• No results found

Från frånvaro till valkompetens: En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares arbete med elever som har problematisk frånvaro

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Från frånvaro till valkompetens: En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares arbete med elever som har problematisk frånvaro"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete, 15 hp

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 hp

Vt 2021

Från frånvaro till valkompetens

En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares arbete med elever som har problematisk frånvaro

Lisa Hallin och Björn Södergren

(2)

Sammanfattning

I denna examensuppsats undersöker författarna hur erfarna studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar med problematisk frånvaro. Studien är avgränsad till grundskolan och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Under bakgrund och tidigare forskning har författarna använt sig av lagar, styrdokument, statliga utredningar, careershipteorin av Hodkinson och Sparkes och ett flertal andra studier. Resultatet av studien tolkar författarna utifrån litteratur och intervjuer att elevgruppen ofta känner utanförskap och undviker skolkontext då hemmamiljö känns tryggare. I vissa fall utvecklar eleverna på grund av utanförskapet psykisk ohälsa och social isolering. Dessa elever har ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kan ha problem både med skoluppgifter och sociala relationer.

Det finns många olika vägar till mål men vissa elever har gett upp framtidsmål. De tror sig inte kunna nå till något mål för att de har negativa erfarenheter av att klara skolsituationer, har svårt att förstå olika sammanhang samt känner sig inte alltid delaktiga. Utifrån studien så ser författarna att en vägledares styrkor kan vara samtalsmetodik, ge motivation och att vara relationskapande. Många elever har utvecklat problematisk frånvaro under lång tid och problematiken kan eskalera till fler individuella problem i vuxen ålder. Kunskap om problematiken verkar i vissa fall vara begränsad på skolor och med det ser författarna att detta är en utmaning som drabbar elever, familjer och samhället. Utifrån denna studie så är några framgångsfaktorer relationsbyggande, tidiga individuella insatser utifrån elevens behov och samverkan mellan olika aktörer. Detta för att stärka självförtroende hos eleverna så de kan nå förståelse till sammanhang och utveckla valkompetens.

Nyckelord: studie- och yrkesvägledning, problematisk frånvaro, skolplikt, väl underbyggda val, psykisk ohälsa, utanförskap, skolavhopp, careershipteorin

(3)

Abstract

In this thesis, the authors examine how experienced study and career counselors work with young people with problematic absence. The study is limited to compulsory school and is based on semi-structured interviews. Under background and previous research, the authors have used laws, governing documents, government investigations, the Careership Theory of Hodkinson and Sparkes and a number of other studies. The results of the study, the authors interpret from literature and interviews that the student group often feels excluded and avoids school context as the home environment feels safer. In some cases, students develop mental illness and social isolation due to exclusion. These students often have neuropsychiatric disabilities and may have problems with both school assignments and social relationships.

There are many different paths to goals but some students have given up future goals. They do not think they can reach a goal because they have negative experiences of coping with school situations, do not understand different contexts or do not always feel involved. Based on the study, the authors see that career counselors strengths can be conversation

methodology be a relationship builder. Many students have developed problematic absence for a long time and the problem can escalate to additional individual problems in adulthood.

Knowledge of the problem seems in some cases to be limited in schools and with that the authors see that this is a challenge that affects students, families and society. Based on this study, some success factors are relationship building, early individual efforts based on the student's needs and collaboration between different actors. This is to strengthen the students' self-confidence so that they can reach an understanding of the context and develop career management skills.

Keywords: study and career guidance, problematic absence, compulsory schooling, well- founded choices, mental illness, exclusion, dropping out of school, Careership Theory

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsningar ... 2

2. Bakgrund och centrala begrepp ... 3

2.1 Skolplikt ... 3

2.2 En överblick om studie- och yrkesvägledarens roll och betydelse ... 3

2.3 Frånvarosystemet ... 4

2.4 Orsaker till problematisk frånvaro ... 5

2.5 Centrala begrepp ... 5

Problematisk frånvaro ... 5

Maktlös, normlös och alienation ... 5

Väl underbyggda val och valkompetens ... 5

Neuropsykiska funktionsnedsättningar, NPF ... 6

Karriärteorier ... 6

Motiverande samtal ... 6

Känsla av sammanhang, KASAM ... 6

3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ... 7

3.1 Relationer och kontaktvägar... 7

3.2 Metoder för skolpersonal ... 7

3.3 Konsekvenser av problematisk frånvaro ... 8

3.4 Svårigheter kopplade till elever med problematisk frånvaro ... 9

3.5 Framgångsfaktorer ... 9

3.6 Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes ... 10

4. Metod ... 12

4.1 Fördelning av arbetet ... 12

4.2 Urval och urvalsstorlek ... 12

4.3 Datainsamlingsmetod ... 12

4.4 Analysmetod ... 14

4.5 Metoddiskussion ... 14

4.5.1 Validitet och reliabilitet ... 15

4.6 Etiska överväganden ... 16

5. Resultat ... 17

5.1 Kort om informanterna ... 17

5.2 Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att nå elever med problematisk frånvaro .... 17

(5)

5.3 Effektiva metoder ... 19

5.4 Identifierade svårigheter och framgångsfaktorer ... 21

6. Analys ... 23

6.1 Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att nå elever med problematisk frånvaro .... 23

6.2 Effektiva metoder ... 24

6.3 Identifierade svårigheter och framgångsfaktorer ... 25

7. Slutsatser och diskussion ... 27

7.1 Förslag till vidare forskning ... 28

Referenslista ... 29 Bilagor ...

Bilaga 1 - Missivbrev ...

Bilaga 2 - Intervjuguide ...

Bilaga 3 - Samtycke till personuppgiftsbehandling...

Bilaga 4 - Presentation av informanterna ...

(6)

1

1. Inledning

I Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från gymnasieskolan (2021a) som finns att läsa på Skolverkets hemsida står skrivet att en elevs oavslutade gymnasieutbildning kostar samhället oerhörda summor årligen, bland annat i förlorade skatteintäkter. Uppskattningsvis beräknas detta kosta 14–15 miljoner för samhället för en person under en livstid. Elever som inte har tillräckliga kunskaper för att påbörja ett gymnasieprogram kan istället påbörja ett Introduktionsprogram för att därefter gå vidare till antingen ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram. Enligt uppgifter från Ekonomifakta (2020) är det dock knappt hälften av dessa som sedan fullföljer gymnasieskolans program och därmed får ut en gymnasieexamen. Totalt så är det knappt 80 % som går ut gymnasiet, vilket alltså innebär att lite drygt 20 % aldrig fullbordar sin gymnasieutbildning. Enligt Gren Landell (2018: 28) har de som hoppar av gymnasiet ofta haft en bakgrund av problematisk frånvaro på högstadiet.

Att elever inte slutför sina gymnasiestudier är emellertid inte enbart ett samhällsproblem utan även ett bekymmer för individen. Gren Landell (2018: 42) menar att effekten av den

problematiska frånvaron inledningsvis leder till sämre skolresultat för eleven vilket i sin tur kan leda till obehörighet till gymnasiet eller gymnasieavbrott. I förlängningen kan detta resultera i psykisk ohälsa, utanförskap samt större benägenhet att hamna i missbruk och kriminalitet, vilket sedan kan mynna ut i arbetslöshet för individen.

Elever med problematisk frånvaro finner vi i högre utsträckning på högstadiet än bland låg- och mellanstadieelever. Psykisk ohälsa har under årens lopp ökat bland yngre och i denna grupp återfinns nu även elever med problematisk skolfrånvaro (Sjödin och Gladh 2018: 70, 96). I Skolverkets (2011) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och

fritidshemmet (Lgr11) finns grundskolans mål angivna. Målen är att eleven ska kunna inventera sina valmöjligheter, inneha kunskap kring fortsatta utbildningsmöjligheter samt ha en ståndpunkt kring frågor som rör elevens framtid. I riktlinjerna beskrivs att alla som arbetar i skolan måste bidra till att elevens sociala bakgrund inte leder till en begränsning av dennes studie- och yrkesval. Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska eleven få tillgång till studie- och yrkesvägledning så att deras behov av vägledning uppfylls. Hur ska detta kunna tillgodoses om eleven sällan eller aldrig är i skolan? Vi ser att det är viktigt att granska området elever med problematisk frånvaro ur ett vägledningsperspektiv. Detta för att studie- och

yrkesvägledaren kan bidra med ett motiverande förhållningssätt och visa på andra

utbildningsvägar och alternativ. Att arbeta som studie- och yrkesvägledare på en skola kan betyda att man som skolpersonal kan få arbetsuppgifter som är utanför vägledning. Vi upplever att det inte finns särskilt mycket forskning som berör elever med problematisk frånvaro utifrån ett vägledarperspektiv. Vi har däremot hittat en del studentarbeten som belyser ämnet.

