Effekt av olika förstärkningsåtgärder på asfaltbelagda vägar : delrapport 1

VTI notat41-1998

e _ _ _

. Effekt av olika frstärknings- _ : e

åtgärer å asfaItelaga vägar

Delrapport 1

'

^

i i

Författare

Å . Håkan Jansson, Lennart Djärfoch

_{Nils-Gunnar Göransson}

FoU-enhet *

%

Konstruktion och byggande

Projektnummer

60346

i

%

Projektnamn

Utvärdering av förstärkningsåtgärder

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

Väg- och

transport-'_farskningsinstitutet

Förord

Föreliggande rapport redovisar resultat av den analys av förstärkta observations-sträckor som utförts under år 1997 inom projektet Utvärdering av förstärknings-metoder . Projektet som utförs på uppdrag av Vägverket är ett delprojekt inom huvudprojektet Bärighet hos vägkonstruktion - Förstärkning . Uppföljningen av observationssträckor sker inom projektet Funktionskrav med verifikations-metoder för egenskaperna bärförmåga och jämnhet (tidigare Dimensionering vid förbättring och underhåll ). Kontaktmän på Vägverket är för här aktuellt projekt och huvudprojekt Hans Wirstam respektive Hans-Edy Mårtensson.

Linköping i november 1997

Håkan Jansson

InnehåH

FÖRKLARINGAR

SAMMANFATTNING

1. INLEDNING

2. TILLSTÅNDSUPPFÖL NING AV OBSERVATIONSSTRÃCKOR

3. NYTTAN AV OLIKA ÅTGÄRDER

11

3.1 SPÄR 11 3.1.1 INITIELLT SPÅR 11 3.1.2 SPÅRUTVECKLING 15 3.2 JÄMNHET 16 3.2.1 INITIELL JÄMNHET 16 3.2.2 JÄMNHETSUTVECKLING 20 3.3 BÄRIGHET 21

4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 2_6

4.1 SPÃR 26 4.2 JÄMNHET 26 4.3 BÄRIGHET 26 5. FORTSATT ARBETE 28 5.1 SPÅR 28 5.2 JÄMNHET 28 5.3 BÄRIGHET 28 6. REFERENSER 2_9

BILAGA Tillståndsutveckling på förstärkta observationssträckor

Förklaringar

Beteckningar för beläggningar och åtgärder

AEBÖ = asfaltemulsionsbetong, öppen

AG = asfaltgrus

AGÃ = asfaltgrus, återanvänt Flv = tläckvis

GBL = grusbärlager HAB = hård asfaltbetong

HABS = hård asfaltbetong, stenrik IM = indränkt makadam J = justering

MAB = mjuk asfaltbetong MaJ u = maskinjustering

YlB : enkel ytbehandling på bituminöst underlag Statistiska beteckningar

N = antal observationer R2 = förklaringsgrad Signifikansnivå

Använd signifikansnivå är 5%

Några förklaringar till figurer:

25 096 ;- extremvärde

\ markerar övre gräns för spridning,

20"""""""""""""""""

exkl. ev. extremvärden

é_ Övre kvartilvärde <_ medianvärde 10- ---Sp år dj up (m m) <-_ undre kvartilvärde

<- markerar undre gräns för spridning,

57 exklusive ev. extremvärden

SPÅRF

Effekt av olika förstärkningsåtgärder på asfaltbelagda vägar Delrapport 1

Sammanfattning

Vid förstärkning av vägar påverkas tillståndet dels på kort sikt, direkt efter utförd åtgärd, dels på längre sikt, den vidare tillståndsutvecklingen. Olika typer av förstärkningsåtgärder påverkar tillståndet olika. För att studera detta har observa-tionssträckor som långsiktigt följts av VTI, vilka har förstärkts, analyserats med avseende på spårdjup, jämnhet och bärighet. Åtgärder har grupperats efter för-väntad förstärkningseffekt.

Betraktas samtliga åtgärder konstateras att spårdjupet efter åtgärd är något större med större spårdjup före åtgärd. På samma sätt är spårdjupet efter åtgärd något mindre med större påbyggnadstjocklek. En ur spårbildningssynpunkt effektiv åtgärd ska förutom att ge ett litet spår efter åtgärd, ha ett svagt samband mellan spår före/efter. Ett par mindre effektiva åtgärder har här konstaterats; remixing och maskinjustering (antal sträckor är begränsat).

Mellan jämnheten i längdled, uttryckt i IRI, före och efter åtgärd föreligger ett relativt starkt samband. Påbyggnadstjockleken konstateras också ha begränsad inverkan på IRI efter åtgärd. Åtgärder som inte varierats längs vägen ( jämntjocka ), vidtagna primärt av andra skäl än ojämnhet, kan inte heller förväntas påverka jämnheten annat än marginellt.

Förutom modeller för initiellt spår och jämnhet, direkt efter åtgärd, har även enkla modeller för spår- och jämnhetsutveckling efter åtgärd framtagits.

Den bärighetsmässiga (strukturella) effekten av åtgärder har studerats genom dragtöjningen i beläggningen, skattad med hjälp av fallviktsmätning. Belägg-ningstöjningen efter åtgärd är störremed större töjning före åtgärd och är mindre med mindre påbyggnadstjocklek. Linjära respektive icke-linjära modeller som testats är förklaringsmässigt jämförbara. Icke-linjära modeller är dock att föredra då förstärkningseffekten av engiven påbyggnad är större på en svagare väg, jämfört med en starkare.

Modeller framtagna med hjälp av regressionsanalys redovisas i tabellerna 2-6:

Tillstånd Tabell Sida

Initellt spår 2 12

Spårutveckling 3 15

Initiell jämnhet 4 17

Jämnhetsutveckling 5 20

Bärighet 6 23

För vissa grupper av åtgärder (med få åtgärdade sträckor) har ologiska modeller erhållits, men de flesta modellerna syns logiska till sitt utseende.

1. Inledning

Vilken är nyttan av en förstärkningsåtgärd? Vägens tillstånd förändras dels på kort

sikt, direkt efter utförd åtgärd, dels på lång sikt, den vidare tillståndsförändringen.

För att fastställa kunskapsläget på VTI beträffande olika förstärkningsåtgärders nytta, gjordes en inventering och sammanställning av provsträckor som förstärkts och följts av VTI (Jansson 1997).

Den mest systematiska uppföljningen har utförts inom projektet Funktionskrav med verifikationsmetoder för egenskaperna bärförmåga och jämnhet (tidigare Dimensionering vid förbättring och underhåll ). Dessa sträckor har därför analyserats och resultatet redovisas i denna rapport. Rapporten innehåller även förslag till fortsatta analyser. Resultatet kan komma att ingå som en del i en metod för dimensionering av förstärkning.

2. Tillståndsuppföljning av observationssträckor

Uppföljningen påbörjades 1984 och med åren har antalet observationssträckor ökat till ca 600, fördelade på 59 vägobjekt. Sträckornas längd är 100 m.

Data har samlats in genom bl.a. okulär besiktning, RST-mätning, fallviktsmätning och provtagning av material i vägen. Trafik- och klimatdata har också samlats in. Datainsamlingen har successivt rapporterats av Göransson & Wågberg (1991,

1992, 1994, 1995, 1996 & 1997). Baserat på insamlade data har bl.a. en

förstärkningsmodell och effekten av olika åtgärder på spår och jämnhet studerats och redovisats av Djärf (1993 & 1997).

Tabell 1 innehåller en förteckning över åtgärder utförda på observationssträckor. Påbyggnadstjockleken av olika åtgärder är preliminär och kan komma att revideras något. (Vilken tjocklek ska antas för fläckvisa åtgärder? Ska hänsyn tas till befintligt spår vid beräkning av tjocklek? Detta synes vara motiverat åtminstone vid heltäckande maskinjusteringar).

För varje objekt redovisas tillståndsutvecklingen i bilaga. Ett exempel hämtat från bilagan visas även på sidan 10. Följande redovisas:

0 J ämnhet, IRI (mm/m) mätt med RST

(IRI står för International Roughness Index )

0 Spårdjup (mm), mätt med RST

0 Skadepoäng, erhållen m.h.a. okulär besiktning och beräknad enligt Dj ärf (1993) 0 Uppskattad beläggningstöjning (um/m), beräknad m.h.a. fallviktsresultat

(funktion av D0, D300 och D600), ej temperaturkorrigerad

Redovisade värden är medelvärden för respektive sträcka (sträckorna är korta och valda för att vara homogena, varför spridningen inom en sträcka normalt är liten). I figurerna markeras åtgärdstidpunkter med vertikala streckade linjer. Åtgärder anges längst ned på sidan.

I analysen har data insamlade tom. 1996 använts. Figurerna i bilagan visar dock endast data tom. 1995.

Tabell 1 Åtgärder utförda på Observationssträckor (fortsättning på nästa sida). Väg Sträcka Åtgärd Datum Tj (mm) D-RV53 1-10 N kö in 70HABSI6 1993-08-15 28 E-E4 1 - 17 Herrbeta H-E22 1-1 1 S-RV63_ 1-3 Saxån Oskarshamn Flv. lådfräsning AG i 1åda/MaJu+100HAB16T Försegling p-vis 43HAB 12T;Repaving FonFräsn+90HAB S 16 60MABT12 Fräsning 4 cm 10 cm GBL+100AGÃ 80MABÅ 1985-07-01 1985-07-01 1986-07-01 1989-07-01 1993-10-15 1989-07-01 1992-05-15 1992-06-01 1992-06-15

Fräsning 4 cm 10 cm GBL+100AGÄ 80MABT16 1992-05- 1 5 1992-06-01 1992-06-15 Fräsn. + Lådurgrävning IM25 (3 lager) 80MABT16 1992-06-20 1992-06-25 1992-06-28 Fräsn. + Lådurgrävning AGÃ (3 lager) 80MABT16 1992-06-20 1992-06-25 1992-06-28 Fräsn. + Lådurgrävning AEBÖ25 (3 lager) 80MABT16 1992-06-20 1992-06-25 1992-06-28 S-RV63 4-6 Saxan S-RV63 Saxan S-RV63 8 Saxan S-RV63 9 Saxan S-RV63 10 V Saxan S-RV63 10 0 Saxan S-RV63 11 V Saxan S-RV63 11 0 Saxån S-RV63 12 V Saxån

S-RV63 12 0 Saxan S årJustAG + 80MABT16

MAB12T Lagning 100MAB 1 6T 1992-06-25

60MAB 16T 90MAB 16T T-RV60 1, 2, 9 Lindesberg T-RV6O 3 Lindesberg T-RV60 4 Lindesberg T-RV60 5 Lindesberg

T-RV60 6 Lindesberg MAB 12T Lagning

80MAB 16T 1987-09-01 0 1990-08-01 40 1990-08-01 25 1990-08-01 37 1990-08-01 48 1987-09-01 0 1990-08-01 35 VTI NOTAT 41-1998

Farts. Tabell 1 Åtgärder utförda på observationssträckor.

Väg Sträcka Åtgärd Datum Tj (mm)

.I-BYêQ _____ __7___________ __;L_i!1_<1<?§b_erg... JJQMABlâT__________________ __1929:Q§3:9_1_ ________ _11.5_

.I-BYÖQ _____ __8___________ __LÅPQêêb?I8_____ _JÅQMABET__________________ -1929:9891 ________"5.6.

