• No results found

Varför individer väljer att påbörja studier på högre nivå: En kvantitativ studie av inre och yttre motivationsfaktorer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Varför individer väljer att påbörja studier på högre nivå: En kvantitativ studie av inre och yttre motivationsfaktorer"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

högre nivå

En kvantitativ studie av inre och yttre motivationsfaktorer

Therese Hammarlund

Psykologi, kandidat 2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

(2)

Varför individer väljer att påbörja studier på högre nivå

- En kvantitativ studie av inre och yttre motivationsfaktorer

Therese Hammarlund

Filosofie kandidat Psykologi

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Teknisk psykologi

(3)

Sammanfattning

Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. För att en individ ska ta ett beslut att studera på universitet eller högskola krävs det att denne är motiverad att göra detta. Motivation kan delas in i typerna, inre och yttre motivation. En ytterligare indelning kan göras i sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om motivationsfaktorerna i sin tur påverkar prestationen. Även eventuella skillnader mellan könen och mellan filosofisk och teknisk fakultet undersöktes. Data samlades in via en webbenkät, baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg sig ha motiverats av respektive påstående, i sitt val att studera. Resultatet visade att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera, där introjected regulation var den mest betydande motivationsfaktorn. För motivationsfaktorer och prestation noterades inget samband, förutom för faktorn to know. Ingen interaktion noterades mellan motivation och biologiskt kön eller fakultet. Kvinnor var dock mer motiverade än männen.

Nyckelord: Inre motivation, yttre motivation, Self-determination Theory, to know, toward accomplishment, to experience stimulation, identified regulation, introjected regulation, external regulation

(4)

Motivation is described as a state that explains the propensity of the individual to act in a specific situation. In order for an individual to make a decision to study at university, he or she must be motivated to do so. Motivation can be divided into two types, internal and external motivation.

An additional division can be made into six motivational factors; to know, towards achievement, to experience stimulation, identified, introjected and external regulation. The purpose of this study was to investigate wich motivational factors that influence an individual's choice to study at the university, and if this in turn affects performance. Possible differences between the sexes and between the Faculty of Philosophy and Engineering were also investigated. Data was collected via a web-based survey based on the Academic Motivation Scale (Vallerand et al.,1992), where the participants were asked to estimate to what extent they considered themselves motivated by each claim, in their choice to study. The result showed that external motivational factors had the greatest impact on the decision to study, where introjected regulation was the most significant motivational factor. For motivational factors and performance no relation was noted, except for the factor to know. No interaction was noted between motivation and biological gender or the faculties. However, women were more motivated than men.

Keywords: Internal motivation, external motivation, Self-determination Theory, to know, toward accomplishment, to experience stimulation, identified regulation, introjected regulation, external regulation

(5)

Inledning

År 2016 definierades drygt en fjärdedel av befolkningen i Sverige som högutbildad. Med högutbildad menas en individ som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Detta kan tänkas vara en låg siffra, men faktum är att den stiger för varje år som går. Det blir med andra ord vanligare att vidareutbilda sig efter gymnasiet (Statistiska Centralbyrån, 2017). Anledningen till det kan vara att akademiska meriter har blivit och fortsätter bli än mer önskvärda på arbetsmarknaden. De med högre utbildning ses mer kvalificerade och har en ökad möjlighet till arbete (Tumuheki, Zeelen, & Openjuru, 2016). I högutvecklade industriländer har regeringen tenderat vilja öka intaget till högre utbildning. Det kan bero på att en kunskapsbaserad ekonomi är nödvändig för att behålla landets välstånd. Kunskapsbaserade samhällen behöver i sin tur välutbildade arbetare som är bra på att bland annat samarbeta, kommunicera och att lösa problem (Kember, Ho, & Hong, 2010). Kunskap om vad som motiverar en individ, ger information om hur individens beteende kan påverkas och förändras i önskvärd riktning (Madsen, 1968/1969).

Det innebär att studier inom detta område, om vad som motiverar en individ till högre studier, skulle kunna bidra till kunskap om hur samhället bör agera för att få fler att välja universitets- eller högskolestudier.

Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. Detta kan vara både medvetet eller omedvetet (Egidius, 2008). I ett mer enkelt och vardagligt tal kan motivation förklaras som den drivkraft som får en individ att vilja göra något som är ansträngande (Sveriges Utbildningsradio, (2016). Det senare är en vedertagen definition som även de utan närmare kunskap inom ämnet kan förstå.

Madsen (1968/1969) menar att det är fysiologiska mekanismer som lägger grunden till vår motivation. Han menar att för att förstå människans motiv behöver vi först förstå dessa mekanismer. Dessa kallade han för det organiska motivet, det känslomässiga motivet, det sociala motivet och aktivitetsmotivet. De organiska motiven handlar om det som vi behöver för att överleva, vi behöver till exempel äta, dricka och fortplanta oss vilket gör det viktigt att vi känner hunger, törst och sexualdrift. Det känslomässiga motivet handlar om fruktan och aggression. Det vill säga det som får individen att fly eller fäkta. Det sociala motivet handlar om människans vilja till närhet, makt och att prestera. Aktivitetsmotivet handlar i sin tur om att göra något bara för att aktiviteten i sig är tillfredsställande (Madsen, 1968/1969).

Samtidigt som Madsen (1968/1969) menar att motivation handlar om fysiologiska mekanismer finns det andra forskare som menar på att motivation handlar om mycket mer. Två av dessa forskare är Ryan och Deci (2000). De menar att eftersom vi tydligt kan se hur det finns både aktiva och skapande samt passiva och slöa individer, måste det tyda på att frågan om vad som motiverar människor går djupare än fysiologiska mekanismer (Ryan & Deci, 2000). Ur denna tanke växte sedan Self-Determination Theory, förkortad SDT, som har fått stor betydelse för forskningen inom motivation.

