• No results found

Undervisning, varför ska vi ha det?: En studie kring undervisning och språkundervisning i förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Undervisning, varför ska vi ha det?: En studie kring undervisning och språkundervisning i förskolan"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Undervisning, varför ska vi ha det?

En studie kring undervisning och språkundervisning i förskolan

Av: Catarina Haquinius

Handledare: Michael Godhe

Södertörns högskola | Institutionen för lärarutbildningen Självständigt arbete 15 hp

Utbildningsvetenskap | vårterminen 2021 Förskollärarprogrammet, erfarenhetsbaserad med interkulturell profil

(2)

Abstract

Teaching, Why should we do it?

This study deals with teaching in preschool. Is it really something that the preschool should be doing or do we risk a ‘schoolification’ of preschool? The survey also concerns language and language teaching in preschool. How do educators and principals view language? What does it mean for them and how do they view their language skills and language teaching skills to children. The survey investigates how the preschool works with teaching and how an educator works with the language to support the child in their language development. This survey also addresses how different preschools evaluate their activities and discusses how this affects the work with egalitarianism in preschool framed in the governing document curriculum for preschool 2018.

Keywords

Children's language, educators' language understanding of children's language, teaching in preschool, playful learning.

(3)

Förord

Jag vill börja med att tacka mina respondenter, utan er hade denna studie inte varit möjlig att genomföra. Tack för att ni tog av er privata tid för att ställa upp på intervju och tack för att ni bidragit med eran erfarenhet och kunskap.

Tack Michael Godhe som var min handledare under denna undersökning. Tack för att du funnits där inte bara på lektioner i grupp eller under privat handledning utan även på mail och stöttat mig längs med vägen. Framför allt tack för att du fick mig att fortsätta skriva vidare då jag visste varken ut eller in i denna undersökning.

Jag vill även tacka mina klasskompisar i kursen Självständigt arbete för era kommentarer och frågor kring min undersökning som hjälpte till att föra den framåt.

Till sist vill jag tacka min pappa, Johan Haquinius som även han fick vara bollplank när jag inte visste hur jag skulle gå vidare med undersökningen.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING OCH PROBLEMOMRÅDE ... 5

2. DISPOSITION... 6

3. SYFTE ... 6

4. FRÅGESTÄLLNINGAR... 7

5. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING ... 7

5.1UNDERVISNING ... 7

5.2SPRÅK ... 10

5.3LIKVÄRDIGHET ... 12

6. TEORI ...14

6.1SOCIALKONSTRUKTIVISM ... 14

6.2SOCIOKULTURELL TEORI... 15

7. METOD ...15

7.1INTERVJUMETOD ... 16

7.2ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16

7.3MATERIAL BESKRIVNING ... 17

8. FORSKNINGSOMRÅDE ...18

9. RESULTAT ANALYS ...18

9.1UNDERVISNING ... 18

9.2SPRÅK ... 21

9.3LIKVÄRDIGHET ... 26

10. METODDISKUSSION ...29

11. RESULTAT DISKUSSION ...30

12. REFERENSER...33

12.1OTRYCKTA KÄLLOR ... 36

BILAGA 1 ...37

BILAGA 2 ...40

BILAGA 3 ...41

(5)

1. Inledning och problemområde

I den här studien undersöker jag språk och undervisning i förskolan. Jag valde detta för att barn och pedagoger i dagens samhälle har många fler språk att handskas med eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle. Detta gör att språkutvecklingen är oerhört viktig för de pedagoger som arbetar med barnen samt för barnen själva. Det är barnen som ska utveckla sin identitet och ta en plats i vårt demokratiska samhälle och därför behöver de behärska språket (Nygård Larsson 2011, s. 31).

Språket är ett av våra verktyg som åskådliggör våra rättigheter och skyldigheter i samhället (Szczepek Reed & Davies 2018, s. 4). Eftersom vi har ansvaret för barnens första utbildning, då deras hjärnor är som mest mottagliga för inlärning bland annat för språkinlärning lägger det ett stort ansvar på oss pedagoger att stötta barnen i deras lärande (SOU 2020:67, s. 65). I förskolans läroplan LPFÖ 18 uttrycker första meningen att utbildningen är en del av skolväsendet

(Skolverket 2018, s. 5). Det här understryker att vi erbjuder barnen första steget i deras lärande och att förskolan har ett stort ansvar för detta. Här syns det tydligt att utbildning är en viktig aspekt för att få tillgång till vårt demokratiska samhälle (Nygård Larsson 2011, s. 31).

Utbildningen ska enligt förskolans läroplan vara likvärdig oavsett var i landet verksamheten äger rum (Skolverket 2018, s. 6). Det betyder att oavsett var barnen går på förskola och oavsett om den är privat eller kommunal ska de få en likvärdig utbildning som sina jämnåriga över hela landet. Med den nya läroplanen 2018 kom begreppet undervisning in i förskolan och många inom förskolans värld skruvade på sig – var undervisning verkligen något som förskolan skulle hålla på med?

Min erfarenhet kring begreppet undervisning är att det kan väcka en del känslor i en förskole kontext då många pedagoger anser att det är i skolan som undervisning skall ske och inte i förskolan. Pedagogerna är rädd för att förskolan skolifieras. Skolifiering innebär ett

undervisningssätt som liknar skolans sätt att undervisa (Eidevald & Engdahl m.fl. 2018, s. 82).

(6)

Undervisning på förskolan kan ske planerad eller spontan eftersom varje stund på förskolan är en möjlighet för lärande och utveckling (Skolverket 2018, s. 7). På förskolan lyfts dock lekfullheten och barnets intresse upp. Till skillnad från skolans undervisning sker undervisningen i förskolan mer på barnens nivå (Pihlgren 2017, s.11) eftersom förskolan inte har uppnåendemål vilket skolan har. Förskolan har bara strävansmål som ger mer frihet i undervisningen.

I den här uppsatsen undersöker jag hur synen på språkundervisningen ser ut på olika förskolor och jämför skillnader och likheter. På så vis hoppas jag få en inblick i den likvärdighet som förskolan skall hålla i sin utbildning och undervisning. Pedagogens intresse och kunskaper kring ämnet de undervisar i betyder mycket för undervisningen och för barns lärande. Därför riktar jag blicken främst mot förskolans pedagoger men jag vill även undersöka hur rektorer resonerar kring språk och undervisning i förskolan samt undersöka vad hen gör för att stötta sina pedagoger i arbetet, för att få en så stor inblick i förskolans verksamhet som möjligt. Jag hoppas att med min undersökning bidra med ett verktyg som synliggör likvärdigheten och synen på språk och

undervisning i förskolan samt att den kan användas för senare forskning.

2. Disposition

Denna undersökning börjar med en presentation av syfte och de frågeställningar som banar vägen för min undersökning. Under rubriken metod presenteras de verktyg jag använder mig av i

undersökningen för att få svar på mina forskningsfrågor. Rubriken teorier kommer att synliggöra mitt val av perspektiv som tidigare forskare har lagt fram. För att kunna söka efter litteratur till undersökningen har jag delat in bakgrund och tidigare forskning i begreppen undervisning, språk och likvärdighet. Dessa tre begrepp har jag sedan använt mig av i resultatanalysen av mitt

insamlade material.

3. Syfte

I denna studie undersöker jag hur pedagoger och rektorer resonerar kring språk och begreppet undervisning i förskolan för att se om förskolorna i studien anser att det är något för förskolan.

(7)

flerspråkigt samhälle och jag vill därför undersöka hur pedagoger går tillväga för att stötta barnen i deras språkutveckling, samt hur rektorn gör för att stötta pedagogerna i deras arbete. Jag vill även undersöka hur pedagoger och rektorer resonerar kring sin egen kompetens gällande språk.

Detta för att jag vill se vilken betydelse pedagoger och rektorers kunskaper och erfarenheter kring språk och undervisning har för den utbildning vi ger till barnen på förskolan.

4. Frågeställningar

● Vilken syn har rektorer och pedagoger på begreppet undervisning i förskolan?

● Vad har pedagoger och rektorer för syn på språkundervisning till barnen?

● Vilken syn har pedagoger och rektorer på sin egen kompetens kring språk?

● Har förskolorna i undersökningen en likvärdig språkundervisning?

5. Bakgrund och tidigare forskning

Till min undersökning tar jag hjälp av relevanta vetenskapliga artiklar och litteratur samt rapporter som berör mitt område. Mängden av artiklar, litteratur och rapporter jag hittade

gällande språk och undervisning samt likvärdighet var tillfredsställande. Jag har dock inte stött på någon undersökning där synen på språk och undervisning lyfts upp för att se likheter och

skillnader för att på så sätt få en bild av likvärdigheten i den svenska förskolan.

