Fladdermusinventering:
Söderto, Hörby Kommun. Skåne.
Incendi HB www.myotis.se tel: 0736821055
Naturkonsult, Espen Jensen espen@incendi.se
Syfte:
Denna inventering har gjorts på begäran av Billyvind AB i förbindelse med planerad etablering av vindkraft på fastigheten Söderto 1.17 Ansökan gäller 1 vindkraftverk.
Det är rapportens målsättning att ge en klar och objektiv bild av fladdermössens aktivitet, rörelse och distribution i området samt att bedöma eventuella risker och konsekvenser för den lokala
fladdermuspopulationen vid genomförande av planerad etablering. Både artantal och en uppskattning av individers distribution i området skall framgå. Eventuella vilo-eller koloniplatser ska också noteras där detta är möjligt. Relevant information om fladdermössens användning av och rörelser inom området ska genom denna rapport tillgängliggöras. Rapporten ska kunna användas som underlag vid beslutfattande i ärendet och utgör en del av miljökonsekvensbeskrivningen.
Om fladdermöss:
Det finns omkring 1300 kända fladdermusarter i världen. De flesta påträffas i tropiska områden. Europa företräds av ca 35 arter och av dessa är 19 arter officiellt registrerade i Sverige. Samtliga av Sveriges fladdermöss är nattaktiva insektätare som använder ekolokalisering för att navigera och hitta byten. Vissa arter, som grålångöra, nymffladdermus och större musöra, har endast påträffas tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning, och det är fortfarande osäkert om arterna förekommer regelbundet i landet.
Dammfladdermus, sydfladdermus, mindre brunfladdermus, sydpipistrell och Bechsteins fladdermus är sällsynta arter i Sverige. De övriga 11 arterna har relativt stor utbredning, åtminstone i södra Sverige.
Fladdermöss finns i hela landet, d.v.s. från sydspetsen av Skåne till Kiruna i norr. Artantalet ökar mot söder, från enstaka arter i Lappland till drygt ett dussin arter i sydligaste Sverige.
Fladdermöss är det ända däggdjur i världen som flyger, i ordets rätta bemärkelse. De 19 svenska arternas
namn, förekomst, status i svenska rödlistan, status i EUs habitatdirektiv och i IUCNs globala rödlista framgår av inkluderad tabell över rödlistning och skyddstatus.
Alla våra 19 fladdermusarter är skyddade och fridlysta på grund av sin känslighet för störningar i sina levnadsområden, och i många fall för sin sällsynthet. Fladdermöss har också långsam föryngrig och får gynnsamma somrar en eller ibland två ungar. Dödligheten bland valparna de första levnadsåren är ofta hög vilket innebär att en skadad population är svår att återställa. Sverige undertecknade 1992 Eurobat-avtalet (SÖ 1993:30) och förpliktigade sig därmed att upprätta juridiskt skydd för fladdermöss. Exekutivt organ för tillämpning av lagstiftning när det gäller denna djurgrupp är Naturvårdsverket.
Fladdermöss är fortfarande bristfälligt kartlagda i Sverige och det antas att många hittills oinventerade lokaler hyser värdefull fladdermusfauna, varför denna typ av undersökningar också fyller en viktig funktion för helhetsbilden när det gäller fladdermössens status i Sverige.
Jagande Vattenfladdermus med insekt. Foto: Felix Heinzenberg.
Områdesbeskrivning:
Områden som har prioriterats under denna inventering är de areal som kan tänkas hysa störningskänsliga arter och som ligger inom två km radie från exploateringsområdets centrum. Området i de planerade vindkraftverkens omedelbara närhet är artsfattig och dominerad av åkermark. Mindre områden med ek och bokbestånd, vegetation vid vattenlopp, parkliknande områden samt ängsmark med betande djur och
gårdsbyggnation tillhör områdeskategorier med högre naturvärden och är av större vikt för fladdermusfaunan och har därför prioriterats i denna undersökning.
Landskapet i området är övervägande flakt och präglad av intensivt jordbruk. Lämpliga fladdermusbiotoper är begränsade till omkringliggande gårdar och trädgårdar samt kyrka med omgivande, väl utväcklade, bok och ekträd. Vissa diken och stengärsgårdar med vegetation kan möjligtvis fungera som ledlinjer i landskapet då de erbjuder visst skydd för fladdermöss och kan bidraga till accumulering av insekter. De viktigaste ledlinjer i landskapet utgörs dock av vägar och diken och är inte särskilt attraktiva.
