Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

(1)

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och stadsdelarna Backa, Centrum, Gunnared, Lundby och Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

(2)

Förord och sammanfattning

har tillsammans med medlemskommunerna: Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öck- erö samt Göteborgsstadsdelarna Backa, Centrum, Gunna- red, Lundby och Tynnered, sammanställt nyckeltal inom LSS för verksamhetsåret 2003.

Det är inte helt enkelt att jämföra kommuner. Förut- sättningarna är olika när det gäller ekonomi, struktur och politiska ambitioner. Vissa kommuner/stadsdelar kan ha en ovanligt hög koncentration av viss verksamhet t.ex. beroende på att landstingen valde att koncentrera stora vård- hem till vissa orter och att många brukare blev kvar på samma ort även efter det att kommunerna övertog ansvaret för verksamheten. En koncentration kan också uppstå då man etablerar speciella resurscentra, vilket inte är ovanligt mellan t.ex. kommundelar. Man måste också komma ihåg att det är stora kostnadsskillnader på individnivå. En enskild individ kan i vissa fall ensam stå för en betydande andel av ett insatsslags totala kostnader.

Sammanställningen redovisar främst hur kommunernas/stadsdelarnas kostnader för LSS-verksamheten förde- las på de olika insatserna. Kommunerna tog över ansvaret för omsorgen av de funktionshindrade från landstingen 1994, genom en särskild lagstiftning – LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Den totala netto- kostnaden för verksamheten har sedan dess ökat med drygt tio procent varje år. Redovisningen av nyckeltal för 2003 visar att ökningen det senaste året fortsätter att ligga på denna höga nivå, för både Göteborgsregionen och Riket, ca elva procent. GR-kommunernas kostnadsökning är inte på något sätt anmärkningsvärd, men det är viktigt att för- söka mäta hur kostnaderna fördelar sig med hjälp av nyckeltal för att få en uppfattning om kostnadernas fördelning.

Nyckeltalen för GR-området visar på stora skillnader mellan kommunerna/stadsdelarna, på samma sätt som det också är stora skillnader mellan kommunerna i landet i övrigt. Det här beror bland annat på att landstingen, på den tiden de hade ansvaret för omsorgen av de funktionshindrade, koncentrerade verksamheten till vissa orter. När ansvaret övergick till kommunerna, uppstod en snedför- delning mellan många kommuner. För att kompensera för detta fattade Riksdagen beslut att från och med 2004 infö- ra ett system för att utjämna LSS-kostnader mellan kommunerna. Systemet beräknar vad en kommuns kostnad bör vara i förhållande till det antal beslut som fattas multiplice- rat med den genomsnittskostnad som räknats fram för varje insats.

Utöver jämförelser av kostnader mellan de olika kommunerna/stadsdelarna, medför utjämningssystemet möj- lighet att jämföra sig med Riket. I den jämförelsen visar det sig att GR-kommunerna/-stadsdelarna ligger väl till, nyckeltalsutredningen visar att de flesta kommunernas/

stadsdelarnas verkliga kostnader för LSS-verksamheten är i nivå med de beräknade kostnaderna. (Utjämningssyste- mets konstruktion beskrivs mera utförligt, längre fram i rapporten).

Det är framför allt insatserna Personlig assistans, Daglig verksamhet, Boende vuxna och Korttidsvistelse som är de mest kostnadskrävande. Dessa insatser utgör cirka 90 procent av kommunernas/stadsdelarnas totala nettokostnader för LSS-verksamheten. Cirkeldiagram i slutet av rapporten visar hur kommunernas/stadsdelarnas kostnader för- delas per insats.

Nyckeltal ger inte en fullvärdig bild av den totala verksamheten. Nyckeltal visar en bild, bestående av de delar man valt att fokusera på. Det är därför viktigt att redan från början bestämma vad man skall ha nyckeltalen till.

Skall de ge en bredbild av verksamheten eller är man mer intresserad av vissa specifika delar. Har man på ett medve- tet sätt bestämt sig för vad nyckeltalen skall användas till, bör man ta mätetalen på största allvar, använda sig av dem, men inte förväxla dem med helheten.

Vår förhoppning är att årets nyckeltal kan utgöra ett bra underlag för de deltagande kommunernas interna ana- lysarbete och möjliggöra jämförelser både över tid inom kommunen och med andra kommuner.

GR

(3)

Innehåll

Förord och sammanfattning ... 3

Innehåll ... 4

Inledning ... 5

Bakgrund ... 5

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner ... 7

Kommunbeskrivningar ... 8

Ale kommun ... 8

Alingsås kommun ... 9

Göteborgs Stad Backa ... 10

Göteborgs Stad Centrum ... 11

Göteborgs Stad Gunnared ... 12

Göteborgs Stad Lundby ... 13

Göteborgs Stad Tynnered ... 14

Härryda kommun ... 15

Kungsbacka kommun ... 17

Kungälvs kommun ... 18

Lerums kommun ... 19

Lilla Edets kommun ... 20

Mölndals Stad ... 21

Partille kommun ... 22

Stenungsunds kommun ... 23

Tjörns kommun ... 24

Öckerö kommun ... 25

Resultat ...26

3.1 Bakgrundsdata ... 26

3.1.1 Antal funktionshindrade ... 26

3.1.2 Funktionshindrade per personkrets ... 26

3.1.3 Kostnad per invånare ... 27

3.1.4 Kostnad per funktionshindrad ... 27

3.1.5 Köpta insatser ... 27

3.1.6 Ökning av LSS-kostnader 2002-2003 ... 28

3.1.7 Standardkostnad ... 28

3.1.8 Kostnader i förhållande till riket alla insatser ... 29

3.2 Nettokostnad olika insatser i jämförelse med standardkostnaden per kommun/stadsdel ... 30

3.3 Beslutskostnader per insats ... 32

3.3.1 Personlig assistans ... 32

3.3.2 Boende vuxna ... 32

3.3.2 Boende vuxna ... 33

3.3.3 Daglig verksamhet ... 33

3.3.4 Korttidsvistelse ... 34

3.3.5 Övriga insatser ... 35

3.4 Fördelning av insatser ... 36

(4)

Bakgrund

Insatser enligt LSS

Den 1 januari 1994 trädde handikappreformen i kraft för att förbättra stöd och service för funktionshindrade. Re- formen innebar en ny lagstiftning för området, LSS – La- gen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. I och med införandet av LSS överfördes ansvaret för omsorgsinsatser- na från landstingen till kommunerna förutom insatsen råd och stöd. Målsättningen för all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionshinder och främja full delaktighet i samhälls- livet.

