16 20

16 20 MARKS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING

MARK I SIFFROR

All mark i Mark

929 km²

1721

kommunen

1384

flyttade ut från kommunen

34218 ^{I Mark bor} _personer

Arbetslöshet i Mark

4,3%

Ungdomsarbetslöshet i Mark (18-24 år)

7,1%

Arbetslöshet i Sverige

7,8%

Ungdomsarbetslöshet i Sverige (18-24 år)

11,5%

personer i Sverige

1668

har Mark som tilltals- namn

Återvunnet material av insamlat hushållsavfall

45%

Antal föreningar i Mark

356

arbetspendlar ut

6814 2680

arbetspendlar in

Årsredovisning 2016 Marks kommun Omslagsfoto: Magnus Larsson Övriga foton: Magnus Larsson, Karl Andrén och Christoffer Sjölin Tryck: Litorapid AB, Göteborg 2017

Marks Kommun 511 80 Kinna

Telefon: 0320 21 70 00

Fax: 0320 100 91 E-post: markskommun@mark.se

Hemsida: www.mark.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

2 Mark i siffror

6 Kommunstyrelsens ordförande

8 Kommunstyrelsens vice ordförande 9 Kommunchef

10 Året som gått

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

14 Samhällsekonomisk utveckling 16 Uppdrag och mål

18 Miljöarbete i Mark 19 Personalredovisning

21 Utvärdering av ekonomisk ställning 24 Driftredovisning

26 Investeringar

28 Exploateringsverksamhet

EKONOMISK REDOVISNING

30 Tillämpade redovisningsprinciper 32 Finansiell analys, Marks kommun 38 Finansiell analys, Spinnerskankoncernen 40 Resultaträkning

41 Kassaflödesrapport 42 Balansräkning 43 Noter

53 Taxefinansierad verksamhet; vatten och avlopp, avfallshantering

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

56 Kommunfullmäktige 56 Revisionen 57 Kommunstyrelsen

58 Barn- och utbildningsnämnden 59 Kultur- och fritidsnämnden 60 Miljönämnden

61 Plan- och byggnadsnämnden 62 Samrehabnämnden

62 Socialnämnden

64 Teknik- och servicenämnden 64 Valnämnden

65 Äldreomsorgsnämnden 66 Överförmyndarnämnden 66 Marks Bostads AB 67 Marks Fastighets AB

68 Mark Kraftvärme AB

REVISION OCH AVSLUTNING

70 Revisionsberättelse

72 Marks kommun, 10 år i sammandrag 74 Politisk organisation

DEL 1

DEL 2

DEL 3

DEL 4

DEL 5

ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala verk- samhet och ekonomi under 2016. Den är också information till externa intressenter så som nä- ringslivet, leverantörer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt till kommuninvånarna.

INLEDNING

Årsredovisningen inleds med reflektioner från kommunstyrelsens ordförande Tomas Johans- son (M), kommunstyrelsens vice ordförande Peter Landgren (S) och kommunchef Susanne Erixon samt en kort sammanfattning över året som gått.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Här ges en samlad beskrivning av verksam- hetsåret vilken belyser väsentliga delar av kom- munens verksamhet och ekonomi.

Förvaltningsberättelsen inleds med den sam- hällsekonomiska utvecklingen samt kommun- fullmäktiges uppdrag och mål. Därefter följer en personalredovisning.

Avsnittet avslutas med en utvärdering av eko- nomisk ställning, drift- och investeringsredovis- ningar samt en redogörelse för exploaterings- verksamheten.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

I detta avsnitt finns i sammandrag per nämnd och bolag kommunstyrelsens beskrivning av deras verksamhet under 2016 och ekonomi under åren 2013–2016. Nämndernas verk- samhetsberättelser finns i sin helhet på kom- munens hemsida, www.mark.se. Här finns ock- så årsredovisningar för kommunens bolag och för vatten- och avloppsverksamheten samt för avfallsverksamheten.

REVISION OCH AVSLUTNING

I detta avsnitt finns revisionsberättelsen för 2016. Slutligen ges en bild av kommunens politiska organisation samt en redovisning i sammandrag av siffror för de senaste tio åren.

EKONOMISK REDOVISNING

Avsnittet inleds med tillämpade redovisnings- principer, finansiella analyser och sammanfat- tande kommentarer av det ekonomiska utfallet, dels för kommunen och dels för Spinnerskan- koncernen, där kommunens bolag är samla- de. Därefter redovisas ekonomiska rapporter för både kommunen och kommunkoncernen (kommunen och bolagen). Rapporterna omfat- tar resultaträkning, kassaflödesrapport samt balansräkning med förklarande noter. Efter de finansiella rapporterna avslutas avsnittet med en separat redovisning av de taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt av- fallshantering.

2 1

3

4

5

INLEDNING

HEJ TOMAS!

Vad kan kommunen bli bättre på?

Vi behöver ständigt förbättra oss inom samtliga områden.

Hur ser framtiden ut för Mark?

Jag ser en ljus framtid!

Ä

”

händer det saker.

Kommunen växer! Anta- let kommuninvånare var vid årets slut 34 218 perso- ner. Det är en ökning med 312 personer eller nästan en procent! Glädjande nog kan också konstateras att bo- stadsbyggandet äntligen verkar börja ta fart både vad gäller hyresrätter, bostadsrätter och villor och många företag vill vara med och bygga. Vi kan också glädjas åt en låg arbetslöshet, inte minst bland ungdomar.

För att klara att leverera en god service och välfärd till invånarna i Marks kommun krävs ordning och reda i ekonomin, och det är det! Ekonomin är stabil och det beror på ett träget och ihärdigt arbete i verksamheterna, där våra medarbetare inom allt från vård, skola och om- sorg till teknisk service drar sitt strå till stacken – och gör det på ett bra sätt. Alla bidrar till den goda service vi vill erbjuda invånarna.

Jag vill rikta ett stort tack till samtliga medarbetare, be- slutsfattare och kommuninvånare som bidragit till ut- vecklingen i kommunen!

Att kommunen växer är bra och nödvändigt. Vi behöver denna tillväxt för att kunna ha råd att leverera en god välfärd även i framtiden till invånarna i Marks kom- mun. Ambitionen måste vara att växa lika mycket som Sverige gör i genomsnitt. Det finns dock alltid förbätt- ringsområden och i takt med en växande befolkning ställs vi även inför utmaningar.

När befolkningen ökar, krävs investeringar i den kom- munala verksamheten. Räcker skolor och förskolor till?

De kommande åren finns ett stort behov av såväl reno- veringar och nyinvesteringar i kommunala fastigheter och lokaler vilket kräver stora ekonomiska åtaganden.

Efterfrågan på bostäder är stor och det är många nya planer på ny byggnation på gång. Kommunen måste se till att det finns kapacitet och tillräckliga resurser att möta denna efterfrågan och aktivitet.

Även om företagen i kommunen går bra, behöver före- tagsklimatet bli bättre. Under året har kommunens nya Näringslivsråd kommit på plats och börjat arbeta. En ökad dialog och kommunikation mellan näringslivet

och Marks kommun samt förståelse för våra olika rol- ler, är viktigt i det fortsatta arbetet med att ytterligare förbättra näringslivsklimatet.

Rekrytering av personal med rätt kompetens är något som har varit i fokus under året. Hur blir Marks kom- mun en attraktivare arbetsgivare? Rörligheten på arbets- marknaden ökar ständigt och sjuktalen biter sig fast på en alltför hög nivå. Detta är inte unikt för Marks kom- mun, utvecklingen är densamma i hela Sverige. Men vi får inte slå oss till ro med detta. Insatser måste till för att öka attraktiviteten för kommunen som arbetsgivare, för att hålla våra medarbetare friska och för att sjuk- skrivna ska mötas av snabba insatser och rehabilitering.

Att nämnder, styrelser och förvaltningar har god kost- nadskontroll, är en förutsättning för att ytterligare kun- na förbättra servicen och kvaliteten i de tjänster kom- munen erbjuder Markborna samt möta de utmaningar vi står inför. Genom att arbeta med systematiskt förbätt- ringsarbete, att sprida goda exempel och öka likvärdig- het tar vi tillvara på såväl resurser som kunskap. Då kan vi nå ännu längre. Och med ordning och reda i ekonomi kan vi fortsätta arbetet framåt och utveckla Marks kom- mun.

