Vad bra att du kan: Barns inflytande och delaktighet i förskoleklassen

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetisk-filosofiska fakulteten

Karin Estemark Rydh

Vad bra att du kan

Barns inflytande och delaktighet i förskoleklassen

Great that you can do it

Children's influence and involvement in preschool

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen

Datum: 2011-01-31

Handledare: Anne Lindblom

Examinator: Tomas Saar

Abstract

The purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning.

Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing

meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn.

The study is based on observations of how teachers work with influence and

involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning. The children have influence over time they want to spend on their individual work. The children have no influence over the fundamental planning of the work sessions. However, they have some influence over how a lesson develops when teachers allow their response to influence the continuation of the lesson through discussion, song and reflection.

Keywords:

Influence, involvement, competent children, interaction

Sammanfattning

Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger i en förskoleklass arbetar för att elever ska få inflytande och vara delaktiga i sitt lärande.

Inflytande innebär att kunna göra sin röst hörd och det är en viktig komponent i ett demokratiskt samhälle. Delaktighet handlar om att vara del av en gemenskap där alla får vara med oavsett vad man tycker och vilken inställning man har. Flera av dagens

forskare anser att lärandet sker i samspel med andra människor och genom att ge uppgifter som känns meningsfulla för barn blir de mer motiverade att lära sig.

Studien baseras på observationer av hur pedagoger arbetar med inflytande och delaktighet i styrda arbetspass samt tolkningar av dessa. Mitt resultat visar att barnen blir delaktiga i sina lärandeprocesser när de får flera olika pedagogiska metoder att lära sig på. Barnen har inflytande över hur mycket tid de vill lägga ner på sitt enskilda arbete.

Grundplaneringen av arbetspassen har barnen inget inflytande över, däremot har de visst inflytande över hur passet utvecklades då pedagogerna lät barnens respons styra hur lektionen skulle utformas genom diskussioner, sång och reflektioner.

Nyckelord

Inflytande, delaktighet, kompetenta barn, samspel

Förord

Jag skulle vilja tacka alla som på något sätt varit inblandade i mitt examensarbete. Först skulle jag vilja tacka pedagogerna och barnen på den skola jag var ute och observerade på. Ni har varit mycket hjälpsamma och välkomnande och observationerna var det roligaste momentet under dessa veckor jag arbetat med studien. Utan Er medverkan hade det inte blivit något arbete.

Stort tack till min handledare Anne Lindblom som gett tips, rättat, ifrågasatt och stöttat mig under examensarbetet. Jag vill också tacka Annika Åstrand som kommit med synpunkter och idéer under arbetets gång.

Efter tre år på universitet kommer jag att sakna Pernillas och Theres på mornarna då vi tillsammans åkt bil till skolan och haft givande samtal om skolan och livet i allmänhet.

När vi kommit fram har Maria och Mia väntat i cafeterian där samtalen fortsatt. Tack vare Er har jag genomfört mitt examensarbete och stora delar av min utbildning. Ni är guld värda för mig.

Sist men absolut inte minst vill jag tacka min familj, min man Anders, våra tre fantasiska barn, och mina föräldrar och svärföräldrar. Under tre och ett halvt år har Ni stöttat mig så att jag har klarat mina studier.

Stort tack till alla!

Innehållsförteckning

1 Inledning och bakgrund ... 1

Syfte och frågeställningar ... 2

2 Litteraturgenomgång ... 3

Inflytande och delaktighet ... 3

Hinder för inflytande ... 4

Samspel ... 5

Det kompetenta barnet ... 6

Förskoleklassen och lärandekulturer ... 7

Sammanfattning ... 7

3 Metod ... 9

Metodval ... 9

Genomförande ... 9

Urval ... 10

Skolans miljö ... 11

Tillförlitlighet ... 11

Etik ... 12

Bearbetning av material ... 12

Sammanfattning ... 12

4 Resultat ... 14

Samspel mellan pedagog och barn ... 14

Samspel mellan barnen ... 15

Val av aktivitet ... 17

Uppmärksamhet av barnens idéer ... 17

Sammanfattning ... 18

5 Diskussion ... 19

Metoddiskussion ... 19

Resultatdiskussion ... 20

Slutsats ... 23

Referenser ... 24

Tryckta källor ... 24

Artiklar... 25

Elektroniska källor ... 25

1

1 Inledning och bakgrund

För att ett barn ska kunna bli en självständig och ansvarstagande människa med god självkänsla måste det känna att de har inflytande över tillvaron och att dess åsikter är värda att lyssna på Arnér.(2010) Hur går då pedagoger tillväga för att barn ska få detta inflytande i förskoleklassen? Många lärare jobbar aktivt med dessa frågor och jag är intresserad av hur de lyckas med det i en förskoleklass. Jag var själv mycket vetgirig som barn och som elev upplevde jag att vi inte hade något inflytande i skolverksamheten.

Under min skoltid skulle man sitta still, vara tyst och enbart lyssna på vad läraren sa. Jag menar att bara sitta tyst och lyssna inte är det bästa sättet att lära för många barn. Varje barn lär sig på en rad olika sätt, både inom en situation och mellan situationer och därför är det viktigt att barn är delaktiga i sin lärandeprocess.

Runt 1970-talet blev det ett paradigmskifte och synen på barn ändrades markant. Innan detta skifte såg man barn som noviser och oskrivna blad. Barnet var en mottagare som skulle fyllas och formas genom fostran. Vuxna var de som hade erfarenhet och kunskap.

De senaste årtiondena har det skett stora förändringar i forskningen runt barn och mycket visar på att samspel är viktigt för utvecklingen. (Sommer, 2005).

Vygotskij menar enligt Bråten (2005) att barn utvecklar sitt lärande i samspel med vuxna och utifrån de erfarenheter de hade innan. Pedagoger måste ha goda kunskaper om barnens tidigare erfarenheter och ge barn inflytande att visa vad de kan. I FN:s barnkonvention står att barns bästa alltid ska vara i centrum och att barns åsikter har betydelse och att de har rätt att bli lyssnade på. (Lärarens handbok, 2006). Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska de som jobbar inom skolan främja att eleverna tar ansvar och få inflytande över sin utbildning men också över den sociala, kulturella och fysiska miljön i skolan. (a.a)

Känslan av att skolan är meningsfull är beroende av att känna sig delaktig och ha

inflytande i sitt eget lärande och i sin vardag. Barn i förskoleklass ska känna sig sedda,

hörda och respekterade av pedagogerna i skolan. (Myndigheten för skolutveckling, 2006)

Det finns faktorer som gör det svårt som pedagog att låta barn få inflytande, som rutiner,

2 vuxenstyrda aktiviteter och även olust hos pedagoger när barnen kommer med förslag på aktiviteter (Arnér, 2010). Jag menar att en barnsyn där vi tror att barn är kompetenta är avgörande för hur barn får inflytande ute i verksamheterna.

Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att studera hur pedagoger i en förskoleklass arbetar för att elever ska få inflytande och bli delaktiga i styrda arbetspass. Jag kommer att ta hjälp av följande frågeställningar:

 Hur blir barnen delaktiga i sina lärandeprocesser i de styrda passen?

 Hur ser barnens inflytande ut i sina lärandeprocesser i de styrda passen?

3

2 Litteraturgenomgång

Här kommer jag att ta fram tidigare forskning samt litteratur inom området för min studie.

Jag börjar med begreppen inflytande och delaktighet och även vad som kan vara ett hinder för att barn ska få inflytande. Vidare kommer jag att ta upp forskning och litteratur

angående begreppet det kompetenta barnet där samspel och lärande hänger ihop som jag också skriver om. Eftersom förskoleklassen hör till skolverksamheten har jag valt att beskriva hur lärandekulturer kan se ut inom skolan och hur förskoleklassen är tänkt att fungera.

Inflytande och delaktighet

Jag har sett när jag berörd läst litteratur att orden inflytande och delaktighet ofta

förekommer med liknande betydelser som medinflytande, självbestämmande, deltagande och barns rätt. Jag har valt att använda bara orden inflytande och delaktighet. De flesta författarna beskriver inflytande och delaktighet på ett liknande sätt. Här nedan kommer några förklaringar på begreppen inflytande och delaktighet.

Arnér (2010) beskriver ordet inflytande med att ge någon en röst och i det här fallet barn.

Hon menar att de vuxna har makten att låta barn bestämma eller inte. Barn söker meningsfullhet i sitt handlande där de vuxna kan tillåta eller neka. Ju oftare en vuxen säger ja, desto mer inspirerade blir barnen och det utvecklar både deras lek och lärande och gör att de känner att de har inflytande. För att få en gemensam syn på barns rätt till inflytande i förskolan krävs det att pedagogerna gör reflektioner tillsammans med barnen, för att på bästa sätt ta tillvara på barnens inflytande på deras egna villkor, och inte bara när det passar den vuxne. Man kan lära sig otroligt mycket av barnen och deras kunskaper.

(a.a)

Pramling Samuelsson & Sheridans (2003) beskrivning liknar Arnérs (2010) och beskriver det med att barn får inflytande och blir delaktiga när deras värld blir uppmärksammad.

Barnens intressen, intentioner och sätt att förstå ska tas tillvara på ett respektfullt sätt av de

vuxna. Vuxna ska ha ett öppet förhållningssätt till barn och förstå att de är människor med

egen kultur och med ett eget sätt att se på och förstå världen. Då krävs att de vuxna har en

förmåga att ta barns perspektiv. Det handlar om att lyssna på barns åsikter och ta tillvara

4 deras intressen. Det finns ett ökat intresse hos pedagoger att försöka förstå och tolka barns tankar. Just att bli lyssnad på och barns möjlighet att delta är viktigaste förklaringen på vad inflytande och delaktighet är. (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003)

Johanesen & Sandvik, (2008) anser att delaktighet och inflytande är förknippat med demokrati och ett sätt att påverka och låta sig påverkas av andra. Lenz Taguchi & Åberg (2005) beskriver på ett liknande sätt och menar att ska barnen få inflytande måste de vara delaktiga i ett demokratiskt arbetssätt och hon menar att vuxna måste bjuda in barnen och tro på deras förmågor. Det kan göras genom att vara lyhörd och flexibel och hämta nya intryck från barnen. Pedagoger ska vara medhjälpare i en utvecklingsprocess och ta tillvara de förslag som barn har och låta barn ställa de frågor de är intresserade av. De tänker inte alltid som vi vuxna men frågorna är av intresse för dem just nu. De kanske inte får svar på allt med det startar ofta upp diskussioner som är spännande och leder till nya frågor. (Lenz, Taguchi, Åberg, 2005)

Både Arner (2010) och Johanesen & Sandvik (2008) beskriver att delaktighet inte handlar om att bestämma utan att vara en del av en gemenskap där alla får vara med oavsett vad man tycker och vilken inställning man har. Johanesen & Sandvik (2008) fortsätter med att barnen ska vara med i en process där de känner att just det de tänkt har haft en bidragande orsak till det som ska förverkligas. De vuxna har ansvaret för att det som bestämts

tillsammans med barnen blir gjort och det ansvaret ligger inte hos barnet. (a.a)

Hinder för inflytande

Pedagoger har under många år utarbetat rutiner som senare blivit traditioner som är svåra

att ändra och det hindrar barnen från att ha inflytande. Arnér (2010) beskriver i sin studie

om barn i förskoleklassverksamhet att barnen tyckte det fanns för mycket regler och att

det hindrade dem från att känna sig delaktiga. Pedagogers förhållningssätt är avgörande

för hur barnen skapar en miljö som inspirerar till att ha inflytande och vara delaktiga i sitt

lärande. Den stora utmaningen är att utgå ifrån alla barns sätt att lära och samtidigt följa

skolan läroplan. (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006) Samtidigt måste pedagoger

hela tiden göra en avvägning mellan gruppens bästa och det enskilda barnet då mycket av

5 verksamheten bygger på gemensamma aktiviteter. Det gör att det enskilda barnets behov oftast får ge vika för gruppen (Markström & Halldén, 2009).

Arnér (2010) menar att många pedagoger styr barn mer än nödvändigt. Johannesen &

Sandvik (2009) beskriver ungefär samma sak och menar att ju mer vuxenstyrda aktiviteter som finns desto mindre tid blir det för barnens egna initierade aktiviteter. Pedagoger reglerar barngruppen med strukturerade rutiner och det blir ett sätt att kontrollera barn och konsekvensen kan bli att barnen inte har inflytande . Rutinerna beror på pedagogernas rädsla att tappa kontrollen och att inte kunna följa sin planering om barnen får vara med och ha inflytande i verksamheten. Författarna menar också att genom ord och handlingar kan pedagoger styra barn att tänka rätt och det gör att barns inflytande minskar utan att pedagogerna är medvetna om det. Barnen lär sig att tänka på det sätt som vuxna vill att de ska tänka. ( Johannesen & Sandvik, 2009).

Barns egna initiativ skapar många gånger stress eller olust hos pedagogerna, då de ofta upplever att det blir oreda i verksamheten. Pedagogerna tyckte att det är svårt att bryta invanda mönster och har svårt att ändra på sitt arbetssätt. De tar ofta mer hänsyn till hur de vuxna vill forma verksamheten, som vad kollegorna tycker. (Arnér, 2010) Lenz Taguchi

& Åberg (2005) menar att som ny pedagog är det lätt att fastna i en förutbestämd verksamhet. Vardagen fortsätter i samma hjulspår utan att pedagogerna reflekterar över verksamhetens utformning och som ofta resulterar i att barnen inte får sina röster hörda (a.a).