L d b 100MAB16T 1990 08 01

U-252 1-3 Hallstahammar 80MABT16 1990-09-01 32 _U-25 2 4-9 Hallstahammar MaJuMABT12 1992-07-01 15

W-266 1, 6 Sörbo HyvelJ.AG16 + 120AG25 + 1992-06-25 85

50MABT12

_____________________________________________ __X1B1§_________________--_-_____1923:Q§:_1_Q___________9_

W-266

2, 5

Sörbo

HyvelJ.AG16 + 60AG16 +

1992-06-25

60

50MABT12

_____________________________________________ _1113.19_---______________---_____1923:Q§:_1_Q____-___---9.

W-266

3, 4

Sörbo

HyvelJ.AG16 + SOMABTIZ 1992-06-25

35

_____________________________________________ __X1B1§_-____-_----_______-___---1923:Q§:.1_Q__---_____-9.

W-266

7-12

Sörbo

HyvelJ.AG16 +80AG16 +

1992-06-25

70

50MABT12

Y1B16 1993-06-10 0

X-RV67 1-1 1 Hedesunda FläckV.AG+MJMABT12 1993-05- 1 9 20 Y1B16 1994-07-01 I 0

Z-RV45-2 1-10 Lit FlV MaJu+ 90MABT16 1993-08-20 43

(uu/mm) IHI 91 -1 1-26 92 -0 3-16 n _ _A v. .v . . 0-_ -92 03 -3 0 91 -0 8-08 D -R V 5 3 Nyk öp in g 92 -1 0-13 I I 1 I I I I | I I I i | ; LO Bugodapexs 93 -0 4-29 93 -1 0-01 M ät d a t um 93 -0 4-29 93 -0 8-30 94 -1 1 -1 8 M ät d a t um 1. ". 92 -1 1-19 95 -1 0-17 95 m vva 08 -2 1 + D-RV 53-2 10 1 _a m-D-RV 53 -2 :02 ...äg a- D-RV 53-2 :0 3 D-RV 53 -220 4 _ene -D -R V5 3-2: 05 -0 - D-RV53 -2 :0 6 -- +- D-RV 53-2 20 7 -- D-RV 53 -2 :0 8 D-RV53 -2:0 9 D-RV 53 -2 210 + D-RV 53 -2 10 1 D-RV 53 -2 202 "22 52:-D -R V5 3-22 03 D-RV 53-2 :0 4 -3 té--D -R V5 3-22 05 -O - D-RV 53-2 :0 6 -- + - D-RV53 -2 :0 7 D-HV 53 -2 20 8 D-RV 53 -2 :09 --:E :--D -R V5 3-2: 10

(tum) dnlplçds 0, (uu/er) 'ulgz'laa

0 I 1 I I 91 -1 1-26 92 -0 3-16 92 -1 0-13 93 -0 4-29 93 -1 0-01 M ät d a t um 94 -0 9-29 91 -0 9-30 1993 -0 8-15 27 OH AB S 16Or t Fun kt 92 -0 4-27 93 -0 4-29 M ät d a t um 93 09 -0 3 94 -0 4 22 94 -0 8-05 + D-RV53 -2 :0 1 mm "- D-RV 53 -2 :02 .g es -D -RV5 3-2: 03 D-RV 53 -220 4 _en_ D-RV 53 -2 :0 5 -O - D-RV 53 -2 :0 6 m e n D-RV 53-2 20 7 _ - D-RV 53 -2 :0 8 D-RV53 -2 :0 9 D-RV 53 -2:1 0 -0 - D-RV 53 -2 :O 1 mm m D-RV 53 -2:0 2 + D-RV 53 -2 10 5 -0 - D-RV53 -2 :0 6 »+ - D-RV 53 -2 :07 -D-RV 53 -2 20 8 D-RV 53 -2:0 9 -- D-RV 53 -2 :1 o ₁₀

3. Nyttan av olika åtgärder

Utförda åtgärder på sträckorna, enligt tabell 1, har delats in i följande grupper: Pålägg AG, AG+MAB, MAB och HAB

HABS

Fräsning, pålägg Grusbärlager + AGÃ + MAB el. MABÄ (S-RV63, Saxån)

Fräsn., lådurgrävn. och pålägg IM, AGÃ eller AEBÖ + MAB (S-RV63, Saxån)

Heltäckande justeringar MAB

E4 Herrbeta, HAB

Gruppindelningen har gjorts i syfte att sammanföra åtgärder som kan förväntas ha jämförbara egenskaper med avseende på förstärkningseffekt, eller som av något

annat skäl kan anses udda .

G U I -ÄM N H

I grupperna 3 och 4 (innehåller få sträckor) har förstärkningen uttryckt i påbyggnadstjocklek inte varierats. Beträffande spår och jämnhet innehåller grupp

1 endast påbyggnad med AG + MAB och enbart MAB.

Inledningsvis har enkla modeller tagits fram med hjälp av regressionsanalys för att studera förstärkningens effekt på spår, jämnhet och bärighet.

3.1 Spår

Dels har initiellt spår, spår direkt efter utförd åtgärd, dels har spårutvecklingen efter åtgärd studerats.

3.1.1 Initiellt spår

Med en ur spårsynpunkt effektiv åtgärd reduceras spårdjupet till nära noll (inget mätbart spår). I praktiken bildas dock alltid ett spår initiellt efter åtgärd till följd av efterpackning. Storleken på spårdjupet kan förväntas bero på, förutom typ av åtgärd, spårdjupet innan åtgärd och tjockleken på eventuellt pålägg. En åtgärd som föregås av en planfräsning kan också förväntas reducera spåret efter åtgärd. Hur en åtgärd reducerar spårdjupet har studerats med följ ande modell:

Spåre=a+b*Spårf+c*Ah (1)

där Spåre = spårdjup efter förstärkning (mm) Spårf = spårdjup före förstärkning (mm)

Ah = förstärkningens tjocklek, påbyggnad (mm)

a, b och c = konstanter, se tabell 2

Spårdjup före respektive efter åtgärd betecknar de som mätts närmast före respektive efter åtgärd. Spårdata framgår avfigurerna 1-4. Av figur 1 framgår att 75 % av sträckorna åtgärdats vid ett spårdjup mindre än 14 mm.

Modellerna (se tabell 2) för "samtliga" sträckor, grupp 1 och grupp 2 är logiska, dvs. spårdjupet efter åtgärd är större desto större spårdjupet är före åtgärd respektive mindre med större påbyggnadstjocklek (det är lättare att åstadkomma jämnhet i tvärled med tjockare pålägg). Av konstanternas ( b och c ) storlek framgår dock att inverkan är måttlig (se även figur 3 och 4). Sett till samtliga sträckor är uppskattat medelspårdjup efter åtgärd ca 2,5 mm. Det innebär i praktiken att modellerna ej med rimlig noggrannhet kan prognosera spår som (väsentligt) avviker från detta. Spår som efter åtgärd är "stora" kommer att (kraftigt) underskattas.

Tabell 2 Modellerför initiellt spår efter åtgärd, beteckningar enligt ovan. Ej signifikanta variabler har markerats kursivt.

Grupp N Linjär modell R2

Samtliga

177 Spåre=2,46+,032*Spårf-,OO99*Ah

0,05

"i """"""""" "63""'s'bäfgé'iáiäöi;slåålgöösê 1%"""ölili"""""

"2'""""""""" "216""sbäfgéñsöláöäs;k'siåálgbiöáih""""6:35"""""

"3'""""""""""""""i'i'"'s'päfgáüslfiöispáié """"""""""""""(332""""""

"4""""""""""""á"""s'bäfgés;ääâbäiüêäál """"""""" "0,62"""" "

"5'""""""""""áö ''' 'sagan;s'oésisaflçägm""""" '671'"""""

"6'""""""""" "áÃ'''"s'låäfgé'i,611:mässingogsm"""'6219'""""""

Betraktas figur 3 framgår en knapp men klar tendens till att spårdjupet efter åtgärd är något större desto större spårdjupet år före åtgärd. På samma sätt kan ur figur 4, dock mindre uttalad, en tendens till mindre spårdjup efter åtgärd med Ökande påbyggnadstjocklek utläsas. Emellertid, om representativa påbyggnadstjocklekar,

Ah, insättes i ekvationen för "samtliga" sträckor (se tabell 1) och inritas i figur 3

kan konstateras att modellen i genomsnitt något Överskattar spårdjupet efter åtgärd. Detta är en följd av ett antal värden större än 3 mm; ca 16 % av observa-tionerna (ca 11 % är >4 mm) (jmf också figur 1). Ur figur 2 kan utläsas att dessa värden i huvudsak kan härledas till vägarna E-215, S-RV63 och U-252. Åtgär-derna på dessa vägar är:

E-215: Remixing + HABSl2 (3 str) respektive MaJu MABT12 (3 str)

S-RV63: På 9 av 12 sträckor frästes befintlig beläggning (40 mm) bort varefter ett antal olika påbyggnadsåtgärder gjordes, se tabell 1. Dessa sträckor uppvisar avvikande ("stora") spårdjup efter åtgärd. Tre sträckor åtgärdades på konventionellt sätt, AG + MAB (ingen fräsning av befintlig beläggning). Dessa sträckor har spårdjupet ca 2 mm efter åtgärd dvs. "normala värden".

U252: Maskinjustering med MABT12 (6 str).

De vägar (sträckor) som betett sig avvikande ingår i grupperna 3 till 5 (utom tre sträckor på väg E-215), se tabell 2. Ekvationerna för dessa åtgärder är heller icke logiska.

På väg RV63 är spårdjupet före åtgärd icke relevant på de avvikande sträckorna emedan befintlig beläggning frästes bort och tjocka pålägg gjordes (grusbärlager + återvunnen AG mm).

Remixing + HABS 12 (3 sträckor, väg E-215) är en åtgärd som erfarenhetsmässigt ger skiftande resultat. Inblandningen av ny massa är också liten varför mindre sten måste användas (max 12 mm). Detta Ökar risken för att beläggningen blir instabil. På samtliga Övriga sträckor är åtgärden en maskinjustering, MaJu MABT12 (Ah z 15 mm). För att begränsa antalet kg pålägg vid justeringar måste sten-storleken hållas mindre (här 12 mm). Detta medför emellanåt problem med stabiliteten. I kombination med låg packningsgrad i spåren kan påtagliga spårdjup initiellt efter en sådan åtgärd uppstå.

Kommentar: Grupp 6 (E4, Herrbeta) med ologisk ekvation innehåller också de två

åtgärderna MaJu (+HABT16) respektive Repaving (+43 HABT12). Åtgärderna

genomfördes vid två tillfällen. Spårdjupet före åtgärd är dock icke signifikant.

25

20

--Sp år dj up (m m) N= 1;7 1;7 SPÄRF SPÅRE

Figur 1 Spårdjup före och efter åtgärd, samtliga sträckor.

25 15-10' Sp år dj up (m m)

i! :lä G10 = 1610 6.6 17.1717.1711.1113'132é31010 6.6 101012121010111111111010 oeee/yooeooeewtee

_{wä°@k°*6\k°>$>ê e>$>*e*}

_§09

VÄG

Figur 2 Spårdjup före och efter åtgärd, uppdelat på olika vägar.