(7)

2

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med grundskolelever med problematisk frånvaro. Detta för att öka kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med elever som har problematisk frånvaro. Genom

erfarenhetsutbytet har vi en förväntan av att kunna nå ut till dessa elever samt finna förståelse till hur vi kan bidra till att elevgruppen kan komma till väl underbyggda val. Genom

semistrukturerade intervjuer utgår studien från följande frågeställningar:

 Om, och i så fall specifikt hur arbetar de intervjuade studie- och yrkesvägledarna med att nå ut till elever med problematisk frånvaro?

 Vilka metoder anser de intervjuade studie- och yrkesvägledarna är särskilt effektiva för att elever med problematisk frånvaro ska kunna göra väl underbyggda

framtidsval?

 Vilka svårigheter och framgångsfaktorer identifierar de intervjuade studie- och yrkesvägledarna i arbetet med elever med problematisk frånvaro?

1.2 Avgränsningar

Studien är avgränsad till grundskolan, årskurs 7–9, detta eftersom vi tagit del av uppgifter på flera håll som påvisar att frånvaron har en tendens att öka då eleven går från att vara barn till att bli tonåring. Skolplikten omfattar enbart elevens tio år i förskoleklass samt grundskola. Vi utesluter därför gymnasiet då eleven inte längre har skolplikt i denna skolform. Vi har i vår studie utgått ifrån studie- och yrkesvägledares perspektiv och använt oss av forskning kring övrig skolpersonal, elever samt vårdnadshavares åsikter och synpunkter. Detta eftersom att problemet med skolfrånvaro alltid involverar fler personer än eleven.

(8)

3

2. Bakgrund och centrala begrepp

I följande avsnitt redogörs för skolpliktens omfattning och innebörd samt vad rektorn har för ansvar när det gäller elever med problematisk frånvaro. Vidare skildras studie- och

yrkesvägledarens roll och betydelse och hur den har förändrats över tid. Därefter redogörs för hur dagens frånvarosystem ser ut samt vad det kan finnas för bakomliggande orsaker kring problematisk frånvaro. Avslutningsvis redogör vi för begreppen problematisk frånvaro, maktlös, normlös och alienation, väl underbyggda val och valkompetens, neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF), karriärteorier, motiverande samtal och känsla av sammanhang (KASAM) för att skapa en förståelse för studien.

2.1 Skolplikt

Skolverket skildrar skolplikten under rubriken Skolplikt och rätt till utbildning (2021b) genom att delge att den startar höstterminen det året då barnet fyller sex år och pågår fram till dess att eleven gått ut årskurs nio. Så här ser det ut för majoriteten av eleverna med

reservation för elever som har särskilda skäl där omfattningen då kan justeras. Eventuella förlängningar eller förskjutningar av skolplikten beslutas alltid av hemkommunen. Dessa barn har en skyldighet att delta i skolans undervisning och måste erfordra ett giltigt skäl så som sjukdom eller godkänd ledighet av skolan för att under en kortare period inte delta i undervisningen. Vidare är det vårdnadshavares skyldighet att se till att barnet kommer till skolan medan det är hemkommunens skyldighet att säkerställa att eleven slutför sina studier.

Skolverket återger i Frånvaro i skolan (2021c), vad som står i skollagen (SFS 2010:800), att det är rektorn som är skyldig att utreda de bakomliggande orsakerna till ofta och långvarig frånvaro. Vidare kan eleven få tillgång till hemundervisning menar Skolverket under rubriken Hemundervisning (2021d). Eleven kan alltså vid sjukdom eller liknande orsaker få tillgång till så kallad särskild undervisning på en annan plats än i skolans lokaler. Det är skolans huvudman som bestämmer detta och gör en bedömning utifrån varje enskilt fall. Beslutets omfattning är maximalt ett år i taget och kan när som helst återkallas av huvudmannen om omständigheterna till beslutet har ändrats. Beskedet kring ett negativt beslut kring särskild undervisning kan inte överklagas till någon särskild instans, utan vårdnadshavare bör i första hand föra en konversation med huvudmannen kring dennes beslut. Man kan även kontakta Skolinspektionen som arbetar för att skolan ska följa lagar och regler.

2.2 En överblick om studie- och yrkesvägledarens roll och betydelse

Lovén (2016: 20–22, 45) uttrycker att studie- och yrkesvägledarens roll och titel under årens lopp har förändrats. Från benämningen yrkeslärare via syo-konsulent till den nuvarande titeln studie- och yrkesvägledare med förkortningen SYV. Med benämningen syo-konsulent kom riktlinjer om att denne skulle arbeta för att utjämna samhällets oförrätter gällande de elever som det gick mindre bra för i undervisningen. Målen och förväntningarna var för högt satta för professionen och det blev problematiskt att nå dit. Vidare nämner Lovén att

Skolöverstyrelsen 1988 gav ut en 65 sidig text kring syomålen men att i läroplanerna som

(9)

4

följer är målformuleringarna kring professionen betydligt mer knapphändiga. Lovén anser att det än idag brister på måluppfyllelsen och att det till viss del beror på otillräckligt med resurser samt att intresset kring detta är lågt.

I Skolverkets Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013: 11) hävdas det att elever behöver få hjälp och stöd med att hantera och sortera den information kring arbeten och studier som eleverna idag får till sig. Detta eftersom det finns ett enormt utbud av information om diverse arbeten och utbildningar. Arbetsmarknaden rör på sig konstant och

förutsättningarna med den. Studie- och yrkesvägledning handlar om att elevens behov ska vara i centrum och att vägledningen därefter anpassas efter elevens tankar, möjligheter och förutsättningar. Efter detta stöd kan eleven bättre komma vidare i sin valprocess och slutligen verkställa sitt val. Ofta krävs studie- och yrkesvägledning för att eleven ska göra ett väl underbyggt val.

Sammanfattningsvis visar SOU (2019:4) Framtidsval: Karriärvägledning för individ och samhälle att vägledning är viktigt för att få individer självförsörjande för samhällets bästa.

Studie- och yrkesvägledare saknas på en del grundskolor och det finns brist på utbildade vägledare. Digitala plattformar har utprovats men inte uppburit god kvalité. Utredningen föreslår att ändra titeln studie- och yrkesvägledare till karriärvägledare. Vidare så föreslås även vägledning via obligatoriska lektioner. Alla skolor förväntas vara skyldiga till att erbjuda individuell vägledning.

SOU (2016:94) Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera påvisar vikten av tillgång till studie- och yrkesvägledning och motivationshöjande åtgärder för att minimera frånvaro. Utredningen ser också att tillgång till studie- och yrkesvägledare är begränsad i de flesta grundskolor och att betydelsen av den professionen ses som mycket viktig även när det gäller att främja närvaro. Utredningen föreslår därför att en kommitté tillsätts för att utreda situationen.

2.3 Frånvarosystemet

Gren Landell (2018: 30) hävdar att det är svårt för skolan att upptäcka problematisk frånvaro.

Skolorna har varken likvärdiga system, samma gränsvärden eller tydliga riktlinjer för vad som gäller kring detta. Enligt SOU (2016:94: 119–120) kan det finnas olika mönster av frånvaron. Frånvaron kan exempelvis vara avgränsat till endast ett ämne, det kan också handla om hög frånvaro på en gång eller ströfrånvaro. Gren Landell (2018: 31, 33) anser att frånvarosystemet därför måste vara utformat på så vis att problemen uppmärksammas tidigt men inte vara så pass känsligt att det uppfattar en frånvaro som inte är riskfylld. Vidare ges en rad olika förslag på hur man kan utforma ett bedömningssystem utifrån

frånvarorapporteringen och Gren Landell anser att målet med systemet främst är att det ska leda till åtgärder.

