Årstidsbaserad planering - Planering av offentliga utemiljöer utifrån växlande årstider

Å

rstidsbaserad

P

lanering

Planering av offentliga utemiljöer utifrån växlande årstider

“Varför gå in när det regnar?

Det är ju då leran geggar som bäst”

Illustrerad av Sabrina Kapus (2014)

Ida Joelsson, Kristin Malmcrona Friberg & Tove Nilsson Byggd miljö

Magisternivå 15 hp, VT2015

2

A

bstract

Swedish meteorological conditions generate a changing climate throughout the year, including rather long, cold and dark periods. There is a great potential for Swedish cities to adapt this aspect in urban planning to a wider extent than what is currently being done. By doing so, the cities will become more attractive to their citizens in terms of being able to enjoy active outdoor spaces all year around.

This report aims to give the reader an overall view and understanding of how public outdoor spaces better can be used throughout the year in Malmö to foster and encourage outdoor activity in the city regardless of weather or seasonal conditions. This is to allow citizens to take advantage from the city's full potential and to contribute to a socially sustainable urban development. A clear scope of the study is that there is both a will and an interest by city planners in Malmö to increase the activity and attractiveness of the city all year around. Conclusions to be drawn are that two main approaches can be identified by Malmö's city planners to increase a richer city life all year round. The first approach constitutes by physical and concrete elements, such as events, activities, installations and interconnecting pathways. The second approach is more about changes in attitude and behavior linked to outdoor stay.

The interest and need to fill the knowledge gap that the research report is aiming to do, this theoretical study has resulted in a concrete business proposal, Smart Seasonal Solutions. Smart Seasonal Solutions aims to contribute with knowledge for future urban planning to increase outdoor activity and city life all year around.

K

3

S

ammanfattning

Sveriges meteorologiska förhållanden genererar kalla och mörka perioder under stora delar av året. Utifrån dessa naturliga årstidsväxlingar finns ett behov för svenska städer att i större utsträckning än vad som görs i dagsläget anpassa stadsplaneringen efter samtliga väderförutsättningar som råder. Detta för att skapa aktiva utemiljöer och en levande stad för invånarna att använda och åtnjuta året om.

Studien syftar till att ge läsaren en övergripande bild över hur vistelse i offentliga utemiljöer kan bidra till att främja Malmö som en aktiv och attraktiv stad året om och oberoende av säsong eller väderförhållanden. Ett tydligt resultat från studien visar att det finns både intresse och en önskan hos Malmös stadsplanerare att öka aktiviteten och attraktiviteten i staden året om också under mindre tilltalande väderförhållanden. Den bakomliggande idén som uttryckts är att medborgarna ska kunna ta tillvara på stadens fulla potential oavsett årstid och genom detta bidra till en socialt hållbar stadsutveckling. Två huvudsakliga uppfattningar om åtgärder kan identifieras hos Malmös stadsplanerare och forskare i stadsplanering för att få till ett ökat folkliv i staden året om. Det första är en uppfattning som handlar om fysiska förändringar av utemiljön så som evenemang, arrangemang, aktiviteter, installationer samt

sammanlänkande stråk. Den andra uppfattningen handlar om att ändra invånarnas beteende och attityd kopplat till utomhusvistelse.

Som en följd av det intresse och behov som har identifierats hos studiens informanter vad gäller att öka kunskapen om stadsplanering och ökad utomhusvistelse året om, har studien resulterat i en konkret företagsidé, Smart Seasonal Solutions. Smart Seasonal Solutions syftar till att bidra med kunskap till framtida stadsplanering för att främja och öka utomhusvistelse och ett aktivt stadsliv året runt.

N

4

E

tt stort tack till…

Ett inledande och speciellt tack till Per-Olof Hallin och Mikaela Herbert på Malmö Högskola för uppmuntrande handledning. Det har sannerligen inte alltid varit ett lätt ämne att tampas med, men tack vare tillgänglighet och god kommunikation under hela arbetsprocessen har vi uppsatsförfattare känt ett stort stöd.

Vi vill också rikta ett stort tack till alla informanter som bidragit till

magisteruppsatsens kunskapsunderlag, som ju i mångt och mycket utgör studien. Den nyfikna och tillmötesgående inställning ni har haft har varit en uppmuntran till fortsatt arbete. Tack vare samtalen tillsammans med Er har nya spännande trådar och

områden uppdagats för oss.

Ytterligare ett tack till Jonas Nilsson som har hjälpt oss att designa Smart Seasonal Solutions logotyp.

Slutligen också ett tack till Amanda Joelsson för tips till själva uppsatsidén som kläcktes en råkall men solig vinterdag i Uppsala, provsittandes på uppvärmd utomhusbänk.

Malmö, juni 2015

5

I

nnehåll

Abstract ... 2

Sammanfattning ... 3

Ett stort tack till… ... 4

1. Inledning ... 7

1.1 Bakgrund………..………..………....……7

1.2 Syfte och frågeställning ………...……..………8

1.3 Avgränsningar ... ….8 2. Teori ... 9 2.1 Tidigare forskning ... 9 2.2 Teoretisk ram ... 10 2.2.1 Relationen mellan människan och den fysiska miljön ... 10 2.2.1.1 Vad definierar en offentlig utemiljö? ... 10 2.2.1.2 Aktiviteter i de offentliga utemiljöerna ... 11 2.2.1.3 Miljöpsykologi ... 13 2.2.1.4 Fysiska och beteendemässiga hinder kopplat till utevistelse ... 13 2.2.1.5 Fysiska och beteendemässiga hinder kopplat till årstidsväxlingar ... 14 2.2.2 Planeringsprocessen ... 16 2.2.2.1 Social hållbarhet som riktmärke för stadens utformning ... 16 2.2.2.2 Tvärsektoriell samverkan i planeringsprocessen ... 16 3. Metod ... 18 3.1 Undersökningsfält ... 18 3.2 Avgränsning ... 18 3.3 Förförståelse ... 20 3.4 Metoddiskussion ... 20 3.4.1 Magisteruppsatsens primärdata ... 20 3.4.2 Urval av informanter ... 20 3.4.3 Bortfall ... 21 3.4.4 Ordningsföljd av intervjutillfällen ... 22 3.4.5 Genomförande av samtalsintervjuer ... 24 3.4.6 Bearbetning av empiriskt material ... 25 3.4.7 Transkribering av samtalsintervjuer ... 25 3.4.8 Tillförlitlighet ... 26 3.4.9 Etiska hänsynstaganden ... 27 3.4.10 Magisteruppsatsens sekundärdata ... 28 3.4.11 Källkritik ... 28 4. Resultat ... 30 4.1 Attityder och beteenden kopplat till utomhusvistelse ... 30 4.2 Aktiviteter i offentliga utemiljöer påverkar utomhusvistelsen ... 31 4.3 Hinder och möjligheter i samband med utomhusvistelse ... 34 4.4 Kommersiell potential för ett rikare folkliv i staden året om ... 38 4.5 Årstidsbaserad planering som begrepp för stadsplanering ... 39 4.6 Ansvarsfördelning påverkar prioriteringen av utomhusvistelse ... 39 4.7 Uppfattningar avseende användningen av offentliga utemiljöer året om….42 4.8 Ytterligare kommentarer ... 45 5. Diskussion ... 45 6. Slutsats ... 49 7. Studiens utvecklingspotential ... 50

6 7.1 Motivering av affärsplan för Smart Seasonal Solutions ... 51 Referenslista ... 52 Bilagor ... 55 Bilaga 1. Begreppsförklaring ... 55 Bilaga 2. Intervjuguide ... 56 Bilaga 3. Smart Seasonal Solutions ... 57