12

11 -

--I 10 ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ° ' - ' ' ° ' ' ' '' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '-E 9.. . _ . . . _ . . . _ . . . _ _ . . _ . . . . _ _ _ . _ . . . _ _ . _ . _ _ . . . __

å

_{E 8 . . _ . _ . . . _ . . _ . . . _ . . -_} :C0 _93 7 - - - --om I E 6""'I""' ' ' ' ' ' ' ' ""i"".' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' "

do)- 5""" ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ".!""I ' ' ' ' "I"I ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' "'

.3 A' I I

-E 4-- - - -- .--l---|- - - ---.-08. 3 _ . _ _ _ __I_ _ . _ _ . _ _ _ _ _ _ . _ -_I-_I-__._ ..-Izuuf _ _ . . _ _ _ . . _ _ _ _ . _ _ __ (D I.. -II I '11. .I I'li'll I

2 - - - - ---I-I - - - --_'lufufl- - - --I - - - ---I-_I I I I II... - I

1 "I. ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' "

0 I

O 5 10 15 20 25

Spår före åtgärd (mm)

Figur 3 Spårdjup efter åtgärd som funktion av spårdjap före åtgärd, samtliga

sträckor. 12 11 .. . . --I 10 u- - - --E 9

--å

E 8. . _ . . . _ . . . _ . . . _ . . . _ _ . . . -_ :CU_{c) 7. - - - . - - - . - - . - . -} --58' I 5- 6 . _ . _ . _ . _ . . _ . . _ _ _ . . . --... . _ . . . _ . . . _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ __

.2

g

.

(§- 5""'I ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' "'I' ' ' ' ' ' ' ' ' "I ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' "

5 I ' I

'-ê' 4. . . .l - . - . - - - -JLi . . .

--OCU I I I

C?)- 3 - - - --'-- - - --l - - -

_-II I

2 _______ __-... _ Lu-. .IJ-_I_ ________ --.r________

_{I III I . I}

|

| :-

'

'Ir - - - |- - - --0

-20 0 20 40 60 80 100 120

Påbyggnadstjocklek (mm)

Figur 4 Spårdjap efter åtgärd somfunktion av påbyggnadst/'ocklek av åtgärd, samtliga sträckor.

3.1.2 Spårutveckling

Med en effektiv åtgärd reduceras inte bara spåret direkt efter åtgärd utan begränsar även den framtida spårtillväxten. Spårutvecklingen har studerats med en modell liknande den för initiellet spår, med tillägg för tiden efter åtgärd:

Spåre=a+b*Spårf+c*Ah+d*tid (2)

där Spåre = spårdjup (tid) efter förstärkning (mm) Spårf = spårdjup före förstärkning (mm)

Ah = förstärkningens tjocklek, påbyggnad (mm) tid = tid efter förstärkning (år)

a, b, c och d = konstanter, se tabell 3

Spårdjup efter åtgärd betecknar spåret vid tiden tid (utryckt i år) efter åtgärd. I figur 5 visas spårdjup som funktion av tid för samtliga sträckor. Konstanten d i modellen uttrycker den årliga spårtillväxten (förutsatt att tecknet är positivt). Trafiken, både den tunga och lätta, kan förväntas vara en viktig variabel i en modell som uttrycker spårutvecklingen. Denna saknas här.

Tabell 3 Modellerför Spårutveckling efter åtgärd, beteckningar enligt ovan. Ej signifikanta variabler har markerats kursivt.

Grupp N Linjär modell R2

Samtliga 794 Spåre=l,87+,13*Spårf-,029*Ah+,88*tid 0,43

"i"""""""""" "ia-8"-'spåigåitälgásésñáifl',öiöå$r§iil,é§å<iiä """" dai

"i""""""""""" 1'8'4""späigéijálösiisgáfáöäéäñlnö;alá """ "Ölliöm

"33""""""""" 71' "Sååå-,ilbabisjáårgjliiiá"""""""" 0:25

"4""""""""'rg 'stänga;ötäaätáa'göána """"""""" 6,217

"5'""""""""'76""'spåigéi'is'slâá;säåiagöäáiiåliöáia'''''"Ola-im'

"6""""""""'133"'sgåigälIjéÃi'áisiååQÃQiäÃkÅHlá,i'så'tiä """Öläém

I en logisk modell har konstanterna b och d positivt tecken och konstanten c negativt tecken.

9, 99

En jämförelse mellan tabell 3 och tabell 2 visar att värdena på konstanterna a , b och c är väsentligt olika. Den årliga spårtillväxten är ca 0,9 mm sett till samtliga sträckor, för grupp 1 (AG, MAB och HAB) ca 0,7 mm och för grupp 2 (HABS) 0,4 mm.

...

. _ . . . - _ _ _ _ _ - _ _ - - _ _ _ . - _ . _ .

--.---__---__-__..__-_-g

---|---å - '1 -_

E | -.-

--:CU - - - i-. - - - - . - - -

--9

... --' .... --9 .... --! .... u- ... __

°§

...a

... .... -.n:.... --| ... --

i - _ . . . . _ _ _ _ _ __I _ _ . . . . _ . . .

--:3;

____

____ _-2_____-I___________ __

.a

...

...--.a

_ _ _ __ _ _ _ __ -____________ _____

å

--i-."---|'... __l ____ _-!_____

--.v... --I_ ... -_

I I Tid efter åtgärd (år)

Figur 5 Spårdjap somfunktion av tid efter åtgärd, samtliga sträckor.

3.2 Jämnhet

Dels har initiell jämnhet, jämnhet direkt efter utförd åtgärd, dels har jämnhets-utvecklingen efter åtgärd studerats.

3.2.1 Initiell jämnhet

En jämntjock åtgärd kan inte förväntas påverka jämnheten mer än marginellt. Däremot kan fläckvisa åtgärder och justeringar förväntas ha större inverkan på jämnheten. Hur jämnheten, uttryckt i IRI, påverkas av en åtgärd har studerats med

följ ande modell:

IRL=a+b*IRIrI-C*Ah

(3)

där IRIe = IRI efter förstärkning (mm/m)

IRIf = IRI före förstärkning (mm/m)

Ah = förstärkningens tjocklek, påbyggnad (mm)

a, b, och c = konstanter, se tabell 4

Jämnhet före respektive efter åtgärd betecknar den jämnhet som mätts närmast före respektive efter åtgärd. Jämnhetsdata framgår av figurerna 6-9. Av figur 6 framgår att 75 % av sträckorna åtgärdats vid ett IRI mindre än ca 2,2 mm/m.

Tabell 4 Modellerförjämnhet efter åtgärd, beteckningar enligt ovan. Ej signifikanta variabler har markerats karsivt.

Grupp N Linjär modell R2

Samtliga 177 IRIC=,78+,26*IRIf-,0028*Ah 0,25

"i""""""""""""'6'3"mniiéåöläöåtiáigööjäåivá """"" "(331"""""

"i""""""""""'16""'iiiigöliläáåiiiigööü#217;""""""" '6,324"""" "

"á"""""""""""""'ii'"_fáigéiäáääänki; """"""""""""""""""_6,2'5' _____ "

"4"""""""""""m3""" 'iiiLQ'ZJáf-Tzsiüéig """"""""""""""'6,55 '''''' "

"5""""""""""'26""iiåigéá'áilöriiiáijåöiäiáñ """""""'6:63' """" "

"6""""""""" "ski'miiiigéåöåliáiiiiáigöäåäh"""""""" '6:67' """""

Av tabell 4 och figur 8 framgår att ett relativt starkt samband föreligger mellan IRI före åtgärd och IRI efter åtgärd. Av tabellen och figur 9 framgår också påbygg-nadstjocklekens (mycket) begränsade inverkan på [RI efter åtgärd. Detta samman-hänger naturligtvis med att åtgärderna inte primärt genomförts av ojämnhetsskäl utan för att åtgärda "sprickor och spår".

Kommentar: Som tidigare framgått gjordes "rejäla" åtgärder på väg S-RV63. Vägen var före åtgärd i medeltal ojämnast av samtliga objekt, se figur 7. För-hållandet är detsamma även efter åtgärd. Förklaringen kan vara, förutom att vägen var påtagligt ojämn före åtgärd, att kalla massor, som här användes på många sträckor, erfarenhetsmässigt ger mindre god jämnhet.

Om ekvationen för "samtliga objekt" inritas i figur 9 med representativa påbygg-nadstjocklekar kan det konstateras att modellen i genomsnitt ger något för höga värden efter åtgärd. Detta var också fallet med spårmodellen och orsaken den-samma; ett antal höga värden "lyfter upp" modellen.

5 090 096 4 . . _ _ _ _ . . _ . . . _ . . . HQ?? ...

_-Sååå

E 3._ . _ . . .

--E

E

E

0

_

_.

N= 177 177 IRIF IRIE

Figur 6 IRIföre och efter åtgärd, samtliga sträckor.

5 I I I I 4.

E

3-\ E

å

E

2-1.. 0 I : I 5 I : I 5 I : I : I : I : I 2 I . E I I | I 5 I N: 1010 6 6 171717171111 1313 23231010 6 6 101012121010111111111010

oeoG/yooåOOâ/å-Fââ

_{>9 <°,K<\WK<\K<\>9/9P>$>ä° 999}

?53, 6* ?7 79 *io ,<9 ?539 610 52° ?51) 6251 ,SlösaP61) ?st/ 7%

VÄG

Figur 7 IRIföre och efter åtgärd, uppdelat på olika vägar.

3,0 I I I I E I E 20 - - - --I---I- - - . . . -.1 I . å I I I I E I I I I I .I :§3 I i' 'I- '-:' i °m_L fIII.._I -_{IF.. .} I_{I I} (1) - 11.. i.. I ?á 10 I llzglll II-II.Ir I

_

a'- .- §1' - - - U* -

--E: F | - II I

-

_I

gar-"5". _

0,0 0 1 2 3 4 5 IRI före åtgärd (mm/m)

Figur 8 IR] efter åtgärd somfunktion av IRIföre åtgärd, samtliga sträckor.

3,0

i

.

E I

2 2,0| - '- -

--E I I V . I _I E I ' I I I :CU03 I I .i I I of I : I I .I I I I (D I | I I I i II ...4: I I ; I I I. I (D 10. - - - I-l .-'I - - - --- ' II | i I i I I g I I I I - I I I . I I I I I 0,0 I I I I I I -20 0 20 40 60 80 100 120 Påbyggnadstjocklek (mm)

Figur 9 IRI efter åtgärd somfunktion av påbyggnadstjocklek av åtgärd, samtliga sträckor.

3.2.2 Jämnhetsutveckling

Jämnhetsutvecklingen har studerats med en modell liknande den för initiell jämnhet, där tiden efter åtgärd har inkluderats:

IRIe=a+b*IRIp+c*Ah+d*tid (4)

där IRL., = [RI (tid) efter förstärkning (mm/m)

[le = IRI före förstärkning (mm/m)

Ah = förstärkningens tjocklek, påbyggnad (mm) tid = tid efter förstärkning (år)

a, b, C och d = konstanter, se tabell 5

IRI efter åtgärd betecknar jämnheten vid tiden tid (utryckt i år) efter åtgärd. I figur 10 visas [RI som funktion av tiden. Konstanten d i modellen uttrycker den årliga jämnhetsförändringen. Den tunga trafiken kan eventuellt förväntas påverka jämnhetsutvecklingen. Denna saknas här.

Tabell 5 M0dellerför jämnhetsutveckling efter åtgärd, beteckningar enligt ovan. Ej signifikanta variabler har markerats karsivt.