I LSS beskrivs tre grupper – personkretsar – som kan beviljas insatser, det är personer med:

1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom

3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service

Personer som har rätt till stöd enligt LSS, ska få insatser som anpassas till den funktionshindrades individuella behov. Insatserna för stöd och service enligt LSS regleras i lagens 9 § och är tio till antalet:

1. Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder (Landstingens uppgift)

2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av ekonomiskt stöd inte täcks av assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning – LASS 3. Ledsagarservice

4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet

Inledning

Under 1990-talet genomfördes en rad reformer inom handikappomsorgen som inneburit att kraven på de kommunala resurserna ökat. Omsorgen om personer med utveck- lingsstörning kommunaliserades, handikappreformen med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft år 1994 och året därpå kom psykiatrirefor- men. En av grundtankarna med reformerna var att personer med särskilda behov av samhällsstöd, skulle få sina behov tillgodosedda av de organ som normalt svarar för lik- nande service till andra människor, alltså kommuner och landsting.

Det är idag kommunerna som svarar för stor del av Handikappomsorgen, vars kostnader ökar snabbast av samtliga kommunala verksamheter. Mellan åren 1997 och 2002 steg handikappomsorgens nettokostnader med i snitt 12 % per år, totalt 75 %. Förutom kostnadsökningar så är det stora variationer i antalet funktionshindrade kommunerna emellan. De stora kostnadsökningarna och variationerna, motiverar att kommunerna utvecklar modeller för att få en ökad kontroll över verksamheterna och kostnaderna.

Nyckeltal kan i detta sammanhanget utgöra ett viktigt in- strument för att få en bättre överblick över området.

Förra året genomfördes för första gången nyckeltals- mätningar för funktionshinder inom GR-området. Sex kommuner och en stadsdel deltog i pionjärarbetet; Nyck- eltal LSS 2002. Syftet med pilotstudien var att i mindre skala utveckla en modell för kommande års Handikapp - nycklar.

I årets nyckeltalsrapport deltar 12 kommuner och 4 stadsdelar. Deltagande kommuner är Ale, Alingsås, Härry- da, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Par- tille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Deltagande stadsdelar är Backa, Centrum, Gunnared, Lundby och Tynne- red. Detta är LSS-mätningarnas första år i full skala, vilket måste betraktas som ett ungt projekt jämfört med andra nyckeltalsarbeten.

(5)

9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan sär- skilt anpassad bostad för vuxna

10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsverksamhet och inte utbildar sig

Kommunerna har ansvaret för insatserna två till och med tio, medan landstinget ansvarar för den första: rådgivning och annat personligt stöd. Försäkringskassorna ansvarar för lagen om assistansersättning – LASS, dock ersätter kommunerna försäkringskassorna för de första 20 timmarna per vecka av assistansersättningen.

Utöver insatser enligt LSS och LASS är också insatser enligt Socialtjänstlagen – SoL –tillämpliga för funktionshindrade.

Sammantaget betyder det att en rad olika insatser kan komma ifråga för stöd och service till funktionshindrade.

Det medför att området funktionshinder blir svårt att för- utsäga och därför svårt för huvudmannen att i förväg bud- getera kostnader för verksamheten.

Syfte

Nyckeltalsarbetet syftar till att utveckla verksamheten genom att lära sig av goda exempel och fungera som underlag till prognoser och uppföljning. Jämförelsetalen kan visa på avvikelser jämfört med andra kommuner/kommundelar och över tid i den egna kommunen/kom-

mundelen.

Vidare bör arbetet leda till att redovisningen förbättras, vilket möjliggör ökad förståelse och snabbare uppföljning av den egna verksamheten, samt utgöra en bra grund för diskussioner, nya frågeställningar och fortsatta analyser.

Ytterligare ett syfte är att ge enskild kommun/stadsdel möjlighet att jämföra sig mot riks- snittet, vilket är värdefullt p.g.a. utjämningssyste- met.

Genomförande

2003 års nyckeltalsutredning är en vidareutveckling av 2002 års utredning, där sex kommuner och en stadsdel deltog i ett pilotprojekt med att ta fram nyckeltal för LSS. Årets nyckeltal är en vidareutveckling utifrån de erfarenheter som gjor- des förra året och i årets sammanställning deltar GR-områdets tolv kommuner utanför Göteborg samt fem stadsdelar från Göteborgs Stad.

Verksamhetsföreträdare och ekonomer i varje deltagande kommun/stadsdel har lämnat uppgifter om respektive LSS-verksamhet. Dessa uppgifter har sedan sammanställts av GR och däref- ter har sammanställningen kommunicerats med kommunerna/stadsdelarna vid flera tillfällen för att säkerställa att uppgifterna mäter vad de avser att mäta.

Uppgifterna har delats in i

• Omfattning, hur många beslut som fattat per insats och hur många av besluten som genomförts av olika utför- are; egen kommun stadsdel, köpt av annan kommun/

stadsdel samt köpt av annan utförare (t ex stiftelse, koo- perativ, privat vårdgivare)

• Bruttokostnader fördelat per insats

• Bruttointäkter fördelat per insats

• Allmänna uppgifter; antal invånare, antal funktionshindrade, kostnader för central ledning, administration och handläggning.

Det är ett omfattande arbete som varje kommun/stadsdel har gjort för att få fram så säkra uppgifter som möjligt.

Många av uppgifterna måste beräknas manuellt eftersom de system som finns för verksamhetsuppföljning är otill- räckliga.

Varje kommun/stadsdel har också lämnat en beskrivning över sina verksamheter och hur man har organiserat LSS-verksamheten i respektive kommun/stadsdel. Beskriv- ningarna redovisas i ett särskilt kapitel längre fram i den här rapporten.

