”Vi åker obältade…”
En kvalitativ studie om stressorer och möjliga förändringar i polisyrket
Emelie Örtlund
2019-2020
Examensarbete, avancerad nivå (masterexamen), 30 hp Arbetshälsovetenskap
Masterprogram i arbetshälsovetenskap Examensarbete i arbetshälsovetenskap
Abstract
Örtlund, Emelie (2020). ”We go unbelted” - A qualitative study about stressors and possible changes in the police profession. Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits, University of Gävle.
Background and aim: Police work is stressful and unpredictable. The thesis aims to
investigate stress that can be minimized by changes in the working environment. The aim of the study is to investigate different perceptions of stressors that occur in the occupational labor force among external service policemen and what changes they need for a healthier work environment.
Method: An interview study with ten police officers was conducted. The interviews
were semi-structured, and the analysis was conducted using a phenomenographic method. Two analyzes were conducted, one regarding stress and one related to change in the work environment.
Results: The analyzes resulted in six respectively four categories. Stress: Lack of
safety, Poorly adapted equipment, Police work and education, Structural conditions, Reporting and Police 24/7. Change: Extended education, more support and higher requirements, More resources, Simpler systems and Safer equipment. Stress in the police profession is somewhat naturally occurring, but there are factors that contribute to increased stress.
Conclusion: The police profession is stressful, but there are factors in the work
environment that contribute to higher self-perceived stress that can be changed without affecting the actual work.
Key words: Stress, police work, work environment, Occupational health, Swedish
Sammanfattning
Örtlund, Emelie (2020). ”Vi åker obältade..”- En kvalitativ studie om stressorer och möjliga förändringar i polisyrket. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, Masternivå, 30 hp, Högskolan i Gävle.
Bakgrund och syfte: Polisarbete är till sin natur stressigt och oförutsägbart men
uppsatsen syftar till att undersöka stress som kan minimeras med hjälp av förändringar i arbetsmiljön. Syftet är att undersöka olika uppfattningar om stressorer som förekommer inom yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår.
Metod: En intervjustudie med tio poliser som arbetar i yttre tjänst genomfördes.
Intervjuerna var semistrukturerade och analysen genomfördes med en fenomenografisk analysmetod. Två analyser genomfördes, en gällande stress och en relaterad till
förändringsarbete.
Resultat: Analyserna resulterade i sex respektive fyra kategorier. Kategorier relaterade
till stress: Bristande säkerhet, Dåligt anpassad utrustning, Polisiärt arbete och bristande utbildning, Strukturella förutsättningar, Avrapportering och Polis 24/7. Kategorier relaterade till förändring: Utökad utbildning, mer stöd och högre krav, Mer resurser, Enklare system och säkrare utrustning. Stress i polisyrket är något naturligt
förekommande, men det finns faktorer som bidrar till ökad stress och respondenterna ger förslag på enklare förändringar som skulle minimera negativt laddad stress i yrket.
Slutsats: Polisyrket är stressigt till sin natur, men det finns faktorer i arbetet som bidrar
till högre självupplevd stress som kan förändras utan att det faktiska arbetet påverkas negativt, snarare tvärtom. För att minska självupplevd stress bland individer som arbetar i yttre tjänst krävs det noggranna genomgångar av rutiner, utrustning och polisiär
utbildning. Detta för att på sikt få en mer hälsosam och hållbar yrkeskår. Det är viktigt att låta poliser verksamma i yttre tjänst komma till tals innan förändringar genomförs. Det är trots allt de som arbetar på en sådan position som vet vad som behöver förändras för att arbetet ska flyta på och inte förhindras av stressorer i yrket som skulle kunnat undvikas med hjälp av små medel.
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till alla poliser som medverkat i denna masteruppsats. Tack för att ni har delat med er av era upplevelser, erfarenheter och tankar. Utan er hade den här uppsatsen inte varit möjlig att genomföra. Tack till min handledare Fredrik
Hellström och mina kurskamrater samt kursansvarige Hans Richter för bra feedback och ideér samt inspirerande seminarium och vägledning. Utan er hade jag stått handfallen inför uppgiften.
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 1
Polisyrket i Sverige ... 1
Begreppet stress, stressreaktioner och stressorer ... 1
Stressorer i polisyrket ... 1
Organisationsförändringar ... 2
Krav- kontroll-stöd ... 3
Syfte och frågeställningar ... 3
Metod ... 4
Design ... 4
Urval ... 4
Litteratursökning ... 4
Datainsamling ... 6
Databearbetning och analys ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 8 Resultat ... 10 Stressorer ... 10 Förändring ... 16 Diskussion ... 22 Resultatdiskussion ... 22 Metoddiskussion ... 26 Slutsats ... 27
Förslag till vidare forskning ... 27
Referenser ... 28
Bilagor ... 1
Bilaga 1: Artikelmatris ... 1
Bilaga 2: Intervjumall ... 2
Bilaga 3: Informationsbrev ... 3
Bilaga 4: Mall för granskning ... 5
1
Bakgrund
Polisyrket i Sverige
Polismyndigheten är en organisation som år 2019 har ca 30 000 medarbetare (1). Verksamheten är händelsestyrd, vilket innebär att arbetstiderna varierar och kan ändras med kort framförhållning. Polismyndigheten är en viktig organisation i samhället som är tillgänglig dygnet runt (2). Verksamheten är till för att skapa trygghet och ett säkert Sverige, utan polisverksamheten skulle vårt svenska samhälle inte fungera. Poliser som arbetar i yttre tjänst jobbar vanligtvis treskift där både dag-, kväll- och nattarbete ingår (2). Poliser som arbetar i yttre tjänst hjälper människor i nöd, vilket gör att de behöver hålla ett högt fokus och ständigt vara förberedda på olika händelser och kunna agera utifrån det. Yrket kräver stora kunskaper om bland annat lagar och består även till stor del av administrativt arbete i form av dokumentation (3). Polisyrket är påfrestande, både fysiskt och mentalt och de varierade arbetstiderna kräver att den enskilde polisen har koll på sin återhämtning (4). Det finns faktorer i det polisiära yrket som kan leda till en försämrad hälsa och även om regelbundna åtgärder genomförs från myndighetens sida finns det flera perspektiv att ta upp till diskussion. Polisyrket är även ett yrke där det finns få studier av god kvalitét som berör just stressorer.
Begreppet stress, stressreaktioner och stressorer
Stressreaktioner är naturligt att uppleva i vissa situationer och hjälper kroppen att agera vid hot och våld. En stressreaktion kan leda till upplevelsen av stress. Stress kan också upplevas i situationer där det är mycket att göra på jobbet eller när man utsätts för något obehagligt. Vad som upplevs som stressande påverkas av upplevelser från tidigare situationer och är därför individuellt. Stress som pågår under lång tid där
återhämtningen är minimal kan på längre sikt orsaka bland annat hjärtproblem och utmattningssyndrom. Det är därför viktigt att minimera upplevelsen av stress, både i arbetslivet och privat, för att minska risken för sjukdom och ohälsa. (5) Faktorer som orsakar stress och som förekommer i miljön, eller genom yttre stimuli, brukar benämnas som stressorer. Att utsättas för stressorer innebär att individen utsätts för skadliga påfrestningar där effekterna kan visa sig fysiskt, psykiskt eller socialt. (6)
Stressorer i polisyrket
Flera olika studier har undersökt stressorer i polisyrket. De studier som är av god kvalitét är publicerade i olika länder, vilket gör att stressorerna kan variera på grund av kulturella och sociala skillnader i respektive studie. Höga nivåer av stress påverkar
2 kroppen negativt, både i fysisk och psykisk bemärkelse (7). Stress och brist på
återhämtning kan vara bidragande till både psykiska påfrestningar och fysiologiska förändringar bland annat genom att stresshormoner i kroppen utsöndras även när de inte behövs. En studie visar att poliser rapporterar i snitt tre akuta stressrelaterade händelser per arbetsskift (7). Trots detta framkommer det att poliser som arbetar i yttre tjänst upplever de administrativa arbetsuppgifterna som en av de främsta stressorerna i arbetet (8). Det administrativa arbetet rankas som en större påfrestning än exempelvis hot och våld, vilket teoretiskt sett borde vara den högsta faktorn för stressrelaterad ohälsa i yrket (8). Utöver de uppenbara stressorerna i polisarbetet rapporteras även skiftarbete och bristande stöd från överordnade vara en stor bidragande orsak till stress (9). Poliser av lägre grad tenderar också att rapportera en högre nivå av stress, till följd av lägre
kontroll och stöd (10). En studie publicerad i USA från 2004 visar att kollegor skadade i tjänst, kritik från allmänheten och familjekrav var bland de tre högst rankade
stressorerna (11). Bland de högst rankade stressorerna finns det ingen signifikant skillnad mellan könen, även om kvinnor i högre utsträckning rapporterar bristande stöd som stressor än män (12). Flera studier rapporterar även att en hög upplevd stress är direkt bidragande till en dålig sömnkvalitet (13)(14). Poliser som dessutom arbetar kvällar och nätter rapporteras fler ha en bristande sömnkvalitet (15). Vad gäller
skiftarbete bland poliser finns det en liten skillnad i sömnkvalitet mellan de som har ett flexibelt schema och de som har ett roterande schema. Bristande sömn och flexibla scheman också kan vara bidragande till stress i arbetslivet (16). Arbetsskift som påverkas av oförutsedda händelser och flexibla scheman kan även påverka balansen mellan jobb och fritid, vilket kan resultera i upplevd stress (17).