5.1 Undervisning

Förskolan byggdes upp under Socialstyrelsen men i slutet av 1990-talet flyttade den in under Skolverket och fick en läroplan med strävansmål. Förskolan fick en utbildningsplan och det kollas extra noga på lärandet nu när den tagit plats bland samhällets utbildningsplatser. Det sågs som en seger att förskolan äntligen fått ta plats inom skolväsendet och man startade diskussionen om förskolans dubbla uppdrag kring omsorg och lärande (Skans 2011, s. 24).

Förskolans pedagogiska uppdrag förtydligas och läroplanen påbjuder ett första steg på en utbildning där omsorg, lärande och fostran ska bilda en helhet (Skolverket 2008, s. 8). Sedan

(8)

2010 ska förskolan enligt skollagen bedriva undervisning (Sheridan & Williams 2018, s. 3).

Gunnar Åsén (2020) menar att undervisning hör till förskolans kärnuppdrag och att det varit så sedan förskolan fick en läroplan men att det först är med den nya läroplanen som kom 2018 som det blivit tydligt (Åsén 2020, s.25).

Inför skapandet av den nya läroplanen gjordes det 2017 en så kallad kunskapsöversikt där

forskare bidrog i utvecklandet av vissa kunskapsområden. Dessa är demokratifostran, omsorg, lek och skapande samt undervisning (Eidevald & Engdahl 2018, s. 8). Nu kan man tydligt se

undervisnings begreppet i Förskolans styrdokument och det betyder att vi bedriver undervisning på förskolan och det börjar redan när barnen börjar hos oss vid ettårsåldern.

Trots att det har gått över tio år sedan begreppet utbildning och lärande kom till förskolan. Visar Sheridan och Williams (2018) rapport Undervisning i förskolan - en kunskapsöversikt att

begreppet undervisning fortfarande är obekvämt att hantera för många. Upprepade gånger associeras tankarna till skolans sätt att undervisa vid diskussioner kring undervisning på

förskolan och det finns en oro för en skolifiering av förskolan (Sheridan & Williams 2018, s. 35).

Ann S. Pihlgren förklarar motståndet gentemot undervisningen genom att lyfta den osäkerhet många pedagoger upplever kring undervisning och vad det kan innebära i förskolan. Hon menar att våra egna minnen och erfarenheter från skolan är det som gör oss osäkra och att dessa

motverkar de väldigt goda undervisningsmöjligheter som finns på förskolan (Pihlgren 2017, s.

15). Även Thulin och Jonsson tar upp att det finns pedagoger som är obekväma med det nya begreppet undervisning och vilken betydelse det har i förskolan. Det finns en orolighet över att förskolan blir allt mer skolifierad trots att begreppet undervisning har förtydligat vikten av barnens lärande (Thulin & Jonsson 2018, s. 96).

Undervisning är enligt Skans strävan efter att lära någon om något. Det är dom didaktiska beslut som vi pedagoger fattar för att göra situationen så optimal som möjligt. Beslut som bygger på begreppen Vem, Vad, Varför och Hur. Vem är det vi vill lära något, Vad är det som ska läras ut och Varför skall vi lära barnen om just detta samt Hur går vi tillväga för att lära dem (Skans

(9)

och relationen mellan elev, lärare och ämne har betydelse för hur vi utformar undervisningstillfället.

Behöver vi verkligen vara oroliga över undervisning i förskolan? Undervisning i förskolan ska enligt både Skans (2011) och Thulin & Jonsson (2018) utgå från individens behov. Det är individens relationer till barn och pedagoger på förskolan och till övrig personal samt deras egna erfarenheter som styr utbildningen i förskolan (Thulin & Jonsson 2018, s. 96). Den osäkerhet som råder kring undervisning på förskolan kan leda till att barnen inte får tillgång till den

undervisning de har rätt till, men även risken för en skolifiering kan vara överhängande ifall man tar i uppdraget för hårt. Dock är förskolans läroplan och annan forskning överens om att

undervisning för barn sker bäst när den är i lekform och utgår från barnens intresse. Till skillnad från skolan bildar undervisningen en helhet med omsorg, utveckling och lärande (Sheridan &

Williams 2018, s. 50)

Skans (2011) och Pihlgren (2017) talar båda om hur den svenska förskolan bygger på en helhet av omsorg och lärande i motsats till den anglosaxiska förskoleverksamheten där undervisning på förskolan är mer i en skolform (Pihlgren 2017, s. 12, Skans 2011, s.23). Denna helhetssyn på omsorg och lärande är det som skiljer förskolan och skolan åt då men i skolan ser mer separat på begreppen omsorg och undervisning (Sheridan & Williams 2018, s. 35).

Sandberg, Lillvist & Ärlemalm-Hagsér menar att det finns fyra hörnstenar i förskolans uppdrag.

Lek, omsorg, undervisning och lärande ska bilda en helhet. Lek i förskolan är ett återkommande begrepp och Vygotskij menar att en av de viktigaste aspekterna för lärande och utveckling är leken och att undervisning på förskolan ska ske under lekfulla former (Sandberg, Lillvist &

Ärlemalm-Hagsér 2018, s. 92).

Det som präglar undervisning på förskolan är att förskolläraren ansvarar för undervisningen även om det är hela arbetslaget som ska utföra den. Förskolan bygger på att barn lär i alla situationer som uppstår under en dag, inte bara på det specifika undervisningstillfället. Undervisningen är också beroende av miljö och resurser (Bäckman 2020, s. 78).

(10)

5.2 Språk

Språkundervisning associeras ofta till lärande av många ord och glosor. Men är det verkligen bara ord som bygger upp språket? Åsa Wedin skriver om språkkompetens och att språk inte bara är ord och grammatik utan även hur vi använder oss utav språket för att kommunicera. Vi förstår hur vi bygger upp meningar för att både säga något vi tycker samtidigt som vi tyst menar något annat (Wedin 2017, ss. 25 - 26).

Barn är i behov av att kommunicera för att lära sig kunskap men det krävs ett språk för att lära sig att kommunicera och det tar ett -två år att lära sig ett verbalt språk. Ett kunskapsinhämtande språk tar mellan två - åtta år att utveckla då det kräver en exakt förståelse av ord och deras betydelse.

Med kunskapsinhämtande språk menas att man har förståelse för vad ord och meningar betyder exakt eftersom dem kan ha en dubbel betydelse (Skans 2011, s. 28).

Thulin & Pramling tar upp en historisk beskrivning av hur lärande har skett på förskolan fram tills våra dagar. I avhandlingen får man ta del av olika idéer om pedagogernas förhållningssätt under förskolans historia som till exempel Fröbels tankar om att “barn ska inte skolas, utan utvecklas fritt” (Thulin & Pramling 2011, s 18). Thulin tar upp många namn som följer i Fröbels spår och utvecklar hans idéer om undervisningen på förskolan. Dessa uppgifter kommer hjälpa mig att förstå vilken grund svensk förskola står på och varför utbildningen ser ut som den gör idag på förskolan. Artikeln tar även upp vikten av språk för ett lärande samt menar att det är genom språket barnet får nya begrepp och erfarenheter (Thulin & Pramling 2011, ss. 57 - 58).

Det relevanta i Thulin och Pramlings undersökning är betydelsen av vad den säger generellt om förskollärarens förhållningssätt gentemot undervisningen som uppdraget innebär och vad detta kan innebära för barnens lärande. I ett exempel menar författaren att det finns ett samband mellan lärarens kunskaper, engagemang och barns intresse för ett fenomen. Det här exemplet och andra exempel i avhandlingen kommer ge en bild av de utfall pedagogen väljer att utföra sin

undervisning på (Thulin & Pramling 2011, s. 56). Förskolan är den plats där grunden för barnets språkresa läggs, en resa som pågår livet ut och därför är det bra att förskolan samarbetar med hemmet kring språket. Då det är just i förskolan som grunden läggs är det extra viktigt att man

(11)

som pedagog är lyhörd för barnen i deras språkande så att de kan utmanas med ny ord såsom exempelvis fryspunkt (Wedin 2017, s 42 - 43).

Wedin skriver att språk och kunskap är kopplade med varandra på en sådan intim nivå att vi som pedagoger måste ha språket i åtanke när vi planerar aktiviteter för barnen och att vi alltid bör tänka på vilket språk de kunskapsområden vi har planerat innehåller för att få en så bra stund med barnen som möjligt (Wedin 2017, s 63). Även Sheridan och Gjems talar om att vi pedagoger måste ha en viss kompetens inom språket för att kunna undervisa i det. Dom talar om att vi måste ha förståelse för vad som får barn att vilja tala och uttrycka sig samt hur barnets erfarenheter påverkar deras utveckling (Sheridan & Gjems 2017, s, 350).