Grupp

N

Linjär modell

R2

Samtliga

794 IIUe=,66+,32*IRIf-,OO32*Ah+,018*tid

0,42

"i """"""""""á'éä"iiiigéá'iåiäiéiiiiEjöööä*Zilbliöâiåd """6,69""""

"i"""""""""'i'áli"fáiéåälgääéiiiigööiäikiilböáääiá""ö'Äå """"

"á""""""""""" '"7"i""iiái;'='Läs: '051'?k'iz'e'if'lá'á'z'áäiiâ""""""""ö',öi"""" "

"21""""""""" 'i'á""iiii;'="2','6' il','2'§>êiiái; '4:615;knä """""""""""6,56""" "

"5"""""""""7(3-"'nu;i'Äilá'á?k'iiäigöåliikkiiil,b§§>êiiáz""""öl's'i""""

"é"""""""""'i'áä"iiiigébälágiölêiiii;;öäöähl;öli2i>êiia""" "6,216""""

Av tabellen framgår att den årliga jämnhetsförändringen är liten. För grupp 2-5 är tiden inte signifikant. Konstanterna a , b och e i tabell 5 är av samma storleksordning som i tabell 4 (jämför spår och spårutveckling där så inte var fallet).

Kommentar: Den ojämnaste vägen efter åtgärd var S-RV63, se figur 7. Av tabell 5 framgår att någon signifikant jämnhetsförsämring med tiden ej inträffat. Detta kan tolkas så att "dynamiska tillskott av betydelse till följd av ojämn väg ej induceras vid IRI-värden i storleksordningen upp till (åtminstone) ca

2,5 mm/m".

3,0

IR

I

ef

te

r

åt

gär

d

(m

m/

m)

q 1 Tid efter åtgärd (år)

Figur 10 [R] som funktion av tid efter åtgärd, samtliga sträckor.

3.3 Bärighet

Den bärighetsmässiga (strukturella) effekten av åtgärder har studerats genom påkänningen i beläggningen skattad med hjälp av nedsjunkningsmätningar. Två typer av modellansatser, en linjär och en icke-linj är, har testats:

ce=a+b*ep+c*Ah (5)

(°,e=a>'<.<sfb>*<AhC alt. 86:a*8fb+C*Ah (när Ah=0 i vissa observationer) (6)

där se = dragtöjning i underkänt av beläggningen efter förstärkning (um/m) ef = dragtöjning i underkant av beläggningen före förstärkning (um/m) Ah = förstärkningens tjocklek, påbyggnad (mm)

a, b och c = konstanter, se tabell 6

Dragtöjningen före respektive efter åtgärd har skattats med ledning av nedsjunk-ningsmätningar med fallviktsdeflektometer. Härvid har nedsjunkningarna DO, D300 och D600 använts. Dragtöjningar har korrigerats med hänsyn till temperatur i beläggningen (i de fall temperaturen i beläggningen inte mätts direkt vid mättillfället har beläggningstemperaturen först beräknats med ledning av luft-temperatur och luft-temperatur på vägytan). Korrigeringen, som gjorts från tempera-turen vid mättillfället till temperatempera-turen +10°C (referenstemperatur) har gjorts med följande modell (Djärf, 1997): T +100 C 8 8 _-_ 3,08*10'5*h12*D0 (l)10 VTI NOTAT 41-1998 21

där

s+1°° = dragtöjning vid +10°c, tim/m

ET = skattad dragtöjning vid mättemperaturen T°C, ;tm/m hl = beläggningstjocklek, mm

DO = nedsjunkning i belastningscentrum, mm

Skattade och till temperaturen +10°C korrigerade dragtöjningar redovisas i figu-rerna 11 till 14.

I tabell 6 redovisas resultatet av demodellansatser som gjorts. Till skillnad från spår och jämnhet har här grupp 1 även delats upp i undergrupper.

Av figur 13 och tabell 6 framgår att beläggningstöjningen efter åtgärd är större desto större töjningen år före åtgärd. Av figur 14 och tabell 6 framgår vidare att töjningen minskar med större påbyggnadstjocklek, även om påläggets tjocklek ej alltid är signifikant. Förklaringen till det senare är att variationen i Ah inom vissa grupper är liten, i kombination med en måttlig variation i töjning mellan objekten före åtgärd.

Studeras de icke-linjära modellerna och därvid exponenten för töjningen före åtgärd konstateras att denna alltid är <1. Detta innebär att den relativa förstärk-ningseffekten för ett givet pålägg Ah är större desto större påkänningen (töjningen) år före åtgärd (med andra ord: ju svagare en väg är desto större är förstärknings-effekten). Omvänt gäller då att ju mindre töjning före åtgärd desto mindre påvis-bar förstärkningseffekt. Vi är därmed inne på ett område som emellanåt kan föror-saka vissa problem vid mekanistisk förstärkningsdimensionering. En väg med mycket god totalbärighet har lång livslängd (med livslängd avses här tiden fram

till sprickstadiet). Tiden till sprickstadiet kan omfatta 12 a 15 år (eller mer) dvs.

sprickornas uppkomst kan vara en kombination av utmattning och åldring (medför sprickkänslig beläggning). Vid vanligt förekommande beläggningstjocklekar (<100 mm) kan, i sådana fall, en utvärdering av förstärkningsbehovet med ledning av nedsjunkningsmätningar leda till att inget förstärkningsbehov kan påvisas. Detta kan också vara en helt korrekt slutsats. Emellertid kommer beläggningen att med tiden sönderfalla och i slutskedet förgrusas om ingen åtgärd vidtages. I fall som det här beskrivna är återanvändning ett klart alternativ till påbyggnad. Exemplet leder också till insikt om att tiden fram till ett visst tillstånd- kort, normal, lång - bör beaktas vid förstärkningsdimensionering. Har processen skett på kort tid (55 a 6 år) bör en dimensionering på "den säkra sidan" göras.

Tabell 6 Modeller för dragtöjning i beläggningen efter åtgärd, beteckningar enligt ovan. Ej signifikanta variabler har markerats kursivt.

Grupp

N

Linjär modell

R2

Icke-linjär modell

R2

Samtliga

220 e,=67,5+,59*sf-,87*Ah

0,70 s,=5,55*sf 67-,91*Ah 0,71

"i"""""""" '§21""'égéáåéliäá?k'églilääh'''' "0,62""legéit',äá'>é駮>êki{-?Ãö""'0,61'

lAG

17

e,=223,9+,67*sf-3,82*Ah 0,87 se=7z,79*sg85*Ah=96 0,88

1AG+MAB 16

ee=l4l,9+,23*8r,85*Ah

0,75 se=9s,12*sf=43*Ah' 48 0,77

IMAB

40

86:60,5+,53*8f-,04*Ah

0,75 s,=4,35*sf 66*nh 03

0,77

IHAB

21 86:110,8+,17*ey

0,05

-"i"""""""" 743m'_éäå'éitlölilégääáiñ ''''''-0,82'"ågêi',083ê駧6>üii5m """#080'

8""""""""" 'Ii"måga-60,7Ãifáöá3åá """""""""Ölööml """""""""""""""""""""""" "

?i""""""""" "3-____ '2;,;:'3'03', 1';i;2ñ éa""""""" "ilööml _____________________________"

"5___________ "25i ' _ '5,2'18_1,71%_>I°<Leifi-2,825';li-th- ' ''_0,_9'2'_ _ é;iii-7';éåözk'ánm' ' _'053"

"6""""""" 'Är_"Legééiáäá'éäéä'áörÄñ ...."0:60"'égäiliáör'éáåâl87%?'055

Som framgår av tabell 6 är de linjära 00h icke-linjära modellerna förklarings-mässigt (R2) jämförbara. Emellertid, mot bakgrund av vad som ovan diskuterats om relativ förstärkningseffekt, synes en icke-linjär modell vara bäst ägnad att beskriva densamma.

200 ' Töj ni ng (pm/ m) 150' 100'

50-

--N = 250 zåo

Töjning Före Töjning Efter

Figur 11 Uppskattad to'jning i beläggningen före och efter åtgärd, samtliga sträckor. 450 400 ' 350 300

250

-200 --Töj ni ng (p m/m)

150

-50---:---:--;--:--1 ; :--;

0

::::::::...J..

N = 1003317I717|713|32211111133224122111199 5512210011111111100

QQGQQ^6I®®Å>OQåå7Eâê

:' 43455.'35:_"-t' .. . I Ojn .E

ee&&&@&&ooo999*99

_{?sp/6* 77 ?<07297 3: ,<9 ?sbbâobäê % âO/9% o%f7°§&e}

VÄG

Figur 12 Uppskattad to'jning i beläggningenföre och efter åtgärd, uppdelat på olika vägar.

350 I I

300- !'.

--A I I I I I W E I. i I I E 250. . . ..1-'.'.-'.*d'. . . --I I I' I 3 ...i. I

:g 200- -P-.gl-g 'I-'- -

--9 I|II II. I ' - I

of

få 150----,-_---- -- !.--

_94?!-

--- --- --- --- -i--- --

'

. - '

°>

_{.r 7:!? -"= ' - ' '}

.ä

.n 'Hd'

" I

'

.5 100-_--i----A --- --

_:o

l.-50 -

--0 100 150 200 250 300 350 400 450 Töjning före åtgärd (pm/m)

Figur 13 Uppskattad töjning i beläggningen efter åtgärd somfunktion av uppskattad täjning före åtgärd, samtliga sträckor.

350

I I

300- "':'

--A

_E

-

_.

_I

I

_.

E 250--- --- --| ---

-'-

--1 ' I V I I.. I' E

_{:m 200--- --1---l----:-i.-Ll.----: ... --}

I I I

9

-

I '-

l

T

- '|| '

' '

.g 150... -._...

_{(D I I}

.- ---.':---:...

_{I I I I}

.8

I

I 'I

. -

-.g 100- |-

--:o |_ 50. . .

--0

-20

0

20

40

60

80

100

Påbyggnadstjocklek (mm)

Figur 14 Uppskattad töjning i beläggningen efter åtgärd somfunktion av påbyggnadstjockleken av åtgärd, samtliga sträckor.

VTI NOTAT 41- 1998

120

4. Diskussion och slutsatser

Nedan kommenteras spår, jämnhet och bärighet.

4.1 Spår

Olika åtgärders förmåga att kort- och långsiktigt reducera och varaktigt bibehålla begränsad spårbildning har studerats genom indelning av åtgärderna i såvitt möjligt homogena grupper. Eventuella samband mellan spårdjup före åtgärd, påbyggnadens tjocklek och spårdjup efter åtgärd har analyserats.

Ett grundläggande kriterium på en effektiv åtgärd är, förutom att spårdjupet efter åtgärd är litet, att inget samband före/efter föreligger (förklaringsgraden skall vara så låg som möjligt).

Inom respektive grupp har ett och annat icke logiskt resultat erhållits sannolikt beroende på att variationen i de förklarande variablerna varit liten. Emellertid har det kunnat klarläggas att ett par typer av åtgärder måste beskrivas som mindre effektiva i här avsedd mening. Åtgärderna är "Remixing" och "Maskinjusteringar, MaJu". Den huvudsakliga förklaringen synes vara liten inblandning resp. tunna pålägg (låg packningsgrad i spåren) och stenstorleken (max 12 mm). Begränsningen av stenstorleken följer av att pålägget skall vara tunt.

4.2 Jämnhet

Det primära syftet med de åtgärder som genomförts har varit att åtgärda sprickor och spår. För att uppnå en påtaglig ojämnhetsreducerande effekt måste påläggen generellt sett vara tjockare och varieras längs vägen. Det senare skall härvid styras av längdprofilens våglängdsinnehåll.