Deltagare i arbetet med nyckeltal:

Ale Inger Nordberg, Sirpa Niemi Alingsås Eva-Lena Egsonius, Jimmy Bergsten Backa Eva Jerrevig, Mattias Königsson Centrum Per-Anders Olsson

Gunnared Anna Bryngelhed, Mona Lundahl Davies Härryda Lillemor Berglund

Kungsbacka Birgitta Gustafsson, Bo Rundberg Kungälv Kersti Jacobsen, Thomas Davidsson Lerum Andreas Hasselteg, Astrid Levin

Lilla Edet Elvy Svantesson, Kerstin Pettersson, Ulla Börjesson Lundby Annethe Jinstrand Danielsson, Gunilla Larsson Mölndal Ingela Peterson, Lena Nicklasson

Partille Anita Hedström, Birgitta Sävinger Stenungsund Anders Johansson, Kerstin Nilrud Tjörn Anne-Marie Nykvist, Ingegärd Gundersvik Tynnered Gunilla Sundqvist, Marita Hammar Öckerö Catrine Eriksson, Johanna Johansson

GR Projektledning och sammanställning:

Hans Troedsson, Lars-Göran Jansson, Jonas Lönnroth

(6)

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Bakgrund

Vid sammanställningen av nyckeltalen har flera jämförel- ser gjorts i förhållande till systemet för utjämning av LSS- kostnader mellan kommuner eftersom systemet numera utgör en viktig faktor för kommunernas LSS-verksamheter.

För att förstå hur utjämningssystemet fungerar följer en beskrivning av hur avgifter och bidrag beräknas för olika kommuner.

Under hösten 2003 fattade riksdagen beslut om infö- rande av ett särskilt utjämningssystem mellan kommunerna för LSS-verksamheten. Systemet började gälla för år 2004 med vissa övergångsregler, som successivt kommer att tas bort under kommande år.

Syftet med utjämningssystemet är att omfördela medel mellan kommunerna för att mildra konsekvenserna för de kommuner som får höga LSS-kostnader, exempelvis på grund av ett stort antal funktionshindrade. Staten sköter omfördelningen, utan att tillföra några extra medel till systemet.

Allt sedan LSS infördes år 1994 och kommunerna tog över ansvaret för funktionshindrade från landstingen, har kostnadsökningen för verksamheten totalt ökat med över tio procent per år. Det är stora variationer mellan kommunerna i riket, dels vad det gäller antalet funktionshindrade och dels vad det gäller kostnaderna. För år 2003 beräknas Ydre kommun i Östergötland ha en invånarkostnad för LSS-verksamheten med 494 kronor och 12 funktionshindrade per 10 000 invånare, medan Vännäs kommun i Väs- terbotten beräknas ha en invånarkostnad med 5 321 kro- nor och hela 131 funktionshindrade per 10 000 invånare (Källa SCB).

För riket totalt år 2003 är den faktiska invånarkostna- den 2 678 kronor och antalet funktionshindrade per 10 000 invånare är 55. Dessa siffror baseras på de uppgifter som kommunerna lämnade till SCB den 1 oktober 2003. Upp- gifterna omfattar dels hur stor kostnad respektive kommun har för hela LSS-verksamheten och dels hur många LSS-beslut i respektive insats som detta datum var aktuella i kommunen. Dessutom redovisar kommunen den summa som under året betalats till försäkringskassan för de 20 för- sta timmarna per vecka för personlig assistans enligt LASS.

Utjämningssystemet

Med hjälp av kommunernas uppgifter om kostnader räk- nar SCB fram en total genomsnittlig invånarkostnad för riket på följande sätt. För 2003 uppgick de totala LSS- och LASS-kostnaderna för riket till 23 678 mkr och med in- dexuppräkning för kostnadsökningar till 2005 blir total- kostnaden 24 081 mkr. Den summan delas med rikets totala antal invånare och blir på det sättet 2 678 kronor per invånare för år 2003.

Dessutom beräknas rikets genomsnittskostnad för var och en av de tio angivna insatserna i LSS för att få fram vad kostnaden är per beslut i respektive insats: Personlig assistans, Ledsagarservice, Kontaktperson, Avlösarservice, Korttidsvistelse, Korttidstillsyn, Barnboende, Familjehem, Vuxenboende och Daglig verksamhet. Kostnaderna per beslut varierar stort mellan insatserna, från 20 tkr per beslut om ledsagning till 844 tkr för barnboende.

För att beräkna om en kommun ska betala en avgift till utjämningssystemet eller få ett bidrag, räknar SCB fram en så kallad standardkostnad för varje kommun och går till på följande sätt:

Genomsnittskostnaden per insats multipliceras med det antal beslut som respektive kommun redovisat till SCB för varje insats. Till detta läggs ett personalkostnadsindex och koncentrationsindex som är framräknat unikt för respektive kommun. Dessa index ligger fast varje år tills reger- ingen beslutar att en omräkning ska göras. Dessutom anges årligen ett kostnadsuppräkningsindex. Därefter beräk- nas en total standardkostnad för respektive kommun. Den summan delas sedan med kommunens antal invånare för att få kommunens beräknade invånarkostnad som sedan jämförs med rikets invånarkostnad. Kommunen får en avgift till systemet med det antal kronor per invånare som kommunen ligger under rikets invånarkostnad. I Ydre kommun, som nämndes inledningsvis, beräknas kommunen ha en invånarkostnad med 494 kronor, vilket understiger rikets med 2 184 kronor. Den summan multipliceras med kommunens invånarantal som är 3 908 och därmed får man betala 8 535 tkr i avgift till utjämningssystemet.

På motsvarande sätt räknas Vännäs kommuns bidrag fram. Kommunen har en beräknad invånarkostnad med 5 321 kronor, vilket är 2 643 kronor mera än riksgenomsnit- tets 2 678 kronor. Summan multipliceras med invånaran- talet som i Vännäs är 8 520 vilket ger kommunen 22 518 tkr i bidrag från utjämningssystemet.

På samma sätt beräknas varje kommuns bidrag från eller avgift till utjämningssystemet.

(7)

Kommunbeskrivningar

Ale kommun

Ale kommun gränsar till Göteborg i söder. Befolkningen är ganska jämt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, från söder: Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Alafors, Älvängen och längst uppe i norr Skepplanda.

Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren lands- bygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kom- munen har en förhållandevis ung befolkning. Många Ale- bor pendlar till andra arbeten i Göteborgsregionen. Antal invånare våren 2004 är strax under 26 000.

Organisation

Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksam- hetsgrenar, äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Direkt under förvaltningschefen finns därutöver en biståndsenhet som handlägger ärenden enligt SoL och LSS vilka verkställs inom handikappomsorgen och äldreomsorgen.

Inom handikappomsorgen finns fem handikappchefer underställda förvaltningschefen. En av cheferna har ett uppdrag att på deltid samordna de övergripande frågorna inom verksamhetsområdet och representerar handikappomsorgen i förvaltningens ledningsgrupp. Som stöd för cheferna finns en administratör (50%). De fem chefernas ansvarsområden var uppdelade enl. följande under 2003:

1. Verkställighet av personlig assistans enligt LASS och LSS.

Chefen har stöd av en samordnare på 75%.