Även Skans (2011) talar om vikten av att lära sig språk. Han talar om samhällets språk, att om man har ett annat modersmål så kan det ge stora konsekvenser senare i livet som påverkar utbildningen och senare arbetet i samhället. Därför är det viktigt att läraren visar respekt för barnens modersmål och stöttar dem i det så att barnets självkänsla och identitet stärks (Skans 2011, s. 29). Skans tar upp hur barn i kraftigt segregerade områden kanske inte kommer i kontakt med svenska språket innan inskolning på förskolan. Detta kan då leda till en traumatisk period för barnet som inte kan förstå sin omgivning om inte någon pedagog talar barnets modersmål. I dessa förskolor är pedagogernas språkkompetens extra betydelsefull men trots att vi idag har ett

flerspråkigt samhälle är det ingen självklarhet att modersmålet stöds i förskolan (Skans 2011, s.

31).

Enligt Carina Fast socialiseras barnen in i språkets värld utav familjen, vänner och samhället men samtidigt skriver hon att barns möte med språket påverkas direkt eller indirekt utav vart barnen bor (Fast 2008, ss. 30, 49). Därför är det viktigt att ha kompetent personal som kan skapa

förutsättningar för dessa möten och att pedagogen kan kommunicera med barnet på ett sådant sätt att barnet finner ett värde i sitt lärande (Garvis & Lunneblad 2018, s.7).

(12)

5.3 Likvärdighet

Den svenska förskolan ingår i den tradition som kallas för den nordiska eller den

centraleuropeiska traditionen. Nordiska traditionen strävar efter att förbinda omsorg och lärande som en helhet med övergripande mål för verksamheten. Mål som riktar sig mot vad man kan erbjuda barnen för deras utveckling, och inte såsom skolan där det är mer riktat mot vad barnen skall kunna vid en viss ålder (Åsén 2020, s. 11). Inom denna tradition utvärderas verksamheten utav verksamhetens pedagoger, dessa har dock trots att förskolan varit präglat av ett statligt styre med tydliga regelverk för hur organisationen skall se ut samt angående storleken barngrupper, personaltäthet och lokaler lämnats ensamma i hur dom skall utvärdera och vad som skall utvärderas då staten inte uppmärksammade det pedagogiska arbetet (Åsén 2020, s. 17 - 18).

I FN:s hållbarhetsmål (2016) mål 4 om utbildning poängteras att utbildningen ska vara

inkluderande, jämlik, jämställd och hålla god kvalitet. Utbildningen i förskolan handlar på så vis inte bara om barnens rätt till plats i förskolan, utan också om att förskolan ska hålla en hög kvalitet, vilket bland annat påverkas av goda villkor i verksamheten när det gäller utbildad personal, hög personaltäthet, sammansättning av barn och antal barn i grupperna (Sheridan &

Williams 2018, s. 14).

Person skriver om förskolans likvärdighet i Gunnar Åséns bok Vad säger forskningen om svensk förskola? att den, utöver det jag tagit upp från andra artiklar, även skall kompensera de barn som lever i ogynnsamma förhållanden. Han skriver dock att alla dessa begrepp kring likvärdigheten i förskolan är tolkningsbara, eftersom det inte handlar om att barnet ska möta utbildningen i förskolan utan snarare hur förskolans utbildning skall möta barnet (Persson 2020, s. 92).

Enligt Vallberg Roth & Tallberg Broman behöver det finnas en jämvikt mellan de vuxenstyrda och de barnstyrda aktiviteterna som förekommer på förskolan så att alla barn kan delta i lärandet men att det kan skilja sig stort från förskola till förskola och ibland även från avdelning till avdelning (Vallberg Roth & Tallberg Broman 2018, s. 65).

(13)

I Garvis & Lunneblads rapport lyfts det fram att mängden outbildade pedagoger ökar inom förskolan. Anledningen till denna ökning är att storleken på barngrupperna ökar samtidigt som pedagoger börjar gå i pension. Detta påverkar då förskolans kvalitet och möjlighet att undervisa barnen eftersom det är just den utbildning på 3 respektive 3,5 år för barnskötare och förskollärare som ger den gedigna kompetensen som krävs för att undervisa i förskolan (Garvis & Lunneblad 2018, s. 7). Rapporten ta också upp att barn under 3 år som går på en förskola med hög kvalitet är mer framgångsrika i språk och kommunikation mot barn som går på en förskola med låg till god kvalitet (Garvis & Lunneblad 2018, s 8).

Enligt Williams & Sheridans artikel Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet främjar en förskola med hög kvalitet barns lärande på alla punkter och arbetar för

skapande av jämlika uppväxtvillkor (Williams & Sheridan, 2018, s. 128). Deras forskning visar att undervisning i förskolan är beroende av flera nyckelfaktorer, som tydliga målbeskrivningar, förskolechefers ledning, förskolans organisation och ansvarsfördelning, gruppstorlek, antal vuxna per barn och pedagogers samt framför allt förskollärares kompetens för att hålla en hög kvalitet (Williams & Sheridan 2018, s. 129). Även Person (2020) talar om de positiva effekterna en förskola med hög kvalitet har för barn som lever i socialt och ekonomiskt utsatta miljöer. Han talar om de möten och interaktioner som sker på förskolan och att det är dessa som utgör kvalitetens kärna. För dessa interaktioner och möten krävs det en kompetent pedagog som är lyhörd och nära barnen för att de ska få en positiv bild av sig själva och förskolan. Han menar att vår kompetens i språk är viktig då vi som pedagoger lägger mycket känslor i våra samtal med barnen. Det är alltså viktigt att pedagogerna i förskolan kan förstå och lyssnar på barnen, och handla på ett sådant sätt att barnet når sin potential och känner sig delaktig i sin utbildning (Person,2020, ss 96 - 98). Garvis & Lunneblads rapport visar emellertid att utbildade pedagoger som ofta står i valet mellan arbete i medelklassområden eller utsatta områden, väljer de att arbeta i medelklassområden (Garvis & Lunneblad 2018, s. 24).

När jag läser Bäckman (2020) får jag dock en annan bild av vad hög kvalitet kan innebära.

Mängden av resurser och miljön påverkar undervisningen och på längre sikt kvaliteten på förskolan (Bäckman 2020, s. 79). Visst är det bra om alla är utbildade i förskolan men det spelar ingen roll hur hög utbildning du har om du inte har resurser att använda dig utav i din

(14)

verksamhet, skriver Vallberg Roth i Åsén (2020) då barn har olika behov. Barnen bär på olika erfarenheter och förutsättningar som gör dem unika och därför kan inte undervisningen utformas på ett likvärdigt sätt överallt på alla förskolor utan måste anpassas efter barnen (Vallberg Roth, 2020, s. 33).

Undervisningen ska alltså anpassas efter barnet och dennes erfarenheter och kunskaper men för att barnet ska kunna förstå och ta till sig undervisningen krävs det språkförståelse. Person (2020) lyfter att barn som talar minoritetsspråk eller är flerspråkiga erbjuds olika möjligheter att

praktisera sitt språk på förskolan. Han talar även om att är det färre flerspråkiga barn mot svensktalande barn så finns det en risk att man inte lyfter flerspråkigheten eller kulturerna och förskolan förlorar möjligheten till att vara den plats där kulturer och språk kan mötas för att skapa något nytt. Detta påverkar barnens möjlighet att till fullo delta i utbildningen och det leder till att förskolan inte är helt likvärdig (Person 2020, ss. 102 - 103).

6. Teori

Här presenteras de teorier som jag har utgått ifrån. Jag har valt socialkonstruktivism då den utgår från den kommunikation vi konstruerar för att kommunicera samt sociokulturellt perspektiv då vi i våra liv ingår i många olika kulturer. Dessa två perspektiv kommer att hjälpa mig att analysera mitt material som jag har samlat in till min forskning.

6.1 Socialkonstruktivism

Socialkonstruktivism har växt fram sedan 1960 - talet och innefattar idag många olika

inriktningar men det alla har gemensamt är att vi konstruerar kunskap tillsammans i den sociala verkligheten och att den konstruerade kunskapen är bunden till de sammanhanget (Patel &

Davidson 2019, s. 41). Enligt filosofen Magdalene Thomassen handlar socialkonstruktivism om den språkliga relationen mellan subjekt och objekt, det vill säga, hur vi genom vårt sätt att kommunicera med varandra och hur vi genom den kommunikationen konstruerar en förståelse kring ett objekt (Thomassen 2007, s. 205). Vi behöver alltså kunna kommunicera med varandra

(15)

barnens språkutveckling eftersom språk enligt Carina Fast är något vi socialiseras in i (Fast 2008, s 30).