Den mest intressanta biotop inom inventeringsområdet är troligen Högseröd kyrka med omgivning och ån som rinner igenom Högseröd samhälle.
Översiktskarta:
Kartan är hämtad från Billyvind AB´s Ljudberäkningsrapport och visar befintliga vindkraftverk markerade i blått samt det planerade verkets position till höger i rött.
Metod:
Inventeringen föregicks av rekognoscering i dagsljus för att identifiera lämpliga ställen att montera
inspelningsutrustning och utföra manuell inventering. Det konstaterades potentiell lämplighet på flera olika platser inom området. De områden som ligger förhållandevis nära det tänkta exploateringsområdet och som bedömdes vara potentiellt lämpliga fladdermusbiotoper prioriterades för att optimera resultatet av
inventeringen.
Under natten mellan 6 och 7 Juli gjordes inspelningar från en timme innan solnedgång, till en timme efter soluppgång. Vädret var under hela perioden lämpligt för fladdermusinventering med klart väder och
temperatur från 20-9°C med svag vind under 3 ms. Under inventeringsperioden gjordes också ca. 6 timmars manuellt sök under samma tidsperiod. Totalt antal boxnätter: 4. (en boxnatt tilsvarar en autobox som spelar in högfrekvent ljud, över 18khz, under en natt)
Vid manuell inventering användes Wildlife Acoustics Echo Meter Touch, som tillåter både tidsexpanderad inspelning av intressanta arter för dokumentation och avlyssning i realtid. EM Touch ger också stöd vid artbestämning då fladdermössens läten visas som spektrogram samtidig som man lyssnar. Observera att modulens inbyggda artbestämningsmjukvara inte användes under någon fas av inventeringsarbetet, då denna mjukvara inte med säkerhet ger tillförlitliga data och således inte är användbar till inventering. Den
manuella inventeringen gjordes till fots i form av artkartering/linjetaxering i enlighet med Ingemar Ahléns rekommendationer för inventering av fladdermöss.
Visuell observation gjordes med hjälp av en strålkastare av märket Led Lenser som enbart var tänd i korta perioder för att inte störa fladdermössen mer än nödvändigt.
Vid övervakning och inspelning användes fyra autoboxar med tidsexpansion, av märket Pettersson D500x.
Modulerna programmerades med hög sensitivitet och fyra sekunders inspelningstid per passage och en sekunds intervall. Boxarna placerades på platser där fladdermusaktiviteten förväntades vara hög, för
optimalt resultat. Pga. brist på potentiella fladdermuslokaler valde jag att placera box 3 och 4 nära varandra, men i två helt olika landskapstyper. Box 1 och 2 placerades optimalt i områden som är representativa för landskapet som hyser få lämpliga biotoper för fladdermöss.
SLUs artportal och övrig tillgänglig information om fladdermusförekomster har använts för att skapa ett så solitt fundament för bedömning som möjligt.
Val av positioner för placering av autoboxar gjordes baserat på besiktning av området i dagsljus samt resultat av manuell inventering. De områden som bedömdes som sannolika fladdermusbiotoper, jaktområden eller viktiga transportkorridorer prioriterades för att skapa fundament för säker riskbedömning och
representativitet.
Mindre bastardsvärmare och ängsblombock på åkervädd. Insektmångfald på engsmark och bete är viktigt för Fladdermöss. De inventerade områdena är med få undantag dominerade av monokulturellt och artsfattig åkermark med låg insekttillgång. Detta speglas också i frånvaron av specialiserade fladdermusarter.
Karta över inventerad område. Två km. radie från planerad installation.
Autoboxplaceringen är utmärkt med numrerade romber. Vindkraftverkets planerade position är markerat med centrerad kryss.
Inventeringsresultat: Vänster ruta anger art. Höger ruta anger antal inspelningar under en boxnatt.
Box 1 Vid ruin och ek/aldunge på åker.
Koordinater: 55.814551, 13.601565
- 0
Box 2. Dike med vegetation nära verkets planerade position.
Koordinater: 55.811730, 13.572683
Större brunfladdermus 5
Dvärgpipistrell 3
Trollpipistrell 1
Mustaschfladdermus 3
Box 3. Högseröd kyrka.
Koordinater: 55.794174, 13.562349
Nordfladdermus 50
Gråskimlig fladdermus 2
Dvärgpipistrell 5
Box 4. Å vid Högseröd.
