Ska jag säga ja eller nej till droger?
En fokusgruppsstudie om unga vuxnas attityder till droger
Emil Söderström
2017
Examensarbete grundnivå (kandidatexamen), 15hp Folkhälsovetenskap
Hälsopedagogiska programmet
Folkhälsovetenskap, teori, metod och examensarbete Handledare: Gisela van der Ster
Examinator: Ola Westin
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap
Soderstrom, E (2017). Should I say yes or no to drugs? A focus group study on young adults' attitudes toward drugs. Degree Project in Public Health. Department of Occupational and Public Health, Faculty of Health and Labor. University of Gävle
Abstract
The purpose of this study has been to examine what attitudes young adults have on drugs by problematizing what influence education might have on potential drug use.
Furthermore, the study wants to scrutinize how primary schools use Alcohol, Narcotics.
Doping, Tobacco teaching (ANDT).
The method used for acquiring empirical data constituted of two focus groups with a total of ten young adults and a survey with twelve primary school principals. The conversations from the focus groups were recorded, transcribed and analyzed thematically which resulted in four different themes.
The results demonstrate that the respondents have shaped their attitudes on drugs through their parents during their upbringing. Furthermore, the results display how attitudes on drugs might be influenced by peer pressure. However, teaching in school did not show any correlation to the respondents’ attitudes.
The conclusion of the study is that knowledge about drugs in general might result in a better understanding about the consequences, for instance how drug use damages the body and might create an addiction. The study shows that the attitudes among young adults are shaped under influence of several factors and arenas, but that further research on the topic is still needed for the public health.
Keywords: Attitudes, drugs, education, drug-knowledge, public health
Söderström, E (2017). Ska jag säga ja eller nej till droger? En fokusgruppstudie om unga vuxnas attityder till droger. Examensarbete i folkhälsovetenskap. Avdelningen för Arbets – och folkhälsovetenskap, Akademin för hälsa och arbetsliv. Högskolan i Gävle
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder unga vuxna har till droger, genom att problematisera om skolans undervisning påverkar en eventuell drog- användning. Ett ytterligare syfte var att ta reda på hur grundskolor använder sig av Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobakundervisning (ANDT).
Metoden till denna studie utgjordes av två fokusgrupper med totalt tio deltagande unga vuxna samt tolv intervjuer med rektorer för olika grundskolor. Missivbrev/annonser sattes upp på tre anslagstavlor med en inbjudan till fokusgrupper, och ett missivbrev med enkätfrågor mailades ut till rektorer på olika grundskolor. Fokusgrupperna analyserades med en tematisk analys som så småningom ledde fram till fyra olika teman.
Resultatet visade att deltagarna har format sin attityd till droger via föräldrarna under uppväxten. Vidare belyser studiens resultat att attityden till droger kan påverkas av grupptryck och vilken kunskap man har om droger. Skolan kunde däremot inte sägas vara en bidragande orsak till deltagarnas nuvarande attityd till droger.
Slutsatsen av studien visar att kunskaper om droger leder till en förståelse för konse- kvenser som att droger förstör kroppen och kan leda till beroende och missbruk. Utöver detta så visade studien att attityder hos unga vuxna kan formas av olika faktorer och arenor men att det behövs ytterligare forskning inom området för att kunna förbättra folkhälsan hos unga vuxna.
Nyckelord: Attityder, droger, undervisning, drog-kunskap, folkhälsa
Förord
Denna studie kan förhoppningsvis vara nytta för att öppna ögonen och se hur skolans ANDT-undervisning borde bedrivas enligt styrdokument och hur den appliceras i verkligheten. Denna studie kan även visa var attityder hos unga vuxna formas och hur de kan ändras med rätt förutsättningar.
Ett stort tack riktas till alla deltagare från fokusgrupperna och alla rektorer som tog sig tid att svara på intervjufrågorna. Ett extra stort tack riktas även till min handledare Gisela van der Ster som under studiens gång bidragit med många kloka råd och framförallt för allt stöd jag fått.
Emil Söderström
Gävle 2017
Innehållsförteckning
Bakgrund...1
Folkhälsa...1
Styrdokument...2
Förekomst...3
Påverkansfaktorer/Riskfaktorer...4
Grupptryck...6
Attityder...7
Sociala aspekter...8
Problemformulering...9
Syfte...9
Frågeställningar...9
Metod...9
Ansats...9
Fokusgrupp...10
Urval...10
Datainsamling...11
Tillvägagångssätt...11
Dataanalys...12
Metodtriangulering...12
Etiska överväganden...13
Fokusgrupperna...13
Enkäten till rektorerna...13
Resultat...13
Attityder och deras ursprung...13
Attityder...13
Attitydens ursprung...14
Kunskaper för och emot droger...15
Grupptryckets betydelse...16
Skolan som kunskapsförmedlare...18
Deltagarnas syn på skolan som kunskapsförmedlare...18
Skolans syn på ANDT undervisningen...19
Sammanfattning av resultat...20
Diskussion...20
Resultatdiskussion...20
Metoddiskussion...22
Förslag till vidare forskning...23
Slutsats...23
Referenslista...24
Bilaga 1...28
Bilaga 2...29
Bilaga 3...30
Bakgrund
Folkhälsa
Det övergripande målet för den nationella folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsätt- ningar för hela befolkningen att kunna få en god hälsa på lika villkor. Ett drogfritt samhälle är således en viktig fråga för folkhälsan. Folkhälsomyndigheten (FHM) är den statliga myndighet som ansvarar för narkotikapolitiken i Sverige. Detta innebär att FHM är en av flera aktörer i samhället som både arbetar hälsofrämjande och med det före- byggande arbetet mot droger
1. Vid just FHM undersöker man bland annat vilka risk- faktorer som finns hos de personer som brukar
2drogerna, för att försöka fastställa vilka faktorer som kan utgöra en ökad risk för ohälsa i befolkningen (Statens Folkhälsoinst- itut [FHI] 2011). I detta arbete ingår bland annat att arbeta förebyggande med metoder och kompetensutveck-ling. Genom att stärka grundskolans narkotikaföre-byggande arbete ser FHM skolan som en brottsförebyggande plats
3för ungdomarna (Blomqvist &
Olsson, 2011).
Narkotikabruk är ett stort problem för folkhälsan som kan medföra kroppsliga skador men framförallt skada hjärnan. Skadorna på hjärnan kan leda till att ett behov av droger upplevs som ett fysiskt krav och det är då ett beroende framkallas som i sin tur kan leda till ett framtida missbruk (Wramner et al. 2010).