Organisationsförändringar
En studie visar även att organisationens säkerhetsklimat är bidragande till produktivitet och hälsa på arbetsplatsen. Det bör också inkluderas i såväl studier gällande jobb, krav och kontroll i relation till hälsoutfall men även organisationsförändringar (18). Stora organisationsförändringar eller instabilitet i organisationer kan bidra till ökad stress och sömnproblem, medan mindre förändringar inte kan associeras till dessa utfall (19). Stress relaterad till större organisatoriska förändringar, såväl inför men även under och efter genomförandet, påverkar främst de poliser som arbetar i yttre tjänst (20). Vid oro för organisationsförändringar och anställningsformer kan stress som leder till utbrändhet öka (21). Det kan både gälla såväl större förändringar som omplaceringar i gruppen. Den första januari år 2015 trädde den nya ombildningen av svensk polis i kraft (22). Omorganisationen syftade till att förbättra resultat, vara mer kostnadseffektivt och öka
3 flexibilitet samt ge förutsättningar för högre kvalité i det polisiära arbetet (22).
Ytterligare omorganisationer och förbättringar är att vänta då polisen har en strukturerad plan för hur de ska ta nästa steg och bli såväl mer effektiva i sitt arbete och ha en bättre tillgänglighet samt bli en mer attraktiv arbetsplats (23). Hur förändringar implementeras i organisationen kan komma att påverka arbetet och vilka stressorer de anställda
uppfattar i yrket, vilket gör det viktigt att lyfta i en diskussion gällande stressorer på arbetsplatsen. Det är oklart om Polismyndigheten i sitt arbete med
organisationsförändringar tagit hänsyn till de problem som enligt forskningen upplevs av anställda. Det är när de aktiva poliserna får beskriva sin egen uppfattning om vilka problem som finns som det framkommer vilken typ av förändringsarbete som skulle vara nödvändigt, och samtidigt hälsofrämjande och vilka förändringar som istället bidrar till en ökad nivå av stress. Organisationer är dynamiska system som strävar efter en balans i systemet och omgivningen. Feedback från omgivningen och samhället ger möjlighet till förändring (24). Inom organisationen finns både episodiska och
kontinuerliga förändringar där episodiska förändringar mer syftar till omorganisationer inom hela myndigheten och kontinuerliga förändringar är mindre förbättringar (24). Arbetet kommer att fokusera på de kontinuerliga förändringarna men episodiska förändringar kommer eventuellt att beröras till viss del.
Krav- kontroll-stöd
Krav-kontroll-stödmodellen kommer att användas för att beskriva de stressorer som finns i arbetet som polis i den ingripande verksamheten. Modellen bygger på att krav avser hur hårt man arbetar och arbetsmängd och kontroll avser utrymmet för att fatta beslut på egen hand och möjlighet till utveckling och lärande. Höga krav i kombination med lågt socialt stöd och väldigt litet eget beslutsfattande kan bidra till ökad risk för psykisk ohälsa, där stress kan ingå. Modellen för krav-kontroll-stöd ger möjlighet att sammanfatta de negativa konsekvenser som beskrivits ovan med begreppet stress och stressorer. (6)
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka olika upplevelsen av stressorer som förekommer inom
yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår.
1. Vilka olika stressorer upplever individen att det finns på dennes arbetsplats? 2. Vilka olika typer av förändring vill de se för att underlätta det polisiära
4
Metod
För att få en djupare förståelse gällande individuella uppfattningar om stress och förslag till förändringar inom polisyrket valdes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv syn på teori och empiri, vilket betyder att teorin har växt fram under analysarbetet.
Ståndpunkten är ett tolkningsperspektiv och fokus ligger på att förstå hur
studiedeltagarna uppfattar den verklighet de befinner sig i (25). I analysarbetet användes en fenomenografisk ansats. Den här studien följer ”Standards for Reporting Qualitative Research” (26).
Design
En fallstudie handlar om en viss typ av organisation (25) och den här studien berör en del av polismyndighetens organisation, uniformerade poliser i yttre tjänst i olika distrikt/lokalpolisområden. Det fallet som beskrivs är ett så kallat representativt eller typiskt fall, vilket illustrerar en vardaglig eller vanligt förekommande situation i yrket (25). En systematisk litteratursökning ligger till grund för formuleringen av studiens syfte och frågeställningar. Genom en systematisk sökning av litteratur begränsas antalet artiklar till de mest relevanta inom området (27).
Urval
Urvalet är baserat på ett målstyrt urval, vilket innebär att deltagarna strategiskt väljs ut för att passa studiens syfte (25). Urvalet är Poliser som i dagsläget arbetar i yttre tjänst. Urvalet är även styrt av kriterier, vilket betyder att individer som uppfyller dessa är de som väljs ut att delta i studien (25). Inkluderade studiedeltagare har genomgått
polisutbildningen men de som under intervjuperioden genomför sin aspiranttjänstgöring exkluderas då de ännu inte är färdigutbildade. Poliser som i vanliga fall arbetar i yttre tjänst men är placerade inne tillexempel på grund av skada kommer också att exkluderas i studien. För att nå ut till poliser verksamma i yttre tjänst användes personliga kontakter inom myndigheten. De personliga kontakterna informerade endast om studien och hade ingen påverkan över de som valde att delta. En inbjudan till deltagande i studien
skickades ut till tolv poliser som arbetar inom myndigheten där tio av dem deltog i studien. De två som inte deltog exkluderades på grund av att de vid tillfället för intervjuerna var placerade inne av medicinska skäl.
Litteratursökning
Inför litteratursökningen genomfördes en sökning i Discovery via Högskolan i Gävle för att finna relevanta databaser. En sökning på ”Police” AND ”Stress” AND ”shift work” i
5 Discovery visade att Web of Science, PubMed och PsychINFO var lämpliga att
använda. En systematisk sökning genomfördes och inleddes med att ett antal nyckelord valdes ut som sedermera också användes för att söka synonymer till dessa i
databasernas Dictionary. De valda nyckelorden är ”Police” ”Law enforcement”, ”Shift work”, ”Stressors” och ”Stress”. Sökordet ”shift work” används för att utesluta
polisarbete som enbart sker på dagtid, då studiens syfte är att undersöka stressorer bland poliser som arbetar i yttre tjänst, vilket är ett skiftarbete. I sökningen kombinerades de valda söktermerna med Booleska operatorer, ”AND”, ”OR” och ”NOT” för att finna artiklar som matchar studiens syfte (27). En practical screen innehåller inklusions- och exklusionskriterier. De inkluderade artiklarna skulle beröra poliser som arbetar i yttre tjänst, skiftarbete och vara granskade samt i fulltextformat. Artiklar som exkluderas innehåller studier rörande poliser som enbart arbetar dagtid. Antalet artiklar som granskades i practical screen var 115 stycken varav 22 exkluderades. Dubbletter togs bort vid presentationen i Tabell 1 som visar antalet sökträffar som gick vidare till kvalitetsgranskning.
Tabell 1: Antal sökträffar i respektive databas efter practical screen för den första sökningen
Databas Sökträffar
PubMed 63 st
WoS 28 st
PsychInfo 24 st
Efter practical screen genomfördes en kvalitetsgranskning, där artiklarnas relevans för den aktuella studien och kvalité granskades. Artiklarna som valts ut för att lägga grunden till den här studien presenteras i en artikelmatris (se Bilaga 1).