Tomas Johansson (M) Kommunstyrelsens ordförande

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

Ambitionen måste vara

att växa lika mycket som

Sverige gör i genomsnitt.

Marks kommun | Årsredovisning 2016

8

D

den socialdemokratiska reger- ingen. Det går också bra för Marks kommun. Ekonomin visar resultat långt över för- väntan och Översiktsplanen är långt framme i den politis- ka processen. Initierat av oss socialdemokrater har också arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet rönt stor uppmärksamhet, så stor att Boverket skall redovisa kommunens arbete med denna som ett exempel på sin hemsida. Befolkningsmässigt är 34 000-gränsen passe- rad, och många nya bostadsbyggnationer är på gång. Vid en nationell jämförelse kan vi också se att kommunen utmärker sig så tillvida att vi ligger bättre till än snittet i riket avseende arbetslöshet, även ungdomsarbetslös- het, och många siffror påvisar att Marks kommun ligger bättre till än riksgenomsnittet också på ett flertal andra områden. Marks kommun rankas till och med som den 19:e minst sårbara i en undersökning gjord av Tillväxt- verket och Svenskt Näringsliv.

Kort sagt: Det finns skäl att tala väl om Marks kommun, och det skall vi göra. Dock bör och skall man ställa sig frågan om alla goda siffror stämmer med upplevelsen och verkligheten hos den enskilde medborgaren? Vis- serligen är vi ”bättre än” genomsnittet, men betyder det

att allt är bra? Vi kan till exempel se att många ung- domar i tonåren saknar fritidssysselsättningar trots det aktiva frivilligarbete som bedrivs, många är klagomålen på färdtjänsten och bland kommunens anställda fort- sätter sjuktalen att stiga. Personalomsättningen är på vissa områden hög och svårigheten att rekrytera till vis- sa yrken och befattningar är också något som nämns i årsredovisningen.

Utgångsläget är alltså gott, men utmaningarna är många.

Diskussionen om placeringen av den framtida hög- stadieskolan har blivit onödigt lång, och utmaningen att koppla samman planeringen av den tillsammans med planeringen av utvecklingen av Kinna centrum är en krävande process och i förlängningen ett kostsamt arbete. Förutom detta står Marks kommun inför andra stora investeringar. Kommer kommunen att klara sig utan att börja låna pengar, och vad får det för konse- kvenser för framtiden?

En märklig ekvation är att kommunens plus ligger i trakten av 100 miljoner, samtidigt som sjukskrivning- arna ökar. Här har kommunen en oerhörd utmaning för att leva upp till målet att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Likaså behöver kommunikationen inom och mellan förvaltningar och nämnder förbättras, så att kommunen är ett ”vi” inför de utmaningar vi tillsam- mans står inför. Översiktsplan, Bostadsförsörjnings- program och Attraktivitetsplan skall inte få bli hyll- värmare utan är strategiska redskap för utformandet av Mark idag likaväl som i framtiden.

Mitt i alla siffror och ord finns en verklighet, och i grun- den för och skapandet av verkligheten finns människor.

Ekonomin är inte målet utan medlet för att kommunens medborgare skall få finnas i det goda livets läge. Att det fortsatt är så mycket som är positivt beror framför allt på att människor i kommunen lojalt och troget utför sitt arbete, många gånger i det tysta i tjänst för kommu- nens medborgare. Människor är kommunens absolut viktigaste resurs. Ett varmt tack till alla som gör och är marks kommun, och en önskan att också alla som arbe- tar för kommunen skall få möjlighet att åtnjuta det goda livet – i arbete såväl som i fritid!

Peter Landgren (S)

Kommunstyrelsens vice ordförande

KOMMUNSTYRELSENS VICE ORDFÖRANDE

Människor är

kommunens absolut

viktigaste resurs. ”

T

Att dessutom upptäcka att kom- munen ”växer så det knakar”

ställer krav på oss alla – såväl anställda, förtroendevalda som kommuninvånare. Våra verk- samheter ska leverera rätt saker på rätt sätt och i rätt tid. Kommuninvånarna ska bli nöjda och samtidigt ha förståelse för att allt inte går att åstadkomma genast.

Vi ska dessutom blicka in i framtiden och skapa bered- skap för det som komma skall!

I december 2016 steg jag in i kommunhuset som kom- munchef. Under loppet av bara några veckor tog jag del av fakta (statistik med källhänvisningar) om kommu- nen som i så många avseenden beskriver en välmående kommun. Vetskapen om att vi verkar och bor i en kom- mun med bland annat ökande befolkning, låg ekono- misk sårbarhet, låg arbetslöshet, ökat bostadsbyggande, stigande villapriser med mera är också förpliktigande.

Det är min förhoppning att vi alla ska dela den bilden.

Det betyder inte på något sätt att allt är perfekt, eller ens bra, och att vi kan slå oss till ro. Tvärtom innebär det utmaningar och arbete med ständiga förbättringar.

En kommun med stark och stabil ekonomi är en trygg grundplatta för det utvecklingsarbete som ligger fram- för oss. 2016 års resultat var mycket bra – 100 mkr i överskott! Men var det tänkt så? Var det resultatet av att vi gjort det vi skulle göra, att vi fullgjort våra uppdrag?

Var det resultatet av medvetna effektiviseringar? Eller har slumpen och oförutsedda händelser bidragit? Det är inga självklara slutsatser vi kan dra av årsredovis- ningen. Våra analyser kan bli bättre. Resultat i all ära men effekter för kommuninvånare och den kommunala

service vi är satta att åstadkomma, var och en med ut- gångspunkt från sin funktion/roll, är målet med allt vårt arbete. Vi behöver ha ett realistiskt omvärldsperspek- tiv. Vi kan använda oss av resultaten från framför allt de mätningar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför årligen, som ger möjlighet att jämföra oss med andra kommuner för det interna förbättrings- arbetet. Vi behöver vara lyhörda för bedömningar och information om kommande trender som ger möjlighet att skapa beredskap för förändringar som påverkas av omvärlden.

Vi är alla ambassadörer för Marks kommun!

Susanne Erixon Kommunchef

KOMMUNCHEF

En kommun med stark

och stabil ekonomi är en

trygg grundplatta för det

utvecklingsarbete som

ligger framför oss. ”

ÅRET SOM GÅTT

Skola under sommaren

I juni månad erbjöds elever i årskurs sex till nio lovskola. Även nyanlända elever i årskurs nio och gymnasiet erbjöds extra skola under sommaren.

Då intresset var stort planeras det för lovskola även nästa sommar.

Nya arbetsmarknadsinsatser Under 2016 har två nya verksamhe- ter startats: Ny Kraft och POINT. Verk- samheterna är pre-rehabiliterande och riktar sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som ofta har en lång sjukskrivning bakom sig.

Sommar i Mark

Sommaren invigdes traditionsenligt med Mingla i Mark, kommunens ar- rangemang för ett drogfritt firande av skolavslutningen. Huvudartis- ter var Molly Sandén och Samir &

Victor. Årets sommarfredagar inföll under fyra fredagar i juli och augus- ti. Folkfesten bjöd på artister, musik, idrott och andra aktiviteter.

Fortsatt populära utställningar på Rydal

Två av årets uppskattade utställningar på Rydals museum är Kiss – The ex- hibition om hårdrocksbandet Kiss och graffitikonst i utställningen Trying to burn. Samarbete sker med Boråsregi- onen kring ambitionen att utveckla ett internationellt vävcenter i Sjuhärad, med Rydals kulturmiljö som en viktig del i projektet.

Flytt av rehabiliterings- verksamhet

Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus beslutade i februari att en större del av strokesjukvården ska koncentreras till Borås, vilket innebär att behovet av rehabiliteringsinsatser vid SÄS Skene minskar. Därmed har Västra Götaland regionens avtal med Samrehab av- vecklats och Marks kommunala reha- bilitering övergått till äldreomsorgens verksamhet.

Ny brandstation i Horred

Byggnationen av den nya brandstatio- nen i Horred är klar, stationen invig- des i maj.

Ny översiktsplan på gång Marks kommun håller på att ta fram en ny översiktsplan, en planering över hur kommunens geografiska yta ska utvecklas. Översiktsplanen har under året varit ute på samråd och ska behandlas politiskt under våren 2017.

Fuktrelaterade problem på Lyckeskolan

På grund av fuktrelaterade problem kunde inte Lyckeskolan öppna vid höstens terminsstart. Undervisningen bedrivs i tillfälliga lokaler i väntan på en långsiktig lösning.