Enligt World Health Organization (WHO 2014), är både bruk och missbruk
4av nar- kotika ett stort hot mot folkhälsan. Att bruka narkotika, eller andra beroendeframkall- ande medel som alkohol eller tobak, ligger bakom en stor del av den svenska sjukdoms- bördan och då även bland ungdomar. En bakomliggande orsak till detta är att ett bruk eller missbruk som påbörjats redan i unga år kan fortsätta genom hela livet. Det kan på så vis påverka både individ och samhälle under en lång tidsperiod, vilket gör ett bruk till missbruk, och ett missbruk kan leda till skador och våld (Statens beredning för
medicinsk utvärdering, [SBU] 2016). När man är påverkad av droger, så kan det hända saker som man vanligtvis inte skulle göra eller råka ut för. När man väl provat på eller tagit droger, finns det således en risk att råka ut för saker som skadar en själv eller omgivningen (Ungdomsmottagningen, [UMO] 2016). Att bli beroende
5av narkotika innebär att hjärnan vänjer sig vid att vara påverkad och då blir det svårt, rent psykiskt, att klara sig utan droger. Man kan känna ett lyckorus eller glädje när man tar till narkotika, vilket kan medföra att ens självkänsla höjs, i sin tur beroende på hjärnans belöningssystem som sänder ut signalsubstanser som ger oss glädje (UMO 2016).
1 Droger - De oftast förekommande narkotikaklassade preparaten som används i Sverige, se tabell 1 (CAN 2014).
2 Brukar - Att man tar en drog vid ett eller flera upprepade tillfällen (FHI, 2011).
3 Brottsförebyggande plats - En plats (t.ex. skolan) för ungdomar där syftet är att undvika att hamna i olika typer av kriminellt beteende (Blomqvist & Olsson, 2011).
4 Missbruk - Att bruka droger i så stor omfattning att man får allvarliga drogproblem (Wramner et al, 2010).
5 Beroende – När man inte kan styra sitt användande av t.ex. droger utan man ägnar nästan all tid åt att leta efter drogen för att sedan bruka den (UMO 2016).
Definitionen på droger är att de är beroendeframkallande och/eller sinnesförändrande.
Narkotika är det sammanfattande begreppet för alla droger, både tillåtna och otillåtna (UMO, 2016). Droger är alltså en beroendeframkallande substans som påverkar hälsan hos dem som använder det.
Drogbrukare är svåra att diagnostisera eftersom narkotika både kan vara olagligt att använda men också vara läkemedelsklassat och därmed tillåtet att bruka. En läkeme- delsklassad drog kan exempelvis vara smärtstillande tabletter eller sömntabletter
(Wramner et al, 2010). I folkmun används ofta ordet drog för all slags narkotika, och de flesta tänker då på ett ämne som är olagligt att använda, som t.ex. cannabis eller
marijuana. Det är korrekt att en drog är ett narkotikaklassat medel (eller substans) som är otillåtet att använda. Det är också olagligt att ge bort narkotiska preparat eller att tillverka dem själv, liksom det är olagligt att ha droger på sig t.ex. i väskan, såvida man inte har ett intyg i form av ett recept (FHI, 2011).
Styrdokument
Regeringen har beslutat att grund- och gymnasieskolor ska bedriva en hälsofrämjande skola, där man ska undervisa om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) och därigenom utveckla kunskapen inom området. Som utgångspunkt vill man framhålla vilka förebyggande åtgärder som finns och detta ska baseras på forskning och erfaren- heter inom området (Regeringen, 2016). En målsättning är att minska antalet unga som brukar narkotika för första gången redan i ung ålder. Målet lyder: ”Långsiktigt mål 3:
Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska”. För att kunna lyckas med detta arbete behöver man förändra beteenden och attityder hos ungdomar genom insatser inom flera olika områden. Föräldrar, skola och socialtjänst bär på viktiga roller i ett främjande arbete av detta mål (ibid).
Erikson (2009) skriver i sin rapport om vikten av samarbete mellan skolan, lärare och föräldrar. Det tas bland annat upp att om det uppstår svårigheter inom skolans ramar så har lärarna en viktig roll i att bedöma vad som är bäst för eleven och försöka leva sig in i föräldrarnas perspektiv. En öppen kommunikation och växelverkan mellan skolan och föräldrarna kan bidra till delade erfarenheter av händelserna. Detta kan i sin tur bidra till ett stimulerande lärande både i hemmet och i skolan, genom ett förtroende mellan just skolan och hemmet med föräldrarna eller vårdnadshavare (ibid).
Insatser i samarbete med föräldrar har gjorts inom ANDT-området med lyckade
effekter, exempelvis projektet med rökfria skolgårdar och en tobaksfri skoltid. Projektet
gick ut på att skapa en god skolmiljö och förebygga tobaksanvändningen i skolan, där
tobaksanvändning kan förekomma i hög grad. En tobaksfri skoltid ansågs då vara en
naturlig del av ett sådant förebyggande arbete (FHI, 2011). Det som bidrog till de
positiva effekterna av projektet var att skolan tog hjälp av föräldrar och andra vuxna och
gav dem rollen som förebilder för eleverna. Det skedde således en växelverkan mellan
skolan och hemmet som gav lyckade effekter. Projektet utökades sedan genom att det
finns fler miljöer eller faktorer som kunde komma att påverka tobaksanvändandet och det var bland annat åldersgränser men också skolans ANDT-undervisning som
förmedlar kunskap som eleverna kan ta till sig (ibid).
I syfte att arbeta förebyggande med problem som orsakas av droger, har tidigare
åtgärder kring området vidareutvecklats. År 2010 tog Riksdagen fram en ny strategi för att utveckla arbetet kring en hälsofrämjande skola. Projektet pågick mellan år 2011–
2014 och syftade till att belysa att skolframgång och skoltrivsel är friskfaktorer
6som både kan skydda och förebygga barns och ungdomars hälsa. Genom att succesivt utveckla en hälsofrämjande skola, kan skolorna börja arbeta mer långsiktigt med ANDT för att kunna öka trivseln och kunskapen hos eleverna (Skolverket, 2013).
Skolverkets styrdokument om ANDT-undervisningen, innefattar skollagen samt läro- planer för grundskola och gymnasium. Men i dessa dokument benämns eller används själva orden alkohol, narkotika, dopning och tobak endast ett fåtal gånger. Budskapet blir därmed att det är kunskapen om de olika ämnenas skadeverkningar man ska
förmedla. Vad som däremot inte framkommer i dessa styrdokument, är hur ofta ANDT- undervisningen ska ske i grundskolan och gymnasiet (Skolverket, 2016).
Enligt regeringen så är det rektorerna i skolorna som har ansvaret för att integrera ANDT-ämnena i undervisningen. En form av undervisning ska ske och den kan ske i olika ämnen. Men regeringen poängterar att skolorna ska ansvara för att undervisningen ska ta upp riskerna med alkohol, tobak, narkotika och droger (Regeringen, 2016).
Dessutom uppmanas skolan att samarbeta med föräldrar för att fortsätta arbeta förebyggande med ANDT och få ungdomarna att se de vuxna som förebilder (ibid.).
Förekomst
Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) rapport från 2014, visar tabell 1 nedan de fyra vanligaste drogtyperna i Sverige. I denna uppsats används samtliga under paraplybegreppet droger:
Tabell 1: Vanligaste drogtyperna i Sverige (CAN 2014)
Cannabis – Innefattar marijuana och hasch
Amfetamin – Innefattar kokain och opium
Bensodiazepiner – Innefattar sömn/och lugnande medel som brukas utan läkemedelstillstånd
6 Friskfaktor – Ett mått på hur bra en omständighet är på att förebygga ohälsa hos t.ex. elever på skolan (Andersson & Eljertsson, 2009).
