• No results found

RESULTATMANIPULERAR KVINNOR MINDRE? En kvantitativ studie på VD:n och revisorn i svenska privata aktiebolag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "RESULTATMANIPULERAR KVINNOR MINDRE? En kvantitativ studie på VD:n och revisorn i svenska privata aktiebolag"

Copied!
93
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RESULTATMANIPULERAR

KVINNOR MINDRE?

En kvantitativ studie på VD:n och

revisorn i svenska privata aktiebolag

Daniel Berglin, Sofia Sandberg

Enheten för företagsekonomi Civilekonomprogrammet

Examensarbete i företagsekonomi, 30 hp, VT 2020 Handledare: Peter Edlund Frii

(2)
(3)

Förord

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Peter Edlund Frii som har gett ovärderlig vägledning under arbetets gång. Vi vill även rikta ett tack till våra nära och kära som har varit ett stöd under denna termin.

Umeå 2020-05-15

(4)
(5)

Sammanfattning

Resultatmanipulering är ett ämne inom redovisning som innebär att redovisningen inte återspeglar företagets ekonomiska verklighet och därmed inte följer regelverket, vilket kan skapa problem. Forskning visar att det förekommer mer indikationer på resultatmanipulering året innan bolagsskatten sänks för att minimera skatteinbetalningen. Revisorn ska kontrollera att företagets årsredovisning är i enlighet med regelverken. År 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige, vilket exempelvis har lett till ökade formaliafel i årsredovisningarna.

Ett annat ämne som diskuteras i samhället är jämställdheten mellan män och kvinnor. I Sverige har en majoritet av de privata företagen en manlig VD och eftersom bland annat social role theory poängterar att de finns olika könsroller kan könet på företagets VD få betydelse för bolagen. Detta examensarbete kommer att kombinera dessa två problem och undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. För att besvara syftet utgår examensarbetet från privata aktiebolag i Malmö, Helsingborg och Lund med en nettoomsättning mellan 500 000 kronor och 10 miljoner kronor. Vidare har årsredovisningar samlats in för åren 2010-2014. För att mäta indikationen på resultatmanipulering används diskretionära periodiseringar beräknade utifrån den modifierade Jones-modellen.

Insamlad data visar att majoriteten av företagen har en manlig VD eller manlig revisor samt att majoriteten av företagen har revision. Vidare genomförs två regressioner för att kunna undersöka både reviderade och icke reviderade företag. Bland de reviderade företagen visar resultatet ett statistiskt säkerställt samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Även ett statistiskt säkerställt samband visas mellan könet på företagets revisor och indikationen på resultatmanipulering samt mellan interaktionsvariabeln bestående av könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Mer specifikt visar resultatet indikationer på att en kvinnlig VD resultatmanipulerar mindre och detsamma gäller företag med en kvinnlig revisor. Detta skulle kunna indikera på att kvinnor är mindre riskbenägna samt mer konservativa. Däremot om företaget både har en kvinnlig VD och revisor förekommer indikationer på mer resultatmanipulering, vilket skulle kunna indikera på att två kvinnor får stöd av varandra för att fatta beslut.

Regressionen för de icke reviderade företagen visar däremot inte något signifikant samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Detta skulle kunna bero på att det finns mindre kunskap inom redovisning i dessa företag eller att skillnaden i riskbenägenhet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer är liten. Nyckelord: resultatmanipulering, diskretionära periodiseringar, modifierade Jones-modellen, revisor, VD, könsskillnader och skattesänkning.

(6)
(7)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Problembakgrund ... 1 1.2 Problemformulering ... 4 1.3 Syfte ... 4 1.4 Avgränsningar ... 4

1.5 Överblick över examensarbetet ... 5

2. Teoretisk referensram ... 7

2.1 Aktiebolag ... 7

2.1.1 Verkställande direktör och styrelsen i aktiebolag... 7

2.1.2 Revisionsplikten ... 7

2.1.3 Svenska bolagsskattesänkningar ... 8

2.2 Resultatmanipulation ... 9

2.2.1 Agentteorin och informationsasymmetri ... 11

2.2.2 Intressentmodellen ... 13

2.3 Skillnader mellan män och kvinnor i företag ... 14

2.3.1 Social role theory ... 14

2.3.2 Könet på företagets VD ... 14

2.3.3 Styrelsens könssammansättning och teorin critical mass ... 15

2.3.4 Könet på redovisningskonsulter och revisorer ... 16

2.4 Revisionens betydelse... 16

2.4.1 Revisionsbyråns påverkan på revisionskvaliteten ... 16

2.4.2 Revisorns påverkan på revisionskvalitéten ... 17

2.4.3 Väsentliga felaktigheter och revisionsrisk ... 19

2.5 Sammanfattning av den teoretiska referensramen ... 19

3. Modellgenomgång ... 21 3.1 Periodiseringar ... 21 3.1.1 Jones-modellen ... 21 3.1.2 Modifierade Jones-modellen ... 22 3.2 Val av modell ... 23 4. Teoretisk metod ... 24 4.1 Ontologi ... 24 4.2 Epistemologi ... 24 4.3 Forskningsansats ... 25 4.4 Forskningsstrategi ... 25

(8)

4.5 Sammanfattning av forskningsprocessen ... 26 4.6 Perspektiv ... 26 4.7 Litteratursökning ... 27 4.8 Källkritik ... 27 5. Praktisk metod ... 29 5.1 Forskningsdesign ... 29

5.2 Urval och datainsamling ... 29

5.3 VD ... 31

5.4 Malmö, Lund och Helsingborg ... 32

5.5 Analysmetodik ... 32

5.5.1 Kritisk granskning av vald metod ... 34

6. Resultat ... 36

6.1 Beskrivande statistik ... 36

6.2 Regressionsdiagnostik ... 40

6.3 Resultatmanipulering ... 43

6.3.1 Resultatmanipulering i reviderade företag ... 43

6.3.2 Resultatmanipulering i icke reviderade företag ... 46

7. Analys ... 47

7.1 Inledande analys ... 47

7.2 Resultatmanipulation i reviderade företag ... 49

7.3 Resultatmanipulation i icke reviderade företag ... 51

8. Examensarbetets slutsats ... 52

8.1 Slutsats ... 52

8.2 Kritisk granskning av arbetet ... 53

8.3 Kunskapsbidrag ... 54

8.4 Etiska och samhälleliga principer ... 55

8.5 Förslag till fortsatt forskning ... 56

9. Sanningskriterier ... 58

9.1 Reliabilitet och Validitet ... 58

9.2 Generaliserbarhet ... 59 10. Referenslista ... 61 11. Appendix ... 68 11.1 Beskrivande statistik ... 68 11.2 Korrelationsmatris ... 76 11.3 VIF-test ... 79

(9)

11.4 White test för heteroskedasticitet ... 79

11.5 Regressionsanalys ... 80

Figurförteckning

Figur 1. Sammanfattning av examensarbetets upplägg. ... 5

Figur 2. Agentproblem och informationsasymmetri. ... 12

Figur 3. Intressentmodellen. ... 13

Figur 4. Jonesmodellen i undersökningsperioden. ... 22

Figur 5. Den modifierade Jones-modellen i undersökningsperioden. ... 22

Figur 6. Den deduktiva processen. ... 25

Figur 7. Forskningsprocessen. ... 26

Figur 8. Definition av totala periodiseringar utifrån balansräkningen. ... 32

Figur 9. Den Modifierade Jones-modellen inklusive avkastning på totalt kapital ... 33

Figur 10. Diskretionära periodiseringar... 33

Figur 11. Regressionsmodell. ... 34

Tabellförteckning

Tabell 1. Skillnader i nyckeltal mellan privata aktiebolag med en manlig respektive kvinnlig VD år 2012. ... 36

Tabell 2. Enbart nyckeltal för privata aktiebolag med en kvinnlig VD med fokus på skillnader mellan könet på revisorn år 2012. ... 37

Tabell 3. Enbart nyckeltal för privata aktiebolag med en manlig VD med fokus på skillnader mellan könet på revisorn år 2012. ... 38

Tabell 4. Enbart nyckeltal för privata aktiebolag med en kvinnlig VD med fokus på skillnader mellan reviderade och icke reviderade företag. ... 39

Tabell 5. Enbart nyckeltal för privata aktiebolag med en manlig VD med fokus på skillnader mellan reviderade och icke reviderade företag. ... 39

Tabell 6. Förklaring av förkortningarna på variablerna. ... 40

Tabell 7. Korrelationsmatris med signifikansnivån 0,1. ... 41

Tabell 8. VIF-test. ... 42

Tabell 9. Regressionsanalys av reviderade företag, inkluderat robusthet. ... 44

Tabell 10. Företag med en kvinnlig VD och revisor med fokus på vilken bransch företaget finns inom. ... 45

(10)

Begreppslista

Resultatmanipulation: Uppstår då företagens redovisning avviker från det normala med syftet att vilseleda intressenter eller för att påverka ett kontrakt med en extern part där redovisningen har en viktig roll för avtalets villkor.