2. Samordnare för Handikappomsorgen. Ansvar för en gruppbostad och två servicebostäder enligt LSS.

3. Ansvar för kommunens fyra enheter för daglig verksamhet samt två enheter för verkställighet av korttidsvistelse samt korttidstillsyn. Chefen ansvarar även för verkställighet av beslut gällande ledsagarservice, avlö- sarservice, kontaktperson, stödfamiljer samt familjehem.

Chefen har stöd av en samordnare inom daglig verksamhet på 20%.

4. Ansvar för insatser för personer med psykiska funktionshinder (gruppbostad enligt SoL samt daglig verksamhet). Chef för psykiatrisjuksköterska samt kommunens personliga ombud. På halvtid ansvarar chefen för verk- ställigheten av ett antal personlig assistansärenden.

5. Ansvar för två gruppbostäder samt en daglig verksamhet enligt LSS, för personer med autism.

Handläggning av insatser enligt LSS och SoL som handikappomsorgen verkställer, utreds och beslutas på en fristå- ende enhet, Biståndsenheten.

Politiskt finns en uttalad vilja att Handikappomsorgen ska eftersträva ”hemmaplanslösningar” och därmed i minsta möjliga utsträckning köpa tjänster av andra kommuner/

entreprenörer.

Personlig assistans

I Ale kommun bor 18 personer som beviljats insatsen personlig assistans enligt LASS och tre personer som beviljats insatsen enligt LSS. Handikappomsorgen verkställer assistansen för 18 personer. Tre personer har valt annan utför- are. Samarbetet mellan kommunen och försäkringskassan sker vid utredning om personlig assistans enligt LASS samt kontinuerligt vid redovisning av utförda LASS-timmar. Att myndighetsutövningen och det ekonomiska ansvaret vad gäller personlig assistans är fördelat på två huvudmän upp- levs som svårarbetat. Då försäkringskassan 2004 centralise- rar handläggningen av ex. LASS förutspås att det lokala samarbetet kring enskilda individer kommer att försvåras.

Daglig verksamhet

För personer med intellektuella funktionshinder finns sex olika inriktningar inom daglig verksamhet enligt LSS. Fem av verksamheterna utgår från Älvängens samhälle och en verksamhet finns i lantlig miljö. Följande inriktningar finns för närvarande:

• Industrigruppen, packar och sorterar för olika industri- er.

• Skapande Center, textilarbeten, målning, tryck mm.

• Nätverket, data- kommunikation samt sinnesupplevelser och köksgrupp.

• Mångsysslarna, sköter gräsklippning, diverse utearbeten.

m.m.

• Krokstorp, lantlig miljö för personer med autism. I huvudsak med följande inriktningar: djurhållning, vedklyv- ning, hushållsnära tjänster, sinnesupplevelser, naturvistelse.

• Axet, servicegrupp på vård- och omsorgskontoret, städ, kaffekokning m.m.

I det här kapitlet beskrivs organisation och förutsättningar för LSS-verksamheten i respektive deltagande kommun/

stadsdel. Kommunerna/stadsdelarna beskriver också hur man utformar arbetet med de olika insatserna, framför allt vad det gäller de stora insatserna vuxenboende och daglig verksamhet. Varje kommun- stadsdelsbeskrivning avslutas med en faktaruta där några få uppgifter är redovisade som avser att ge en snabb överblick av respektive kommuns/

stadsdels LSS-verksamhet.

(8)

Utöver ovan nämnda inriktningar skapas individuella lös- ningar på reguljära arbetsplatser i möjligaste mån.

Målet är att alla som beviljas insatsen daglig verksamhet skall få möjlighet att välja inriktning. Byte av vald ar- betsplats kan ske terminsvis. Brukarna kan också välja att delta t.ex. två dagar per vecka på en verksamhet och tre på en annan.

I Nödinge finns en verksamhet för personer med psykiska funktionshinder, Treklövern. Den besöks av ca: 20- 25 personer dagligen. De lagar mat tillsammans, ordnar kurser och aktiviteter, gör utflykter, arbetar med data, syr och skapar med trä. Treklövern är en öppen verksamhet och för att delta krävs inget biståndsbeslut.

Boenden

Våren 2004 bor 16 personer i gruppbostad och 19 personer i servicebostad enligt LSS. På boendet för psykiskt funktionshindrade bor 5 personer.

Gruppbostäder enligt LSS

I Ale finns tre gruppbostäder. Två av dem är lantligt beläg- na med inriktning för personer med autism, fem lägenhe- ter i varje hus. I nära anslutning till dessa boenden finns en daglig verksamhet. Den tredje gruppbostaden finns i Älv- ängen och har sex lägenheter med promenadavstånd till flera av de dagliga verksamheterna och allmän service i övrigt.

Servicebostäder enligt LSS

I Älvängen finns en servicebostad. Sex lägenheter finns i markplan bredvid varandra i anslutning till en personallä- genhet med gemensamma utrymmen. Kopplat till boendet finns ytterligare sex satellitlägenheter i bostadsområ- det.

I Surte finns en servicebostad med sju lägenheter. Två av hyresgästerna har personliga assistenter, de andra fem får stöd av personalgruppen.

Särskilt boende enligt SoL

För psyksikt funktionshindrade finns en gruppbostad i Nödinge med fem lägenheter, de har närhet till den verksamhet som finns på Treklövern. Från detta boende utgår även personal som ger boendestöd i enskildas hem

Utifrån den enskildes behov vill Ale kommun erbjuda funktionshindrade stöd i boendet. Det kan innebära allt från boendestöd med glesa besök till en gruppbostad med dygnet runt bemanning.

I Ale kommun säljs genom gamla avtal 12 platser till andra kommuner och kommunen köper 18 platser av andra kommuner/entreprenörer. Handikappomsorgen kö- per därutöver fyra platser enligt § 17 a (LSS).

Under 2004 skall en ny servicebostad börja byggas i Nödinge. I servicebostaden kommer det att finnas sex lä- genheter samt gemensamhetslokaler. Flertalet av de plane- rade hyresgästerna är beviljade LASS.