Syntetiska droger
7– Som t.ex. spice och ecstacy
Det är svårt att räkna ut hur många personer som använder droger eftersom man
vanligtvis frågar om man tagit en viss drog någon gång under sin livstid. Det betyder att man exempelvis frågar om cannabis eller amfetamin men inte båda två samtidigt
(Wramner et al. 2010). När det kommer till bruk av droger hos ungdomar (16-18 år) och unga vuxna (18-29 år) någon gång under sin livstid, så visar sig förekomsten av droger vara 9 % hos pojkarna och 7 % av flickorna (Statens Folkhälsoinstitut, 2011).
Unga vuxna är den grupp som visar högst användning av droger i Sverige idag. I CAN:s senaste undersökning från 2016 visades att 6 % av pojkarna och 5 % av flickorna i grundskolans årskurs 9 under någon tidpunkt i livet använt droger. I gymnasiets år 2, delvis det året man fyller 18, så ökar den siffran till 21 % för männen respektive 14 % för kvinnorna (Englund, 2016). Man kunde även visa en stadig uppgång i användning jämfört med föregående år (ibid.).
I studien av Webster et al. (2014) studerade man användningen av cannabis hos
högstadieelever i årskurserna 7 och 9 samt gymnasieelever under en tidsperiod på 30 år.
Ju längre undersökningen pågick, desto vanligare blev det att tillsammans med alkohol eller tobak, även använda cannabis det vill säga ett så kallat blandmissbruk. Totalt deltog 38 331 elever, och av alla deltagare i slutet av undersökningens sista tre år, så använde 3342 tobak av något slag. Och av dessa 3342 elever, så använde 92 % av dem också cannabis (ibid.).
Just blandmissbruk är en vanligt förekommande form av narkotikabruk och betyder att man använder droger tillsammans med t.ex. alkohol och/eller tobak. På så sätt kan en drogbrukare också vara beroende av alkohol eller tobak (FHI, 2011).
Påverkansfaktorer/Riskfaktorer
Det är sedan länge känt att användandet av droger kan medföra allvarliga skador på människans hjärna och kropp (WHO 2014). Eftersom en av effekterna bidrar till att man kan känna sig positiv eller glädjefylld, så kan det upplevas som både roligt och
spännande för ungdomar och unga vuxna att testa på droger. Ofta vet man inte själv om man själv vill testa, utan man gör det för att andra gör det eller har pratat om det (UMO 2016). Detta för att man kan ha hört från andra förstagångstagare, eller personer som brukat droger fler än en gång, att man får positiva upplevelser första gångerna man brukar droger (Johnsson et al. 2009). Av det skälet så kan ens attityd till droger spela in i valet man sedan gör. Under olika omständigheter kan attityden till narkotika hjälpa eller stjälpa stunden innan man fattar ett beslut om att ta ett narkotikaklassat preparat eller inte.
7 Syntetisk drog - En drog som skapats av konstgjorda ämnen och/eller en blandning av flera ämnen, snarare än med naturliga ingredienser som t.ex. en odlad växt eller dylikt (UMO 2016).
Droganvändning
8kan kopplas samman med riskfaktorerna depression, personlig- hetsstörning, låg kunskap om droger och psykiska problem, vilket innebär att bruket av droger kan öka på grund av dessa faktorer. Detta beskrivs i studien av Haug et al. (2014) där det visades att deltagarna, som i hög grad led av depressiva symptom
9, psykisk ohälsa eller hade låg kunskap om vad droger kan medföra, löpte större risk att börja använda droger än de deltagare som inte led av depressiva symptom i samma utsträck- ning (ibid).
I studien av Sigelman et al. (2003) undersökte man i USA om biologisk kunskap gav skolelever en bättre möjlighet att förstå vilka effekter man kan få utav alkohol och kokain. Undersökningen handlade om att 363 elever från tredje till sjätte klass fick en läroplan som innehöll fysiologiska teorier om läkemedel och droger, i detta fall kokain.
Man testade förkunskaper, utbildade genom undervisning och testade sedan på nytt för att se om kunskaperna ökat. Resultaten från studien visade att eleverna med högre förkunskaper lärde sig mer av undervisningen. Genom att förstå vilka känne-tecken kokainanvändning medför, så hade eleverna med förkunskap bättre slutresultat efter deltagandet. Vidare så hade eleverna med förkunskaper om att hjärnan styr känslorna, en större benägenhet att stödja sina synpunkter än eleverna med mindre teoretiska kunskaper (ibid.).
Studien av Kluwe-Schiavon et al. (2016) visade att depressiva symptom hos deltagarna förknippades med högre risk för användning av narkotika, i detta fall cannabis. Dessa depressiva symptom beskrevs i studien huvudsakligen vara en sämre skattad hälsa och brist på självförtroende
10. Det visade sig att dessa deltagare, som skattade sig själva med sämre hälsa, använde sig av cannabis i större utsträckning än de deltagare som visade sig ha bättre skattad hälsa och bättre självförtroende (ibid).
I studien av Skinner et.al (2017) undersökte man i Tacoma, USA, om ungdomar och deras föräldrar kände till riskerna vid laglig marijuanaanvändning. Resultaten visade att det fanns gemensamma nämnare hos både ungdomar och föräldrar. Båda grupperna var medvetna om de negativa konsekvenser som till exempel att den påverkar både den fysiska och mentala hälsan, men även den sociala hälsan
11. Vidare belyste studien att bättre information är nödvändigt för att förebygga konsekvenserna på kort sikt men också att bristen på aktiviteter utanför skolan blir en riskfaktor
12för marijuanaanvänd- ning hos dessa ungdomar (ibid.).
8 Droganvändning – Om man brukat droger någon gång under sin livstid. Ska ej tolkas som regelbundet intag av drogerna (UMO 2016).
9 Depressiva symptom – Tecken på nedstämdhet hos en person (Rostila & Toivanen, 2012).
10 Självförtroende – En individs tillit till sin egen förmåga att lyckas med saker och ting (Ewles &
Simnett, 2003).
11 Sociala hälsan – Den hälsa man har i den sociala omgivningen, som t ex familj och vänner (Ewles &
Simnett, 2003).
12 Riskfaktor – Ett mått på hur hög en risk kan vara för att drabbas av t.ex. en sjukdom (Andersson &
Eljertsson, 2009).
Att utveckla en riskfaktor hos ungdomarna som brukar droger, kan leda till negativa konsekvenser för hälsotillståndet. Bland annat för att omgivningen för dessa ungdomar kan sakna aktivitetsstöd under fritiden. Men också dels för att individen kan sakna stimulans
13och hamna i situationer som leder till ohälsosamma förhållanden, som exempelvis droger (Andersson & Eljertsson, 2009).