(10)

5

2.4 Orsaker till problematisk frånvaro

Gren Landell (2018: 50–52) menar att orsaken till problematisk frånvaro sällan handlar om en enstaka faktor. Frånvaron kan uppkomma av en specifik anledning men fortsätter ofta av fler anledningar än den som inledningsvis var förklaringen. Vidare nämns flera olika faktorer till problematisk frånvaro. Bland annat frånvaron i sig, föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom samt mobbning. Sjödin och Gladh (2018: 14) bidrar med fler orsaker till frånvaron som skolpersonal, strukturer, rutiner, brister i särskilt stöd, intressen, psykiatrisk diagnos, fysisk sjukdom, föräldrars inställning till skolan och sociala nätverk för att nämna några. Friberg med flera (2018: 17) har tagit del av faktorer som bristande stimulans och avsaknad av utmaningar i skolan.

2.5 Centrala begrepp

Problematisk frånvaro

Gren Landell (2018: 28) menar att ordet hemmasittare ofta inte används korrekt. I och med att begreppet inte är tydligt avgränsat så finns det heller inte några vetenskapliga studier kring ämnet. Enligt Skolverkets rapport Skolfrånvaro och vägen tillbaka (2010: 72) så är en

hemmasittare någon som inte kommer till skolan under en längre tid. Enligt Sjödin och Gladh (2018: 12) så beskrivs hemmasittaren istället som någon som varit frånvarande minst fyra veckor utan en given orsak. Dessutom poängteras att föräldrarna vet om frånvaron och eleven gör heller inga andra aktiviteter utanför hemmet. Vi har därför valt att använda begreppet problematisk frånvaro oavsett hur det benämns i litteraturen. Problematisk frånvaro handlar enligt SOU (2016:94: 244) om frånvaro som kan leda till att kunskaps- och sociala mål inte kan nås.

Maktlös, normlös och alienation

Då en individ ger upp efter motstånd och misslyckanden infinner sig ofta maktlöshet. När en individ inte följer skolan regler och koder som lärare och elever underordnats av så blir individen normlös. När en individ känner sig frånkopplad från ett sammanhang som individen borde ingå i uppstår en känsla av avsaknad av tillhörighet, normlöshet och maktlöshet. Det är alienation. Vid alienation väljer ofta individer social isolering (Forsell 2020: 28–30).

Väl underbyggda val och valkompetens

“Det övergripande målet är alltid att eleven ska kunna göra väl underbyggda val och kunna fatta väl övervägda beslut om sin framtid” (SOU 2019:4). Vi ser att ett väl underbyggt val är att vara medveten om vad man väljer och vad man därmed även väljer bort. Nya

valsituationer tillkommer dock under livets gång. I Skolverkets Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013: 13) beskrivs valkompetens som färdigheter till beslutsförmåga. Då en elev kan förstå, organisera, välja utifrån yrkes- och utbildningsinformation men också kan hantera växlingar samt övergångar i livet så finns valkompetens.

(11)

6 Neuropsykiska funktionsnedsättningar, NPF

NPF är en förkortning för neuropsykiska funktionsnedsättningar. Under rubriken

Neuro-psykiatriska funktions-nedsättningar (NPF) på specialpedagogiska skolmyndighetens (2020) hemsida förklaras att de vanligaste nedsättningarna vid NPF är autism, adhd och tourettes syndrom. Dessa funktionsnedsättningar gör att individerna uppfattar, tänker, bearbetar och upplever saker på ett annat sätt. Dessa individer har olika behov av individuell anpassning för att vardagen ska fungera på ett bra sätt. Inledningen från SOU (2016:94) påvisar att många ur personalen från skolans närvaroteam, med uppdrag att främja elevers närvaro, ser att NPF är vanligt bland elever med omfattande frånvaro.

Karriärteorier

Karriärteorier har utvecklats med åren. Ursprungligen handlade teorierna om marknadens behov för att mer kunna matcha individer mot ett arbete. Med tiden har det tillkommit teorier för att se omvärlden, individens möjligheter och utvecklingsmöjligheter. Detta för att ge individen möjlighet till insikter och genom det nå förmåga till karriärval genom livet i en föränderlig tid (Andergren 2015: 18).

Motiverande samtal

Motiverande samtal är både en samtalsteknik och ett förhållningssätt för att kunna vara behjälplig för individer som kan ha ett destruktivt synsätt eller leverne. I grunden handlar det om att bidra till en förändring utan att påtala vad individen ska göra eller tänka. Motiverande samtal handlar mycket om att stärka självförmågan hos individen. Finns det exempelvis ett motstånd till förändring så ska det inte bekämpas utan mötas med förståelse. Det är klientens uppgift att lösa uppkomna problem med försiktigt stöd genom nya perspektiv eller ny

kunskap. Denna teknik kallas för att “rulla med motstånd” (Lundgren och Lökholm 2006: 80, 84–85).

Känsla av sammanhang, KASAM

Antonovsky (2005: 17, 43–49) myntade uttrycket KASAM, “känsla av sammanhang”. Det innebär att om en individ känner tillit till sina inre möjligheter och yttre omständigheter så skapas en tro på att lyckas efter förväntan eller med andra ord hopp inför utmaningar. Vidare menade han på att det finns tre viktiga delar i KASAM vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Om en individ förstår och har resurser så vet den lättare hur den kan agera och genom detta skapas meningsfullhet. Utan uppfyllelse av dessa delar upplevs snarare meningslöshet, kaos och stress. Vidare menar Antonovsky att när individen känner en hög nivå av KASAM infinner sig meningsfullhet, mod och vilja till engagemang inför exempelvis utmaningar. Har individen svag KASAM upplever den tvärt om att gå in i situationer som motstånd och stress. KASAM kan minska stress genom att först kartlägga vad som upplevs som välbefinnande och vad som upplevs som hot. För att nå ett starkare KASAM så måste först begriplighet nås. Detta görs genom att klargöra problemets dimensioner. Därefter kan resurser tillsättas utefter ändamål (Antonovsky 2005: 179–182, 188, 193, 198).

(12)

7

3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter

I följande avsnitt skildras tidigare forskning främst genom Forsells aktuella avhandling om faktorer som leder till problematisk frånvaro samt vägen tillbaka genom skolpersonal, vårdnadshavare och elevernas egna berättelser. Men även genom internationell forskning av Heyne med flera, Kearney, Galanti med flera, Heyne och Gren Landell samt Robertson.

Inledningsvis redovisas relationer och möjliga kontaktvägar och därefter framförs metoder för skolpersonal, vad det finns för konsekvenser av problematisk frånvaro och avrundas med vad det kan finnas för svårigheter och framgångsfaktorer kring elevgruppen. Kapitlet avslutas med en redogörelse av Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership.

3.1 Relationer och kontaktvägar

Utifrån Forsells (2020: 103–104) studie så framgår det att nycklar finns för att nå och främja närvaro genom trivsel. Nycklar ser Forsell är förtroendefulla relationer. Finns det en eller flera tillgängliga vuxna som över tid engagerar sig och koordinerar så främjar det elevens närvaro. Nyckelpersonen eller nyckelpersonerna kan sedan informera berörda vilka pågående åtgärder som sker samt vilka riskfaktorer och behov som finns. Att diskutera elevens

intressen kan vara en nyckel för att skapa en relation. Kontakt kan med fördel ske via telefonsamtal, sms eller hembesök. Hembesök kan vara bra eftersom elever med problematisk frånvaro ofta känner sig trygga i hemmet. Det finns ändå risk för att

integrationen till skolan inte kommer att ske om hembesök fortgår under längre tid. Samtidigt så kan vissa elever uppleva hembesök som ett intrång. Det viktiga är att aldrig tappa den löpande kontakten. Forsell menar att det inte är elevens ansvar att se till att den känner sig önskvärd och efterfrågad, utan att det från skolans maktposition och roll är skolan som ska ta ansvar för den löpande kontakten.