SDT menar att motivation fungerar som en process för att tillgodose individens behov av självständighet, känsla av kompetens och meningsfulla sociala relationer. Mer exakt fokuserar SDT på hur individernas motiv integreras och regleras inom självet (Fila & Purzer, 2017; Støen Utvær & Haugan, 2016) Denna teori är grundad på tre faktorer varav två är faktorer som forskare generellt är överens om. Dessa är inre och yttre motivation (Ryan & Deci, 2000; Swain &

Hammond, 2011). Den tredje faktorn som SDT tar upp är amotivation, vilket innebär att en individ saknar motivation. Amotivation kommer inte att vara relevant för denna studie, och behandlas därför inte vidare. Inre motivation handlar om individens egna intressen och vad som

(6)

denne upplever som tillfredsställande. Till exempel att göra något för att aktiviteten i sig själv är tillfredställande. Yttre motivation handlar om det som en individ presterar på grund av yttre faktorer. När individen till exempel utför en aktivitet som i sig inte är tillfredställande, men resultatet blir det (Paixão & Gamboa, 2017; Ryan & Deci, 2000).

I stället för att presentera motivation som antingen yttre eller inre, menar SDT att motivation bör ses som ett spektrum av självbestämmande där yttre och inre motivation befinner sig på var sin ände med tre stadier där emellan. De fem stadierna tillsammans bildar en skala från en känsla av begränsat självbestämmande till en känsla av fullständigt självbestämmande. De tre mellanstadierna benämns introjected regulation, identified regulation och integrated regulation (Fila & Purzer, 2017). Ryan och Deci (2000) förklarar de fem stadierna såhär:

• External regulation, är det stadiet där självkontrollen ofta upplevs som mest begränsad.

Individen utför ett beteende för att tillgodose en yttre faktor som till exempel någon annans förfrågan. Dessa beteenden upplevs många gånger, av individen som starkt kontrollerade.

• Introjected regulation, är ett av de tre mellanstadierna. Denna typ av motivation innebär att individen har kontroll över och reglerar sitt beteende för att undvika skuld och ångest, eller för att få känslor som till exempel stolthet. Detta inträffar till exempel när en individ engagerar sig i något för att visa sig duktig och upprätthålla en känsla av att vara värd någonting.

• Identified regulation, är en mer självvald form av yttre motivation. Det handlar om att individen medvetet värderar ett beteende eller handling som viktig för att nå ett mål, vilket i sin tur gör att dessa motiv anses viktiga för individen.

• Integrated regulation, är den form av yttre motivation som beror mest på självet. Detta betyder att individens egna värderingar och behov delar många egenskaper med ansträngningen eller handlingen. Vid en första anblick kan detta stadium likna inre motivation. Men då individen är motiverad att nå resultat som är separerade ifrån handlingen anses det fortfarande röra sig om yttre motivation.

• Intrinsic regulation, är den enda form av inre motivation som Ryan och Deci (2000) behandlar. Det är med andra ord endast en faktor som beskriver inre motivation. Detta är den form av motivation som upplevs med mest självbestämmande och tillfredsställelse.

Här är det handlingen i sig som är det som motiverar individen att utföra den.

SDT har sedan utvecklats av Vallerand et al. (1992) som delade upp inre motivation i tre faktorer:

intrinsic motivation for knowledge, intrinsic motivation toward accomplishment och intrinsic motivation for stimulation. De förklaras av Pelletier, Fortier, Vallerand, och Tuson (1995):

• Intrinsic motivation to know. Denna typ av motivation behandlar faktorer som berör utforskande, nyfikenhet, att lära, veta och förstå. Det handlar således om motivation att utföra en aktivitet för den tillfredsställelse individen upplever när denne lär sig, utforskar eller försöker förstå något. De som väljer att påbörja universitetsstudier för att de känner tillfredställelse av att lära sig och förstå nya saker påverkas av denna typ av motivation.

(7)

• Intrinsic motivation towards achievements. Den andra typen berör hur individer interagerar med miljön för att känna sig kompetenta och skapa unika prestationer. Således definieras denna motivation som tillfredsställelsen individen upplever när denne försöker åstadkomma eller skapa något. De som påbörjar sina studier för att de känner tillfredställelse av att prestera och känna sig skickliga drivs av denna typ av motivation.

• Intrinsic motivation to experience stimulation. Den tredje typen av inre motivation uppträder när en individ engagerar sig i en aktivitet för att uppleva stimulerande känslor.

Det kan vara aktiviteter innehållande sensoriskt nöje, estetiska upplevelser och sådant som är roligt och spännande. De som påbörjar studier för att de tycker ämnet eller studierna i sig är spännande eller stimulerande, upplever denna typ av motivation.

Motivation vid högskolestudier

Tidigare forskning har visat på att motivationen är multipel och mångfacetterad vilket innebär att det finns flera typer av motivation och att en individ sällan motiveras av endast en faktor. Det innebär att dessa faktorer överlappar varandra så att en motivationstyp framstår som viktigare i ett beslut, trots att två olika motivationstyper påverkar (Swain & Hammond, 2011; Tumuheki et al., 2016). På grund av det utgår denna studie ifrån att det finns flera olika typer av motivation, även inom typerna inre och yttre. Tumuheki et al. (2016) har visat att de flesta motivatorer är yttre till sin natur. De visade dessutom att en individ oftast motiveras av så kallade ”Push- faktorer”, vilket innebär faktorer som är påtryckande utifrån. Det är något som skulle vara intressant att undersöka, om det är övervägande yttre faktorer som tenderar att spela roll vid beslut om högre studier.