Fri väg för laxen

Fisk kan åter vandra förbi Mölne- backa för att leka i Surtan då de hinder i form av dammluckor och fisktrappa som tidigare funnits har tagits bort.

Byt lampor med fixartjänst!

Fixartjänsten är till för att utföra enkla- re, praktisk hjälp i hemmet för personer som fyllt 70 år eller har en funktionsned- sättning, i syfte att minska risken för olyckor. Fixartjänsten kan exempelvis hjälpa till med att byta glödlampor och köra grovsopor till återvinning.

Uppdaterad tillgänglighets- databas

Inventering av ett 20-tal kommunala lokaler har genomförts för att kartläg- ga hur tillgängliga lokalerna är utifrån olika behov. Resultatet finns att hitta i tillgänglighetsdatabasen – ett stöd för personer med funktionsnedsättningar i att avgöra hur och om de kan besöka en plats.

Ny återvinningscentral vid Skene skog

En ny återvinningscentral började byggas i april. Den ska stå färdig i juni 2017.

Fler matalternativ i skolan

För att möta efterfrågan av specialkost har en flervalsmodell införts på två av kommunens skolor.

Flervalsmodellen innebär i korthet att eleverna kan välja mellan olika maträtter och syftar också till att minska behovet av specialkost. Re- sultaten hittills är positiva och flervals- modellen kommer att införas på fler skolor efterhand.

Aktiv frivilligverksamhet

Under året har 227 frivilliga i 74 olika grupper utfört 856 aktiviteter i 15 oli- ka orter i kommunen till stöd för äldre och anhöriga.

Riktat boende

I juni öppnade ett boende för äldre personer med funktionshinder på Malmsäter i Kinna. Insatsen var väl- behövlig och platserna är fullbelagda.

Nytt stationsområde i Skene Ett nytt stationsområde färdigställ- des under året med en ny större pendelparkering, en tillgänglighets- anpassad hållplats, ny gång-, cykel- och mopedväg längs Järnvägsgatan samt nya planteringar.

FÖR VAL TNINGSBERÄ TTELSE

Ekonomi

Svensk ekonomi

Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas starkt också under 2017. För 2016 beräknas BNP, kalen- derkorrigerat, öka med 3,2 procent och 2017 med 2,8 procent. Drivande bakom tillväxten är kraftigt ökade investeringar och en snabbt växande offentlig konsumtion i kölvattnet av 2015 års stora antal asylsökande. Exporten och hushållens konsumtionsutgifter ökade relativt måttligt under året, men förväntas öka i snabbare takt 2017. Året kan beskrivas som ett högkonjunkturår för svensk ekono- mis del.

En fortsatt stark tillväxt i efterfrågan och produktion inne- bär att läget på arbetsmarknaden förbättras ytterligare.

Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin beräk- nas 2017 öka med 1,3 procent vilket kan jämföras med en ökning med 1,8 procent 2016. Den positiva utvecklingen innebär att arbetslösheten gradvis minskar ner mot 6 pro- cent. Trots det förbättrade läget på arbetsmarknaden beräk- nas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad.

Västsverige

Konjunkturbarometern hösten 2016 för Västra Götaland bekräftar bilden av ett näringsliv som går starkt. Läget har stärkts ytterligare något jämfört med våren 2016 och är klart starkare än normalt. Uppgången gäller hela Västra Götaland, med undantag för Sjuhärad där konjunkturläget är i stort sett oförändrat sedan i våras. Även om konjunktur- läget stärkts har utvecklingen inte varit så kraftig som före- tagen förväntade sig för ett halvår sedan. Högkonjunkturen består dock inom flera branscher och företagen väntar sig överlag en fortsatt uppgång även våren 2017. Situationen fortsätter att se mycket ljus ut, främst för fordonsindustrin men även för företagstjänster och för byggsektorn.

Kommunsektorn

Återhämtningen i svensk ekonomi, med en relativt stark utveckling av sysselsättningen, har inneburit en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteun- derlag. I reala termer beräknas skatteunderlaget öka med i genomsnitt 2 procent åren 2015–2017 vilket är ungefär det dubbla mot normalt. I och med att den svenska ekonomin efter 2017 förutsätts återgå till konjunkturell balans och därmed utvecklas i ett lugnare tempo blir skatteunderla- gets utveckling åren 2018–2020 betydligt svagare. Det blir då betydligt svårare för kommunsektorn att få intäkter och kostnader att gå ihop. Reala ökningar i skatteunderlaget på 0,5–1 procent ska klara demografiska krav som årligen växer med 1,5 procent.

Befolkning

Marks kommun hade 34 218 invånare vid årsskiftet 2016/2017. Det är en ökning med drygt 300 personer. Net- toinflyttningen har varit positiv, drygt 300 personer. Anta- let flyttningsrörelser är stort jämfört med tidigare år. Totalt flyttade 1 721 personer till kommunen och 1 384 flyttade ut under 2016. Födelseöverskottet är negativt, -27, vilket innebär att det avlider fler personer än antalet födda barn.

Antalet födda barn (330) och antalet döda (357) är i samma nivå som de senaste åren.

Sveriges befolkning har ökat under 2016 och passerade i början av januari 2017 10 miljoner invånare.

Arbetspendlingen för Mark under 2016 medförde en ökad utpendling medan inpendlingen minskade något.

Utpendlingen ökade med nästan 200 personer och var 6 814 personer. Utpendlingen var störst till kommuner i Västra Götaland med 5 359 personer, flest till Borås – 1 915 personer och Göteborg – 1 812 personer. Inpend- lingen minskade med 35 personer och uppgick till 2 680 personer. Störst var inpendlingen från kommuner i Västra Götaland, 2 680 personer. 759 personer pendlade in till Mark från Borås och 375 från Göteborg.

Marks kommun tog under 2016 emot 203 personer med uppehållstillstånd. 70 av dessa hade på egen hand skaf- fat bostad och bosatt sig i kommunen, 31 hade anknyt- ningar till en person med uppehållstillstånd som tidigare bosatt sig i kommunen, kan även vara anhöriga till en- samkommande barn med uppehållstillstånd. Resterande 92 personer har anvisats från någon av Migrationsverkets anläggningar alternativt direkt från flyktingläger. Av de 107 personer som kommunen varit skyldig att erbjuda bo- stad under 2016 har Marks kommun därmed tagit emot 92 personer. Alla har dock inte kunnat erbjudas bostad men kommunen har fyra månader på sig att lösa bostads- frågan för personer som anvisats i slutet av året. Fram till och med oktober hade 33 personer anvisats från en asy- lanläggning till Mark enligt bosättningslagen. Anvisnings- takten ökade under årets sista månader. Av de som bosatt sig i Marks kommun under 2016 kommer en majoritet ur- sprungligen från Syrien.

För kommunen, liksom många andra kommuner, ligger ut- maningen i att kunna erbjuda bostäder. Marks Bostads AB ger förtur till ett antal lägenheter till personer anvisade av Migrationsverket för att kommunen ska klara uppdraget.

Under 2016 har Marks kommun inte anvisats några en- samkommande barn då Migrationsverket i första hand anvisar barnen till kommuner med tomma platser på de anläggningar Migrationsverket betalar för och i Mark har samtliga avtalade platser varit belagda. Vid årsskiftet fanns det 107 barn med en kommunplacering.

Mottagandet av såväl nyanlända från en asylanläggning som ensamkommande barn påverkar hela den kommu- nala verksamheten, inte minst skolan. Asylsökande barn

SAMHÄLLSEKONOMISK UTVECKLING

har rätt till utbildning och barn med permanent uppehålls- tillstånd är skolpliktiga. Till detta kommer alla nyanlända som ska läsa svenska för invandrare, SFI.

Näringsliv och sysselsättning

Kommunen är tydligt präglad av små och medelstora fö- retag. Hela 90 procent av kommunens cirka 4 000 regist- rerade företag har mellan 1–49 anställda och klassificeras som mikro, små eller medelstora företag. Antalet nystarta- de företag under 2016 beräknas uppgå till 200 stycken. En bredd av branscher, företag i olika storlekar och ett stabilt nyföretagande gör Marks kommun mindre sårbart vid fö- retagsnedläggningar. Tillväxtverket och Svenskt Närings- liv rankar Marks kommun som landets 19:e minst sårbara kommun i sin rapport Sårbara kommuner 2016 (Rapport 0208). I rankingen är även pendling och lokalt företagskli- mat beaktat.