Artiklar som författaren redan kände till och som var relevanta inkluderas i kvalitetsbedömningen. Dessa artiklar markeras med * och presenteras också i den artikelmatris som finns att se i Bilaga 1. Artiklar som presenteras i studiens bakgrund har granskats utifrån relevans och kvalitetsgranskats med hjälp av en egengjord
bedömningsmall som har stöd från SBU (28). Kvalitén på studierna bedöms med siffror där maximalt antal poäng är 11. För varje fråga i granskningsmallen kan man maximalt få 1 poäng och inkluderade studier har minst fått 8 poäng i bedömningen.
Granskningsmallen finns att se i sin helhet i Bilaga 4. Ytterligare en sökning genomfördes med sökorden ”Police” ”Law enforcement”, ”work health” och ”organizational change”. Strukturen för sökningen och inkluderade artiklar är den samma som tidigare presenterats. Exklusionskriterier för den andra sökningen är
6 organisationsförändringar som inte jämförs med hälsoutfall och inte rör polisyrket. 20 artiklar exkluderades efter practical screen. Artiklarna som valts ut till studiens
bakgrund är granskade och finns länkade i Fulltext.
Tabell 2: Antal sökträffar i respektive databas för den andra sökningen
Databas Sökträffar
PubMed 24 st
WoS 8 st
PsychInfo 20 st
Datainsamling
Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med poliser som i dagsläget arbetar i yttre tjänst. I det förberedande arbetet genomfördes en pilotintervju för att testa frågorna i intervju-guiden. Inför pilotintervjun genomfördes flera mindre testintervjuer där några frågor korrigerades och teman förändrades, därefter genomfördes
pilotintervjun. Under pilotintervjun testades metoder för inspelning och materialet transkriberades efteråt, vilket resulterade i en bra diskussion utan några förändringar av intervjuguiden. En pilotintervju görs för att kunna korrigera frågorna ytterligare och säkerställa att intervjuguiden ger svar på studiens syfte och frågeställningar (25). För att komma i kontakt med yrkesverksamma poliser användes personliga kontakter inom polismyndigheten. Ett första informationsbrev skickades ut till kontakter som sedan vidarebefordrades till intresserade poliser och kontaktuppgifter till potentiella
studiedeltagare förmedlades till författaren. Kontakterna inom myndigheten informerade endast om studien och hänvisade sedan frågor och funderingar till författaren utan att påverka studiedeltagarnas beslut om deltagande. De personer som var intresserade av att delta i studien fick ett varsitt informationsbrev som de lugnt kunde läsa igenom, därefter bestämdes tid och plats för intervju. För att deltagarna ska känna sig bekväma i
situationen kommer de själva att få välja vart intervjun genomförs. Innan intervjun påbörjas får deltagarna ge sitt samtycke till både deltagande och att intervjun spelas in med hjälp av en mobiltelefon. Deltagarna godkände sitt deltagande genom att signera informationsbrevet (Bilaga 3). För att ge deltagarna möjlighet att delge författaren sin syn på ämnet används en semistrukturerad intervjumodell. En semistrukturerad intervju är flexibel och istället för att fokusera på enskilda frågor används teman som är
kopplade till studiens syfte och frågeställningar under intervjun (25). En förformulerad guide med olika teman och exempel på frågor används för att säkerställa att relevant information framkommer (se Bilaga 2) (29). Löpande under intervjun kommer även stödanteckningar att föras, dels för att få med samtliga stressorer som nämns dels för att
7 underlätta analysarbetet. De analysområden som kommer att vara i fokus är stressorer, både på arbetstid men också utanför arbetet och förändringsarbete med fokus på den enskilda individens uppfattningar kring detta.
Databearbetning och analys
Databearbetningen påbörjas genom att intervjuerna transkriberas. Transkribering är nödvändig för att kunna analysera texten och få ut så mycket användbart material som möjligt (25). Intervjuerna transkriberas löpande. När samtliga intervjuer är genomförda och transkriberade genomförs en analys av materialet. Analysmodellen som valts är en Fenomenografisk ansats. Ansatsen kan delas in i två perspektiv, första ordningen, fakta, och andra ordningen, hur individer uppfattar omvärlden (30). Den här undersökningen berör andra ordningens perspektiv. Fenomenografi är utformad för att beskriva och analysera människors sätt att uppfatta världen och är en bra metod att använda vid semistrukturerade intervjuer (31). Analysen delas in i sju steg där det första handlar om att bekanta sig med materialet. Det innebär en noggrann läsning av materialet samtidigt som vissa anteckningar skrivs i marginalerna till texten. I steg två börjar analysen genom att man väljer ut olika relevanta och betydelsefulla stycken, så kallade passager. Passagerna kommer sedan att jämföras med varandra i steg tre. I jämförelsen hittas skillnader och likheter mellan olika stycken. Det fjärde steget handlar om att gruppera passager som på något sätt relaterar till varandra. I steg fem namnges de olika
kategorierna man finner i steg fyra. Det är här de mest signifikanta i materialet
framkommer. En kategori ska vara uttömmande och i det sjunde steget granskas därför passagerna för att se om flera kategorier kan slås samman och bilda en kategori. Passagerna kan även reduceras till korta, men meningsfulla citat som används i
resultatet (29). I Tabell 3 visas exempel på hur citat kondenserats ner till meningar samt placerats in i en kod.
8
Tabell 3: Exempel på kondensering av meningar
Meningsbärande enhet Kondensering Koder
”Kopplat till arbetsmiljö så finns det ju saker som kan förbättras, det är, öh, det finns bättre utrustning som man kan få som sliter mindre på kroppen, som ändå som, vi ingripande poliser har svårt att få ut. (paus) ”
det finns bättre utrustning som man kan få som sliter mindre på kroppen
Skyddsväst:
det finns bättre utrustning som man kan få som sliter mindre på kroppen
”…utan man måste kunna uppvisa nåt form av intyg om man vill kanske ha en bättre, ett bättre bälte eller nå arbetsavlastande för ryggen å så. För det finns bättre…”
ett bättre bälte eller nå arbetsavlastande för ryggen å så.
Bälte:
ett bättre bälte eller nå arbetsavlastande för ryggen å så.
”vi kanske måste uppvisa nåt läkarintyg eller, jag tycker att man ska få ut det om man känner att det finns ett behov av nånting men så är det inte idag”
jag tycker att man ska få ut det om man känner att det finns ett behov av nånting men så är det inte idag
Förändring utrustning:
jag tycker att man ska få ut det om man känner att det finns ett behov av nånting men så är det inte idag
”och det största problemet är just min skyddsväst, polismyndigheten köpte in de billigaste för några år sen och ingen gillar dom, alla klagar. Nu har det kommit in nya men jag vet inte hur dom är.. ”
och det största problemet är just min skyddsväst Skyddsväst:
och det största problemet är just min skyddsväst
”..men ska man säga nånting till dom som bestämmer så är att fokusera inte bara på priset, köp kvalité också..”
men ska man säga nånting till dom som bestämmer så är att fokusera inte bara på priset, köp kvalité
Förändring utrustning:
men ska man säga nånting till dom som bestämmer så är att fokusera inte bara på priset, köp kvalité
”..för att min väst åker upp till hakan och är sne och bulkig jag kan inte hålla mina armar på korrekt sätt när jag drar vapen ens.”
min väst åker upp till hakan och är sne och bulkig jag kan inte hålla mina armar på korrekt sätt när jag drar vapen ens.
Skyddsväst:
min väst åker upp till hakan och är sne och bulkig jag kan inte hålla mina armar på korrekt sätt när jag drar vapen ens.
”Det ÄR stressande, dels för att dom skickar ut det till en lista alltså jobbet är ju borta vanligtvis inom några minuter. Det är lite stressande, polisen rent allmänt har en osund kultur anser jag kring att man ska jobba mycket. Det är nästan en prestige, man går och frågar folk i korridoren hur mycket övertidstimmar man har. Liksom ja men du har ju bara 100 övertidstimmar det är liksom töntigt, typ så. Så det är ju ganska olikt nån annan arbetsplats som jag har stött på att man har den mätstickan liksom, att jag har jobbat 350 timmar jag jobbar jättemycket…”
Det ÄR stressande, dels för att dom skickar ut det till en lista alltså jobbet är ju borta vanligtvis inom några minuter
Övertid:
Det ÄR stressande, dels för att dom skickar ut det till en lista alltså jobbet är ju borta vanligtvis inom några minuter
polisen rent allmänt har en osund kultur anser jag kring att man ska jobba mycket
Det är nästan en prestige, man går och frågar folk i korridoren hur mycket övertidstimmar man har. polisen rent allmänt har en osund kultur anser jag kring
att man ska jobba mycket
Det är nästan en prestige, man går och frågar folk i korridoren hur mycket övertidstimmar man har.