6.2 Sociokulturell teori

Vår kultur skapas tillsammans med dem vi lever med och varje grupp vi lever i har sin egen kultur. En människa ingår i många olika kulturer. Familjen har sin kultur medan vänner och skola är två andra kulturer, men alla dessa små kulturer är delar av det samhälle vi lever i (Skans 2011, s. 21). Vi präglas av de platser och personer vi växer upp med och detta bär vi med oss i mötet med andra människor från andra kulturer. Då vi diskuterar med folk som känner oss eller vet vad vi talar om använder vi speciella ord som just den gruppen känner till och vi har en dialekt när vi talar, men om gruppen vi talar med inte är från samma område använder vi ett standardspråk så alla förstår men har kvar vår dialekt för att hävda varifrån vi kommer (Norrby & Håkansson 2007, ss. 30, 33). I dessa möten formas vi vår unika personlighet. Förskolan är en plats där många olika kulturer möts och där nya skapas och är en bro in i samhället.

7. Metod

På grund utav pandemin Sars Cov-2, även kallat Covid-19, kan det vara svårt att besöka

förskolor, dels för att många förskolor inte tar emot besökare samt att personen jag vill intervjua kan vara i riskgrupp. Detta gör att jag har valt att hålla intervjuerna över telefon eller via internet med användning utav appen Zoom cloud meetings.

Till min undersökning intervjuar jag två pedagoger och en rektor kring deras syn på undervisning i förskolan och språk. Jag vill även ta del av deras tankar om hur barnens språkkunskaper kan stöttas. Jag intervjuar pedagoger i alla led på förskolan som barnskötare, förskollärare och rektorer. Barnskötaren har arbetat på förskola i sju år och i förskoleklass/ fritids under ett år.

Förskolläraren har arbetat länge som barnskötare men tog steget upp till förskollärare för fyra år sedan. Rektorn var förskollärare på sin förskola innan hen för sju år sedan tog klivet upp till rektor. Anledningen till en intervju med rektorn är för att hen har det yttersta ansvaret för

förskolan. Förskolorna i undersökningen ligger i Stockholms norr- och söderort och intervjuerna

(16)

sker efter arbetstid då pedagogerna har svårt att komma ifrån barngruppen då det råder personalbrist på grund av pandemin.

7.1 Intervjumetod

Jag har valt att intervjua med kvalitativ metod, för att ta del av pedagogernas åsikter vilket kan ge både mig och respondenten nya synsätt. Detta betyder att mina intervjuer har en viss grad av struktur för hur den ser ut (Patel & Davidsson 2019, s. 104). Under intervjun är det viktigt att lyfta respondentens betydelse för undersökningen och ha i åtanke att vi, intervjuare och respondent är medskapare av samtalet. Frågorna i intervjun kommer att ha formen av

semistrukturerade frågor. Det innebär att jag har skapat frågor innan intervjuns början men att respondenten har möjlighet till öppna svar och beroende på respondentens svar kan ordningen på mina frågor komma att förändras, och följdfrågor kan komma att ställas utifrån svaren från respondenten (Patel & Davidsson 2019 s, 105).

Intervjun inleds med en orientering, vilket betyder att jag återigen berättar för intervjupersonen om syftet till intervjun och vad den kommer att användas till samt att dom när som helst under studien kan dra sig ur innan vi börjar själva intervjun. Då jag har valt att maila frågorna till respondenten innan intervjun frågar jag om det är någon fråga som hen undrar över innan jag startar intervjun samt jag frågar även om det är okej för respondenten att jag spelar in intervjun med inspelnings verktyget som finns i Zoom Cloud meetings. Jag frågar för att respondenten ska känna sig trygg i att jag spelar in hens åsikter kring de ämnen som intervjun kommer beröra (Brink & Kvale 2012, s. 144).

7.2 Etiska överväganden

Vid starten för studien skickades det ut information till all personal inom förskolan (Löfdahl 2014, s. 36). Jag gjorde det för att informera om min studie och vad den är till för så att

pedagoger och rektorer känner sig trygga nog att prata med mig. Som pedagog vill man inte alltid eller kan prata om sitt arbete med utomstående. Jag tänker på den tystnadsplikt och övrig

(17)

sekretess som vi alla pedagoger skriver på och rektorer vill ju inte att det ska spridas ett negativt rykte om arbetsplatsen.

I informationen om studien står det att jag vill intervjua pedagoger eller rektorer och hur denna intervju kommer att ske, hur data kommer samlas in och hur den förvaras samt vilka som har tillgång till den. Den data som samlas in till undersökningen kommer att behandlas konfidentiellt.

Det innebär att det är endast jag som utför undersökningen har tillgång till information om personuppgifterna till respondenterna och att dessa inte delas ut till utomstående (Patel &

Davidsson 2019, s. 84). När undersökningen är färdig och publicerad eller om respondenten drar sig ur kommer alla intervjuer och transkriberingar att raderas så att den inte nyttjas på fel sätt (Löfdahl 2014, s. 38).

Jag valde att spela in mina intervjuer i studien då jag under kursen Att beforska förskolan på Södertörns högskola provat att utföra intervjuer och märkt att jag tappar fokus på respondenten då jag sitter och antecknar. Då jag spelar in kan jag flytta fokus från de jag behövt anteckna till respondenten och vi får ett bättre flöde i intervjun.

7.3 Material beskrivning

Jag har ett material bestående av 3 intervjuer på sammanlagt 85 minuter inspelat och totalt 80 minuter av detta är transkriberat och gav ett material på 30 sidor. Varför mängden transkriberade minuter skiljer sig mot antalet inspelade är för att i en intervju kom respondentens familjemedlem in och frågade sin förälder saker. Jag hann då inte stoppa inspelningen kom det med samt att i en av intervjuerna hade respondenten under kort stund problem med ljudinställningen på sin

mikrofon.

I analysen har jag valt att skriva rektorn just för att kunna urskilja hens syn från pedagogernas.

Jag kommer inte att skriva pedagogernas yrke, då en av dem arbetar tillsammans med rektorn.

Jag kommer ge dem beteckningen R1 och R2 för att hålla deras identiteter konfidentiella (Patel &

Davidson 2019, s. 164). Detta val gjordes för att tydligare kunna se och visa på skillnader mellan respondenternas förskolor utan att röja deras identitet.

(18)

8. Forskningsområde

Barns språk, pedagogers språkförståelse kring barns språk, undervisning på förskolan, lekfullt lärande.

9. Resultat analys

Det insamlade materialet har delats in och analyseras efter samma begrepp som användes vid sökandet efter tidigare forskning: Undervisning, Språk och likvärdighet. Detta för att lättare kunna se om undersökningen får svar på de frågeställningar som ställdes i början av studien.

9.1 Undervisning

På intervjufrågorna: I läroplanen står det att vi ska undervisa barnen. Hur tänker du kring det?

Och Hur kan undervisning se ut på förskolan? svarar alla respondenter att undervisning är något som förskolan ska arbeta med enligt dem och att man länge har gjort det.

”Begreppet må vara nytt inom förskolan men att man alltid har undervisat, att det bara är terminologin som ändrats vilket kanske är bra för nu måste man verkligen fokusera på att visa att barnen faktiskt kommer någonvart i sitt lärande.” (R2)

Alla respondenter håller med om det som Åsén (2020) talar om att förskolan sedan länge har haft och arbetar med undervisning men att man nyligen i och med Läroplanen för förskolan 2018 har förtydligat begreppet så att det nu uttryckligen står undervisning. I läroplanen står det att

undervisningen ska stimulera, utmana barnen och syftar till lärande och utveckling hos barnen.

Den ska utgå från såväl planerade som spontant uppkomna tillfällen då barn ständigt lär sig saker (Skolverket 2018, s. 7).

R1 säger att man måste bortse från den traditionella synen på vad undervisning innebär, barn i förskolan lär i alla moment som förekommer under en dag. Med traditionell undervisning menar

(19)

dagens ämne medan barnen sitter vid bänken och skriver. Respondenterna i min studie är inte rädda för begreppet undervisning. De anser att det verkligen är aktuellt för förskolan att arbeta med undervisning men har respekt för den oro som många pedagoger känner för begreppet. Den oro som Sheridan & Williams samt Pihlgren talar om kan påverka hur vi väljer att undervisa (Sheridan & Williams 2018, s. 35, Pihlgren 2017, s. 15).

Även Rektorn talar om denna traditionellt strikta syn på undervisning men lyfter att undervisning i förskola är mycket friare då den kan ske överallt och när som helst under dagen.

Respondenterna i undersökningen anser att förskolan ska utöva undervisning. Denna

undervisning är en blandning av den omsorg och lärande samt barnets intresse och erfarenheter som läroplanen för förskolan lyfter (Skolverket 2018, s. 19).

