att undvika missförstånd).

• En lista med risker tas fram som utgör stöd vid den enskilda kommunens riskidentifiering. • En mall för inventering upprättas

• Gemensam information ges till berörda kommuner • Riskinventeringar genomförs i respektive kommun • Sammanställning av riskinventeringar

(16)

3.3.3 Riskbedömningar

• Mer detaljerade bedömningsgrunder tas fram. • Riskbedömningar genomförs.

Dessa arbeten bedrivs i samråd med CTH, principerna för riskbedömningar framgår av bilaga 3.

3.4 Etapp 3: Förslag avgränsning och föreskrifter

Innan arbetet påbörjas klarläggs vilka befintliga vattenskydd (ytvatten och grundvatten) som finns i dagsläget. Som underlag för detta kan Länsstyrelsen kartläggning (rapport 2005:34) utnyttjas.

3.4.1 Vattenskyddsområde

• Preliminära förslag till indelning enligt principer i förstudien (punkt 2.4.1) tas fram av arbetsgruppen.

• Avstämning görs med vattentäkternas huvudmän • Avstämning görs med Länsstyrelsen

• Avstämning görs med berörda miljökontor

• Förslaget remitteras till referensgruppen för synpunkter.

• Med utgångspunkt från synpunkterna revideras eventuellt förslagen

3.4.2 Vattenskyddsföreskrifter

• Avstämning görs med Länsstyrelsen angående huvudinriktning avseende skyddsföreskrifterna

• Preliminära förslag till gemensamma skyddsföreskrifter för hela Göta älv tas fram av arbetsgruppen enligt principer i förstudien (punkt 2.4.2).

• Avstämning görs med Länsstyrelsen • Avstämning görs med berörda miljökontor • Förslaget remitteras till referensgruppen

• Med utgångspunkt från synpunkterna revideras eventuellt förslagen. • Redovisning för referensgruppen

• Avstämning görs med Länsstyrelsen • Information till berörda

Erfarenheter vad gäller tillämpningen av föreskrifterna för Göteborgs vattenskydd används i arbetet. Även föreskrifter för de andra storskaliga vattenskydd som är under utarbetande men som inte är fastställda än bör beaktas.

(17)

3.5 Etapp 4: Ansökan

Ansökan läggs upp enligt principer i förstudien (punkt 2.5).

• Förslag till upplägg av den gemensamma delen (teknisk beskrivning) upprättas. • Principiellt upplägg för de specifika kommundelarna tas fram.

• Avstämning görs med länsstyrelsen avseende uppläggen. • Den tekniska beskrivningen upprättas

• Den tekniska beskrivningen remitteras till referensgruppen för synpunkter. • De specifika kommunbeskrivningarna upprättas av respektive kommun. • Ansökan sammanställs

• Ansökan lämnas till Länsstyrelsen för teknisk förhandsgranskning

Därefter vidtar länsstyrelsen hantering av ärendet. En konsekvensutredning utförs av Länsstyrelsen.

4 TIDPLAN

Det är viktigt att tidigt definiera kritiska punkter. I nuläget bedöms politiska beslut (etapp 1), underlag från kommunerna (etapp 2 och 4) och förankring hos tjänstemän och politiker (etapp 3) utgöra sådana tidskritiska punkter och moment.

En principiell och relativ tidplan har tagits fram, se Figur 3. Tiderna redovisas relativt den tidpunkt då handlingsplanen godkänns/fastställs.

• Etapp 1 genomförs under 1:a halvåret av år 1 (inom 3-6 månader)

• Förberedande arbeten för etapp 2 genomförs under 2:a halvåret av år 1 (inom 6-12 månader).

• Huvuddelen av etapp 2 (inventeringsarbetet) genomförs under 1:a halvåret av år 2. • Etapp 3 startas under 1:a halvåret av år 2, huvuddelen utförs under 2:a halvåret av år 2. • Förberedande arbeten för etapp 4 startas under år 2.

• Etapp 4 slutförs under år 3.

En mer detaljerad tidplan i absoluta tider tas fram under etapp 2.

(18)

5 BUDGET

Kommunerna

Omfattningen av arbetet med riskinventering (etapp 2) beror av ambitionsnivån. Under nedanstående förutsättningar uppskattas arbetet i nuläget till ca 2 veckor per kommun. Denna uppskattning baseras på erfarenheter från inventeringsarbetet avseende vattenskyddet för Vättern.