8. Affärsplan för Smart Seasonal Solutions ... 58

8.1 Företagsinformation ... 58 8.1.1 Namn på företag ... 58 8.1.2 Definition av företag ... 58 8.1.3 Tjänster och produkter som Smart Seasonal Solutions idag erbjuder ... 58 8.1.4 Delägare ... 59 8.2 Bakgrund ... 60 8.2.1 Behov och förväntad samhällsnytta ... 60 8.3 Syftet med Smart Seasonal Solutions ... 61 8.4 Företagets vision ... 61 8.5 Företagsorganisation ... 62 8.6 Delägare ... 62 8.6.1 Företagsgrupp och ansvarsområden ... 63 8.7 Mål ... 63 8.7.1 Övergripande mål för Smart Seasonal Solutions ... 63 8.7.2 Kortsiktiga mål för Smart Seasonal Solutions organisationsutveckling ... 63 8.7.3 Långsiktiga mål för Smart Seasonal Solutions organisationsutveckling ... 64 8.8 Företagets avgränsningar ... 64 8.9 Berörda intressenter för Smart Seasonal Solutions ... 65 8.9.1 Företagsorganisationen ... 65 8.9.2 Beställare ... 65 8.9.3 Samarbetspartners ... 66 8.10 Kravspecifikation ... 66 8.11 Planering ... 67 8.11.1 Tidsplan för Smart Seasonal Solutions ... 67 8.11.2 Milstoplar för uppstart av Smart Seasonal Solutions ... 67 8.11.3 Milstolpar för leverans av Smart Seasonal Solutions tjänster ... 68 8.11.4 Milstolpar för Smart Seasonal Solution i ett långsiktigt perspektiv ... 68 8.11.5 TInterna risker ... 69 8.11.6 Externa risker ... 70 8.11.7 Framgångsfaktorer ... 70 8.11.8 Marknadsföring och samverkan ... 70 8.11.9 Gehör och respons ... 71 8.11.10 Implementering av årstidsbaserad planering ... 71 8.11.11 Finansiering av företaget ... 71 8.12 Plan för uppföljning ... 71 8.13 Kommunikationsplan ... 72 8.14 Resursbehov vid uppstart ... 72 8.15 Budget ... 73 8.15.1 Potentiella finansiärer till företaget ... 73 8.15.2 Kostnader för tjänster ... 73 8.15.3 Inkomster och utgifter år 1 ... 73 8.15.4 Handlingsplan budget juni 2015- juni 2016 ... 73 8.16 Goda exempel på årstidsbaserad planering ... 74

7

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Sverige har ett varierande klimat med årstider som ger olika förutsättningar för utevistelse och för en stadsplanering att skapa aktivering hos stadens invånare året om. Ett vanligt fenomen är att offentliga utemiljöers attraktivitet och uteaktivitet, och folks vilja att besöka dem, ökar markant under vår och sommarmånaderna då vädret ur mångas ögon är mer tilltalande. Kontrasten blir därmed påtaglig när årets kallare och mörkare månader infinner sig och folklivet på gator och torg i flertalet svenska städer avtar.

En genomtänkt stadsplanering kan bidra till positiva upplevelser som lägger grunden till individers självaktivering och för att på så sätt ta tillvara på årstidernas naturliga skiftningar. Så hur kan stadsplanerare få offentliga utemiljöer att inte bara vara uthärdliga och drägliga, utan faktiskt också önskvärda och attraktiva platser där människor frivilligt vill vistas och mötas året om? Att få människor att uppskatta mörkare och kallare tider handlar inte bara om att hantera de konkreta och fysiska aspekterna vid stadsplanering genom förändring av den fysiska utemiljön, utan det handlar också om en förändring i inställning, attityd och beteende. Det bör därför finnas en stor potential i att lyfta frågan rörande betydelsen av en förändring i attityd och beteende kopplat till utevistelse, men också hur staden kan fungera som en plats för sociala möten genom att bättre tillvarata olika väderförhållanden och årstider och se det som en tillgång.

Vid granskning av forskningsfältet finns få exempel på forskning för att främja utomhusvistelse året om, oberoende väder och säsong i en skandinavisk kontext. Aktuell forskning inkluderar snarare frågor kring mikroklimat och komfort (Nikolopoulou & Lykoudis, 2006; Storbjörk & Uggla, 2012) och extremväder till följd av klimatförändringar (Thorsson, 2012; Zacharias et al., 2001; Eliasson, 2007). Som ett forskningsbidrag till att fylla denna kunskapslucka undersöker

magisteruppsatsen vilken eller vilka uppfattningar Malmös stadsplanerare och forskare inom stadsplanering har för att främja utomhusvistelse året om.

8

1.2 Syfte och frågeställning

Studien syftar till att undersöka hur stadsplanerare i Malmö och forskare i stadsplanering beaktar årstids- och väderväxlingar i staden och hur de anser att medborgarnas utomhusvistelse kan främjas, samt att erbjuda ett kunskapsunderlag baserat på studiens resultat riktat till professionellt verksamma inom stadsplanering. Frågor denna studie har ställt är därför följande:

Vilken eller vilka uppfattningar har stadsplanerare i Malmö och forskare i stadsplanering avseende lämpliga åtgärder för att främja utomhusvistelse året om?

Vilka hinder och möjligheter för att främja attraktiva och aktiva utemiljöer året om identifierar stadsplanerare i Malmö och forskare i stadsplanering? 1.3 Avgränsningar

Uppsatsen avgränsas till att främst fokusera på den sociala hållbarheten. Den ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbarhet kommer inte på ett djupare plan att diskuteras. Ytterligare en avgränsning i rapporten är att det är framförallt offentliga, och inte privata, utemiljöer som fokus riktas mot.

9

2. Teori

Teoriavsnittet inleds med ett stycke som belyser i vilken utsträckning planering utifrån väderväxlingar förekommer i befintlig forskning inom stadsplanering. Därefter presenteras en genomgång av de teoretiska ramar som ligger till grund för

magisteruppsatsen. I den första delen av den teoretiska ramen beskrivs relationen mellan människan och den fysiska miljön. I den andra delen beskrivs samverkan och planeringsprocesser. Dessa teorier är emellertid ett axplock av den kunskap som finns att tillgå inom forskningsfältet för stadsplanering. I Bilaga 1 återfinns vanligt

förekommande begrepp med tillhörande förklaring.

2.1 Tidigare forskning

En årstidsbaserad planering med vardagliga årstidsväxlingar i fokus har en stark koppling till andra typer av väderrelaterade aspekter, så som mikroklimat och extremväder till följd av mänskligt orsakade klimatförändringar. Väderaspekter med koppling till mikroklimat och extremväder så som kraftiga skyfall, värmeböljor och stormbyar utgör majoriteten av dagens forskningsfält, medan de naturliga

säsongsförändringarna är relativt smalt och outforskat. Med anledning av detta är det intressant att lyfta fram dessa frågor, då årstidsväxling är någonting som ständigt sker. Olika väderförhållandena påverkar även i vilken utsträckning människor väljer att vistas ute. Samspelet mellan människan och hennes omgivande miljö beforskas inom fältet för bland annat miljöpsykologi. Exempel på detta är teorier som är kopplade till hur omgivningen påverkar hur människan beter sig i en viss miljö, men också hur individer anpassar sig efter önskvärd aktivering. Forskning förekommer även inom ramen för mikroklimat som har en tydlig koppling till komfort. Lufttemperatur och solstrålning är två parametrar som har en direkt påverkan på om vi upplever

väderförhållandet som tilltalande eller inte. Vindförhållanden är också en

väderparameter som påverkar komforten, då till exempel kraftiga vindbyar skapar obehag.

Klimatanpassning är ytterligare ett forskningsfält som är utbrett i samband med frågor gällande väderförhållanden. Flertalet forskare lyfter fram hur klimatrelaterade risker, till följd av mänsklig orsakade klimatförändringar, ska hanteras inom den fysiska planeringen.

10

Tidigare forskning inom fältet för årstidsbaserad planering påvisar att det finns ett märkbart behov av att diskutera dess betydelse för städers attraktivitet och aktivitet inom de offentliga utemiljöerna. Forskning som berör ökad utomhusvistelse är ofta begränsade till privata och halvprivata utemiljöer (förskolor, bostadsområden, äldreboenden). Genom att bredda forskningsfältet och inkludera de offentliga utemiljöerna som är tillgängliga för stadens samtliga invånare ges den sociala hållbarhetsdimensionen en större plats i staden. De sociala värdena, inom ramen för en hållbar stadsutveckling, är ständigt aktuella för att öka medborgarnas integrering men även med utgångspunkt att ta tillvara på stadens fulla potential även under kallare och mörkare perioder på året. Författarna till denna uppsats menar att en utökad diskussion och analys behövs kring dessa frågor än vad som förekommer i dagsläget.

2.2 Teoretisk ram

2.2.1 Relationen mellan människan och den fysiska miljön 2.2.1.1 Vad definierar en offentlig utemiljö?

En stad tillhandahåller gator, torg, passager och parker som är öppna för allmänheten att nyttja. Dessa fysiska utemiljöer kallas för offentliga rum och är enligt författaren och arkitektur- och stadsplaneringskritikern Jane Jacobs de viktigaste miljöerna i en stad då det är i dessa rum som det vardagliga livet utspelar sig. I ett stadsliv där rekreation och nödvändiga ärenden blandas ges större möjlighet för det otvungna sociala livet. Det är också i dessa offentliga rum som medborgare möts på ett mer oplanerat sätt, vilket ger andra förutsättningar än ett privat socialt liv (Jacobs, 2011). En stad består också av halvoffentliga, halv- och helprivata utrymmen vilka är zoner uppdelade efter grad av öppenhet. Till de halvoffentliga utemiljöerna räknas dels områden som ligger intill privata fastigheter, som vissa lek- och grillplatser där enstaka uteaktiviteter äger rum. I halvprivata utemiljöer räknas entréområden, som bostadsgården exempelvis. Privata utemiljöer är istället områden som helt tillhör en eller flera personer (Boverket, 2008).