Samspel

Idag ses barn som kompetenta och samspelande med omgivningen. Åberg & Lenz, Taguchi (2005) menar att pedagoger väljer om de vill se barn som kompetenta med en vilja att lära, eller osjälvständiga individer som behöver tillrättavisas för sitt eget bästa.

(a.a)

Lev Vygotskij var en av de mest inflytelserika forskarna om hur socialt samspel bidrar till

barnens lärande och utveckling. Hans teorier var länge bortglömda, men när Ryssland

öppnades upp mot omvärlden hittades hans forskning. (Bråten, 2007) Vygotskij (1996)

6 menade att ”Det som barnet för tillfället gör med en vuxen, kan det i morgon göra på egen hand” (s.257).

Vygotskij (1996) ansåg att samspel är av stor vikt för barns utveckling när barnen ska lösa uppgifter. Barn bidrar till sin egen kunskap genom sitt eget handlande och när vuxna med mer erfarenhet handleder dem. (a.a) Barn behöver vara med och välja aktiviteter som känns meningsfulla då det stimulerar till kunskap och utveckling (Bråten 2007) . Enligt Bråten (2007) menade Vygotskij att pedagoger ska främja aktiviteter som väcker barnens intresse och har en mening för dem. Får barn ha inflytande på innehållet i skolan, blir de mer öppna för nya kunskaper. Genom att pedagoger gör barn delaktiga, och tar tillvara på deras frågor och idéer till att söka kunskap blir de också mer motiverade att delta (Bråten, 2007).

Det kompetenta barnet

Jesper Juul, dansk familjeterapeut har blivit välkänd genom sin syn på barn. Juul använder begreppet ”det kompetenta barnet” för att barns intentioner och reaktioner i samspelet med vuxna alltid är kompetenta och meningsfulla. (Juul, 1995) Juul anser precis som Vygotskij (1996) att barn behöver umgås med vuxna som kan hjälpa dem att utveckla sina kvalitéer.

Han menar också att barn är kompetenta att ta eget ansvar under förutsättning att de vuxna är delaktiga och stöttar.(Juul, 1995)

Sommer (2005) anser barn som kompetenta då de utvecklas i interaktion med andra i det sociala samspelet. Han menar att barn även utvecklas ihop med andra barn och inte bara med vuxna som Vygotskij (1996) och Juul (1995) nämner. Kompetens kan ses ur flera perspektiv och när pedagoger talar om det kompetenta barnet som sin grundsyn är det kompetens där barn utvecklar sina förmågor med åren. Det är inte vad de redan kan eller presterar som är i fokus och som också kan ses som en kompetens. De vuxnas och pedagogernas roll är att assistera barnet för att barnet ska kunna navigera sig i livet.

(Sommer 2005) Det finns flera definitioner hur man kan se det kompetenta barnet och

Dahlberg, m.fl, (2006) anser att barn ska ses som en grupp medkonstruktörer i samhället

som bidrar med sitt kunnande som bygger på deras livserfarenhet. Barns medvetande är i

ständig process med omvärlden och när de upplever nya saker som bearbetas har de lärt

sig något nytt anser Pramling Samuelsson, Sheridan (2006). Stern menar, enligt Hylander

7 (2008) att genom att bli bekräftad av andra blir man en egen person, och barn får nya kompetenser som utvecklas genom livet.

Förskoleklassen och lärandekulturer

Förskoleklassen ska ses som ett mellanting mellan förskola och skola. Det är en mjuk skolstart. Alla barn har rätt att gå i förskoleklass från sex års ålder men det är frivilligt.

Förskoleklassen har samma läroplan som grundskolan men det finns inga krav på att nå några mål i skolan under året i förskoleklass (Myndigheten för skolutveckling).

När förskoleklassen startade 1998 var det för att förskola, skola och fritidshem skulle bli mer integrerade med varandra (Persson, Wiklund, 2007). Nya arbetsformer och

förhållningssätt skulle bidra till ett livslångt lärande som uttrycks i läroplanen. Den traditionella undervisningen har varit svår att ändra då förmedlingspedagogiken

fortfarande är i fokus. Det gör att förskolebarnen får anpassa sig till skolan istället för en skola som anpassar sig för olikheter när det gäller inlärning och tänkande. (Persson, Wiklund, 2007)

Gotvassli (2001) menar att man kan skilja på två typer av pedagogiska kulturer ute i verksamheterna. Den ena inriktningen är den reproduktiva pedagogiska ledningen där man fokuserar på att lära barnen teoretiska riktiga lösningar och pedagogerna förmedlar

kunskap. I den andra inriktningen som är den produktiva pedagogiska teorin menar Gotvassli (2001) att pedagogerna skapar nyfikenhet och reflektion istället för bestämda svar, men att relevant kunskap är i fokus för frågeställningen. Det vanligaste är att man kombinerar dessa två inriktningar men han menar att det är önskvärt att vi går mot en pedagogisk miljö där frågor och reflektioner är i fokus då detta medför att det är lättare att tillmötesgå fler barn.(a.a)

Sammanfattning

Ordet inflytande betyder enligt de flesta nämnda författarna att kunna göra sin röst hörd och att det ingår i ett demokratiskt samhälle. Barn blir delaktiga när deras värld

uppmärksammas. Vuxna ska tro på barns förmågor och vara delaktiga i deras

8 utvecklingsprocess. Det kan finnas flera faktorer som utgör hinder för inflytande och det beror ofta på pedagogernas förhållningssätt. Enligt Arnér (2010) styr många pedagoger barnen mer än nödvändigt med regler och rutiner. Synen på barn är avgörande för hur vi bygger upp en verksamhet runt barnen. Vygotskij (1996) menar att samspel mellan barn och pedagog är av stor vikt för lärandet. Barn bidrar med kunskap genom sitt eget lärande tillsammans med en vuxen och aktiviteterna ska vara meningsfulla. Barn ses idag som kompetenta då de utvecklas i interaktion med andra och utifrån sina egna erfarenheter och de får nya kompetenser som sedan utvecklas genom hela livet. Gotvassli (2001) anser att det är önskvärt att vi går mot en pedagogisk miljö där frågor och reflektioner är i fokus då det lättare att tillmötesgå fler barn.

Efter att läst litteraturen blir jag intresserad av hur pedagogerna interagerar med barnen

och lägger upp undervisningen för att barnen ska bli delaktiga i och därmed också få

inflytande över undervisningen. Jag frågar mig hur det ser ut när pedagogerna främjar till

delaktighet och inflytande i förskoleklassen som numera är en del av barnens vardag.

9

3 Metod

I det här kapitlet kommer jag att beskriva hur jag har gått tillväga för att genomföra min undersökning och vilken typ av metod jag använt. Jag kommer också redogöra för hur jag genomfört undersökningarna, skolans miljö och tillförlitlighet. Till sist hur jag valt att berätta om etiska aspekter och hur jag bearbetade informationen jag fått.