Emellertid har, på samma sätt som i fallet spår, åtgärderna grupperats och (eventuella) samband mellan ojämnhet före åtgärd, påläggets tjocklek och ojämn-het efter åtgärd analyserats. Resultatet ger, ej oväntat, en något splittrad bild sett över resultatet för enskilda grupper. Sammanslagning av samtliga grupper visar att påläggets tjocklek praktiskt sett varit utan betydelse och att det föreligger ett visst samband (R2 = 0,25) mellan ojämnhet före respektive efter åtgärd. (I fallet spår var R2 = 0,05 för hela materialet dvs. åtgärdernas spårreducerande effekt har, i genomsnitt, varit betydligt större än den oj ämnhetsreducerande effekten).

Förändringen (försämringen) av jämnheten i tiden (upp till 7 års observationer) är

mycket måttlig. Emellertid är den långsamtgående jämnhetsförsämringen entydig

sett över ett antal år varför den,med samma förklaringsvariabler som ansattes i

spårmodellen, uppnår samma styrka i sambandet som det som erhölls för spårmodellen.

Avslutningsvis konstateras, beträffande ojämnhet, att den väg som var ojämnast före åtgärd också var ojämnast efter åtgärd oaktat relativt omfattande åtgärder genomfördes (exempelvis 100 mm grusbärlager + 100 kg återvunnen AG + 80MABT).

4.3 Bärighet

Förstärkningseffekten av olika åtgärder och påbyggnadstjocklekar har utvärderats genom att analysera minskningen av dragtöjningen i beläggningens underkant till följd av åtgärden. Samband mellan dragtöjning före åtgärd, påbyggnadstjocklek och dragtöjning efter åtgärd har studerats. Materialet delades inledningsvis in i

grupper identiskt lika med den indelning som gjordes för utvärdering av effekter på spår och jämnhet. Därutöver gjordes en underindelning av grupp 1 så att

åtgärderna AG, AG + MAB respektive MAB kunde särbehandlas (för HAB

förelåg ingen variation i påläggets tjocklek).

Det kan konstateras att logiska modeller erhölls för samtliga grupper och under-grupper men att pålägget Ah ej blev signifikant i vissa fall. Förklaringen härtill är att variationen i påbyggnadstjocklek var liten. Uppdelningen av grupp 1 i under-grupper gav följande relativa förstärkningseffekt (vid en antagen töjning före åtgärd på 250 um/m och påbyggnadstjockleken Ah = 60 mm):

MAB: 1,0

AG: 1,18

AG + MAB: 1,29

Anm. För åtgärden "MAB" erhölls ej signifikans för påbyggnadstjockleken. Förklaringen härtill är, åtminstone delvis, att MAB som åtgärd ofta lägges som underhållsåtgärd och därvid också på starkare vägar. Tjockleken är därvid typiskt ca 30 a 40 mm. På starkare vägar kan det fallet inträffa att inte ens töjningen före åtgärd blir signifikant. Exempel härpå är åtgärden HAB som lades på en bärig väg (130 mm beläggning) med liten variation i töjningsnivå före åtgärd. Pålägget, Ah, var konstant. Av förutsättningarna följde att variationen i töjningsnivå var mycket liten även efter åtgärd (R2 för töjningen

före åtgärd var 0,05).

Av ovanstående exempel och kommentarer inses att vissa "fallgropar" kan förekomma vid utvärdering av åtgärders förstärkningseffekt.

Vid utvärderingen av förstärkningseffekten har såväl linjära som icke-linjära modellansatser gjorts. Emedan den relativa förstärkningseffekten av en viss åtgärd är beroende av den aktuella vägens bärighetsnivå (större effekt desto svagare väg) rekommenderas att en icke-linj är effektbeskrivning tillämpas.

Avslutningsvis några ord om mycket bäriga vägar med lång livslängd. Alla asfaltbelagda vägar drabbas förr eller senare av belastningsbetingad sprickbildning. Om vägen är mycket bärig blir sprickbildningen en kombination av utmattning och åldring. Vid värdering av förstärkningsbehov på sådana vägar, baserat på nedsjunkningsmätning och mekanistiska principer, kan resultatet bli att något förstärkningsbehov ej kan påvisas trots en mer eller mindre sprucken/krackelerad beläggning. Slutsatsen om "icke förstärkningsbehov" kan dock vara helt korrekt; vägen har icke något förstärkningsbehov i ordets egentliga bemärkelse. I sådana fall är återanvändning ett intressant alternativ.

5. Fortsatt arbete

Förslag till fortsatt arbete följer nedan.

5.1 Spår

Det fortsatta arbetet avses inledningsvis att inriktas mot att renodla spårmodellen för "samtliga objekt". Härmed avses att rensa bort de åtgärder som icke fungerat

tillfredsställande på kort sikt (remixing + HABS, MaJu MABTlZ). Dessa åtgärder

skall särbehandlas (inklusive provvägen S-RV63).

Effekten på lång sikt, inklusive de åtgärder som ej fungerat tillfredsställande på kort sikt, måste penetreras djupare. Här avses framförallt kvantifiering av avbördad trafik (lätt och tung) vid olika tidpunkter. Dock bör uppgifter även om andra parametrar av betydelse för spårbildningen inhämtas. Exempel härpå är vägbredd och köldmängd. Nya mätdata inkorporeras successivt.

5.2 Jämnhet

Jämnhetsförändringen (försämringen) har hitintills varit mycket moderat och för-väntas så förbli på den typ av vägar som här är aktuella. Denna parameter avses dock att hållas under uppsikt.

5.3 Bärighet

De förstärkningseffektmodeller som framtagits penetreras och analyseras fram-förallt med avseende på jämförelse mellan olika typer av pålägg.

Den viktigaste biten i en förstärkningseffektmodell, kalibrering mot verkligheten, dvs. mot vad som händer på vägen, skall igångsättas. Visst underlag för detta föreligger.

Möjligheten att framtaga en generell förstärkningseffektmodell, där typ av pålägg ingår som en parameter, ska studeras. En sådan modell kan också vidareutvecklas till en lätt hanterbar och enkel metod för förstärkningsdimensionering ("ekvations-metod"). En sådan kan vara att föredra på "enklare" vägar (kombinerad med provtagning i vägen).

6. Referenser

Djärf L: Projekt Modellutveckling , delprojekt inom huvudprojektet Dimensionering vid förbättring och underhåll . Lägesrapport mars 1992. VTI notat V 207, 1993.

Djärf L: Tillståndsförändrings- (nedbrytnings)modeller för asfaltbelagda och ytbehandlade vägar. VTI notat 51-1997.

Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Överbyggnadsåtgärder. Lägesrapport 1991-03. VTI notat V 143, 1991.

Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Överbyggnadsåtgärder - datainsamling. Lägesrapport 1991-12. VTI notat V 163, 1992.

Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Överbyggnadsåtgärder - datainsamling. Lägesrapport 1992-12. VTI notat V 209, 1992.

Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Dimensionering vid förbättring och underhåll - Datainsamling. Lägesrapport 1993-12. VTI notat 19-1994. Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Dimensionering vid förbättring och

underhåll - Datainsamling. Lägesrapport 1994-12. VTI notat 7-1995.

Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Dimensionering vid förbättring och underhåll - Datainsamling. Lägesrapport 1996-02. VTI notat 12-1996. Göransson N-G. & Wågberg L-G.: Dimensionering vid förbättring och

underhåll - Datainsamling. Lägesrapport 1997-01. VTI notat 28-1997. Jansson H.: Inventering och utvärdering av förstärkningsåtgärder. PM 1997.

Bilaga

J ämnhet (IRI), spårdjup, skadepoäng och beläggningstöjning på förstärkta observationssträckor. Objekt sida D-RV53 Nyköping 1 E-215 Skärblacka 2 E-E4 Herrbeta 3 F-E4 Värnamo 4 H-E22 Oskarshamn 5 S-E18 Karlstad 6

S-RV63 Saxån, riktning österut 7

S-RV63 Saxån, riktning västerut 8

T-RVSO Askersund 9 T-RV60 Lindesberg 10 T-RV68 Lindesberg ll U-252 Hallstahammar 12 U-RV67 Sala 13 W-266 Sörbo 14 W-RVÖO Ludvika 15 X-RV67 Hedesunda 16 Z-RV45-1 Svenstavik 17 Z-RV45-2 Lit 18 VTI NOTAT 41- 1998

(uu/mun) |u| 93 -0 4-29 93 -1 0-01 M ät d a t um 91 -1 1-26 92 -0 3-16 92 -1 0-13 II I I I 1 1 I I I I I I I I I I 1 LD Bugodapexs 93 -0 4-29 93 -0 8-30 M ät d a t um va 'w o r.: -c: 1.. 91 -0 8-08 92 -0 3-30 92 -1 1-19 D-RV 53 Nyk öp in g 94 -1 1-18 95 -0 8-21 Bila ga + D-RV53 -2 :0 1 »än D-RV 53 -220 2 »-: .5: ;--D-RV 53 -2 :03 ...: :.;: ... D-RV 53-2 :O4 3 le -D -RV5 3-2: 05 _Q _- D-RV53 -2 206 --+- - D-RV 53 -2 zO 7 .. ._ D-RV 53-2 :0 8 --*D -R V5 3-22 09 D-RV 53 -2 z1 0 + D-RV 53-2 10 1 .. .m -- D-RV53 -2 :0 2 u-;zza --D-RV53 -2 20 3 D-RV53 -2 :04 + D-RV53 -2 10 5 +D -RV5 3-2 :06 D-RV53 -2 :0 7 D-RV 53-2 20 8 D-RV 53 -2 20 9 D-RV 53 -2z1 0 (ww) dnlmçds (Lu/uni) 'ulm'laa 91 -1 1-26 92 -0 3-16 92 -1 0-13 93 -0 4-29 93 -1 0-01 M ät d a t um

91-0 9-30 19 93 -0 8-15 : 7O HA BS 16 92 -0 4-27 93 -0 4-29 M ät d a t um 93 -0 9-03 94 -0 422 94 -0 8-05 + D-RV 53 -2 20 1 D-RV 53 -2 :0 2 -D -R V5 3-2: 03 ..._ -D -R V5 3-22 04 _J E_ D-RV 53 -2 :0 5 -O -D-RV 53 -2 10 6 -- +- D-RV53 -2 :0 7 - D-RV 53 -2ZO 8 D-RV 53 -2 :0 9 D-RV53 -2 :1 0 + D-RV 53 -2 zo 1 ...m u- D-RV53 -220 2 D-RV 53 -2 :0 3 . ..D -Rvs 3-2: O4 + D-RV 53 -2 :05 _o _- D-RV 53-2 :0 6 »uy-uD-R V5 3-2: 07 -- D-RV 53 -2 208 D-RV 53 -220 9 41. 57..D -R V5 3-21 10