Uppskattningen gäller under följande förutsättningar:

• Information avseende tillståndsgivna verksamheter, förorenad mark, avloppsanläggningar, djurhållning mm finns tillgänglig i databaser från kommunen och länsstyrelsen

• Personer med kunskap om förhållandena i kommunen finns i projektorganisationen. • Kartor och flygbilder finns tillgängliga

Då detta material har inhämtats och analyserats genomförs en fältbesiktning. Till stor del bedöms denna kunna göras per bil.

Omfattningen på övrigt arbete som kommunen antas utföra under etapp 3 och 4 framgår av Tabell 3.

Gemensamt arbete

• Processledning

• Riskanalys/ -bedömning

• Vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter • Ansökan

Det är svårt att i dagsläget uppskatta konsultdelen, eftersom detta beror på hur mycket arbete som de olika grupperna (arbetsgrupp med adjungerade experter och referensgrupp) genomför. Men eftersom ett flertal kommuner är involverade så bedömer vi att arbetena blir relativt omfattande med många möten. I nuläget uppskattar vi kostnaden till storleksordningen ca 750 000 – 1 000 000 kr fördelat enligt Tabell 3.

Tabell 3 Uppskattad tidsåtgång för respektive kommun samt hur den gemensamma kostnaden fördelas.

Gemensamt Ale Lilla Edet Göteborg Kungälv Vänersborg Trollhättan

Tidsåtgång Etapp 1 40 0 0 0 0 0 0 Etapp 2 160 80 80 80 80 80 80 Etapp 3 420 140 140 140 140 140 140 Etapp 4 570 20 20 20 20 20 20 Summa (timmar) 1190 480 480 480 480 480 480 Kostnader Summa timmar 1190 Summa arvode (850 kr/h) 1011500 Kopiering, porto, oförutsett (ca 10%) 101150

(19)

Göteborgsregionens kommunalförbund inbjuder till

uppstartsseminarium ang gemensamt vattenskyddsområde

för hela Göta älv

Göta älv används idag på många olika sätt. Älven utgör vattentäkt för inemot 700 000

personer, den utnyttjas för kyl- och processvatten för ett femtontal större industrier, som

recipient för både kommunalt och industriellt avloppsvatten och dagvatten, som farled

för sjöfarten och för kraftproduktion. I Götaälvdalen i nära anslutning till älven bedrivs

också ett omfattande transportarbete på järnväg och med bil. Älven är också en viktig

vandringsled för lax, havsöring och ål. Älven är också genom sin artrikedom och sitt

fina fiske ett av landets allra bästa sportfiskevatten. Göta älv är en viktig naturresurs

som måste skyddas på bästa sätt.

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit fram en vattenförsörjningsplan

för Göteborgsregionen. En av huvudpunkterna i det handlingsprogram som kopplats till

planen är att GR skall verka för att ett gemensamt vattenskyddsområde för hela Göta

älv.

Alla kommuner ska enligt de nationella miljömålen senast 2009 ha upprättat

heltäckande vattenförsörjningsplaner bl a innebärande att alla vattentäkter skall ges ett

fullgott skydd. Att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för hela Göta älv kan ses

som ett led i kommunernas arbete med att upprätta vattenförsörjningsplaner.

De nationella miljömålen liksom EGs ramdirektiv för vatten syftar till att säkerställa en

framtida hållbar vattenförsörjning.

Inbjudan vänder sig till politiker och tjänstemän inom Va-teknik, miljö, planering och

kommunledning från kommunerna längs Göta älv, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet,

Ale, Kungälv och Göteborg. Industrin, Sjöfartsverket, Statens geotekniska institut m fl.

Tid och plats:

Tisdagen den 15 januari, kl 9:00 -13:30 (inkl lunch).

Göteborgsregionens kommunalförbund, Gårdavägen 2, Göteborg (Sal 135)

Program för seminariet liksom vägbeskrivning till GR bifogas.

(20)

Göteborg 2007-11-28

Med vänlig hälsning

Göteborgsregionens kommunalförbund

Bo Aronsson

(21)

Gemensamt vattenskyddsområde för Göta

Älv

Program 15 januari 2008

9:00

Inledning

Bo Aronsson, planeringschef vid GR

9:10

Vad händer i övriga VA-Sverige?

Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten

9:20

Naturvårdsverkets arbete för skydd av dricksvattentäkter

Clas Magnusson, Naturvårdsverket

9:40

Riskhantering som en del i skyddet av dricksvattentäkter

Lars Rosén, professor Department of Civil and Environmental

Engineering, Chalmers

10:10

Fika

10:30

Erfarenheter från Göteborgs nuvarande vattenskyddsområde.

Helena Emanuelson, Jurist vid Miljöförvaltningen i Göteborg

10:40

Att fastställa ett skyddsområde

Susanna Hogdin, Vattenvårdsenheten, Länsstyrelsen Västra

Götaland

11:00

Redovisning av tidigare liknande projekt inom vattenskydd.

Presentation av förstudie till Gemensamt vattenskyddsområde för

Göta Älv.

Lena Tilly, Tyréns, konsult, tekn. lic.

11.30 Projektets fortsättning, förslag till organisation, handlingsplan,

tidplan, m.m.

Diskussion - Avslutning

(22)

Ann-Britt Svedberg

Ale kommun

Miljö- och byggnadschef

Ingvar Arvidsson

Ale kommun

Tekniska nämnden

Lennart Nilsson

Ale kommun

Samhällsplaneringschef

Nils Birgander

Ale kommun

Tekniska förvaltningen

Torbjörn Andersson

Ale kommun

Gatuavdelningen

Göran Andersson

Eka Chemicals AB, Bohus

Miljöchef

Kia Andreasson

Göteborg stad

Miljönämnden, ordf. & Kommunstyrelsen

Agneta Sander

Göteborgs stad

Kretsloppskontoret

Anja Boström

Göteborgs stad

Kretsloppskontoret

Ann Dahlberg

Göteborgs stad

Miljöförvaltningen

Ann-Marie Ramnerö

Göteborgs stad

Miljöförvaltningen, Plan- och Trafikavd.

Bengt Dahlberg

Göteborgs stad

Göteborg Vatten

Ronnie Ljungh

Göteborgs stad

Kretsloppsnämnden, ordf.

Svante Brandin

Göteborgs stad

Miljöförvaltningen

Ulf Moback

Göteborgs stad

Stadsbyggnadskontoret

Per-Åke Warg

Högskolecentrum Vänersborg

Projektledare

Brita Ullman

Kungälvs kommun

Kommunstyrelsen

Britt-Inger Norlander Kungälvs kommun

VA-chef

Kjell Svanström

Kungälvs kommun

Miljö- och byggnadsnämnden, v. ordf.

Per Kaarle

Kungälvs kommun

Miljöenheten

Bjarne Färjhage

Lilla Edets kommun

Kommunstyrelsen, ordf.

Johan Fritz

Lilla Edets kommun

Kommunchef

Mikael Asplund

Lilla Edets kommun

Miljöavdelningen

Paul Mäkelä

Lilla Edets kommun

Samhällsbyggnadschef

Birgitta Jeppsson

Mölndals Stad

Översiktsplanechef

Kaj Johansson

Mölndals Stad

Kommunfullmäktige, v. ordf

Peter Jonsson

Mölndals Stad

Gatunämnden, ordf.

Gunnar Johansson

SCA Hygiene Products AB

Miljöchef, Edet Bruk

Ann-Christine

Tornebjer Torslid

Trollhättans Stad

Miljönämnden, ordf

Annette Börjesson

Trollhättans Stad

VA-chef

Charlotte Lindstedt

Trollhättans Stad

Bitr. VA-chef

Jörgen Olsson

Trollhättans Stad

Miljöförvaltningen

(23)

Guy Mahlviker

Vänersborgs kommun

Kommunchef

Peeter Maripuu

Vänersborgs kommun

VA-chef

Per-Ola Rasmussen

Vänersborgs kommun

Projektledare/projektsekreterare

Peter Almqvist

Vänersborgs kommun

Miljö- och hälsoskyddschef

Lennart Lagerfors

GR

Linda Storkull

GR

Monica Dahlberg

GR

Föredragshållare

Bo Aronsson

GR

Planeringschef

Gullvy Hedenberg

Svenskt Vatten

Claes Magnusson

Naturvårdsverket

Lars Rosén

Dept. Of Civil and

Evironmental Engineering,

Chalmers

Professor

Helena Emanuelsson

Miljöförvaltningen i Göteborg

Jurist

Susanna Hogdin

Länsstyrelsen Västra Götaland,

Vattenvårdsenheten

(24)

Utförda

riskinventeringar och riskanalyser

Göta Älvs vattenvårdsförbund har utfört en inventering av riskobjekt, skyddsvärden och utförda riskanalyser längs Göta Älv (Riskinventering Göta Älv – aktuellt läge, Göta Älvs

Vattenvårdsförbund, 2007). I tabell 1 nedan återges en sammanställning av identifierade riskobjekt och utförda riskanalyser. En slutsats i rapporten är att det saknas riskanalyser för många av riskobjekten längs älven.