Metodval

Jag valde observationer eftersom det passade bäst för min undersökning utifrån mitt syfte och frågeställningar. Jag gjorde dessa observationer under styrda arbetspass i

förskoleklassen. Med styrda pass avsågs att pedagogerna utgick ifrån en i förväg bestämd planering över vad barnen skulle arbeta med under lektionen. Observationer är bra att använda när man vill se något som händer i det vardagliga arbetet (Patel & Davidson 2003). Typen av observationer jag gjorde var löpande observationer (a.a), vilket betydde att jag skrev ner text kontinuerligt under de arbetspass jag observerade Jag var inte

deltagande observatör (a.a) utan jag satt passivt med och observerade när pedagogerna var med barnen i de styrda passen. Jag hade tänkt vara med under fyra arbetspass. Det blev tre observationer då mitt ena barn blev sjukt och jag fick ställa in en observation. Det gick inte på grund av tidsbrist att vara med en dag till.

Johansson, Svedner (2006) menar att det är viktigt att strukturera upp riktlinjer och frågor som underlättar observationen. Jag observerade hur pedagogen bemötte barnen när de tog kontakt med henne. Jag tittade också efter i vilka situationer pedagogen gjorde barnen delaktiga. Och hur pedagogen förhöll sig till samspelet mellan barnen.

Genomförande

Jag började med att ta kontakt med rektorn på den skolan jag ville observera på och frågade om jag fick ta kontakt med den tilltänkta förskoleklassen. Hon frågade hur jag skulle gå tillväga. Jag berättade syftet med studien och informerade om att alla berörda skulle vara anonyma och att ingen annan får ta del av materialet som jag skulle samla in.

Sedan tog jag kontakt med förskolelärarna på den avdelning jag hade tänkt observera och

de var positiva till min studie. De skrev under ett godkännande (se bilaga 2) och

10 informerades om att de när som helst kunde dra sig ur. Det var tre pedagoger som jag skulle observera och som jag kommer att kalla Maria, Anna och Ulla.

Jag hälsade på i förskoleklassen under en dag någon vecka innan själva observationerna för att se hur deras vardag såg ut och hur jag skulle kunna observera på bästa sätt.

Dessutom fick barnen se mig och vi pratade lite så jag inte var helt okänd när jag senare skulle vara där och titta. Jag berättade då för barnen att jag skulle sitta och titta under deras arbetspass för att jag hade en uppgift på universitetet och ingen av barnen sa något om det.

Föräldrarna hade då också fått information om att jag skulle observera då de fått ett brev hem (se bilaga 1) som de hade fyllt i om deras barn fick vara med i studien. Jag berättade att det var pedagogerna jag skulle studera i första hand. I brevet gick det även att läsa att föräldrarna när som helst kunde välja att avsluta sina barns deltagande och att barnen kommer vara anonyma i mitt skriftliga arbete.

När jag sedan började observera satt jag nära men ändå så att jag inte störde verksamheten.

Det var viktigt att jag hörde då det lätt blir surrigt med många barn samtidigt i ett klassrum.

Jag fick vara i fred men det hände att något barn frågade vad jag skrev och de nöjde sig med min förklaring. Alla observationer gjordes inomhus och i två specifika klassrum under deras arbetspass och de varade mellan 30-40 minuter. Alla observationer skrevs ner som löpande text (Johansson & Svedner, 2001) som jag sedan skrev rent. Varje

observation beskrev vad som hände mellan barnen och pedagogerna och deras agerade.

Mina observationer skedde under tre tillfällen under förmiddagar då förskoleverksamheten är igång. Vid första tillfället var årskurs 1 med och det var 21 barn med fast det var 10 som blev observerade och två pedagoger. Vid de två andra observationerna var det 10 barn med i observationerna då förskoleklassen arbetade i sin egen grupp.

Urval

Jag valde att vara i en förskoleklass som ligger i en mellanstor kommun i Sverige. Jag

kände till skolan och avdelningen som jag var på, men hade ingen koppling till barn eller

pedagoger. I förskoleklassen går 11 elever och i årskurs 1 går 12 elever. Dessa två klasser

samarbetar vissa dagar i de styrda arbetspassen och eftersom jag var på ett sådant pass en

gång tar jag med årskurs ett också men de har inte ingått i studien.

11 I observationerna deltog tre pedagoger. Det fanns två pedagoger och en vikarie som deltog i observationerna i förskoleklassen. Två av pedagogerna Maria och Anna var fast anställda och Ulla var vikarie som ofta fanns hos dem. Barnen som deltog i mina observationer är mellan 6-7 år. För att skydda barnens och pedagogernas identiteter valde jag att fingera deras namn.

Jag skickade ut 23 brev om tillåtelse att få observera barnen till föräldrar och fick 17 svar och resten valde att inte svara. Det var 10 föräldrar av 11 i förskoleklassen som svarade ja.

Av barnen i årskurs ett var det 7 av 12 som svarade ja. Årskurs ett är inte med i studien eftersom det är förskoleklassverksamhet jag ville observera. Men jag tyckte ändå att det var bra att få deras medgivande eftersom de var med i klassrummet.

Skolans miljö

Skolan jag observerade består av fyra arbetslag där det går elever från förskoleklass till årskurs sex. Skolhuset eleverna gick i består av två våningar och förskoleklassen håller oftast till på den nedre våningen där det fanns spel, leksaker och möjlighet för målning.

Vid mina observationer stod det tre bord med sex stolar runt varje bord. I mitten av lokalen fanns en rund matta där pedagogerna hade samling varje dag med både

förskoleklass, ettor och tvåor. På ett bord i mitten av mattan fanns det olika material för årstiden och ett ljus som tändes under samlingen. Det fanns också ett bildschema på väggen så alla barnen i samlingen kunde se vad som skulle hända under dagen. I ena hörnet fanns det en stor soffa. Det fanns gott om gröna växter i rummet och det var rikligt dekorerat på väggarna med barnens alster. Den här salen gjordes om till fritidsverksamhet på eftermiddagarna. Flera av barnens arbetspass under veckan var i ett klassrum på övervåningen som såg ungefär likadan ut som undervåningen med en skillnad och det var bänkar med lock, där barnen förvarade sina böcker. Och här fanns heller inte någon soffa att sitta i.

Tillförlitlighet

För att studien ska bli tillförlitlig ska litteratur, observationer och tolkningar vara noggrant

gjorda. Observatören ska endast observera det som avses och vara så neutral som möjligt

12 utan att visa eventuella värderingar samt vara fokuserad på uppgiften. (Patel, Davidson, 2003) Dessa kriterier har jag försökt uppfylla efter bästa förmåga.

Etik

Etiska överväganden har gjorts enligt Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer.

Dessa Principer består av fyra krav att ta hänsyn till som är informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och samtyckeskravet. (a,a).