3.2 Metoder för skolpersonal

Genom Forsells (2020: 114–115) forskning framgår det att elever, skolpersonal och föräldrar i studien beskriver att anpassad studiegång, alternativ skolmiljö, anpassat flexibelt stöd, skolpersonal som skapar förtroende och tillit bidragit till ökad närvaro. I studien upplever de flesta elever att det är viktigt med trygga relationer, att någon lyssnar och ger dem

uppmärksamhet. För vissa så har ett nytt sammanhang som exempelvis övergången till gymnasium efter grundskolan ökat närvaron. Samarbete mellan olika stödfunktioner i

samhället samt triaden hem, elev och skola ökar också möjlighet till närvaro. Kearney (2007:

464) beskriver vikten av att eliminera de hinder som finns i elevens väg för att närvara i skolan. Kearney tar upp faktorer som mobbning, våld, konflikter och att det är angeläget att övergångar mellan skolor fungerar. Kearneys studie pekar även på vikten av att ha ett fungerande frånvarosystem, ett ökat samarbete med elevens vårdnadshavare, individuella studieplaner och instruktioner mellan mentor och elev. Dessutom menar Kearney att i vissa fall behövs olika individuella strategier för att minska frånvaron.

(13)

8

3.3 Konsekvenser av problematisk frånvaro

Forsell (2020: 2) lyfter i sin studie att många andra studier pekar på att frånvaro från skolan och misslyckanden där ger konsekvenser både på kort och lång sikt. På kort sikt kan

skolfrånvaron göra att eleven upplever sig avvikande samt hamnar efter med skoluppgifter.

Alienation enligt Forsell (2020: 28–30) handlar om relationen mellan individen och samhällsmaskineriet. Grundläggande behov för människan är att få ingå i ett socialt

sammanhang samt att vara del av skapande i samhällets produktion. En individ upplever sig som en främling för sig själv då den inte upplever känsla av insyn, delaktighet, frihet i samhället och inte direkt uppnår belöning vid arbetsuppgifter. Alienation uppstår då individen, under längre tid, känner sig utanför sammanhang genom att vara styrd samt kontrollerad av uppkommande omständigheter. Individen känner sig då maktlös vilket påverkar självtilliten. Inom skola kan alienation enligt Forsell ske genom att eleven känner sig utanför skolans kontext. Då individen känner meningslöshet och ensamhet hävdar Forsell att individen kan bli socialt isolerad.

Forsell (2020: 2) visar i sin studie att skolfrånvaro under längre tid riskerar att leda till

psykisk ohälsa, social alienation och arbetslöshet. Detta problem påverkar inte bara individen utan även skolor, familj och samhället. Kearneys (2007: 452) studie om skolfrånvaro visar på att långvarig frånvaro främst leder till avhopp från skolan. Detta är även i vuxen ålder ett mångfacetterat problem som visar på, förutom konsekvenserna ovan, att skolfrånvaron även kan leda till dålig ekonomi och äktenskapsproblem. Utöver detta så finns riskfaktorer som självmordsförsök, sexuella beteendeproblem, tonårsgraviditet och våld. Heyne med flera (2016: 178–179) beskriver att om en elev inte närvarar i skolan så påverkar det inlärning och prestation. Genom detta så placeras också ungdomar i riskzon för skolavbrott samt risk för användning av droger vilket också Kearney (2007: 452) hävdar. Heyne med flera (2016: 178–

179) menar att skolfrånvaro kan störa utveckling av social och emotionell förmåga. Många ungdomar som inte är delaktiga i skolan har svårigheter att skapa egna värderingar och utvecklar beteendestörningar. Vidare så kan ungdomens svårigheter med att komma till skolan också påverka familjen. Enligt Galanti med flera (2016: 1–2) så finns det starka samband mellan skolfärdigheter och mental hälsa i vuxenlivet.

Forsell (2020: 132–133) visar i sin studie att problematisk skolfrånvaro oftast byggs upp under längre tid och att den oftast beror på flera olika orsaker på flera olika nivåer. Det kan bero på lärandet för eleven, upplevda misslyckanden på flera olika sätt, relationer till personal och framför allt andra elever. En slutsats från forskningen är att högre frånvaro ökar

normlöshet, maktlöshet och social isolering. Faktorer som när eleven ligger efter i skoluppgifter, känner stress, oro, depression, alienation inte bidrar till att förändra den problematiska frånvaron. Forsell anser samtidigt att omfattande forskning pekar på att ungdomsåren är en känslig period både vad gäller social och emotionell utveckling. Heyne med flera (2019: 8–9) påvisar i sin studie att ungdomars sociala och känslomässiga

utveckling riskeras att rubbas allvarligt vid skolfrånvaro. Många elever som har svårt med skolgången har psykisk ohälsa. Forsell (2020: 130) visar i sin studie via flera exempel att skolmiljön, skolprestationer, sociala anpassningsmöjligheter och elevens omgivning har

(14)

9

betydelse och ger konsekvenser för hur eleven upplever sig själv. Genom att spegla sig själv utifrån detta begränsar det vad eleven ser som möjligt att klara av och förutsättningarna för elevens prestationer påverkas. Om alienering sker från flera håll under längre tid så kan det bli svårt för eleven att förklara varför den inte kommer till skolan.

3.4 Svårigheter kopplade till elever med problematisk frånvaro

Enligt Forsell (2020: 134) upplever vårdnadshavare att om elevens förmåga inte räcker till gentemot ställda krav så kommer eleven uppfatta det som misslyckanden. Har eleven problematik på flera olika områden så kommer eleven att försöka undvika att känna olust över misslyckanden genom att inte gå till skolan. Vi ser utifrån Forsells studie (2020: 123–

124) att barnens vårdnadshavare är de som först har möjlighet att möta tidiga tecken på problematisk frånvaro. Återkommande magont, huvudvärk, utåtagerande beteende, att barnet sluter sig eller visar skolmotstånd är exempel på varningssignaler som måste

uppmärksammas, förstås och hanteras. Frånvaro som vårdnadshavare har anmält, ses som giltig frånvaro och där finns det risk att inte skolan fångar orsaken till frånvaron. Därför har somatiska svårigheter och besvär i vissa fall först uppmärksammats i ett sent skede. Forsell (2020: 117–118) visar i sin studie att skolfrånvaro är högst under högstadiet. Det är den period elever samtidigt förväntas ta större individuellt ansvar. Utifrån föräldrar och elever så har ett flertal negativa händelser över tid varit en avgörande faktor för att eleverna utvecklat problematisk frånvaro. Det eleverna har ett stort behov av är “en meningsfull, hanterbar och begriplig lärmiljö” för att inte utveckla skolmotstånd.

Vidare visar Forsell (2020: 14–15) att problematisk frånvaro ofta kopplas samman med diagnoser så som ångestdiagnoser och beteendestörningar. Forsell visar även att rädsla, social ångest och depression ses som svårigheter som ofta är associerad med skolfrånvaro.

Separationsångest förekommer också som orsak till varför inte elever kommer till skolan.

Skolan i sig har också en roll till frånvaro som är ångestrelaterad. I skolan ses sociala

relationer som en central identitetsutveckling. Har då barnet svårt att hantera situationer eller om det känner sig exkluderad skyddar eleven sig själv genom att undvika den upplevda otrygga situationen enligt Forsell.

3.5 Framgångsfaktorer

Forsell (2020: 114) ser att samarbete i triader via exempelvis hem och skola kan vara

framgångsfaktorer för elever med problematisk frånvaro. Forsell uppfattar att det är viktigt att lyssna och uppmärksamma eleven. Forsell (2020: 126) menar att utifrån sin analys av

skolpersonal att elevers svårigheter måste identifieras och tolkas via tvåvägskommunikation.

Med det menas att skolpersonal och vårdnadshavare måste nå en helhetsbild för att kunna ge eleven förutsättningar i skolan. Forsell (2020: 134–136) ser att om omgivningen svarar upp mot de ofta omfattande och långvariga stödbehov som eleven har så kan tillit till andra nås.

Finns det fler nyckelpersoner som fördelar ansvaret så har också det genererat högre närvaro.

Forsell (2020: 135–136) ser att det inte räcker med ensidiga åtgärder så som att försöka förändra elevens tankemönster och beteende. Däremot förändringar av skolmiljön,

individuella anpassningar utifrån behov och stöd under längre tid främjar närvaro. Det är av

(15)

10

vikt att eleven känner tillit och social tillhörighet. Forsell menar utifrån sin studie att då lärmiljön i skolan har förändrats genom exempelvis skolbyte, alternativ lärmiljö eller om förändring skapats genom någon betydelsefull nyckelperson så har elevernas närvaro ökat.