Många studier har undersökt motivationen individer upplever under studietiden (t.ex. Fila &

Purzer, 2017; Goodman et al., 2011; Kember et al., 2010) och även vad gymnasieelever upplever motiverar dem att studera vidare efter gymnasiet (t.ex. Paixão & Gamboa, 2017; Tulbure, 2017).

Det fält som tycks ha undersökts i mindre omfattning är hur högskolestuderandes motivation till att påbörja studier kan påverka motivationen under studietiden. Jag menar att det kan vara skillnad mellan vad som motiverar en individ att börja göra något och vad som motiverar en individ att fortsätta göra något. De motivatorer som får en individ att börja studera kan vara andra än de motivatorer som får individen att fortsätta påbörjade studier. Någon studie som undersöker svenska ungdomars motivation att börja studera, med en utgångspunkt liknande denna, har ej identifierats. Det vill säga där man undersöker motivation utifrån vad deltagarna minns motiverade deras val. Därför blir det intressant att undersöka motivation på detta sätt.

(8)

Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om detta i sin tur påverkar studieprestationen. Utöver det kommer dessutom skillnader i motivationen mellan könen och filosofisk och teknisk fakultet att undersökas.

Utifrån syftet har jag kommit fram till följande frågeställningar:

1. Vilka upplevs som de främsta motivationsfaktorerna till att börja studera på universitet?

2. Är det främst inre eller yttre motivationstyper som påverkar motivationen att studera?

3. Påverkar motivationsfaktorerna/typerna prestationen under utbildningen?

4. Påverkas de biologiska könen av olika motivatorer?

5. Påverkas studenter vid filosofisk respektive teknisk fakultet av olika motivatorer?

(9)

Metod

Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som nådde deltagarna via det sociala mediet Facebook. Denna enkät baserades på Academic Motivation Scale (AMS) (Vallerand et al., 1992).

Urval

Deltagarna skulle var antingen aktiva eller före detta studenter. Enkäten spreds dock på ett sätt som gjorde att jag inte kunde säkerställa att endast studenter besvarade den. Jag uppmanade endast tidigare eller nuvarande studenter att besvara enkäten i det inlägg som jag la ut på min Facebookprofil vilket var min rekryteringsmetod. Eftersom jag ville jämföra kvinnor och mäns motivationsfaktorer var målet att nå ungefär 50% av vardera kön. Detta gällde även de två fakultetstillhörigheter som jag ville undersöka. Minst 50, men helst fler än 100 deltagare bedömdes behövas för säkra resultat. Enkäten delades dock med många fler, för att säkerställa att antalet svar var tillräckligt. Det slutliga antalet deltagare blev 150 stycken.

Material

En elektronisk enkät konstruerades i Google Forms (Bilaga 2). Enkäten var baserad på AMS.

Dock gjordes en hel del ändringar för att den skulle passa min studie. AMS är uppbyggt så att deltagarna får en fråga som hela enkäten kretsar kring. I detta fall ”varför valde du att börja studera på universitetet”. Sedan får de värdera, på en skala från 1 till 7, till vilken grad de bedömer att varje påstående besvarar den aktuella frågan. AMS mäter ursprungligen sju motivationsfaktorer:

tre typer av yttre motivation, tre typer av inre motivation samt amotivation. Dessa faktorer är to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation. Integrated regulation bortsågs från när skalan skapades då man menade på att denna typ av motivation uppstår först när en individ blivit vuxen, och AMS är skapad främst för ungdomar (Stover, de la Iglesia, Boubeta, & Liporace, 2012). I min enkät utgick påståendena gällande amotivation då det inte ansågs ha någon relevans vad som inte motiverade deltagarna.

När alla påståenden gällande amotivation tagits bort var antalet påståenden 24 stycken. Den engelska versionen av AMS översattes till svenska. I samband med översättningen blev det nödvändigt att i flera fall göra bedömningar av vilken översättning som var korrekt. En pilotstudie gjordes med fyra personer för att säkerställa påståendenas formuleringar och för att upptäcka andra eventuella fel.

Enkäten inleddes med information om de etiska villkoren och mina kontaktuppgifter vid eventuella frågor (Bilaga 1). Frågor om deltagarens bakgrund adderades i början och en öppen fråga i slutet (Bilaga 2). Den öppna frågan hade deltagarna möjlighet att besvara om de ansåg att någon viktig anledning till att de valde att studera hade missats i enkäten.

Procedur

Enkäten delades i ett inlägg på min egen Facebooksida där jag uppmanade alla som någon gång studerat på universitet eller högskola, att ta sig tid att besvara den. Jag skrev även att de gärna fick dela enkäten med dem de känner som någon gång studerat. Efter tre dagar hade enkäten besvarats av 150 deltagare och jag valde då att avsluta möjligheten att besvara enkäten och börja bearbeta svaren.

(10)

Etiska överväganden

Det finns fyra etiska principer som en forskare bör förhålla sig till vid samhällsvetenskaplig forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet, innebär att de individer som medverkar i studien ska göras medvetna om vad undersökningen innebär för individen, vilket inkluderar information om studiens syfte, att deltagande är frivilligt och att individen har rätt till att avbryta deltagandet när denne önskar. Informationskravet uppfylldes genom den information som skickades ut i samband med enkäten. Samtyckeskravet säkerställer att alla deltagare i en undersökning själva får bestämma i vilken utsträckning de vill medverka. I vissa studier krävs det att samtycke inhämtas innan start, men när det gäller enkäter ses deltagandet och besvarandet av enkäten som samtycke i sig. Deltagarna informerades i samband med utskick av enkäten om att ifyllandet av den sker frivilligt. Konfidentialitetskravet handlar om att forskaren ska behandla de personuppgifter och svar som inhämtas under undersökningen konfidentiellt. Det innebär att obehöriga inte ska kunna få tillgång till dessa uppgifter. Eftersom deltagarna var anonyma i denna studie går inte dessa uppgifter att urskilja ens för forskaren. Det innebär att konfidentialitetskravet var uppfyllt.