Informationskravet innebär att deltagarna i min studie informerades hur undersökningen skulle genomföras. Jag som forskare informerade vilket syfte min undersökning hade och vilken roll deltagarna skulle ha. Övriga krav gäller också. Den information jag som

forskare fick, kommer vara sekretessbelagd och kommer inte kunna spåras av andra personer. Alla personer som observerades i studien är anonyma och kommer att nämnas vid andra namn. Pedagoger, barn och barnens föräldrar som deltog i forskningen

informerades om att de deltog frivilligt och kunde när som helst avsluta sin medverkan i undersökningen. Den information som jag samlat in får endast användas till denna studie.

(Vetenskapsrådet, 2002)

Bearbetning av material

Jag valde att först skriva ner observationerna i löpande text och med mycket förkortningar.

Sedan läste jag dem flera gånger innan jag plockade ut de situationer som var relevanta för mina frågeställningar. Jag utgick ifrån de riktlinjer jag ställt upp innan observationerna och de var: Hur bemötte pedagogen barnen när de tog kontakt med henne? I vilka situationer gjorde pedagogen barnen delaktiga? Hur förhöll sig pedagogen till samspelet mellan barnen? Jag skrev sedan ner hela observationerna i löpande text. Materialet bearbetades sedan ytterligare med citat och analys. Citaten är till för att illustrera det som sedan tolkas utifrån frågeställningarna (Patel, Davidson 2003).

Sammanfattning

I det här kapitlet har jag beskrivit hur jag valde löpande observationer för min studie och

hur jag gått tillväga genom att besöka den aktuella skolan, prata med rektor och sedan de

13

berörda pedagogerna på skolan och vilket urval jag gjorde. Jag valde att beskriva miljön

på skolan för att läsaren ska få en bild av hur det såg ut när de senare läser resultatet. De

etiska aspekterna är viktiga och jag har också följt dem genom att ha läst vetenskapsrådets

rekommendationer där alla inblandade är anonyma och att de när som helst hade rätt att

dra sig ur. Till sist beskrev jag hur bearbetningen av resultatet gjordes och hur det skulle

läggas upp.

14

4 Resultat

Jag kommer här att presentera mina resultat av mina tre observationer som är gjorda under styrda arbetspass. I förskoleklassen är det 10 barn som jag observerat och vid ett

observationspass var även årskurs ett med. Jag har observerat tre pedagoger Maria, Ulla och Anna. När jag sedan bearbetade resultaten av observationerna, delade jag upp dem i fyra kategorier som sedan fått följande rubriker: Samspel mellan pedagoger och barn, Samspel mellan barnen, Val av aktivitet och Uppmärksamhet av barnens idéer. Dessa rubriker svarar tillsammans på mina frågeställningar om delaktighet och inflytande som jag kommer att sammanfatta i slutet av kapitlet.

Samspel mellan pedagog och barn

På det här passet är både förskoleklassen och årskurs ett med. När jag kommer till klassen har barnen avslutat sin morgonsamling och vi går till övervåningen i huset. Här finns några exempel på samspel som leder till delaktighet i de styrda passen.

Det är två pedagoger som hjälps åt. Pedagogen Ulla är med barnen som sätter sig tillrätta på en grön matta i mitten av rummet och väntar. Jag sätter mig vid en bänk nära mattan där jag ser och hör bra. Barnen bryr sig inte om att jag är där. Plötsligt hörs ett ljud från hallen. Någon kommer och sjunger sankta lucia, sankta lucia. Barnen skrattar och nu kommer Maria in i rummet utklädd till Lucia, bärande på en bricka och en lingonkrans hängandes runt magen och sjunger högt och ljudligt ”natten går tunga fjät, sankta lucia”.

Barnen skrattar lite avvaktande först men mer ljudligt när de ser henne komma in i klassrummet.

Linda: Varför sjunger du så där? Så ska det inte vara.

Ped. Maria: Kan man sjunga på något annat sätt?

Sofia: Ja, (hon börjar sjunga), sankta Lucia skänk mig en tia … Lucian blev knasig. Resten av barnen sjunger med.

Ped. Maria: Ja det kan ju stämma, den här lucian kanske är lite knasig.

Maria som är pedagog får barnens uppmärksamhet med en gång när hon kommer in i

luciakläder och utsmyckad med olika saker som börjar på bokstaven L och kan genast

15 starta en dialog med barnen. Maria tillmötesgår genast ett barn när hon börjar sjunga om att Lucian är knasig. Men barnen får nu se brickan och undrar vad det är

Ped. Maria: Vill ni lukta?

Hon bär brickan till var och ett av barnen och de luktar på lakritsremmarna . Karin: Det är lakrits fröken.

Mikael: Du är Lucia idag.

Ped. Maria: Varför tror ni att jag är Lucia?

Lina : Vi har bokstavsarbete.

Ped. Maria: Vad är det för krans jag har?

Malin: En som luktar gott.

Karin: Den är gjord av löv.

Sofia: En lingonriskrans.

Genom att Maria diskuterar med barnen förstår Lina att det handlar om en bokstav som Maria gestaltar genom Lucian. Barnen berättar vad de ser och blir inte avbrutna och det gör att både barn och vuxna samspelar. Barnen berättar och diskuterar hur bokstaven kan låta. De blir behandlade med respekt och utifrån deras erfarenhet. De får också bygga L med lego och på så sätt bidra med att göra L. Barnen får under arbetspasset känna, smaka och höra och även lukta och genom att det är många olika metoder utforska bokstaven L.

Det är hela tiden på barnens nivå.

Barnen tagit fram ett stort block och ska klistra och limma in bokstaven de lärt sig den dagen med pedagogen Ulla. Barnen sitter först i en ring och pratar om vad som hänt under rasten och sedan får de reda på vad som ska hända under arbetspasset. Barnen går till sina platser och alla samlas vid ett bord. Ulla frågar om de vill sitta vid samma bord allihop.

Nej säger Sofia jag tycker vi sitter vid våra platser. Resten av barnen håller med. Här får barnen en valmöjlighet och de tar ett gemensamt beslut.

Samspel mellan barnen

I observationerna såg jag att barnen var delaktiga i varandras arbete med pedagogernas

stöd. Pedagogen Maria lät barnen diskutera hur man kunde göra när något barn inte visste

hur man gjorde en bokstav. Det var pratnivå i salen fast alla hörde varandra.

16

Peter: Jag vet inte hur man gör L.

Ped. Maria: Du sitter som ett L

Alla barnen börjar göra L i olika kroppsställningar och visar för varandra och det blir diskussion mellan barnen.

Ped. Maria: Är det stora eller lilla L Alla: Barn i kör, - Stora

Ped. Maria: Hur gör ni lilla L då.

Alla barnen ställer sig upp samtidigt.

Här tittar barnen på varandra och gör olika L och ser på varandra på hur de gör med kroppen. Pedagogen Maria är hela tiden med och styr upp så att alla barn är med får och visa sitt L.