Framgångsfaktorer hos nyckelpersoner ser Forsell är handlingsutrymme och förmågor att möta, se och lyssna på eleven där den är i utvecklingen. Eleven har också behov av att nyckelpersonerna har förmåga till att skapa förtroende och tillit. Ännu en framgångsfaktor utifrån studien har varit att samverkan och ansvar fördelats via fler aktörer. Forsell ser att när vårdnadshavare, elev och skolpersonal har en samstämd förståelse och uppfattning av elevens styrkor, möjliga vägar, svårigheter har det bidragit till ökad närvaro.

Robertson (2013: 256–257, 259) menar att karriärvägledning direkt kan gynna elevens välbefinnande genom att förse denne med en hjälpande relation, emotionellt stöd och utmana eleven i sitt negativa tänkande som sedermera kan hjälpa eleven med hantering av svåra situationer. Dessutom menar Robertson att vägledaren även främjar välbefinnande via byggande av självförtroende samt bidrar till optimism genom att tillsammans med eleven identifiera mål. Då en individ upplever att den inte har kontroll och känner sig maktlös ökar risk för social ångest. Karriärvägledning kan öka självkänslan och få individen att våga lita på sin förmåga att få saker att hända, även kallat empowerment. Det kan då skapa en känsla av handlingsfrihet. På så vis kan individen få hjälp med att fokusera på framtiden istället för negativa erfarenheter i det förflutna. För att öka chanserna till närvaro menar Forsell (2020:

130) på att en framgångsfaktor kan vara att tillgodose behov istället för att uppmärksamma svårigheter. Enligt Forsell kan denna struktur på miljö också minska psykisk ohälsa.

3.6 Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes

Careershipteorin anger att karriärutveckling sker vid vändpunkter. Vändpunkterna kan uppstå genom att en utbildning tar slut så kallade institutionaliserade vändpunkter eller som en påtvingad vändpunkt när en individ blir uppsagd från sin arbetsplats på grund av nedläggning eller liknande. Det finns även frivilliga vändpunkter som uppstår genom att individen själv väljer att börja studera eller byta arbetsplats. Rutin är den tiden innan en vändpunkt sker då individen är verksam inom studier eller arbete (Andergren 2015: 55; Hodkinson och Sparkes 1997: 40). Carershipteorin använder även centrala begrepp som habitus, handlingshorisont och fält. Habitus är medfött och grunden till habitus är individens uppväxt. Det är ett sätt att tolka och se världen utifrån social position. Beroende på vilken klass individen tillhör så har denna också olika habitus. Habitus kan förändras genom nya erfarenheter. Erfarenheterna vävs då in i individens habitus (Nordmark 2014: 231). Handlingshorisont handlar om hur långt individen kan se utifrån befintligt läge. Karriärmöjligheterna reduceras av

handlingshorisonten. Precis som habitus kan handlingshorisonten ändras exempelvis när individens position ändras (Andergren 2015: 205).

Vid karriärval så påverkas handlingshorisonten utefter vad individen känner till och därmed vad som upplevs vara möjligt. Habitus och sociala kategorier så som etnicitet, kön, klass med mera påverkar vad individen upplever som valbart och möjligt att välja (Andergren 2015:

204206; Hodkinson och Sparkes 1997: 35). Hodkinson och Sparkes (1997: 34) menar att

(16)

11

beslutsfattande därför aldrig kan vara kontextfritt i och med att man inte kan komma ifrån sitt habitus. Handlingshorisonten kan dock förändras om individen till exempel gjort en klassresa eller om ett fält förändrats (Andergren 2015: 204206). Om exempelvis en förälder hjälper individen till ett arbete eller om en person som individen förlitar sig på föreslår en utbildning kan det påverka individen slumpartat till något utanför handlingshorisonten (Hodkinson och Sparkes 1997: 36–37). Hodkinson och Sparkes beskriver också att maktförhållanden på olika fält påverkar. Bourdieus begrepp fält beskrivs som en marknad eller ett spel där exempelvis arbetsgivare, föräldrar och arbetstagare är spelare med olika målbild. Normer skiljer sig i olika fält och kapitalet ger olika resurser på olika fält. Med det kan exempelvis en frisyr så som dreadlocks vara en god resurs i rastafarikretsar men kan vara en negativ resurs om individen exempelvis söker arbete på en bank.

(17)

12

4. Metod

I följande avsnitt berättar vi hur vi fördelat arbetet mellan oss författare, studiens urval, vilket tillvägagångssätt vi använt oss av och avslutningsvis lyfter vi de etiska övervägandena.

4.1 Fördelning av arbetet

Uppdelningen av arbetet med den här studien upplever vi varit jämlik. Inledningsvis presenterade vi en forskningsplan som påbörjades under höstterminen 2020. Inför kursstart reviderade vi forskningsplanen tillsammans. Därefter har Lisa tagit huvudsakligt ansvar för vissa delar av studien som inledning, större delar av metodavsnitt, bilagor, referenslista samt granskning av mindre detaljer hör till detta. Björn har tagit huvudansvar för sammanställning av längre texter till avsnittet tidigare forskning så som Forsells (2020) avhandling, olika offentliga utredningar och dylikt. Björn har även ansvarat för att boka in intervjuer med de flesta av våra informanter, sänt blanketter till dem, sänt ut inloggningslänkar till plattformen Zoom samt tagit hand om det efterarbete med att få in samtyckesblanketter med

namnteckning. Vi har utfört samtliga intervjuer gemensamt samt haft daglig kontakt via telefon för att tillsammans forma delar som bakgrund, tidigare forskning, resultat, analys samt slutsatser och diskussion för att forma en röd tråd.

4.2 Urval och urvalsstorlek

Urvalet till undersökningen skedde genom ett bekvämlighetsurval av informanter. I enlighet med Trost (2014: 140) och Denscombe (2014: 39) innebär detta att man tar de informanter som man lyckades identifiera och som är villiga att ställa upp. Initialt hade vi två informanter som det fanns en etablerad kontakt med som var villiga att delta. Men på grund av hög arbetsbelastning hade en av dessa slutligen inte möjlighet att delta. Fem informanter ställde upp efter vi annonserat att vi behövde informanter till vår studie i ett forum för studie- och yrkesvägledare. Den sista av dessa fem ställde upp efter vi hade annonserat ut på forumet igen.

I och med att syftet berör studie- och yrkesvägledarens syn på elever med problematisk frånvaro så var en del kriterier tvungna att uppfyllas. Informanterna behövde arbeta på en grundskola då studien var inriktad på problematisk frånvaro av högstadieelever.

Informanterna behövde också ha arbetat med målgruppen för att inneha nog med erfarenhet och känna sig bekväma med att besvara frågeställningarna i intervjuguiden (se bilaga 2).

Det finns olika åsikter kring vad som är en lämplig urvalsstorlek och spannet är stort mellan olika forskares uppfattningar (Bryman 2018: 506). På grund av studiens omfång samt

tidsplan för denna valde vi att begränsa antalet informanter till sex stycken. Ju fler som ingår i studien skapar däremot mindre chans till ett snedvridet resultat (Denscombe 2014: 48).

4.3 Datainsamlingsmetod

Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare. Användandet av semistrukturerade intervjuer är för att kunna vara flexibla

(18)

13

och ställa eventuella följdfrågor till informanterna (Bryman 2018: 563). Anledningen till valet av kvalitativ metod är för att gå på djupet och förstå samt att hitta mönster i

informanternas resonemang i enlighet med Trost (2014: 32). Genom att ställa frågor kunde informanterna vid våra intervjutillfällen ges möjlighet till fria svarsalternativ. Hade vi istället använt oss av kvantitativ metod genom enkäter så hade vi kanske uppfattat tydligare mönster med risk för att studien då hade blivit mindre djupgående. Innan intervjuerna genomfördes så förbereddes en intervjuguide (se bilaga 2) med teman som bakgrund, arbetssätt, verksamma metoder, svårigheter och framgångsfaktorer. Intervjuguiden utgick vi ifrån under samtliga intervjuer. Frågeställningen kring upplevda framgångsfaktorer för elevgruppen lät vi våra informanter sätta ord på. Vad de upplevde som framgång satte inte vi på förhand en definition på. Framgång kan vara svårt att mäta eftersom det är subjektivt.

Det finns enligt Bryman (2018: 332) en del fördelar med att använda sig av pilotintervjuer.