I Marks kommun är andelen av befolkningen som är ar- betslös lägre än i riket. Enligt Arbetsförmedlingens statis- tik är arbetslösheten i Mark 4,3 procent vilket är lägre än riksgenomsnittet på 7,8 procent (avser öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, andel av registerbaserad

arbetskraft totalt i december månad 2016). Även ungdoms- arbetslösheten (ungdomar 18–24 år) är lägre på 7,1 procent jämfört med 11,5 procent i landet i stort. Arbetslösheten har minskat sedan 2015 både i Mark och i landet som hel- het.

Besöks- och turistfrågor i Marks kommun

Marks kommun finansierar och underhåller turist- och be- söksnäringsfrågorna på vastsverige.com i samarbete med västsvenska turistrådet och de lokala företagen. Genom verktyget Basetool kan företag och föreningar administrera sin egen sida och lägga upp olika event och aktiviteter. Cir- ka 285 företag och föreningar i Mark medverkar.

Tygriket är en annan organisation i Mark som aktivt arbe- tar med besöksnäring och turistfrågor, bland annat genom kartor och broschyrer. En informationsträff om vastsverige.

com kommer att hållas i slutet av mars 2017 för att hjälpa företag att aktivt arbeta med att marknadsföra sig på sidan.

Marks kommun har beställt sin egen turist- och besökskar- ta även för 2017, där det finns information om kommunen som helhet, de olika orterna, besöksmål och företag.

Kulturskolans prova på-dag i Kunskapens hus.

UPPDRAG OCH MÅL

I budgeten 2016–2019 har kommunfullmäktige fördelat uppdrag och resurser till nämnder och styrelser. I årsre- dovisningen görs en bedömning av hur väl kommunfull- mäktiges mål och uppdrag är uppfyllda. Bedömningen utgår ifrån hur väl uppdragen gentemot medborgarna är uppfyllda.

Av 32 fördelade uppdrag till nämnder och styrelser be- döms 6 uppdrag helt uppfyllda, 18 uppdrag uppfyllda i hög grad och 8 uppdrag delvis uppfyllda. Se respektive nämnds och styrelses uppdrag och bedömning under del fyra, verksamhetsberättelse.

Marks kommungemensamma mål är samlade inom fyra strategiska områden. Inom dessa områden sätter nämnder och styrelser egna mål för respektive verksamhet utifrån de uppdrag de tilldelats i reglementen och ägardirektiv.

Måluppfyllelse för kommunfullmäktiges mål

Kommunstyrelsen har gjort en värdering av måluppfyll- naden utifrån nämnders och styrelsers uppföljning och gör följande bedömning. Bedömningen grundar sig på måluppfyllanden för nämnders och styrelsers egna mål samt övriga kvalitetsmått som kommunen använder sig av. Nedan följer bedömningen av kommunens mål samt kommentarer om vad bedömningen grundar sig på.

Flera nämnder arbetar mot målet om att barn och unga ska ha en god utbildning. Nämnderna sätter också egna mål inom målområdet som följs upp via indikatorer. En sammanställning av de totalt 20 indikatorer som nämnder- na följer visar att målnivåerna inte har nåtts för flertalet av målen. Däremot står sig Marks skola väl i jämförelse med landet som helhet. Målet bedöms därmed vara delvis upp- fyllt.

• 81,6 procent av eleverna i årskurs sex i Mark har lägst betyget E i alla ämnen, jämfört med 77,9 procent i riks- genomsnitt.

• 88,9 procent av eleverna i årskurs nio i Marks kom- mun är behöriga till ett yrkesprogram, jämfört med riksgenomsnittet på 86,4 procent.

• 72,9 procent av gymnasieleverna i Mark har tagit examen inom fyra år jämfört med riksgenomsnittet på 71,4 procent. Uppgifterna kommer från SKL:s kommu- nens kvalitet i korthet 2016.

Inga nämnder eller styrelser har indikatorer för målet en meningsfull fritid men utifrån nationell statistik samt den ungdomsundersökning som genomfördes 2015 är följande relevant för bedömning av målet.

• Marks kommun har lika många idrottsföreningar med LOK-stöd per 10 0000 invånare (lokalt statligt aktivitetsstöd, till föreningar med aktiviteter för åldern 7–20 år) som övriga landet liksom lika många delta- gartillfällen i dessa föreningar per invånare i åldern 7–20 år (Kolada).

• Andelen elever i Mark som deltar i musik- eller kul- turskola är något lägre än riksgenomsnittet (Kolada).

• 73 procent av högstadieungdomarna och 57 procent av gymnasieungdomarna angav att det finns myck- et eller ganska mycket att göra på fritiden. Samtidigt instämde 60 procent på högstadiet och 61 procent på gymnasiet i att det finns saker att göra men att det inte är av intresse för dem (Lokal uppföljning av ungdoms- politiken 2015, Marks kommun).

Målet bedöms vara delvis uppfyllt.

Måluppfyllanden för målet om att barn och unga är tryg- ga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem utgår ifrån nedanstående resultat.

• Fem procent av högstadieungdomarna och två pro- cent av gymnasieungdomarna anger att de har blivit mobbade eller trakasserade under en längre period.

22 procent på högstadiet och 13 procent på gymnasiet instämmer helt eller till stor del i att våld förekommer i skolan. Killar instämmer i högre grad än tjejer. En nå- got högre andel i Mark än i riksgenomsnittet anser att våld är ett problem i skolan (Lokal uppföljning av ung- domspolitiken 2015, Marks kommun).

• Antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare är lägre i Mark än i övriga landet (Kolada)

• Att kunna föra fram sina åsikter till de som bestäm- mer i kommunen anser sig 20 procent på högstadiet och 15 procent i gymnasiet kunna göra. Detta är en ökning sedan den föregående LUPP-undersökningen 2010.

Målet bedöms vara delvis uppfyllt.

I Mark ska barn och unga få en bra

start i livet för att utveckla sin potential Bedömning av måluppfyllelse Barn och unga har en god utbildning

Barn och unga har en meningsfull fritid

Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem

I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen

Bedömning av måluppfyllelse

Ett gott företagsklimat

En god samverkan mellan skola och närings- liv

Teckenförklaring:

Uppfylld Delvis uppfylld Inte uppfylld Kan inte bedömas

Målet om att all hjälp ska utformas efter individuella be- hov och med delaktighet från brukare och anhöriga följs upp via andel brukare med genomförandeplaner. I stort har samtliga personer med insatser från socialtjänsten en genomförandeplan undantaget hemtjänsten där 80 pro- cent av brukarna har en genomförandeplan. Med anled- ning av detta är målet bedömt som delvis uppfyllt.

Av totalt elva mått som används för att följa upp målet att allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet nås målnivåerna för fem av måtten. Övriga mått inom SKL:s rapport Kommunens kvalitet i korthet 2016 visar att brukarna i Marks kommun är i stort lika nöjda som riksgenomsnittet medan personalkontinuiteten inom hemtjänsten är lägre. Målet bedöms uppfyllt.

• 82 procent av brukarna är nöjda med sitt särskilda boende i Marks kommun, jämfört med riksgenomsnit- tet 83 procent.

• 91 procent av brukarna är nöjda med sin hemtjänst i Marks kommun, vilket är samma nivå som riksgenom- snittet.

• Personalkontinuiteten inom Marks kommuns hem- tjänst är lägre än riksgenomsnittet då 21 olika personal besökte en brukare under 14 dagar, jämfört med riks- genomsnittet 15 personer. Uppgifterna kommer från SKL:s kommunens kvalitet i korthet 2016.

Det finns inga mått som tillräckligt väl speglar målet om att arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inrikt- ning, vilket gör att målet inte kan bedömas.

I Mark ska de som behöver få bra stöd

och en god vård och omsorg Bedömning av måluppfyllelse All hjälp utformas efter individuella behov med

delaktighet från brukare och anhöriga Allt arbete bedrivs med professionellt förhåll- ningssätt och god kvalitet

Arbetet har en rehabiliterande och förebyg- gande inriktning

Av totalt sex mått som används för att följa upp målet om ett gott företagsklimat nås målnivåerna för tre av måtten.

Utfallet för antalet nystartade företag är i nivå med före- gående år men når inte upp till målvärdet. Kommunens resultat i Insikt-undersökningen om kommunens myn- dighetsutövning och service gentemot företagare visade vid senaste undersökningen 2015 på ett lägre resultat än riksgenomsnittet. Målet om ett gott företagsklimat bedöms delvis uppnås.