”Det är viktigt att man tar hänsyn till barnets ålder eftersom i förskolan är barnen 1-5 år gamla och ett barn som är 1 år gammalt har kanske inget verbalt språk, här kommer leken in i

undervisningen. Vårt bästa verktyg vi har på förskolan att leka oss fram och på så sätt fånga barnets språkutveckling eller lärande genom att locka barnet med aktiviteter, uppmuntra barnet och låta dem uttrycka sig så gott det går,” (Rektorn)

Även R1 och R2 tar upp leken då de talar om hur undervisningen på förskolan är mer fri mot skolans men de nämner också konkreta tillfällen som samlingen, promenaden i skogen och utflykten till parken. Vid dessa tillfällen utgår man från de frågor som intresserar barnen, men att undervisning i förskolan handlar om att lära barnen de saker som vi vuxna anser att man ska kunna för att klara vardagen. Respondenterna talar även om att det är viktigt trots att man sagt stövlar 20 gånger redan, fortsätter säga stövlar och inte ger upp och säger skon bara för att man inte orkar. R1 säger att undervisning riktat till yngre barn först och främst sker i deras

samlingstillfällen. Där får barnen möta rim och ramsor, de möter matematik genom att de räknar sina kompisar samt sjunger sånger, men det handlar också om hur man klär på sig i hallen. Här berättar R1 att då de fick TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) på förskolan underlättades kommunikationen mellan barn och pedagog då pedagogen kunde teckna exakt vad dom menade.

(20)

En pedagog inom förskolan behöver alltså vara lyhörd och uppmärksam på barnen för att kunna se vilken typ av undervisning som passar det specifika barnet bäst så att hen utvecklas i sitt lärande (Magnusson 2020, s. 56). Denna frihet som förskolan har i sin undervisning kommer från att förskolans läroplan inte innehåller några uppnåendemål såsom skolans läroplan gör.

Läroplanen för förskolan innehåller nämligen bara strävansmål, verksamheten skall sträva efter att utveckla barnen utifrån deras intressen och förutsättningar (Skolverket 2018, s 10).

Även om förskolans undervisning är mer fri mot skolans kan den vara lika välplanerad som i skolan utav förskollärare eller barnskötare. Förskolläraren är den som ansvarar för

undervisningen men det är alla i arbetslaget som skall utföra den och då måste man planera. Vid en planering så måste man tänka på de fyra begreppen Vem, Vad, Varför och Hur så att man får ett så bra undervisningstillfälle som möjligt (Skans 2011, ss. 22 - 23).

För att veta hur det går med undervisningen anser Rektorn att pedagogisk dokumentation är det bästa verktyget för att se de aktiviteter som barnen deltar i på förskolan och hur arbetet kan gå vidare till nästa nivå. På förskolan där Rektorn arbetar på använder de sig av appen Tyra för att göra pedagogisk dokumentation.

“Tyra är ju en app, en förskoleapp där man kan dokumentera för hela gruppen som

vårdnadshavare kan ta del av, eller barnets egen portfolio som enbart vårdnadshavaren ser och jag får ju notiser varje gång ni lägger in någonting. Och har jag tid så går jag in och tittar då. exemplet vis kan det vara projekt ”vatten” där barnet håller på med vatten och det står några ord som barnet sagt kring vatten, ånga., is, snö och så vidare. Då är det ju bra att man tar bild eller video och lägger in i barnets portfolio så att vi om två tre månader kan gå tillbaka.” (Rektorn).

Här skiljer sig verktygen för pedagogisk dokumentation åt, R1 berättar att då hen arbetade på en förskola använde de sig utav appen pic collage för att dokumentera undervisningen i sin

verksamhet som sedan skrivs ut och sätts upp på väggen. De satte in bilder på barnen i en pärm som först när den var fylld skickades hem till föräldrarna. I och med att förskolorna har olika sätt

(21)

att dokumentera ser jag det som Bäckman talar om att förskolan är beroende av sina resurser och att dessa kan variera från förskola till förskola (Bäckman 2020, s. 78).

9.2 Språk

Då intervjun kommer till frågan Hur skulle du kunna definiera ett språk? Vad är språk för dig? är respondenterna eniga om att språk är ett kommunikationsverktyg och att det kan vara verbalt eller icke verbalt, då i form av kroppsspråk eller teckenspråk (Thomassen 2007, s. 205).

”Hur man väljer att kommunicera med sin omvärld och att det är helt individuellt hur man gör det om man gör det med verbala ord eller enstaka ljud, vilket kan vara en begynnelse på ett verbalt språk men till språk räknas även kroppsspråket och teckenspråket som är ett helt eget språk även om man använder sig utav kroppen, samt att det idag finns takk, tecken som stöd” (R1).

Alla respondenter i undersökningen anser att språk är något man behöver kunna för att

kommunicera med sin omvärld men R1 och R2 lyfter att språket är unikt, då det är intimt kopplat till vår identitet. Identitet formas utifrån de relationer vi skapar under vårt liv och förskolan är för många den första kontakten utanför hemmet (Wedin 2017, s 42). Läroplanen menar att språk hänger ihop med lärande och identitetsutveckling och därför är det viktigt att vi stöttar och stimulerar barnen i deras intresse och vilja att kommunicera. Vidare uppmanar läroplanen oss att inte enbart stötta barnen i Samhällets språk utan även i deras modersmål, teckenspråk eller annat sätt som barnet behärskar för att kommunicera (Skolverket 2018, ss. 8 - 9). Därför är det viktigt att vi pedagoger har en god kompetens så att vi kan lära barnen om vårt krångliga sätt att kommunicera. Deras svar gör att nästa fråga blir så pass naturlig att den knappt behöver ställas.

Kan du berätta vad du tycker är viktigt att tänka på när man ska stötta barnens lärande i språk?

Rektorn svarar:

”Det är ju en fördel att jag har jobbat som förskollärare och har läst om just språkutveckling och hur viktigt det är för just yngre barn men som rektor har jag ju fått ytterligare ansvar jag

(22)

skall då tänka på resursfördelning och skapa förutsättningar för förskolläraren och personalen så att dom kan arbeta så bra som möjligt med just språkutvecklingen” (Rektorn).

De resurser som rektor talar om nämner Kerstin Bäckman. Resurserna påverkar hur undervisningen utformas, vilka resurser pedagogerna har för sin undervisning och vilka didaktiska val pedagogerna måste fatta utifrån dessa resurser samt hur barngruppen ser ut (Bäckman 2020, s. 79).

Då R1 och R2 får frågan svarar de att man först får observera barnen för att se vart de ligger i sin språkutveckling, om de har ett starkt eller svagt modersmål om barnen är flerspråkiga.

Undervisningen formas efter barnens språkliga nivå. Det är viktigt att man som pedagog ser över vilka situationer för språkundervisning man har på förskolan såsom högläsning, sång och de vardagliga konversationer som förekommer.

”Att arbeta med både bild och ord är ett kanonbra sätt då det är konkret samt att man arbetar med ett, två eller tre barn samtidigt inte flera om man vill satsa på språket och ha en nära dialog med barnet.”(R2).

Detta visar att pedagogens kunskaper i hur ett barn på bästa sätt kan lära sig ett språk spelar stor roll för hur hen utformar undervisningen vilket Thulin och Pramling talar om i sin undersökning (Thulin & Pramling 2011, s. 56). Men trots att pedagoger besitter dessa kunskaper känner R2 att hen inte får tillfälle att utföra aktiviteter i mindre grupp annat än med äldre barngruppen eftersom de inte vilar. Man får vara lyhörd och uppmärksam på de små tillfällena istället då den övriga verksamheten ofta kommer emellan. Detta visar att verkligheten och forskningen skiljer sig åt.

Pedagoger drömmer om att kunna sitta med ett, två eller tre barn och ha samtal så som i Norrby

& Håkanssons exempel i deras bok Språkinlärning och språkanvändning (Norrby & Håkansson 2007, s. 114). I all litteratur vi läst under dessa 3 år på förskollärarutbildningen finns det exempel där man utgår från att en pedagog är med högst fyra barn och en annan pedagog hjälper till att dokumentera med en Ipad eller annat verktyg, en idealsituation alla verksamma pedagoger drömmer om. Man kan inte i dagens verksamhet ta högst fyra barn och sedan be en kollega att

(23)

blir ensam med 10 barn i åldrarna ett - tre år. Av den anledningen är det oftast bara möjligt att utföra en aktivitet i mindre grupper under vilan eller alternativt vid skollov då många av barnen är lediga och hemma med familjen, som R2 påpekar. Detta leder till att inte alla kan delta i aktiviteten då de antingen sover eller inte är närvarande i verksamheten.

De barn som i undersökningen får mest tid i mindre grupp är de som de flesta pedagoger väljer att kalla skolbarnen, denna grupp är de barn som till hösten börjar i förskoleklass. De får göra förberedande aktiviteter som att skriva bokstäver och siffror lite extra samt enligt respondenterna sitta ner längre stunder så att dom får känna på hur det kommer att vara i skolan. Då kommer de inte helt tomhänta till skolan utan har lite erfarenhet av vad som kommer ske.