Nyttjandekravet anger att den information och data som forskaren samlar in under undersökningen inte får användas i något annat syfte än i den specifika undersökningen. Det innebär att samma data inte får återanvändas i en senare studie. Informationen var endast menad att användas till denna studie och därav var även detta krav uppfyllt.

Analysmetod

Individdata sparades automatiskt i en Excel-fil som sedan importerades till datorprogrammet SPSS för vidare analys. För att beräkna nivån hos motivationsfaktorerna to know, toward accomplishment, to experience stimulation, identified, introjected, external regulation beräknades medelvärdet för de frågor som tillhörde respektive faktor. Till exempel representerade fråga 2, 8, 14 och 20 motivationsfaktorn to know. För att undersöka vilken faktor som har störst betydelse för motivationen i sin helhet gjordes en faktoranalys med de sex motivationsfaktorerna som variabler. När betydelsen av motivationstyperna inre och yttre motivation skulle undersökas gjordes det genom att slå ihop värdet på de olika faktorerna tillhörande respektive motivationstyp.

Motivationsfaktorernas betydelse för studieprestation undersöktes med multipel linjär regressionsanalys där motivationsfaktorerna var oberoende variabler och studieprestation kriterium. Studieprestation mättes med antalet omtentor per högskolepoäng.

För att undersöka om det finns skillnader i vilka faktorer som motiverar de biologiska könen och de olika fakulteterna användes mixad ANOVA där motivationsfaktorerna var inompersonsfaktorer och kön eller fakultet var mellangruppsfaktor.

(11)

Resultat Motivationsfaktorer att börja studera på universitet

En principal-komponentanalys där en faktor begärdes gjordes för att genom faktorladdningarna få mått på motivationsfaktorernas betydelse för total motivation.

Tabell 1

Rangordnade faktorladdningar hos motivationsfaktorer.

Motivationsfaktor Laddning

Toward accomplishment (I) ,885

To know (I) ,803

To experience stimulation (I) ,790

Introjected (Y) ,727

Identified (Y) ,577

External (Y) ,249

(Y)= Yttre motivation, (I)= Inre motivation

Tabell 1 visar att den motivationsfaktor som har störst betydelse och påverkar helhetsmotivationen mest är toward accomplishment, medan motivationsfaktorn external påverkar helhetsmotivationen minst. Högre faktorladdning innebär större betydelse hos faktorn i fråga. Inre motivationsfaktorer är de som har störst betydelse för den totala motivationen.

Motivationsfaktorernas betydelse för totalmotivationen skall ej förväxlas med vad som motiverade deltagarna i denna studie att börja studera. Det beskrivs av den aktuella nivån hos deltagarnas skattningar. Detta resulterade i en annan ordning mellan faktorerna (Tabell 2).

Tabell 2

Rangordnade genomsnittliga skattningar av motivationsfaktorerna.

Motivationsfaktor Medelvärde

Introjected (Y) 5,7177

To know (I) 5,3710

External (Y) 5,3661

Identified (Y) 4,7855

Toward accomplishment (I) 4,3403 To experience stimulation (I) 3,5903 (Y)= Yttre motivation, (I)= Inre motivation

Högre medelvärde tyder på att en faktor har motiverat deltagarna mer. Det som tycktes motivera deltagarna mest att studera var motivationsfaktorn Introjected. Det som tycktes vara minst motiverande var motivationsfaktorn to experience stimulation. Yttre motivatorer har fått högre skattningar och kan då ha påverkat deltagarna mest till att studera.

(12)

Inre och yttre motivationstyper

Som Tabell 1 visar har de tre inre motivationsfaktorerna störst betydelse för helhetsmotivationen på det sättet att om inre motivationsfaktorer ändras får det större effekt på den totala motivationen än om yttre motivationsfaktorer ändras. Deltagarnas skattningar visar dock på att yttre motivation hade högst nivå och därmed störst betydelse för valet att studera för det aktuella stickprovet.

Medelvärdet för yttre motivation var 5,29 medan medelvärdet för inre motivation var 4,44.

Motivation och prestationen

En multipel linjär regressionsanalys, där studieprestationsmåttet omtentor per högskolepoäng var beroende variabel och de sex motivationsfaktorerna var oberoende variabler, visade inte på något signifikant samband mellan motivationsfaktorer och prestation. Endast faktorn to know hade en signifikant enkel korrelation med prestation som visar att ju högre motiverad man är av faktorn to know, desto färre omtentor per högskolepoäng.

En multipel linjär regressionsanalys genomfördes där de två motivationstyperna inre och yttre motivation var oberoende variabler och antal omtentor per högskolepoäng var beroende variabel, men inte heller den analysen visade på något signifikant samband. Varken inre eller yttre motivation hade heller ett signifikant enkelt samband med studieprestation.