Reviderade bolag: Bolag som har blivit granskade av en auktoriserad revisor.

Icke reviderade bolag: Bolag som inte har blivit granskade av en auktoriserad revisor. Revisor: För att vara revisor ska personen antingen vara auktoriserad eller godkänd revisor enligt 12 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551).

Totala periodiseringar: Ett företag använder sig av periodiseringar för att intäkter och kostnader ska redovisas i rätt period. Totala periodiseringar består av summan av icke diskretionära periodiseringar och diskretionära periodiseringar.

Icke diskretionära periodiseringar: Utgörs av tillåtna periodiseringar som uppstår under den aktuella perioden och är att anse som normala för verksamheten.

Diskretionära periodiseringar: Denna typ av periodiseringar indikerar på att företaget ägnar sig åt resultatmanipulation.

Kostnadsasymmetri: Inträffar då kostnaderna ökar mer i samband med att volymen ökar jämfört med vad kostnaderna minskar i samband med att volymen minskar.

Publika bolag: Denna typ av aktiebolag kan sälja sina aktier på den öppna aktiemarknaden. Aktiekapitalet ska uppgå till minst 500 000 kronor.

Privata bolag: Ett privat aktiebolag får inte sälja sina aktier på aktiemarknaden, dessa bolag får sälja sina aktier till högst 200 personer. Aktiekapitalet måste uppgå till minst 25 000 kronor. De har inget krav på revisor så länge gränsvärdena för revisionsplikt inte överskrids.

Gränsvärdena för revisionsplikt: Enligt 1 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) är det inget krav på att privata aktiebolag har en revisor så länge företaget inte överskrider mer än ett av de följande gränsvärdena; 3 anställda i medeltal, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning, under två år i följd.

Skattesänkningen: Den skattesänkning som detta arbete fokuserar på är år 2013 eftersom forskning visar att det förekommer indikationer på resultatmanipulering i samband med denna, vilket indikerar på att skattesänkningen kan ses som ett incitament till att manipulera resultatet.

Kön: Utifrån personens namn kommer en bedömning ske om det biologiskt är en man eller kvinna som är VD och revisor i företaget.

(11)

1

1. Inledning

Detta examensarbete inleds med en problembakgrund av valt ämnesområde, vilket leder fram till studiens forskningsfråga och syfte. Sedan följer en beskrivning av de avgränsningar som förekommer. Avslutningsvis ges en översikt av upplägget på examensarbetet.

1.1 Problembakgrund

Resultatmanipulering är ett begrepp som kan skapa problem för företag. Definitionen av begreppet kommer att ske utifrån det engelska begreppet earnings management där resultatmanipulering är en del av begreppet. Earnings management innebär att företag utgår från olika redovisningsmetoder för att justera resultatet, detta kan både ske inom ramarna för regelverket men också utanför regelverkets ramar (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Ronen och Yaari (2008, s. 25) poängterar att earnings management kan ses utifrån tre olika synvinklar. Den första synvinkeln fokuserar på att det ska vara möjligt att återspegla alla transaktioner i bokföringen samt att det verkliga resultatet presenteras (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Från denna synvinkel förekommer det alltså inget olagligt. Även den andra synvinkeln är rättsligt tillåten då den tar fokus på en ändring av resultatet som följer inom lagens gränser (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Den sista synvinkeln däremot är den som är illegal eftersom den innebär att redovisningen inte representerar den ekonomiska verkligheten, det vill säga att redovisningen inte ger en rättvisande bild av företaget (Ronen & Yaari, 2008 s. 25). Det är denna synvinkel som kan skapa problem för företaget och dess intressenter. Företag kan med andra ord hantera sitt resultat på olika sätt. Det är den sista synvinkeln som bäst kan kopplas till det svenska begreppet resultatmanipulering och som kommer vara fokus i denna studie eftersom den kan skapa problem för företagen. Företag kan vilja tänja på regelverkets gränser och vara i en gråzon för att exempelvis minimera skatteinbetalningen.

I Sverige har resultatmanipulering fått stora konsekvenser för exempelvis företagen Eniro och Prosolvia (Petersson, 2014; Söderlind, 2013). I Eniros fall uppdagades fel i bokföringen då bland annat intäkterna blivit bokförda i fel period, detta ledde sedermera till att Eniros aktie föll kraftigt på börsen (Petersson, 2014). När det gäller IT-företaget Prosolvia började det uppdagas i media att företaget hade gjort ett icke korrekt bokslut genom höja koncernens resultat med 105 miljoner kronor, vilket ledde till att Prosolvia dömdes i Hovrätten för att redovisningen inte var i linje med god redovisningssed (Söderlind, 2013). Även Prosolvias aktie störtdök på börsen till följd av denna resultatmanipulering (Söderlind, 2013). Senare gick företaget i konkurs (Söderlind, 2013). Detta ledde också till att deras revisionsbyrå Öhrlings PwC fick böta 890 miljoner kronor i skadestånd och betala 120 miljoner kronor i rättegångskostnader plus ränta (Söderlind, 2013). Av hovrätten blev de dömda för att revisionen av förvaltningen och redovisningen var utförd på ett vårdslöst sätt (Söderlind, 2013). Detta visar alltså på att ett felaktigt resultat kan leda till att företaget går i konkurs eller får ödesdigra konsekvenser för aktiekursen.

Enligt 3 §, 2 kap. i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) ska balansräkning, resultaträkning samt noter ge en rättvisande bild av företaget och enligt 2 §, 4 kap. i Bokföringslagen (SFS 1999:1078) ska företag följa god redovisningssed. Om ett företag ägnar sig åt resultatmanipulation som inte är i enlighet med regelverket så bryter de mot

(12)

2 dessa regler. Resultatmanipulation kan därmed vara ett brott och enligt 5 §, 11 kap. i Brottsbalken (SFS 1962:700) kan grova överträdelser av Bokföringslagen i värsta fall leda till fängelse i två år.

Revisorn har en viktig uppgift i att försöka förhindra att det förekommer resultatmanipulering som inte följer regelverken. Revisorer har enligt 42-44 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) en skyldighet att rapportera om de misstänker att det förekommer ekonomisk brottslighet i företaget. Denna brottslighet har ökat sedan revisionsplikten togs bort år 2010 för privata företag som inte uppfyller gränsvärdena (Riksrevisionen, 2017, s. 5, 7). Höglund & Sundvik (2019, s. 266) poängterar att revision ökar kvaliteten på ett företags årsredovisning och skapar ett värde för Skattemyndigheten.

Vidare kan företag försöka minska skatten som ska betalas till staten och detta kan göras genom att manipulera resultatet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det bättre att redovisa ett lägre resultat året innan en skattesänkning och ett högre resultat kommande år eftersom skattesatsen då är lägre. Sundvik (2016, s. 282) kom fram till att en skattesänkning kan fungera som incitament för privata företag att manipulera resultatet, med andra ord sänka sitt resultat året innan skattesänkningen för att minska skatteinbetalningen. Genom att mäta diskretionära periodiseringar visar resultatet indikationer på resultatmanipulering i svenska privata företag året innan skattesänkningen år 2013 (Sundvik, 2016, s. 266, 282). År 2013 sänktes skatten från 26,3 % till 22 % (Björn Lundén, 2019). Detta examensarbete kommer ta nästa steg i undersökningen och utgå från denna indikation på resultatmanipulering och lägga till ytterligare intressanta variabler som fokuserar på könsroller i ett företag. En diskussion kring detta och vilka problem som kan finnas kommer presenteras mer ingående nedan.

Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett ämne som diskuteras mycket i dagens samhälle, både i relation till företags utformning och i privata sammanhang. Almi (2020, s. 17) genomför sedan år 2013 en kartläggning av styrelser i företag. Undersökningen visar, bland annat, att Sveriges rikssnitt för andelen kvinnor i styrelser som är ledamöter år 2020 endast är 19 %, vilket motsvarar en ökning med två procentenheter sedan år 2013 (Almi, 2020, s. 7). Vidare visar undersökningen att Sveriges rikssnitt för andelen företag med en kvinnlig verkställande direktör (fortsättningsvis VD) endast ligger på 13 % för år 2020, motsvarande siffra år 2013 låg på 10 % (Almi, 2020, s. 10). Undersökningen visar alltså tydligt på att andelen kvinnor som är styrelseledamöter eller VD är låg men har ökat den senaste tiden. Resultatet av undersökningen har även uppmärksammats i nyheter. Exempelvis har Brändström (2020) publicerat en artikel på SVT om att kvinnliga ledamöter i företag i Västerbotten ligger under rikssnittet. Undersökningen från Almi (2020) visar alltså på att kvinnor är kraftigt underrepresenterade som VD och därför är det intressant att undersöka om detta kan ha någon betydelse för svenska privata företag när det kommer till indikationen på resultatmanipulering.