Grupptryck
Att få vänners ”godkännande
14” när det gäller beteenden och värderingar är viktigt för att känna sig hemmastadd i en grupp. Att känna att man hör till gruppen, kan beskrivas som grupptillhörighet, och är något de flesta behöver känna när man är i en grupp. Detta är något som Kiran-Esen (2012) påtalar är extra viktigt för ungdomar som söker sin identitet eller sin roll i en grupp. Att få vara just en del av gruppen och känna sig omtyckt av vännerna är en trygghet för ungdomarna, att bli utelämnad eller att inte passa in är en rädsla som kan ligga till grund för att man ändrar sin attityd, till droger i detta fall, för att passa in i gruppen (ibid). Detta kan antingen bero på att de övriga gruppmedlemmarna utövar någon from av påtryckning, grupptryck
15, för att förmå personen att agera som de själva, eller att man själv, av rädsla, anpassar sitt beteende i enlighet med gruppens. Grupptryck kan vi stöta på överallt i vår omgivning, oavsett om det är i skolan, på arbetet eller i umgängeskretsen.
Inom skolan finns grupptrycket bland annat i form av arbetsgrupper, kompisgrupper men också de mer personliga grupperna. Dessa personliga grupperingar är baserade på intressen eller en redan upptäckt gemenskap med varandra. Kompisgruppen däremot är en mer närgången grupp med tätare relationer till varandra, det är också dessa band man inte vill förstöra (Rostila & Toivanen, 2012). Det kan vara så att man formar bilden av sig själv så att medlemmarna tycker om en för att inte riskera att hamna utanför eller så att man gör saker som betyder godkännande i gruppen (ibid).
Robin & Johnson (1996) undersökte om studiedeltagarna upplevde ett grupptryck inför droganvändning och hur grupptrycket i så fall påverkade attityden till att använda droger. Bland annat visade studien att om deltagarna upplevde ett grupptryck så innebar det en viss risk för en ökad droganvändning. Vidare belyste studien att den ökade droganvändningen varierade beroende på vilken drog som undersöktes. Det var således svårt att se en koppling till om grupptrycket påverkade själva attityden till droger, då resultatet skiljde sig från drog till drog (ibid). Detta visar att man kan påverkas av olika omständigheter men även som Hamilton, Mann & Noh (2011) beskrev i sin studie, så behövs det mer forskning kring hur attityder påverkar människors droganvändning.
13 Stimulans – Ett sätt att känna sig tillfredsställd med situationen (Molander 2003).
14 Godkännande – Att få t.ex. en grupp att tycka om en själv (Rostila & Toivanen, 2012).
15
Grupptryck - En social påverkan hos flera personer som får en enskild individ att göra saker denna inte vill eller är redo att utföra (Rostila & Toivanen, 2012).Attityder
Attityd
16definieras som människans inställning till saker och ting. En attityd används när man vill ta ställning till ett beslut man ska fatta, och på så vis kan attityden, genom ens känslor och intryck, påverka beslutsfattandet (Egedius, 2008). Ens attityd kan påverkas av yttre omständigheter som t.ex. grupptryck men också av inre omständighe- ter som nyfikenhet i form av att eventuellt få uppleva ett bättre mående för stunden (ibid.).
Studien av Stafström (2014) utfördes i Sverige med syftet att undersöka huruvida för- äldrars attityder kan påverka sina barn beteende när det handlar om alkohol. Studien var en undersökning om droger och innehöll svar från 4828 gymnasieelever. Resultaten visade att föräldrarnas attityder spelar roll för barnens beteende under gymnasietiden.
Föräldrarnas ledarskapsstil är det som påverkar barnen mest under tonåren. En dominant attityd mot alkohol hos föräldrarna visade sig vara mer effektiv jämfört med en mer un- derlåtande och tillbakadragen inställning mot alkohol hos föräldrarna. Den mer nega- tiva inställningen till alkohol hos föräldrarna, visade att mängden konsumerad alkohol hos deras ungdomar var betydligt lägre jämfört med de ungdomar vars föräldrar hade en tillbakadragen attityd och vars föräldrar som konsumerade större mängd alkohol (ibid).
En attityd kan formas och formuleras på olika sätt, men utifrån Augustsson (2005) kan en attityd beskrivas utifrån dessa tre aspekter: kognitioner, affektioner och beteende.
Kognitioner är uppfattningar om hur man kan få bukt med sina tankar, och dessa tankar kan vara positiva eller negativa, vilket gör att uppfattningen kan skilja sig beroende på om den är positiv eller negativ. Affektionerna å andra sidan, är istället de känslor som kan väckas vid ett tillstånd och som man i sin tur kopplar till en attityd. En affekt handlar om hur känslorna styr ens val utifrån till exempel den nuvarande upplevda situationen. Beteendet däremot, består av den avsikt man har i den upplevda situationen.
Är syftet med handlingen något man har svårt att kontrollera så kan beteendet via en positiv eller negativ bedömning påverka ens attityd till det val man kan komma att göra (ibid.). Utifrån dessa aspekter kan en attityd formas och ju mer personligt ett ämne är för en, desto fler aspekter sätts på prov under den pågående situationen. På så vis kan en positiv attityd få ens första tanke att bedöma att exempelvis droger är okej. Medan en negativ attityd istället, kan göra att den första tanken man får är att droger inte är okej istället (ibid.).
I en studie av Tong, Lord & Yoke (2015) visade man att kunskap om ett visst ämne kan ha betydelse för attityden till hur man ställer sig till det. Man ville studera attitydför- ändringar hos deltagarna med hjälp av rådgivning om droger. Rådgivningen skulle ge deltagarna ett annat sätt att tänka på istället för att följa den första spontana tanken.
16 Attityd - En psykologisk avsikt att via en gillande, positiv, eller ogillande, negativ, tankeställning bedöma ett speciellt ämne (Augustsson, 2005).
Studiens resultat visade att en attitydförändring sker i större omfattning när deltagarna får rådgivning och därmed kan tackla ett problem med hjälp av mer logiskt tänkande (ibid).
Detta skulle kunna betyda att ungdomar och unga vuxna med hjälp av rådgivning om droger kan förändra en positiv attityd till droger till en negativ attityd, beroende på vilken attityd samt vilken förkunskap man har.
Sociala aspekter
De flesta personer som testat droger beskriver att de haft positiva upplevelser till en början och dessa upplevelser kan utgöra en viss attraktion för ungdomar på fester eller i umgängen. Men något så oskyldigt som att ”bara” testa droger, kan förändras över tid och göra droger till en del av en människas liv genom ett regelbundet bruk. Tar man droger över en längre tid, riskerar man en sämre hälsa och att känna sig otillräcklig i sociala kretsar, där man riskerar att få problem med den sociala tillhörigheten som t.ex.
familj eller vänkrets (Johnsson et al. 2009).
Avsaknad av självkänsla
17hos ungdomar är något som kan leda till att man söker sig till grupper där droger används i högre grad än i andra sociala grupper. En låg självkänsla kan därför komma att påverka ens val av kamrater (Lindvall, 2011). Självkänslan kan påverka ungdomars förmåga att hantera olika situationer som exempelvis stress, eller annan psykisk ohälsa, därmed ökar tendensen till ett drogbruk.
Den sociala aspekten handlar även om det stöd man får från vänner och familj, det sociala stödet. Vänner och familj kan både uppmuntra en och/eller göra en modfälld i olika situationer och på så vis kan socialt stöd både höja och sänka en persons
självkänsla (Rostila & Toivanen, 2012). Att ha god tillgång till socialt stöd kan på så sätt ha betydelse för att kunna avstå alkohol eller droger, medan avsaknad av socialt stöd kan förknippas med en sämre självkänsla och därmed osäkerhet i beteendet. Detta kan leda till att en person känner sig otillräcklig och har svårare att avstå alkohol eller droger på grund av omständighe-terna denne befinner sig i (ibid).