Motivation och biologiskt kön

En (2 kön * 6 motivationsfaktorer) faktoriell ANOVA med upprepad mätning på motivationsfaktorn gav signifikant huvudeffekt av kön, F(1, 153) = 6.562, p < .011, signifikant huvudeffekt av motivationsfaktor, F(5, 765)= 85.494, p < .001, men ingen signifikant interaktion. Frånvaron av interaktion mellan kön och motivationsfaktorer indikerar att män och kvinnor motiverats av samma faktorer i sitt beslut att studera. Ett eftertest med Bonferronis metod med signifikansgränsen α = .05 visar att identified regulation skattades högre än övriga faktorer och att to experience stimulation skattades lägst av motivationsfaktorerna. Faktorerna identified, introjected, toward accomplishment och experience stimulation skiljde sig inte signifikant åt mellan könen. Däremot motiverades män näst mest av external regulation, därefter av faktorn to know men tvärsom för kvinnor (Figur 1).

Figur 1. Medelvärden för kvinnorna och männens skattningar av motivationsfaktorerna.

(13)

En (2 kön * 2 motivationstyper) faktoriell ANOVA med upprepad mätning på faktorn motivationstyp gav återigen signifikant huvudeffekt av kön, F(1, 153) = 6.562, p < .011, signifikant huvudeffekt av motivationstyp, F(1, 153)= 86.716, p < .001, men ingen signifikant interaktion.

Figur 2. Medelvärden för kvinnorna och männens skattningar av motivationstyperna.

Figur 1 och 2 visar att kvinnor och män motiverats på samma sätt, men att kvinnor rapporterat högre genomsnittlig inre och yttre motivation än män, förutom för faktorn external regulation.

Separata principal-komponentanalyser för män och kvinnor gav liknande mönster hos faktorladdningarna. Det bekräftar att motivationsfaktorerna har ungefär samma betydelse för män och kvinnor för den totala motivationen (Tabell 3).

Tabell 3

Faktorladdningar hos motivationsfaktorer för kvinnor och män. Rangordning efter kvinnornas resultat.

Motivationsfaktor Kvinnor Män

Toward accomplishment (I) ,885 ,852

Introjected (Y) ,780 ,630

To know (I) ,766 ,858

To experience stimulation (I) ,748 ,832

Identified (Y) ,609 ,492

External (Y) ,421 -,029

(Y)= Yttre motivation, (I)= Inre motivation

Tabell 3 visar att den motivationsfaktor som har störst betydelse och påverkar helhetsmotivationen för kvinnor mest är toward accomplishment, medan motivationsfaktorn external regulation påverkar helhetsmotivationen minst. Den motivationsfaktor som har störst betydelse och påverkar helhetsmotivationen för män mest är to know, medan motivationsfaktorn external regulation inte påverkar helhetsmotivationen alls.

(14)

Motivation och fakultet

En (2 fakultet * 6 motivationsfaktorer) faktoriell ANOVA med upprepad mätning på motivationsfaktorn gav signifikant huvudeffekt av motivationsfaktor, F(5, 765)= 83.000, p <

.001, men icke signifikant huvudeffekt av fakultet, F(1, 153)= 0.76, n.s.. Interaktionen blev heller ej signifikant. Det innebär att studenter vid olika fakultet motiveras av samma motivationsfaktorer.

En (2 fakultet * 2 motivationstyp) faktoriell ANOVA med upprepad mätning på motivationstyp gav signifikant huvudeffekt av motivationstyp, F(1, 153)= 85.445, p < .001, ej signifikant huvudeffekt av fakultet, F(1, 153)= .076, n.s., och ej heller signifikant interaktion. Även denna analys visar att studenter vid olika fakultet motiveras av samma motivationstyper.

Studenterna inom olika fakulteter motiverades generellt sett att studera av samma faktorer. Både studenter inom teknisk och filosofisk fakultet påverkades mest av yttre motivation i sitt val att studera.

(15)

Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer och motivationstyper som påverkar en individs val att studera på universitetet. Syftet var dessutom att undersöka om detta i sin tur påverkar prestationen och om det finns några skillnader mellan könen och de olika fakulteterna, filosofisk och teknisk.

Eftersom det inte tycktes vara någon skillnad mellan vad som motiverar kvinnor och män samt studenter vid teknisk och filosofisk fakultet, innebär det att man inte behöver använda olika strategier för olika målgrupper. Resultaten visar på att studenter motiveras av yttre faktorer i sina val trots att inre faktorer spelar större roll på det sättet att helhetsmotivationen är känsligare för nivåerna hos inre motivatorer. Det innebär alltså att det är viktigt med både hög motivationsnivå och att den höga nivån helst bör gälla den inre motivationen. Deltagarna hade motiverats mest av yttre faktorer, men för att öka den totala motivationen att studera är det optimalt att påverka individers inre motivation mer eftersom höjning av inre motivation skulle ge störst effekt. Det måste vara intressant och tilltalande att studera, att lära sig och uppleva saker. Jag tror därför att det är en viktig faktor när det kommer till hur utbildningar bör marknadsföra sig, att man fokuserar på och tilltalar individens inre motivation.

Resultatdiskussion

Att de inre motivationsfaktorerna visade sig ha större betydelse för den totala motivationen i denna studie beror på att det skulle få större effekt på den totala motivationen om inre motivationsfaktorer ändrades än om yttre motivationsfaktorer ändrades. Deltagarnas skattningar visar dock på att yttre motivation hade högst nivå och därmed störst betydelse för valet att studera för det aktuella stickprovet. Det förklarar även varför man kan se en skillnad i resultatet mellan tabell 1 och tabell 2. Trots att de flesta motiverades av yttre motivatorer i sitt val att studera så hade inre faktorer större effekt på motivationen i sin helhet. De som skattade inre faktorer högre hade även högre total motivation.