Belot och Serve (2018, s. 355) genomförde en studie på franska privata företag och kom fram till att det i företag med en kvinnlig VD förekommer en lägre indikation på resultatmanipulering. Deras studie använde sig av periodiseringar för att mäta indikationen på resultatmanipulering och oberoende av vilken modell, däribland den modifierade Jones-modellen, som användes blev resultatet samma (Belot & Serve, 2018, s. 327, 355). Detta arbete kommer också utgå från periodiseringar och mer specifikt den modifierade Jones-modellen. Även Na och Hong (2019, s. 306) kom fram till att det inte

(13)

3 är lika troligt att det i företag med en kvinnlig VD förekommer indikationer på aggressiv resultatmanipulering. Forskning visar också att det finns skillnader i beteenden mellan könen vilket skulle kunna tyda på skillnader i indikationen på resultatmanipulering. Exempelvis kan kvinnor vara mindre riskbenägna samt att de inte föredrar konkurrenssituationer och förhandlingssituationer i lika stor utsträckning som män (Croson & Gneezy, 2009, s. 454, 467-468). En annan skillnad är att män värdesätter högre inkomst, ledarskap och utmaningar i större utsträckning medan kvinnor prioriterar att hjälpa andra samt bra relationer (Konrad et al., 2000, s. 616). Viktigt att poängtera är att det har blivit allt viktigare för kvinnor med ansvar och ledarskap (Konrad et al., 2000, s. 617).

Denna studie kommer fokusera på VD:ns kön eftersom VD:n har en viktig roll i företag. Deras huvuduppgift är ansvaret för den löpande förvaltningen i företag (Bolagsverket, 2018). I alla aktiebolag ska det finnas en styrelse men i privata aktiebolag är det inget krav på att det ska finnas en VD (Bolagsverket, 2018). Finns en VD i det privata aktiebolaget är den ofta också en styrelseledamot (Bolagsverket, 2018). Detta skapar ett nära samarbete mellan VD och styrelse, vilken kan skapa problem när det kommer till att avgöra vilken person som är ansvarig för en handling. Fler personer än bara VD:n kan därmed påverka förekomsten av indikationer på resultatmanipulering.

Ett annat problem som kan uppstå i privata företag är att det inte finns tillräckligt med kunskap kring hur redovisningen ska genomföras och hur årsredovisningen ska upprättas. En indikation på detta är att formaliafelen i årsredovisningarna har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten (Riksrevisionen, 2017, s. 34). Även den ekonomiska brottsligheten och skatteundandragandet ökat sedan revisionsplikten avskaffades (Riksrevisionen, 2017, s. 7). Detta är något som en extern revisor ska försöka motverka och de har en skyldighet att anmäla misstanke om brott enligt 42-44 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Revisorns arbetsuppgifter framgår av 3 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) och utgörs bland annat av att granska årsredovisningar, bokföring samt förvaltning. En årsredovisning som granskats av en revisor kan exempelvis leda till en ökad möjlighet att få krediter (Allee & Yohn, 2009, s. 24). En annan fördel med att anlita en revisor är att kostnaden för skulderna sänks (Minnis, 2011, s. 497). Revisorns kunskap värdesätts alltså hos externa intressenter. Det är dock viktigt att revisorn är oberoende för att granskningen ska öka värdet hos intressenterna (Eilifsen et al., 2013, s. 636). Revisorn har alltså en viktig roll i företag och inom detta område finns det forskning som visar på skillnader mellan en manlig och en kvinnlig revisor. Exempelvis fann Niskanen et al. (2011 s. 789) att en kvinnlig revisor är mer noggrann i granskningen av inkomster, vilket kan indikera på att kvinnor är mer konservativa. Eftersom revisorn ofta har mer kunskap inom redovisning jämfört med företagets VD torde även dessa kunna påverka indikationen på resultatmanipulering och därför kommer även könet på företagets revisor undersökas bland de företag som har en revisor. Samarbetet mellan revisor och VD är också något som kommer undersökas genom en interaktionsvariabel. Då alla privata aktiebolag inte har en revisor blir det naturligt att göra en uppdelning mellan reviderade och icke reviderade företag.

Könet på företagets VD och könet på en eventuell revisor är något som kan påverka indikationen på resultatmanipulering i ett företag. Examensarbetet kommer utgå från det resultat som Sundvik (2016) kom fram till, det vill säga att det förekommer indikationer resultatmanipulering året innan skattesänkningen år 2013, och fokusera på om könet på företagets VD och/eller könet på deras externa revisor har betydelse för indikationen på

(14)

4 resultatmanipulering. Detta examensarbete kommer alltså undersöka dessa två problemområden som kan finnas i ett företag och för att göra detta kommer fokus vara på diskretionära periodiseringar som mäter indikationen på resultatmanipulering, vilket också Sundvik (2016) fokuserade på.

1.2 Problemformulering

Företagets VD och en eventuell revisor har, som tidigare nämnts, viktiga roller i ett bolag eftersom de båda har ett ansvar för redovisningen och en möjlighet att påverka den. De har därmed också en möjlighet att manipulera företagets resultat. I privata företag kan företagets VD också vara en styrelseledamot och de får viktig redovisningsinformation från revisorn. Det finns därmed en nära relation mellan dessa tre parter. I och med att revisorn torde vara den person som har mest kunskap inom redovisningsområdet kommer en uppdelning att ske mellan de företag som har en extern revisor och de företag som har valt bort en revisor.

En redovisning som inte stämmer överens med den ekonomiska verkligheten kan påverka olika intressenters beslut. Skatteverket och långivare är två exempel på intressenter som vill att redovisningen ska ge den “sanna” bilden av företaget. Som beskrivits tidigare finns det skillnader mellan män och kvinnor när det bland annat kommer till riskbenägenhet. Detta är något som skulle kunna spegla av sig i ett företags redovisning och därmed också påverka indikationen på resultatmanipuleringen samt skapa problem i företaget. Utifrån detta är det intressant att koppla ihop könet på företagets VD och en eventuell revisor med indikationen på resultatmanipulering för att besvara följande forskningsfråga: Finns det ett samband mellan könet på företagets VD och/eller externa revisor samt indikationen på resultatmanipulering i svenska privata aktiebolag?

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller könet på företagets externa revisor samt indikationen på resultatmanipulering i svenska privata aktiebolag. Dessa aktiebolag kommer delas upp i två grupper beroende på om de har en revisor eller inte.

1.4 Avgränsningar

De årtal som kommer vara i fokus är framförallt åren 2011-2014 eftersom bolagsskatten sänktes år 2013 och därmed inkluderas både år före och efter skattesänkningen. Skattesänkningen ses i detta arbete som ett incitament till resultatmanipulering. Data har även samlats in för år 2010 för att kunna göra vissa beräkningar för år 2011. Forskning visar att det förekom indikationer på resultatmanipulering i samband med skattesänkningen år 2013 i Sverige, vilket skapar en möjlighet att fokusera på skillnader mellan könet på företagets VD och/eller revisor. I och med att revisionsplikten avskaffades år 2010 kan även en uppdelning ske mellan reviderade och icke reviderade företag. Denna uppdelning kommer utföras eftersom forskning visar på att det kan förekomma skillnader i indikationen på resultatmanipulering beroende på om företaget har en revisor eller inte. Företagen får vidare inte överskrida gränsvärdena som finns för revisionsplikt. Uppfylls mer än ett av dessa gränsvärden för två år i följd är kravet att företaget har en revisor, gränsvärdena är följande:

o 3 anställda i medeltal,

(15)

5 o 3 miljoner kronor i nettoomsättning, enligt 1 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS

2005:551).

I och med att fokus kommer vara på företag som inte uppfyller gränsvärdena har de en valmöjlighet när det kommer till revision. Vidare har de privata företagens nettoomsättning begränsats till mellan 500 000 kronor och 10 miljoner kronor. Slutligen kommer examensarbetet endast fokusera på svenska privata aktiebolag, således kommer endast årsredovisningar som tillhör svenska privata aktiebolag granskas och analyseras. Företagen finns i Skåne, närmare bestämt kommunerna Malmö, Lund och Helsingborg. Dessa tre kommuner är de största kommunerna till antalet invånare enligt Region Skåne (2019). I städer med många invånare ökar möjligheten att det finns fler företag att undersöka. En mer ingående diskussion kring val av kommuner återfinns i avsnittet ”Malmö, Lund och Helsingborg”.

1.5 Överblick över examensarbetet

Figur 1 ger en överblick över examensarbetet. Skattesänkningen kan ses som ett incitament till att ett bolag skulle vilja ägna sig åt resultatmanipulering. Examensarbetet kommer fokusera på om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering i privata aktiebolag. Företagen kommer delas upp i reviderade och icke reviderade bolag för att mäta indikationen på resultatmanipulering, vilket kommer mätas med hjälp av diskretionära periodiseringar.

Figur 1. Sammanfattning av examensarbetets upplägg.