(w/ww) IHI Buçodapexs Bi la ga + E-21 5-1: O1 -wr - E-21 5-1 :0 2 E-21 5-1 :0 3 '- E-21 5-1: 04 -J K--E -2 15 -1 205 +E -215 -1 :0 6 87 -89 -89 -90 -91 -08 -04 -09 -06 -11 -19 25 21 15 26 M ät d atum 3 0 .._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 0 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 25 -20 - 1 m ,_ 85 -87 -89 -11 -10 -10 -14 20 24 M ät d a t um E-21 5 Sk är bl ac ka -O - E-21 5-11 01 4 81 - E-21 5-1:0 2 "': ?:-:" E-21 5-12 03 E-21 5-1 20 4 + E-21 5-1 :0 5 + E-21 5-1 :0 6 St r 4-6 St r 1-3 (mm) dnlwçds (w/wñ) 'ulgnaa 20 ,0 -18 ,0 -16 ,0 -14, 0- I O. N 1.... I O* O ,_ 1 C. 00 91- 11- 26 M ät d a t um 93 -0 5-10 19 92 -0 7-01 : M a j uM A B T 1 2 19 94 -0 9-20 : Re mi xi ng H A B S 12 93 -0 8-13 94 -0 4-22 M ät d a t um 95 -0 6-06 95 -0 8-09 -0 - E-21 5-1 :0 1 -ä--E-2 15 -1 :0 2 E-21 5-12 03 -«E =' =E -" E-21 5-1: 04 -äé- E-21 5-1: 05 -0 - E-21 5-1: 06 -0 - E-21 5-1: 01 ma r- E-21 5-1: 02 <-iz AE -2 15 -1 :0 3 -^ E-21 5-1: 04 "M E-21 5-1205 + E-21 5-1 :0 6

(un/tum) IHI 1 Bugodapexs E-E4 He rr be ta Mät da tu m -n .n t-.s va n. .. .»s a m t Bi la ga - E-E4 -1 :08 E-E4 -1 :0 9 E-E4 -1:1 0 -«:::: -w E-E4 -1 :1 1 ,. <E-E 4-1: 12 ^-:: -:'-'-E -E 4-1 :1 3 E-E4 -1 :1 4 "45 2:- E-E4 -1:1 5 - ---*-E -E 4-1 :1 6 m 0 -E-E4 -1 z1 7 -O - E-E4-1 :0 1 .. .mmE -E 4-1 :02 ..;,_::;--E -E 4-1:0 3 ...: ;.«_:_..-E -E 4-1 :04 _a lt_E -E 4-1 :0 5 -0 - E-E4 -1 :06 . + -E-E4 -1:0 7 -- E-E4 -1 :08 E_E4 -1 :09 .- E-E4 -1 :10 E-E4 -1 :1 1 ._ E-E4 -1:1 2 ... 345 ." E-E4-1 z1 3 -E -E 4-12 14 E-E4 -1 :1 5 (Lulu) dnlplçds (w/Luñ) 'ulm'laa 91 -0 9 _ 06 Mät d a t um 10 -10 -10 -+ E-E4 -1 :0 1 ...g m E-E4 -1 :0 2 A-: :::: E-E4 -1:0 3 AAAA E-E4 -1 204 X S- E-E4 -1 :0 5 + E-E4 -1:0 6 'wF -w E-E4 -1 :0 7 - E-E4-1 :0 8 E-E4 -1 :09 E-E4 -1 :1 0 V.i., -E-E 4-12 12 E-E4 -1:1 3 E-E 4-1: 14 E-E4 -1 :1 5 E-E4 -1z1 6 W-E-E4 -1 :1 7 19 85 -0 7-01 : Ur fr äsni ng p-vi s oc h Ma sk inj+ 1O OH AB 16 T 19 86 -0 7-01 : För segl in g p-Vi s 19 89 -0 7-01 : 43 HAB1 2T ;R ep aV in g 1 0 0 1 1 0 4 q' p n p ' p r äc n 4 0 n T -T A R Q 1 Å M ät d a t um _._5 -54-1 :01 45m E-E4 -1:0 2 + E-E4 -1 :0 5 -0 - E-E4 -1 :0 6 n t-w E-E4 -1 :0 7 - E-E4 -1 :0 8 5 5 4 -1 ;o g --:-: s:-n-< E-E 4-1 :1 0 E-E4 -1 21 1 E-E4 -1 :12 E-E4 -1 :1 3 I 1- E-E4 -1 z1 6 W E -E 4 -1 1 1 7

(ua/tum) IUI 25 -_ -- -20 - -- -ä -Bugodapexs F-E4 V är n a m o M ät d a t um M ät d a t um 91 -07 - ₀₁ 10 -10 -Bi la ga + F-E4 -1:O 1 F-E4 -1 :02 F-E4 -1 :0 3 -F-E 4-1 :0 4 -a e- F-E4 -1 :0 5 _ 4 - F-E4 -1:0 6 -- +--F -E 4-1: O7 - F-E4 -120 8 .... MM .. . F _ E 4 _ 1: o g F-E4 -1 :1 0 -.; :s:z--F -E 4-1 :1 1 F-E4 -1 :12 F-E4 -1 :1 3 u F-E4 -1:1 4 -F -E 4-1 :1 5 -: A-F -E 4-1: 16 W F-E4 -1 :1 7 F-E4 -1 :1 8 me r-wF -E 4-1z1 9 F-E4 -1 22 0 ^ =& ^" F-E4-1 :2 1 -O - F-E4 -1 20 1 wa »- F-E4-1 :0 2 F-E4 -1 ZO 3 F-E4-1 :0 4 -E K-wF -E 41 :05 + F-E4 -1 :0 6 -é-a F-E4-1 :0 7 - F-E4 -1 :0 8 F-E4 -1 :0 9 F-E4 -1:1 0 w-zr êä-vF -E 4-1 :1 1 .1:1<F -E 4-1: 12 5: 41 F-E4 -121 3 F-E4 -1 21 4 --t: ::=--F -E 4-1: 15 F-E4 -1 :1 6 m F-E4 -1 :1 7 F-E4 -1 :1 8 m4 »-F-E4 -1 :1 9 F-E4 -1 :2 0 Mår " F-E4 -1 :2 1 12, 0 -- --

10 ,0 « (ww) dnlplçds 0, 0 1 1 i 47 1 { 1 1 i 1: 1 1 1 1 1 87 -88 -90 -91 -92 -93 -94 -09 -11 -06 -11 -10 -10 -04 -03 10 11 29 21 20 26 M ät d a t um 25 0T - -_ --« --. .\. _: 22 5 l, --u -_ _ -- -n< - '-in 5: (w/wri) 'utgrlaa M ät d a t um 19 85 -0 7-01 : 10 0H AB 16 T + F-E4 -1 :0 1 F-E 4-1:02 m v-*n F-E4 -1 :0 9 :1 0 :1 1 :12 :13 :14 :15 :16 :17 F-E4 -1:1 8 ... ap-mF -E 4-1 :19 Wun g F-E4-1 :2 0 43 .. .F-E 4-1 :21 -6 - F-E4 -1 :0 1 -B -w F-E4 =-1 :0 2 F -E 4 -1 : 0 3 F-E4 -1 :0 4 _S K-wF -E 4-1: 05 -0 - F-E4 -1 :0 6 + -F-E4 -1 :0 7 -o - F-E4 -1 :0 8 - ---F -E 4-1: 09 F-E4-1 :1 0 F-E4-1 :11 <F -E 4-1: 12 F-E4 -1z1 3 --s: -::--F -E 4-1z1 4 F-E4-1 :1 5 F-E4 -1 :1 6 W F-E4 -1 :1 7 F-E4 -1 :1 8 »e n F-E4 -1 :1 9 F-E4 -1:2 0 F-E4 -1 :2 1

(tu/tum) IHI [ 1 1 1 I I 1 1 I I I I 91 -92 -93 -1 1-10 -09 -27 22 22 M ät d a t um Bugodapexs 94 - ₁₀ -04 95 -09 - ₁₉ Bi la ga + H-E2 2-1: 01 42- -- H-E2 2-1:02 H-E2 2-1: 03 -a ç-nH-E 22 -1:0 5 + H-E2 2-12 06 _+ - H-E2 2-12 07 _... . H-E2 2-1:0 8 H_ 52 2-1 :09 -H -E 22 -1 :10 ,,; :; ;:.. .H -E22-1 :11 -O - H-E2 2-1 :0 1 mä»- H-E2 2-1 :0 2 H-E2 2-1:0 3 "Gr -Y»- H-E2 2-1: O4 "3 06-H -E 22 -1 20 5 _ O _ H-E2 2-11 06 * + - H-E2 2-12 07 - H-E2 2-1: 08 ----" H-E2 2-1: 09 H-E2 2-1 :1 0 "4: 15 v-H -E 22 -1:1 1

(tum) dnlmçds (ur/uni) 'ulm'laa

6, 0 7, 0 om 00 2,0 -0, 0 87 -88 -89 -89 -90 -91 -09 -10 -05 -09 -06 -11 -02 27 02 29 11 27 M ät d a t um 10 -94 - _{10- 04} + H-E2 2-12 01 "% H-E2 2-1 :0 2 H-E2 2-1: 03 H-E2 2-1 :04 -a lê- H-E2 2-12 05 + H-E2 2-1: 06 -+ -- H-E2 2-12 07 - H-E2 2-12 08 H-E2 2-1 :1 0 H-E2 2-1 :1 1 +H -E 22-1 :0 1 _g es - H-E2 2-1:0 2 H- Ezz-1 :03 .. H-E2 2-1204 _xe -H-E2 2-12 05 -0 -H-E2 2-1 :0 6 WH -E 22 -120 7 __ H-E2 2-12 08 H-52 2-1:0 9 H-E2 2-121O _ H- Ezz-1 :11 91 -92 -93 -94 -95 -10 -09 -09 -10 -10 -10 08 29 20 12 M ät d a t um NE: 10 0 1 1 i 1 i' 87 -0 4-28 87 -1 0-23 88 -0 4-21 88 -1 0-18 89 -0 4-16 89 -1 0-19 M ät d a t um H-E2 2 Oska rs ha mn 19 89 -0 7-01 : 6 0 M A B T 1 2

2, 5 T -- -o - -- --< -Åt gär d st r6 , 12 , 13 , de lvi s st r 1, 5, 7, 11 (w/ww) |u| 1 1 | I 1 1 | I 87 -88 -89 -90 -91 -92 -92 -93 -94 -95 -09 -10 -09 -06 -1 1-03 -10 -10 -09 -10 -10 03 27 13 21 16 27 1 4 21 05 M ät d a t um 1 1 1 L | 1 I 1 I I 1 I 1 i 1, ln Bugodapexs 4 -- --r -- -« -Åt gär d st r6 , 12 , 13 , ' de lvi s st r 1, 5, 7, 11 -' .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. *. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. l. .. . 1 - --.,-: '

87 -88 -89 -11 -11 -11 -10 -09 -03 -09 -10 -11 -10 -06 23 16 23 18 14 21 21 01 23 M ät d a t um S-E1 8 Ka rl st ad St r 1-13 -+ -S -E 18 -2 20 1 48 -S-E1 8-22 02 sa s-2: 03 S-E1 8-2: 04 +S-E 18 -2 :0 5 +S -E 18 -2 :06 _+ mS -E 18 -2 :0 7 --S-E1 8-2: 08 -m -- s-E1 8-2zo g S-E1 8-2z1 0 -;: -.-..;; .;7..3 -518 -2z1 3 -O - S-E1 8-2: 01 S-E1 8-2202 ": '- S-E1 8-21 03 +S -E 18 -2 10 5 +S-E 18 -2 :0 6 -éu- S-E1 8-2: O7 - S-E1 8-2: 08 -m 'm -' S-E1 8-21 09 S-E1 8-22 10 .. S-E1 8-2:12 ... ;;. ;;.. 3 St r 1* , 5* , 6, 7* , 11*, 12 , 13 Bi la ga 25, 0 -- -- -Åt gär d st r 6, 12 ,1 3, de lvi s st r 1, 5, 7, 11