Inom målet om en god samverkan mellan skola och nä- ringsliv har Marks gymnasieskola ett nära samarbete med Ung Företagsamhet (UF) där många elever driver UF-före- tag eller arbetar med entreprenörskap i skolan. Det plane- ras för en lokal UF-mässa i samverkan mellan skolan och näringslivet. I vilken utsträckning målet är uppfyllt kan inte bedömas.

Av de totalt 44 mått som nämnder och styrelser följer inom målet för en god kommunal service når 17 av måtten de målnivåer som beslutats om. 11 av måtten anses inte kun- na bedömas. Av de tillgänglighetsmått som SKL samman- ställer är Marks resultat både högre och lägre än riksge- nomsnittet. Målet bedöms uppfyllt.

• Marks kommun har fler timmar öppet per vecka (bibliotek, simhall och återvinningsstation) utöver var- dagar 8–17 än riksgenomsnittet. Uppgifterna kommer från SKL:s kommunens kvalitet i korthet 2016.

Inom målet goda boendemiljöer följer nämnder och sty- relser totalt 34 olika mått. Av dessa saknas det underlag för att bedöma 16 av måtten. Av resterande 24 mått har 10 stycken nått beslutade målnivåer. Målet bedöms upp- fyllt.

• 85 lägenheter har renoverats under året av Marks Bo- stads AB.

Det finns inga mått som tillräckligt väl speglar målet om goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids- och kul- turliv. Målet kan därmed inte bedömas.

I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva

Bedömning av måluppfyllelse

En god kommunal service

Goda boendemiljöer

Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fri- tids-och kulturliv

Inom kommunens verksamheter pågår flera insatser och utvecklingsprojekt för att främja miljön. Lokala miljömål för kommunen antogs 2015 (KF 2015-11-05 § 130) och syftar till att fokusera kommunens arbete och stödja att de nationella miljömålen uppnås.

• I förskolan byttes plastleksaker ut mot mer hållba- ra alternativ. Flera förskolor har också blivit ”grön- flagg”-certifierade, vilket är ett ramverk för hur sko- lor och förskolor lär ut hållbarhetsfrågor.

• Personal i hemtjänsten och övrig verksamhet som kör mycket bil utbildades i eco-driving. Ruttplane- ring i hemtjänsten leder till mindre körning.

• Vid kommunens anläggningar byttes äldre konst- gräs och fyllnadsmaterial (exempelvis gummidäck) ut till alternativ med mindre miljöpåverkan.

• Kostverksamheten arbetade med att skapa ökad medvetenhet hos barn och unga om kopplingen

MILJÖARBETE I MARK

mellan miljö och mat, exempelvis via att minska matsvinnet.

• Den första eldrivna bilen köptes under året in till kommunen. Samtidigt pågår arbete med att placera ut elladdstolpar i kommunen.

• Kommunens hushåll hade sedan i början av året två kärl för sortering av hushållssopor, där ett av kärlen är enbart för bioavfall, vilket innebär miljö- säkrad återvinning av bioavfall.

• Marks Bostads AB arbetade för en minskning av energianvändningen, bland annat genom individu- ell mätning och debitering av kall- och varmvatten som installerats i drygt 1200 lägenheter.

• Miljötvättstugor byggdes och varje hyresgäst till- delades ett antal tvättar per månad. Prognosstyrd uppvärmning installerades i drygt 140 000 kvadrat- meter bostadsyta.

Marks kommun fortsätter att satsa på miljöfordon.

2012 2013 2014 2015 2016

Antal tillsvidareanställda 2 742 2 727 2 760 2 848 2 943

varav kvinnor 2 314 2 293 2 324 2 362 2 423

varav män 428 434 436 486 520

Antal tidsbegränsat anställda 213 288 398 377 420

Totalt antal anställda 2 955 3 015 3 158 3 225 3 363

Timavlönade omräknad till årsarbetare 204 254 286 282 296

Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 62 64 65 66 68

Heltidsanställda män i % av samtliga män 89 91 91 91 89

Frisktal i % 62 61 61 61 61

Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid 5,3 5,9 6,7 7,4 7,6

varav kvinnor 5,8 6,4 7,2 8,1 8,2

varav män 3,4 3,7 4,3 4,6 4,9

varav anställda 29 år och yngre 2,6 3 3 3,5 4,4

varav anställda mellan 30 och 49 år 5,1 5,7 7,2 8 7,6

varav anställda 50 år och äldre 6,4 6,9 7,3 8,2 8,7

Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro 36,4 39,1 41,8 45,1 50,6

Kommunen som arbetsgivare

Marks kommun är kommunens största arbetsgivare.

Antalet tillsvidareanställda var drygt 2 900 vid årsskif- tet 2016/17 och inräknat tidsbegränsat anställda arbetar drygt 3 300 personer i kommunens olika verksamheter.

De verksamheter som har flest medarbetare är äldre- och handikappomsorgen, förskolan och grundskolan.

Kommunens medarbetare är till största del (82 procent) kvinnor. Medelåldern på kommunens tillsvidarean- ställda är 46 år.

Antalet medarbetare i kommunen fortsätter att öka nå- got. Antalet tillsvidareanställda ökade jämfört med fö- regående år med drygt 3 procent eller 95 personer, och antalet tidsbegränsat anställda ökade med 43 personer.

Inräknat såväl tillsvidareanställda som tidsbegränsat anställda ökade barn- och utbildningsnämnden sin per- sonalstyrka mest, medan övriga nämnder visade små förändringar.

Kommunen använder även timavlönad personal, exem- pelvis som korttidsvikarier. Omfattningen av timavlö- nade anställningar har ökat något jämfört med år 2015 och motsvarade cirka 296 årsarbetare. Samtidigt visar statistik över mertid/fyllnadstid på en fortsatt minsk- ning och är nu 10 procent lägre än 2014.

Personalförsörjning

Arbetet med att uppfylla målet om rätt till heltid, med möjlighet till att arbeta deltid ger resultat, vilket kan utläsas i att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökar. Den är nu 93,7 procent. Dessutom fortsätter tren- den att fler av de tillsvidareanställda arbetar heltid.

Drygt 72 procent av de tillsvidareanställda har en hel- tidsanställning.

Samtliga nämnder arbetar för att kunna erbjuda alla som önskar heltidstjänster. Medarbetare har möjlighet att anmäla om man önskar höja sin sysselsättningsgrad och kan därefter erbjudas alternativa lösningar när va- kanser uppstår i organisationen. Annonsering av del- tidstjänster ska göras endast i undantagsfall och när det inte går att lösa på annat sätt. Det främsta skälet till att personal inte erhåller heltidstjänst är att man inte är be- redd eller har möjlighet att arbeta på mer än ett arbets- ställe. Även behörighetsregler skapar ibland svårigheter att kombinera tjänster för att kunna erbjuda heltid.

Det är mycket svårt att rekrytera på vissa befattningar, framför allt sjuksköterskor, socialsekreterare, kockar, tekniska projektledare, handläggare bygg, liksom vissa lärarbefattningar och förskollärare, rektorer och vissa andra chefstjänster.

PERSONALREDOVISNING

Omsättning av personal har ökat och är betydande, ex- empelvis har cirka en tredjedel av chefstjänsterna bytt innehavare under året. Pensionsavgångarna låg på cirka 2,5 procent av antalet anställda, medan den totala per- sonalrörligheten ligger på cirka 18 procent, vilket är en ökning sedan 2015.

Frisktal och sjukfrånvaro

Frisktalet, det vill säga antalet medarbetare som har högst 5 sjukfrånvarodagar under ett arbetsår, uppgår till 61 procent. Detta innebär att nästan två tredjedelar av medarbetarna i kommunen hade högst 5 sjukfrånvaro- dagar under året.

Sjukfrånvaron har under några år ökat från 5,3 procent av den arbetade tiden 2012 till 7,6 procent 2016. Må- let för sjukfrånvaron är att den inte ska vara högre än medelsjukfrånvaron för Sveriges alla kommuner. Något jämförelsetal för Sveriges kommuner för 2016 är ännu inte redovisat men för 2015 uppgick medelsjukfrånva- ron till 7,0 procent.

Kvinnor har högre sjukfrånvaro (8,2 procent) än män (4,9 procent). Sjukfrånvaron totalt i kommunen följer i stort hur sjukfrånvaron utvecklats nationellt.