Bland annat kan det handla om huruvida frågeställningar ska justeras och att intervjun i sin helhet blir som planerat. I denna studie valde vi därför att genomföra en pilotintervju, den gav oss insikt i om våra frågeställningar gav oss tillräckligt med underlag samt hur lång

tidsåtgång vi behövde under kommande intervjuer. Vid start av våra intervjuer frågade vi om tillåtelse att spela in samtalen. Utifrån Trost (2014: 74) valdes ljudupptagning för att kunna lägga större fokus på vad de svarade och för att kunna undvika att anteckna så mycket. Vi antecknade dock en del under intervjuernas gång och utefter anteckningarna kunde vi åter igen gå tillbaka för att lyssna på de delar vi upplevde kunde ha särskilt stor betydelse för studien. Efter pilotintervjun utfördes resten av intervjuerna med intervjufrågor via ett bildspel då det upplevdes mer fördelaktigt för informanten att lättare uppfatta och förstå frågorna.

Bildspelet användes även för att vi och informanten skulle hålla fokus på det vi verkligen frågade kring. Nackdelen med bildspelet var att informanterna emellanåt hann läsa frågan innan vi presenterade dem själva.

Intervjuerna var mellan 40–65 minuter långa. Genomsnittlig tid för de sex informanterna var drygt 48 minuter. Alla intervjuerna spelades in men endast citat transkriberades ordagrant från inspelningarna. Detta för att transkribering är en tidskrävande process enligt Bryman (2018: 578–579), och som vi själva sedan tidigare också vet och har erfarenhet av. Vi valde på grund av covid-19 och på grund av geografiska skäl att genomföra intervjuerna som videosamtal genom plattformen Zoom. Att inte genomföra intervjuer vid ett fysiskt möte är ett kostnadseffektivt alternativ (Denscombe 2014: 29). Av datalagringsskäl valde vi att endast spara ljudinspelningarna och ej bildupptagningen.

Att vi under covid-19 använde oss av videosamtal såg vi som ett personligt alternativ eftersom det då är möjligt att se varandra under samtalets gång. Bryman (2018: 593) skriver att han inte ser att relationsskapandet via Skype (liknande plattform som Zoom) skulle vara mer problematiskt än att ha intervjun ansikte mot ansikte. Vidare menar Bryman att intervju via Skype mer liknar det fysiska mötet då man ser varandra. Avslutningsvis tillfrågades alla informanter vid intervjuns slut om vi hade möjlighet att återkomma till dem vid behov av eventuell komplettering, vilket samtliga ställde sig positiva till.

(19)

14

4.4 Analysmetod

Vi har i studien valt att använda oss av tematisk analys (Bryman 2018: 702–703).

Intervjuguiden (se bilaga 2) som vi utvecklade i början av studien ligger till grund för de teman som vi fortsatt arbeta med under studiens gång. När arbetet med att samla in empirin var klart så upprättades tabeller med redan uppsatta teman utifrån studiens frågeställningar.

Det gjordes en tabell för varje fråga utifrån intervjuguiden med undantag för

bakgrundsfrågorna om informanten samt den sista frågan om informanterna ville tillägga något annat som vi inte diskuterat. Totalt gjordes tio tabeller. Därefter gick vi igenom vad respektive informant berättat fråga för fråga. Ofta var det så att informanterna inte bara hade ett svar på varje fråga utan det kunde bli fler än sex svar per tabell. Varje tabell hade tre kolumner. Den första kolumnen var en kortare överblick vad informanterna svarat, den andra kolumnen hur många som svarat och i den tredje kolumnen skrevs det mer ingående vad som svarats. Vi utgick främst utifrån anteckningar som skrivits under intervjutillfällena vid sammanställning av tabellerna. Detta har inneburit att vi som författare lättare fått en överblick över studiens resultat samt tagit ut det som varit relevant. Efter tabellerna var sammanställda så arbetade vi vidare med resultatet, som återfinns under avsnitt 5.0 Resultat, för att få det mer begripligt i text och i samband med det identifierades citat från de olika informanterna. När arbetet med resultatavsnittet var klart så raderades tabellerna eftersom de inte längre behövdes. Slutligen analyserades empirin ihop med den tidigare forskningen under avsnitt 6.0 Analys.

4.5 Metoddiskussion

Inledningsvis planerade vi att använda oss av ett snöbollsurval där informanterna ledde oss vidare till nästa informant som skulle vara relevant för studien. Då tiden för studien var begränsad valde vi att inte arbeta enligt detta tillvägagångssätt utan planerade in en intervju per dag genom bekvämlighetsurval istället. Vi förmodar att skillnaden mellan dessa urval inte skulle ha påverkat studiens resultat nämnvärt eftersom de flesta på valt forum arbetar på vanliga grundskolor utan specialkompetens med elever som har problematisk frånvaro.

Under studiens gång tog vi kontakt med ett flertal skolor med anpassade utbildningsgrupper, detta för att få tillgång till studie- och yrkesvägledare med större erfarenhet kring arbete och vägledning gällande elever med problematisk frånvaro. Om vi hade erhållit intervjuer med informanter verksamma inom sådana organisationer så skulle utfallet troligtvis kunnat se annorlunda ut eftersom de skolorna är individuellt anpassade för dessa elever.

Hade vi haft tillgång till fler informanter så kan vi tänka oss att det hade varit lättare att finna tydligare mönster. Vi hade svårt att få informanter att medverka trots att vi använde ett forum där vi hade tillgång till närmare 4000 medlemmar. Fördelen med att använda forumet var att man når ut till åtskilliga verksamma studie- och yrkesvägledare. En nackdel skulle kunna vara att vårt inlägg försvinner i den totala mängden inlägg. Vi var inte ensamma om att söka informanter under denna tidsperiod då fler universitet har sina examensarbeten samtidigt. Det noterade vi på antalet personer som svarade oss. Covid-19 kan också resultera i att studie- och yrkesvägledare har högre arbetsbelastning på grundskolan om de måste vikariera för

(20)

15

lärare vid sjukdom. Till studien så använde vi oss av alla informanter som svarade med undantag av en informant. Detta eftersom informanten själv upplevde sig ha för liten erfarenhet gällande elevgruppen. De informanter som ville delta i denna studie hade erfarenhet med elever med problematisk frånvaro och vi uppfattade att de såg detta som ett viktigt och intressant ämne. Vi kan tänka oss att de informanter som valde att ställa upp i studien möjligtvis hade ett större intresse av målgruppen än vägledare i allmänhet och därför kunde bidra med många kreativa lösningar och svar till vår studie. Hade inte informanterna haft dessa erfarenheter så kan vi tänka oss att svaren skulle kunnat se annorlunda ut. De informanter vi använde oss av i studien var en heterogen grupp, de hade ett stort åldersspann, var av olika kön och de hade olika lång erfarenhet av målgruppen. Alla var heller inte

utbildade vägledare. Vi förmodar att detta sammantaget speglade av sig i resultatet då vi ofta fick stor spridning på svaren.

Vid intervjuer är det utifrån Trost (2014: 66–67) viktigt att de som intervjuar är samstämda.

Vi valde därför efter vår pilotintervju att dela ett bildspel med våra frågeställningar, där en fråga i taget visades. Det blev då lättare att få alla under intervjuerna till att fokusera på samma sak. Vi hade vid ett tillfälle problem med tekniken. Mitt i den andra intervjun (med Informant B) låste sig datorn för en av författarna. Det var också den författaren som avsågs att spela in hela intervjun, vilket då inte blev möjligt. Dock så kunde intervjun fortsätta med den andre författaren utan att resterande del spelades in. Under resterande intervjuer så loggade författarna därför in på plattformen både via datorer och mobiltelefoner.