I | 20, 0-- -_ -- 4"" *-._ . _ vr . s m

15 ,0 __ _ _ n _ _ _ T' u .. (ww) dnlplçds10, 0 - S-E1 8-2z1 1 5,0 -- -- -0, 0 : 1 1 : 1 : -: 1 1 1 87 -88 -89 -90 -91 -92 -09 -10 -09 -06 -1 1-03 -10 03 27 13 21 16 M ät d a t um 10 -09 -14 21

Åt gär d st r 6, 12 , 13 , de lvi s st r 1, 5, 7, 11 * -. \\._ .' "-w. . -. n. .. S-E1 8-2: 04 (vu/um) 'ulgnaa S-E1 8-22 11 _ _ _ , \ , , _ , _ _ _ _ |_ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -_ _ _ _ _ _ _ . I 10 - ₀₅

87 -87 -88 -88 -89 -05 -10 -05 -10 -05 -05 -10 -05 -27 20 02 1 1 1 7 0 6 14 14 M ät d a t um 92 -92 -93 -19 90 -0 7-01 : J M A B T * de l av st räc ka 19 92 -0 8-01 : M a J u+ 9 O H A BS 16 17 +S -E18 -2 zo1 .. .ggn -S -E18 -Z SOZ ... 53,«S -E 18-2 20 3 ...,; ;;_.. .s-E 18 -2:0 4 +S-E 18 -2 zos + S -E 1 8 -2 : 0 6 -+ -- S-E1 8-2:07 _. _s -E18 -2:0 8 --- ----S -E 18-2 20 9 <: ;: -v- S-E1 8-2: 10 , 2;, s-E1 8-2:11 . -S -E18 -2 112 ... 5:4 0-S-E1 8-22 13 +S -E 18 -2 :0 1 --s& -- S-E1 8-2:02 S-E1 8-2: 03 -'. =.-: :'sw S-E1 8-2: 04 -ät -- S-E1 8-2: 05 +S -E18 -2 20 6 »+ -S -E 18 -2 207 - S-E1 8-2: 08 S-E1 8-2: 09 -«:§: -A-' S-E1 8-2: 10 S-E1 8-2: 11 S-E1 8-2: 12 mår 't i- N- S-E1 8-2z1 3

(w/ww) IHI nu! 0 N 0, 0 i 92 -0 3-25 92 -1 0-27 40 [j 0 ₉₂-0 5-12 92 -0 9-22 S-RV 63 Sa xån ri kt ni ng O I I I I I I I I I I J» _.r._._._. I 1 8 Bugodapexs 20: _ .. .. .. _-93 -1 0-15 94 -0 5-02 M ät d a t um 94 -0 9-21 94 -1 1-02 93 -1 0-22 M ät d a t um 95 -0 8-14 Bi la ga Ri kt n. Ö + S-RV63 -1 :0 0 v-äm S-RV63 -1 :0 1 .As-R V6 3-1 :0 2 .. S-RV 63 -1:0 3 _3 .5 ._ s-RV 63-1 :0 4 + S-RV63 -1 :0 5 m4 .. -s-R V6 3-1 :0 6 __ .. .. S-RV 63-1 :07 S-RV63 -1 :08 S-RV 63-1 :0 9 45: 51. .. $-Rv6 3-1 :10 .vS -RV6 3-1 :1 1 s-RV63 -1 :12 . S-RV 63 -1 :1 3 Ri kt n. ö -O - S-RV 63 -1 :00 'vä-v- S-HV 63 -1 :0 1 ' S-RV 63 -1 :0 2 ''''' S-RV 63 -1 :0 3 -* - S-RV 63 -1:0 4 '- 0- S-RV 63 -1 :0 5 'm i- "- S-RV 63-1 :0 6 ' - S-RV 63 -1 :0 7 M W S-RV 63 -1 :0 8 S-HV63 -1 :1 0 - S-RV 63 -1 :1 1 S-RV 63 -1 z1 2 .... S-RV 63 -1:1 3 (mm) dntplçds (ul/uid) 'ulgrlaa äp f -a -- -a -n -- -m p m 0, 0 92 -0 3-25 30 0 m_[x N 250 < 22 5 -20 0 -175 -15 0 -12 5 -10 0 ₉₂-0 5-05 A v,.:;I'LL_._1._.L.._L_._1 I I | | 92 -1 0-27 93 -1 0-15 Mät d a t um 92 -1 0-07 93 -0 5-11 93 -1 0-05 94 -0 5-17 Mät da tum 19 92 -0 5-0 6: Va ri er an de för st är kn ing, se ta be ll 1 94 -0 5-02 94 -0 9-21 1 95 -1 0-18 94 -0 9-21 Ri kt n. Ö -0 - S-RV63 -1 :0 0 wa n- S-RV 63 -1 101 s-RV 63 -1 :02 s-RV 63 -1:0 3 »a x-S-RV 63 -1 :0 4 + S-RV 63 -1:0 5 wi n- S-RV 63 -1 206 -S-RV 63 -1 :0 7 s-HV63 -1:0 8 s-RV 63-1 :09 s-nve 3-1 :1 0 S-RV 63-1 :1 1 S-Ft V6 3-1 :1 2 Sa ve s-1:13 Ri kt n. Ö + S-RV 63 -1 :0 0 v- ü-vS -R V6 3-1 :0 1 -3:-<S -R V6 3-1 :02 '''' S-RV 63 -1 :0 3 _N E- S-RV 63 -1 10 4 -O -S-RV 63 -1 :0 5 "W i- "- S-RV 63 -1 :0 6 - S-RV 63 -1 :0 7 ** ** *' -S -R V6 3-12 08 S-RV 63 -1 :0 9 '--1 3151--S -R V6 3-1 :1 0 -S -R V6 3-1 :1 1 -S -R V6 3-1: 12 S-RV 63 -1:1 3

Bi la ga Ri kt n. V + S-RV 63 -1 :O O mä" - S-RV 63 -1 :0 1 H 5*< S-RV 63 -1 :0 2 S-HV 63 -1 :0 3 -äêm S-RV 63 -1 :04 -0 - S-RV 63 -1 :0 5 --ê- - S-RV 63 -1 :0 6 - °- S-RV 63 -1 20 7 Ri kt n. V + S-RV 63 -1 :0 0 m a n S-RV 63 -1 :0 1 -4 :5: vS -R V6 3-1 :0 2 """" S-RV 63 -1 :0 3 + S-RV 63 -1 :04 + S-RV 63 -1 :0 5 mi m- S-RV 63 -1 :0 6 -* - S-RV 63 -1 :0 7 (uu/Lulu) IHI »W W S-RV 63 -1 :0 8 S-RV 63 -1 10 9 ...; ;;5; .- S-RV63 -1 21 0 ..25 . - S-HV 63-1 I1 1 S-RV 63-1 21 2 S-RV 63 -1 213 (ww) dnlmçds <S-R V6 3-1: 10 -«S -R V6 3-1: 11 92 -0 3-25 92 -1 0-27 93 -1 0-15 94 -0 5-02 94 -0 9-21 95 -1 0-18 92 -0 3-25 92-1 0-27 93 -1 0-15 94 -0 5-02 94 -0 9-21 95 -1 0-18 M ät d a t um M ät d a t um Ri kt n. V Ri kt n. V Bugodapexs + S-RV 63 -1 :0 0 J K-w' S-RV 63 -1:0 1 'S -R V6 3-1 :02 --- S-RV 63 -1 :0 3 -i êw S-RV63 -1 :0 4 -- 0- S-HV 63 -1 :0 5 'm i- "- S-RV 63 -1 :0 6 - S-RV 63-1 :0 7 S-HV 63 -1 :0 8 '--<: ?:--'S -RV6 3-1 :0 9 "S -R V6 3-1 :1 0 (ul/um) 'ulm'laa -O - S-RV 63 -1 :0 0 m an S-RV 63 -1 :0 1 f' S-RV 63 -1 :0 2 --.. -S -R V6 3-1:0 3 + S-RV 63 -1 :0 4 -0 - S-HV63 -1 :0 5 -- i--S -H V6 3-1 :06 -* -- S-RV 63 -1 20 7 S-RV 63 -1 :0 8 S-RV 63 -1 :0 9 S-RV 63 -1 :1 0 __ i_ _S _R V6 3-1: 11 20 0 4 ai* :_T M N $t " .H4 _ H .I z, .s _R V6 3_ 1: 11 S-RV63 -1 :12 I .. i '_. ' '' .4.. z S' RV 53 -1 112 S-RV 63 -1 z1 3 17 5 -'2.: " . I ----*§4----*S -H V6 3-1r 13 12 5 -I i 150 --i - - --' --- - -i .. i i 3:: : :2-: . 10 0 i . 93 -1 0-22 94 -1 1-02 95 -0 8-14 92 -0 5-05 92 -1 0-07 93 -0 5-1 1 93 -1 0-05 94 -0 5-17 94 -0 9-21 95 -0 9-26 M ät d a t um M ät d a t um

S-RV

63

Sa

xån

19

92

-0

5

-0

6:

Va

ri

er

an

de

för

st

är

kn

in

g,

se

ta

be

ll

1

ri ktni ng V

(w/ww) IUI Bi la ga +T -R V5 0-1 :01 »m --T-RV SO J :0 2 T-RV 50 -110 3 ... 5:. :;.-T -RV 50-1: 04 +T -R V5 0-1zo s +T-R V5 0-1 :06 cl_ 00 (mm) dnlplçds 2, 0 -89 -89 -90 -91 -04 -09 -06 -11 -25 21 13 20 M ät d a t um T I I I I .1 o 2 Buçodapexs 50 -i' . " -85 -87 -87 -88 -89 -89 -90 -11 -05 -11 -11 -05 -08 -10 -12 20 05 23 16 29 23 M ät d a t um T -R V S O As ke rs un d

95 -87 -88 -89 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -09 -08 -09 -04 -09 -06 -11 -10 -10 -09 -09 -14 26 16 25 21 13 20 27 14 21 14 M ät d a t um 37 5 + T -R V 5 0 -1 :0 1 -aat wT -R V5 0-1 :0 2 --;: E-:> -T -RV5 0-1: 03 --E= -: S--T -R V5 0-1 :0 4 -3 K--T -R V5 0-1 :0 5 -- 0- T-RV 50 -1:0 6 OLD mm :om 8(O (ul/Lun) 'Ulm-lea27 5 -23 85 -0 4-16 85 -1 1-12 86 -0 5-05 86 -0 9-24 87 -0 5-22 87 -1 0-1 5 M ät d a t um 88 -0 4-27 88 -1 0-11 89 -0 4-12 89 -1 0-13 19 86 -0 7-01 : Hyve lJ us t M A B T 1 6 19 87 -0 7-01 : Jus t. 60AG +9 0A G1 6 19 88 -0 7-01 : Y1 B16 +T -R V5 0-12 01 -ü--T -H VS OJ:0 2 mas ; T -R V5 0-1 :0 3 -<- E=- =:-*-T -RV 50-1: 04 -åå- T-RV 50 -1 :0 5 + T-RV 50 -1 :0 6 + T-RV 50 -1 :0 1 mi n- T-RV SO -' I:0 2 022:; -^- T-RV 50 -1 :0 3 T-RV 50 -1 :0 4 *3 06 -T -H V5 0-1:0 5 -- 0-T-RV 50 -1 :0 6