Av den totala sjukfrånvaron är 51 procent relaterade till långtidssjukfrånvaro, det vill säga när sjukfrånvaron är sammanhängande och omfattar minst 60 dagar. En nå- got större andel kvinnor än män är långtidssjukskrivna.

Antalet långtidssjukskrivna under 2016 var 226 perso-

ner, vilket är en ökning med 11 personer jämfört med föregående år.

Några säkra svar på varför sjukfrånvaron ökar kan inte ges. Försäkringskassan följer sjuktalens utveckling månad för månad och bilden är komplicerad där flera faktorer påverkar, bland annat förändringar i regelver- ket men också att arbetslivet idag ställer hårdare krav på individerna. Ökningen av sjukfrånvaron i landet är tydlig och stadig från månad till månad, uppger För- säkringskassan. Vad gäller sjukfrånvaron i kommunen så följs denna noggrant och möts med åtgärder bland annat utifrån ett förebyggande perspektiv. Tidiga insat- ser är avgörande för att nå framgång och återfå personal i tjänst. I detta arbete är företagshälsovården en viktig samarbetspartner.

Företagshälsovården för kommunens anställda an- vänds för insatser som är förebyggande, främjande och rehabiliterande. I den statistik som företagshälsovården redovisar står de förebyggande och främjande insatser- na för 68 procent av den totala kostnaden för de insat- ser som görs.

Löneöversyn och särskild lönesatsning

Genomgripande arbetsvärdering på samtliga befatt- ningar gjordes 2015 i samband med lönekartläggning.

Detta resulterade bland annat i att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade om ett årligt extra tillskott med 5 miljoner kronor 2015 och 2016 för åtgärder beträffan- de identifierade osakliga löneskillnader. Lönerevision- en genomfördes per den 1 april 2016 utom för Kommu- nals avtal som på grund av dess särskilda satsningar på undersköterskor inte blev färdigförhandlade förrän i oktober.

2016 års lönerevision gav en nominell kostnadsök- ning på totalt 40 miljoner kronor vilket innebar cirka 3,15 procent på den totala lönesumman (avseende tills- vidareanställd personal).

Under 2016 har dessutom det så kallade lärarlönelyftet med statlig finansiering tillkommit, utöver årets norma- la lönerevision. För Marks kommun har det inneburit att 242 lärare fått ett extra lönetillskott (till en nivåhö- jande kostnad på drygt 5 miljoner kronor enbart för höstterminen 2016).

Utbildningsinsatser

Kommunledningskontoret ansvarar för kommunens ge- mensamma utbildning av chefer, och har återkomman- de introduktionsprogram för nyanställda chefer. Under 2016 har 34 nytillkomna chefer utbildats. Även den återkommande introduktionen av nyanställda medar- betare har genomförts vid två tillfällen under 2016 där sammanlagt 73 medarbetare deltagit. Särskilda utbild- ningsinsatser har under 2016 gjorts i arbetsmiljö för nya chefer och skyddsombud vid tre tillfällen under 2016 med ca 20 deltagare per tillfälle, samt utbildning i löne- och medarbetarsamtal vid två tillfällen under 2016 där totalt 34 chefer deltagit. Det har också genomförts utbildning för alla medarbetare och förtroendevalda i mångfald och mänskliga rättigheter (som startade i slu- tet av 2015) och som fortsatt under våren 2016 för att ge alla anställda en grundläggande förståelse. Därtill har en serie workshops med anledning av de nya föreskrif- terna om organisatorisk och social arbetsmiljö påbörjats under hösten 2016 och fortsätter under våren 2017 (och redovisas då i sin helhet).

Under året har 3 363 personer varit anställda av kommunen.

Marks kommun uppnår god ekonomisk hushållning när det gäller det finansiella perspektivet. Kommunen har en välskött och stark ekonomi och årets resultat bi- drog till att denna stärktes ytterligare. Genomsnittligt resultat för de senaste fyra åren uppgår till 74,6 mnkr vilket motsvarar 2 200 kronor per invånare. Senast kommunen redovisade ett underskott var 1996. Kom- munen har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egna medel det vill säga årets resultat och avskrivningar. De stora investeringsbeho- ven framöver kommer att ställa krav på fortsatt höga resultatnivåer och även användning av tidigare års spa- rade resultat. I förlängningen kan även upplåning be- höva ske. Kommunens soliditet och likviditet det vill säga betalningsförmåga på lång och kort sikt är idagslä- get mycket goda. En annan viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är kontroll på ekonomin. Samt- liga nämnder redovisar ingen eller positiva avvikelser för fjärde året i rad. Detta innebär att kommunen står väl rustad inför kommande års utmaningar i form av de kommande stora investeringsbehoven och ökade kost- naderna främst på grund av befolkningsförändringar.

God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen har kommuner krav på sig att verksamheten ska bedrivas enligt god ekonomisk hus- hållning. Under senare år har detta kompletterats med balanskrav och under 2013 infördes även en möjlighet till resultatutjämningsreserver. Samtliga av dessa lag- stiftningskrav ska årligen följas upp i årsredovisning- ens förvaltningsberättelse.

Inledningsvis i detta avsnitt görs en analys av kommu- nens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde under 2013. Be- slut togs om tre finansiella mål, som också är satta som ett genomsnittsvärde över en fyraårsperiod. Dessa mål syftar till att ge stabilitet åt kommunens finansiella ut- veckling samt att ge underlag för bedömningen om god ekonomisk hushållning uppnåtts. I anslutning till detta genomförs en balanskravsutredning och redovisning av resultatutjämningsreserven (RUR).

Finansiella mål

Marks kommun har fattat följande beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämnings- reserv; ”Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Verksamheten ska vara långsiktigt hållbar ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det innebär att dagens behov ska tillgodoses utan att begränsa kommande generationers möjligheter till utveckling”. För att god ekonomisk hus- hållning skall råda i Marks kommun innebär det:

Positiva ekonomiska resultat

Kommunfullmäktige har valt att sätta målet till att re- sultatet ska vara positivt för att kommunens skulder inte ska öka i framtiden och det finansiella handlings- utrymmet både på kort och på lång sikt, inte ska försva- gas eftersom ett sådant resultat ger utrymme att över en längre tid självfinansiera större delen av normal inves- teringsvolym i kommunen. Kommunen har preciserat

UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING

Period Utfall Helår

2013 Utfall Helår

2014 Utfall Helår

2015 Utfall Helår 2016

Positiva ekonomiska resultat

Resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto i genomsnitt under fyra år.

Senaste fyraårs- perioden

3,06 % 3,08 % 3,81 % 4,24 %

Innevarande

år 5,25 % 2,45 % 3,84 % 5,36 %

Investeringar med egna medel

Investeringsvolymen ska vara lägre än summan av resultat och avskrivningar.

Målet uppfylls när självfi- nansierings-graden är 100 procent eller högre.

Senaste fyraårs- perioden

124 % 117 % 123 % 122 %

Innevarande

år 145 % 94 % 120 % 127 %

Oförändrad skattesats Skattesats

oförändrad Skattesats

oförändrad Skattesats

oförändrad Skattesats oförändrad

målet till att resultatet ska uppgå till minst 1 procent av skatter, utjämning och finansnetto i genomsnitt un- der fyra år. Kommunens resultat har under den senaste fyraårsperioden haft ett genomsnitt på 4,24 procent och uppgick 2016 till 100,3 mnkr (5,36 procent). Det inne- bär att målet om positiva resultat uppfylls.

Investeringar med egna medel

Investeringar med egna medel (självfinansieringsgra- den av investeringarna) mäter hur stor andel av investe- ringarna som kan finansieras med årets resultat före av- skrivningar. 100 procent innebär att årets resultat före avskrivningar kan finansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrym- me inte försämras. Självfinansieringsgraden uppgick 2016 till 127 procent och över den senaste fyraårsperio- den blev utfallet ett genomsnitt på 122 procent. Därmed uppfylls målet om investeringar med egna medel.

Oförändrad skattesats

Marks kommuns skattesats uppgick 2016 till 21,21 % och det finansiella målet om en oförändrad skattesats uppfylls då skattesatsen har varit oförändrad de senaste 4 åren.

När man bedömer frågan om god ekonomisk hushåll- ning är det viktigt att bedöma de finansiella målen uti- från sin helhet och även över tid för att få en klar bild.