Forskningsetiska överväganden
I arbetet med en studie finns det fyra forskningsetiska principer att ta hänsyn till (32). Den första är Informationskravet, vilket innebär att författaren till studien är skyldig att informera deltagarna om deras roll i studien samt vilka villkor som gäller för ett
eventuellt deltagande. Det här görs genom ett så kallat informationsbrev inför det att studien ska genomföras. I informationsbrevet finns kontaktuppgifter till författaren och handledaren samt information om studiens syfte och en förenklad version av vad undersökningen går ut på. Om deltagarna kommer att utsättas för något som kan framkalla ett obehag ska detta också anges. Det är även viktigt att informationsbrevet förmedlar att allt deltagande sker på frivillig basis och att deltagaren när som helst kan välja att avbryta samt att informationen endast kommer att användas i forskningssyfte (32). I den här studien kommer deltagarna få ett informationsbrev (Bilaga 3) där de även får skriva under för att godkänna sitt deltagande. Informationsbrevet är hämtat från det
9 exempel Högskolan i Gävle har på sin hemsida (33). Att studiens deltagare ger sitt medgivande till att delta i studien samt förstår att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas under studiens gång faller under det som kallas för Samtyckeskravet (32). Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som samlas in kommer att hanteras konfidentiellt och att allt material enbart används i forskningssyfte (32). Det innebär även att materialet hanteras varsamt och att varje enskild intervju inte kommer att kunna härledas till en specifik person (32). I det här arbetet har tillexempel inte personernas arbetsplats och lokalpolisområde inkluderats i texten. Nyttjandekravet innebär att insamlad data endast får användas i syfte att bedriva forskning (32). För att ta ställning till samtliga punkter kommer ett tydligt informationsbrev att ges ut i god tid inför varje intervju. Intervjuerna kommer att spelas in utan att deltagaren behöver uppge sitt namn under inspelningen och märkas med siffror som också används i transkriberingen. I händelse av att deltagaren namnger platser eller personer kommer dessa att
punktmarkeras i en transkribering för att det inte ska kunna härledas. Om en deltagare väljer att avbryta under pågående intervju kommer materialet att raderas för att inte kunna förväxlas med andra intervjuer. Anonymitet och konfidentialitet är viktigt och därför kommer uppgifter inhämtade från studiedeltagarna att sparas i en
lösenordskyddad dator och enbart författare och handledare kommer att ha tillgång till materialet. Studien har granskats av forskningsetiska rådet vid Högskolan i Gävle
10
Resultat
Syftet är att undersöka olika uppfattningar om stressorer som förekommer inom yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår. Av studiens tio deltagare ansåg majoriteten att de arbetar på en mindre polisstation. De flesta poliser lägger sitt schema själva, en så kallad periodplanering, istället för att arbeta i tur-lag som innebär att du alltid arbetar med samma grupp poliser. Resultatet i studien berör stressorer som kan upplevas på stationer där ett färre antal poliser arbetar, nödvändigtvis inte i ett område som är mindre till ytan, utan till antal personer boende på orten eller i området men som till viss del kan
appliceras även på större stationer. De flesta poliser som deltog i studien har arbetat som polis mellan 1–4 år och därmed inte upplevt några större organisationsförändringar inom polismyndigheten. Poliser som deltog i studien upplever att de arbetar i en varierad arbetsmiljö, där förändring, relaterat till de stressorer som framkommer, är att önska för att förbättra arbetsmiljön. De som deltog i studien är också eniga om att polisyrket i sig medför en viss typ av stress, som dock är accepterad när man väljer att utbilda sig till polis. Hot och våld samt stressiga situationer är något samtliga
respondenter är väl medvetna om och samtidigt väl förberedda på när de kommer ut i yrket:
R6: ” …stressigt men inte dåligt utan kulstressigt liksom.”
R7: ”…när jag får den här stresspåslaget så då skärps det här viktiga hos mig och det som inte är så viktigt det skiter jag i så men och det är sånt.”
R6: ”…sån stress tror jag alla poliser kan hantera, för det är därför man har velat bli polis.”
Resultatet är uppdelat i två analyser. Den första berör upplevelsen av stressorer och den andra upplevelser om förändringsarbete. Varje kategori presenteras var för sig i
resultatdelen därefter följer en avslutande sammanfattning av samtliga kategorier i varje del. I Bilaga 5 finns en begreppslista som förklarar de olika begreppen som nämns i studiedeltagarnas citat.
Stressorer
Tabell 4 visar hur olika kategorier som berör stressorer har uppkommit i analysarbetet och hur subkategorier slagits samman till att bli mer övergripande. Under dessa presenteras varje enskild kategori tillsammans med styrkande citat.
11
Tabell 4: Kategorier, subkategorier och koder för stressorer
Koder: Subkategorier: Kategorier:
Dåligt skick Obältad Transportsäkerhet Säkerhetsutrustning Väst som hindrar rörelse
Bilar Bristande säkerhet
Missanpassad utrustning
För stora västar Dålig passform Går inte att beställa nytt Bälten
Benhölster
Skyddsvästar Dåligt anpassad utrustning
Annan utrustning
Nya kollegor Svårt hitta Sänkta krav
Avsaknad av vidareutbildning
Polisiärt arbete Polisiärt arbete och bristande utbildning Bristande utbildning Långa transportsträckor Långa avstånd Långt till kollegor Andra myndigheter Stängd arrest
Underbemanning Strukturella förutsättningar
Långa avstånd Resursbrist Minst fyra program
Borta flera timmar
Tidskrävande system Avrapportering
Flera olika system Sömn
Kost Övertid Tillgänglighet Polis på fritiden
Brist på återhämtning Polis 24/7
Aldrig ledig
Bristande säkerhet
Kategorin beskriver det som framkommit under intervjuerna gällande bristande säkerhet som en stressor i arbetslivet. Respondenterna upplever situationer där säkerheten brister som en stressande faktor i arbetslivet. Skyddsutrustning som inte är anpassad efter den enskilda individen hindrar rörelsemönster och leder till bristande säkerhet när polisen tillexempel ska dra vapen där situationen kräver det:
R6: ” …min väst åker upp till hakan och är sne och bulkig jag kan inte hålla mina armar på korrekt sätt när jag drar vapen ens.” Det upplevs som en stressor i en redan pressad situation.
Det märks också att polisbilarna är den främsta arbetsplatsen för respondenterna och även där beskriver de en bristande säkerhet. Poliserna som arbetar i yttre tjänst åker ofta obältade vid transport av misstänkta gärningsmän eller personer omhändertagna enligt exempelvis LOB, vilket skapar både stress som respondenterna reflekterar över i situationen men också stress som de beskriver som att den ”byggs på hög”, både för föraren men som snabbt vill komma fram utan att orsaka en olycka men också för den som sitter placerad i baksätet med den omhändertagne:
R8: ” …vi sitter ju obältade och sitter och trycker ner folk och försöker och då, det är ju inte direkt det bästa sättet att transporteras i en bil och det är, å så kör man väldigt fort med blåljus, så det är lätt att det händer nånting.”
R6: ” …som är bråkig så måste jag sitta obältad i 5-6 mil medan man kör 100km/h för att hålla kontroll på den stökiga eller så, medan den stökiga är bojad och har bälte på sig, men han eller hon kommer ju mest troligt överleva om det sker en kollision så
12 Respondenterna berättar även att de fordon som används har gått väldigt långt och ibland saknar basutrustning. Respondenterna berättar vidare att avsaknaden av
basutrustning är främst i de ersättningsbilar som används när ordinarie fordon inte finns tillgängliga av olika orsaker som efter biljakter där bilarna krockats. Basutrustning i bilarna, som tillexempel navigeringssystem kan vara skillnaden mellan att komma fram i tid och välja lämplig väg, vilket respondenterna ser som en stor säkerhetsrisk.
Respondenterna anser också att bilar som har gått väldigt långt medför en säkerhetsrisk då kvalitén på dessa minskar i takt med att antal körda mil ökar. Samtliga brister i fordonen verkar som en bidragande orsak till ökad stress och bristande säkerhet:
R7: ” Vi står och har en arbetsdag framför oss och vi har inte fordon utan vi får köra nån gammal bil från tidigt 00-tal, det blir också en sån grej. Vi har inte polman-utrustning i bilarna där vi har vår navigeringsapp…”
R7: ” Vi har gamla fordon som gått 12k mil men måste gå 30 innan man kan byta ut den fast den är gammal som helvetet och rostat sönder. När man egentligen kan byta ut den. Det där tänket är lite märkligt.”