Tumuheki, Zeelen, och Openjuru (2016) menade på att de flesta motivatorer är yttre till sin natur, vilket denna studie bekräftar. Yttre motivatorer visade sig i denna studie ha större betydelse för valet att studera på högre nivå än inre motivatorer. Människor är sociala varelser och bryr sig mycket om andras åsikter och påverkas av andra. De vet även vad samhället kräver av dem för att de ska klara sig genom livet på ett smidigt sätt. Till exempel är vi idag medvetna om att de som har högre utbildning anses som mer kvalificerade på arbetsmarknaden (Tumuheki et al., 2016). Vi är dessutom medvetna om att vi behöver ha ett arbete för att tjäna pengar och kunna leva ett önskvärt liv. Det är med andra ord inte konstigt att dessa aspekter påverkar valet att studera.

Intressant är att introjected tycktes ha störst påverkan på valet. Introjected handlar om att undvika skuldkänslor och ångest eller om att känna sig bra och värdefull (Ryan & Deci, 2000). Det är alltså inte främst det att vara kvalificerad på arbetsmarknaden som är viktigt för individen, utan känslan av att duga och vara bra nog är viktigare. Detta resultat stämmer bra överens med SDT som anger att motivation är en process för att tillgodose individens behov av självständighet, känsla av kompetens och meningsfulla sociala relationer (Fila & Purzer, 2017; Støen Utvær &

Haugan, 2016). Det betyder att individens största källa till motivation handlar om det sociala samspelet med andra, hur individen ser på sig själv och huruvida individen känner sig duglig.

(16)

Intressant är även hur tydlig skillnad det var mellan kvinnornas och männens motivation. Det var en mycket liten skillnad i vilken motivationstyp de motiverades av, men kvinnor uppskattade sig själva som mer motiverade i sitt val än männen. Anledningen till detta är svår att förklara.

Elmore och Oyserman (2012) föreslog den identitetsbaserade motivationsmodellen. Denna modell menar att egenskaper som hör samman med en framträdande social identitet styr människors beteendemöjligheter. Här kan en tydlig koppling göras till könsrelaterade skillnader i motivationen. Vantieghem och Van Houtte (2018) förklarar att eftersom den kvinnliga könsidentiteten är stereotypiskt kopplad till att vara välskött, plikttrogen och samarbetsvillig bidrar det till att öka flickornas chanser att demonstrera dessa beteenden i skolan. På motsvarande sätt är manliga könsidentiteter ofta kopplade till att de är ansträngningslösa, dåligt presterande akademiskt eller klassens clown vilket gör att pojkens chanser till akademiskt engagemang minskar.

Metoddiskussion

En begränsning hos studien är att den endast ger data om vad som motiverar de som har börjat studera. Studien visar inte något om motivationsfaktorerna hos de som valt att inte börja studera.

Det är inte säkert att de individer som valt att inte studera skulle välja att studera om de hade påverkats av samma motivatorer som studenterna. De har kanske påverkats av samma motivationsfaktorer, men dessa har lett olika individer till olika mål. Vi kan alltså inte säkert veta om vi kan få fler att studera genom att ta reda på vad det är som motiverat de individerna som har valt att studera.

En begränsning hos studien är att den är retrospektiv, aktiva studenter ombads att dra sig till minnes sina tidigare tankar inför studierna. Svaren kan ha påverkats av minnesfaktorer och fenomen som beror på lösande av kognitiv dissonans. Studierna visade sig kanske vara annorlunda mot förväntat vilket kan ha påverkat en del studenter att intala sig andra uppfattningar än de i själva verkat hade när de beslutade sig för att börja studera.

En annan begränsning är att det tidigare validerade mätinstrumentet, Academic Motivation Scale, översattes från engelska till svenska. Detta kan ha gjort att frågorna inte längre helt överensstämmer med den motivationsfaktor som de från början var skapade för. När man utgår från ett redan befintligt mätinstrument och gör om det för att det ska passa den egna studien, får man räkna med att fel som dessa kan uppstå. Dessutom är skalan skapad främst för ungdomar, vilket kan ha påverkat resultatet då jag använde skalan på även äldre individer. En ytterligare sak som kan påverka individernas skattningar är hur frågorna är formulerade. Frågor kan i sig tendera att få högre skattning för att de är formulerade på ett visst vis. Detta kan göra att deltagarna inte skattar på det som frågan egentligen gäller. Skattningsnivåerna hos de olika faktorerna i tabell 2 är inte direkt jämförbara då skalorna ej är normerade. Detta kan påverka resultat då vi inte säkert vet att skattningsnivån hos en faktor innebär samma motivationsgrad som samma skattningsnivå hos andra faktorer.

Motivationen tycktes i denna studie inte ha någon signifikant påverkan på prestationen. Det kan bero på att mätmetoden för prestation var oprecis då den endast mätte antalet omtentor per högskolepoäng och inte andra typer av uppgifter kopplade till studier. Det kan även bero på att man hade behövt ett större antal deltagare för att kunna få ett signifikant resultat. Hade dessa saker tagits i beaktande kunde det ha resulterat i ett annorlunda resultat.

(17)

Slutsatser och fortsatt forskning

Resultatet av studien visade på att motivationstypen yttre motivation generellt har haft större betydelse i deltagarnas val att studera. Introjected var i sin tur den motivationsfaktor som hade störst påverkan i valet att studera på högre nivå, vilket dessutom är en faktor tillhörande yttre motivation. Däremot visade sig de inre motivationsfaktorerna ha större effekt på helhetsmotivationen trots att deltagarna i denna studie blivit mer motiverade av yttre motivatorer i sitt val. När prestation undersöktes i samband med motivation fann man inte något signifikant samband vilket innebär att man i denna studie kan utesluta att motivationen att påbörja högre studier skulle haft någon påverkan på prestationen. Studien fann inte heller några signifikanta skillnader i motivation gällande individernas kön eller fakultet. Individer med olika biologiskt kön eller inom olika fakulteter motiverades generellt av samma typer av motivationsfaktorer.