Den sociala omgivningen, och därmed den sociala aspekten av drogbruket, har betydelse för om ungdomar ska prova på eller använda droger enligt en rapport av Hanako (2004). De flesta ungdomar i undersökningen hänvisade till att droger ofta användes när nya eller positiva situationer inträffat. Situationen kunde exempelvis beskrivas som att man träffat nya kompisar, hittat en ny partner eller att det kommit nya preparat
18på marknaden som man ville prova på. Dessutom visade samma rapport att ett drogbruk hos ungdomar var ett sätt att visa sin identitet
19. Detta för att själv kunna bestämma om man ska ta droger eller inte, vilket deltagarna uppgav som en känsla av frihet och självständighet (ibid.).
17 Självkänsla - Ett sätt att beskriva människors egen analys av känslomässiga händelser. En annan beskrivning kan vara självuppfattning eller självkännedom (Lindvall, 2011).
18 Preparat – Ett medel som anses vara en drog (UMO 2016).
19 Identitet – Den egna personligheten, tillika den självbild man har (Rostila & Toivanen, 2012).
Problemformulering
Att använda droger påverkar inte bara en själv, utan också personer runtomkring och även samhället. En positiv attityd till droger kan göra att man tror att droganvändning inte medför någon fara, medan en negativ attityd istället kan medföra att man väljer att avstå från droger. Vilka konsekvenser kan brist på kunskap om droger medföra och var ligger kunskapsnivån om droger idag hos unga vuxna?
Studier visar att mer forskning behövs kring hur attityder kan påverka människors narkotikaanvändning. En arena där attityder formas är skolan, därför blir skolan en viktig plats för ungdomarna att formulera sina åsikter och attityder. Inom folkhälsoom- rådet så ses skolan även som en brottsförebyggande arena och det är en av många platser där ett eventuellt grupptryck kan frodas genom påverkningar från vänner.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas attityder till droger samt problemati- sera huruvida skolans undervisning påverkar attityden till eventuell droganvändning.
Ytterligare ett syfte med studien var att försöka ta reda på hur skolans ANDT-undervis- ning går till i praktiken genom intervjuer med några rektorer på grundskolor.
Frågeställningar
Vad är det som gör att unga vuxna väljer att använda eller inte använda en drog?
Spelar kunskap någon roll när det gäller attityder till droganvändning?
Vilket uppdrag har skolans undervisning om droger och hur appliceras den i verkligheten?
Vilka ämnen inom ANDT fokuserar man på i grundskolan?
Metod
Ansats
Denna studie utgår ifrån en fenomenologisk ansats. Den fenomenologiska ansatsen baseras på studiens undersökande av deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter.
Fenomenologin grundar sig på förutsättningen att vi människor skapar personliga erfarenheter och upplevelser för att kunna klargöra hur vi lever och fungerar
(Gustavsson, 2004). Denna ansats hjälper till att förstå varifrån kunskaper och attityder till droger kommer ifrån, dels genom att ta del av deltagarnas erfarenheter och
synpunkter men också utifrån hur skolans undervisning kan bedrivas och appliceras i verkligheten.
Dessutom har studien en kvalitativ undersökningsmetod i form av fokusgrupper. Den kvalitativa delen innebär att undersöka ett visst fenomen och dess egenskaper,
därigenom ges deltagarna i denna studie en möjlighet att beskriva sina egna upplevelser
kring fenomenet. På så sätt får arbetet även en beskrivande (deskriptiv) design (Olsson
& Sörensen 2011).
Fokusgrupp
Denna studie använd fokusgrupper för att samla in data i syfte att kunna undersöka deltagarnas egna känslor och åsikter. Genom att använda fokusgrupper håller man sig till samma ämne för alla deltagare eftersom denna intervjuform är fokuserad (Olsson &
Sörenson, 2011). I och med att deltagarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar, får studien även en deskriptiv karaktär (ibid.). Detta eftersom en fokusgrupp ger en omfångsrik uppfattning och diskussion kring det valda ämnet och öppnar för dialoger av just de erfarenheter och kunskaper som studien eftersträvar (Wibeck, 2000).
Skälet till denna valda metod var för att öppna upp svaren och göra dem mer person- liga genom att låta deltagarna öppet tala om ämnet. Således uteslöts en kvantitativ und- ersökningsmetod i form av enkäter eftersom enkätsvar tenderar att innehålla korta frågor med ja och nej karaktär. Det vill säga frågor som inte anger lika djupgående svar (Bryman, 2011). Detta gjorde att denna typ av undersökningsmetod uteslöts. Även individuella intervjuer uteslöts eftersom författaren strävade efter att få fram erfaren- heter och attityder från deltagarna utifrån en gemenskap diskussion.
Urval
Eftersom ett flertal anslag (se bilaga 1) sattes upp på tre olika annonstavlor vid centrum i tre förorter till Stockholm under två till tre veckor, så skedde ett icke slumpmässigt urval för att deltagarna frivilligt skulle kunna delta i undersökningen och således själva välja att tacka ja till deltagande. Denna öppna ansökan av deltagare gav möjlighet till variation genom att personer med olika bakgrund, dagligen passerade dessa
annonstavlor. En risk med denna metod är att folk med starka synpunkter eller tidigare kunskaper kring ämnet som ska diskuteras anmäler sig eftersom de känner igen sig (Wibeck, 2000).
I annonsen fanns även angivet en bestämd tid och plats för genomförandet av fokusgrupperna. De två fokusgrupperna innehöll 6 respektive 4 deltagare, efter två avhopp med kort varsel, så totalt 10 personer varav 6 män och 4 kvinnor.
Utöver fokusgrupperna så samlades data även in från enkäter med öppna frågor där totalt 12 rektorer på grundskolor runt om i Sverige svarade. Sex av dessa skolor fanns i de tre orterna där anslagen hade satts upp.
Inklusionskriterierna innebar att deltagarna skulle vara i åldern 18–25 år eftersom de skulle ha gått klart grundskolan samt vara i en ålder som karakteriserar unga vuxna.
Utöver det så skulle deltagarna vara svensktalande då fokusgrupperna var på svenska samt förutsatte att man gått den obligatoriska grundskolan i Sverige.
Inklusionskriterierna för enkäterna till rektorer, innebar en grundskola med årskurs F-9 samt en geografisk närhet till författaren.
Exklusionskriterierna utgjorde därmed de personer som inte ingick i den uppsatta
ålderskategorin, inte var svensktalande samt de som inte hade möjlighet att ta sig förbi
eller se annonstavlorna där annonserna suttit. Exklusionskriterier för enkäterna innebar att de skolorna som inte hade alla årskullar uteslöts och även de med geografiskt avstånd till författaren.