Jacobs (2011) ser offentliga uterum som stadens mest vitala organ. Vidare menar Jacobs att alla offentliga samtal bidrar till att skapa medborgarnas offentliga identitet och en känsla av tillit samt respekt gentemot varandra, vilket är en viktig parameter

11

för en fungerande stadsmiljö. Att vara en del av ett offentligt stadsliv ger en känsla av delaktighet och mening. Jacobs menar dock att de offentliga utemiljöerna behöver erbjuda variation. Det behövs flera olika typer av rum, men ska ha gemensamt att de ska vara tillgängliga för alla som uppehåller sig i staden (Jacobs, 2011).

2.2.1.2 Aktiviteter i de offentliga utemiljöerna

Arkitekten Mattias Kärrholm har i sin avhandling Arkitekturens territorialitet (2004) undersökt förhållandet mellan territoriell maktutövning och gestaltning med fokus på stadens offentliga rum. Kärrholm menar att om det offentliga rummet ska vara tillgängligt och attraktivt för majoriteten av stadens medborgare måste den vara tillgänglig för varierande handlingar och funktioner. Om ett specifikt rum har en direkt funktion eller användning som till exempel en bilparkering blir platsen en begränsning för de personer som inte har bil att utnyttja utrymmet. Gestaltning i den offentliga utemiljön styr på så sätt vem eller vilka som tar rummet i anspråk

(Kärrholm, 2004).

Enligt kulturgeograferna Paul Knox och Sallie Marston (2013) formar den fysiska miljön människor som i sin tur formar karaktären på den fysiska miljön, då det är i dessa fysiska rum som det vardagliga livet utspelar sig (Knox & Marston, 2013). Med tiden kan känslan för ett fysiskt rum kopplat till medborgarnas identitet växa sig allt starkare, och benämns i teoretiska ordalag som Sense of place. Det innebär

medborgarnas anknytning till fysiska rum och till de människor som vistas, rör sig och möts där. Detta kan givetvis ta sig i uttryck både i en positiv och negativ bemärkelse, men där den upplevda platskänslan, eller sense of place, vanligtvis är nyanserad i båda riktningar (Dempsey et al., 2011). Levande offentliga utemiljöer där god platskänsla råder ligger till grunden för ett socialt hållbart samhälle och faktorer som tillit och trygghet är förutsättningar för att det ska uppstå. Enligt Jacobs kan ett tomt område upplevas otryggt, men om där finns andra människor i omgivningen upplevs platsen som tryggare. Gator och torg bör därför användas aktivt under dygnets alla timmar för att skapa en trygg miljö. En offentlig utemiljö behöver alltså upplevas som trygg för att människor ska vilja vistas, röras och mötas ute men samtidigt behöver stadsmiljön ett aktivt folkliv för att det ska infrias. Det är ett ömsesidigt beroende mellan medborgare och offentliga utemiljöer (Jacobs, 2011).

12

En offentlig utemiljö med god platskänsla har med stor sannolikhet också att göra med vilken attraktionskraft som bjuder in till uteaktivitet. Om intentionen är att rummen ska vara folkrika, men där människorna trots det lyser med sin frånvaro kan platsen upplevas som övergiven och otrygg. Är tanken med rummet att den endast ska vara ett andrum kan den å andra sidan upplevas som levande. Det är alltså inte antalet aktiviteter i sig som beskriver kvalitén på det offentliga rummet (Jacob, 2004).

En stor teoretiker inom stadsplanering är den danska arkitekten Jan Gehl som i över femtio år har studerat människans beteende i offentliga rum. Gehl utgår från

människan i sin forskning och menar att när offentliga utemiljöer planeras och utvecklas efter fler användargrupper resulterar det i en mer attraktiv, levande, trygg, hälsosam och hållbar livsmiljö för stadens medborgare. Gestaltning av rum och detaljer på skalnivå är avgörande faktorer som kan höja platskänslan. Är kvalitén bristfällig påverkas uteaktiviteterna negativt och valfria och sociala aktiviteter faller bort. Olika former av uteaktivitet ställer därmed olika krav på den offentliga

utemiljön.

Sammantaget identifierar Gehl tre typer av utomhusaktiviteter, vilka är nödvändiga, valfria och sociala. De nödvändiga aktiviteterna omfattar de vardagssysslor som de flesta människor mer eller mindre är tvungna till att utföra, som att vänta på en buss eller tåg, gå eller cykla till skola eller arbete, handla mat eller andra nödvändiga ärenden. Dessa uteaktiviteter förekommer under hela året, oavsett väderförhållanden. De valfria aktiviteterna utförs istället när humöret hos individer är på topp och när yttre omständigheter, som tilltalande väder, är inbjudande. Dessa uteaktiviteter kan vara en promenad, eller att sitta vid en varm vägg när solen ligger på. I denna kategori uppstår många av de rekreativa aktiviteterna. De sociala aktiviteterna å andra sidan uppstår spontant när individen gör någon av de andra två aktiviteterna, och att det finns andra människor i samma stadsrum. Det kan vara hälsningar, samtal eller bara se och höra andra människor. Gehl menar att närvaron av andra människor är

betydelsefull då det stimulerar, inspirerar och aktiverar människor vilket är viktigt för människors mentala och fysiska hälsa (Gehl, 2001).

13 2.2.1.3 Miljöpsykologi

Det samspel som råder mellan människan och hennes omgivande utemiljö forskas inom miljöpsykologin, vilket är ett tvärvetenskapligt ämne som sträcker sig från psykologi och beteendevetenskap till arkitektur. Ämnet miljöpsykologi behandlar dels hur värden, attityder och vanor påverkar människans miljörelaterade handlingar och syftar till att förbättra den sociala och den fysiska miljön. Enligt många kunniga på området kan den fysiska och mentala hälsan hos individen påverkas av vilka utemiljöer hon omger sig av och att det därför bör vara av yttersta intresse för

samtliga stadsplanerare och aktörer inom planeringsprocesser för rumslig gestaltning att ta hänsyn till (Kaplan, 1995).

Enligt arkitekten Jan Janssen och psykologen Thorbjörn Laike (2006), båda docenter i miljöpsykologi, är målet inom forskningsfältet att bidra med lösningar till upplevda problem i utemiljön genom att ta hänsyn till praktisk kunskap via samspelet mellan mänskliga beteenden och omgivningen, men också att kartlägga teoretiska modeller för att få förståelse för och kunna beskriva och analysera olika beteenden. Vanligt förekommande förklaringsmodeller för den fysiska domänen är så kallade

stressteorier med koppling till utemiljöns påverkan på individens välbefinnande och beteende. Generellt visar teorierna att människor trivs bäst i en “lagom” aktiverad utemiljö, då underaktivering kan leda till tristess samtidigt som för hög stimulering kan leda till överaktivering och stress. Överbelastningen kan dock minskas genom att vistas i rogivande gröna miljöer såsom naturområden och parker, så kallade

rekreationsområden (Janssens & Laike, 2006). Anpassningen (kapaciteten och viljan) till mindre optimala omständigheter grundar sig utifrån individers förutsättningar såsom bakgrund, kunskap, erfarenheter, personlighet och ytterligare individuella förutsättningar (Janssens & Laike, 2006).

2.2.1.4 Fysiska och beteendemässiga hinder kopplat till utevistelse

Positiva förhållanden som gör att offentliga rum attraherar medborgare kallas i teorin för pull-faktorer och råder när platskänslan är god och när rummet tillhandahåller olika former av upplevelsevärden. Dessa faktorer är en förutsättning för att människor ska samlas i tid och rum. Negativa förhållanden i en offentlig utemiljö som istället får medborgare att undvika vistelse, rörelse och möten ute kallas för push-faktorer (Olsson & Vilhelmson, 1997). Dessa push-faktorer begränsar frekvensen,

14

flexibiliteten och kvalitén i uteaktiviteter och kan vara både av fysisk och icke-fysisk karaktär. Beteendemässiga hinder syftar bland annat till normer, sociala hierarkier och maktfördelning som socialt hinder för utevistelse i den fysiska miljön. Fysiska hinder syftar till den rumsliga dimensionen som begränsar tillgängligheten för den enskilda individen att fysiskt äntra ett rum. Forskning inom stadsplanering visar att

användningen av offentliga rum är speciellt känslig för avstånd. Dessa avståndsbarriärer måste övervinnas för att medborgare ska kunna ta del av en anläggning eller aktivitet och därför är attraktionskraften väsentlig. Storleken på ett rum har också en betydelse för attraktionskraften då stora ytor generellt inkluderar ett större antal attribut och pull-faktorer. Utformningen av rum har en direkt påverkan på sociala konstruktioner och beteenden bland medborgare. Därför är det viktigt att offentliga utemiljöer tillhandahåller naturliga stråk för att sammanföra lokala miljöer med varandra (Giles-Corti et al., 2005).

