V
i står inför flera utmaningar. Demografin, urbaniseringen och våra naturresurser är några av dem. Vi lever över våra tillgångar, vem ska betala för det? Hur ska vi klara av det när 40-talisterna blir äldre, säger Anna Ingmanson, biträdande sektionschef avdel-ningen för vård och omsorg, SKL, när hon inleder sin spaning av en socialtjänst i förändring.Hon hänvisar till boken The
abundant community av John
McKnight och Peter Block, som menar att vi lever under våra tillgångar. Men om vi ska klara av välfärdens utmaningar på sikt så behöver vi ett annat samspel, däri ligger den outnyttjade resursen.
Spaningen går över till den statliga styrningen av socialtjänsten. Vad triggar detaljstyrning-en?
– Lika värderas högre än lokalt självstyre. Det är viktigare för befolkningen att det är lika än att lokalsamhället får göra prioriteringar vad resurserna ska användas till. Olika betyder orätt-vist för många, men bra vård och omsorg kan uppnås på olika sätt, säger Anna.
Hon menar att vi har gått över till ett ängsligt samhälle där man är väldigt rädd för att göra fel och få kritik. Då blir det mycket kontroll, mätningar, dokumentation, uppföljning och till-syn.
– Jag tror bara vi har sett början på det. Vi är inne i en fas av recentralisering, den statliga styrningen av socialtjänsten ökar, säger Anna.
– Med tanke på den specialisering som krävs kommer det bli väldigt svårt för små kommu-ner framöver, vi kommer behöva samarbete mer, fortsätter hon.
Vad är det som möjliggör denna utveckling då?
– Det har blivit en förändring av samhällskontraktet. Olikheter är inte okej ur nationell syn-vinkel. Då står skärpt lagstiftning och förstatligande till buds, säger Anna.
Hon går igenom karaktären på den ökade styrningen. Det är fler och fler detaljerade juridiskt bindande dokument, en framväxande kunskapsstyrning med fler riktlinjer till exempel,
för-Sociala styrgruppens
lunch till lunch internat
vårteminen 2012
Socialtjänst i stark förändring – SKL:s omvärldsanalys
31 maj–1 juni
ändring av tillsyn och kontroll med ökade dokumentationskrav bland annat och förändringar av statsbidragen.
Anna ifrågasätter vad det är vi mäter i öppna jämförelser bland annat. Mäter vi rätt saker? – Jag skulle välja förskola till min son och gick in i öppna jämförelser och kollade, som den SKL:are man är! Där kunde jag läsa om personaltäthet, antal högskoleutbildade pedagoger med mera. Men är de bra på att leka med barn och trösta? Vad är det egentligen vi mäter, und-rar hon.
Allt detta innebär mer styrning av HUR och fokus på resultat – men vad är ett resultat? – Om problemet förr var att några inte höll måttet, vi hade styrning som angav ramar och mål, så har vi nu ett problem med att det är för stora skillnader, och en detaljstyrning som försöker harmonisera och säkerställa kontroll, säger Anna.
– Vi ska såklart ha kontroll men hur mycket tilltro sätter vi till att det är kontrollen som ska göra vår verksamhet bättre, undrar hon.
Anna går igenom vad som är aktuellt på den nationella arenan inom ett par områden. Äldre
Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med de-menssjukdom och bemanningen i särskilda boenden. Bakgrunden är Pennlövutredningen från 2006, regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom. Föreskrifter och allmänna råd upphörde 15 juni 2010. Nytt förslag nu är att göra hemtjänstbeslut på alla vårdta-gare.
– Det kommer kosta mycket pengar. Hur ska vi hitta personal som ska jobba med 40-talis-terna? Nu har vi ett demografiskt andrum innan den stora 40-talistgenerationen kommer. Är detta då rätt prioritering? Socialstyrelsen går utanför sitt mandat i detta och SKL avslår, säger Anna.
Psykiatriområdet
Psykiatrilagsutredningen har gått ut på remiss. SKL:s handlingsplan för hur de ser på psykia-trins utveckling och vad som behövs göras visar att vi behöver prioritera barn och unga mellan 0-25 och de allra svårast sjuka. Det har blivit en ny överenskommelse med staten som gäller till och med 31 december 2014. Bärande principer i den är bland annat att det kommer bli en prestationsbaserad modell och att det ska bli en nationell samordnarfunktion.