När barnen i förskoleklassen jobbar med bokstäver får de lära sig hur man spårar

bokstaven med handen, för att det senare ska komma naturligt när de skriver. Maria visar hur bokstaven ska skrivas och barnen får först göra med handen så att de får in rörelsen när man senare skriver den. Pedagogen Maria går runt till barnen och visar dem en och en hur de ska göra. Maria visar Niklas som i sin tur visar Anders hur man ska göra. Anders pratar sedan med Maria

Anders: L är jättelätt

Ped. Maria: Vad bra, vad är lätt?

Anders: Allt

Ped. Maria: Hur spårar du?

Anders: Så här (och han visar) Ped. Maria: Vad bra att du kan.

Här samarbetar barnen och Niklas hjälper Anders med det som Maria annars brukar göra.

Hon konstaterar att han kan jättebra och jag vet inte om hon såg att de hjälptes åt. Men

hon bekräftar att han det var bra att han kan. Här får både Anders och Niklas inflytande

genom att de lär varandra och Maria är med som ett stöd och bekräftar dem.

17 Val av aktivitet

Barnen har vissa möjligheter att påverka hur länge och hur mycket de vill lägga ner tid i sina arbetsböcker och dekorera bokstaven som de jobbar med. I den här observationen har de stora oskrivna block som de sätter sina bokstäver i och de själva får dekorera med bilder och sådant de hittar i tidningar som har med bokstaven att göra. Alla barnen börjar samtidigt med att klippa och klistra sina bokstäver. Efter cirka en kvart:

Olof: Jag vill inte göra det här längre.

Ped. Maria: Du kan fortsätta någon annan dag.

Olof: Bra, för jag orkar inte mer just nu.

Två andra pojkar har slutat med bokstavsblocket och leker med annat i rummet.

Pedagogen Maria frågar då om de tröttnat och de nickar. Pojkarna plockar ihop sina saker och börjar spela hockeyspel i stället. Flera andra sitter kvar och fortsätter med sina

bokstäver och klipper och klistrar i sina böcker. Vissa håller på hela lektionstiden ut på cirka 40 minuter, medan andra barn börjar leka eller göra annat efter en kvart. Det här är ett exempel på att när någon inte vill jobba mer får de gå och göra något annat. Barnen har olika sätt att lära och de orkar olika länge.

Under ett pass ska barnen klippa ut julgranar och sätta på ett papper. Emil klipper och suckar högljutt. Pedagogen Ulla frågar då om han vill leka en stund istället och det gör han.

När det har gått cirka 10-15 minuter ropar Ulla på Emil och frågar om de ska göra klart och han kommer tillbaka. Ulla undrar om hon ska jag hjälpa honom och Emil nickar. Ulla håller i granen medan Emil klipper klart och han ser nöjd ut:

Emil: Jag tycker det är svårt att klippa sådant här.

Ulla: Jag vet, men det gick ju jättebra.

Emil skriver sitt namn på sitt alster och går sedan och målar pappersgranen.

Uppmärksamhet av barnens idéer

I mina observationer har jag sett att pedagogerna tar tillvara barnens idéer och lägger med

dessa i undervisningen.

18

Ped. Maria: Nu ska jag berätta något för er och ni har fått nya platser som jag lovade er förra veckan. Sofia har kommit med en bra ide och det är att jag delar ut era papper men till någon annan som då ska läsa vems papper det är.

Ped Maria: Anders vad står det på ditt?

Anders: Sofia.

Ped. Maria: Bra då ger du det till Sofia, men vad står det på din lapp?

Sofia: Niklas.

Alla byter lappar med varandra.

Ped. Maria: Nu har alla sina lappar och ni kan smyga till era nya platser och se om ni hittar dem.

Pedagogen Maria tillgodoser Sofias förslag om att barnen ska byta lappar med varandra.

Barnen läser på sina lappar och något barn får hjälp med att läsa sin lapp av ett annat barn.

Barnen har önskat nya platser och pedagogen tillgodoser dem med det. Barnen får inte själva bestämma var de ska sitta och de får själva leta upp sina platser med nya

bordsgrannar och de pratar ivrigt med varandra.

Sammanfattning

Den första frågeställningen var hur barnen blir delaktiga i sina lärandeprocesser i styrda pass. Det som framkommer i min studie är att barnen blev delaktiga i sina

lärandeprocesser när de fick flera olika pedagogiska metoder att lära sig på. Barnen var med och samspelade med pedagogerna och de gav barnen en aktiv roll i undervisningen.

Barnen hjälpte varandra om någon undrade över något eller inte förstod.

Min andra fråga var hur barnens inflytande ser ut i de styrda passen. Grundplaneringen av

arbetspassen hade barnen inget inflytande över, däremot hade de visst inflytande över hur

passet utvecklades då pedagogerna lät barnen styra hur lektionen skulle utformas genom

diskussioner, sång och reflektioner. Barnen fick möjlighet att påverka hur det enskilda

arbetet skulle utföras och hur mycket tid de ville lägga ner på själva uppgiften. Pedagogen

lyssnade på barnens idéer och uppfyllde dem om det var möjligt.

19

5 Diskussion

I den här delen kommer jag att börja med att diskutera metoden jag valt för mitt arbete.

Min metod var att observera en förskoleklass under tre styrda arbetspass.

I resultatdiskussionen kopplar jag mina resultat till den litteratur jag har. Avsnittet avslutas med en slutsats av arbetet. Syftet med den här studien är att se hur pedagoger ute i en förskoleklass jobbar med delaktighet och inflytande. Mina frågeställningar är:

Hur blir barnen delaktiga i sitt lärande?

Hur ser barnens inflytande ut?

Metoddiskussion

Jag valde observationer eftersom det var det som passade mina frågeställningar bäst och genom att observera fick jag en uppfattning om hur det fungerade i verkligheten. Jag hade även tänkt använda intervjuer men tog bort det både av tidsbrist och att mina

frågeställningar inte behövde det. Jag upplevde det som mycket jobbigt och framförallt svårt att sitta och skriva ner löpande observationer då jag skulle hänga med i

konversationerna samtidigt som de skulle präntas ner på papper. Men jag lärde mig att använda mig av mycket förkortningar som jag kunde renskriva senare och då gick det ändå över förväntan.

Vid första observationen var det svårt att veta vilka situationer som var viktiga men eftersom en pedagog höll i passet utgick jag från hennes agerande gentemot barnen.

Denna gång var det 21 barn i klassrummet och två pedagoger. Mina kriterier var hur pedagogen lade upp lektionen för att få barnen delaktiga och hur barn ges inflytande. Jag missade säkert några av dessa situationer. Första gången var det också svårt att veta vad jag skulle titta efter då jag inte kände pedagogerna och hur de agerade med barnen. Andra gången jag var ute och observerade hade jag lärt mig att förkorta ord ännu mer och då var det också lättare att välja ut situationer som var relevanta för min studie då jag kände mig mer bekväm och det var lättare se när situationerna kunde utvecklas efter mina kriterier.