2.2.1.5 Fysiska och beteendemässiga hinder kopplat till årstidsväxlingar

Det är problematiskt att införa åtgärder på stora ytor för övergripande och omfattande klimatförhållanden då omfattande avvikelser kan förekomma på lokal nivå. Därför måste planeringsåtgärderna anpassas efter de olika lokala förutsättningarna för att mildra omständigheterna på en specifik plats. Planeringen bör således utgå från hur väderförhållanden uppfattas, vilket är en svår uppgift då den kan upplevas olika beroende på individ i tid och rum (Glaumann & Westerberg, 1988).

Väderbaserade hinder så som temperatur, vind, ljus eller mörker och nederbörd kan begränsa olika former av uteaktiviteter (Whyte, 2009). En allmän uppfattning är att sol och värme får människor att vilja vistas ute, medan upplevd kyla får individer att hålla sig inomhus. I de norra breddgraderna där vintern är lång är det dock inte ovanligt att människor vistas ute även vid lägre temperaturer så länge solen lyser. Vid varmare väder efterfrågas skuggläge i de offentliga utemiljöerna för att stadens medborgare ska kunna skydda sig vid behov. Ett skydd som erbjuder skuggläge är exempelvis vegetation. Vegetation, i många fall träd, har dessutom ett högt

rekreationsvärde och är positivt för den mentala och fysiska hälsan (Whyte, 2009). Det svåra är dock att gestalta för utevistelse vid lägre temperaturer. Det är vedertaget att temperaturen ökar i samband med placering närmare stadskärnan vilket beror på bildandet av urbana värmeöar (Svensson & Eliasson, 1999). Detta är dock inte en

15

hållbar situation då den ökade temperaturen är ett resultat av värmeförluster från bebyggelse, termiska föroreningar, minskad avdunstning och ett lågt albedo (reflektionsförmåga) vars inverkan bör minimeras. Mer hållbara lösningar, som installationer i offentliga utemiljöer, så som uppvärmd mark och bänkar är kostsamma alternativ och placeras många gånger i redan attraktiva områden (Svensson &

Eliasson, 1999).

Mauritz Glaumann och Ulla Westerberg, författarna till Klimatplanering VIND (1988) menar att vind inverkar negativt på utevistelse i allmänhet då vinden har en avkylande effekt på temperaturen. “En skillnad på ett par sekundmeter kan betyda en upplevd temperaturskillnad på kanske 5 grader” (Glaumann & Westerberg, 1988, s. 8). Vid vindhastigheter över 5 m/s börjar skräp och damm virvla upp från marken och de flesta upplever vindstyrkan som besvärlig. Det är inte bara vindhastigheten som påverkar upplevelsen, en hög grad av vindbyar kan också vara besvärande menar författarna. Vindskydd och växtlighet kan således vara befogat för att mildra omständigheterna i det specifika rummet. Likaså placeringen och storleken på byggnader för att undvika vindtunnlar att uppstå (Glaumann & Westerberg, 1988).

Nederbörd är ytterligare ett hinder som kan hindra stadens medborgare från att vistas, röras och mötas i stadens offentliga utemiljöer. Nederbörd förekommer i form av regn, snö och hagel, men i och med att staden ofta är varmare än omkringliggande områden förekommer det i större utsträckning regn än snö i staden än i angränsade områden (Svensson & Eliasson, 1999). Mörker och ljus har också betydelse för hur stadsrummet upplevs. Det krävs en viss kontrast mellan mörker och ljus för att kunna uppskatta det ena eller det andra. Det finns ingen anledning till att de offentliga uterummen ska se liknande ut både på dagen som på natten, då de har skilda

aktiviteter under dygnets timmar. Offentliga utemiljöer som upplevs som mörka och otrygga ställs hela tiden i jämförelse med andra platser som har mer ljus. Vid ökning av ljusstyrkan uppkommer ett kontinuerligt behov i stadsrummet att även reglera ljusstyrkan i närliggande utemiljöer, då det alltid kommer finnas utrymmen som är betydligt mörkare än andra. Därför är det viktigt att belysningen placeras på rätt ställen snarare än att öka ljusstyrkan (Wänström, 1998).

16

Boverket (2010) belyser i rapporten Plats för trygghet - inspiration för

stadsutveckling vikten av ljussättning för att vägleda hur en utemiljö bör användas. Dessutom har ljussättningen en stor påverkan på trygghetsfaktorn och attraktivitet genom att tillgodose människors behov i det offentliga rummet. Det faktiska eller det planerade behovet måste ljusplaneringen ta hänsyn till. För att säkerställa både

trygghet och säkerhet i gaturummet kan det underlätta att genom ljussättning förmedla vilka prioriteringar som är representativa, dels genom att förmedla typ av trafikslag som prioriteras på en gata för att på så sätt informera omgivningen om en viss grupps behov på en specifik plats (Boverket, 2010).

2.2.2 Planeringsprocessen

2.2.2.1 Social hållbarhet som riktmärke för stadens utformning I stora och inte alltid överenskomna drag innebär social hållbarhet en

människobaserad syn på hållbarhet som rör individers rätt till en god levnadsstandard, i en miljö som är trivsam, och resurser som är jämt fördelade mellan människor (Hedenfelt, 2013). Sveriges Kommuner och Landsting utgår i sin definition från ett välfärdsperspektiv och menar att "Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor ges lika möjlighet till en god livsmiljö utifrån skilda behov och förutsättningar samt att behov och rörelsemönster beaktas ur ett vardagsperspektiv genom en väl planerad integrerad stadsstruktur." (Sveriges Kommuner och

Landsting, 2010, s. 7). Definitioner för social hållbarhet kan dock förstås utifrån flera tankeramar då det inte finns en allmängiltig definition av begreppet (Hedenfelt, 2013). I planeringssammanhang kan det fungera som ett orienterande och riktningsgivande verktyg i en planeringsprocess, men lyfter inte fram de komplexa frågorna, då det är något av ett neutraliserande begrepp (Dempsey et al., 2011). Hur styrning av

offentliga rum ska gå till rent praktiskt bestämmer den rådande politiska ideologin, vilket i sig påverkas av samhällets maktfördelning som är föränderlig över tid och på olika rumsliga nivåer (Hermelin, 2005). Ytterligare en faktor som påverkar

samhällsplaneringen är den rådande normen inom samhällsplaneringen vilket måste uppmärksammas.

2.2.2.2 Tvärsektoriell samverkan i planeringsprocessen

Forskaren och stadsplaneraren Matthew Carmona (2014) menar att det finns en

17

eller kan gestaltas. Carmona anser att det finns en bristande koppling mellan den praktiska hanteringen och policyarbetet kontra de som kritiskt granskar och analyserar den fysiska miljön. I sin forskning utgår Carmona från ett processperspektiv där fyra platsskapande processer identifieras, vilka är design, utveckling, användning och förvaltning av offentliga utemiljöer. Dessa fyra processer innefattar olika

förhållningssätt som kan diskuteras och analyseras vidare för att få en djupare förståelse för designens roll i den offentliga utemiljön. Design och utveckling är nödvändigt för kvalitén i ett offentligt uterum, men utifrån ett långsiktigt perspektiv krävs de två resterande som komplement. Skapande genom design innefattar

värdeskapande och upprätthållande av en vision samt kartläggning av fysiska och beteendemässiga hinder, medan skapandet av utveckling baseras på strukturellt arbete såsom ledning, koordinering och insamling av resurser. Skapandet genom användning belyser användarperspektivet, alltså uteaktiviteter och dess koppling till andra

samhällsgrupper. Genom att tillämpa ett kritiskt förhållningssätt för designen och utvecklingsprocessen inom stadsrummet kan potentiella användningsområden

uppmärksammas. Slutligen innefattar skapandet genom förvaltning främst långsiktiga investeringar såsom dagligt underhåll och kontroll av platsen och vidareutveckling (Carmona, 2014).

Enligt kulturgeografen Hermelin (2005) bör stadsplanerare ta hänsyn till olika användarbehov och önskemål vid fysisk planering, då detta är någonting som i allra högsta grad påverkar hur människor lever sina liv. Trots denna vetskap hos flertalet forskare inom stadsplanering “glöms” ideligen individens vardagliga liv bort i planeringen. Genom att lyfta in vardagslivsperspektivet i planeringsprocessen ges verktyg att uppmärksamma vardagsmönster utöver det normativa sättet att organisera vardagen (Hermelin, 2005). Den tyske sociologen Jürgen Habermas förespråkar här det offentliga samtalet och menar att det möjliggör samförstånd kring en önskvärd samhällsutveckling. Genom en kontinuerlig dialog med medborgare når

stadsplanerare ut till många olika åsikter, erfarenheter och perspektiv som annars inte hade gett sig tillkänna. Genom att inkludera en större omfattning av perspektiv kan motargument bildas men som slutligen kan landa i en gemensam ståndpunkt (Larsson & Jalakas, 2008).