4.5.1 Validitet och reliabilitet

Studiers validitet handlar om att man mäter det man utgett sig för att mäta. Reliabilitet innebär att om någon vill upprepa studien ska resultaten bli samma som i den tidigare undersökningen fast vid en annan tidpunkt. Begreppen är viktiga då de behandlar kvaliteten på studien menar Bryman (2018: 72, 465). Denscombe (2014: 14) hävdar att validitet även hänger ihop med trovärdighet vilket innebär att studien ska vara så exakt och träffsäker som möjligt och att empirin framställts och granskats enligt vedertaget bruk. Vi anser att denna studie mäter det som förväntats att mätas, vilket är våra informanters erfarenheter och arbete med elevgruppen. Om det inte är som Denscombe (2014: 269) hävdar att det finns det risk för att vad de intervjuade kan svara utifrån vad de vill göra men att det inte alltid är detsamma som vad de gör. Denna intervjuareffekt kan ha skett i vår studie eftersom vi bland annat har ställt raka frågor om vilka metoder informanterna använt sig av. Denscombe (2014: 379) hävdar också att kvalitativ forskning betyder att en social kontext inte går att återupprepa samt att data kan tolkas olika beroende på forskare. Vi upplever att vi varit objektiva men har ställt frågor utifrån vår kommande profession vilket kan påverkat våra tolkningar av

informanternas svar. Författarna har under studiens gång varit noggranna med att empirin ska skildras på ett korrekt vis genom exempelvis citat. Därför vill vi påstå att studien har en hög validitet. Vi är medvetna om att studiens reliabilitet inte nödvändigtvis är lika hög som dess validitet. Detta för att utvecklingen går framåt med den här elevgruppen men även gällande svårigheten med att få ett statiskt svar vid arbete med människor. Elevgruppen kan alltså förändras och utvecklas. Innehållet i studie- och yrkesvägledarnas utbildning kan med tiden

(21)

16

ändras och nya metoder tillkommer och gamla metoder försvinner. De olika plattformar för att nå ut till elever ändras snabbt i dagens samhälle och är inte detsamma idag som för exempelvis tio år sedan.

4.6 Etiska överväganden

För att uppnå en god forskningsetik så har studien utgått ifrån följande fyra principer.

Informationskravet och samtyckeskravet, i samband med den inledande kontakten med informanterna så sammanställdes ett informationsmissiv (se bilaga 1) som sändes ut per e- post till informanterna. I informationsmissivet informerades deltagarna om syftet, att

deltagandet var frivilligt och att de hade rätt att själva bestämma över sin medverkan samt att de hade möjlighet att avbryta studien om de så önskat. Författarna informerade även

informanterna om att deltagandet var anonymt och att uppgifterna förvarades på en säker plats i enlighet med konfidentialitetskravet. Inspelat material raderades efter undersökningen var sammanställd och godkänd av universitetet. De uppgifter som samlades in under arbetets gång användes enbart för den här studien, enligt nyttjandekravet (Bryman 2018: 170–171). I samband med utskicket av informationsmissivet bifogades ett samtycke till

personuppgiftsbehandling (se bilaga 3), detta på grund av GDPR. Informanterna fick skriva under denna och sedan lämnades samtycket in till dataansvarig vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) vid Umeå universitet.

(22)

17

5. Resultat

I följande avsnitt kommer inledningsvis informanterna att presenteras närmare. Därefter redovisas insamlad empiri baserat på studiens tre frågeställningar. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna kommer hädanefter att benämnas som informant A till och med informant F.

5.1 Kort om informanterna

Informanterna arbetade som studie- och yrkesvägledare i sex olika kommuner runt om i landet. Fem (A, B, C, D och F) av de sex informanterna var utbildade studie- och

yrkesvägledare. Totalt hade de sex vägledarna arbetat inom grundskola allt mellan 4,5–19 år.

Informanterna hade i genomsnitt arbetat som studie- och yrkesvägledare inom grundskola drygt nio år. I elevhälsoteamet (EHT) var fem (A, B, C, D och F) av informanterna delaktiga, den (E) som inte var delaktig i elevhälsoteamet hade en timanställning och valde därför att inte lägga sin arbetstid på detta. En annan av informanterna (A) hade sin anställning på två skolor och i den skola där hen arbetade minst var hen inte delaktig i elevhälsoteamet. Två av informanterna (A och C) hade fått marginellt med kunskap kring elevgruppen från sin studie- och yrkesvägledarutbildning. I övrigt hade informanterna läst på kring elevgruppen

individuellt via en kurs, läst egenvald litteratur, fått kollegialt lärande och tre av informanterna (A, C och F) hade via arbetsplatsen erbjudits föreläsningar. En av informanterna (B) hade inte blivit erbjuden någon fortbildning om elevgruppen via arbetsplatsen. För en mer detaljerad presentation av informanterna se bilaga 4.

5.2 Studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att nå elever med problematisk frånvaro

Fyra (A, C, E och F) av de sex informanterna upplevde inte att ledningen på skolan givit några direktiv för hur de skulle arbeta med denna elevgrupp. En informant (A) fick direktiv från rektor att genomföra fler samtal med elever i denna målgrupp. Informant B, C och D fick via EHT överenskommelser om vad som förväntades av informanterna. Informant A nådde överenskommelser via EHT i den ena skolan hen arbetade i. Informant A och C fick direktiv via skolledning eller att överenskommelser skedde via samarbeten med mentor eller kurator.

Förväntningarna var för övrigt främst att hålla kontakt med vårdnadshavare, genomföra samtal och motivera. Utöver detta var förväntningarna att bidra med information, vara behjälplig med blanketter, gymnasieantagning eller annan övergång.

Första kontakten med eleven skedde vanligtvis genom vårdnadshavare utifrån tre av informanterna (A, B och F). Vårdnadshavaren “sålde” därefter in studie- och

yrkesvägledaren. Andra vägar kunde vara via samverkansmöten, småprat i olika sammanhang alternativt genom att mentor lyft elevens frånvaro eller brist på motivation. Då informanterna tagit egen kontakt med eleverna utifrån gymnasieval, överlämning eller direktiv från EHT ringde informanterna upp eleven, sände meddelande via chatt eller kontaktade via

videosamtal. Sättet att kommunicera varierade utifrån vad eleven upplevdes känna sig bekväm med.

(23)

18

De är vissa elever som kanske till och med...där det har och göra med social fobi eller alltså tycker att det är jättejobbigt att kliva utanför hemmet till exempel. Så ibland kan det vara att jag först pratar med någon förälder för att skapa kontakt där och att föräldern kan snacka in sig för mig till eleven att preppa eleven på att prata med SYV och att trygga eleven om att det här är en säker kontakt. Det upplever jag kan vara till hjälp i alla fall. (Informant B)

Informant B upplevde att elever med problematisk frånvaro ofta har gett upp hoppet inför framtiden och att de därför vanligtvis inte har några mål. Genom livsberättelser kan det därför vara möjligt att fånga viktiga händelser, vad eller hur det gick snett och vad som är

betydelsefullt för eleven. Via egenskaper, intresse och passion för något kan det vara möjligt att finna motivation. Informant C såg det som framgångsrikt att fråga om lov för att få vara behjälplig och att fråga om hur det känns på vägen i samarbetet med eleven. Informant E såg att det var viktigt att låta relationsskapandet ta tid och att vid första riktiga mötet ha något bra och relevant att prata om som inte har med krav att göra. Informant F såg att det var bra att först kontakta vårdnadshavare och efter att vårdnadshavare har talat med eleven sända en presentation om sig själv via film. Därefter ansågs ett möte i hemmet eller i miljö kring hemmet att vara fördelaktigt. Utöver det motivera och göra eleven delaktig via förståelse till samband via de olika delarna i KASAM.

[…] det är inte ett uttjatat begrepp, för det är ett väldigt bra begrepp, KASAM. Att många elever har lite svårt att få se sammanhanget och få ihop de olika delarna. Men varför ska jag gå på den här lektionen, vad ska det leda till och ska jag plugga till det här provet och vad spelar det för roll. Vad händer sen och så vidare. Hur allt hänger ihop. Att det oftast kan öka motivationen till skola. (Informant C)

De flesta informanterna (A, B, C, E och F) såg att den bäst fungerande miljön för att kunna samtala kunde skilja sig åt. Eleverna kunde ha olika individuella behov som också kunde skilja sig åt beroende på tillfälle och individ. Studie- och yrkesvägledarens kontor eller videosamtal upplevde hälften av informanterna fungerade bäst som mötesplats. Informant F upplevde att vara hemma hos eleven eller i närhet till hemmet fungerade bäst eftersom skolkontext oftast är ångestrelaterat. Informant E ansåg att vara i hemmet hos eleven kan försvåra främjandet att komma till skolan. Informant E beskrev att tryggheten i hemmamiljön många gånger håller eleven kvar hemmavid. Det kan vara att “Rädslan att gå ifrån någonting istället för rädslan för att gå till något” kan upplevas större, enligt informant E.