Dåligt anpassad utrustning
Kategorin beskriver utrustning som ett stressmoment, separat från säkerhetsaspekten av dåligt anpassad utrustning då stressen över att inte kunna anpassa sin utrustning själv anses påverka fler aspekter än enbart säkerheten. Utrustning som inte passar beskrivs som ett underliggande stressorer och något som påverkar respondenterna både fysiskt och psykiskt. Poliserna som deltog i studien menar att den utrustning de använder inte är anpassade efter den enskilda individen och därför inte passar som den ska, vilket inte påverkar själva ingripandet, men all övrig tid, som tillexempel färd i bil eller tiden med avrapportering:
R2: ” …stopp på att beställa nya västar så har man haft en som har passat dåligt eller inte passat alls så har man ändå behövt ha den för att det går inte att beställa.”
R3: ” ...jag har ju haft min väst jag fick från skolan och den funkade inte alls för mig.”
R10: ” ...man får inte prova ut kängor eller skyddsvästar innan man beställer utan man får typ gissa sig till vilken som kommer passa en själv bäst och så får man beställa just den då...”
Det verkar dock som att respondenterna upplever en skillnad i möjligheterna att anpassa sin utrustning om man arbetar på en större station jämfört med en mindre.
Respondenterna förklarar att det finns större möjligheter och fler resurser i större städer jämfört med på mindre orter, vilket också bidrar till uppfattningen om att resurser inte prioriteras likvärdigt över landet:
R6: ” ...storstaden jag ska till nu då och bad om att byta väst, vill du byta fodral till den så gör det, för det passar inte så många, men går det inte så fixar vi en ny väst.”
Polisiärt arbete och bristande utbildning
Kategorin beskriver det polisiära arbetet, som tillexempel att hitta, samarbete med kollegor och avsaknad eller brist på utbildning i ett antal situationer. Att polisarbetet är
13 stressigt till sin natur presenteras tidigare i resultatet men den här kategorin berör
stressorer som enligt respondenterna bidrar till extra stress i arbetet. Att arbeta med nya kollegor eller inte hitta till de platser poliserna larmats till är några av dem:
R1: ”Det kan vara att man jobbar med en ny kollega som är extra stressigt.”
R1: ” ...det är ju såhär att när man får ett larm å inte hittar och inte vet vart man ska, det är stressigaste som finns..” Respondenterna upplever en ökad stress när de kommer till vissa speciella situationer de inte varit i tidigare eller saknar kunskap om, men upplever att de hade kunnat vara bättre förberedda på genom vidareutbildning efter avslutad utbildning på Polishögskolan. Både bristande utbildning och sänkta krav för nyutbildade poliser är ett stressmoment och något som oroar studiens respondenter. Ingen vill arbeta tillsammans med en nyutexaminerad polis som kom in på polishögskolan enbart på grund av sänkta antagningskrav.
R3: ” ...man har ett ansvar i grunden för många saker och om man då är väldigt ny själv och kommer till en situation man aldrig har vart i själv heller då kan väl jag uppleva att det blir ett extra stresspåslag.”
R7: ” ...sjukvårdsutbildningen, den ska vara mer kontinuerlig än vad det är. För det är en sån stress.”
R9: ”...sänkta kraven då får jag mer stress av en sån grej liksom jag vill att min kollega ska va bra, utbildad och så då kan man inte ha sänkta krav det borde alla fatta egentligen.”
Den ständiga pressen från allmänheten om att alltid finnas tillgänglig och ha svar på frågor samt kunna bistå med lösningar på problem verkar också som en stressor i yrket främst bland de respondenter som är unga i tjänst. Respondenterna beskriver det som att man som polis ständigt är lite uppjagad och väntar på att något ska hända, vilket är en del av yrket men kan bidra till ett kontinuerligt stresspåslag:
R8: ” ...egentligen det är väldigt mycket som är stressande, man känner ju stress eller man är på tårna väldigt ofta, nästan varje dag.” R9: ” Att folk tittar mot en, på en för att ha lösningar å sen, är det nånting man arbetar sig in i tror jag. Att man blir mer van med att
kunna hantera den extra stressen.”
Strukturella förutsättningar
Kategorin beskriver strukturella förutsättningar, eller brist på förutsättningar som bidrar till ökad stress bland respondenterna. Underbemannade polisstationer, där såväl
respondenterna som deras kollegor behöver täcka upp för att klara ett arbetspass inom områden de ej är vana att arbeta på är en sådan förutsättning som brister och bidrar till stress.
R2: ” Det har hänt ofta under det här året att vi själva på min station inte kan täcka våra egna pass. Vi kan inte täcka hela dygnet, med bemanning.”
R1: ” Det kan vara att du kommer in kl 06.30 och tror att du ska jobba i ditt hemma LOPO och så blir du flyttad…” För många av poliserna innebär det en lång väntan på att kunna bilda patrull
tillsammans med en kollega, där ett antal timmar av själva arbetspasset går åt till att transportera sig mellan olika stationer för att ha en kollega under passet. Det är också en stress att vara den kollega som behöver bli flyttad och därmed transportera sig långa sträckor i inledningen och avslutning av arbetspasset:
14 R4: ” ...problemet hos oss är att vi ibland får åka väldigt långa sträckor för att jobba med kollegor och det är ibland får man åka
drygt 10 mil för att bilda patrull med någon.”
R5: ” ...jag börjar 22, kollegan kommer runt 23.30 och då kan vi börja jobba, sen lär kollegan åka strax efter 5 igen.” R10 ” ...det är klart att det blir ett problem om man måste sitta och vänta in en kollega som ska åka x antal mil efter vi har haft
utsättning.”
Respondenterna är också noga med sin beskrivning av arbetssituationen och belysa det faktum att det är stressande att stora arbetsområden bemannas av väldigt få
polispatruller, vilket både bidrar till att det är långa avstånd till närmsta bil med kollegor som kan stötta vid insatser som kräver fler än två poliser och ibland kan det också innebära att en polis är själv, bland annat under tiden denne transporterar sig mellan olika polisstationer för att bilda patrull med någon. Utöver det beskriver respondenterna att arbete ständigt byggs på hög under ett arbetspass då de sällan har tillräckligt med bemanning för att hantera allt som händer:
R2: ”... i 9 fall av 10 så är vi bara en bil två poliser, en bil under ett pass här. Och det kan också vara en stress…det kan också vara en stress att veta att man har så långt till närmaste kollegor…”
R5: ” Då vet jag att någon är drogpåverkad, minst föraren, då vet jag att jag är själv, vart är närmsta bil? jag behöver hjälp.” R8: ” ...att vi är en patrull som täcker så pass stort område och händer det nånting så då kan det dröja 30 min tills det kommer någon
och stöttar oss.” problem...”
R9: ” ...man hör på radion att det är massa jobb och man hör att alla är upptagna.”
De långa avstånden och underbemanningen påverkar också tiden för exempelvis ett ingripande, då det kan innebära flera timmar av transport mellan själva
brottsplatsen/platsen för omhändertagande och en öppen arrest och områden kan därmed sakna polispatruller för att de är upptagna med ärenden, både långt bort men också i närheten av den ort de jobbar i:
R3: ” För vanliga saker som en LOB tillexempel, för en LOB kan vi bli borta i minst 2h oftast 2 och en halv, och det är ett Den generella uppfattningen bland respondenterna är dock att det här problemet är tydligare på mindre stationer, jämfört med större städer, där bemanningen är högre och resurserna fler:
R8: ” Det är så annorlunda, ett mordförsök i större stad, det kan va 15–20 polisbilar, ett mordförsök här kan va 4.” R10: ”hur många poliser det finns och vart, vissa områden har väldig brist på poliser och vissa har väldigt Överskott. Resursbristen
är stressande, så är det”
Bristen på resurser från andra myndigheter och aktörer som samverkar med den ingripande polisverksamheten är också något respondenterna upplever som stressande och påfrestande. Det innebär att poliserna både får vänta länge på svar från åklagare och får göra annat jobb, som kanske egentligen inte tillhör den ingripande verksamheten och saker de därmed inte heller är utbildade i att göra:
R6: ” ...ringde krimtek, jouren och sa att dom ville att dom skulle åka dit då säger dom nej nåt värre kan hända här.” R6: ” ...vanliga poliser som inte har utbildning fick ta prov för det va sånna väderförhållanden men att det måste tas snabbt.” R7: ” ...då ringer vi ju jour fu-ledare sen, vi har en gripen för våld mot tjänsteman och diverse våldsamt motstånd och sånt, du får
15
Avrapportering
Kategorin sammanfattar respondenternas syn på systemet för avrapportering och vilken stress som systemets utformning medför. Systemet för avrapportering är påfrestande och tar mycket tid från det polisiära arbetet ute på fältet. Avrapportering kan, enligt respondenterna, ta flera timmar för små ärenden och korta ingripanden. Systemet är uppbyggt på ett sätt som gör det omständligt, vilket bidrar till ökad stress bland
respondenterna. Att ständigt ha rapporter som byggs på hög beskrivs av respondenterna som en inre stress:
R4: ” ...nu har vi gått över till ett datasystem man fyller i men innan var det 6 A4-papper man skulle fylla i med allt, för en som ska sova 4-6 timmar.”