SKL:s förändrade roll
18 överenskommelser inom vård och omsorg, lika i fördelning avseende vilken part som tagit initiativ, avsteg från strävan mot generella statsbidrag. Regeringens motiv för att ha den här typen av arbetssätt är bland annat att stimulansmedel har ingen eller mycket liten effekt och att SKL:s ställning utgör en effektivare part än myndigheter. SKL:s motiv är bland annat att kom-muner och landsting måste påvisa en positiv förflyttning, annars blir det hot om mer lagstift-ning, och att man kan påverka vad och hur stimulansmedel används.
Risker med det nya arbetssättet är att SKL bli en del av statens styrning. Det blir en förändrad position i intressebevakningen, man kritiserar de man samarbetar med.
Vinster med det nya arbetssättet är att man får medel för att hjälpa medlemmar till reell ut-veckling, det stärker SKL:s kunskapsbas och röst och man påverkar stimulansmedlens använd-ning, så att de används på bästa sätt.
B
akgrunden till satsningen evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är SoU-utredningen med samma namn från 2008. Målet var en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, det vill säga en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. SKL tog utredningen på orden och började sluta överenskommelser mellan regeringen och SKL. Det är både regionalt och riktat mot kommuner i form av prestationsbaserade bidrag bland annat. Målet är att bru-karen ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap.–En av de stora överenskom-melser som framkommit är program för god äldreomsorg, med de olika delarna program för god äldreomsorg, bättre liv för sjuka äldre och sam-manhållen vård och omsorg. I det så ingår arbetet med att ta fram regionala strukturer för kunskapsutveckling i äldre-omsorgen och kvalitetsregister bland annat, berättar Sara Nordenhielm, plattformsledare för evidensbaserad praktik på FoU i Väst/GR.
– Det man kan se på äldreområdet är att det har blivit mer hälso- och sjukvårdsfokuserat, vilket är en utmaning för GR:s del som inte har det i sitt uppdrag, fortsätter Sara.
– Ett annat problem är att SKL vänder sig till länen som part, vilket blir svårt för Västra Gö-taland där det finns fyra kommunalförbund, som har lite olika uppdrag.
Förhållningssättet från GR har varit att inte bygga några nya stödstrukturer utan att bygga vidare på det som fungerar av samverkan och utvecklingsinsatser. Det ska bli verkstad och inte byråkrati.
Det största satsningen ligger på äldreområdet.
–Barn och unga får inte en så stor summa pengar och det ska gå till utvecklingsledare, men det har inte vi velat för då försvinner kunskapen när den personen slutar. Vi har velat lägga det på aktiviteter istället, men den statliga satsningen säger en utvecklingsledare så nu blir det så, säger Sara.
Läs mer på www.grkom.se/evidensbaseradpraktik.
Hur arbetar GR med SKL:s satsning på evidensbaserad praktik i socialtjänsten?
D
et var egentligen Roland Kadefors, Göteborgs universitet, Institutionen för arbetsveten-skap, som satte rubriken Att jobba till 75, säger Gustav Höjer, GR.Arbetsförmedlingen redovisar varje månad hur arbetslösheten ser ut i Västra Götaland. Enligt dem ligger ungdomsarbetslösheten nationellt på 16 procent och i Västra Götaland strax under. Kungälv ligger lägst i Göteborgsregionen på 6 procent. Göteborg, Lilla Edet och Härry-da ligger på 13 procent.
– Vad kan kommunerna som arbetsgivare göra för att minska arbetslösheten? Vi har en åld-rande befolkning och samtidigt ett välfärdsuppdrag som vi ska klara av med minskat skatteun-derlag, säger Gustav.
– Kadefors hävdar att om man skulle öka rätten att arbeta till 69 så kommer behovet av arbetskraft i förhållande till befolkningen bli mer i balans. Även om alla arbetslösa ungdomar och alla som kommer hit från andra länder skulle få jobb så skulle det ändå vara ett underskott på arbetskraft. Det som verkligen påverkar är om de som jobbar, jobbar längre, fortsätter han.
– Problemet är att alla inte kan eller orkar det och vi har ett studiestödssystem som inte stöd-jer vidareutbildning.