18

3. Metod

Metodavsnittet inleds med att beskriva bakgrunden till magisteruppsatsens uppkomst, dess avgränsning och författarnas förförståelse och följs därefter av en

metoddiskussion som förs utifrån ett kritiskt förhållningssätt, men också huruvida valet av metod har påverkat resultatet. Metoden belyser således hur vi genom intervjustudier och tidigare forskning som kunskapsunderlag kan bidra med forskningsmaterial för att undersöka huruvida ett främjande av utomhusvistelse i offentliga utemiljöer förekommer i dagens planering.

3.1 Undersökningsfält

I uppsatsens startskede, under våren 2015 inom mastersprogrammet Hållbar stadsutveckling, slog det oss att någonting så självklart som årstidsväxlingar i det skandinaviska klimatet inte verkade ha ett getts motsvarande utrymme i

stadsplaneringen för att skapa attraktiva offentliga utemiljöer för stadens medborgare. Relativt tidigt under arbetsprocessen kom vi på idén att istället för att göra en

projektplan, som traditionellt ingår inom ramen för kursens uppsatsskrivande, utforma en affärsplan. Vi stämde av med våra handledare för godkännande, och fortsatte därefter att arbeta vidare med affärsplanen. Varför vi författare valde att göra på så vis var för att vi upplevde att där fanns en kunskapslucka kring uppsatsens

frågeställningar, och att affärsplanens resulterande i ett kunskapsföretag har potential att kunna täcka upp denna lucka. För att utforma affärsplanen så trovärdig som möjligt har vi kontaktat bland annat Malmö Startup för synpunkter, men också varit i kontakt med personer på Malmö högskola som arbetar med affärsutveckling. Från båda håll har vi fått värdefull input. Visserligen är det i dessa lägen svårt att ha en klar bild över hur saker och ting ska fortlöpa och i vilken ordning dessa följer på varandra samt göra beräkningar och så vidare. En tämligen rimlig uppskattning givet den kunskap vi i dagsläget har, har emellertid gjorts.

3.2 Avgränsning

Magisteruppsatsen är geografiskt avgränsad till hur Malmös stadsplanerare tar hänsyn till årstider och väderväxlingar vid planering av de offentliga utemiljöerna.

Planeringen kan däremot appliceras på andra fysiska platser där det finns en önskan att öka aktiviteten året om. Benämningen offentliga utemiljöer belyser i denna magisteruppsats områden som ska vara tillgänglig för alla att nyttja året om. Dessa

19

utemiljöer utgör en stor del av städernas ytor och påverkar således i hög grad medborgarnas vardagsliv. Privata- och halvprivata utemiljöer inkluderas inte i magisteruppsatsen, då dessa inte har ett uttalat allmänintresse som syftar till att öka användningen och folklivet i offentliga utemiljöer.

Studien kommer främst att belysa Malmö stad då intervjustudien, med ett undantag, har lokal förankring i staden. Undantaget avser Linda Pettersson, landskapsarkitekt på URBIO som är verksam i Stockholm. Visserligen arbetar de med liknande frågor, men viktigt att ha i åtanke är att tillämpningen kan skilja sig från Malmös perspektiv. Personerna som vi uppsatsförfattare har intervjuat har framförallt belyst och lyft fram betydelsen av planering av offentliga utemiljöer i Malmö stad med fokus på att ta hänsyn till att främja aktiva utomhusmiljöer trots väder och vind. Då fokus ligger på att skapa aktiviteter i offentliga utemiljöer står de sociala aspekterna i fokus. Den ekonomiska aspekten behandlas som en bidragande effekt då det finns en kommersiell potential i att öka aktiviteten året om. Det bidrar till ekonomisk tillväxt men också ett rikare folkliv under en längre period under året. Då huvudfokus riktas på hur en ökad aktivitet i staden året om kan leda till attraktiva offentliga utemiljöer med koppling till att skapa rikare stadsliv och bidragande till kommersiell vinning kommer ekologiska aspekter att uteslutas. Samtidigt är vi medvetna om att de tre dimensionerna

tillsammans är nödvändiga för att gynna en hållbar stadsutveckling ur ett långsiktigt perspektiv.

Väderförhållanden diskuteras i termer av parametrar och avgränsas till vind, ljus och mörker, temperatur och nederbörd. Varför just dessa parametrar har valts ut baseras på att dessa är centrala för människors vilja tillika ovilja att vistas utomhus. Vi är medvetna om att planering för klimatanpassning är nära relaterat till årstidsplanerad planering. Det kommer idag och framöver att bli en allt viktigare fråga att ta ställning och hänsyn till avseende hur stadsplanerare väljer att planera efter säsong och

väderväxlingar. Detta är dock ingenting som denna magisteruppsats kommer att behandla men är i sig ett intressant och högaktuellt ämne som det forskas kring i dagsläget.

20

3.3 Förförståelse

Förförståelsen för i vilken utsträckning väderaspekter prioriteras i planeringen grundar sig inte enbart i studiens undersökningar och teoretiska

litteraturgenomgångar. Vid sidan av uppsatsarbetet har vi deltagit vid ett flertal seminarier och föreläsningar som behandlar samhälls- och stadsutvecklingsfrågor, varav flertalet har varit relevanta och aktuella också för detta arbete. Dessa inkluderas dock inte i studien och presenteras därför inte i magisteruppsatsens

resultatgenomgång, trots att det kan ha påverkat inställning och vinklat studiens innehåll. Således är vi medvetna om att följande magisteruppsats har färgats av oss som författare baserat på de kunskaperna, erfarenheter och åsikter vi besitter. Men, vi är av uppfattningen att det är nyttigt att konfrontera och utmana sina egna

tankemönster och inte fastna i ett för ensidigt och enkelspårigt tänkande. Ett subjektivt perspektiv minskar klarsynen på många sätt. En öppenhet för

perspektivförskjutning leder i bästa fall till att vi ges nya möjligheter att skärskåda vår ursprungliga ståndpunkt och inse att även den har fel och brister.

3.4 Metoddiskussion

3.4.1 Magisteruppsatsens primärdata

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer vilka har genomförts under tidsperioden mars - juni 2015. Kvalitativa intervjuer har valts då vi anser att semistrukturerade intervjuer lyfter fram diskussionen om väderförhållanden på ett väl motiverat och effektivt sätt. Anledningen till detta är att samtalsintervjuer ger möjligheten att lyfta fram personliga upplevelser och erfarenheter hos intervjupersonerna och därmed ge en inblick i stadsplaneringens prioritering och hantering. Enligt Esaiasson et al., (2012), författare till Metodpraktikan, finns uppfattningen att

samtalsintervjuundersökningar ger en betydande fördel via förmågan att kartlägga oväntade svar och reflektioner. Detta skapar goda möjligheter för fortsatta studier och fördjupning (Esaiasson et al., 2012).

3.4.2 Urval av informanter

I magisteruppsatsens startskede kontaktades personer via e-mail som vi

uppsatsförfattare ansåg ha en relevant koppling till studiens ämnesfält. De personer som kontaktades var främst samhällsplanerare och landskapsarkitekter då de till största sannolikhet kommer i kontakt med planering utifrån årstidsväxlingar. Även

21

forskare kontaktades. Intresset vid detta första utskick var emellertid ganska svalt. Detta kan delvis bero på att vi vid den tidpunkten inte hade ett exakt tydligt syfte med ämnesfältet. Brist på tid var också en variabel varför en del avböjde medverkan. Möte med handledare gav ytterligare tips på personer att kontakta i sökandet efter relevanta informanter. Vi följde upp ett antal av dessa tips, som senare ledde till intervju via fysiska möten. Några av intervjupersonerna hade vi under terminen träffat personligen i utbildningssyfte.

Valen har således till stor del varit strategiska och genomtänkta utifrån profession, men där oförutsedda men relevanta spår har dykt upp under arbetets gång. Visserligen har valen till viss del även varit strategiskt slumpmässiga. Detta då vi inte haft en djupare kontakt eller kännedom om personen ifråga, och då helt valt utifrån

arbetsområde. Vi uppsatsförfattare är angelägna om att få en god spridning och på så vis få ta del av flera perspektiv. Därmed kontaktades personer utifrån olika områden, kunskaper och profession. Av denna anledning och utifrån vår bedömning är urvalet av informanter både relevant och lämpligt för studiens syfte, därför att kunskapen som personerna i fråga besitter berör i allra högsta grad studiens undersökningsfält.