Deltagarna var alla inom åldern 18–25 år och innefattade både kvinnor och män där alla var svensktalande. En likvärdig könsfördelning eftersträvades i missivbrevet för att uppnå en variation bland deltagarna. Detta för att försöka uppnå en jämställd fördelning av deltagare och på så vis kunna få en bredd i informationen. Grundskolorna, vars rektorer som svarade på enkäten, hade alla årskurs F-9.
Datainsamling
Som metod för datainsamlingen användes två fokusgrupper med totalt tio personer, två kvinnor och fyra män i första fokusgruppen och två män och två kvinnor i andra fokusgruppen. Dessutom fanns det 12 svar på enkäten från rektorer på olika grundskolor. Att använda fokusgrupper som metod bjuder in till att prata om det
förutbestämda ämnet genom att deltagarnas känslor och åsikter förs fram genom att låta dem diskutera sina egna erfarenheter om ämnet.
En intervjuguide (bilaga 2) användes för att se till att diskussionerna höll sig inom ramen för de frågor som ställdes och inte blommade ut i andra ämnen. Frågorna utformades av författaren i enlighet med studiens syfte och frågeställningar för att resultaten skulle bli relevanta. En pilotstudie genomfördes med fyra deltagare i syfte att kunna säkerhetsställa att frågor med god kvalitet ställdes på fokusgrupperna. Pilotstu- dien medförde att ändringar i några frågor gjordes och utredde andra ”oklarheter” i vissa frågor. De ändringar i frågorna som pilotstudien medförde var att en fråga om vad skolan bidragit med tillkom, samt ändringar kring frågorna om vad grupptryck kan göra och vad mer som kan påverka ungdomarna.
En enkät med öppna frågor (bilaga 3) användes och skickades ut till rektorer på grundskolor via mail. Totalt skickades 65 mail ut till rektorer på grundskolor inom ett geografiskt avstånd på ca 20 mil från Stockholm, varav 12 blev besvarade. Frågorna på enkäten var framtagna för att få en uppfattning om grundskolor har ANDT-undervisning och i så fall hur den genomförs på dessa skolor.
Tillvägagångssätt
Fokusgruppintervjuerna skedde vid två tillfällen vid en förutbestämd tidpunkt och plats.
I och med detta kunde deltagarna anpassa sig till tiden så de kunde komma väl förber- edda. Båda gruppintervjuerna genomfördes i ett slutet grupprum i ett bibliotek där man satt kring ett bord. Vid själva gruppintervjuerna användes en diktafon för att spela in diskussionerna, och diktafonen var placerad mitt på bordet. Det som diskuterades spelades in med deltagarnas tillstånd. Diktafonen sattes på efter att ledaren för fokusgrupperna först hälsat alla välkomna och gått igenom missivbrevet samt
intervjuguiden för deltagarna. En medhjälpare var närvarande under båda intervjuerna
och gjorde anteckningar vid längre svar av deltagarna samt för att hjälpa till att notera
deras kroppsspråk. Gruppintervjuerna började med att ledaren ställde en fråga och gav
sedan ordet till en deltagare, därefter var ordet fritt och ledaren styrde så att alla fick
komma till tals och ställde följdfrågor när något oklart dök upp i deltagarnas svar.
Ledaren tog i slutet av gruppintervjuerna upp syftet med studien igen och gav deltag- arna en möjlighet att lägga till något de eventuellt glömt bort eller inte lyckats säga.
Fokusgrupperna varade i 1 timme och 35 minuter respektive 60 minuter för den mindre gruppen.
Enkäten till rektorerna skedde via mailkontakt där ett missivbrev (bilaga 3) skickades ut i samband med enkätsfrågorna. Att ha med frågorna i missivbrevet till rektorerna var för att underlätta för rektorerna så att de kunde svara direkt utan bifogade filer eller upprepad mailkontakt.
Dataanalys
Dataanalysen som användes i studien utgjordes av en tematisk analys som följde Braun
& Clarkes (2006) tillvägagångssätt i sex steg för att analysera data utifrån intervjuer eller fokusgrupper. Det inspelade materialet från fokusgruppen transkriberades orda- grant och författaren gjorde sig då bekant med sitt material för första gången. I steg två delades transkriberingen upp i olika koder, genom att dela upp materialet utifrån
relevans till studiens syfte. I steg tre bearbetades koderna in i olika grupper och steg fyra medförde en analys av grupperna för att därefter sätta namn på kommande teman.
Utifrån dessa grupper skapades sedan fyra teman och efter en tydlig definition av de olika temana, kunde det sista steget fullbordas (ibid).
Genom att förtydliga det transkriberade materialet från fokusgrupperna via en tematisk analys, uppnås en bra struktur när sedan resultatet redovisas. Den tematiska analysen medför en grundlig bearbetning samt analys av materialet som slutligen resulterar i de teman som ligger i grund för resultaten (Bryman, 2011). Ändamålet med denna analysmetod var att tolka innehållet från transkriberingarna för att på ett
väldisponerat sätt kunna redovisa resultaten för läsaren. Citat från deltagarna är för att få ytterligare en bild av deras tankar och erfarenheter.
Svaren från intervjuerna av rektorerna skedde via en konventionell innehållsanalys.
En analys av sådant slag beskriver Schreier (2012), används när syftet är att beskriva ett fenomen när passande teorier eller litteratur om ämnet är ofullständigt. Därför gjordes en analys av detta slag för att snabbt kunna undersöka innehållet ur intervjuerna utan att några förutbestämda teman krävdes (ibid).
Metodtriangulering
Studien använde sig av en metodtriangulering när det kommer till det insamlande
materialet. Syftet med en triangulering av denna typ var att öka kunskapen och
förståelsen genom att använda sig av två insamlingsmetoder, både fokusgrupp och
intervjuer (Olsson & Sörensen, 2011). En metodtriangulering ökar trovärdigheten för en
studie och de båda metoderna användes i en kombination för att kunna lyfta fram
sammanhang och teman från båda delarna. Studien fick således ett större underlag
eftersom trianguleringen gav ytterligare en metod som hjälpte till att få ut mer data-
mängd att analysera (ibid).
Etiska överväganden Fokusgrupperna
Ett missivbrev delades ut till alla som deltog där syftet med studien introducerades.
Utöver det så framgick det i missivbrevet att det var ett frivilligt deltagande samt att man hade rätt att avbryta sitt deltagande. I och med denna information har såväl samtyckeskravet som informationskravet uppfyllts. Innan själva gruppintervjuerna påbörjades, förklarades det att total konfidentialitet inte kunde utlovas i och med att de själva skulle kunna sprida det material man diskuterat vidare. Men inga personliga uppgifter eller vidare upplysningar om personerna skedde. När fokusgruppintervjuerna sedan genomfördes, så gavs ytterligare information om att det inspelade materialet endast skulle komma att användas för denna studie. Med detta sagt så har både nyttjandekravet och konfidentialitetskravet beaktats (Vetenskapsrådet, 2002).
Enkäten till rektorerna
Ett missivbrev med enkätfrågor mailades ut till rektorer på olika skolor där syftet med studien förklarades. Det framgick i detta mail att deltagandet var frivilligt och att man hade möjlighet att ta tillbaka sina svar fram till ett givet datum. Med detta uppfylldes samtyckeskravet och informationskravet. Vidare i missivbrevet framgick att den inform- ation rektorerna delade med sig av endast skulle komma att användas i studien och att varken rektorernas eller skolans namn skulle komma att nämnas i arbetet. Detta innebar att nyttjandekravet och konfidentialitetskravet därmed kunde uppfyllas (ibid).