Resultatmanipulering

Diskretionära periodiseringar Kön

Skattesänkningen

VD Oreviderade företag Reviderade företag

Diskretionära periodiseringar Revisor

(16)
(17)

7

2. Teoretisk referensram

Den teoretiska referensramen diskuterar tidigare forskning och teorier inom det valda området för att skapa en förståelse av ämnet som sedan mynnar ut i de hypoteser som ska testas i examensarbetet. Avsnittet diskuterar de fyra huvudämnena; aktiebolag, resultatmanipulering, skillnader mellan män och kvinnor på olika positioner i företag och revisionens betydelse i företag.

2.1 Aktiebolag

Enligt 3 §, 1 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) är huvudregeln för aktiebolag att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för förpliktelser i bolaget. Aktiebolagen är juridiska personer och kan därmed ingå avtal, anställa personal samt äga tillgångar (Bolagsverket, 2020). Ett aktiebolag kan antingen vara publikt eller privat och mellan dessa två typer finns det vissa skillnader, exempelvis är aktiekapitalet 25 000 kronor i privata bolag till skillnad från 500 000 kronor i publika bolag (Bolagsverket, 2020). Publika aktiebolag kan också sälja sina aktier på öppna marknaden, vilket inte privata aktiebolag kan göra (Bolagsverket, 2020). Varje år ska bolagen lämna in en årsredovisning till Bolagsverket (Bolagsverket 2020). Vidare behöver inte privata aktiebolag som inte uppfyller gränsvärdena för revisionsplikt anlita en revisor som granskar årsredovisningen (Bolagsverket, 2020). Enligt 12 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) är en person revisor om hen är auktoriserad eller godkänd revisor.

2.1.1 Verkställande direktör och styrelsen i aktiebolag

I publika aktiebolag ska det finnas en VD men i privata aktiebolag är detta inget krav (Bolagsverket, 2019). Företagets VD ansvarar för den löpande förvaltningen i verksamheten (Bolagsverket, 2018). Årsredovisningen ska också skrivas under av företagets VD enligt 7 §, 2 kap. i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Alla aktiebolag ska däremot ha en styrelse som bland annat ansvarar för att leda verksamheten (Bolagsverket, 2018). I privata aktiebolag ska styrelsen bestå av minst en ledamot och om styrelsen består av en eller två ledamöter måste styrelsen även bestå av minst en styrelsesuppleant (Bolagsverket, 2019). Detta skiljer sig från publika aktiebolag som ska ha en styrelse bestående av minst tre styrelseledamöter (Bolagsverket, 2019). I Privata aktiebolag är det ofta styrelsen som bestämmer om de ska ha en VD och i sådana fall vem som ska vara VD (Bolagsverket, 2018). Valet faller ofta på en styrelseledamot (Bolagsverket, 2018). Fokus kommer därför bli på företagets VD då de både ansvarar för den löpande förvaltningen samt att de har ytterligare ansvarsområden i och med att de oftast sitter med i styrelsen. VD:n har med andra ord en stor möjlighet att påverka företaget och dess redovisning.

2.1.2 Revisionsplikten

Sveriges medlemskap i EU innebär att landet måste följa de direktiv som kommer därifrån, däribland direktiven gällande redovisning och revision. Enligt Rådets Fjärde direktiv (78/660/EEG, s. 31) är huvudregeln att en granskning av årsredovisningen måste ske, men så länge ett företag inte överskrider mer än ett av de tre gränsvärdena under två år i följd krävs ingen granskning av årsbokslutet. De gränsvärden som framgår av EU:s direktiv är taket för när en granskning måste ske av ett årsbokslut (Höglund & Sundvik, 2019, s. 247). Länder som exempelvis Nederländerna och Tyskland har satt sina gränsvärden nära detta tak till skillnad från Sverige, Finland och Malta som antagit lägre

(18)

8 gränsvärden (Höglund & Sundvik, 2019, s. 247). Som tidigare nämnts i “Avgränsningar” framgår de svenska gränsvärdena av 1 §, 9 kap. i Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) och är 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning samt medelantal 3 anställda i bolaget.

I april år 2010 trädde en ny lagändring gällande aktiekapitalet i privata aktiebolag i kraft, en sänkning från 100 000 kronor till 50 000 kronor (idag är gränsen 25 000 kronor) (prop. 2009/10:61, s. 1, 23, 39). I november samma år avskaffades också revisionsplikten för små privata aktiebolag i Sverige (prop. 2009/10:204, s. 1, 109, 237). Dessa lagändringar underlättar företagsklimatet för privatpersoner som vill starta och driva privata aktiebolag. I samband med att revisionsplikten avskaffades i Sverige var det cirka 70 % av alla aktiebolag som omfattades av lagändringen, vilket motsvarade drygt 250 000 aktiebolag (Riksrevisionen, 2017, s. 11). Efter avskaffandet har antalet nystartade aktiebolag ökat, år 2010 startades knappt 35 000 aktiebolag och motsvarande siffra år 2016 var 50 000 aktiebolag (Riksrevisionen, 2017, s. 24). Av de aktiebolag som var registrerade före avskaffandet hade drygt 50 % av aktiebolagen ingen revisor år 2015 och 70 % av de nyligen registrerade företagen hade valt bort revisor samma år (Riksrevisionen, 2017, s. 26).

Avskaffandet av revisionsplikten har både fört med sig fördelar och nackdelar. En fördel är den kostnadsbesparing som företagen gör i och med att de inte har några direkta kostnader i form av revisionsarvode samt inga indirekta kostnader i form av tidsåtgång och övriga kostnader (Riksrevisionen, 2017, s. 29). Riksrevisionen (2017, s. 30) kom fram till att företag som väljer bort revisorer i genomsnitt sparar 10 000 kronor på att inte behöva betala något revisionsarvode och denna kostnad motsvarar knappt 1 % av nettoomsättningen för det genomsnittliga bolaget. Revisionsarvodets påverkan på företagets lönsamhet anses därför vara liten (Riksrevisionen, 2017, s. 30). En nackdel med avskaffandet är att formaliafelen ökat i årsredovisningarna (Riksrevisionen, 2017, s. 34). Riksrevisionen (2017, s. 5, 7) kom också fram till att den ekonomiska brottsligheten ökat samt att skatteundandragandet ökat.

Svanström (2008, s. 262) kom i sin doktorsavhandling fram till att ⅔ av företagen kommer fortsätta använda sig av revision efter avskaffandet och en lika stor andel har revision för att få rådgivning. Svanström (2008, s. 262) poängterar därmed att många företag efter avskaffandet kommer använda revision i rådgivningssyfte. Revisionspliktens avskaffande kommer slå hårdast mot de mindre revisionsbyråerna då deras klienter i större utsträckning kommer välja bort revision jämfört med de fyra största revisionsbyråerna (fortsättningsvis “Big Four”), det vill säga byråerna PwC, Deloitte, EY och KPMG (Svanström, 2008, s. 267). En jämförande studie mellan Danmark och Storbritannien visar att faktorer såsom storlek, ledning och agentproblem har betydelse vid valet att fortsätta använda sig av en revisor eller inte (Collis, 2010, s. 226). I detta examensarbete kommer fokus vara på privata aktiebolag som inte överskrider gränsvärdena för revisionsplikt eftersom företagen själva kan välja om de vill anlita en revisor.

2.1.3 Svenska bolagsskattesänkningar

Innan den stora skattereformen kom i början på 90-talet var bolagsskatten i Sverige 52 % men efter reformen har bolagsskatten stegvist sänkts (Björn Lundén, 2019). År 2013 skedde en skattesänkning, från 26,4 % till 22 % (Björn Lundén, 2019). Sverige befinner

(19)

9 sig just nu i en stegvis skattesänkning, år 2019 sänktes den till 21,4 % och år 2021 kommer bolagsskatten vara 20,6 % (Björn Lundén, 2019).

Det finns forskning som visar att indikationer på resultatmanipulering förekommer i samband med skattesänkningen år 2013, exempelvis har Sundvik (2016) undersökt detta ämne. Detta är något som kommer presenteras mer ingående i nästa avsnitt. Fokus kommer därför vara på att undersöka indikationen på resultatmanipulering i samband med denna skattesänkning. Privata aktiebolag var de som påverkades mest av skattesänkningen, vilket också gör det relevant att fokusera på denna typ av företag. 2.2 Resultatmanipulation

Enligt Ronen och Yaari (2008, s. 25) finns det tre olika definitioner på earnings management eller med andra ord tre olika synvinklar på earnings management. Earnings management ur ett fördelaktigt perspektiv fokuserar på att det verkliga resultatet i bokföringen ska kunna återspeglas, det ska alltså gå att följa alla transaktioner och deras bakgrund för att kontrollera huruvida siffrorna som står i årsrapporten stämmer överens med verkligheten (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Earnings management kan också ses som manipulation av resultatet inom gränserna för vad som är tillåtet enligt regelverket (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Ett sista sätt att se på earnings management är ur ett negativt synsätt, det innebär att redovisningen ändras så det inte går att följa transaktionerna (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Därmed försämras redovisningens transparens och i värsta fall leder det till åtal gällande bedrägeri (Ronen & Yaari, 2008, s. 25). Ett företag kan alltså hantera sitt resultat på olika sätt, vilket kan vara både positivt och negativt för företaget och dess intressenter. Den sista synvinkeln passar bäst ihop med det svenska begreppet resultatmanipulering och det som detta arbete fokuserar på. Resultatmanipulering kan till exempel utnyttjas av bolag för att försöka minimera skatteinbetalningen. Det sista beskrivna synsättet är det som revisorn har i uppgift att begränsa. Den resultatmanipulation som är korrekt enligt regelverken är inte något som revisorn anmärker på.