Andra och tredje gången visste jag vad jag skulle titta efter och då var det också bara tolv

barn med och det gjorde det lättare att välja ut situationer att observera och skriva ner.

20 Jag var medveten om att pedagoger och barn kan bli störda när det sitter någon i rummet som de inte känner väl och att de då kanske inte beter sig som de brukar. Jag fick vara ifred nästan hela tiden, men det hände vid två tillfällen att något barn kom fram och undrade vad jag skrev. Jag kände inte att det störde på något sätt men skulle det ha hänt upprepade gånger kanske jag hade reagerat.

Att observera i en förskoleklass där man inte känner personalen och barnen var positivt eftersom det är enklare att ha en neutral inställning redan från början. Alla var trevliga och tyckte det var positivt att jag var där. De var nyfikna och ställde frågor om mitt arbete. Jag skulle ha kunnat jämföra med någon annan förskoleklass hur de jobbar och se skillnader men tiden räckte inte till.

Resultatdiskussion

Syftet med den här studien är att se hur pedagoger ute i en förskoleklass jobbar med delaktighet och inflytande. I mitt resultat har jag sett att barnen har varit mycket delaktiga i sina lärandeprocesser genom att vara intresserade, lyssna och diskutera med pedagogerna.

När det gäller inflytande är också tiden något jag sett att barnen har inflytande över.

Barnen kunde välja hur länge de behövde jobba under arbetspasset och hur mycket tid de ville lägga ner på sina bokstavsböcker.

I min studie har jag sett att barnen är med och frågar, är engagerade och även ifrågasätter pedagogerna. Att barnen är engagerade bidrar till delaktighet i deras lärandeprocesser. I barnkonventionen står (Lärarens handbok 2006) att barn har samma rätt som oss vuxna att göra sig hörda och kunna påverka sin vardag. Jag såg att barnen i förskoleklassen fick vara delaktiga i arbetspasset genom att komma med förslag på aktiviteter. Barnen verkade mycket motiverade att lära sig bokstaven L och då har pedagogerna bra förutsättningar att göra barnen ännu mer delaktiga. Arnér (2010) menar att de vuxna har makten att låta barn vara med och bestämma och barn söker som vi vuxna meningsfullhet i sitt handlande. För barnen blev det meningsfullt att beskriva bokstaven L efter sin egen referensramar, här med hjälp av sina sinnen känsel, lukt, ljud och smak.

Flera barn samarbetade under de pass jag observerade och de diskuterade flitigt hur de

skulle genomföra vissa moment. Pedagogerna bidrog med att vara närvarande och komma

21 med förslag och lät barnen diskutera med varandra. Samspelet mellan barn är något som gör att de blir delaktiga i både sitt eget och andras lärande menar Sommer (2005).

Gotsvalli (2002) anser att skolan bör sträva mot en pedagogisk miljö där frågor och reflektioner är i fokus vilket gör det lättare att tillmötesgå fler elever/barn. De pass jag observerade hade en miljö som var väl anpassat för barnen och mycket av den produktiva pedagogik som Gotsvalli (2002) beskriver, tycker jag överensstämmer med det jag såg när barnen själva var med i processen med den nya bokstaven. Barnen fick svar på sina frågor både av varandra och av pedagogen. De fick också reflektera över form och utseende på bokstaven. Barnen hade alla likadana bokstavsböcker upplagda på det sättet att barnen kunde forma innehållet efter hur de själva ville att det skulle se ut. Jag anser att det är kreativt eftersom böckernas innehåll inte styrde barnen. Barnen blir delaktiga i hur den egna boken ska formas och de blev också i slutänden mycket olika. En del barn la ner mycket tid på att dekorera i sina bokstavsböcker och andra mindre tid på den sortens pyssel.

Själva grundplaneringen av lektionerna hade barnen inte inflytande över. De var planerade utifrån de mål som finns i Lpo 94. Inflytande och delaktighet betyder inte att barn ska vara med och bestämma allt, men att de ska kunna vara med i en process som bidrar till det som ska förverkligas (Johanesen, Sandvik, 2008). Årskurs ett var med när förskolebarnen blev introducerade på bokstaven. De barnen har förmodligen gjort det här året innan då de själva gick i förskoleklass. Jag själv fick en idé om att årskurs ett skulle kunna vara med och planera de här lektionerna då de redan bekantat sig med bokstaven och därför skulle kunna komma med egna förslag. Och har de glömt bort eller inte reflekterat över

bokstaven som de lekt med året innan vore det här ett roligt sätt att få vara med och planera lektionen med egna förslag på hur bokstaven kan introduceras. Sommer (2005) menar att barn lär sig utifrån sina egna erfarenheter och om uppgiften känns meningsfull.

Pedagogerna i mina observationer främjade delaktighet då barnen fick flera olika metoder att lära sig bokstäverna på och då kan pedagogerna förhoppningsvis tillgodose fler barns behov då alla lär utifrån sina erfarenheter och den ene kommer ihåg bokstaven för den sång de sjöng medan ett annat barn minns att de formade L med lakritsremmar.

Arnér (2010) menar att genom att göra reflektioner med barnen ger det dem ett större

inflytande. Barnen diskuterade och hjälpte varandra och när pedagogen kom och frågade

22 hur det gått svarar Anders: L är jättelätt och pedagogen Maria svarar: Vad bra att du kan.

Barn anses i dag som kompetenta med kunskaper utifrån sina referensramar (Juul, 1996) och Anders fick här visa sin kunskap, att han kan, för klasskamrater och pedagog.

Pedagogen Maria lyfter det som han redan kunde och jag anser att det gör att han får större självförtroende som i sin tur kan leda till att han vill lära sig mer, eftersom L är så lätt är nog de andra bokstäverna det också.

Pedagogerna visade barnen att bokstäverna var mer än en krumelur som finns i ett ord. De luktade, kände och smakade på bokstaven, vilket gör att jag tror att alla lärde sig något efter passet. Lenz-Taguchi & Åberg (2005) menar att pedagogerna ska vara medhjälpare i en utvecklingsprocess och ta tillvara på de förslag som barn har och låta barnen ställa de frågor de är intresserade av. De kanske inte får svar på allt men det startar ofta upp diskussioner som är spännande och leder till nya frågor. (a,a). Pedagogerna var hela tiden lyhörda och fångade upp olika diskussioner. Det förekom både spontan sång och samtal runt bokstaven och det var livligt i klassrummet emellanåt. Genom att det var 22 barn på två pedagoger kunde flera barn prata samtidigt och ändå bli hörda, även om det ibland säkert kunde vara svårt för pedagogen se och höra alla. Barnen får genom att lyssna på varandra lära sig att ta hänsyn som också bidrar till delaktighet. Alla har rätt att uttrycka sig och inget behöver uppfattas som fel.