Handikappomsorgen planerar för ett boende för en grupp ungdomar 20-25 år som önskar flytta hemifrån inom

något år. Därutöver finns kända behov som det ännu inte finns någon konkret lösning för. Förvaltningen använder sig av skriftliga intresseanmälningar för att på bästa sätt planera för kommande behov. Hittills har Ale kommun haft möjligheten att erbjuda de flesta funktionshindrade som söker boende inom rimlig tid.

ALE KOMMUN

Antal invånare ... 26 166 Antal funktionshindrade totalt tre personkretsar ... 124 Antal funktionshindrade totalt tre personkretsar

per 10 000 invånare ... 47 Kostnad 2003 netto LSS Tkr ... 48 470 Kostnad per invånare kr ... 1 852 Kostnad/funktionshindrad Tkr ... 391 Andel köpt insats av totalt % ... 46 Ökning LSS-kostnader 2002-2003 % ... 7,7

Alingsås kommun

Alingsås är en kommun i Västra Götaland som förutom tätorten Alingsås även inkluderar landsbygdsorter som Hemsjö och Bjärke. År 2003 bestod Kommunen av 35 531 invånare, av dessa har 237 invånare insatser enligt LSS.

Organisation

Sedan 2001-07-01 organiserar socialnämnden i Alingsås handikappomsorg, Individ- och familjeomsorg samt den kommunala psykiatriska verksamheten. Handikappomsor- gen leds av en avdelningschef. Beslut verkställs av 11 om- rådeschefer inom handikappomsorgen. Tre LSS-handläg- gare utreder och fattar beslut om insatser enligt LSS och SoL.

Råd- och stöd är organiserad inom vuxenhabilitering- en på Landstinget. För HSL-insatserna i handikappomsorgens verksamhet ansvarar tre sjuksköterskor, varav en har i uppdraget att arbeta som medicinskt ansvarig sjuk- sköterska (MAS), en arbetsterapeut, en sjukgymnast. En utvecklingsledare finns knuten till handikappomsorgen samt en handikappkonsulent. Socialförvaltningens administra- tiva avdelning ger stöd och service till verksamheten.

Verksamheten är stor och mångfasetterad. Speciellt för handikappade människor är att de kan sina olika behov tillgodosedda antingen utifrån SoL eller LSS.

I kommunen har 102 personer personlig assistans enligt LASS. Av dessa utför kommunen själva assistansen för 86 personer, 16 personer använder sig av annan utförare. Sju personer har insatsen personlig assistans enligt LSS.

Personlig assistans enligt LASS har ökat markant de senaste tre åren. Mellan åren 2000-2002 fick 60 personer personlig assistans enligt LASS. Ökningen bedöms inte att bli lika stor de kommande åren, 2003 tillkom sju nya ären-

(9)

Göteborgs Stad Backa

Backa är en av 21 stadsdelar i Göteborg och ligger på Hi- singen. Här bor nästan 23 000 invånare i en blandad be- byggelse i allt från höghus till villor. Här bor människor med ursprung i andra länder, här finns barnfamiljer och pensionärer. Backa är i många avseenden ett genomsnitt av Göteborg - ett Göteborg i miniatyr.

Organisation

Funktionshinder var under 2003 organiserat som ett eget verksamhetsområde för samliga LSS-insatser, emedan psykiskt funktionshindrade ingick i individ- och familjeom- sorgen och hjälp i hemmet till personer under 65 år var organiserat inom äldreomsorgen. Från och med 2004 är

allt samlat i verksamhetsområdet Funktionshinder.

Ledningen består av en verksamhetschef och fyra enhetschefer med ansvar för daglig verksamhet, boende, korttidstillsyn/korttidsvistelse, personlig assistans och ledsagning.

Backa har daglig verksamhet för 70 personer i en bred organisation med ett varierat utbud av aktiviteter på 11 olika arbetsplatser.

Bostäder med särskild service finns vid nio enheter för totalt 53 personer. Stadsdelen har två korttidshem. En sär- skild enhet utför personlig assistans och ledsagarservice.

Stadsdelen köper internt i kommunen insatser från andra stadsdelar och även av externa utförare. De insatser som köps är boende för barn, korttidsvistelse, korttidstillsyn, kontaktperson, avlösarservice och daglig verksamhet. Å andra sidan säljer stadsdelen daglig verksamhet och korttidsvistelse till andra stadsdelar.

Regionalt samordningsansvar inom funktionshinderorganisationen

Kommunstyrelse och kommunfullmäktige har beslutat om en samordning av vissa av stadsdelnämnderna uppgifter inomfunktionshinderområdet. SDN Gunnared, Centrum, Älvsborg och Backa har resursnämndsuppdrag att samordna och planera bostäder, korttidsverkamhet och sysselsättning för samtliga funktionshindergrupper. Nämnderna skall också förmedla bostäder och sysselsättningsplatser samt arbeta med metod- och kompetensutveckling.

SDN Backa ansvarar för samordning inom region Hi- singen. Därutöver har SDN Backa ett särskilt ansvar för viss planering och samordning inom hela kommunen för svårt funktionshindrade barn och ungdomar med behov av bostad.

Starten för organisationen skedde hösten 2003.

GÖTEBORGS STAD BACKA

per 10 000 invånare ... 72 Kostnad 2003 netto LSS Tkr ... 65 390 Kostnad per invånare kr ... 2 843 Kostnad/funktionshindrad Tkr ... 394 Andel köpt insats av totalt % ... 23 Ökning LSS-kostnader 2002-2003 % ... 5,9 den. Tre områdeschefer av totalt 11 arbetar enbart med

personlig assistans.

Daglig verksamhet består av 19 arbetsplatser. Storleken på grupperna varierar från en person till ca 10 st. Totalt har 145 personer insatsen daglig verksamhet, 130 av dessa är kommuninvånare och 15 platser säljer vi till andra kommuner. Vi köper 12 platser från ett privat vårdhem som finns inom kommunen, Alingsås kommun har kostnad- sansvar för fem av dessa platser.

Enligt plan för handikappomsorgen som arbetats fram under år 2004, visar prognosen att det mellan 2004-2007 kommer att behövas 34 nya platser inom daglig verksamhet. Planering pågår för denna utbyggnad.

Boenden

Det finns 22 boendeenheter med totalt 115 lägenheter inom handikappomsorgen. Inom den kommunala psykiatrin finns ytterligare en boendeenhet med 6 lägenheter. Antal personer med beslut om bostad med särskild service är 121.