Vi har hört av oss till i stort sett lika många kvinnliga som manliga potentiella informanter. Den första intervjuomgången skedde i slutet av mars 2015. Vi fick relativt utförliga svar via e-mailkorrespondens av majoriteten av de tillfrågade. I andra fall fick vi till svar att personen i fråga inte hade tid. Andra intervjutillfället inträffade i slutet av maj/början av juni 2015. Vid första och andra tillfället var det i princip lika många personer som intervjuades (se intervjutillfällenas ordningsföljd, punkt 3.4.4)

3.4.3 Bortfall

Av det totala antalet personer som kontaktades, framförallt genom e-mail (ca 25 stycken med jämn könsfördelning) svarade majoriteten. Svaren varierade, varav ca ⅓ uppgav att de av olika anledningar inte kunde vara mer behjälpliga än att ge

litteraturtips eller tipsa om personer att kontakta. Anledningen till att personer vi kontaktade inte kunde delta mer aktivt var bland annat på grund av tidsbrist,

tjänsteledighet eller att personen i fråga inte ansåg sig besitta tillräcklig kunskap om ämnet. Geografiskt var bortfallen lokaliserade främst till Malmö och

22

Stockholmsområdet. Ytterligare 1/3 svarade och gav oss en något längre och en mer omfattande beskrivning. Resterande personer har vi uppsatsförfattare träffat

personligen (10 stycken).

3.4.4 Ordningsföljd av intervjutillfällen, se intervjuguide i Bilaga 2.

Delförfattarna Ida Joelsson och Tove Nilsson intervjuade Mats Gyllin den 25 mars 2015 kl 08.30 och intervjun varade cirka i en timme. Intervjun skedde på Gyllins kontor i Alnarp, SLU. Det hölls god ton, och både dynamiken och samtalsklimatet var gott. Samtalet avbröts tämligen abrupt då Gyllin var tvungen att infinna sig på annan plats. Frågor som inte hann besvaras på plats skickades senare samma dag via e-mail för att fullfölja intervjun och

besvarades en vecka senare.

Samtliga uppsatsförfattare närvarade vid undersökningens andra

intervjutillfälle med Johnny Kronvall den 25 mars 2015 kl 14.00. Intervjun varade cirka i 45 minuter och utfördes på Kronvalls kontor (StruSoft) i

Limhamn. Inga större problem uppstod under intervjun, men en svårighet som vi uppfattade var att informanten inte till fullo förstod syftet av vår studie. Misskommunikationen bottnar måhända, men inte nödvändigtvis, i olika ordval och olika sätt att tala om ämnet.

Samtliga uppsatsförfattare närvarade också vid studiens tredje intervju med Josef Sjöberg. Samtalet utfördes på Sjöbergs arbetsplats ÅF i Västra Hamnen, Malmö den 26 mars 2015 kl 13:00 och varade cirka i en och en halv timme. Under de första 20 minuterna närvarade också Sjöbergs chef Helena Paulsson men som sedan var tvungen att befinna sig på annan plats.

Den fjärde personen vi intervjuade var Staffan Schmidt. Samtliga

uppsatsförfattare närvarade vid samtalstillfället som skedde den 27 mars 2015 kl 8:30. Intervjun varade i 50 minuter och utfördes på Schmidts arbetsplats i Västra Hamnen, Malmö Högskola. Ett inspirerande samtal med bra dynamik, och där beteende och attityd kopplat till årstid diskuterades.

23

Den femte personen vi intervjuade var Johanna Verbaan där samtliga uppsatsförfattare närvarade. Samtalet utfördes på Verbaans arbetsplats Ramböll i Västra Hamnen, Malmö den 18 maj 2015 kl 14:30 och varade i cirka 45 minuter. Samtalet gav både givande och vidare reflektioner.

Samtliga uppsatsförfattare närvarade vid studiens sjätte intervju med Anna Vindelman och Fanny Lundén, som i egenskap av praktiserande

landskapsarkitekt också både deltog och bidrog vid mötet. Samtalet utfördes på Vindelmans arbetsplats Tyréns i Västra Hamnen, Malmö den 19 maj 2015 och varade i cirka 45 minuter. Också denna intervju anser medförfattarna bidrog med användbar information som berikade studien.

Ytterligare en informant vi intervjuade, här via e-mail, var Linda Pettersson på URBIO. Då deras kontor är beläget i Stockholm var tiden alltför knapp att åka dit för en intervju. Vi skickade frågorna till Linda via e-mail den 7 maj 2015 och fick ett utförligt och väl genomtänkt svar den 19 maj 2015. Då URBIO är verksamma i Stockholm är det viktigt att ha i åtanke är att tillämpningen kan skilja sig från Malmös perspektiv.

Samtliga uppsatsförfattare närvarade också vid studiens åttonde intervju med Martin Lundin och Mårthen Gunnarsson. Samtalet utfördes på Parkkontoret i Folkets Park, Malmö den 27 maj 2015 och varade i cirka 45 minuter. Under intervjun belystes aspekter av uppsatsens frågeställningar som författarna själva inte hade funderat på innan. Utifrån detta samtal gavs studien en djupare lokal förankring.

Den avslutande intervjun genomfördes med Camilla Anderson, program- och landskapsarkitekt på Gatukontoret, Malmö den 2 juni 2015 och varade i drygt 30 minuter. Samtliga uppsatsförfattare närvarade. Intervjun utfördes på Andersons kontor i centrala Malmö. Då detta samtal ägde rum tätt inpå

arbetets slutliga inlämningsdatum hann vi dessvärre inte bearbeta allt material.

24

Tabell 1. Studiens informanter

3.4.5 Genomförande av samtalsintervjuer

Intervjuprocessen har skett snarlikt under studiens gång med några få undantag. En intervju har skett genom skriftlig e-mailkontakt då det inte fanns möjlighet att besöka personen i frågan som befann sig på annan ort. Den skriftliga intervjun kan dessvärre missa spontanitet och resonemang som kunde ha framkommit via ett fysiskt möte. Majoriteten av informanterna har intervjuats enskilt men vid tre tillfällen har två

Informant Profession Relevans för studien

Mats Gyllin Forskare i miljöpsykologi SLU, Alnarp Har kunskap kring hur människor formas och påverkas av att vistas utomhus och i närhet till naturen. Förhållningssättet är relevant i den mening att det belyser vikten av mentalt- och fysiskt välmående i samband med utevistelse.

Johnny Kronvall Professor i byggteknik Har en teknisk bakgrund med förståelse för vilka komponenter och aspekter som prioriteras inom byggnadsfysik, hållbart byggande och urbant mikroklimat.

Josef Sjöberg Samhällsstrateg på ÅF Arbetar med fysisk planering med huvudfokus på attraktiva mötesplatser och hur dessa möten avser att bidra till en social hållbarhet i staden.

Staffan Schmidt Lektor i design vid Malmö Högskola Forskar kring miljöpsykologi och hur människor förhåller sig till sina utemiljöer utifrån ett designperspektiv.

Johanna Verbaan Landskapsarkitekt på Ramböll Har en bred förståelse för

stadsutvecklingens olika parametrar och involverade aktörer i

utvecklingsprocessen.

Anna Vindelman Planarkitekt på Tyréns Har en bred och djup kunskap för den fysiska planeringens olika

förutsättningar och dess påverkan på en hållbar stadsutveckling.

Fanny Lundén Landskapsarkitekt (praktikant) på Tyréns Har ett perspektiv som studerande landskapsarkitekt med akademiskt förhållningssätt.

Martin Lundin Biträdande chef för stadslivsavdelningen, Gatukontoret, Malmö

Har ett offentligt förhållningssätt till stadens utemiljöer och dess utformning.

Mårthen Gunnarsson Enhetschef vid besöksanläggningar, Gatukontoret, Malmö

Har ett praktiskt förhållningssätt till stadens årstidsbaserade evenemang och en direktkontakt med medborgare.

Camilla Anderson Program- och landskapsarkitekt på strategienheten, Gatukontoret, Malmö

Har kunskap om hur aktiva mötesplatser skapas och hur dessa påverkar

människors fysiska aktivitet i staden.

Linda Pettersson Landskapsarkitekt på URBIO, Stockholm Har erfarenhet av att arbeta utifrån ett säsongsperspektiv i den fysiska utemiljön.

25

personer närvarat under hela intervjutillfället och vid ett av dessa tillfällen blev den ena person tvungen att lämna efter 20 minuter. Det finns en risk att intervjuer där två personer medverkat kan ha påverkat varandras svar vilket vi uppsatsförfattare är väl medvetna om. Vid samtliga intervjutillfällen fördes en kontinuerlig dokumentation med anteckningar som komplement till inspelningen. Flertalet av informanterna efterfrågade att få ta del av det bearbetade och slutliga materialet innan publikation. Vi valde att skicka materialet till samtliga involverade för att få deras godkännande innan publicering (se Bilaga 2 för studiens intervjuguide).