I en sammanfattande studie av Walker (2013, s. 457) beskrivs tre huvudsakliga incitament till varför företag resultatmanipulerar. Det första incitamentet är att företaget vill uppnå ett mål eller ett villkor som finns i verksamheten (Walker, 2013, s. 457). Detta skulle exempelvis kunna handla om att resultatmanipulera i syfte att uppnå kraven för att få en bonus. Det andra incitamentet till att bolaget vill ägna sig åt resultatmanipulation är för att locka externa intressenter, exempelvis locka investerare att köpa aktier i bolaget, och därmed skapa förväntningar om framtida avkastning (Walker, 2013, s. 457). Slutligen kan ett incitament till resultatmanipulering vara att påverka den information som är tillgänglig för en tredje part såsom exempelvis anställda, kunder, leverantörer och staten (Walker, 2013, s. 457). Barac et al. (2017, s. 803) belyser att Skattemyndigheten, leverantörer och kreditgivare kan bli “offer” för att företag resultatmanipulerar.

Det är många studier som har utgått från skattesänkningen som incitament till resultatmanipulering (Guenther, 1994; Höglund & Sundvik, 2019; Sundvik, 2016; Sundvik, 2017). Lin et al. (2012, s. 38) genomförde en studie på kinesiska publika företag i samband med skattesänkningen år 2008. Genom att mäta diskretionära periodiseringar fann de indikationer på resultatmanipulering året innan skattesänkningen, det vill säga år 2007 (Lin et al., 2012, s. 38). De menar att detta är bevis på att företag vill flytta delar av den taxerbara inkomsten från en period med högre skatt till en period med lägre skatt (Lin et al., 2012, s. 38). En undersökning genomförd i USA i samband med deras

(20)

10 skattesänkning år 1986 visar att året innan skattesänkningen redovisade publika företag negativa löpande periodiseringar, det vill säga kundfordringar och leverantörsskulder (Guenther, 1994, s. 242-243). Det förekommer alltså indikationer på resultatmanipulering i publika företag i samband en skattesänkning.

Tidigare forskning visar också indikationer på att resultatmanipulering förekommer i privata företag i samband med en skattesänkning (Höglund & Sundvik, 2019; Sundvik, 2016; Sundvik, 2017). Burgstahler et al. (2006, s. 1013) fann, bland annat, att earnings management är mer förekommande i privata företag jämfört med i publika företag. En studie genomförd på privata företag runt om i Europa, däribland Sverige, undersökte indikationen på resultatmanipulering i samband med att landet genomförde en skattesänkning (Sundvik, 2017, s. 32, 36). Resultatet i undersökningen visar att det i länder där den bokförda inkomsten i hög grad stämmer överens med den taxerbara inkomsten förekommer mer indikationer på resultatmanipulering i form av att de minskar resultatet (Sundvik, 2017, s. 40). Sundvik (2016, s. 262) har även undersökt svenska privata företag i samband med skattesänkningarna åren 2009 och 2013. Studien kom fram till att företagen vill sänka sitt resultat innan en skattesänkning för att komma undan en del av skatten, med andra ord förekommer indikationer på inkomstminskande resultatmanipulering året innan en skattesänkning (Sundvik, 2016, s. 282). Studien fick också ett signifikant resultat året efter skattesänkningarna (Sundvik, 2016, s. 275). Utifrån denna studie kan alltså slutsatsen dras att det förekommer indikationer på resultatmanipulering bland svenska privata företag i samband med skattesänkningen år 2013. Detta möjliggör för denna studie att fokusera på om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulation, vilket inte har varit fokus i tidigare forskning genomförd på svenska privata företag.

Finska privata företag har analyserats i samband med skattesänkningen i Finland år 2014 (Höglund & Sundvik, 2019, s. 248, 250). Hypoteserna fokuserar på om det förekommer mindre inkomstminskande periodiseringar och mindre kostnadsasymmetri i företag som granskats av en revisor jämfört med företag som valt bort revisorn (Höglund & Sundvik, 2019, s. 249-250). Studien fann inget signifikant resultat mellan reviderade och icke reviderade bolag när hela urvalet analyserades utifrån periodiseringar (Höglund & Sundvik, 2019, s. 266). Däremot om urvalet istället begränsas till de företag som kan förutse nyttan med skattesänkningen förekommer det mindre indikationer på resultatmanipulering i form av periodiseringar bland de reviderade företagen (Höglund & Sundvik, 2019, s. 266). Studien visar också att det förekommer mindre kostnadsasymmetri i reviderade företag jämfört med icke reviderade företag (Höglund & Sundvik, 2019, s. 266). Vidare kan nämnas att kvaliteten på årsredovisningar därmed är högre i reviderade företag, vilket leder till att revisorer skapar ett värde för Skattemyndigheten (Höglund & Sundvik, 2019, s. 266). Sandberg och Sjöström (2019) har i deras examensarbete genomfört en liknande studie på svenska privata företag i samband med skattesänkningen år 2013. Resultatet blev inte signifikant när det kom till periodiseringar (Sandberg & Sjöström, 2019, s. 40). Däremot fick studien ett signifikant resultat när det avser kostnadsasymmetri, vilket indikerar på att det förekommer mer resultatmanipulation i icke reviderade bolag jämfört med reviderade bolag (Sandberg & Sjöström, 2019, s. 41). Eftersom denna forskning visar att indikationen på resultatmanipulering skiljer sig mellan reviderade företag och icke reviderade företag kommer denna studie skilja på dessa typer av företag.

(21)

11 Tidigare forskning visar alltså på att det i samband med en skattesänkning förekommer olika typer av ändringar i redovisningen för att på så sätt undvika att betala delar av skatten. Vissa studier fokuserar på diskretionära periodiseringar medan andra undersökningar fokuserar på exempelvis kostnadsasymmetri. Detta indikerar alltså på att resultatmanipulation är ett komplext ämne. I denna studie är fokus på diskretionära periodiseringar för att mäta indikationen på resultatmanipulering. En mer ingående presentation av den modell som detta examensarbete kommer utgå ifrån finns i avsnittet “Modellgenomgång”.

Det finns mer forskning genomförd på publika aktiebolag jämfört med privata aktiebolag när det kommer till indikationen på resultatmanipulering (Belot & Serve, 2018, s. 324). Agentproblem förekommer både i privata och publika aktiebolag men är ofta vanligare i publika aktiebolag (Coppens & Peek, 2005, s. 3). Detta examensarbete fokuserar på privata aktiebolag och i nästa avsnitt kommer agentteorin beskrivas för att förklara vilka problem som kan uppstå mellan olika intressenter och företaget. Dessa problem kan i sin tur påverka indikationen på resultatmanipulering i företag.

2.2.1 Agentteorin och informationsasymmetri

Tidigare forskning som fokuserar på indikationen på resultatmanipulering nämner ofta agentteorin i studierna (Beatty & Harris, 1999; Höglund & Sundvik, 2019; Lin et al., 2012, Niemi et al., 2012). Agentteorin förklarar förhållandet mellan agenten och principalen, där agenten är anställd av principalen (Eilifsen et al., 2013, s. 5). Agenten utgörs ofta av en chef i företaget medan principalen äger företaget (Jensen & Meckling, 1976, s. 309). Agenten och principalen har ett kontrakt där agenten utför arbete åt principalen, vilket skapar ett arbetsförhållande mellan parterna (Jensen & Meckling, 1976, s. 308). Teorin bygger på att båda parterna utgår från sina egna intressen som de vill maximera, vilket kan ske på bekostnad av den andra partens intresse (Eilifsen et al., 2013, s. 6). Detta leder till att det kan uppstå agentproblem mellan agenten och principalen. Detta problem skulle till exempel kunna vara en intressekonflikt där agenten har fokus på att uppnå ett visst resultat för att få sin bonus och därmed inte tar hänsyn till aktieägarnas intresse (Eilifsen et al., 2013, s. 6). Agentproblem leder ofta till att agenten har tillgång till mer information om företaget jämfört med principalen, vilket i sin tur skapar informationsasymmetri (Eilifsen et al., 2013, s. 5). Informationsasymmetri innebär ofta att agenten har mer information samt den “sanna” informationen om bland annat företagets finansiella och operationella resultat (Eilifsen et al., 2013, s. 6). För att minska problemen kan parterna skapa ett effektivt kontrakt mellan varandra. Exempel på olika kontrakt som kan minimera agentproblemen är att principalen sätter upp budgetrestriktioner, inför ett bonussystem för att öka motivationen eller anlitar en extern revisor som granskar företaget (Jensen & Meckling, 1976, s. 323).