– Och vad säger att man skulle välja kommunen som arbetsplats om det blir konkurrens om arbetskraften, frågar Gustav.
D
et finns 15 certifierade vård- och omsorgscollege-regioner i Sverige och drygt 50 certifierade lokala vård- och omsorgscollege.– Det började inom teknikområdet, se-dan följde vård- och omsorg efter. Vi måste få till ett gott samarbete mellan arbetsliv och utbildning, säger Margaretha Allen, projektledare GR.
En stor utmaning i Göteborgsregionen är att två tredjedelar av personalen inom kommunal vård- och omsorg och sjukhus-vård ska bytas ut/ersättas innan 2020. Det
handlar om en personalstyrka på 52 000 personer, och vi har minskande ungdomskullar. – Många efterfrågar arbetsplatsförlagt lärande och det är inte alltid kvalitetssäkrat. Så får det inte vara, lärandet måste vara kvalitativt och vi måste säkerställa kvaliteten genom ett samar-bete mellan utbildning och arbetsliv, säger Margaretha.
– Vård- och omsorgscollege är ingen skola, det är en satsning kvalitativt och kvantitativt på ungdoms- och vuxenutbildning i samverkan med arbetslivet. Den kvalitet i utbildningen som VO-college garanterar innebär att den studerande får en efterfrågad utbildning med möjlighet till olika karriärvägar, berättar hon.
Vad har det blivit för resultat hittills, på två och ett halvt år?
– Vi har bland annat fått en väl fungerande regional arena, nivån för handledarutbildning för kommunal vård- och omsorg har fastställts och vi har en ökad samverkan med universitet och
Kompetens- och personalförsörjning – en utmaning för kommunerna? Att jobba till 75
Kommungemensamma initiativ på området, Vård- och Omsorgscollege
högskola, säger Margaretha.
Det är knappt ett år kvar av certifieringen, men de hoppas på att få fortsätta.
– Det finns ingen väg tillbaka, vi måste samarbeta mellan utbildning och arbetsliv, menar Margaretha.
Läs mer på www.grkom.se/voc.
V
i kommer att vara i en konkurrenssituation om unga människor framöver och då är det nödvändigt med ett samarbete med universitetet, säger Lars-Göran Jansson, GR. Ett samarbete är påbörjat med Sahlgrenska Akademin och de som har ett avtal om verksam-hetsförlagd utbildning/praktik är Ale, Göteborg, Härryda, Lilla Edet, Mölndal, Partille och Tjörn.– Det bygger på tre steg. Inför varje termin talar SA om hur många studenter de behöver få ut i kommunerna, kommunerna talar om hur många de kan ta emot och sedan sätter vi det i knät på praktikplatsen.se så att det blir en bra struktur på det, berättar Lars-Göran.
Detta har pågått ett år och hittills är det en riktig success story. Det har även blivit en platt-form för att diskutera innehållet i utbildningen.
– Vi har stämt av med cheferna i nätverken och de är intresserade av att gå in i samma system när det gäller socionom-studenterna. Det är inte i hamn än men det diskuteras, säger Lars-Göran.
I
ett samarbete med SKL har FoU i Väst/GR åtagit sig att handleda kommuner i den IT-baserade me-toden UIV – uppföljning av insat-ser för vuxna. Metoden bygger på brukarnas egna skattningar av de insatser de fått, och erfarenheterna samlas i en nationell databas till stöd för en mer kunskapsbaserad praktik.Vad finns det för drivkrafter för uppföljning av insatser?
– Vården kostar 157 mkr, boenden kostar 411 mkr. Vilken nytta gör det
för klienterna? En annan drivkraft är att utveckla metoder för uppföljning. Öppna jämförelser och Socialstyrelsens tillsyn visar bland annat brister i samverkan inom sjukvården, problem med dokumentation och uppföljning och brister i delaktighet och brukarmedverkan, säger Marco Fredin, FoU i Väst/GR.
Syftet med UIV är att i dialog med den enskilde ta reda på dennes uppfattning om insatsen bidrar till bättre förutsättningar att hantera missbruket och andra livsområden där det finns förändringsbehov, samt hur insatsen utförts. Det visar även hur handläggarnas uppfattning om vården är och vilka förändringsbehov som finns.