Enligt plan för handikappomsorg kommer det mellan år 2004-2007, att finnas ytterligare behov av 43 platser bostad med särskild service. Några problem att verkställa dessa insatser har det inte varit hittills. Planering pågår för fort- satt utbyggnad.

ALINGSÅS KOMMUN

(10)

Göteborgs Stad Centrum

Stadsdelen Centrum rymmer tio olika områden; Krok- slätt, Guldheden, Landala, Vasastaden, Johanneberg, Lorens- berg, Heden, Inom Vallgraven, Stampen. samt delar av Gårda.

Här finns såväl renodlade bostadsområden som områden med storstadskaraktär, alltifrån Vasastadens 1800-tal till 1990- talets flerfamiljshus på Prippska tomten och Öster om Heden. Närheten till vatten och hamn ger ytterligare en dimension till Centrum. Centrum gränsar i norr till Göta älv, i öster till E6:an, i söder till Mölndal och i väster till Linnéstaden. I Centrum ligger Göteborgs gamla stadskär- na.

Centrum är den folktätaste stadsdelen - ungefär 51 000 personer bor i Centrum. Av dem är drygt 16% pensionärer och 8% är barn och ungdomar. Centrum tillhör de stadsdelar i Göteborg som har flest högutbildade invånare, an- delen vuxna som arbetar ligger på snittet för Göteborg, medelinkomsten är något över genomsnittet medan ande- len utländska medborgare ligger under genomsnittet.

Organisation

I Göteborgs stad Centrum är verksamheter för funktionshindrade i huvudsak organiserade under individ och familjeomsorg blocket.

Undantaget är stöd till funktionshindrade barn i för- skola och grundskola som sorterar under skola -förskola blocket.

HSL insatser till funktionshindrade i hemmet, ges av hemsjukvården som är organiserad under äldreomsorgs blocket.

Centrum har en organisation utifrån en beställare och utförare modell.

Utförarenheterna är:

Enhet för gruppbostäder.

Enheten bestod under år 2003 av fyra gruppbostäder för utvecklingsstörda vuxna med tillsamman 18 boendeplatser. Tre av boendena är egen produktion till Centrum och finansieras genom fast kommunbidrag.

Dessutom finns ett ungdomsboende för gravt flerfunk- tionshindrade med fyra boendeplatser på köpa/sälj bas inom kommunen.

Enheten har en enhetschef, en ½ byråassistent och fyra arbetsledare på deltid, en i varje boende.

Enhet för daglig verksamhet.

Daglig verksamhet i Centrum består av sex självständiga arbetsplatser.

Verksamheterna vänder sig i första hand till personer med utvecklingsstörning.

Verksamheterna självfinansieras genom sålda platser, främst inom kommunen.

I organisationen ingår också Eldorado, ett aktivitets–

kunskaps- och kulturhus för gravt utvecklingsstörda fler- funktionshindrade människor, deras anhöriga och anställda.

Under år 2003 var 66 personer sysselsatta i de olika dagliga verksamheterna.

16 platserna köps av Centrum, 6 st. av Mölndals kommun. Resten, 44 platser säljs till övriga stadsdelar i Göte- borg.

Enheten har en enhetschef, en ½ byråassistent och en samordnare i varje verksamhet.

Enhet, Resursenheten för LSS insatserna: personlig assis- tans, LASS, ledsagning och avlösarservice.

Enheten hade under år 2003 ca 50 tillsvidareanställda medarbetare och ca 90 st. timanställda medarbetare.

Enheten utför också hjälp i hemmet enligt SOL, till personer under 65 år.

Enheten får sina uppdrag från utrednings/beställaren- heten, som man har ett mycket nära samarbete med.

Enheten är organiserad med en enhetschef, en biträ- dande enhetschef, tre arbetsledare och tre samordnare

Resursenheten strävar efter att använda sina medarbetare så effektivt som möjligt. Det kan betyda att medarbetare från olika arbetslag kan hjälpas åt att utför ett bestämt uppdrag.

Uppdragen ges i form av utredningar från socialsekreterarna. I utredningen anges tydligt VAD syftet/målet är med insatsen.

Enhetschef eller biträdande enhetschef fördelar uppdraget på den arbetsgrupp som bäst kan utföra uppdraget.

Arbetsgruppen gör ihop med brukaren en arbetsplan som tydligt anger HUR uppdraget skall utföras.

Socialsekreteraren ansvarar för uppföljning av insatsen.

Beställarenheten är:

Enhet för utredning/uppföljning av LSS insatser och SOL bistånd till funktionshindrade.

Enheten består av 9 socialsekreterare (8½ tjänst), en byrå- sekreterare och en enhetschef.

Socialsekreterarna är specialiserade mot olika funktionshindergrupper och arbetar med både LSS och SoL.

År 2003 fanns ca 520 ärenden aktuella. 220 var psykiskt funktionshindrade, varav 15 LSS.

310 var övrigt funktionshinder, varav 175 LSS.

Resursenheten redovisar en gång i månaden hur mycket av uppdragen de har genomfört. Denna genomgång är också grunden för den interndebitering som resursenheten gör.

Kostnaden för personlig assistans, LASS och ledsagning debiteras enligt det vanliga schablonbeloppet för personlig assistans.

Allt utförande av kommunal personlig assistans i Centrum utförs av Centrums egen s.k. resursenhet.

Samarbetet med Försäkringskassan fungerar idag till- fredställande. Endast i undantagsfall skiljer sig bedömning- arna av assistansbehoven.

(11)

Göteborgs Stad Gunnared

Gunnared ligger i nordöstra Göteborg och är en av 21 stadsdelar i Göteborg. Ca 21 000 invånare är bosatta i om- rådena Lövgärdet, Rannebergen, Gårdsten och Angered centrum. Hälften av alla invånare kommer från andra län- der. Stadsdelen har en ung befolkning med många barn och relativt få äldre. Endast 52 procent i åldern 20-64 år har ett arbete eller annan sysselsättning. Förhållandevis få arbetstillfällen, utpendling till arbete i andra delar av Göte- borgsregionen är större än inpendlingen. Medelinkomsten är låg, liksom utbildningsnivån. Gunnared har ett förhål- landevis högt ohälsotal.

Stora flerbostadshus som byggdes i samband med mil- jonprogrammet. Från 80-talet har bebyggelsen komplet- terats med bostadsrätter, radhus och villor. Stora skillnader mellan olika områden, från villaområden till områden do- minerade av flerfamiljshus. Byggnation är för närvarande igång av nytt bostadsområde, Storås ängar, där det byggs bostadsrätter.