I

[[

9q

13

19

$°L

9I

EI

VW

01

71

-0

9

:10

-80

-06

61

OI

3111

1131

21

m

e

n

/

w

31

0-60

18

61

WH IB PI EW Olil -OQA H-ln -aav . 60: L-O QAH -.m e-u 80: L-O QAH -.L --Lo: l-OQ AH-. L--i -m 90: l-OQ AH -._L+ so: L-o eAa -L-ase -to: L-OQ_{AU-_} I_ eo: L-OQ AH-. L 30: L-OQ AH-. Lmas »-L0: l-OQ AH -l + (ul/md) 'ulgrlaa .. .a n-.MH . .»m us w' u .. . -u-s [ ( 1 1 1 q _ _ _ _ m _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ü __ _ _ _ __ 6_ 9_ z_ L_ s_ __ __ __ __ __ __ __ __ __ _0 9v WM BP JE W 98 83 90 SL VL AZ LO 18 93 B 93 '01 'l 1 '6 0 '9 0 '6 0 '7 0 '6 0 '8 0 '9 6 'V 6 '86 '3 6 'L ö '0 6 '0 6 '6 8 '6 8 '8 8 . '1 8 -O'S 0 L: L'O QAH '.L 5 51 605 L' OQ AH 'l "" ^" " 803 l ' O Q A H ' l * 1.03 l' OQ AH 'l -- ê-w 903 L ' O Q A H ' l + 90: l ' O Q A H ' l + 1703 L' OQ AH 'J . 801 l' OQ AH 'J . : 803 l' OQ AH 'l LO5 l ' O Q A H ' l + -O'O L (ww) dnlmçds -O'S L

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ All_t: _ O' OZ 4* 0' 93 0l3 l' Og AH 'J . 601 l' OQ AH 'J . 805 l' OQ AH 'l '" 1.01 l'_OQ AH 'J . -4 --903 l' OQ AH 'l -+ -903 l' OQ AH 'l -aa s-u 1703 l' OQ AH 'l -" 3 '-803 l'O QAH 'l-":= '-' 801 l' OQ AH 'J . *ü* -L05 l' OQ AH 'l -O -0L: L' OQ AH 'l 605 L' OQ AH 'l mw' " 805 l' 09 AH 'l '_ L03 l' OQ AH 'J . 4 " 903 l' OQ AH 'l -Q -§0 3l 'O 9A H' l -äé-703 l' OQ AH 'l 803 l' OQ AH 'l 3 " 303 l' OQ AH 'J . L05 1' 09 AH '. L -6

-1231

2119

80 '1 L '9 6 OI 'I 11S

69

z

1

ns

LZ 90 'Ol 'L 1 '8 6 '3 6 80 '01 'l ö WN IB PI EW 18 92 1.3 173 'L O 'OL '17 0 'LL '0 6 '6 8 '6 8 '8 8

âl

aq

sa

pun

09

mm

..

12 93 LL '01 '9 0 'Ol '1. 8 'L 8 "7 8 -e -a -_ - -n -osz 23 90 '6 0 'OL '7 6 '8 6 'OL wm em gw vL AZ 'l 1 -60 -16 -06 1.8 98 L? 98 '6 0 '7 0 '6 0 '8 0 '6 8 '6 8 '8 8 '4 8 61 9' 3' 11 18 öugodapexs (lll/WW) IHI . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . n _ . _ _ h _ _ _ _ _ . _ _ _ _ 4 _ 9 ' 8

(w/ww) IHI '' vn -. m .. .. _ . 5-»-." a v" . _ 0,5 - «-e -m -1- -« -» -- -0, 0 ; 2 i 2 1 i 1 1 1 ' ' 1 1 I ' ' 87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -08 -09 -09 -06 -11 -10 -10 -09 -09 -26 21 27 01 12 15 05 22 25 M ät d a t um I I I I I I I I | I I 1 I I I 1 I I I I I I I | I I I I I | I I I | I I 1 I I | I I I I l I 'I O LO N öugodapexs 84 -84 -87 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -04 -10 -05 -10 -11 -10 -08 -10 -11 -10 -10 -11 -18 17 26 21 24 25 07 08 05 27 24 08 M ät d a t um T-RV68 Li nd es be rg Bi la ga + T -R V6 8 -1 :0 1 "1 38 "- T-RV 68-1 :0 2 T-RV 68 -1 :0 3 -têr ên-T-RV 68 -1 :0 4 *6 %* -T -R V6 8-1: 05 -O -- T-RV 68-1 :0 6 -- +- T-RV 68 -1:0 7 ---T -R V6 8-1 :0 8 --'= "> -" T-RV 68 -1 :0 9 '-T-RV 68 -1 :1 0 -iii? "T -R V6 8-1 :1 1 +T -RV6 8-12 01 -ø-»T -R V6 8-1 :0 2 - T-RV 68 -1 20 3 -3 :-:: -- T-RV 68-1 :0 4 T -R V 6 8 -1 :0 5 -9 -T -R V6 8-12 06 -- +- T-RV 68 -1:0 7 -- T-RV 68 -1 :0 8 T-RV 68 -1 :0 9 u-:s z-nT -R V6 8-1z1 0 -H rE IE WT -R V6 8-1Z 11 19 87-0 7-01 : Y1 12 -1 6 (mm) dnlplçds (UI/um) 'utgrlaa 0, 0 1 84 -0 4-18 19 86 -0 7-01: Hyve lJ .A G+ 80 AG16 88 -09 - ₂₁ 90 -91 -06 -11 -01 12 M ät d a t um 10 -10 -85 -1 1-12 M ät d a t um ü 87 -1 0-07 -- 6- T-RV68 -1 20 1 .. .mm T-RV68 -1 20 2 T-RV 68 -1 :03 --i :-: ;.. -T -H V6 8 -1 §0 4 _ål -T-RV 68 -1 C0 5 + T-RV 68-1 :0 6 -+ - T-RV 68 -1 :0 7 _ -T -R V6 8 -1 :0 8 ...1 .. .. T_RV68 -1 :09 T-RV68 -111 0 A -iziz- T-HV68 -1 :1 1 + T -R V 6 8 -1:0 1 »w-T-RV 68 -1 :0 2 ..4. .: .. .. T-RV 68 -1 :03 .. .3 :.;; .-'T-R V6 8-1:04 + T -R V 68 -1 :0 5 -0- T-RV 68 -1:0 6 WP T-RV 68 -1 :07 ---T -RV6 8-1 :0 8 T-RV 68-1 :0 9 T-RV 68-1 :10 .45 ;vT -R V6 8-1: 11 11

Bi la ga 1 I I I | I | I I 1 | I I I I 1 | I | I I I I 1 I 0 1 '07 1-1 lä I I | | I I 1 1 i 1 1 | | I i i | .I 0. (Y) . _v.,uuiü- .... . -O - U-25 2-1: 01 "G å" -U -2 52 -1 :02 U-25 2-11 03 ***"5 43-" -'U -2 52 -1 :0 4 -l é- U-25 2-1: 05 + U-25 2-1:06 "mi r-" -U -2 52 -1 :0 7 -* - U-25 2-1: 08 "M W U-25 2-1: 09 + U-25 2-1:01 ... sam u-25 2-1: 02 u-25 2-1:03 .V, u-25 2-1:04 _3 1: _U-2 52 -1 :0 5 + u-25 2-1:06 u-25 2-1: 07 _ - U-25 2-1: 08 U-25 2-1:0 9 (w/ww) IHI (ww) dnlpzeds 90 -91 -92 -09 -11 -03 -10 -09 -09 -09 -09 -1 1-03 -10 -09 -09 -09 -28 12 16 13 30 22 27 28 12 16 13 30 22 27 M ät d a t um M ät d a t um +U -2 52 -1 zo1 *n u-25 24 :0 2 U-25 2-12 03 -s'. =- U-25 2-1: 04 -Iz -ä -- -ma rc -0 25 24 20 5 '= +U -2 52 -1 :0 6 "h u-25 24 :0 7 3 ;-': 1. _ ' -U -2 5 2 -1 1 0 8 " -7;* '3; -u -- -* - U-25 2-1: 09 + u-25 2-1 :01 --as s--U -2 52-1 :0 2 u-25 2-1: 03 ---- u-25 2-1: 04 + u-25 2-1:05 -0 - U-25 2-1: 06 0-25 2-1: 07 - U-25 2-1: 08 U-25 2-1: 09 I I I I I I I I 1 I I I I I I I I I I I I I 1 I I | I I ,,. .-13 (Lu/er) 'ulgnaa Bugodapexs

90 -90 -91 -92 -92 -93 -94 -95 -08 -08 -10 -03 -08 -10 -09 -08 -1 00 I' 1 i 1 1 -1 1 1 07 28 07 30 10 28 07 22 90 -0 8-29 90 -1 0-01 91 -0 5-16 91 -0 9-28 92 -0 5-10 92 -0 9-30 93 -0 5-1 1 93 -0 8-1 1 M ät d a t um M ät d a t um U-25 2 Ha ll st ah am ma r St r 1-3 19 90 -0 9-01 : 8 0 M A B T 1 6 Str 4-9 19 92 -0 7-01 : M a J uM A B T 1 2

(In/mm) lul Buçodapexs 90 -91 -92 -93 -94 -06 -11 -10 -10 -05 -14 13 18 01 04 Mät da tu m 94 -95 -09 -09 -22 2 Bi la ga + U-RV 67 -1 :0 1 U-RV67 -1 :0 2 "': 351 :' U-RV 67 -1 :0 3 U-RV 67 -1 :0 4 -B K- U-RV 67 -1 :0 5 -O -- U-RV 67 -1:0 6 mi n--U -H V6 7-1 :0 7 -- U-RV 67 -1 :0 8 "W " U-RV 67 -1 :0 9 U-RV 67 -1 :1 0 + U-RV 67 -1 :0 1 U-RV 67 -1 :0 2 -*-U -R V6 7-1 :0 3 > U-RV 67 -1 :0 4 -3 95 -U -RV6 7-1 :0 5 + U-RV 67 -1 :0 6 -+ - U-HV 67 -1 :0 7 - U-RV 67 -1 :08 U-RV 67 -1 :0 9 U-HV 67 -1 :1 0

(ww) dnlruçds (uu/md) 'ulm'laa

91 -11 - _{13 M}ätd a t um 05 - ₀₄ Str6 -1 0 2 0 0 _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . , _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ . _ _ _ _ -+ U-RV 67-1 IO 1 U-RV 67 -1 :02 U-HV 67 -1 :0 3 U-RV 67 -1 :0 4 -äs - U-RV 67-1 :0 5 -- 0- U-RV 67 -1 :0 6 "0 1-"U-R V6 7-1I O7 - U-RV 67 -1:0 8 U_ Rv$ 7. 1; 09 -- ::=--«U -R V6 7-1:1 0 + U-RV 67 -1 so 1 U-RV 67 -1 :0 2 v-;: z: ;wU -R V6 7-1: 03 U -R V6 7-1 :0 4 -äe -U-RV 67 -1 :0 5 4 - U-RV 67 -1 :06 »+ - U-RV 67 -1 :0 7 _ - U-RV 67 -1 :0 8 U-RV 67 -1 :0 9 AU -R V6 7-1 :1 0 0 " f 7 I I 12 1 I 9 88 -90 -91 -10 -1 0-10 -06 02 07 Mät d a t um 50 1 5 1 1 : 1 1 1 1 1 f 2 i 1 87 -88 -88 -89 -94 -94 -95 -95 -10 -05 -10 -04 -05 -09 -05 -08 -09 04 08 24 18 22 30 14 M ät d a t um U-RV 67 Sa la St r 1-5 St r 6-10 19 94 -0 5-25 : 9 0 H AB 3 1 6 19 94-0 5-17 : J3 5H AB T1 6+9O HA BS 16