Koordinater: 55.794198, 13.560171
Nordfladdermus 1
Vattenfladdermus 28
Totalt sju * arter påträffades under inventering:
Nordfladdermus, Vattenfladdermus, Mustaschfladdermus Dvärgpipistrell Trollpipistrell
Större brunfladdermus Gråskimlig fladdermus
*De närstående artena mustaschfladdermus och taigafladdermus är ofta svåra att separera utifrån inspelningar. Det är därför brukligt att behandla båda arter som en och samma. I detta fall tyder både
inspelningar och visuell observation på att det rör sig om mustaschfladdermus. De två arternas skyddsstatus är förövrigt likvärdig.
Vid sök på artportalen från år 2000 till 2017 Framgår att inga observationer av fladdermöss har gjorts inom 2 km radie. Inventerare Johan Eklöf noterar 7 observationer i 2015 Samtliga noteringar är från området
Sydvest om Sebbarp. Den noterade artsammansättningen är identisk med observationerna i denna inventering.
Översikt över observationer hämtat från artportalen.
Distributionskarta:
Färgkodning:
Större brunfladdermus Vit punkt Nordfladdermus Gul punkt Gråskimlig fladdermus Grå punkt
Dvärgpipistrell Orange punkt
Trollpipistrell Grön punkt
Vattenfladdermus Blå punkt
Mustaschfladdermus Rosa punkt
Kartan över artsdistribution måste betraktas som en indikation på aktivitet snarare än absolut individantal.
Man kan bara i undantagsfall bedöma om det rör sig om flera djur, eller bara ett fåtal som har registrerats flera gånger då analysen av automatiska inspelningar vid många tillfällen bygger på observationer utan visuellt stöd. Punktmarkeringen bygger på resultatet från både den automatiska och den manuella del av inventeringen. Syftet med denna framställning är att visualisera fladdermössens utbredningsmönster i området.
Kolonier och dagtillhåll:
Blå markeringar visar områden där sociala läten eller annan indikativ adfärd noterats, som avslöjar vart fladdermössen håller till på dagtid. Honfladdermöss och ungar bildar gärna större kolonier. Hanerna är oftast solitära eller uppträder i små grupper. Det kan vara svårt att hitta själva kolonien eller tillhållet men man kan ofta säga något om sannolikheten för förekomst av detta genom att observera socialt beteende. Under denna inventeringar lokaliserades två områden med stor sannolikhet för dagtillhåll. Vid eller i kyrkan noterades en koloni med nordfladdermöss. Vid ån som rinner förbi Högseröd kyrka konstaterades vattenfladdermus vid lämpligt boplats. Det är sannolikt att det finns en mindre koloni eller dagtillhåll under stenvalvsbron strax intill kyrkan eller i ihåliga träd kring kyrkogården. Det kan därför slås fast att dessa arter har mer eller mindre permanent tillhåll i området.
Viktiga furageringsplatser:
Vid manuell detektering konstaterades att vissa områden, här markerade med rött, uppvisade högre
fladdermusaktivitet än omkringliggande arealer. Aktivitetskonsentrationer indikerar at området har värde för fladdermöss som jaktområde eller transportkorridor eller en kombination av de båda. Fladdermössen kan prioritera olika områden beroende på meterologiska förutsättningar som vindstyrka och riktning. Det kan även förekomma ändringar över tid genom sommarhalvåret samt variation eller byte av prioritetsområde under en enstaka natt. Dessa variationer beror helt och hållet på insekternas beteende och tillgänglighet. För att bygga förståelse för hur fladdermöss utnyttjar ett område är det viktigt att lokalisera denna typen
av ”hotspots” under inventering. I detta fall bidrar Vattentillgång och variation till att göra kyrkan med omgivning till det mest intressanta området i inventeringszonen.
Stenvalvsbro vid Högseröd kyrka. Lämpligt dagtillhåll för vattenfladdermus.
Sammanfattning:
Individtäthet och aktivitetsnivå bedöms som låg vid inventeringstillfället. Antalet registrerade arter bedöms som ”måttligt”.
Inget utöver det som kan förväntas i denna landskapssammansättning noterades. Inga rödlistade arter noterades. Områden med dokumenterad eller sannolik koloniplats eller dagtillhåll kunde lokaliseras på två platser och redovisas ovanför med egen karta. Ett fåtal observationer av större brunfladdermus indikerar att arten har en fast population i området men inte nödvändigtvis inom inventeringszonen. Samtliga
inspelningar av större brunfladdermus visade typisk mönster som indikerar förbiflygande individer.
Eftersom denna art flyger högt och långt kan det permanenta tillhållet ligga på mer än en mil ifrån planområdet . Den manuella detekteringen styrker i stort det som registrerats igenom automatisk övervakning och gav ingen nämnvärd tilläggsinformation vare sig om arter eller arternas disponering.