Organisation

Funktionshinder var under 2003 organiserat som ett eget verksamhetsområde för personer med LSS-insatser, personer med psykiska funktionshinder och hemtjänst för personer under 65 år. Verksamhetschef ansvarar för hela om- rådet.

Verksamhetsområdet har som ytterligare chefsnivå enhetschefer som ansvarar för olika delar av verksamhetsom- rådet funktionshinder. Inom hela området finns ca 220 anställda. Enhetscheferna har mellan 6-80 anställda (den som har flest anställda har Personlig assistans, PAN, ledsa- gare och hemtjänst inom ansvarsområdet, den som har minst anställda är utredningsenheten).

Alla biståndsbedömningar görs av utredningsenheten för funktionshinder.

Det som skiljer åt i organisation med Göteborgs stadsdelar är att inte alla har funktionshinder som eget verk- samhetsområde utan det finns i en del stadsdelar tillsammans med äldreomsorg och i en del tillsammans med individ- och familjeomsorg.

Gunnared har även regionalt samordningsansvar inom funktionshinderorganisationen för region Nordost.

Personlig assistans är organiserad i en egen enhet där även PAN, ledsagning och hemtjänst för personer under 65 år, ingår. Kommunen köper inget av externa utförare. Där- emot väljer en del personer privata utförare av personlig assistans, där stadsdelen får stå för eventuella sjuklönekost- nader, (vilket kan bli dyrt och stadsdelen kan inte påverka rehabansvaret).

Samarbetet med Försäkringskassan (FK) fungerar allt bättre sedan något år tillbaka, man försöker att göra likvär- diga bedömningar, ibland gemensamma hembesök m.m.

FK har dock längre utredningstider och stadsdelen bevil- Socialsekreterarna har regelbundna träffar med hand-

läggarna från Försäkringskassans s k LASS enhet för att diskutera metodfrågor. Försäkringskassans har under de senaste åren också kortat ner sina handläggningstider.

Behovet av daglig verksamhet tycks totalt sett vara tillgodosett. Det finns överkapacitet inom vissa verksamheter som drivs i kommunal regi samtidigt sker en ökning av det som kommunen köper av externa utförare. Möjligen kan det vara ett utslag på att utbud och efterfrågan på inne- håll inte stämmer överens i kommunens egna verksamheter. Planeringsledarna för funktionshinder har påbörjat ett arbete i samverkan med ansvariga för daglig verksamhet i de fyra regionerna i kommunen. Frågan behöver belysas närmare samt att hitta en gemensam strategi för hur efter- frågan och utbud bättre skall matcha varandra. Inventera orsak till att köp från andra utförare ökar, beskriva brukarnas behov och önskemål, kontakter med särskolan Försäk- ringskassan och Arbetsförmedlingen är några av de aktiviteter som planeras men även påbörjats. En databas har tagits fram där all daglig verksamhet skall läggas in för att vara överskådlig för bl.a. handläggarna.

Boenden

Organisationen för planering och samordning av bostäder med särskild service har i den kommungemensamma pla- nen för utbyggnad presenterat strategier för att få fram fler bostäder utifrån tillgängliga resurser. Ett sätt är att få till stånd bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet i större ut- sträckning samt att utveckla boendestödet så fler personer kan bo på detta sätt. Göteborg erbjuder i dag nästan ute- slutande bostad i form av gruppbostad för personkrets 1 och 2. Utveckling bör ske både inom servicebostad och annan särskilt anpassad lägenhet som lägenhetsbyrån ansvarar för. Att erbjuda en större mångfald av bostäder, få möjlighet att göra ”boendekarriär” och att rätt person bor på rätt ställe är några angreppssätt som arbetas vidare med.

Förmedlingsorganisationen ansvarar för att lediga bostä- der snabbt erbjuds till lämplig person. En databas där hand- läggarna lägger in personers behov av bostad samt en databas över befintliga bostäder har tagits fram.

GÖTEBORGS STAD CENTRUM

(12)

Göteborgs Stad Lundby

I Lundby stadsdel finns ca 32 000 invånare.

Lundby är en stadsdel med stor mångfald både i boen- deformer, etnisk bakgrund, utbildning och inkomstnivå samt med relativt stora grupper av personer med en social och psykisk problematik. Stadsdelen fortsätter att expan- dera på Eriksberg och Lindholmen.

Funktionshinder är en del i Individ och familjeom- sorgsverksamheten (IOF).

Vi driver fem boenden för personer med intellektuella funktionshinder, fyra dagliga verksamheter, personlig assistans och ledsagning. Hemtjänsten tillhandahåller hjälp i hemmet.

För psykiskt funktionshindrade driver vi två boenden enligt SoL och en daglig sysselsättning. Psykosociala resursteamet tillhandahåller boendestöd i hemmet.

Verksamheten leds av avdelningschefen för IOF.

Verksamheten drivs av fyra enhetschefer, varje enhetschef har ansvar för boende, daglig verksamhet, personlig assistans och ledsagning.

Detta för att skapa större samverkans- och stödmöjlig- heter mellan enheterna.

Enhetscheferna har ca 35 anställda personer på sina områden.

På biståndssidan finns en enhetschef med ansvar för handläggning inom LSS och SOL för funktionshindrade.

Enheten har två LSS handläggare och åtta socialsekreterare. Psykosociala resursteamet ingår i gruppen med sex bo- endestödare.

Samtliga enhetschefer på utförarsidan har personlig assistans i sina ansvarsområden. Lundby har 8 brukare som köper assistanstjänst via externa utförare. Samarbetet med för- säkringskassan sker i regel med LSS handläggarna.

Två brukare med LASS hyr var sin lägenhet i anslutning till ett gruppboende. Där prövas nu samverkan med nattpersonal från boendet för kontinuiteten och ekono- min skull.

På socialkontoret och medborgarkontoret driver funktionshinder café och servicegrupp verksamhet. Fixarna som ligger i anslutning till ett gruppboende sköter matinköp, stä- dar och tvättar de bilar vi har, bakar till möten m.m.

Krokäng, som ligger i Lillhagsparken, är en upplevelse- baserad daglig verksamhet som riktar sig till personer på en tidig utvecklingsnivå.

Vid årsskiftet startas en ny daglig verksamhet för lite äldre kvinnor som vill sysselsätta sig med bakning, prome- nader, läsning och lite lugnare aktiviteter.