Barnen hade önskemål om att byta platser. Pedagogen Maria säger till barnen att hon nu ordnat det. Barnen fick byta platser som de önskat men Maria utförde inte önskemålet omedelbart och hade bestämt var barnen skulle sitta. Det här skulle man kunna kalla ett sekundärt inflytande då platserna är förutbestämda säkert på grund av att pedagogerna har olika skäl till varför barnen själva inte får bestämma sina bordsgrannar.

Vid ett tillfälle förflyttar sig barnen från samlingen till sina arbetsbord. Alla barn går till

ett och samma bord medan de pratar med varandra. Pedagogen Ulla erbjuder dem att sitta

vid samma bord och barnen tittar på varandra och sedan säger Sofia att det vill de inte. De

andra håller med och pedagogen låter dem sätta sig där de brukar. I den här situationen

fick barnen välja och valde bort Ullas förslag. Johannesen & Sandvik (2009) menar att

många pedagoger tycker det är jobbigt när inte planering och aktiviteter följer den exakta

planeringen. Ulla visar här på flexibilitet och att det inte behöver vara jobbigt att ändra för

23 stunden. Barnen fick påverka sin situation genom att säg nej till förslaget vilket skapar inflytande och delaktighet.

Tiden är något jag såg att barnen hade inflytande över under de styrda passen. När de ansåg att de var klara fick de gå och de hade inga krav på att uppgiften skulle se ut på ett visst sätt. Och så här såg det ut vid varje tillfälle som jag observerade. Att barnen själva får avgöra hur länge de vill hålla på med sin uppgift och det är en form av inflytande.

Människor i vår kultur är styrda av klockan och det är viktigt att se att barnen kan arbeta i sin egen takt då kreativitet kräver tid. Tidsaspekten fanns inte med i den litteratur jag läst och gav därför en ny aspekt på inflytande och delaktighet. Ser jag det i ett större

perspektiv handlar det också om hur mycket vi vill engagera oss i våra studier vilket gäller både de små barnen, ungdomar på gymnasiet till oss studenter på universitetet.

Slutsats

Mitt syfte var att studera hur pedagoger i en förskoleklass arbetar för att elever ska få inflytande och vara delaktiga i styrda arbetspass. Jag anser mig ha uppnått den här studiens syfte genom att svara på de frågeställningar som ligger till grund för min undersökning: Hur blir barnen delaktiga i sina lärandeprocesser i de styrda passen? och Hur ser barnens inflytande ut i sina lärandeprocesser i de styrda passen?

Min slutsats är att barnen blev delaktiga när pedagogerna gav dem olika pedagogiska metoder att förhålla sig till som att lukta, känna smaka, lyssna och sjunga i

lärandeprocessen. Barnen blev också delaktiga genom att diskutera och reflektera och

även ifrågasätta pedagogerna. Pedagogerna lät på detta sätt barnens respons styra hur

lektionerna utformades. Och barnen bestämde över hur deras bokstavsböcker skulle se ut

och hur lång tid de ville arbeta med uppgiften. Pedagogerna lyssnade på barnens idéer och

uppfyllde dem om det var möjligt.

24

Referenser

Tryckta källor

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund:

Studentlitteratur.

Dahlberg Gunilla, Moss Peter, Pence Alan, (2006) Från kvalitet till meningsskapande, HLS förlag,

Gotsvalli Kjell- Åge (2002) En kompetent förskolepersonal, Studentlitteratur,

Johannesen Nina. & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande – några perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Persson Annika, Wiklund Lena, (2007) Hur långt är ett äppelskal – tematiskt arbete i förskoleklass, Liber

Lärarnas Handbok, Lärarförbundet 2006

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning, Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB

Vygotskij Lev (1996) Vygotskij och skolan, red Gunilla Lindqvist Lund:Studentlitteratur

Sommer Dion, (2005) Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld, Liber,

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB.

25 Artiklar

Markström.I, & Halldén, G. (2009). Children´s Strategies for Agency in Preschool. Children

& Society. 23. 112-122.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.

Pedagogisk forskning i Sverige. 8. 1-2, 70-84.

Elektroniska källor

Skolverket <http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/24/74/168790_Skolan_svenska.pdf>

2010-01-05 12.25

Vetenskapsrådet <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf > 2010-01-04 17.27

Bilaga 1

Till personal på …skolan

Mitt namn är Karin Estemark Rydh. Jag läser nu min sjunde och sista termin till förskollärare på Karlstads Universitet. Under hösten 2010 kommer jag att skriva mitt examensarbete som ska handla om barns inflytande i förskolan. Jag ska observera pedagogerna och se hur de främjar till inflytande i barnens lärande. Att delta i studien är frivillig och du kan när som helst välja att dra dig ur. Alla kommer självklart att vara anonyma i mitt arbete och inte nämnas vid namn för att identiteten inte ska kunna avslöjas. Ingen annan förutom min handledare kommer att ta del av mitt arbetsmaterial under arbetets gång. När arbetet är godkänt kommer all information att förstöras. För att kunna genomföra mina observationer behöver jag ditt tillåtande.

Om du undrar över något kan du höra av dig till mig på 054-871949 eller karin.rydh@telia.com

Fyll i lappen och lämna den till mig senast fredag 3 december 2010.

______________________________________________________________________

Jag har tagit del av informationen och samtycker till att delta i en observation om ”Barns inflytande”.

Underskrift………

Ort och datum………

Bilaga 2 Hej föräldrar!

Jag heter Karin Estemark Rydh och jag läser nu min sista termin på Karlstads

Universitet för att bli förskollärare. Under de sista 10 veckorna av höstterminen 2010 ska jag skriva mitt examensarbete som ska handla om barns inflytande i en

förskoleklass. För att kunna göra ett arbete måste vissa undersökningar göras. Jag har pratat med personalen om att få observera dem i hur inflytande främjas i förskoleklassen.

Men pedagogerna pratar med era barn under observationerna och jag skulle vilja be om ert tillåtande att observera vad era barn säger till sin lärare, men fokus i observationerna är pedagogerna. I mitt skriftliga arbete kommer era barn självklart vara anonyma, inga namn kommer att nämnas på varken barn, personal eller skola. Allt för att ni ska vara så skyddade som möjligt. Observationerna kommer att ske i den dagliga verksamheten och kommer att handla just om deras inflytande över sitt lärande på förskolan. Hoppas så många som möjligt vill delta i min studie men det är absolut inget tvång, alla svar accepteras.

Fyll i lappen senast fredagen den 3 december och ge den till personalen.

Är det något ni undrar över är det bara att höra av sig på 054-87 19 49 eller karin.rydh@telia.com

Tack på förhand!

Hälsningar Karin Estemark Rydh

______________________________________________________________________

____

Jag tillåter att mitt barn observeras anonymt till ditt examensarbete

Jag tillåter inte att mitt barn observeras till ditt examensarbete

Barnets/barnens namn………...

Förälders underskrift……….