Bedömning:
Baserat på inventeringsresultatet och besiktningen kan analysen sammanfattas som följer:
Det är inte troligt att installationen kommer ha negativ effekt på fladdermusfaunan vid genomförande av plan i sin nuvarande utformning. Det finns viss risk för att särskilt större brunfladdermus kan fara illa av genomförandet eftersom den bedöms vara en högriskart vid uppföring av vindkraftverk men eftersom Individtätheten är så pass låg ligger riskerna troligen på försumbar nivå. Den befintliga och godkända installation på fem verk är en betydligt större riskfaktor en det planerade verk som ansökan gäller för men även här med största sannolikhet på försumbar nivå. Det är inget som indikerar att planområdet har särskilt värde för någon art. Min bedömning är att installationen kan göras utan negativ påverkan på någon
fladdermusarts bevarandestatus i området. Området är lämpligt för vindkraft ur fladdermusperspektiv.
Åtgärder:
Inga särskilda åtgärder bedöms vara nödvändiga i detta fall.
Rödlistan. Reviderad 2015:
Rödlistakategorier:
RE: Nationellt utdöd, Regionally Extinct
En art är Nationellt utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom regionen (landet) har dött eller försvunnit från regionen, eller ifall den var en tidigare regelbunden besökare att den sista individen har dött eller försvunnit från regionen.
CR: Akut hotad , Critically Endangered. En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
EN: Starkt hotad, Endangered. En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
VU: Sårbar, Vulnerable. En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
NT: Nära hotad, Near Threatened. En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid.
LC: Livskraftig, Least concern. En art förs till kategorin Livskraftig om den bedömts enligt rödlistningskriterierna men ej uppfyller något av kriterierna. F.n. är den alltså inte rödlistad.
DD: Data ej tillgänglig, Data Deficient. En art förs till kategorin Kunskapsbrist när det inte finns tillräckliga kunskaper att utifrån dess utbredning och/eller populationsstatus göra vare sig en direkt eller indirekt
bedömning av dess risk att dö ut.
NE: Ej bedömd, Not Evaluated. En art har inte bedömts enligt rödlistekriterierna. Ofta beror detta på att artens status i landet är oklar.
Fladdermössens aktuella namn 2017
Vetenskapligt namn Tidigare namn Nytt namn Auktor
Myotis daubentonii Vattenfladdermus Vattenfladdermus Kuhl 1817 Myotis dasycneme Dammfladdermus Dammfladdermus F Boie 1825 Myotis brandtii Brandts fladdermus Taigafladdermus Eversmann 1845 Myotis mystacinus Mustasch-fladdermus Mustasch-fladdermus Kuhl 1817 Myotis nattereri Fransfladdermus Fransfladdermus Kuhl 1817
Myotis myotis Större musöra Större musöra Borkhausen 1797
Myotis alchatoe Nymffladdermus Nymffladdermus Von Helversen 2001 Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus Bechsteins fladdermus Kuhl 1817
Nyctalus noctula Storfladdermus Större brunfladdermus Schreber 1774 Nyctalus leisleri Leislers fladdermus Mindre brunfladdermus Kuhl 1817 Pipistrellus pipistrellus Pipistrell Sydpipistrell Schreber 1774 Pipistrellus pygmaeus Dvärgfladdermus Dvärgpipistrell W E Leach 1825 Pipistrellus nathusii Trollfladdermus Trollpipistrell Keyserling 1839 Plecotus auritus Brun långörad fladdermus Brunlångöra Linnaeus 1758 Plecotus austriacus Grå långörad fladdermus Grålångöra J B Fischer 1829 Barbastellus barbastella Barbastell Barbastell Screber 1774 Eptesicus Nilssonii Nordisk fladdermus Nordfladdermus Keyserling 1839 Eptesicus serotinus Sydfladdermus Sydfladdermus Screber 1774 Vespertilio murinus Gråskimlig fladdermus Gråskimlig fladdermus Schreber 1774
Foto Där inget annat är angivet:
Espen Jensen
Sökmotor vid inhämtning av litteratur och aktuell samt relevant information:
Google chrome Kartor:
Google earth.
Google maps
Upplysningar om registrerade fladdermusförekomster:
Artportalen SLU.
Källor:
Migratory behaviour of bats at south Swedish coasts. Zeitschrift für Säugetierkunde 62: 375-380.
Ahlén, I., H. J. Baagøe, & L. Bach 2009.
Behavior of Scandinavian bats during migration and foraging at sea. - Journal of Mammalogy 90(6):1318-1323 Bilaga 2.