Stadsdelen säljer platser till andra stadsdelar.

Boenden

Lundby har 26 boendeplatser för intellektuella funktions- jar emellanåt personlig assistans i avvaktan på FK:s beslut,

då antalet timmar fastställs.

Insatsen är organiserad under en enhetschef som också har ett gruppboende. Daglig verksamhet är sedan hösten 2003 under omorganisation. Två stora traditionella dagcenter splittras upp till mindre enheter med olika utveckling av arbetsuppgifterna och planering för fortsatta verksamheterna pågår.

Praktikanter från gymnasiesärskolan tas emot och samarbetet med skolan har utvecklats senaste året, vilket gör att vi idag kan planera för kommande behov.

Boenden

Boendena är organiserade i form av gruppboenden och serviceboende. Totalt 32 platser fördelade på 5 boenden (varav 1 drivs av stadsdelen på direktentreprenad Solhaga by). Nytt boende byggs med 6 platser.

Inventering och planering av behov görs av planerings- ledare för region Nordost sedan det blev ny funktionshin- derorganisation i Gbg stad förra året.

(Det finns även gruppboenden för barn- och ungdomar med 7 platser fördelade på 2 boenden.)

Stadsdelen är fortfarande beroende av köp av privata utförare utanför Göteborg, för närvarande 4 platser. Beho- vet av bostäder är ej tillgodosett ännu, vilket gör att det är svårigheter att verkställa beslut.

Ytterligare boenden planeras i regionen (varav ett kommer att stå klart under sista delen av 2005) och även ytterligare ett i Gunnared.

GÖTEBORGS STAD GUNNARED

(13)

Göteborgs Stad Tynnered

Göteborgs Stad är indelad i tjugoen stadsdelar i varierande storlek. Stadsdelarna är indelade i regioner där Tynnered har sin tillhörighet i västerregionen tillsammans med stadsdelarna Askim, Frölunda, Styrsö, Högsbo och Älvsborg.

Tynnered är en stadsdel med varierande bostadsbebyggel- se med villor, radhus och områden med hyreslägenheter.

Stadsdelen ligger vid havet med kommunala badplatser och småbåtshamnar. Tynnered har en förhållandevis ung befolkning och fjorton procent av befolkningen är personer med invandrarbakgrund.

Av Tynnereds befolkning har ca 1% någon form av insatser enligt LSS .

I Tynnered finns ingen industri etablerad men en stor del av de boende arbetar inom den kommunala verksamheten. Två små affärscentra finns på Opaltorget och Smycketorget med närhet till Frölunda Torg som är ett stort affärscentrum i väster.

Organisation

Stadsdelarna i Göteborg ansvarar för den kommunala verksamheten inom bibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre

Funktionshinder är en egen organisation inom Tynne- red där insatser/bistånd kan ges utifrån LSS och SoL. Båda lagarna handläggs av samma handläggare för myndighets- bedömning, detta leder till en ökad kontinuitet för brukarna. Funktionshinder i Tynnered har en kapacitet i organisationen som täcker alla delarna inom LSS intention så- som tretton boende med särskilt stöd för vuxna, två boende med särskilt stöd för barn och ungdomar, ett korttids-

boende, daglig verksamhet som består av tretton verksamheter, en daglig sysselsättning och ett boendestöd.

Vidare finns verksamhet för personlig assistans, ledsa- gare, avlösare och kontaktpersoner. Verksamheten bedrivs således dygnet runt årets alla dagar.

I bostäderna med särskild service finns sjuksköterskor (PAS) som delas med vård och omsorg. Gemensamt för hela Tynnered finns en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS).

Tynnered arbetar i ett Västerperspektiv när det gäller nyetablering av särskilda bostäder, det pågår fortlöpande projektering för att kunna svara upp till de behov som finns.

I verksamheten finns förutom verksamhetschef, åtta enhetschefer som arbetar i ledningsgruppen, tillsammans med stödprocesserna kvalitetssamordnare, planeringsleda- re och fyra LSS/ SoL handläggare.

Under året har stadsdelen arbetat med ett projekt ” Satsa friskt ” i syfte att stärka det friska hos personalen. Vi erbjuder bland annat olika föreläsningar, massagestolar för stress- avkoppling m.m. varje enhet/arbetslag designar sin egen Hälsopolicy.

I arbetsmiljö för chefer som är ett delprojekt i Satsa friskt, arbetas det med rutiner för att chefer skall få ett bättre stöd i sitt arbete. Ett friskvårdsprogram finns med olika utbud av aktiviteter, som delvis är subventionerade för alla medarbetare.

För att de anställda i boende med särskilt stöd finns Time Cares programvara för att de ska kunna ges inflytan- de över sin arbetstid. Handledning finns för personal efter behov.

Kvalitetsarbetet

Kvalitetssamordnaren inom funktionshinder ansvarar för kvalitetsarbetet i verksamheten på uppdrag av verksam- hetschefen. Ett antal personer har utbildats till kvalitetsre- surs och har som uppdrag att tillsammans med enhetsche- fen leda kvalitetsarbetet på enheterna. Några verksamheter i stadsdelen arbetar med ett eget kvalitetsinstrument, fältmodellen som grundar sig på verktyget i Göteborgs Stad. Arbetet utgår från processerna på enheten och sker genom att arbeta med kvalitetsspecifikationer där man ser på organisation, verksamhet och kund.

En översikt har gjort som grund för verksamheten den är viktig för det fortsatta arbetet.

Enhetscheferna arbetar med egna specifikationer som utgår från uppdraget ledarskap/chefsskap. Mycket av arbetet utgår ifrån resultaten i balanserade styrkort där sva- ren finns utifrån medarbetare och ledarskap. Enkäter och svar tas fram en gång om året.

En policy för synpunkts- och klagomålshantering har stadsdelen tagit fram.

Enheten personlig assistans har en enhetschef och två samordnare.

hindrade enligt LSS, ? boendeplatser för psykiskt funktionshindrade enligt SOL. Behovet inventeras kontinuerligt 3 år framåt tillsammans med planeringsledarna på region Hisingen. Dessa samverkar över stan med de andra regionerna för att tillgodose brukarnas behov av bostad.

Behovet av bostäder kan inte tillgodoses i dagsläget.

Stadsdelen köper korttidsboenden för att tillgodose behovet i avvaktan på permanent bostad. Planeringsledar- nas uppgift är att planera fler permanenta boenden.

GÖTEBORGS STAD LUNDBY