Dock visade resultatet på att kvinnor generellt var mer motiverade än män.

Denna studie bidrar med kunskap om varför individer väljer att studera och vad det är för typ av faktorer som samhället, främst universitet och högskolor, borde gynna för att fler ska välja studier.

För vidare forskning är det nödvändigt att validera det översatta mätinstrumentet. Man bör även undersöka icke-studerande för att jämföra deras motivation med studerandes.

Jag föreslår även fördjupade studier av relationen mellan prestation och motivation. Prestation är viktigt under utbildning och då bör det undersökas om prestation på något sätt kan påverkas av motivation. Om de prestationshöjande motivatorerna är kända kan de bli föremål för påverkan.

Relationen mellan motivation och könsidentitet bör studeras närmare. I denna studie undersöktes motivation som funktion av biologiskt kön. Kan en indelning efter socialt kön ge en annan bild?

(18)

Referenser

Egidius, H. (2008). Psykologilexikon (4. utg.). Stockholm: Natur och kultur.

Elmore, K. C., & Oyserman, D. (2012). If ‘we’ can succeed, ‘I’ can too: Identity-based motivation and gender in the classroom. Contemporary Educational Psychology, 37(3), 176–185. doi:10.1016/j.cedpsych.2011.05.003

Fila, N. D., & Purzer, S. (2017). Using self-determination theory to understand engineering student motivation during innovation projects. IEEE Frontiers in Education Conference, proceedings, 2017. doi:10.1109/FIE.2017.8190579

Goodman, S., Jaffer, T., Keresztesi, M., Mamdani, F., Mokgatle, D., Musariri, M., . . . Schlechter, A. (2011). An investigation of the relationship between students’ motivation and academic performance as mediated by effort. South African Journal of Psychology, 41(3), 373–385. doi:10.1177/008124631104100311

Kember, D., Ho, A., & Hong, C. (2010). Initial motivational orientation of students enrolling in undergraduate degrees. Studies in Higher Education, 35(3), 263–276.

doi:10.1080/03075070903023510

Madsen, K. B. (1969). Motivation: Drivkraften bakom våra handlingar. (U. Marmolin Övers.).

Stockholm: Wahlström & Widstrand. (originalarbete publicerat 1968)

Paixão, O., & Gamboa, V. (2017). Motivational profiles and career decision making of high school students. The Career Development Quarterly, 65(3), 207-221.

doi:10.1002/cdq.12093

Pelletier, L. G., Fortier, M. S., Vallerand, R. J., & Tuson, K. M. (1995). Toward a new

measure of intrinsic motivation, extrinsic motivation, and amotivation in sports: The sport motivation scale (SMS). Journal of Sport & Exercise Psychology, 17(1), 35-53.

doi:10.1123/jsep.17.1.35

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78.

doi:10.1037//0003-066X.55.1.68

Statistiska Centralbyrån. (2017). Befolkningens utbildning 2016. Hämtad från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och- forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-

utbildning/pong/publikationer/befolkningens-utbildning-2016/

Støen Utvær, B. K., & Haugan, G. (2016). The academic motivation scale: Dimensionality, reliability, and construct validity among vocational students. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 6(2), 17–45. doi:10.3384/njvet.2242-458X.166217

Stover, J. B., de la Iglesia, G., Boubeta, A. R., & Liporace, M. F. (2012). Academic motivation scale: Adaptation and psychometric analyses for high school and college students.

Psychology Research and Behavior Management, 5, 71-83. doi:10.2147/PRBM.S33188

(19)

Sveriges Utbildningsradio (2016, juni). Vad är motivation [Video]. Hämtad från https://uraccess.net/products/196307

Swain, J., & Hammond, C. (2011). The motivations and outcomes of studying for part-time mature students in higher education. International Journal of Lifelong Education, 30(5), 591–612. doi:10.1080/02601370.2011.579736

Tulbure, C. (2017). Aspects of motivating high school students to integrate in higher education. Research Journal of Agricultural Science, 49(3), 18–20. Hämtad från https://www.rjas.ro/volume_detail/42

Tumuheki, P. B., Zeelen, J., & Openjuru, G. L. (2016). Motivations for participation in higher education: Narratives of non-traditional students at makerere university in uganda.

International Journal of Lifelong Education, 35(1), 102–117.

doi:10.1080/02601370.2016.1165745

Vallerand, R. J., Senecal, C., Pelletier, L. G., Blais, M. R., Briere, N. M., & Vallieres, E. F.

(1992). The academic motivation scale: A measure of intrinsic, extrinsic, and amotivation in education. Educational and Psychological Measurement, 52(4), 1003–1017.

doi:10.1177/0013164492052004025

Vantieghem, W., & Van Houtte, M. (2018). Differences in study motivation within and between genders: An examination by gender typicality among early adolescents. Youth &

Society, 50(3), 377–404. doi:10.1177/0044118X15602268

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

(20)

Bilagor Bilaga 1

Enkätinbjudan

Varför börja studera på universitet/högskola?

Syftet med denna studie är att undersöka varför man väljer att börja studera på universitet eller högskola. För att få reda på det frågar jag nuvarande och tidigare högskole- och

universitetsstudenter om deras skäl och hoppas att även du vill bidra med dina svar. Dina svar är viktiga för att resultatet ska bli tillförlitligt och användbart.