3.4.6 Bearbetning av empiriskt material

Det empiriska materialet har analyserats genom en innehållsanalys för att kartlägga teman som frekvent förekommer inom diskussioner gällande ökad aktivitet under varierade och mindre optimala väderförhållanden. Teman som förekom var

framförallt; offentliga utemiljöer, attraktivitet, uteaktivitet, miljöpsykologi, stadsliv, väderförhållanden, barriärer, kommersiell potential, stadsplanering och samverkan. Dessa begrepp har med stor sannolikhet påverkats utifrån ord och begrepp som förekommer i intervjuguiden. Enligt Bergström & Boréus (2012), etablerade inom samhällsvetenskapliga metoder, är innehållsanalys som metod lämplig för att analysera och tematisera empiriskt transkriberat material. Att tematisera empiriskt material genom en innehållsanalys kan frekvent förekommande mönster fastställas (Bergström & Boréus, 2012). Bearbetningen av innehållsanalysen började med att vi uppsatsförfattare gemensamt fastställde begrepp via det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat och diskussion.

3.4.7 Transkribering av samtalsintervjuer

Efter genomförda intervjuer valde vi uppsatsförfattare att sammanfatta respektive intervju med den information som vi ansåg vara mest relevant för magisteruppsatsen. Vid det första intervjutillfället medverkade tre intervjupersoner och vi valde då att transkribera en intervju var. Materialet lästes därefter igenom för att få en samlad bild av vad som vi ansåg vara relevant att ha med utifrån studiens syfte. Vid det andra intervjutillfället valde vi att direkt efter intervjutillfällena sammanställa det viktigaste i punktform för att få en uppfattning om vad vi ansåg vara givande för studier. Vid utformning av citat lyssnades materialet igenom för att få ett korrekt ordval och ordningsföljd.

26

Dalen (2008) menar att fördelen med att transkribera empirisk data är att utföraren lär känna materialet och på så sätt underlättar för analys. Det finns dock en viss

problematik gällande hur översättning från talspråk till skriftspråk sker, menar Kvale (1997). Därför är det rimligt att innan transkribering diskutera hur den ska gå till. Vi uppsatsförfattare var alla överens om att noggrann transkribering av samtliga

intervjuer inte var möjligt baserad på tidsaspekten. Däremot hade vi en genomgående diskussion avseende vad som vi uppfattade vara mest relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dokumentationen som genomfördes under intervjutillfällena var till hjälp för att få förståelse för materialet.

3.4.8 Tillförlitlighet

Enligt Bryman (2002) kan intervjustudiens tillförlitlighet fastställas genom tillförlitligheten hos informanternas resonemang, det vill säga studiens empiriska material. Däremot kan resultatet enbart ses som tillförlitligt om studiens forskning har utgått från de regler som finns men också om de medverkade intervjupersonerna har fått granska och lämna synpunkter på det egna materialet i studien. Bryman belyser också studiens överförbarhet och menar att studiens tillvägagångssätt ska vara tydligt presenterad och så utförlig som möjligt för att kunna avgöra om studien skulle kunna genomföras ytterligare en gång av andra informanter och i andra miljöer. Studiens pålitlighet är också av betydelse och säkerställs genom att de olika stegen i

forskningsprocessen granskas av utomstående parter samt genomförande av en bedömning av helheten för att se om rätt val har gjorts då det påverkar det slutgiltiga resultatet. Bedömningen kan beröra val av intervjupersoner och huruvida

analysmetoderna har varit korrekta (Bryman, 2002).

Studiens tillvägagångssätt är tydligt motiverat men det finns ingen garanti på att samma resultat skulle uppnås om studien genomfördes på nytt då varje informant utgår utifrån sina personliga reflektioner och synsätt vilka inte kan ifrågasättas huruvida de är korrekta eller inte även om tillvägagångssättet är detsamma.

Intervjumaterialet är ett värdefullt bidrag till att undersöka vilka förhållningssätt inom stadsplanering som kan urskiljas kopplat till att planera utefter årstider, men också vilka hinder och möjligheter som finns för att främja en stad med ökad aktivitet och attraktivitet året om. Det kan förekomma liknande resonemang som grundar sig i olika teorier som påträffas inom stadsplanering. En tydlig metodredovisning är dock

27

ingen garanti för att liknande resultat skulle uppstå om studien upprepades av en oberoende part, främst gällande de personliga reflektionerna.

3.4.9 Etiska hänsynstaganden

Med tanke på att samtalsintervju är snarlik det vardagliga samtalet är det av betydelse att överväga och ta hänsyn till de etiska aspekterna innan intervjuerna äger rum. Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra punkter som är särskilt angeläget att ta hänsyn till under samtliga vetenskapliga undersökningar då informationen som kommer fram i studien kan ha en viss påverkan på personen i frågan som medverkat.

Det första huvudkravet är informationskrav som grundar sig i att personen som medverkar i studien ska ha full kännedom kring studiens syfte. Det andra kravet är samtyckeskrav som lyfter fram att personen som

kontaktats själv får bestämma om hen vill medverka eller ej och att det finns möjlighet för att avbryta pågående studie om så önskas.

Konfidentialitetskrav handlar om att visa respekt gentemot personuppgifter som lämnas ut i samband med studien.

Till sist betonas nyttjandekrav som fastställer att informationen som kommer fram inte får användas i andra syften än det som bestämts från början

(Vetenskapsrådet, 2002).

Innan samtliga intervjutillfällen valde vi uppsatsförfattare att antingen muntligt eller skriftligt berätta om studien och dess syfte för att finna lämpliga informanter. Vi upprepade denna information precis innan intervjutillfället ägde rum. Vi upplyste dessutom att empirin som framkommer under intervjun enbart kommer användas inom ramen för magisteruppsatsen och kommer därmed enbart att publiceras i studiesyfte. Däremot blir materialet offentligt för allmänheten i samband med att magisteruppsatsen publiceras.

Efter intervjutillfället är det viktigt att visa respekt gentemot intervjupersonens åsikter kring användningen av det empiriska materialet. Esaiasson et al., (2012) menar att ett nej måste accepteras, men att det finns metoder för att komma vidare i studien genom att exempelvis utlova anonymitet. Dalen (2008) belyser att intervjupersonerna ska vara väl medvetna om möjligheten att vara anonym men också på vilket sätt

28

materialet ska användas. Ingen av informanterna krävde att få vara anonym, men majoriteten efterfrågade att få godkänna materialet som personen i frågan har bidragit med för att säkerställa att det inte förekommit feltolkningar eller icke korrekt

information.

3.4.10 Magisteruppsatsens sekundärdata

I startgropen av teoriavsnittet utgick vi uppsatsförfattare från välkända profiler inom stadsplanering så som Jane Jacobs, Jan Gehl och Matthew Carmona, som för oss var bekanta sedan tidigare. Från deras verk tog vi med oss teorier och nyckelord som ledde in oss på nästa fas, nämligen sökande efter ytterligare källor med hjälp av Google Scholar. Genom sökord som platsidentitet, stadsplanering, platskänsla, offentliga utemiljöer, uteaktiviteter och planeringsprocesser fann vi nya intressanta och aktuella teoretiker inom stadsplanering. Bland annat Mattias Kärrholm, Nicola Dempsey, Jan Janssen och Thorbjörn Laike med visst fokus på miljöpsykologi. Efter mötet med Johnny Kronvall fick vi litteratur som behandlar väderklimat, vilka fick komplettera tidigare nämnda teorier. Dessa verk behandlar främst vindaspekten i bebyggd miljö vilket inte var vår huvudsakliga infallsvinkel. Då vi inte fann en konkret eller specifik teori för planering för att öka folklivet på gator och torg året om fick de ovan nämnda bli det slutliga valet. Tillvägagångssättet för att finna aktuella och relevanta teorier har med andra ord gått till efter snöbollsprincipen och

avgränsningen gjordes efter etablerade forskare inom stadsplanering. 3.4.11 Källkritik

Metoden som har valts är lämplig då studiens syfte är att lyfta fram förhållningssätt samt hinder och möjligheter för ökad utomhusvistelse hos informanterna och därefter jämföra och analysera det empiriska materialet med teorier inom stadsplanering. Det är viktigt att de muntliga källorna och urvalet av de teoretiska källorna granskas utefter källkritiska principer. Vi är även medvetna om att frågorna i intervjuguiden kan ha påverkat ordval hos informanterna och kan även haft viss tendens att vara ledande. Vi är dessutom medvetna om att användningen av begreppet årstidsbaserad planering i samband med intervjuerna kan ha gett annan information än om ordvalet hade varit annorlunda. Innan samtliga intervjutillfällen var vi författare tydliga med att klargöra vilken uppfattning som fanns gällande begreppet årstidsbaserad planering och vad som inkluderades i detta, utifrån vår uppfattning. Vi valde att göra detta för att inte skapa förvirring hos informanterna, då det är ett begrepp som vi själva har

29

myntat. Oklarhet gällande begreppet var inget vi stötte på utan det skapade snarare en intressant och givande diskussion gällande begreppets betydelse för intervjupersonen som med egna ord kunde ge sin tolkning på vad en årstidsbaserad planering konkret kan se ut inom och utifrån sin yrkesroll även om andra termer användes under

samtalstillfällena. Då uppsatsen framförallt baseras på kvalitativa data är vi medvetna om att data som har samlats in baseras på enskilda individers åsikter och

uppfattningar inom en viss tidpunkt, och kan således vara svårt att exakt göra om med samma resultat.