Resultat
Resultatet presenteras utifrån studiens syfte och frågeställningar. För att åskådliggöra resultatet, presenteras de fyra teman som framkommit utifrån den tematiska analysen.
Analysen resulterade i följande fyra teman: ”Attityder och deras ursprung”,
”Kunskaper för och emot droger”, ”Grupptryckets påverkan” samt ”Skolan som kunskapsförmedlare”.
Attityder och deras ursprung
Attityder
Att vara emot droger var något majoriteten av deltagarna var ense om. Deltagarna visade förståelse för tillåtna droger, det vill säga de som brukas i medicinskt syfte.
”Jag kan börja att säga att jag faktiskt är fullständigt emot droger på alla plan.” Deltagare 1 – Man
”Jag håller med, är helt emot droger om det inte är för medicinskt syfte typ som
att vissa behöver marijuana för att klara av vardagen, vilket jag kan tycka är
helt okej” Deltagare 2 - Man
Att känna personer som tar droger var en faktor som tyder på att attityden mot droger minskar och då ses mer som ofarlig. Att ha folk runt omkring sig som tar droger visade sig vara ganska vanligt då flera av deltagarna kände personer som brukar eller har brukat droger.
”Min attityd är si och så. Håller med om att det förmodligen skulle vara nice att prova på. Jag själv är villig att testa röka på men det är det enda, då jag har
kompisar som testat på det. Ser det inte som det farligaste att göra”.
Deltagare 5 – Man
”Jag tar det nog rätt chill med droger hos andra personer, jag känner ingen som dött av det än i alla fall. Så min attityd är nog varken för eller emot”.
Deltagare 4 - Man Resultaten visade en medvetenhet om vad som kan hända med personer som brukar droger och att det kan vara skadligt för kroppen. En rädsla för beroende och missbruk var stor, oavsett om man var för eller emot droger.
”Ser ingen anledning att stoppa i sin kropp med saker som mest skadar den”.
Deltagare 1 - Man
”Jag har också hört att det är skadligt för kroppen. Det har gjort att jag aldrig vågat ens komma i närheten av typ sånt man röker som marijuana, för det känns
precis som med passiv rökning av vanliga cigaretter att man kan bli påverkad bara man andas in det”. Deltagare 3 – Kvinna
”Jag tycker att det är hemskt med droger när det kommer till den gränsen att folk inte kan kontrollera sig själva samt när det blir ett beroende”.
Deltagare 5 – Man
”Jag är också rädd för missbruk, inte bara droger utan även cigaretter eller snus”. Deltagare 6 - Kvinna
Attitydens ursprung
Den egna attityden till droger har sitt ursprung från någon faktor under uppväxten. Där höll merparten med om att föräldrarna har en stor del i den attityd till droger som de själva har idag.
”Jag har alltid haft stränga föräldrar som haft stenkoll på cigarettberoende och
sagt att man kan dö av det ändå om man använder det för mycket, ända sen jag
var ung. Det har format min inställning till alkohol och cigaretter, och såklart då även droger som jag anser är mycket farligare att använda”.
Deltagare 6 - Kvinna
”Jag är nog emot droger mest på grund av mina föräldrar har uppfostrat mig så. Hur man är uppfostrad eller hur man upplevt droger i sitt liv som formar sin inställning till saker och ting. För min del har föräldrarna spelat en stor roll för
mig”.
Deltagare 2 - Man
”Jag håller med om att föräldrarna är en viktig nyckel för attityder, inte bara rent generellt sett för droger utan för det mesta ”icke sunda” sakerna som
alkohol och cigaretter med mera”.
Deltagare 3 – Kvinna
Andra faktorer som sociala medier och kompisar är annat som finns med och formar attityden under uppväxten.
”En attityd jag alltid haft, mestadels efter alla bilder man ser i media på påverkade personer som varken mår bra eller klarar av att göra det dem vill. De
ser helt enkelt helt förstörda ut och det har alltid skrämt upp mig”.
Deltagare 1 - Man
”Just specifikt om droger har jag hittat nästan all information om på internet eller i tidningar. Så ja har läst mig till det mesta”.
Deltagare 5 – Man
”För mig är det när vänner berättat om deras upplevelser av och kring droger!”
Deltagare 4 - Man
Kunskaper för och emot droger
Kunskapen om droger var en faktor som visat sig vara viktig när man tar ställning till droger. Kunskapen ansågs styra vilka val man gör, med mer kunskap om droger
kommer klokare avgöranden i beslutsfattandet och avgör således den attityd man har till droger.
”Oftast är det ju det om avgör, vad för kunskap man har om saker och ting. Men jag tror också det som du säger att ju mer intelligens om droger man själv har desto mindre är chansen att man tar droger. Så är det ju för de flesta av oss här,
vi har inte tagit droger för att vi vet att det är farligt”.
Deltagare 1 – Man
”Den kunskap och information jag fått från skolan och hemifrån har ju gjort mig förstådd med konsekvenserna och hjälpt mig att avstå från droger. För min egen del så har den kunskap jag har från skolan bidraget med att jag inte tagit droger”. Deltagare 5 – Man
”Jag tror ändå att om man har tillräckligt med kunskap om droger så kan man fatta ett eget beslut. Dessutom så tror jag att brist på kunskap leder till att man tar en drog för att man inte vet konsekvenserna”. Deltagare 3 - Kvinna
Att inte vara fullärd utan att kunna lära sig mer om droger skulle kunna vara en faktor som bidrar till attityden till droger. Att en växelverkan mellan föräldrarna och skolan för att få kunskap om droger i båda miljöerna var en tanke som ledde till funderingar hos deltagarna.
”Jag är nog emot droger mest på grund av mina föräldrar har uppfostrat mig så”. Deltagare 2 - Man
”Min attityd har byggts upp av olika händelser genom livet och är inte något som är fastslått hela livet, jag kan uppdatera det om det behövs. Den sker ju ofta i hemmet, där man frågar föräldrarna eller söker reda på via internet”.
Deltagare 9 - Man
”Jag skulle även säga att det är hemförhållanden, många vuxnas beteende smittar gärna av sig på sina barn”. Deltagare 7 – Kvinna
Grupptryckets betydelse
Grupptryck var något alla deltagare var eniga om att det påverkar ungdomar idag. Att inte hamna utanför eller visa upp sig, d.v.s. göra något noterbart, i kompiskretsen ses som något viktigt när man är ung.
”Däremot kan man påverkas av grupptryck, man vill ju inte hamna utanför och riskera att bli mobbad”. Deltagare 6 - Kvinna
”Om ett gäng pratar med en om att droger är härligt och inte alls så farligt som alla andra säger så kommer man troligtvis tro på det mer, speciellt om det är en person som redan har ett sargat psyke och dessutom är ung och osäker på sig själv”.