Enkäten tar ca 5 minuter att besvara och består av några frågor om dig och ett antal frågor om vad som fick dig att börja studera.

Ditt deltagande är frivilligt och du förblir helt anonym. Besvarandet av enkäten ses som ditt samtycke till att delta i undersökningen. Dina svar registreras inte förrän du klickar på

"submit/skicka" vilket innebär att du innan dess kan avbryta ditt deltagande om så önskas.

Dina inskickade svar kommer inte att kunna urskiljas från andras svar.

Om du har några frågor gällande enkäten eller studien i övrig, är du välkommen att kontakta mig.

Therese Hammarlund Luleå Tekniska Universitet theham-5@student.ltu.se

(21)

Bilaga 2 Enkätfrågor

Information om dig.

1. Hur gammal är du?

2. Vilket är ditt biologiska kön?

Kvinna/man

3. Under vilken fakultet studerar/studerade du?

humanistiskt/samhällsvetenskapligt (filosofisk), tekniskt, naturvetenskapligt och medicinskt.

4. Ange antal högskolepoäng du har studerat för. (räkna även med de hp du inte klarat av)

5. Hur många omtentor har du haft?

VARFÖR VALDE DU ATT STUDERA PÅ UNIVERSITET ELLER HÖGSKOLA?

Ange för varje anledning hur mycket det motiverade dig att börja studera.

1. Det faktum att jag med endast en gymnasieexamen inte skulle hitta ett bra betalt arbete senare…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

2. Att jag upplever nöje och tillfredsställelse när jag lär mig nya saker…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

3. Det faktum att en högre utbildning kommer hjälpa mig att förbereda mig bättre för den karriär som jag har valt…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

4. Den härliga känslan jag upplever när jag förmedlar mina egna idéer till andra…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

(22)

5. Nöjet jag upplever när jag överträffar mig själv i mina studier…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

6. Att jag ville bevisa för mig själv att jag är kapabel att slutföra en utbildning…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

7. Att få ett mer prestigefyllt arbete senare...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

8. Nöjet jag upplever när jag upptäcker nya saker som jag aldrig sett förr...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

9. Faktumet att studier kommer göra det möjligt för mig att komma in på arbetsmarknaden i ett fält som jag gillar…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

10. Nöjet jag upplever när jag läser litteratur av intressanta författare…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

11. Nöjet jag upplever när jag överträffar mig själv med mina personliga prestationer...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

12. Det faktum att jag kommer känna mig betydelsefull när jag lyckas med en högre utbildning...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

13. Att jag vill ha ett bra liv senare...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

(23)

14. Nöjet jag upplever av att bredda min kunskap inom ämnen som tilltalar mig…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

15. Faktumet att studier kommer hjälpa mig att göra bättre val gällande min karriär…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

16. Nöjet jag upplever när jag känner mig helt uppslukad av vad vissa författare har skrivit…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

17. Tillfredsställelsen jag känner när jag är i färd med att genomföra svåra akademiska uppgifter…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

18. Att visa mig själv att jag är en intelligent person…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

19. Att få ha en bättre lön senare…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

20. Att studier tillåter mig att fortsätta lära mig om sådant som intresserar mig…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

21. Tron att några år av studier kommer förbättra min kompetens inom mitt yrke...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

22. Den härliga känslan jag upplever medan jag läser om något intressant ämne…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

(24)

23. Möjligheten att uppleva personlig tillfredsställelse i strävan mot förträfflighet i mina studier…

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

24. Att jag ville visa mig själv att jag kan lyckas i mina studier...

Motiverade mig inte alls 1…2…3…4…5…6…7 Motiverade mig fullständigt

Är det något du anser motiverade ditt val att studera som denna enkät inte har berört?

Berätta gärna vad.

(25)

Bilaga 3

Motivationstyper och motivationsfaktorer tillhörande enkätfrågor.

Inre motivation

To know- Fråga 2, 8, 14 &20

Toward accomplishment- Fråga 5, 11, 17 & 23 To experience stimulation- Fråga 4, 10, 16 & 22

Yttre motivation

Identified- Fråga 3, 9, 15 & 21 Introjected- Fråga 6, 12, 18 & 24 External- Fråga 1, 7, 13 & 19

References

Related documents

Allt fler företag börjar komma till insikt om att ta hänsyn till medarbetares individuella behov och krav, eftersom dessa utgör viktiga faktorer för att medarbetare

Ruohotie-Lyhty (2011) betonar att hennes informanter bland annat nämnde styrdokumenten som en sådan normerande kraft. För Mio blir det tydligt att hen inte känner

Jag valde från början att undersöka vad revisionsbyråerna föredrar när de anställer en redovisningsekonom, högre utbildning kontra arbetserfarenhet inom yrket. Då jag saknade

Precis som gruppen som eftersträvar A-B i textilslöjd drömmer även gruppen som eftersträvar C-E om att arbeta inom kultur, media och design, till och med till större andel,

Då materialet inte är tillräckligt inarbetat för pedagogen så bidrar det till att barnen vid tillfällen med pedagog, delvis får utrymme att visa och leda vad som ska väljas..

(d) Mechanistic diagram showing that TNF-a induced tumour inflammatory lymphangiogenesis and lymphatic metastasis by orchestrating the VEGF-C-VEGFR3 signalling. Tumour cell-derived

Given the problem of time-lag between observed movements and focus of attention, and hence the low predictor-value of observable actions, we propose an approach to driver

Resultaten tyder på att både föräldrars utbildningsnivå och kön har större betydelse för elever med annan nationalitet gällande inre motivation, det vill säga att i