30

4. Resultat

I följande avsnitt presenteras studiens resultat med intervjumaterialet som utgångspunkt.

4.1 Attityder och beteenden kopplat till utomhusvistelse

Citatet ovan är onekligen talande. Hur kan vi få människor att i högre grad vilja vistas ute, även under mindre idealiska väderlekar? Staffan Schmidt, lektor i design vid Malmö Högskola menar att vi måste bli bättre på att se stadens fulla potential då den rymmer många kvalitéer året om. Service envy är ett begrepp som uppmärksammas under samtalet med Schmidt kopplat till inställning och attityd avseende

väderväxlingar. Begreppet används inom ramen för att vända någonting som uppfattas som negativt att istället bli till någonting positivt och önskvärt, till och med begärligt. Inställning och attityd hos individer påverkar omfattningen av utevistelse menar Schmidt. Men, för att detta ska förverkligas behövs beteendeförändringar, där identitet och livsstil är viktiga komponenter. För att lyckas med sådana förändringar måste de sociala aspekterna prioriteras i högre utsträckning. Schmidt menar att hela hållbarhetsdiskursen handlar om att bryta konsumtions- och livsmönster för att istället möjliggöra upplevelser och tjänster. En tanke kopplat till aktivitet och rörelse

utomhus är att vi idag ”[...] lever på rumpan och glor in i en skärm, det är våra liv” (Staffan Schmidt, personlig kommunikation den 27 mars 2015).

”Vinterhalvåret borde uppvärderas. Nu är det mer att man ska uthärda den som en mörk tunnel

och så kommer man igång igen när fåglarna börjar kvittra” (Staffan Schmidt, personlig

31

För att lyckas skapa en övergång i livsmönster krävs det enligt Schmidt två övergripande strategier: dels minskad resursanvändning samtidigt som vi måste tillmäta mänskliga relationer ett högre värde. Det finns ett behov av sociala möten, men där dagens materiella samhälle bromsar upp den naturliga ”möteskemin”. Schmidt upplever att tiden som används för sociala möten är något av en lyxvara då det skapar avund för dem som inte har tiden för dylika uteaktiviteter: alltså, en form av positiv avundsjuka (service envy). Att få ut folk under mindre tilltalande

väderförhållanden handlar enligt honom om självaktivering. Han tycker att det är förvånansvärt att människor inte är bättre på att ta tillvara på vinterhalvåret. Det måste finnas en vilja hos människor att komma ut, för visst finns det en djup tillfredsställelse i att ta sig ut i naturen tillägger han. Det är en vilja som hänger samman med att en positiv avundsjuka har skapats som väcker intresse och lockar andra att testa samma sak. Han anser att det har skett en förskjutning i denna tillfredsställelse, och att vi idag har ett samhälle med en föreställning om att vintern ska vara solig och varm. Detta ter sig märkligt i Schmidts ögon med tanke på att årstidsväxlingar erbjuder en enorm potential och är en möjlighet som till fullo borde utnyttjas.

4.2 Aktiviteter i offentliga utemiljöer påverkar utomhusvistelsen

Linda Pettersson, landskapsarkitekt på URBIO, konstaterar likt Schmidt att det finns en utmaning i att locka ut människor i städer under en stor del av året. Å andra sidan är Pettersson av uppfattningen att utevistelse kanske är som allra viktigast under de tider på året då vädret är som minst tilltalande. För att öka människors utevistelse under de kallare och mörkare säsongerna tror Pettersson att nyckeln är aktivitet. Ett exempel som hon belyser är att barn och ungdomar leker utomhus året om, och för att locka ut fler grupper på samma sätt behöver ytor för aktivitet och tydliga kopplingar och stråk mellan intressanta platser skapas. ”Det gäller ju att få folk att röra på sig (för att stå ut med tristare väder) och promenader är nog den troligaste vinteraktiviteten bland vuxna. Då behövs målpunkter och platser där man kan ha picknick eller slå sig ner och iaktta andra som utför aktiviteter” (mailkorrespondens med Linda Pettersson den 18 maj 2015).

Camilla Anderson, program- och landskapsarkitekt på strategienheten vid

32

det är arrangemangen i sig som skapar möjligheter och väcker nyfikenhet för ökad utevistelse snarare än att arbeta med kampanjer för att skapa attitydförändringar till utevistelse. Johanna Verbaan, landskapsarkitekt på Ramböll menar dock att vi samtidigt borde ställa oss frågan om det ens är värt att satsa på lösningar, alltid och överallt, som lockar ut människor höst som vintertid. Verbaan syftar till att temporära eller mobila lösningsförslag ofta är att föredra, då dessa enklare går att anpassa efter årstid och säsong. Pettersson påpekar att sådana lösningar ofta görs under vår och sommar men inte i lika hög utsträckning höst och vintertid. Samtidigt menar

Pettersson, likt Verbaan, att det är något forcerat i att försöka få ut folk ständigt och jämt. Verbaan är av uppfattningen att det är djupt rotat hos människor att vilja vistas inomhus eller på skyddande platser vid sämre väder och att det därtill finns något mänskligt i det beteendet. Att trotsa väder och vind menar Verbaan måste vara en ytterst medveten aktion. För att lyckas komma över tröskeln till uterummen under inte nödvändigtvis sämre men råare väderförhållanden krävs någonting extra: det måste ge oss någonting mer för att det ska vara mödan värt. Ett exempel som lyfts fram av Verbaan är att om en positiv upplevelse utgörs i samband med kallare eller blötare väder kan den positiva känslan leda till en förändrad inställning till utomhusvistelse. Det är därmed lättare att återvända och upprepa en upplevelse eller aktivitet som är kopplat till lust och välbehag.

I likhet med Johanna Verbaan anser Anna Vindelman, planarkitekt, och Fanny

Lundén, praktikant, båda på Tyréns i Malmö, att stadsplanerare måste finna någonting annat som fungerar på vintern. Vindelman menar att vi idag ofta överför idéer och aktiviteter från vår och sommarhalvår och applicerar dessa på vintern. Det må fungera till viss del, men det går inte att enbart tänka i termer av förlängning av ”nuet” menar hon. Det är inte alltid trevligt och mysigt under höst och vinter. Det behöver heller inte finnas en efterfrågan att ständigt försöka mildra väderomständigheterna, utan istället låta det vara som det är. Fokus bör snarare förskjutas till att skapa evenemang och installationer som är anpassade efter årstider, precis som Verbaan också påpekar.

Folkets park i Malmö är ett exempel på en utemiljö som har högt brukarvärde året om, tack vare de arrangemang som anordnas. Mårthen Gunnarsson, enhetschef på besöksanläggningar, Gatukontoret i Malmö menar att det är förhållandevis enkelt att ha tillställningar i Folkets park, då platsen är välkänd och tillgänglig men också för att

33

där finns tilldragande planering och infrastruktur. Däremot har verksamheten i Folkets park inte utformats efter väder och vind påpekar Gunnarsson och kollegan Martin Lundin, biträdande avdelningschef på Stadslivsavdelningen. Att mildra

väderförhållanden är inte någonting som lyfts fram i samband med att få fler

människor att vistas i Folkets park “När vi bygger lekplatser så bygger vi inte en plats där man kan käka mellanmål under tak och när vi bygger våra parker så tänker vi heller inte in ytor där vi skyddas från väder och vind” (Mårthen Gunnarsson, personlig kommunikation den 27 maj 2015)

Figur 1. Folkets park, Malmö. Foto av Tove Nilsson (2015)

Gunnarsson och Lundin är överens om att det förekommer en ojämn fördelning av arrangemangen. Framförallt sker fler tillställningar under sommarhalvåret och något färre under höst och vinter, vilket enligt båda två anses ganska naturligt. Under kallare väderförhållanden måste människor i större utsträckning aktiveras rent fysiskt för att hålla kroppsvärmen. Lundin ställer sig frågan om“[det] skulle komma fler till parken om det fanns väderskydd eller skulle det vara så att man la de pengarna på att just aktivera parken på något sätt och få folk att komma ändå?” och tillägger att “om man