En fördel tycker jag nu i dessa coronatider faktiskt är ju att just användningen av det här forumet, att prata via skärm. Det gör ju det mycket lättare faktiskt att ha samtal med elever som är hemma. Då kan dom sitta tryggt med vårdnadshavare hemma i sin sköna soffa och prata med mig. De behöver inte komma till skolan och riskera att möta klasskamrater eller skolkamrater som gör kanske så de inte är i skolan. Att jag sitter vid mitt kontor där jag är på skolan och att dom sitter hemma där dom trivs bäst och sitta. Köksbordet, soffan. Whatever...

digitalt. (Informant D)

(24)

19

5.3 Effektiva metoder

Informanterna använde sig av många olika metoder i sitt arbete med elever med problematisk frånvaro. Av de svar som informanterna gav oss fann vi att det var stor variation kring vilka olika metoder som användes. Metoderna informanterna använde sig av var:

 Whiteboardtavla.

 Kort.

 Dator.

 Livslinjen.

 Finna styrkor och intressen.

 Studiebesök.

 Motiverande samtal.

 Vägledningssamtal där kartläggning och lära känna samtal var i fokus samt fylla i intressehjul.

 Olika skalövningar och skalfrågor.

 Inte bara lägga fokus på skolan.

 Kort- och långsiktiga mål samt uppföljningar.

 Hålla kvar kontakten med eleven.

 Prata möjligheter istället för hinder och hitta andra vägar framåt samt ta bort tidsperspektivet.

Informant E menar att man inte bör lägga kravbilden kring behörighet till gymnasiet på elever med problematisk frånvaro, men att man heller inte får gömma den. Vidare menar informant E att man behöver prata om möjligheter och inte hinder. Tidsperspektivet kan till exempel diskuteras på detta sätt:

Vad jag ofta lägger fram med de elever som kanske varit hemma ett år och behöver gå om antingen nian eller ska gå IM eller ska gå om två år i skolan fast på en annan plats. Det är från första början, vid första mötet, så när föräldrar ofta är med så försöker jag lyfta tidsperspektivet. För det slår fast i skallen på elev och föräldrar att nu skulle jag egentligen sluta nian och då ska jag börja gymnasiet till nästa hösttermin. Jag försöker lägga bort det tidsperspektivet och prata om det här med olikheter. Att det är långt ifrån nödvändigt att börja gymnasiet när man är 16 år utan först bli färdig där jag står. Det kan ta ett, det kan ta två år till. […] I praktiken och enligt skollagen så har man rätt att börja gymnasiet senast det år man fyller 19 år. Det betyder att du egentligen har tre år på dig att bli färdig med det här, som man känner att man behöver mera tid på. Så att möjligheterna och försöka ta bort tidsperspektivet och visa på väldigt många andra vägar framåt. (Informant E)

Jag tycker nog MI alltså motiverande samtal är jättebra att använda med den här målgruppen.

Om man nu ska bunta ihop alla. Vad räknar ni förresten som problematisk frånvaro? Har ni tänkt någon viss procentsats? […] På vår skola har vi sagt att första skoldagen som är uppenbart skolk. Det är där vi ska in och kolla. […] Jag skulle väl säga att MI är väldigt framgångsrikt. […] Att rulla med motstånd liksom. Att bekräfta, ja det är förjävligt. Jag fattar att det här är skit. Och inte säga kom igen nu! […] Och utöver det använder jag mig av skalfrågor. Hur känns det idag på en skala ett till tio? (Informant C)

(25)

20

Whiteboardtavla och användandet av olika kort var de metoder som majoriteten (A, B, C, D och E) av informanterna upplevde fungerade bäst i arbetet med elevgruppen. Två tredjedelar av informanterna (A, B, C och D) använde främst så kallade “gymnasiekort” med de olika gymnasieprogrammen på som eleverna sedan fick sortera i olika högar. Informant B använde sig även av motivationskort. Informant B ansåg även att det inte endast fanns en visuell metod som fungerade bäst utan att hen använder olika visuella metoder beroende på i vilket skede man är med eleven. Fem av de sex informanterna (B, C, D, E och F) svarade att fler än en metod fungerade bäst. Informant A använde sig dock av fler visuella metoder men

upplevde att whiteboardtavlan var den bästa av dessa. Så här uttrycker sig informant A och B kring arbetet med visuella metoder:

[…] de skiljer sig väl litegrann från elev till elev men jag skulle säga i grupper om jag tar hela elevgruppen så är det nog samma. Jag har lite olika, jag använder ofta kort. Med till exempel gymnasieprogrammen på, yrkeskort eller liknande. Alltså att eleven får sortera eller prata kring, sådär. Så den metoden har funkat rätt bra. Och ska jag förklara något mer invecklat som till exempel introduktionsprogrammen eller att vi ska räkna betyg då har jag en liten whiteboard som jag kan plocka fram. (Informant A)

Men annars så är det nog bara med elever som har det svårt i skolan som jag brukar använda mer visuella metoder. Inte lika mycket i övriga vägledningssamtal, förutom att rita upp på tavlan. Det brukar jag göra med alla elever för att få det mer synligt så. (Informant B)

De visuella metoder som studie- och yrkesvägledarna upplevde fungerade bäst var whiteboardtavla, papper och penna gärna i olika färger, dataskärm, kort, att ritprata, studiebesök eller inbjudna personer till skolan, streckgubbar och pratbubblor, att skicka emojis, skärmdumpar, GIF:ar eller memes, livslinjen, rita upp trappor för att visualisera olika vägar till målet samt pilar för att visa på olika alternativ eller förklara.

Informant E kände inte till vad en karriärteori var medan resterande av informanterna använde sig av karriärteorier. Hälften av informanterna (B, D och F) använde sig av

Hodkinson och Sparkes karriärteori, Careership, och nämnde att de då främst använde sig av begreppet handlingshorisont. Två av de sex informanterna (A och D) nämnde även andra modeller trots att vi specifikt frågade kring användandet av karriärteorier. Så här beskriver Informant F fyra olika karriärteorier som hen tyckte sig ha nytta av i sitt arbete med elevgruppen:

Allt ifrån Hodkinson och Sparkes det där med social ryggsäck, med handlingshorisonten. Jag tänker att har man bara upplevt ett misslyckande så är det de som också finns i ens egna habitus och egna självkänsla att de inte ser större än så. […] Super med livsspann och så där, att man är i olika fas. […] Vi har lite vad som kan klassas som skityrken med tanke på Linda Gottfredson. […] De här eleverna som är hemma mycket har ju också samma uppfattning om vad som är ett skityrke. Vad som är bra yrken men också försöker jaga i kapp det samtidigt som de inte är behörig eller kommer bli behörig på ganska lång tid. Kanske på Folkhögskola, eller på Komvux eller i bästa fall gymnasiet men att dom har ju samma typer av drömmar också i många fall. Men det är svårt att komma i kapp dom. Så det är de flesta teorierna.

Samma sak med Krumboltz också […] Att man inte får träna på att misslyckas […] de tränas inte på samma sätt och handskas med händelser som sker. De flesta teorier är aktuella beroende på hur man vänder och vrider på det. (Informant F)

References

Related documents

Conceding and concealing judgement in termination of pregnancy- ground theory study (2009) Storbritannien Undersöka de attribut sjuksköters kor/barnmo rskor inom abortvården

Two airborne particle sampling points were designated, one near a pad–rotor disc brake contact and a second under the frame, not near a mechanical brake or

The two platooning strategies planned to be implemented concerning the LQ controllers were the Team AnnieWay’s strategy, or most restrictive control, and a strategy only

åt »en personlig helhetssyn», tydligen av den politiska åskådningens karaktär. 438-517), vilken på ett beklagligt sätt skiljer sig från återstoden, utgör denna

Om polisen fick möjlighet att använda kroppsskanner för att göra detta så skulle man öka säkerheten både för de poliser som ska visiteras och för de poliser som

Om motorfordonsverkstäder blivit anmälningspliktig verksamhet hade det varit möjligt för tillsynsmyndigheten att bedriva tillsyn på samtliga verkstäder och det hade gjort det

Den som däremot inte lagt undan pengar för oförutsedda utgifter eller som använt sitt sparade kapital till konsumtion får rätt till bostadstillägg.. Med tanke på att den

kultur. 10) anser att barnen utvecklar sin förståelse för omvärlden genom att studera naturvetenskap. Genom att lära sig olika sätt att samla och organisera