Åtgärdsprogram för skydd av fladdermusfaunan naturvårdsverket. Ahlén.
Kunskapsläget 2015. Fladdermusfaunan i Sverige. Ahlén.
Svensk författningssamling 1998:808-miljöbalken. Sveriges Riksdag.
Rapport. Naturcentrum AB. Ahlén, J. 2011. Inventering av fladdermöss i Skåne 2010. Med särskild inriktning på barbastell och rika bokskogsmiljöer.
Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan: Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Page 25. Naturvårdsverket, Stockholm, Sweden.
Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss - Uppdaterad syntesrapport 2017, (rapportnr. 6740) Rydell, Ottvall, Pettersson, Green.
Agreement on the conservation of bats in Europe National implementation report from Sweden. 2015.
Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Acta Theriologica 40: 237-248 de Jong, J. 1995
Local patterns of distribution and resource utilization of four bat species (Myotis brandtii, Eptesicus nilssonii, Plecotus auritus and Pipistrellus pipistrellus) in patchy and continuous environments. Ekman, M.
& de Jong, J. 1996.
Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species.
Artdatabanken, SLU, Uppsala
Naturvårdsverket. 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1. Handbok 2009:2.
Litteratur :
Acoustic Ecology of European bats- Barateaud-2015 British bat calls-Russ-2012
Social calls of the bats of Britain and Ireland-Midderlton, Froud and French-2014 Studies on bats and bat parasites-Rydberg 1947
Europäische Fledermäuse-Skiba-2009
Bats of Brittain, Europe and northwest Africa-Dietz, Helversen and Nill -2009 Bat ecology. Kunz and Fenton-2003
Die flädermause Europas-2014, Dietz, Kiefer.
Företgagsinformation:
Incendi HB är ett företag som erbjuder Inventering och
rådgivningstjänster för företag, privatpersoner, länsstyrelse och kommuner.
Företaget erhåller specialistkompetens inom artbestämning, kartläggning av art
och individdistribution samt ljudanalys av inspelade fladdermusläten. Företaget utför också rovfågel och fågelinventering, landskap och biotopanalys. Rådgivning och konsultation vid planering av byggnation, inför vindkraftetablering samt vid utförande av åtgärder för gynnande av fladdermöss
och fåglar utförs. Utöver Rapportskrivning och underlag för miljökonsekvensbeskrivning levererar företaget guidningar, föredrag samt pedagogiska och publika tjänster.
Tidigare uppdrag i urval:
Fågelinventering, Billyvind AB, vindkraft. Småland.
Fladdermusinventering, Billyvind AB vindkraft. Skåne.
Fågel och fladdermusinventering, Billyvind AB, vindkraft. Skåne.
Fladdermusinventering och landskapsanalys, Billyvind AB vindkraft. Skåne.
Fladdermusinventering Vånevik Oskarshamn.
Fladdermusinventering Månslunda, Skåne.
Fladdermusinventering, Hallaröd., Skåne.
Artdokumentation Sallerup, Skåne.
Rådgivning, Eslövs kommun.
Rådgivning länsstyrelsen ,Skåne.
Projekt Bechsteins fladdermus, Skåne.
Assisterande inventerare, Eslövs Kommun.
Utbildning av Fältbiologerna i Skåne.
Rådgivning och utbildning, Alnarp.
Vinterinventering av fladdermöss, Taberg, Jönköping.
Vinterinventering, Ädelfors, Småland.
Vinterinventering Buskerud, Norge.
Vinterinventering, Nietoperec, Polen.
Inventering Vånevik, Kalmar.
Inventering Ojnare, Gotland
Informationsinsatser genom etablering av Facebookforum ”Fladdermöss i Sverige”
Organisering av fladdermussymposium: ”Artbestämning och ljudanalys av fladdermöss.”
Privata guidningar, konsultation och rådgivning.
Referenspersoner:
Jens Rydell, Zoolog och fladdermusspecialist.
Jeroen van der Koij. Biolog, Norges Zoologiske Forening.
Johan Eklöf, Biolog, Graptolit AB fladdermusinventering.
Maria Nedinge, Biolog, Naturvårdsverket.
Michel Barataud , fladdermusexpert Frankrike
Petra Bach, Zoolog och fladdermusspecialist. Tyskland.
Staffan Åkerby. Ordförande i Skånes ornitologiska förening.
Kvalitetssäkring av denna rapport: Jens Rydell.
Kontakt:
Incendi HB www.myotis.se tel: 0736821055
Naturkonsult, Espen Jensen