R5: ” ...jag tycker det är tråkigt att det är så omständligt, jag kan ta en person för misshandel och han är gripen, jag är borta på avrapp 4-5h.”
R7: ” Nu har vi fått nya datasystem men dom är fortfarande fruktansvärt primitiva och du får fylla i samma grej på 7011 ställen, det som tar 10 min på fältet tar uppemot 40 min att avrapportera...”
Upplevelsen av stress från avrapportering är inte heller något som alltid försvinner efter ett avslutat arbetspass utan kan ibland följa med den enskilde individen hem och
dessutom får avrapporteringen ibland lov att vänta till nästa arbetspass:
R8: ” ...jag har drömt om att jag har avrapporterat att jag sitter och skriver det påverkar en mer än vad man tror.” R2: ” passen där man inte kan skriva färdigt allt man gjort under dagen utan man måste spara till nästkommande pass man jobbar” Respondenterna upplever också här en skillnad i resursfördelning mellan större och mindre polisområden. På mindre orter behöver den ingripande polisen sköta hela ärendet, till skillnad från större städer där vissa saker lämnas över till andra:
R7: ” ...det är väl, det är ganska mycket kopplat till den utredande delen, vi ska va frontlinjebyråkrater och göra alla delar, så mycket som möjligt.”
R7:”Om man tänker, bara man åker till en större stad där har man ganska mycket krim-personal som jobbar på jourtid, som är liksom sådär, i ett litet område, vi får ta tag i ganska mycket grejer som inte är polisiärt...”
Polis 24/7
Kategorin beskriver respondenternas uppfattning om stressorer som påverkas av att polisyrket är i sig ett situationsstyrt yrke, men att titeln Polis inte enbart är just ett yrke utan något som följer med i vardagen. De beskriver också att brist på återhämtning i kombination med det polisiära arbetet gör att de aldrig är riktigt lediga. Brist på återhämtning beror delvis på långa övertidspass men också dagar där de verksamma poliserna har mycket att göra och därmed inte hinner äta under varje arbetsskift eller efter flertalet övertidstimmar i anslutning till arbetet:
R1: ”...det kan ju bero på att man har förberett sig dåligt, man har haft dålig sömn, man har inte hunnit äta under hela arbetspasset så man kanske har jobbat 10 timmar å inte fått mat så får man ett larm till…”
R10: ” ...övertidstimmar efter pass kan vi sällan styra över man är kvar till man jobbar klart, om man ska sluta 15 och griper 14.30 så är man kvar till man är klar med det…”
Polisyrket är heller inte ett vanligt arbete där du tar av dig utrustningen, går hem och sedan är ledig, utan något som påtalande ofta inkräktar i den enskildes privatliv. Bland
16 annat genom sociala kontakter med arbetande kollegor, chatt-verktyg och sms som aviserar om tillgängliga övertidspass:
R1: ” Jag som har min WhatsApp på min privata lur tycker att jag har upplevt det störande stundtals för det plingar till ganska mycket å inte bara övertid utan om det händer nånting i mitt område så kan det plinga till eller att det är en bil som är på en plats å så
vill man veta om den, å de har jag upplevt som störande att det liksom, jag behöver inte veta vad det står för en busbil parkerad nånstans när jag är ledig liksom.”
Respondenterna menar också att när den enskilde polisen rör sig utanför hemmet på sin fritid är det lätt att bli igenkänd, vilket skapar en stress och samtidigt bidrar det till att de aldrig riktigt släpper arbetet utan ständigt är uppmärksam på olika scenarion som kan inträffa:
R3: ” …är en mindre stad och man känner när jag går ut privat så känner jag igenom folk och dom känner igen mig så är det ju, så jag tycker att den delen är en stor stressfaktor…”
R8: ” …man är liksom med man är i jobbtänket hela tiden, i polistänket 24/7 nästan.”
R8: ” När man sitter och äter på en restaurang, man vet ju, man har blicken, man sitter ju aldrig med ryggen, alltid ryggen fri…”
Sammanfattning
Resultatet visar att det främst inte är det som teoretiskt sett borde vara den största stressor, som faktiskt är det. Respondenterna beskriver situationer som går att påverka, men som saknar resurser för att kunna förändras som de främsta stressorerna i yrket och inte de faktiska arbetsuppgifterna som kan innehålla situationer där hot och våld
förekommer. Situationer relaterade till polisyrket beskrivs som ett adrenalinpåslag och något roligt, snarare än stressande för respondenterna. Istället är det de mest vanligt förekommande situationerna, som resursbrist, stora områden, säkerhet och
avrapportering som bidrar till en ökad stress bland respondenterna. För deltagarna innebär det här både en medveten och en omedveten stress som ibland också inkräktar och påverkar på privatlivet, både i form av agerande och ett arbete som följer med hem men också genom mycket övertid och avsaknad av återhämtning samt bristande
måltidsvanor.
Förändring
Tabell 5 visar arbetet med olika kategorier som berör förändring och hur mindre kategorier slagits samman till att bli mer övergripande. Citaten under varje kategori visar att studiedeltagarna har flera olika, både enkla och mer komplicerade förslag på förändring för att underlätta arbetet som polis i yttre tjänst.
Tabell 5: Kategorier och subkategorier/koder för förändring
Koder: Subkategorier: Kategorier:
Vidareutbildning Uppdaterad utbildning Stöd från myndighet Belöning
Utbildning Utökad utbildning, mer stöd och högre
krav Vill ha stöd
17 Gradbeteckning
Våga ställa krav
Inte sänkta utbildningskrav Fler poliser
Fler stationer Öppna arrester
Lättare kontakt med andra
Polisiära resurser Mer resurser
Andra myndigheters resurser Patrullstöd
Appar Ett system
Resurser (stöd) Enklare system
Andra rapportsystem Bilpol Transportburar Hammare Hörselskydd Skyddsväst
Transport Säkrare utrustning
Bilar Utrustning
Utökad utbildning, mer stöd och högre krav
Kategorin beskriver respondenternas förslag på förändring gällande utbildning, stöd från myndigheten och andra aktörer samt vilka krav som bör ställas för att få tryggare och mer kompetenta poliser i samhället. Ett steg i förändring är att utbilda poliser och fokusera på rätt saker under utbildningen samt ge möjlighet till att som polisstudent få en bättre inblick i yrket under flera tillfällen. Respondenterna benämner dessa tillfällen som SAO-veckor, något som tidigare varit aktuellt vid flera tillfällen under utbildningen men som i dagsläget bara sker vid ett enda tillfälle:
R1: ” …vi hade tidigare två SAO-veckor men nu när jag gick så hade vi bara en å så snackas det om att det ska tas bort helt. Det tycker jag är DÅLIGT för att jag tycker det är viktigt att se lite hur öö riktiga poliser om man kan säga så, men hur det funkar för
dom flesta ute på gatan.”
R4: ” SAO-veckor hette det förr iallafall. Men då åker man med, man är civilklädd men åker med i polisbilen i en vecka ungefär.” Utöver fler SAO-veckor vill respondenterna gärna se ett annat fokus på utbildningen, för att de ska vara ordentligt förberedda på vad som väntar i det verkliga yrkeslivet. Bland annat önskas mindre fokus på lagstiftningen och mer fokus på hur man hanterar kriminella personer:
R3: ” …jag tror att trycka mer på det på utbildningen hade varit bra det tror jag och hur det kan påverka eller hur mycket 3-skift påverkar rent kroppsligt.”
R9: ” …när jag tänker tillbaks så det läggs väldigt mycket fokus på lagstiftning i skolan. Öö det läggs inte så mycket fokus på hur man handskas med en människa som är tungt kriminell och arg tillexempel...”