UIV innebär 41 frågor som besvaras i dialog med klienten, om det varit ett biståndsbeslut och om insatsen varat mer är sju dagar. Frågorna är uppdelade i fyra områden: bakgrundsin-formation/insatser, skattning av nyttan med insatsen, frågor om tjänstekvalitet och handläg-garens skattning.
GR:s samarbete med Sahlgrenska Akademien och Göteborgs universitet
Än så länge är det Mölndal, Partille, Härryda plus tio stadsdelar i Göteborg som är med från Göteborgsregionen.
– Resultaten som kommer upp ska ligga till grund för att diskutera om vi gör rätt saker på våra socialkontor genom att jämföra över tid och med andra verksamheter som gör samma saker, säger Marco.
I verktygets analysdel kan man få ut en stor mängd statistik och sortera på olika indikatorer för att undersöka valda områden närmare och få en tydligare bild av verksamhetens insatser och brukarnas uppfattningar.
Hur jobbar man med implementering och spridning av detta?
– Informationen finns, och diskussioner hålls i nätverken. Det är ett verktyg som skulle vara till stor nytta för politiker för utvärdering över tid, och för verksamheter för att få en tydlig bild av hur insatserna ser ut, säger Marco.
P
ia Widegren, utvecklingsledare bildningsför-valtningen och socialförbildningsför-valtningen Motala kommun, och Karolina Markström, socialsekre-terare och fältare Motala kommun, har skrivit boken Nätvandra! En instruktion till samtal medunga online, tillsammans med Fryshusets
Nät-vandrare.
– Internet är en plats där vi som arbetar med unga kan möta dem och syftet med boken är att underlätta för fler vuxna att göra något positivt där, säger Pia.
Boken tar upp vad unga gör på nätet, hur man kan använda nätvandring som metod och vissa juridiska aspekter.
– Jag kan inte svara på vad som händer på nätet nu, det ändras så fort, men jag kan svara på vad som hände nyss. Det gäller att hålla sig uppdaterad och finnas på samma arenor som ungdomarna, säger Pia.
Hon berättar om det förändrade datorlandskapet. Det går inte att ge datorförbud genom att stänga av datorn som vissa tror. Tillgång till internet finns överallt.
– De är de vuxna som behöver mest utbildning, de unga har redan koll, säger hon.
Pia började ha kontakt med sina elever på nätet för många år sedan. Hon märkte att de tysta och blyga tog för sig på ett annat sätt där. Det var lättare att diskutera. Hon började berätta för sina kollegor vad som hände på nätet, och det spred sig.
Karolina och de andra fältsekreterarna hade en bra chef som inte såg några motsättningar mellan att finnas på nätet och SoL. De började dela ut msn-adresser till ungdomar där det fanns möjlighet att prata med fältarna. Sedan kom kommunen i kontakt med Fryshuset, som startade sin nätvandring 2007.
– Vi måste vara där de unga är om vi vill ha en kommunikation med dem. Ofta målas inter-net upp som det laglösa landet, och diskussioner leder fram till samma slutsats – det måste fin-nas fler vuxna på nätet. Problemet handlar egentligen inte om bristen på vuxna på nätet, utan att väldigt få av dessa vuxna är där i syfte att stötta ungdomar, säger Pia.
Nu håller de på med ett stort projekt i Motala, Motala online. Uppdraget är att se till att Mot-tala socialtjänst finns online och att få motMot-tala.se att hänga med och passa ihop med det.
Det ändrade kommunikationslandskapet – myndighetsutövning via callcenter för unga?!
Pia Widegren och Karolina Markström, Motala kommun.
– Den, liksom många andra kommunsidor, är inte bra som den är nu. De är inte gjorda för medborgarna, det är för mycket byråkratispråk, säger Karolina.
– En viktig faktor i detta arbete är att ha med IT-enheten på tåget, då kan man undvika många onödiga problem, avslutar hon.
Pia och Karolinas tips på bra sidor på nätet: www.tjejzonen.se www.1177.se/vastragotaland www.bris.se www.rb.se www.elevhalsan.se www.tjejjouren.se www.killfragor.se www.umo.se www.familjeliv.se www.markaryd.se/socplanket www.malmo.se/soctanter www.omvard.se