Tabell 1 Inventering av riskanalyser utförda för identifierade riskobjekt längs Göta älv (från

Riskinventering Göta Älv – aktuellt läge, Göta Älvs Vattenvårdsförbund, 2007)

Riskanalyser för Göta älv

Inom forskningsprogrammet DRICKS har följande publikationer med avseende på risker och riskanalyser längs Göta Älv publicerats:

• Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan i råvattentäkten Göta älv, Chalmers, Svenskt Vatten Utveckling, 2007.

• Wastewater discharges and microbial variability in a surface water source, Licentiatuppsats, Chalmers, 2008.

• Characterization of Stormwater Pollutants discharged into Raw Water Source – River Göta älv (examensarbete, 2004)

• Raw Water Storage. Case study: Göteborg´s Water Supply (examensarbete 2005) • Riskanalys av Dösebacka vattenverk: en anläggning för konstgjord grundvattenbildning

(examensarbete, 2005)

Pågående

riskinventeringar och riskanalyser

Följande doktorandprojekt pågår inom DRICKS.

• Riskanalys - från råvatten till tappkran i dricksvattenproduktion

Start 15 sep 2005, Handledare: Lars Rosén, Doktorand: Andreas Lindhe

Kort beskrivning av projektet:

Dricksvattensystem är sårbara och utsatta för en rad olika faror. För en effektiv hantering av de risker som finns måste vattenförsörjningssystemet beaktas som en helhet, eftersom störningar i en del av systemet kan ge effekter i övriga delar. I projektet studeras bland annat hur integrerade riskanalyser, d.v.s. från råvatten till tappkran, kan genomföras.

• Råvattenskydd för dricksvattenproduktion

Start 1 dec 2005, Handledare: Thomas Pettersson, Doktorand: Johan Åström

Kort beskrivning av projektet:

En huvudsaklig hälsorisk för dricksvattnet är mikrobiologisk förorening av vattentäkten. I detta projekt analyseras punktutsläpp och diffusa utsläpp av patogener i ytvattentäkter med hjälp av bland annat statistisk modellering och mikrobiologiska fältstudier. Baserat på detta kan riskreducerande åtgärder inom avrinningsområdet prioriteras och utvärderas.

(26)

Följande titlar är pågående examensarbeten som är direkt kopplade till pågående

forskningsprojekt inom DRICKS.

• Studie av olika dricksvattensystem för att analysera skillnader och likheter vad gäller riskbild och sårbarhet

• Modellering av bräddningar från samhällen längs Göta älv för dagens och framtidens väder

• Modellering av blandningsprocesser och transport från utsläpp av kemiska och mikrobiologiska föroreningar till Göta älv, MIKE-21 modellering inklusive provtagningar i fält

• Lokalisering och råvattenpåverkan från enskilda avlopp längs Göta älv, inklusive fältstudier, GIS och massbalansberäkningar

(27)

Här redovisas ett principiellt upplägg för riskbedömningar. Detta bygger på den metodik som Vägverket tagit fram (publikation 1995:1 Yt- och grundvattenskydd). Den slutliga utformningen bör göras i samarbete med riskanalytiker på CTH.

Sannolikheten för att en händelse skall inträffa bedöms med utgångspunkt av hur ofta denna kan inträffa. Klass Återkomsttid 1 > 40 år Mycket osannolikt 2 10 - 40 år Osannolikt 3 2 - 10 år Sannolikt 4 1 - 2 år Mycket sannolikt 5 < 1 år Uppenbart

Konsekvensen bedöms utifrån påverkan på leverans, råvattenkvalitet och abonnent. Den utgörs av en sammanvägning av: – Antal drabbade – Påverkan på hälsa – Avbrottstid – Existerande reservmöjligheter Klass Påverkan 1 Marginell 2 Liten 3 Stor 4 Mycket stor 5 Katastrofal

Risken är ett mått på sannolikheten sammanvägd med konsekvensen och en indelning i tre klasser har gjorts.

Klass Risk

1 Liten risk - grön 2 Måttlig risk - gul 3 Stor risk – röd konsekvens 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 sannolikhet