Beatty och Harris (1999, s. 302) menar att om chefer blir en del av ägarkretsen förväntas informationsasymmetrin minska och därmed också företagens agentproblem. I privata företag är ofta ägare och chef samma person, vilket kan tyda på att problemen är mindre i denna typ av företag (Beatty & Harris, 1999, s. 302). Lennox (2005, s. 208) menar istället att det i privata företag förekommer högre grad av informationsasymmetri eftersom de inte måste lämna lika mycket information till allmänheten, vilket beror på att aktierna inte köps och säljs på den öppna marknaden. Det finns alltså delade meningar när det kommer till graden av informationsasymmetri i privata företag. Figur 2 visar hur agentteorin och informationsasymmetri hänger ihop.

(22)

12 Figur 2. Agentproblem och informationsasymmetri.

Källa: Eilifsen et al., Auditing & Assurance Services (2013, s. 7).

De agentproblem som kan uppstå i ett företag har en nära koppling till informationsasymmetri. Moral hazard uppstår när det finns en intressekonflikt mellan parterna där agenten sätter sina egna intressen framför principalens intressen och därmed inte anstränger sig tillräckligt mycket (Eisenhardt, 1989, s. 61). Adverse selection beskriver att agenten medvetet eller omedvetet överskattar sin egen förmåga (Eisenhardt, 1989, s. 61). Agenten framhäver att hen har kunskap som hen faktiskt inte har och detta är något som principalen har svårt att kontrollera (Eisenhardt, 1989, s. 61). Det kan med andra ord uppstå kunskapsluckor mellan agenten och principalen. Eisenhardt (1989, s. 60-61) poängterar också att agenten ofta är mindre riskbenägen eftersom denna persons förmögenhet hänger direkt ihop med bolagets prestation till skillnad från principalen som kan sprida risken genom att investera i olika företag.

Agenten och principalen kan utgöras av olika parter som har en relation till varandra. Som tidigare nämnts är det vanligt att parterna utgörs av chef och ägare (Jensen & Meckling, 1976, s. 309), detta torde vara vanligare i publika aktiebolag där det finns utomstående ägare. Andra relationer kan exempelvis vara mellan anställd och chef, försäkringsgivare och försäkringstagare (Harris & Raviv, 1978, s. 20). Ytterligare några exempel är företagets kontrakt till kreditgivare, kunder och leverantörer (Jensen & Meckling, 1976, s. 308). Vidare visar en studie genomförd på finska små privata företag, bland annat, att relationen mellan chef och en utomstående redovisningskonsult kan ses som en relation mellan principalen och agenten, där det kan uppstå informationsasymmetri (Niemi et al., 2012, s. 189). Studien visar vidare att i länder där skatten till stor del bestäms av de finansiella rapporterna föredrar bolag som behöver hjälp med skatteplaneringen att endast anlita en redovisningskonsult istället för anlita både en redovisningskonsult och en revisor (Niemi et al., 2012, s. 189). Detta eftersom det är mer kostnadseffektivt med bara en redovisningskonsult (Niemi et al., 2012, s. 189). Skatteverket har ett stort intresse av privata företags årsredovisningar samt att Skatteverket utgör en viktig principal som agenterna har en skyldighet till (Höglund & Sundvik, 2019, s. 248). Detta visar alltså att det kan finnas många typer av parter som ingår kontrakt med företaget, vissa mer

Agenten utför arbete åt principalen

Principalen anlitar en agent

Företaget Agentproblem Informationsasymmetri Principalen Agenten Tredje part Egenintresse Egenintresse

(23)

13 förekommande i privata företag än andra. Med andra ord kan agentproblem och informationsasymmetri förekomma mellan företaget och dess olika intressenter.

I och med att individerna vill maximera sin vinst hjälper agentteorin till att förklara de olika incitament till varför indikationer resultatmanipulering förekommer. Att det dessutom ofta förekommer informationsasymmetri i samband med agentrelationer kan leda till att resultatmanipulering sker bakom den ena partens rygg då hen inte har lika mycket information och därmed är det inte lika riskfyllt att manipulera resultatet, vilket i sin tur kan skapa mer incitament till att manipulera resultatet.

2.2.2 Intressentmodellen

Intressentmodellen är viktig i sammanhanget eftersom företagets omgivning har ett intresse i företaget. Modellen bygger på att bolag i allmänhet vill ha en bra relation med sin omgivning, det vill säga de intressenter som finns kring bolaget och som har nytta av bolaget i fråga (Freeman, 2010, s. 25). Intressentmodellen består av ett antal intressenter som finns i bolagets närhet, se figur 3 för en översikt av olika intressenter. Denna studie kommer framförallt att fokusera på två av dessa intressenter och dessa är orangefärgade i figur 3. Skatteverket har intresse i bolaget eftersom de har som uppgift att kontrollera att rätt summa skatt betalas in. Skatteverket har ett intresse i att förstå vilka företag som försöker minimera inbetalningen av skatt (Sundvik, 2016, s. 263). Kreditgivare som består av banker och övriga former av kreditgivare vill kunna lita på att företaget presenterar korrekta siffror, vilket gör att även dessa intressenter är viktiga i detta examensarbete. Skatteverket och kreditgivare är också intressenter som kan ha nytta av att företaget har en revisor (Svanström, 2008, s. 26). Skatteverket är den viktigaste intressenten i denna studie i och med att bolagsskattesänkningen fungerar som ett incitament till resultatmanipulering.

Figur 3. Intressentmodellen.

Källa: Phillips, Stakeholder theory and organizational ethics (2003, s. 126). Modifierad genom att Skatteverket är tillagd.

Företaget Kunder Anställda Media Aktivister Samhället Konkurrenter Miljön Levernatörer Kreditgivare Skatteverket

(24)

14 2.3 Skillnader mellan män och kvinnor i företag

Det finns forskning som inriktar sig på vilka skillnader det finns mellan män och kvinnor i företag samt vilken betydelse detta har för företaget. En del forskning fokuserar på könet på företagets VD eller könet på företagets ekonomichef medan andra studier undersöker styrelsens könssammansättning. Forskning har också studerat könet på redovisningskonsulter eller revisorer. Nedan kommer en mer ingående presentation av denna forskning samt teorin social role theory.

2.3.1 Social role theory

Social role theory poängterar att könsskillnader och likheter i deras beteende reflekterar könsrollernas tro, vilket i sin tur visar att människors uppfattning om de sociala roller som finns bland både män och kvinnor är beroende av den omgivning de lever i (Eagly & Wood, 2012, s. 459). Könsrollerna växer fram genom att individer utför aktiviteter (Eagly & Wood, 2012, s. 467). Exempelvis är ett dominant eller resurskrävande beteende vanligare roller hos män medan kvinnor oftare utgår från roller med ett gemensamt eller underordnat beteende (Eagly & Wood, 2012, s. 467). Den sociala verkligheten förändras vilket gör att könsrollerna också förändras, en viktig förändring som har skett i samhället var när kvinnorna tog steget in i utbildnings- och jobbvärlden (Eagly & Wood, 2012, s. 472). Konrad et al. (2000, s. 617) fann, bland annat, att det för kvinnor har blivit allt viktigare med exempelvis jobbsäkerhet, förmåner och ansvar. Studien fann vidare att det förekommer vissa könsskillnader, exempelvis värdesätter männen högre inkomst, ledarskap och utmaningar medan kvinnorna exempelvis värdesätter att hjälpa andra, relationer och bra arbetstider (Konrad et al., 2000, s. 616).

2.3.2 Könet på företagets VD

Incitamenten till resultatmanipulering skiljer sig åt beroende på om undersökningen sker i privata eller i publika bolag men de ekonomiska karaktärsdragen i relation till kön är liknande (Belot & Serve, 2018, s. 336). Resultatet i en studie genomförd av Na och Hong (2019, s. 306) visar att det i företag med en kvinnlig VD inte förekommer någon indikation på aggressiv resultatmanipulering till skillnad från företag med en manlig VD där stora diskretionära periodiseringar förekommer samt att de vidtar åtgärder för att öka vinsten. Faccio et al. (2016, s. 207) fann att en kvinnlig VD tenderar att ta mindre risker jämfört med en manlig VD när det kommer till finansierings- och investeringsbeslut. Khan och Vieitos (2013, s. 64) studie visar att risken i företag som drivs av en kvinnlig VD är lägre samt att företagens prestation förbättras om verksamheten har en kvinnlig VD.

En studie genomförd på privata franska bolag visar ett signifikant resultat när det kommer till att indikationen på resultatmanipulering är lägre i företag som drivs av en kvinnlig VD jämfört med företag som drivs av en manlig VD (Belot & Serve, 2018, s. 335). Resultatet är detsamma oberoende av vilken modell som väljs för att mäta periodiseringar och bland dessa modeller ingår den modifierade Jones-modellen som fokuserar på diskretionära periodiseringar (Belot & Serve, 2018, s. 327, 335).