Det gäller också att vidareutbilda poliser som redan har avslutat sin utbildning vid polishögskolan för att ge dem möjlighet att utvecklas och på så sätt bli mer kompetenta och uppdatera sina egna kunskaper i större utsträckning än vad det görs i dagsläget: R2: ” …där finns det utbildningar, i hur man leder en insats och vad man ska tänka på öö för att resultatet ska bli så bra som möjligt,
så det är nånting jag känner personligen hade underlättat för min egen del.”
R7: ” …vi har ju polkon två gånger om året, vår polisiära utbildning, skjuta upp och bära tjänstevapen och så. Men akutsjukvården är ett litet minne blott, åtminstone här i regionen i alla fall.”
Respondenterna anser också att myndigheten ibland bör gå in och ge ett extra stöd samt ha personal tillgänglig för att diskutera bland annat stress, sömn och kost, i den mån det behövs. Respondenterna hade gärna sett mer information och en person som finns tillgänglig som stöd i större utsträckning, just gällande stresshantering. De menar att den
18 diskussionen ofta tar slut efter avslutad utbildning och inte är något som följer med ut i det verkliga yrkeslivet:
R10: ” …kost och sånt, det måste man kunna själv, alla kan inte det, egentligen borde man få nån utbildning i det, eller stöd om man inte kan det. Så är det. Jag menar, kan man lite om kost och sömn, då är det kanske lättare att ta med mellanmål man kan slänga i sig
snabbt när man bara kör i polisbilen...”
R1: ” …man skulle kunna ha nån på sitt arbetsställe eller inom sitt turlag som har gått på en utbildning vidare eller liksom som kan, som man kan prata med eller ge det stöd som, vi pratar nästan ingenting om stress på myndigheten.”
R1: ” …jag skulle säga att hantera stress och att lära ut om stress är polishögskolan ganska duktiga på, däremot så tar den utbildningen och den fortutbildningen och de stödet som finns på PHS den tar slut när man lämnar och kommer till
polismyndigheten.”
Respondenterna anser också att både utbildningen och myndigheten måste våga ställa höga krav för att de aktiva poliserna ska känna sig trygga bland kollegor och på så sätt minimera stress i oväntade situationer. Respondenterna menar att sänkta krav inte är lösningen på att få fler poliser, utan snarare tvärtom, då sänkta krav på utbildningen skapar en större stress hos de redan utbildade poliserna:
R8: ” Det är många som inte klarar av aspiranten och det är många som till och med blir avskilda under aspiranten att ni får inte ens gå kvar för ni är inte lämpliga som poliser och det är sånt där som man ska märka eller man ska det ska man hitta innan dom ens
kommer in på polisutbildningen...”
R8: ” …ja jag tycker att dom borde ställa lite högre krav och jag hade väl sett att det finns mer kontroller även när man är ute och jobbar och även fystester å diverse och kanske lite kunskapstester ändå för ibland blir man ju chockad när man ser hur folk jobbar
och tänker...”
Mer resurser
Kategorin belyser förslag på förändringar för att öka resurserna, inte bara inom den ingripande verksamheten där poliserna arbetar utan också bland flera myndigheter och verksamheter. Det behövs fler resurser inom myndigheten och respondenterna är inne på att det behövs fler poliser i arbetet för att arbetet ska kunna genomföras på ett så bra sätt som möjligt:
R4: ” Enda förändringen där är att det behövs fler poliser och fler stationer men det är ju så långt bort i verkligheten så man får ta det lite för vad det är...”
R9: ” Det behövs fler poliser helt klart, men vägen dit är lång. Det är politik och sånt som styr det.”
R5: ”...att få en förändring att arbeta mot det vi pratat om, narkotika, det ligger på en horisont på 5-6år och det bygger på om vi får fler kollegor och resurser och det får vi inte, regeringen ser inte det.”
Respondenterna menar också att om man arbetar för att göra yrket mer attraktivt och höja statusen på arbetet kommer man att få fler poliser som väljer att stanna kvar i yrket och personer med kompetens som väljer att söka utbildningen. Därtill önskar
respondenterna se att det tillkommer fler belöningar för att öka motivationen: R3: ” ...göra yrket mer attraktivt och det tror jag man gör genom att höja statusen på det.”
R3: ” ...man måste belönas för att vara äldre i tjänst och belönas för den erfarenhet man har å det är både med lön och det är med andra saker också, jag tycker tillexempel att man borde kunna sätta in en till gradbeteckning.”
R3: ” ...det skulle kunna finnas fler valmöjligheter och fler tjänster så på dom här mindre orterna också.” Utöver det behöver hela rättsväsendet fler resurser, som tillexempel krimjour och åklagare. Det skulle underlätta det polisiära arbetet och minimera väntetiderna och
19 därmed också gör att poliserna kan utföra fler polisiära insatser under ett arbetspass. Respondenterna menar att det här kan genomföras om samarbetet mellan samtliga aktörer fungerar, fler arrester öppnas upp och att kriminalvården fungerar:
R7: ” Vi behöver bli fler och då menar jag inte bara yttre verksamhet utan som sagt en jourgrupp som jobbar nätter eller skiftformen att man har två jour eller krim på turlagen så grundverksamheten IGV kan vara IGV och brottsverksamheten.”
R10: ” …det handlar om att det måste finnas fler beslutsfattare på stationen. ...kanske främst på IGV men alltså krimjour, åklagare och sånna också och fler som ger stöd åt oss…”
R5: ” Motivationen skulle stärkas om det funkar med åklagare kriminalvården och man kan låsa in dom och få bort dom från gatorna och det tror jag kan öka motivationen till förändring i samhällsbilden. ”
R8: ” ...att vi ska öppna upp arresten igen…”
Respondenterna poängterar dock att fler resurser inom rättsväsendet verkar finnas tillgängliga på större stationer, men de mindre polisstationerna bör också få tillgång till extra resurser:
R7: ” ...åka till städer och då blir det att där serveras allt på silverfat, det är kul det funkar i de stora orterna, men det känns som problemen…”
R7: ” ...vi borde ha mer sån hjälp som är färre personal...”
Enklare system
Kategorin avser att visa förslag på förändringar gällande det tidskrävande moment som respondenterna anser att avrapportering är. Respondenterna menar att enklare system skulle förenkla det administrativa arbetet och på så sätt minimera den stress ett påfrestande och omständligt system medför. Det finns flera olika förslag på hur man kan underlätta det, bland annat genom enklare system och appar.
R7: ”...men bygga ett bättre system, nu börjar det bli bättre mot det vi vill ha men vi har fortfarande massa grejer vi ska hämta in från formulär från en portal, det är pdf allt borde skickas in i samma system istället för att lägga in personen på 3 ställen och fyra
formulär från portalen. Att ha samma system och, då blir det enklare och sparar tid.”
R5: ” ...man kan skanna in det och flytta över det till appen, där man reggar det och väljer allt och skickar. Och kunna göra anmälningar på liknande sätt i telefonen skulle man kunna göra det i mobilen egentligen, fixa allt. Och skriva övergripande. Beslut,
klicka och klart och bara skriva ett PM när man kommer in, men just nu går inte det utan man måste skriva på stationen.” Det framkommer också att respondenterna önskar stöd och resurser för att funderlätta skrivandet. Det kan vara i form av ett patrullstöd, det vill säga någon som kan påbörja ett ärende och därefter låta poliserna fylla i uppgifter som måste formuleras av den/de som påbörjat ärendet:
R10: ” …stöd, kanske med rapportering och sånt som ändå kan ta ett halvt arbetspass…”
R2: ” ...som sitter som patrullstöd, när hon jobbar, inte alltid, men när man kommer in till ”ort” med ett ärende, man kanske har gripit nån eller lobbat nån då så länge hon har tillräckligt med uppgifter om ärendet, kan hon öppna upp en anmälan och kanske kan
skriva LOB-blanketten.”
R8: ” ...vi har ju haft patrullstöd, dels, det har varit poliser dock, som sitter med avrapportering, det funkar jättebra och jag tycker att vi ska ha det…”
Säkrare utrustning
Kategorin berör förslag på förändring gällande de stressorer som uppkommer när
20 det sig om enkla medel som skulle kunna minimera den undermedvetna stressen
avsevärt. Gällande utrustningen anser de flesta poliser att det är något som borde vara lättare att anpassa sin egen utrustning efter kroppsbyggnad och vad man själv anser passar bäst:
R2: ” Jag tycka att det borde bli enklare att anpassa sin utrustning själv.”