Undervisningen i språk sker jämt och ständigt i förskolan enligt alla tre respondenter. Det är i den vardagliga kommunikationen mellan barn och pedagog samt mellan barn och barn som

språkundervisning och lärande sker. Här berättar R1 att då de fick TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) på förskolan underlättades kommunikationen mellan barn och pedagog eftersom pedagogen kunde teckna exakt vad dom menade. Bästa sättet att utveckla ett yngre barns språk är genom leken säger R1 för att i leken skapar barnen sina egna regler och kan uttrycka sig fritt då det inte finns någon turtagning som det kan finnas i en samlingssituation.

Barnen behöver alltså inte vänta i leken utan kan låta sin kommunikation flytta fritt (Sheridan &

Gjems 2017, s. 350). Läroplanen understryker lekens roll och menar att den ska ha en central plats på förskolans utbildning. Vi på förskolan ska medvetet använda oss av leken för att främja ett lärande, och lärande är grunden för utveckling och välbefinnande. Då barnen leker stimuleras deras förmågor (Skolverket 2018, s. 8).

På frågan Ni jobbar med de äldre barnen, hur ser deras språkutveckling ut från att de kom upp till er? får jag förtydliga att jag menar när de går upp från yngre till äldre barn. R1 och R2 svarar att det är svårt att se någon skillnad, dels för att barns utveckling är så individuell men dels också för att ibland kan barnet börja på förskolan precis i den övergången och direkt börja hos äldre. De nämner att man som pedagog kanske inte har kontakt med barnen efter att de lämnat den yngre barnavdelningen. Det kan då vara svårt att se en utveckling men att det finns barn som de minns var helt tysta när de var på avdelningen för yngre barn för att sedan explodera i vad som enligt

(24)

pedagoger kallas för en ordspruta och konstant prata. Dessa barn gick från att vara barn utan språk till de barn som var mest språkligt utvecklade i sin grupp.

Då jag ställer frågan Hur ser det ut gällande flerspråkighet på avdelningen du är i? säger R1 att hen uppskattar att 95% av barnen är flerspråkiga då de har språken arabiska, urdu, finska, franska och engelska, för att nämna några av de språk som finns bland barnen där hen arbetar. R2 säger att på hens förskola är alla barn flerspråkiga med ett och samma modersmål. Detta för intervjun naturligt in på frågorna Hur ser flerspråkiga barnens språkutveckling ut tycker du?, Följer de samma bana som enspråkiga eller ser språkutvecklingen annorlunda ut hos dem? och Hur kan man som pedagog stötta barn med flera språk i deras språkutveckling? Respondenterna anser att det kan vara svårt att se eller göra någon skillnad mellan barns språkutveckling oavsett om dom har ett eller flera språk eftersom det är så individuellt med språkutveckling. Dock nämner både R1 och R2 att om barnet har ett starkt modersmål så är det lättare att bygga upp ett andraspråk som i detta fall blir svenskan och att mycket kring barnets språkutveckling i modersmålet kommer från arbetet i hemmet. Respondenterna lyfter att det kan vara svårt att stötta barnen i deras utveckling om pedagogerna inte kan barnets modersmål. Då får man tänka till lite hur man ska gå tillväga och ofta blir det då kroppsspråket som man använder sig av, eller konkret material som exemplet vid lunch då barnet har ett tomt glas och pedagogen visar både vatten och mjölk.

Barnet kan då säga caano det somaliska ordet för mjölk varpå pedagogen svarar du vill ha mjölk och betonar ordet mjölk. Barnet kan även använda sig av kroppsspråket och peka på höger eller vänster hand för att få det hen vill ha.

Rektorn berättar att på hens förskola har dom en modersmålslärare som kommer en gång i veckan och då sker mycket av undervisningen på somaliska samt att nästan alla pedagoger på förskolan talar eller förstår somaliska. Detta har lett till att dem aktivt arbetar med både svenska och somaliska i deras undervisning. R2 talar om att det hjälper mycket i språkutvecklingen att ha en kollega som har samma modersmål som barnen, då kan R2 först tala på svenska och sedan kan kollegan översätta på modersmålet och det har enligt R2 ökat barnens förståelse vid

introduktionen av nya begrepp. Undersökningen visar här hur pedagogerna använder sin breda kunskap kring barns kommunikationsmöjligheter för att hitta vägar för kommunikationen trots att

(25)

modersmål, att man anpassar undervisningen så att den kan ske på båda språken (Skans 2011, s.

31).

Då intervjun med rektorn kommer till frågan Hur ser du på pedagogernas språkliga kompetens?

Alltså de språk som vi vuxna använder oss utav mot barnen, svarar hen att hen ser kompetensen hos pedagogerna genom de språk som används under deras reflektionsmöten och på de som pedagogerna lägger upp i Tyra appen. Det är vid dessa tillfällen som hen ser att pedagogerna använder sig av ett nyanserat språk i deras arbete med barnen. Jag frågar om rektorn är säker på att på att det är den pedagog vars namn som står på dokumentationen som skrivit den? Rektorn svarar att hen litar på att det är den pedagog som är inloggad som har skrivit eftersom alla har sin egen profil. Varför skulle pedagogerna lägga upp dokumentation i någon annans namn och ge den personen kredit för ett arbete som den pedagogen inte utfört säger hen?

Vidare berättar rektorn att hen även ser pedagogernas språk då hen besöker sina förskolor och samtalar med barnen. Barnen blir väldigt glada när rektorn kommer på besök och vill därför berätta allt de varit med om och hen ser hur samspelet är mellan barn och pedagog. Rektorn talar även om hur pedagogerna läser sagor för barnen, att man ska läsa med inlevelse och inte ha ett monotont röstläge då det lätt tröttar ut barnen. Därför har man köpt tjänsten Polyglutt, en app där det finns över 2000 böcker på svenska samt böcker översatta på 58 olika språk. Man har valt att köpa in tjänsten så att den kan användas av vårdnadshavare, berättar rektorn, och lägger till att kanske inte alla förskolor gör det på grund av kostnadsfrågan.

Vidare nämner rektorn att hen sitter ner tillsammans med pedagogerna en gång per termin för att utvärdera verksamheten och använder sig av ett verktyg som heter Kvalitetsindikator för

förskolan 2019 skapat av Stockholms stad. De har dock gjort om verktyget lite så att dom lättare kan arbeta med det. Detta svar för intervjun till nästa fråga: Hur arbetar du som rektor för att höja dina pedagogers kompetens kring språk? Rektorn berättar att hen fått mycket beröm från nyanställda just för att förskolan satsar mycket på kompetensutveckling hos personalen jämfört med andra arbetsgivare. Hen berättar att när de sitter ner och letar efter utbildningar för

verksamhetens pedagoger går de dels efter vad pedagogerna själva sagt vid medarbetarsamtalen, dels att man går på vad förskolan har som gemensamt mål som just i år är språk. Rektorn har i år

(26)

anordnat så att alla fått utbildning i språk riktat mot yngre barn. I dessa tider med Covid-19 sker alla utbildningar digitalt via zoom men rektorn vill berätta att innan pandemin startade gick man ofta på kurser som hölls på muséet Junibacken. Rektorn talar om att de just nu har många anställda som har tagit steget att läsa vidare från barnskötare till förskollärare en gång i veckan.

När de såg ett behov av att kunna arbeta på datorn skapade de själva en kurs som berörde Microsofts Officepaket, och så fort de får tid ska de göra en uppföljning av den kursen.

Då intervjun kommer till frågan Hur viktigt anser du att det är att ha en språklig kompetens som pedagog? svarar alla respondenter att det är a och o med språklig kompetens hos pedagoger men R1 och R2 upplever att några av deras kollegor har bristfälliga kompetenser i svenska.

”Vi bör ju ha en bra svenska då vi ska undervisa på en förskola i Sverige, då är det ju inte bra om pedagogerna har en knagglig svenska som gör att barnen inte förstår dem eller att man som pedagog saknar ord för att beskriva det hen menar.” (R1).

R1 uttrycker en oro kring barnens språkutveckling, Hen säger att barn som inte möter ett varierat språkbruk påverkas negativt i sin språkutveckling och hen är orolig för hur det ska gå för dessa barn i nästa steg i vårt samhälle.

9.3 Likvärdighet

I intervjun med rektorn talade vi om hur hen ansvarar för att ge sina pedagoger resurser och förutsättningar för att klara av att undervisa barnen. Resurser som enligt pedagogerna varierar från förskola till förskola. R1 berättar att dom först inte hade några resurser för att kommunicera med de flerspråkiga yngre barnen samt med de barn som inte knäckt koden för ett verbalt språk tills någon av pedagogerna introducerade TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) på förskolan. Rektorn talar om Polyglutt, appen med över 2000 böcker på svenska som rektorn hade köpt in till sin förskola och även lagt till tjänsten i hemmet så att vårdnadshavare och personal kan läsa hemma med sina barn. Ett superbra initiativ enligt

(27)

19. Dessa är några av de resurser som Bäckman (2020) talar om kan påverka undervisningen och i sin tur likvärdigheten för utbildningen om inte alla förskolor har tillgång till dem. Enligt

forskningen så är tillgången till resurserna en av alla sakerna som påverkar likvärdigheten i förskolan, dock är det pedagogens kompetens att använda sig av dem som är avgörande för själva undervisningen i förskolan.