En sammanfattande artikel av tidigare forskning fokuserar på könsskillnader i samband med ekonomiska experiment (Croson & Gneezy, 2009, s. 448). Artikeln utgår från de tre preferenserna (det vill säga vad en person föredrar framför något annat) risk, sociala samt konkurrenskraft som alla har en påverkan på ekonomiska beslut (Croson & Gneezy, 2009, s. 467-468). När det kommer till riskbenägenhet kom de fram till att kvinnor är mindre riskbenägen jämfört med män och detta beror, bland annat, på att män är mer självsäkra

(25)

15 samt att kvinnor och män reagerar olika när de befinner sig i en osäker miljö (Croson & Gneezy, 2009, s. 454). Värt att notera är att bland ledargrupper och entreprenör är dessa skillnader mindre (Croson & Gneezy, 2009, s. 454). När det kommer till sociala preferenser fann artikeln indikationer på att män och kvinnor skiljer sig men resultaten från tidigare studier varierade så ingen generell slutsats kunde dras (Croson & Gneezy, 2009, s. 467-468). Avslutningsvis visar artikeln att kvinnors preferenser gällande både rena konkurrenssituationer och förhandlingssituationer är lägre jämfört med män och detta beror på att preferenserna antingen är en del av ett inarbetat beteende eller är inlärda (Croson & Gneezy, 2009, s. 468). Ho et al. (2015 s. 366) fann att en kvinnlig VD redovisar intäkter mer konservativt.

2.3.3 Styrelsens könssammansättning och teorin critical mass

Som tidigare nämnts är det ofta styrelsen som utser en VD i privata företag och ofta blir det just en styrelseledamot (Bolagsverket, 2018). Det är därför också viktigt att inkludera ett avsnitt kring vilken betydelse styrelsens kvot mellan män och kvinnor har.

En studie genomförd på israeliska högteknologiska företag som är noterade i USA fokuserar på hur antingen kvinnliga styrelseledamöter, kvinnliga medlemmar i revisonskommittén, en kvinnlig VD eller en kvinnlig ekonomichef påverkar indikationen på resultatmanipulering (Gavious et al., 2012, s. 5). Resultatet visar att det förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering om det finns kvinnliga styrelseledamöter och detsamma gäller om det finns kvinnliga medlemmar i revisionskommittén (Gavious et al., 2012, s. 24). Vidare visar studien att om VD:n alternativt ekonomichefen är en kvinna leder det också till mindre indikationer på resultatmanipulering (Gavious et al., 2012, s. 24). Saona et al. (2019, s. 635, 640) genomförde en studie på Europeiska företag, däribland svenska företag listade på SE30 Index, för att, bland annat om indikationen på resultatmanipulering minskar när andelen kvinnor ökar i styrelsen. Resultatet visar minskade indikationer på resultatmanipulering om det finns en balans mellan antalet män och kvinnor i styrelsen och sambandet är ännu starkare om landet kräver att kvinnor ska vara en del av styrelsen (Saona et al. 2019, s. 657). Dessa studier poängterar alltså att det förekommer mindre indikationer på resultatmanipulering i företag med kvinnliga styrelseledamöter.

En teori som belyser proportionerna mellan män och kvinnor i en organisation är critical mass och teorin skapar fyra olika gruppkonstellationer (Kanter, 1997a, s. 208). Den första gruppen är “uniform groups” som består av enbart män (Kanter, 1977a, s. 208; Kanter, 1977b, s. 966). “Skewed groups” är grupper bestående av en tydlig majoritet och gruppen kan bestå av upp till 85 % män, “dominants”, och 15 % kvinnor, “tokens” (Kanter, 1977a, s. 208; Kanter, 1977b, s. 966). Tredje kategorin, som går under namnet “tilted groups”, utgörs av en grupp med en mer jämn fördelning som kan bestå av 65 % män och 35 % kvinnor (Kanter, 1977a, s. 209; Kanter, 1977b, s. 966). “Tokens” gruppen blir i denna kategori en “minoritet” och “dominants” blir en “majoritet” (Kanter, 1977a, s. 209; Kanter, 1977b, s. 966). “Balanced groups” är den sista gruppen och som namnet poängterar ska förhållandet i dessa grupper vara balanserat, förhållandet kan variera mellan 60:40 till 50:50 (Kanter, 1977a, s. 209; Kanter, 1977b, s. 966). Minoriteten, det vill säga kvinnorna, börjar få ett inflytande i styrelsen när de utgör mellan 20-40 %, med andra ord när styrelsen befinner sig i kategorin “tilted groups” (Joecks et al., 2013, s. 70). Mer specifikt fann Joecks et al. (2013, s. 70) att gränsen är cirka 30 %.

(26)

16

2.3.4 Könet på redovisningskonsulter och revisorer

En studie genomförd på redovisningskonsulter fann ingen skillnad mellan män och kvinnor när det exempelvis kommer till etiska utvärderingar, moralisk intensitet och moraliska bedömningar (Shawver & Clements, 2015, s. 564). Niskanen et al. (2011, s. 779, 789) genomförde en studie på finska privata företag som visar att kvinnliga revisorer i jämförelse med manliga revisorer är noggrannare i granskningen av inkomster. Vidare fann studien indikationer på att kvinnliga revisorer är mer konservativa när urvalet delades upp i inkomstökning och inkomstminskning av diskretionära periodiseringar (Niskanen et al., 2011, s. 789). I nästa avsnitt kommer en djupare diskussion om revision. 2.4 Revisionens betydelse

Revision är en systematisk process för att säkerställa att den ekonomiska informationen överensstämmer med standarder och detta sker genom att objektivt inhämta och utvärdera ekonomisk information som sedan kommuniceras till intressenter (Eilifsen et al., 2013, s. 12). Detta innebär att en revisor kan öka trovärdigheten på informationen som intressenterna får tillgång till (Eilifsen et al., 2013, s. 6-7). Kausar et al. (2016, s. 161) genomförde en studie i Storbritannien på privata företag som var undantagna från revisionsplikt. Studien visar att företag som frivilligt väljer att granskas av revisorer attraherar fler externa finansiärer genom att öka prestationen, investeringar och skuldsättningsgraden samt att trovärdigare information blir tillgänglig för investerare (Kausar et al., 2016, s. 180).

Årsredovisningar som granskats av en revisor kan också leda till fördelar hos andra externa intressenter. Minnis (2011, s. 458) genomförde en studie på privata företag i USA för att undersöka hur reviderade årsredovisningar påverkar skuldsättningen. Resultatet visar, bland annat, att företag med en årsredovisning som granskats av en revisor har signifikant lägre kostnad för skulderna, vilket visar på att långivare värdesätter att den finansiella informationen granskats av en tredje part (Minnis, 2011, s. 497). I en annan studie visar Blackwell et al. (1998, s. 68) att privata bolag betalar lägre ränta om företaget betalar revisionsarvode. En tredje studie som genomförts på privata företag i USA visar, exempelvis, att företag som blivit reviderade har större möjlighet att få krediter (Allee & Yohn, 2009, s. 5, 24). Det finns alltså tydlig forskning som visar att reviderade privata företag uppfattas som mer trovärdiga av långivare i och med att företagen erbjuds bättre villkor.

Tidigare nämnd forskning visar alltså att revision för med sig många olika fördelar men dessa fördelar måste överstiga nackdelarna med revisionsarvodet för att revisionen ska bringa nytta till företagen. Företagsspecifika karaktärsdrag såsom storlek, komplexitet, ägarstruktur och nivå på skulder har betydelse när förhållandet mellan kostnaden och nyttan av revision diskuteras (Vanstraelen & Schelleman, 2017, s. 578). Inom företag kan exempelvis eliminering av agentproblem, ökad operativ effektivitet samt rådgivning av en utomstående part vara drivkrafter till att bli granskade av en revisor (Vanstraelen & Schelleman, 2017, s. 578). En anledning till att företag väljer bort revision är att revisionsarvodet är större än nyttan med att få bättre kreditbetyg (Lennox & Pittman, 2011, s. 1670-1671).

2.4.1 Revisionsbyråns påverkan på revisionskvaliteten

Det finns forskning som undersökt om revisionskvaliteten är högre i företag som blivit granskade av en byrå som tillhör ”Big Four” jämfört med övriga byråer. Eshleman & Guo (2014, s. 198) undersökte om revisionskvaliteten är högre i “Big Four” jämfört med andra

(27)

17 byråer eftersom större företag ofta väljer revisorer som besitter högre kvalitet. För att mäta revisionskvaliteten användes sannolikheten att klienterna fick kommentaren att de behövde göra en omräkning av redovisningen på grund av att revisorn hittade fel i redovisningen (Eshleman & Guo, 2014, s. 198). De kom fram till att kvaliteten är högre i “Big Four” eftersom sannolikheten är lägre att revisorerna behöver lämna en kommentar om omräkning (Eshleman & Guo, 2014, s. 217). Studien fann även svaga bevis för att detsamma gäller vid en jämförelse mellan “Big Four” och Grant Thornton samt BDO Seidman (Eshleman & Guo, 2014, s. 217). I studien nämns också att det inte bara är bolagen som bestämmer vilken revisor de ska anlita, utan att revisorn i sin tur måste bestämma om de ska acceptera företaget och revisorer föredrar bolag med lägre risk (Eshleman & Guo, 2014, s. 198). Det är också viktigt att ta med sig att stora företag har svårt att bli granskade av små byråer, på grund av de inte har kapaciteten (Eshleman & Guo, 2014, s. 198).