Deltagare 1 – Man
”Jag kan tänka mig att grupptrycket får oss att göra omedvetna val för stunden utan att tänka på konsekvenserna. Det känns som att man gör saker för att bli
populär eller inte bli mobbad när det handlar om grupptryck”.
Deltagare 4 - Man
Ett ställe där grupptrycket frodas är i skolan, där deltagarna talade om att mobbing är en del av hur unga påverkas. För att inte bli mobbad så gör man som de andra gör, för att inte sticka ut eller vara annorlunda. Att bli påverkad av kompisar och inte hamna utanför är en signal som kan tyda på att mobbing är en bakomliggande orsak till att man inte kan stå emot ett grupptryck.
”Jag själv blev otroligt påverkad av vad kompisarna tyckte och tänkte, och det ledde ju till att man gjorde sakerna för att vara omtyckt.” Deltagare 5 – Man
”Grupptryck hör ju hemma i skolan och där sker grupptryck även via mobbning”.
Deltagare 3 – Kvinna
”Ja, mobbning är nog ett viktigt område när det kommer till grupptryck. Istället för att hamna utanför gör man som de flesta andra gör”. Deltagare 4 – Man
Utöver grupptrycket visar resultaten att det fanns andra saker som kan påverka ens attityd till droger. Det som kan vara en bov i dramat för ungdomarna idag, är hur lätt det är att få tag på droger.
”Jag tror mer på hur lättillgängligt droger är, skulle det vara svårare att få tag på skulle nog attityden ändras i och med att det då blir för jobbigt för att jaga rätt på. Internet kan va en stor bov i dramat. Det känns som att man kan få allt möjligt därifrån.” Deltagare 5 - Man
”Det är nog så att man ofta känner någon som känner någon, som kan fixa droger. Jag har förmodligen någon som känner någon, ganska säkert. Sen är väl
internet något som påverkar ungdomar mest nuförtiden.”
Deltagare 4 – Man En annan faktor som man kan påverkas av är kompisar eller eventuella syskon. Det var något som en deltagare tog upp och fick medhåll direkt.
”Det är som med alkohol eller cigaretter, det finns nästan alltid någon som känner någon. Antingen om det är kompiskrets eller storasyskon”.
Deltagare 2 – Man
”Där tror jag du kom fram till något, att just storasyskon kan va en annan faktor som påverkar. Ofta ser man upp till dem, och om de dricker alkohol eller tar en
drog så kanske man tror det är ofarligt eftersom ens syskon gör det”.
Deltagare 6 – kvinna
”Sant. Men jag tror ändå att om man har tillräckligt med kunskap om droger så kan man fatta ett eget beslut. Men man kan absolut påverkas av vad kompisar och syskon gör eller tar”. Deltagare 3 – Kvinna
Skolan som kunskapsförmedlare
Deltagarnas syn på skolan som kunskapsförmedlare
Att minnas undervisningen är en nyckel för att kunna behålla kunskap är något som deltagarna var överens om. Resultatet från fokusgrupperna visade att majoriteten av deltagarna inte alls mindes någon undervis-ning kring ANDT, några deltagare visste heller inte vad ANDT stod för.
”Vad jag minns har jag aldrig heller haft någon direkt ANDT-undervisning i skolan, utan man endast nämnde något ämne i det i förbifarten ett par gånger”.
Deltagare 1 - Man
”Jag kommer inte ihåg speciellt mycket utav det tyvärr, mer än att man pratade om alkohol eller nått ibland. Men i det stora hela kommer jag inte på något
specifikt”.
Deltagare 5 – Man
De allra flesta deltagare hade inte lärt sig något om droger från skolan, och inte heller hade skolan bidragit till deltagarnas nuvarande attityd till droger. Med andra ord visade det sig att skolan som kunskapsförmedlare inte var en källa till kunskap.
”Skolan har inte bidragit med något, man får ett papper någon gång per halvår liksom”. Deltagare 8 – Man
”Skolan har väl inte heller lärt mig jättemycket vad jag kan komma ihåg, vi kanske hade någon slags undervisning om att droger är farligt men det va inget
som jag kommer ihåg. Vi hade inget ämne eller lektioner om det i alla fall”.
Deltagare 2 – Man
”Vi hade aldrig någon form av undervisning som har hjälpt mig att forma min attityd, den har formats av andra saker”. Deltagare 3 – Kvinna
”Vi pratade ganska ofta om alkohol, rökning och snusning, men det förekom ju inte
specifikt i någon slags undervisning. Så skolan har nog inte heller hjälpt mig till min
nuvarande attityd, inte till droger i alla fall”. Deltagare 6 – Kvinna
Att man kan använda skolan som kunskapsförmedlare till droger var deltagarna fullt eniga om. Att få ANDT-undervisningen att ske vid mer upprepade tillfällen och
eventuellt blanda in de fyra ämnena i den dagliga undervisningen, är något som kan leda till både ökad förståelse samt bättre minne senare i livet.
”Eftersom att ANDT nu har att göra med att man motverkar droger, så tycker jag att det är jätteviktigt att skolan lär ut det. Jag tycker skolan ska lägga ner mer undervisningstid på detta ämne, det kan rädda en människas framtid eller liv”. Deltagare 2 - Man
”Jag hade gärna sett att det skedde en regelbunden undervisning. Jag tror mer på att man kanske termin vis ska fokusera på ett av ämnena. Då kan man börja i höstterminen i högstadiet med till exempel alkohol och terminen efter ha någon undervisning om tobak och så vidare. På så sätt tror jag man minimerar
”minnesluckor” och eleverna kommer ihåg bättre”. Deltagare 6 - Kvinna
”Jag skulle gärna se att det finns mer information än i dagsläget, eventuellt baka in det i de olika ämnena. En lång föreläsning om droger går oftast inte hem hos ungdomar”. Deltagare 7 - Kvinna
Skolans syn på ANDT undervisningen
Resultaten från intervjuerna med de 12 rektorerna från olika skolor med ansvar för ANDT-undervisningen på sin skola, gav blandade resultat. Resultatet visar att åtta av tolv skolor årligen bedriver ANDT-undervisning. Endast en skola bedrev det terminsvis, medan övriga bedrev denna undervisning vid ett eller flera tillfällen under högstadie- tiden för eleverna. Undervisningen skedde för alla skolor i högstadiet, sex stycken i årskurs 8, fyra stycken i årskurs 7 och i resterande två skolor skedde det en variation mellan årskurserna. Utöver undervisningen så hade elva av tolv skolor även en diskussion med eleverna under undervisningen. Skolorna hade även lite olika syn på vilka områden i ANDT som ansågs vara viktigast. Fem skolor i undersökningen ansåg att alkohol och tobak var mest relevant att undervisa om medan resterande sju under- visade kring alla ämnen lika mycket.
Alla skolor i undersökningen var medvetna om att det är obligatoriskt att undervisa kring ANDT och alla bedrev en sådan undervisning. Undervisningen i olika årskullar skiljde sig inte särskilt mycket mellan skolorna, medan antalet tillfällen ANDT- undervisning däremot varierade.
I tabell 2 visas en sammanfattning av de resterande svaren från rektorerna:
Tabell 2: Resterande svar från alla 12 enkätsvaren från rektorerna