Balanskravet

Balanskravet innebär att intäkterna måste vara större än kostnaderna varje år. Kommunen har uppfyllt det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000.

Det sammanlagda resultatet för åren 2000 – 2016 är 526,2 mnkr efter de justeringar som görs vid balans- kravsavstämning.

Kommunfullmäktige beslutade 2013-09-26, § 114, att fastställa riktlinjer för en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteintäkterna över konjunkturcykler- na. Enligt riktlinjerna ska avsättning till reserven ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en nor-

mal konjunkturnedgång utan att detta påverkar verk- samheten kortsiktigt.

Under 2016 ökade intäkter från skatter och utjämning från 1 779,0 mnkr till 1 868,2 mnkr vilket ökat utrym- met för reservering. Detta innebär att 4,5 mnkr av 2016 års resultat kan avsättas till reserven som därefter upp- går till maximala 93,5 mnkr eller 5 procent av skattein- täkter och utjämning.

Marks ekonomi i jämförelse – Finansiell profil

Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i Västsve- rige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan 55 kommuner i Västsverige med ett antal eko- nomiska nyckeltal. Värdena sammanställs i ett spindel- diagram för respektive kommun. Den streckade ringen i diagrammen visar ett genomsnitt och den heldragna linjen visar Marks kommuns poäng (1–5) i relation till de andra kommunerna inom regionen. Ligger kommu- nen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Model- len innehåller också fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv för en kommun. Dessa finansiella perspektiv är kapacitet på lång sikt, risk, beredskap på kort sikt och kontroll. Varje perspektiv är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln.

I KFi-rapporten Finansiell profil 2013–2015 ser dia- grammet för Marks kommun ut som nedan. Av diagram- met framgår att kommunen under perioden förbättrade poängen i den finansiella profilen för perspektiven långsiktig handlingsberedskap samt riskperspektivet.

Poängen för kontrollperspektivet försvagades något un- der samma period medan den kortsiktiga handlingsbe- redskapen blev oförändrad. Förklaringen till denna ut- veckling var att poängen för nyckeltalen soliditet samt likviditet förbättrades under perioden. Mot det ska stäl- las att nyckeltalet resultat före extraordinära poster för- svagades mellan 2013 och 2015. Övriga fem nyckeltal förblev poängmässigt oförändrade.

Marks finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en något förstärkt finansiell profil. Detta innebär utifrån profilen, det vill säga jäm-

Balanskravsavstämning

mnkr 2015 2016

Årets resultat 68,6 100,3

Reducering av realisationsvinster -0,9

Årets resultat efter balanskravsjuste-

ringar 68,6 99,4

Medel till resultatutjämningsreserv -3,6 -4,5

Årets balanskravsresultat 65,0 94,9

Balanskravsresultat från tidigare år 366,3 431,3

Ackumulerat balanskravsresultat 431,3 526,2

Balanskravsresultat att reglera 0,0 0,0

fört med snittet i länen, hade Mark vid utgången av 2015 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med 2013.

I KFi:s rangordning av de 55 kommunerna utifrån re- sultat och finansiell ställning under 2013–2015 hamnar Mark i topp bland de tolv kommuner som bedöms ha både starkt resultat och stark finansiell ställning.

Av rapportens avslutande kommentar framgår att kom- munen under perioden och 2015 redovisade en resul- tatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushåll- ning. KFi understryker också vikten av att uppnå en god resultatnivå, då de närmaste åren innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolk- ningsförändringar för många kommuner. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investering- arna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunerna. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsu- merat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion.

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Av kommunallagens 6 kapitel §§ 1-3 framgår bland annat att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer.

Kommunstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och eko- nomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de fram- ställningar som behövs.

Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och an- ställda i kommunen begära in de yttranden och upplys- ningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Nedan redovisas de väsentligaste utmaningarna som är viktiga för kommunstyrelsen att följa:

• Att nämnderna följer gällande styrprinciper.

• Sjukfrånvaron.

• Personalomsättning.

• Omställningskostnaderna i socialnämndens verk- samhet för ensamkommande flyktingbarn då antalet barn minskar och de statliga ersättningsnivåerna blir lägre.

• Personalkontinuiteten inom hemtjänsten med högt antal olika personal hos brukarna på 14 dagar.

• Investeringsnivåerna.

• Likviditeten med anledning av stora investerings- behov.

• Den finansiella utvecklingen av bolagen i Spin- nerskankoncernen mot bakgrund av ökad nybygg- nation i Marks Bostads AB, utbyggnaden av fiber i Mark Kraftvärme AB samt avvecklingen av Marks Fastighets AB.

2013

(Kommunforskning i Västsverige)

(Kommunforskning i Västsverige)2014

Finansiella profiler för Marks kommun 2013-2015:

(Kommunforskning i Västsverige)2015

Den totala verksamheten (verksamhetens nettokost- nader) redovisade ett budgetöverskott på 51,5 mnkr, vilket motsvarade en avvikelse med 2,8 procent. Net- tokostnaderna ökade med 55,8 mnkr eller 3,3 procent mellan 2015 och 2016. I utfall 2015 ingår återbetalda försäkringsavgifter med 14,7 mnkr. Exklusive återbetal- ningen var kostnadsökningen mellan åren 41,1 mnkr eller 2,4 procent. Mellan 2014 och 2015 ökade netto- kostnaderna med 56,4 mnkr eller 3,4 procent exklusive jämförelsestörande poster.

Nämnderna

För nämnderna blev det sammanlagda budgetöverskot- tet 33,6 mnkr eller 1,9 procent. Nettokostnaderna ökade med 43,6 mnkr eller 2,5 procent jämfört med 2015. En utförligare beskrivning av respektive nämnds ekonomi finns i Del 4, i anslutning till nämndens verksamhets- berättelse.

Kostnaden för löner och arvoden, inklusive arbetsgivar- avgifter uppgick till 1 403,8 mnkr. Detta var en ökning

DRIFTREDOVISNING

Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2015 Budget 2016

inkl. tillägg Utfall 2016 Budgetavvi- kelse 2016

Fullmäktige, partistöd och revision 4,9 5,0 4,6 0,3

Kommunstyrelsen 99,6 144,0 127,2 16,8

Barn- och utbildningsnämnden 752,9 771,7 771,8 -0,1

Kultur- och fritidsnämnden 70,8 71,0 69,9 1,1

Miljönämnden 7,6 6,8 7,4 -0,6

Plan- och byggnadsnämnden 9,4 9,4 8,7 0,7

Samrehabnämnden 16,4 17,3 15,2 2,1

Socialnämnden 301,5 315,7 314,8 0,9

Äldreomsorgsnämnden 403,8 417,4 411,1 6,3

Teknik- och servicenämnden 50,5 36,2 29,8 6,4

Valnämnden 0,2 0,1 0,1 0,0

Överförmyndarnämnden 2,3 2,6 2,9 -0,3

Summa nämnder 1 719,9 1 797,2 1 763,5 33,6

Pensioner 42,7 45,7 42,9 2,8

VA-verksamheten, skattefinansiering 0,0 4,5 0,0 4,5

Disposition av tidigare överskott 0,0 1,1 0,0 1,1

Familjecentral 0,0 0,8 0,0 0,8

Kommunreserven 0,0 6,0 0,0 6,0

Övriga verksamhetsposter -45,8 -31,1 -33,8 2,7

Gemensamma kostnader/intäkter -3,1 26,9 9,1 17,9

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 716,8 1 824,1 1 772,6 51,5

med 115,3 mnkr eller 8,9 procent jämfört med 2015.

Om personalkostnaderna för flyktingverksamheten ex- kluderas blir kostnaderna i stället 1 356,1 mnkr. Detta innebär en ökning med 77,4 mnkr eller 6,1 procent mel- lan åren. I de ökade personalkostnaderna ingår årets lö- nerevision som blev cirka 3,2 procent. I den ordinarie lönerevisionen ingick för andra året i rad en särskild satsning om 5 mnkr inklusive arbetsgivaravgifter på grupper som i jämförelse med närliggande kommuner hade en lägre lönenivå.

Driftbidrag från staten och statliga myndigheter upp- gick 2016 till 171,9 mnkr en ökning med 91,8 mnkr jämfört med 2015. Denna ökning förklaras i huvudsak av att ersättningen från Migrationsverket som 2016 upp- gick till 116,2 mnkr, en ökning med 71,1 mnkr jämfört med 2015. Av ersättningen från Migrationsverket har 89,2 mnkr gått till socialnämnden (2015 37,7 mnkr). Bi- drag från Socialstyrelsen har ökat från 8,4 mnkr 2015 till 9,6 mnkr 2016. Bidrag från Skolverket har ökat från 17,4 mnkr till 33,9 mnkr. Ersättningen från Arbetsför- medlingen har ökat från 4,2 mnkr 2015 till 4,8 mnkr 2016.