Vidare har undersökningen visat en skillnad i hur man utför pedagogisk dokumentation och hur förskolans verksamhet utvärderas. Den ena förskolan skriver ut dokumentationen och sätter upp den på väggen eller lägger in den i barnets pärm tills att den är full och kan skickas hem. De väntar alltså med att skicka hem dokumentation om barnens aktiviteter tills pärmen är full eller barnet slutar på förskolan. Hur får föräldrarna då inflytande över den verksamhet deras barn deltar i? För alla som har barn eller arbetar med barn vet att de inte säger allt och ofta hittar på saker som inte alltid stämmer med verkligheten. Den andra förskolan har en app för pedagogisk dokumentation som är direkt kopplad till vårdnadshavarna och personal som också används för att föra verksamheten framåt i arbetet. Här syns ytterligare en skillnad i vilka resurser olika förskolor har. Båda förskolorna har visserligen tillgång till digitala verktyg i form av Ipad eller dator med internetanslutning men de använder dem på helt olika sätt. De två förskolorna ligger i samma kommun men använder sig av helt olika metoder att utföra pedagogisk dokumentation, vilket för mig till utvärderingen av själva verksamheten.

Den förskola som ligger i Söderort använder sig av en föräldraenkät som skickas ut en gång per år för att utvärdera verksamheten och går då efter vad föräldrarna anser saknas medan den förskola som ligger i Norrort använder sig i grunden utav verktyget kvalitetsindikator från Stockholms Stad men har gjort om den så att de lättare kan använda sig av den. Denna

kvalitetsindikator berör områdena pedagogisk miljö och material, skapande verksamhet och olika uttrycksformer, barns språkliga och kommunikativa utveckling samt områdena barns

matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Dessa områden består utav graderna 1 - 5 för att bedöma kvaliteten på förskolans verksamhet. 1 - 2 icke godkänd kvalitet i förhållande till läroplanen. Förskolan har en god kvalitet om man ligger på minst nivå 3 och hög om man ligger på nivå 5. Dessa olika tillvägagångs sätt för utvärdering av verksamheten visar den svårighet som

(28)

Åsén (2020) talade om att hur ska vi kunna utvärdera verksamheten och se att den är likvärdig om vi inte har ett gemensamt utvärderingsverktyg för förskolans verksamhet.

Det är svårt att mäta likvärdigheten i förskolan när vårt styrdokument läroplanen är öppet för tolkning på vissa områden och det inte finns någon direkt handledning som säger hur målen ska uppnås, utan man får själv hitta vägen dit genom diskussion i arbetslaget och med barnen i barngruppen (Åsén 2020, ss. 17 - 18). Båda förskolorna strävar att uppnå målet i läroplanen som talar om vårdnadshavares möjlighet till delaktighet i förskolans verksamhet men gör det på helt olika sätt (Skolverket 2018, s. 17). Det är just denna möjlighet till tolkning av läroplanens mål som gör att jag undrar om alla barn får samma möjligheter till undervisning. För kan man tolka hur man ska ge föräldrarna insyn, hur tolkas då de andra målen som går in på undervisningen?

En aspekt som är viktig för den höga kvaliteten i förskolan är enligt forskningen en utbildad pedagog då det är vår utbildning som ger oss kunskapen att kunna möta barnen och reflektera över de situationer som uppstår i vardagen på förskolan. Det är viktigt att vi har en bra språklig kompetens med ett bra och varierat ordförråd så att vi kan utmana barnen i deras utveckling men också ge dem verktyg för sin kommunikation. Undersökningen visar att det råder delade

meningar kring pedagogers språkliga kompetens. Rektorn i undersökningen anser att hens medarbetare har en hög språkkompetens medan pedagogerna talar om att de har eller har haft språkliga brister i arbetslaget.

I förskolan ska vi först stötta barnet i svenska men alla deras språk användas och utvecklas så att dom känner sig sedda, utmanade och trygga på förskolan (Skolverket 2018, s. 8 - 9). Om vi inte arbetar för att stötta alla deras språk utan bara har ett språk kommer barnen inte kunna ta till sig utbildningen och förskolans likvärdighet försvinner samt möjligheten att vara en socialt

utjämnande plattform.

Rektorn talar om att hen skickar sina medarbetare på utbildningar som ska höja kompetensen hos dem men hur vet hen att det verkligen används och uppskattas av pedagogerna? Rektor berättar om hur dessa kurser tas fram utifrån pedagogerna själva eller från ledningen då man fastställer

(29)

skicka medarbetare på kurser så ofta som de skulle vilja. Hur påverkar detta likvärdigheten i förskolan om pedagogerna inte får möjlighet till att utvecklas inom sin yrkeskategori och kompetens?

En sak som påverkar förskolepersonalens möjligheter till att använda sig utav sin kompetens är storleken på barngruppen men också andelen pedagoger. Undersökningen visar på att pedagoger ibland känner sig stressade och otillräckliga. R2 uttrycker en frustration att vara ensam

förskollärare på två avdelningar och ha bara en dag med de yngsta barnen. Hen berättade

dessutom att hen lägger mest tid på att förbereda de barn som ska flytta upp till förskoleklassen så att de får lite kännedom om hur det kan vara i skolan. Har det blivit såsom Garvis & Lunneblad talar om att barngrupperna börjar bli för stora i förhållande till utbildade pedagoger? De talar om en minskning av utbildade pedagoger just för att efterfrågan på plats i förskolan ökar vilket leder till större barngrupper samt att många pedagoger närmar sig eller är i pensionsåldern (Garvis &

Lunneblad 2018, s. 7).

Dessa större barngrupper minskar möjligheten till de nära interaktioner som är så viktiga för barn i deras utveckling. De förlorar sin chans att få de meningsfulla samtalen med en aktivt lyssnande pedagog som kan förstå dem och utmana dem, bara för att kommunen eller den privata sektorn svarar på ett samhälleligt behov av omsorg. Ett behov som skapas av att föräldrarna behöver återgå till sina arbeten. Dessa större barngrupper leder även till en osäkerhet hos vårdnadshavare som undrar om vi ser och har tid för just deras barn och skapar också en otrygghet hos oss pedagoger. De intervjuade pedagogerna talar om att de ofta lämnas helt ensamma i barngruppen för att kollegan måste gå iväg för att göra något rutinarbete eller med ett barn som tex skadat sig, detta kan beroende på vart gruppen är skapa en otrygghet.

10. Metoddiskussion

Jag märkte under intervjuerna att vissa av frågorna kring språk var dåligt formulerade och jag behövde förtydliga dem för respondenterna så att de förstod vad jag menade, speciellt frågan Hur ser flerspråkiga barnens språkutveckling ut tycker du? Följer de samma bana som

enspråkiga eller ser språkutvecklingen annorlunda ut hos dem? Här fick respondenterna problem

(30)

med vad jag avsåg eftersom man enligt dem inte kan se en skillnad på det sättet och man ska idag inte mäta barns utveckling på det viset i förskolan. Om studien skulle göras om på nytt kommer jag att se över intervjufrågorna så att de blir mer tydliga och får ett bättre flöde mot vad dom haft denna gång. Jag skulle ändå välja att ha med frågor kring flerspråkighet då jag läst i Garvis &

Lunneblads artikel att mängden flerspråkiga barn i förskolan ökat med de senaste flyktingvågorna och respondenterna talar om ökad flerspråkighet både bland barnen och pedagogerna (Garvis &

Lunneblad 2018, s 10).

Vidare borde jag ha utgått från samma frågor oavsett om det var en pedagog eller rektor jag intervjuade. Inför denna studie hade de olika men liknande frågor, men frågorna till rektorn var mer riktade mot den organisatoriska biten av verksamheten. Detta gjorde att det var lite svårt att jämföra svaren i en analys då frågorna ibland skilde sig åt, samtidigt som jag ville ha just den skillnaden för att undersöka hur en rektor tänker rent organisatoriskt.

Det har varit svårt att hålla respondenterna anonyma i denna studie då det bara är tre deltagande respondenter och två av dem arbetar tillsammans. Hur hade studien blivit om det var flera deltagare med, hade det spelat någon roll eller hade det varit lika svårt?

11. Resultat diskussion

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur pedagoger ser på undervisning och sin egen kompetens. Med utgångspunkt i Socialkonstruktivism och sociokulturell teori har jag försökt att besvara frågeställningar jag hade inför starten av studien.

● Vilken syn har rektorer och pedagoger på undervisning i förskolan?