Berglund et al. (2018, s. 19-20) kom fram till att det finns ett positivt samband mellan storleken på revisionsbyrån och sannolikheten att revisorn lämnar en kommentar om fortlevnad, när de finansiella villkoren för kundkretsen är konstant. De fann även ökad sannolikhet att företagen misslyckas om de är någon revisionsbyrå tillhörande “Big Four” som lämnar en kommentar om fortlevnad (Berglund et al., 2018, s. 19-20). I en annan studie kom Francis et al. (1999, s. 31) fram till att det i företag som blivit granskade av “Big Six”, det vill säga “Big Four” samt BDO och Grant Thornton, förekommer mindre diskretionära periodiseringar. Detta leder i sin tur leder till ökad trovärdighet i årsredovisningarna eftersom “Big Six” begränsar användning av potentiellt överoptimistiska och aggressiva redovisningar av periodiseringar (Francis et al., 1999, s. 31-32).

Forskningen visar alltså att kvaliteten på årsredovisningar är högre i “Big Four” jämfört med andra revisionsbyråer. Detta beror, bland annat, på att teknologin för att upptäcka problemområden skiljer sig mellan byråerna (Francis et al., 1999, s. 19). Revisorns incitament att fuska minskar desto fler klienter de har samt att större revisionsbyråer har mer att förlora (DeAngelo, 1981, s. 185, 191). Stora revisionsbyråer har även bättre utbildade revisorer eftersom de har mer resurser att investera i utbildning (Eshleman & Guo, 2014, s. 198). Vid en analys av reviderade bolag är det alltså viktigt att ha med sig i bakhuvudet att det finns skillnader mellan ”Big Four” och andra byråer när det kommer till kvaliteteten på årsredovisningar. När information samlas in om könet på företagets revisor kommer även en kontroll ske om de arbetar för en “Big Four” byrå eller en mindre byrå eftersom forskning visar att detta kan påverka kvaliteten.

2.4.2 Revisorns påverkan på revisionskvalitéten

Att mäta kvaliteten på det arbete som revisorn utför är något som kan vara komplicerat och det finns olika mått för att mäta kvaliteten. DeAngelo (1981, s. 186) definierar revisionskvaliteten som den totala sannolikheten att en revisor upptäcker ett fel eller bedrägeri och sedan rapporterar om detta. Teknologin och arbetsprocessen är avgörande för om revisorn kommer att upptäcka brister och för att sedan rapportera om detta är det viktigt att revisorn är oberoende i relation till klienten (DeAngelo, 1981, s. 186). Francis (2011, s. 127, 134, 136) argumenterar för att revisionskvalitet är ett kontinium, från låg till hög revisionskvalitet, och påverkas av faktorer som exempelvis vilka personer som genomför revisionen samt de tester som genomförs. Revisionskvaliteten kan mätas med hjälp av revisorns uppfattning om fortlevnad eller revisionsmisslyckanden (Francis, 2011, s .127, 129).

(28)

18 En studie genomförd på kinesiska företag visar, exempelvis, att längre erfarenhet bland revisorer leder till ett högre revisionsarvode och mindre diskretionära periodiseringar (Cahan & Sun, 2015, s. 95). Diskretionära periodiseringar är ett sätt att mäta indikationen på resultatmanipulering i företag. Detta innebär att längre erfarenhet bland certifierade revisorer leder till en högre kvalitet på revisionen (Cahan & Sun, 2015, s. 95-96). En annan studie har genomförts för att undersöka hur revisorns arbetsinsats hänger samman med revisorns kunskap (Che et al., 2018, s. 91). Resultatet visar att arbetsinsatsen är högre bland de som har tagit en masterexamen jämfört med en kandidatexamen (Che et al., 2018, s. 111). Detsamma gäller för de som får mer utbildning under arbetslivet, mer utbildning höjer arbetsinsatsen (Che et al., 2018, s. 111). När det kommer till professionell erfarenhet visar studien att revisorer som inte har så mycket erfarenhet anstränger sig minst, de som har måttlig erfarenhet anstränger sig mest och de revisorerna med mest erfarenhet anstränger sig varken mest eller minst, detta resultat är med andra ord icke linjärt (Che et al., 2018, s. 111). Dessa studier visar alltså på att erfarenhet, utbildning och ansträngning påverkar kvaliteten.

En avgörande faktor för att revisorns åsikt i revisionsberättelsen ska tillföra en ökad trovärdighet är att revisorn är oberoende i förhållande till sin klient. Revisorn ska vara professionell, objektiv och använda sig av kritiskt tänkande när beslut tas, detta innebär att revisorn är oberoende i sinnet (Eilifsen et al., 2013, s. 636). Detta är något som inte går att mäta. Det är även viktigt att olika intressenter upplever att revisorn är oberoende, revisorn ska alltså också vara oberoende i sitt framträdande (Eilifsen et al., 2013, s. 636). Det är denna del av oberoende som går att mäta i olika studier. Det framgår även i 20-21a § i Revisorslagen (SFS 2001:883) att en revisor ska vara oberoende och om så inte är fallet ska revisorn avstå från uppdraget. Hot mot revisorns oberoende skulle till exempel kunna bero på familjära relationer eller att revisionsbyrån är beroende av det stora arvodet från klienten (Johnstone et al., 2001, s. 5). Både företaget och revisionsbyråns principer samt regler kan minska hoten mot oberoende (Johnstone et al., 2001, s. 7). En studie genomförd i Indonesien visar att revisorns oberoende påverkas negativt av varaktigheten på relationen mellan revisorn och klienten samt att revisorsrotation har en positiv effekt på revisorns oberoende (Junaidi et al., 2016, s. 32-33).

Revisorns oberoende studerades i norska privata företag (Hope & Langli, 2010, s. 574). Mer specifikt undersöktes hur revisorns objektivitet i revisionsberättelsen påverkades av arvodet (Hope & Langli, 2010, s. 575). Resultatet i studien visar att revisorerna inte vill frångå deras oberoende genom att lämna färre modifierade revisionsberättelser bara för att arvodet är högre (Hope & Langli, 2010, s. 599). Detta visar på att revisorn vill fullfölja sina arbetsuppgifter och att de håller fast vid integritet och professionell etik (Hope & Langli, 2010, s. 599). En revisor som inte är oberoende tillför nästan inget värde i klientens årsredovisning (Johnstone et al., 2001, s. 2).

Revisionskvaliteten påverkas därmed av en rad olika faktorer. I privata företag kan det vara vanligare att revisorn utvecklar en närmare relation till företaget då de exempelvis kan ha kontakt med varandra under många år. I detta examensarbete är det aktuellt med en diskussion kring revisionskvaliteten i samband med jämförelsen av indikationen på resultatmanipulering mellan män och kvinnor i reviderade företag. Är kvaliteten på revisionsarbete låg kan det få stora konsekvenser för bolaget och revisionsbyrån. Ett exempel på detta är Enron skandalen som också fick konsekvenser för deras revisionsbyrå, Arthur Andersen LLP, som tillhörde en av de större byråerna i världen

References

Related documents

Att införa obligatoriska ansvarsförsäkringar för styrelser och verk- ställande direktörer skulle sålunda inte enbart verka motiverande för skade- lidande att även

Paisal [8] also qualitatively compared various techniques for delivering VoIP services in LTE networks including CS Fallback, IMS Telephony with handover to CS domain (SRVCC),

So with the seemingly never-ending pace of rapid technology development, why don’t we just buy military equipment that is reliant on the presently available

Vi anser det emellertid vara av stor betydelse att på liknande sätt observera och ta hänsyn till de mindre företag vars intressentkrets är starkt begränsad eftersom det annars

Vi skall i detta kapitel granska, om det finns någon skillnad mellan elever födda i början respektive slutet av året, vad gäller erhållen stödundervis- ning, typ av

Dessa faktorer ger först och främst en bild av varför dessa företag väljer en frivillig revision, men sedan ger det även en möjlighet att se om dessa faktorer

Av figur 4.17 framgår att majoriteten av våra respondenter anser att granskningen av företagets kunder är mycket värdefull eller värdefull för dem vid kreditbedömning av små

The study was particularly concerned with the usability evaluation of 1177.se portal used by citizens of Sweden in accessing health services... 8 2.1