Gemensamma verksamheter

I de verksamhetsposter som redovisas utanför nämn- derna ingår bland annat pensioner, försäkringsersätt- ning, semesterskuldförändring samt nedskrivning- ar. Sammanlagt blev budgetöverskottet 17,9 mnkr.

Pensionskostnaderna visade ett budgetöverskott om 2,8 mnkr medan kommunreserven och disposition av överskott inte användes fullt ut under året vilket gav ett budgetöverskott om 7,1 mnkr.

Såväl VA- (vatten och avlopp) som avfallsverksam- heten redovisade överskott som balanseras som skuld till abonnenterna. I VA-verksamheten budgeterades ett underskott som var tänkt att skattefinansieras. Verk- samhetens överskott om 4,5 mnkr innebär att skattefi- nansieringen inte behövdes. Utförligare redogörelse för dessa verksamheters ekonomi finns i Del 3 – Ekono- misk redovisning.

I övriga verksamhetsposter ingår förändringen av se- mesterlöneskulden som ökade med 4,5 mnkr under året. Detta var 1,7 mnkr högre än budgeterad skuldök- ning om 2,8 mnkr. Här redovisas även nedskrivning av Lycke- och Knalleskolan vilket medförde en kostnad om 5,0 mnkr. Vidare ingår en intäkt om 7,5 mnkr hän- förlig till bidrag från Migrationsverket utbetalda före 2013. Bidraget betalades ut under cirka två år men av- såg att täcka kostnader för flera år. Medlen balanserades och resultatfördes i den mån kostnader uppstod vilket fick till följd att 7,5 mnkr aldrig resultatförts.

Under 2015 upptäcktes att Assbergs förskola drabbats av en vattenskada. Samma år bokfördes kostnader för självrisk och nedskrivning med sammanlagt 0,6 mnkr och under 2016 har förväntad försäkringsersättning bokförts med 2,5 mnkr.

Marks kommun är kommunens största arbetsgivare.

Kommunens totala investeringsbudget uppgick 2016 till 222,9 mnkr. Vid årets slut hade 127,1 mnkr (57 pro- cent) förbrukats. Investeringar i skattefinansierad verk- samhet uppgick till 99,0 mnkr medan investeringar i taxefinansierad verksamhet uppgick till 28,0 mnkr.

Kommunstyrelsens investeringsram, som under 2016 utökats från 10,0 mnkr till 27,9 mnkr, avser strategis- ka fastighetsköp och IT-utrustning. Under året har tre fastigheter i Skene och två i Hyssna förvärvats för sam- manlagt 19,2 mnkr. Resterande 1,2 mnkr har investerats i IT-utrustning.

Teknik- och servicenämnden investerade 94,5 mnkr eller 52 procent av budgeterade 183,1 mnkr. Investe- ringsutfallet innebär en budgetavvikelse på 88,6 mnkr.

Avvikelsen förklaras främst av att större projekt inom vatten och avlopp (VA) och avfallshantering försenats i förhållande till ursprunglig plan. I budget för 2016 planerades en om- och tillbyggnad av Lyckeskolan som inte genomförts utan ersatts med ett projekt som avser nybyggnad av skolan med beräknad byggstart under 2017.

Följande större projekt var aktuella under 2016:

INVESTERINGAR

Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2015 Budget 2016

inkl. tillägg Utfall 2016 Budgetavvi- kelse 2016

Kommunstyrelsen 1,7 27,9 20,4 7,5

Barn- och utbildningsnämnden 5,6 6,0 6,1 -0,1

Kultur- och fritidsnämnden 1,1 2,0 2,1 -0,1

Samrehabnämnden 0,0 0,1 0,0 0,1

Socialnämnden 0,7 1,3 1,2 0,1

Äldreomsorgsnämnden 1,7 2,5 2,7 -0,2

Plan- och byggnadsnämnden 0,3 0,0 0,0 0,0

Teknik- och servicenämnden:

Skattefinansierad del:

Internservice 54,4 61,8 46,8 15,0

Gator, parker och GCM-vägar 12,4 21,8 19,6 2,2

Summa skattefinansierad del 66,9 83,6 66,4 17,2

Taxefinansierad del

Vatten och avlopp 27,0 85,4 20,8 64,6

- varav överföringsledningsprojekt 10,6 45,5 3,6 41,9

Avfallshantering 0,6 14,1 7,3 6,8

Summa taxefinansierad del 27,6 99,5 28,0 71,5

S:a teknik- och servicenämnden 94,5 183,1 94,5 88,6

Investeringar totalt Marks kommun 105,6 222,9 127,1 95,9

• Under året färdigställdes Horreds nya brandsta- tion, projektet följde budgeten om 8 mnkr.

• I internservice ram ingår bland annat projektet Fuktrelaterade åtgärder. I detta projekt är planerade åtgärder slutförda på Sjöbyskolan avseende ytter- väggar samt på Stommenskolans gymnastikbyggnad avseende täthets- och takfotsarbeten. Stommensko- lans huvudbyggnad kvarstår där liknande insatser som på gymnastikbyggnaden kommer påbörjas un- der januari 2017.

• Spontanidrottsplatsen i kyrkparken Skene har genomförts enligt tidplan och invigdes i samband med sommarfredagen i Skene den 29 juli. Projektet överskred budget med 0,1 mnkr.

• Inom projektet energiinvesteringar har direktver- kande el bytts ut mot vattenburen värme med stöd av värmepump i Hyssna förskola. Även Tygrikes- hallen har konverterats från direktverkande el till fjärrvärme. Solceller har installerats på Smedjans förskola i Sätila medan Ängshallen försetts med ny ventilationsanläggning.

Prova på-dag med Kulturskolan i Kunskapens hus.

• Under året har Lindängs kök renoverats dock var renoveringen något försenad vilket fick till följd att det utökade behovet av investeringar i köksut- rustning inte kunde verkställas som planerat under 2016. Uppskattningsvis 1 mnkr av planerade inves- teringar kvarstår under 2017.

• Inom gator, parker och GCM-vägar (gång-, cykel- och mopedvägar) ingår byggnationen av en ny in- fart till Nynäsgatan. Projektet färdigställdes under sommaren till en utgift om 2 mnkr mot budgeterade 1,5 mnkr.

• Byggnation av GCM-vägen genom Örby blev 1,6 mnkr dyrare än budgeterat på grund av att pro- jektet växte till att omfatta nya hållplatser, fiberdrag- ning och vissa installationer för ökad trafiksäkerhet.

De senare åtgärderna fanns inte med i projektering- en varför kommunen erhållit 0,8 mnkr i investe- ringsbidrag från Trafikverket och Västtrafik.

• Ombyggnad av Skene stationsområde färdigställ- des under året, budget var 2,6 mnkr vilket över- skreds med 1,6 mnkr.

• Byggnation av ny återvinningscentral pågår och beräknas bli färdigställd under 2017. Enligt budget

skulle projektet varit färdigställt 2016 vilket förkla- rar budgetavvikelsen under Avfallshantering med 6,8 mnkr.

• Arbetet med överföringsledningsprojektet har un- der 2016 fokuserats på den entreprenadupphand- ling som avslutades i juli. Årets investeringsutfall avser utgifter för projektering, miljötillstånd samt markförhandlingar. Under 2017 är planen att kom- ma igång med byggnationen på delsträckorna mel- lan Sätila – Hägnen.

• Projektet VA-ledning Solvik är försenat till följd av problem med markåtkomst och miljötillstånd.

Projektet avser nyanläggning av ledningar inom Sol- vik samt mellan Mos strand och Solvik. Projektet har upphandlats under hösten 2016 och byggstart sker i början av 2017.

• Även projekten slamavvattning på, och ombygg- nation av, Skene avloppsreningsverk är något fram- flyttade. Här är projektering utförd och upphandling pågår avseende slamavvattningsprojektet.

Övriga nämnder har anslag för främst inventarieinköp på sammanlagt 11,9 mnkr medan det samlade utfallet blev 12,1 mnkr.

Prova på-dag med Kulturskolan i Kunskapens hus.