R3: ” …skulle jag tvingas ha den första västen skulle allt bli mer problematiskt eftersom att den inte passar mig. Så att ha bara ett alternativ är inte det bästa, man kanske ska ha fler...”
Respondenterna menar också att arbetsgivaren kan bli bättre på att tillhandahålla annan skyddsutrustning, som avlastar ryggen och ge bättre hörselskydd:
R1: ” Jag tycker att man ska få ut det om man känner att det finns ett behov av nånting men så är det inte idag, ett bättre bälte eller nå arbetsavlastande för ryggen å så…”
R9: ” Däremot finns det saker som kan förbättra genom min arbetsgivare, som hörselskydd och sånna saker, som dom kan förbättra på.”
Respondenterna har flera förslag på hur man kan hantera brist på både kördugliga fordon, bilar som saknar utrustning och säkerheten i dem för att minimera stress. Det önskas både bättre och mer komfort i bilarna då det är respondenternas främsta arbetsplats och de kör långa sträckor, men också utrustning för att lättare kunna hitta samt fler bilar att använda i händelse av att någon går sönder:
R5: ” …bättre material, framförallt bilar…”
R7: ” Nu jobbas det på en ny typ av utrustning för kartappen, det ska sitta på en läsplatta så det ska bli mycket lättare att koppla in dom här i bilar i framtiden. Idag är det så att du får bygga om en hel bil för att få in våran panel men den här nya utrustningen, den
ska liksom gå och bara slänga in i princip…”
R7: ” …att det finns en bilpol att du har säg 4 bilar som står i ett garage som är iordninggjorda, servade och fungerar.” Säkerheten i bilarna är också något som respondenterna anser är viktigt och bör ses över. De ger förslag på tillbehör till bilarna som skulle öka säkerheten och minimera den stress de känner i transport-relaterade situationer så som hammare för att krossa glas och transportburar för att förhindra att en omhändertagen utsätter poliserna för fara: R6: ” Man slänger in förövaren i en transportbur som kanske är med plexiglas eller liknande, där kan dom spy, där kan dom bajsa på
sig om dom vill göra det, kissa, spotta, inget kommer nudda oss och vi kan sitta bältade.”
R6: ” Och tex om vi skulle hamna upp och ner, så har vi ingen fönsterkross för den ligger bak i bilen ifall vi behöver hjälpa andra att komma ur. Vi har inget framme för oss, för myndigheten har inte kommit på nåt ställe att ha den, då får man inte borra hål i dörrarna
eller nåt sånt och lägga dom där.”
Sammanfattning
Resultatet visar att respondenterna inte bara benämner stressorer utan också har funderat på hur man kan förhindra onödig stress genom att göra både små och stora förändringar. En del av förändringarna handlar om att utbilda poliserna och göra dem tryggare i sin yrkesroll men också att myndigheten ökar sitt stöd efter avslutad utbildning. Gällande säkerhet önskar respondenterna att myndigheten tar hänsyn till att alla människor inte är formade på samma sätt och att de överväger transportburar för att på ett säkert sätt kunna transporterna omhändertagna och gripna, utan att riskera kollegors liv när de
21 sitter obältade under en blåljuskörning. För att underlätta och minska stress vid
avrapportering ges flera förslag, både det som kräver en extra resurs men också förslag på att förenkla systemet.
22
Diskussion
Resultatdiskussion
Vid en sammanfattning av de genomförda intervjuerna kan man se flera faktorer och aspekter som är bidragande till ökad stress hos poliser verksamma i yttre tjänst. Även om arbetet som polis innebär en rad olika stressande moment, som exempelvis hot och våld, så är det inget som respondenterna bedömer vara påfrestande nog för att det ska vara ett föremål för diskussion i någon av intervjuerna. Respondenterna nämner istället andra faktorer som är stressande i första hand. Det här bekräftar det flertalet studier, både kohort- och tvärsnittsstudier, tidigare visat; det är inte hot och våld som rankas som de mest påfrestande stressmomenten i yrket (8)(7)(9). En förklaring kan vara att poliser, redan vid ansökan till polisutbildningen, är medvetna om att hot och våld förekommer i yrket. Det är också något som polismyndigheten informerar om via sina kanaler (4). I intervjuerna framkommer det även att upplevelsen från våldsamma situationer skärper sinnet hos de aktiva poliserna och att stödet från kollegor är mycket bra efter en sådan händelse. Stress som uppkommer i situationer där hot och våld förekommer är också något kroppen hanterar på ett naturligt sätt och därmed även bidrar till att en individ som utsätts för hot och våld kan agera när en sådan situation uppstår (5). Respondenterna kommer också med förslag på både enkla och mer avancerade förbättringar för att minimera stress, bland annat enklare system för
avrapportering och högre säkerhet i fordon. Studiens resultat både bekräftar och adderar ett antal stressorer till det som framkommer i tidigare forskning, bland annat stress som uppkommer vid avrapportering och stress vid transporter. Resultatet ger en djupare förståelse för varför andra stressorer än hot och våld, som är vanligt förekommande i yrket, har en större inverkan på respondenterna. Studien bekräftar att den administrativa delen av yrket, i form av avrapportering, är en av de främsta stressorerna som
förekommer i yrket (8).
Studiens resultat adderar andra stressorer, som främst kan uppmärksammas på mindre polisstationer, som långa avstånd och resursbrist. På de mindre stationerna är avstånden långa och bemanningen påtagligt lägre jämfört med i större polisdistrikt, något som i hög utsträckning påverkar upplevelsen av stress bland respondenterna. En lösning på problemet är att anställa fler poliser och utöka antalet polisstationer, vilket också är på gång (21), men då kommer vi snabbt in på frågan om vilka krav som ska ställas på de nyutbildade poliserna. Även om respondenterna är eniga om att det behövs fler poliser,
23 främst på landsbygden och mindre orter där bristen på kollegor blir väldigt påtaglig, så är det många som känner en oro över att arbeta med en kollega som enbart blivit antagen till utbildningen genom det respondenterna beskriver som sänkta krav på
tillexempel fysiska tester och psykologisk undersökning i antagningsprocessen. Polisens funktion i samhället är att skapa trygghet och finnas till för allmänheten (2), vilket inte skulle vara möjligt om inte de aktiva poliserna känner en trygghet i sina kollegor. Samtidigt menar respondenterna att Polismyndigheten måste våga ställa krav på, och vidareutbilda, redan färdigutbildade poliser för att alla ska ges möjlighet att öka sina kunskaper och bli ännu tryggare. Organisatoriska förändringar som bidrar till minskad trygghet bland respondenterna är bland annat sänkta krav för nyutexaminerade poliser. Därmed bekräftar studiens resultat även att en del organisatoriska förändringar kan bidra till ökad självupplevd stress, om de inte utförs korrekt och bidrar till en förbättrad arbetsmiljö (16)(18). En oro för instabilitet i verksamheten, vid tillexempel sänkta antagningskrav, bidrar också till ökade stressnivåer (20) och kan därmed anses vara en bidragande faktor till att just känslan av en osäker framtid för respondenterna är så påtaglig under intervjuerna.
När man fördjupar sig ytterligare i resultatet kan man se att respondenterna känner att arbetet ställer höga krav, både på skärpa men också tolerans för övertid och bristande kost- och sömnvanor. Höga krav är enligt krav-kontroll-stödmodellen en
påverkansfaktor som kan, i kombination med andra faktorer, leda till psykisk ohälsa (6). Stödet från kollegor och den närmsta chefen är något som upplevs som bra från
respondenternas håll men samtidigt verkar dock stödet från myndigheten och andra aktörer, som åklagare och krim-jour, vara bristande. Upplevelsen av ett bristande stöd har även visat sig vara en stressor i tidigare studier (10). Även om arbetet också innebär att respondenterna har ett stort beslutsfattande i specifika arbetsrelaterade situationer har de också stränga regler och lagstiftning att förhålla sig till och därmed en oro för att göra fel i stressade situationer, vilket, i enlighet med krav-kontroll-stödmodellen ökar risken för psykisk ohälsa bland arbetstagarna (6). Att bristande stöd från högre uppsatta och andra aktörer är en stressor även i det polisiära yrket bekräftas också av tidigare forskning (7)(8). För att förbättra arbetssituationen kan därför små förändringar, där ibland, ett ökat stöd, minska risken för ohälsa i yrket, trots att arbetet fortfarande har höga krav och de enskilda poliserna har lagstiftning och regler att förhålla sig till.