● Vad har pedagoger och rektorer för syn på språkundervisning till barnen.

● Vilken syn har pedagoger och rektorer på sin egen kompetens kring språk.

● Har förskolorna i undersökningen en likvärdig språkundervisning?

Jag anser att undersökningen har svarat på alla frågor jag ställde då undersökningen har kommit

(31)

i den senaste läroplanen 2018 men man har arbetat med undervisning sedan åtminstone 1998 eller längre tillbaka, men det var i slutet av 1990 - talet som förskolan hamnade under Skolverket och blev en del utav skolväsendet i Sverige. Enligt respondenterna i studien sker undervisning i förskolan överallt och som pedagog håller jag med dem att den verkligen sker överallt, även i de situationer där man tror att inget lärande sker. Därför är det så viktigt att vi pedagoger är lyhörda och närvarande i det som barnen säger och gör, för om vi är det kan vi fånga de små tillfällena som ger förskolan den höga statusen på undervisning som vi strävar efter. Men samtidigt visar undersökningen något oroande som behöver undersökas vidare, nämligen mängden utbildad personal samt personalens språkkompetens då vi går mot ett mer mångkulturellt och

snabbväxande samhälle.

Kan det vara så att de barn och vuxna som kom med flyktingvågorna har hamnat i så pass segregerade områden att de anser det inte värt att lära sig svenska för varför ska dom göra det då de kan kommunicera på sitt modersmål i området där dom bor? Hur blir det då med förskolans förmåga att vara en socialt utjämnande aktör? Vårt samhälle behöver pedagoger och förskolor för att växa men många pedagoger närmar sig pensionsålder och det inte finns tillräckligt med

utbildad arbetskraft. Samtidigt ökar man barngrupperna men har kvar samma antal pedagoger.

Detta kommer i längden skapa en otrygg tillvaro för alla inblandade, vårdnadshavare kommer vara oroliga över om pedagogerna ser barnen och pedagogerna kommer känna sig otillräckliga för den stora barngruppen och bristen på kollegor.

Samtidigt visar undersökningen att förskolans pedagoger gör allt de kan för att stötta barnen i deras språk. Dock finns risken att flerspråkiga barn inte stöttas i sina modersmål för resurserna kanske inte finns på förskolan barnet går i, medan det på en annan förskola finns pedagoger som talar barnets språk. Detta skapar en tolkning av den likvärdiga utbildningen i förskolan för vi kan ha undervisning för ett barn i språk trots att vi inte kan barnets modersmål. Vi kan lära barnet språk som svenska, det tar bara längre tid mot vad det skulle gjort om vi hade resurser på barnets modersmål som underlättar barnets förståelse för utbildningen. Enligt intervjusvaren i min undersökning är det viktigt att en pedagog har en bra språkkompetens med ett varierat språk så vi kan ge barnet den bästa starten, men de arbetar med kollegor som de anser ibland har språkbrister

(32)

och undrar hur det kommer att gå med undervisningen då. Detta är ett område vi behöver forska vidare i för att få en tydligare bild. Det ska då göras i en större skala mot vad denna studie haft.

Undersökningen har visat att förskolorna i undersökningen är likvärdiga i synen på

undervisningen då alla respondenter anser att det är något som förskolan har och ska arbeta med.

Båda förskolorna har likadan syn på vad språk är och att det är viktigt att vi pedagoger har ett bra språk så att vi kan undervisa i det. Dock skiljer sig förskolorna i vilka resurser de har. En förskola har köpt in appen Polyglutt så att den även kan användas i hemmet vilket inte den andra har.

Vilken betydelse har det för den likvärdiga utbildningen? Undersökning har även synliggjort att förskolan lämnats ensam i sitt utvärderingsarbete och därför har förskolorna i studien olika sätt att utvärdera sin verksamhet. På vilket sätt påverkar det den likvärdighet förskolan ska ha? Hur ska man veta om den är likvärdig då den utvärderas olika? Detta kräver vidare studier på en bredare plattform än denna undersökning. Vidare har denna studie visat vikten av att lyfta alla språk som finns i förskolans värld då det är dessa är en del av kärnan i de interaktioner och möten som sker på förskolan.

Jag vill avsluta med att jag har fått en berikad syn på undervisning och språkundervisning utav att genomföra denna studie. Vidare har jag sett i analysen av materialet att det är viktigt att jag som pedagog är lite envis och säger stövlar 20 gånger och fortsätter göra det trots det blir tjatigt då det hjälper barnen i längden att få ett så berikat språk som möjligt. Jag kan heller inte planera för alla tillfällen, jag måste vara lika nöjd med de små stunderna eftersom jag kanske är ensam

förskollärare i verksamheten där jag kommer att arbeta.

(33)

12. Referenser

Bäckman, K (2020) Matematikundervisning i förskolan - vad, varför och hur? I: Bäckman, K., Elm, A & O Magnusson, L (red) Förskola, barn och undervisning - didaktik i förskolan. Första upplagan Stockholm: Liber AB s. 71 – 88.

Eidevald, C & Engdahl, I (2018) Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan. I:

Eidevald, C & Engdahl, I (gäst red) Barn forskning kring barn og barndom. Nr 3-4 2018. s. 5-21.

Eidevald, C & Engdahl, I m.fl. (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I: Sheridan, S & Williams, P (2018) (red) undervisning i förskolan - en

kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket s 81 - 91.

Fast, C (2008) Literacy - i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.

Garvis, S & Lunneblad, J (2018) Inequalities in Access to Early Childhood Education and Care in Sweden - the equal access study. ICEC working paper series - volume 3.

Kvale & Brinkmann (2012) Den kvalitativa forskningsintervjun.

Löfdahl, A (2014) God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I: Löfdahl, A.

Hjalmarsson, M & Franzén, K (Red) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm:

Liber AB s. 32 – 45.

Norrby, C & Håkansson, G (2007) Språkinlärning och språkanvändning - svenska som andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur AB.

Nygård Larsson, P (2011) “Jättebästa svenskan” – tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne. Malmö: Malmöuniversitet.

(34)

O Magnusson, L (2020) Bild och bildskapande som didaktiska verktyg i förskolan - potential och möjlighet. I: Bäckman, K., Elm, A & O Magnusson, L (red) Förskola, barn och undervisning - didaktik i förskolan. Första upplagan Stockholm: Liber AB s. 53 - 70.

Patel, R. & Davidson, B (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 5. upp. Lund: Studentlitteratur AB.

Persson, S (2020). Hur likvärdig är svensk förskola? I: Åsén, G (red.) Vad säger forskningen om svensk förskola? Stockholm: Liber. s. 92 – 114.

Pihlgren, A (2017) Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer.

Stockholm: Natur och Kultur AB.

Sandberg, A., Lillvist, A & Ärlemalm-Hagsér, E (2018) Undervisning i olika lärmiljöer i förskolan. I: Sheridan, S & Williams, P (2018) (red) undervisning i förskolan - en

kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket s. 92 – 100.

Sheridan, S & Gjems, L (2017) Preschool as an arena for developing teacher knowledge concerning children´s language learning. Early Childhood Educ J (2017) 45:347–357.DOI 10.1007/s10643-015-0756-8

Sheridan, S & Williams, P (2018) (red) Undervisning i förskolan - en kunskapsöversikt.

Stockholm: Skolverket.

Skans, A (2011) En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö: Malmö högskola lärarutbildningen.

Skolverket (2008) Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan (Rapport 318). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018) Läroplan för förskola. Stockholm: Skolverket.

References

Related documents

För att utvärdera QIAsymphony SPs kliniska prestanda extraherades 5 kända positiva kliniska prover (Laboratoriemedicinska länskliniken, molekylärdiagnostik &

Using the same data set, the present study analyses trends in adolescents ’ intake of fruit, vegetable, sweets and soft drinks, and their associations with socioeconomic status

Detta har påverkat den svenska skolan då läroplanen (Skolverket, 2017) lyfter digitaliseringen i den svenska skolan, vilket utökar användning av IT-verktyg i undervisningen.

(2018) England Physical activity, diet and other behavioral interventions for improving cognition and school achievement in children and adolescents

avspeglade upphovsmannens intresse för främman¬ de trädslag.^’ I parken samlade man också en rad kulturhistoriska byggnader från olika delar av Små¬ land i ett litet

De äldsta proven hade en uppkomst strax efter branden 1435 som daterades i punkter runtomkring, det är mycket troligt att denna brand även nått denna punkt... Undersökningens

Utöver fritidshemmets uppgift att komplettera skolan samt stimulera lärande och utveckling ska fritidshemmet erbjuda eleverna en meningsfull fritid (Skollagen,

Anledningen till att eleverna inte integreras i HK-undervisningen på skolan där Sara arbetar är att ämnet anses ställa för stora krav rent språkligt, då många begrepp och termer